Site hosted by Angelfire.com: Build your free website today!

 Tempus
2014 v 20

Tidskriften

2013 01-02 03 04 05 06 07  08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 
25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51  2014 01-02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19         

 

EU
2014-20 s 4-8
"EU-parlamentet har mer makt än du tror"
Generellt ägna de europeiska väljarna lite uppmärksamhet åt Europaparlamentet, men under årens lopp har parlamentet blivit allt mäktigare. En representant i Bryssel har mer inflytande än hemma i Berlin.
Cirka 90 % av alla EUs planer och förslag är nu beroende av Europaparlamentets samtycke. På det sista mötet innan väljarna går till valurnorna den 22 till 25 maj väntar cirka 170 förslag på beslut från Europaparlamentets ledamöter.
Europaparlamentet verkar ibland lite idiotiskt. Men det har nu ett stort inflytande på nästan alla lagar och förordningar som genomförs i Europeiska Unionen. Även om det inte kan föreslå nya lagar måste parlamentet godkänna dem.
Enbart genom att bilda en enhetlig digital marknad kan EUs ekonomiska resultat öka med 260 miljarder euro per år. En studio visar att EU skulle spara 800 miljarder euro per år om bara parlamentets idéer genomfördes med hjälp av lagstiftning.

EU
2014-20 s 9-11
"EU och de fria gränserna"
Nytt liv och friskt blod: En bulgarisk affärsman flyttar sin by till Tyskland.
Två bulgarer - en före detta boskapshandlare, Ethen Kurt och en busschaufför, Meco Gül - flyttar sin by till Hamburg bit för bit. Särskilt till Wilhelmsburg, en arbetarstadsdel i Hamburgs hamnkvarter. Kurt vet att "hans folk" är oönskade i Tyskland. De är dåligt utbildade, inte direkt läkare eller ingenjörer, talar varken tyska eller engelska och är inte ens kvalificerade arbetare. Vissa företag kan erbjuda enklare jobb som packare. Då till riktigt usla löner. Det är en bra affär för dem men deras kunder får inte alltid det de räknat med. Sedan landets EU-inträde flyttar hela byar från Bulgarien och Rumänien till väst, framför allt till Tyskland trots att de är föraktade och ofta får slavkontrakt. Man det handlar om att överleva. Kurt flyttar människor för 120 euro och förser tyska företag med daglönare.
Chauffören Meco Gül kör sin minibuss 4000 km från Bulgarien till Tyskland och tillbaka en gång i veckan. De är kända som "saneringskillarna" med uppgift att tömma vissa byar i Slivo Pole.

Nordirland
2014-20 s 12-13
"Hätska reaktioner och nära att freden bröts"
En vecka efter att hans mamma Jean McConville slitits från honom och mördats 1972 blev 11-årige Michael McConville själv bortförd och varnas till tystnad.
Fyrtiotvå år senare säger han att han aldrig namngett de IRA-medlemmar som dödat hans mor eftersom han fruktar att om han gjorde det skulle hans barn bli utan sin far. Men ett annat namn i samband med ärendet har nu blivit känt för omvärlden: Gerry Adams.
När denne Sinn Fein ledare greps för två veckor sedan som misstänkt för att ha beordrat mordet på mamman 1972, blev reaktionerna hätska och det var nära ett freden bröt samman. Det visar hur sårbart Nordirland fortfarande är för angrepp på sitt förflutna.

USA
2014-20 s 14-15
"Hillarys största prövning"
Hon måste locka röstskolkarna till valurnorna för att vinna.
det är många som hoppas på att Hillary Clinton blir demokraternas nästa presidentkandidat. Själv undviker hon fortfarande att prata om saken. Men trots att valet är först 2016, börjar det bli hög tid att hon fattar sitt beslut och lämnar sitt besked. Hon måste redan nu börja arbeta på en kampanjstrategi. Ett val vinns inte av sig själv. Att motivera människor att gå och rösta kommer att bli hennes största utmaning.
Opinionsundersökningar ger Clinton en rejäl ledning för hypotetiska republikanska utmanare, som före detta Florida guvernören Jeb Bush.

Frankrike, Kina
2014-20 s 16
"Paris tillkallar poliser från Kina"
Kinesiska turister utsätts för ficktjuvar och rånare. De använder sällan kontokort utan bär med sig ofta stora summor kontanter. Det gör dem till tacksamma mål för attacker. Kinesiska turister beräknas spendera i genomsnitt 1300 euro under sin semester i Frankrike. Polisen hämtar nu in förstärkning från Kina som ska placeras på strategiska platser för att hindra att kinesiska turister utsätts för rån och stölder. Polisen kämpar också för att ta itu med organiserade gäng av vilka många är barn från Balkan och Östeuropa, som trakasserar turister med falska vädjanden om att skänka pengar till "välgörenhetsorganisationer" av olika slag.

Indien
2014-20 s 17-20
"Är Narendra Modi Indiens frälsare?"
En stark men odemokratisk ledare som både dyrkas och fruktas. Som regeringschef i delstaten Gujarat har den 64-årige Modi gjort sig ett namn som näringslivsvänlig och omutbar. Hans parti NJP har i det regionala parlamentet absolut majoritet.
Narendra Modi lovar att som president utveckla Indien och utrota korruptionen. Han har de senaste åren tonat ner sin religiösa chauvinism. Han vet att den hindureligiösa plattform som gjort honom populär i Gujarat knappast kan fungera på riksplanet.
Medelklassen och näringslivet längtar efter en stark ledare och överser därför med flit de mörka sidorna hos sin idol. Muslimerna fruktar honom och Indiens liberaler är rädda för hans odemokratiska sidor.
Modi är den första politiker på årtionden som kan entusiasmera den unga generationen. Många i Indien dyrkar honom som en gud.

2014-20 s 20
"Hindunationalist med hull och hår"
Narendra Modi föddes 1950 i den lilla tempelstaden Vadnagar som ligger i delstaten Gujarat. Hans familj var fattig och tillhörde en relativt låg kast. Redan som tioåring blev han medlem av RSS, en paramilitär hindunationalistisk organisation. Efter studier i statskunskap anslöt han sig till ESS som aktivist på heltid och steg snabbt uppåt till kader.
Tidiga uttalanden av Modi tyder på att han i djupet av sitt hjärta tror på Hindutva, enligt vilket muslimer och andra minoriteter bara kan kräva en plats i Indien om de ansluter sig till landets kultur och sedvänjor. I början av 1990-talet anslöt Modi sig till BJP som står Rss ideologiskt nära och inledde en brant politisk karriär. 2001 utnämndes han till regeringschef i Gujarat.

Jemen, Samhälle
2014-20 s 21
"Goda chanser att stoppa barnbröllopen"
Nu gör den jemenitiska regeringen ett nytt försök att skapa en lag som förbjuder familjer att gifta bort sina flickor innan de är 18 år. Ett försök gjordes 2009 men det stoppades av traditionalister, religiösa ledare samt parlamentets shiakommitté.
Mer än hälften av Jemens flickor är gifta innan de fyllt 18 år. I barnbröllopens spår följer ofta både sexuellt våld och könsstympningar. 23 % av Jemens kvinnliga befolkning har utsatts för könsstympningar i vilka klitoris och ibland både de inre och yttre blygdläpparna skärs bort för att förhindra att deras sexuella lust väcks.
I fjol dog åttaåriga Rawan efter bröllopsnatten av blödningar i underlivet som hennes 40-årige man orsakat henne.
Jemen har nu möjlighet att föregå med gott exempel och förbjuda giftermål under 18 år.
Den ny lagstiftningen i Jemen kan i så fall också påverka grannländerna.

USA, Forskning, Vetenskap
2014-20 s 22-23
"Vermont versus vetenskapen"
Den lilla staten kan fälla bioteknikindustrin.
Vermont förbjöd slaveri redan 1777, före resten av Amerika, och nu pratar lokala miljöaktivister som om de har uppnått något lika stort. Regionen Green Mountains förbereder sig för att kräva märkning av livsmedel som innehåller genetiskt modifierade (GM) ingredienser. Vermont har en lustig mix med stränga miljöregler, generösa vapenlagar och USAs enda självutnämnda socialistiska senator.
GM-motståndarna, liksom de som förnekar klimatförändringar är döva för bevis. Och världens hungriga människor får inte rösta i Vermont.
Upprepade studier har inte funnit något hot mot människans hälsa i GM ingredienser som finns i upp till 80 % av de processade livsmedlen i amerikanska butiker. Allt sedan GM tomatsorten Flavr Savr nådde butikshyllorna 1994 har amerikanerna en mer avslappnad inställning till tekniken än andra länder. 64 länder däribland de 28 EU-länderna kräver märkning. Så inte USA, hittills.

Egypten, turism
2014-20 s 24-25
"Trots tumult och demonstrationer: Kom hit ändå!"
Det är egyptiska turistbyråns meddelande till världen. Vädjar främst till de rika länderna i Persiska viken.
I tre år har den politiska oron skrämt iväg många resenärer från Egypten och de miljontals människor vars uppehälle är beroende av turismen är desperata efter tecken på ett slut på den mest ihållande turistkrisen de kan minnas.
För första gången på tre år blev semesterfirare direkt inblandade i våldet i februari då en militant grupp bombade en buss fylld med sydkoreanska turister varvid fyra avled.
År 2010, före den politiska krisen, besökte nästan 15 miljoner utländska turister landet. Förra året knappt 9,5 miljoner.

Libyen, Samhälle
2014-20 s 26-27
"Berbernas kamp mot den arabiska överhögheten"
Diskriminerade av Gadaffi kräver ursprungsbefolkningen, de libyska berberna, imazigherna, samma rättigheter som den arabiska befolkningen nu när diktatorn har störtats. De utgjorde den ursprungliga befolkningen i Nordafrika före den arabiska invasionen på 700-talet.
Motståndet mot deras renässans är emellertid stark. Imazigherna talar tamazight, deras skriftspråks alfabet är tifinagh. Bilar och hus dekoreras med deras blå, grön, gula flagga med röda skrifttecken, som står för "den fria människan", ordagrann översättning av amazigh. Gadaffi försökte utplåna imazighernas kultur.
En annan etnisk minoritet i Libyen är de afrikanska tebu. de har också börjat skydda sin kultur och sin identitet. Tebu och imazigherna samarbetar i kampen för sina rättigheter.
Tuaregerna som bor i Sahara delen i Libyen är en tredje etnisk minoritet
De islamska prästerna menar fortfarande att det endast är arabiska som är "paradisets språk".

USA
2014-20 s 28-29
"Tatueringarna som inte får synas"
Soldaterna skyndar till tatuerarna innan de nya reglerna börjar gälla. Nu kommer en skärpning av arméns föreskrifter om utseende och enhetlighet. De utfärdades den 31 mars men har getts en viss tidsfrist innan de börjar gälla vilket lett till en rusning till tatuerarna. De nya reglerna begränsar hur mycket som får vara synligt på armar och ben på en soldat.