Tempus
|
|
Tidskriften
|
2013 01-02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 |
Ryssland,
EU
2014-17 s 4-5
"Europas extremhöger flörtar med Moskva"
Högerpopulister vinner platser i det annalkande valet till
Europarlamentet - det är goda nyheter för Moskva. På
senare tid har Ryssland och den europeiska högern uppvaktat
varandra medan huvudfåran i Bryssel har hållit Moskva
på armlängds avstånd.
Detta framkom nyligen under en konferens i Europaparlamentet "EU-Ryssland:
Bromsa krisen - färdplan för fred i Europa". Den
anordnades av Pierello Provera från det italienska partiet
Lega Nord, som är biträdande chef för utrikesutskottet,
tillsammans med David Frihetsparti (PPÖ) i Österrike.
Kritik mot invandringen och en stor oro för islamistisk extremism
gör Putin till en naturlig allierad för en främlingsfientlig
grupp i EO. Men det som främst förenar är gruppens
skepticism mot EU och dess starka band med USA.
Ryssland
2014-17
s 6-8
"Krim är en mycket dålig affär"
Rysslands ekonomi var dålig redan innan sanktionerna. Och
Krims urusla skick slukar miljarder. Putin som slösade 50
miljarder dollar bara på OS i Sotji, måste nu också
ta kostnaderna för att integrera Krim, som ekonomer och andra
experter säger har en egen sjuklig ekonomi och dyra infrastrukturbehov.
Med stigande inflation, stagnerande tillväxt rubeln och aktiemarknaden
störtdyker och kapital för miljarder strömmar ut
ur landet. Rysslands ekonomi balanserar på randen till recession,
vilket landets minister för ekonomisk utveckling har erkänt.
Ryssland,
Handel
2014-17 s 9-10
"Ur Askan i Elden"
Rysslands inhemska och utländska företag. Alla undrar
hur allvarligt det kommer att bli.
Med stigande inflation, växande stagnation, en avstannande
valuta och aktiemarknad samt kapital som flyr Ryssland av osäkerhet
är ekonomin i gungning och man balanserar på randen
till en lågkonjunktur.
Utsikterna för företagen ser dystra ut. När proryska
separatister tagit över regeringsbyggnader i östra Ukraina
fruktar företag av alla de slag en skärpning av de USA-ledda
sanktionerna, ett stopp för utländska lån och
investeringar samt en ytterligare nedgång i konsumenternas
förtroende.
Samhälle
2014-17
s 11-12
"Den nya arbetarklassen"
Hårt slit och långa arbetsdagar var förut den
fattiges lott. I dag är det tvärtom. De rika får
allt mindra fritid än de fattiga.
1965 hade män med högskoleexamen, som tenderar att vara
rikare, lite mer fritid än män som bara avslutat gymnasiet.
Men efter 2005 har de högskoleutbildade åtta timmar
mindre fritis per veckan än de som bara avslutat gymnasiet.
En förklaring är "substitutionseffekten" Högre
löner gör att fritid blir dyrare. Den växande ojämlikheten
uppmuntrar de rika att arbeta mer och de fattiga att arbeta mindre.
Arbetet i utvecklade ekonomier har blivit mer kunskapsinriktat
och intellektuellt. Det finns färre riktigt tråkiga
jobb. Fler människor kan idag njuta av sina "bedrifter"
på kontoret. Arbetet har kommit att erbjuda den typ av nöjen
som rika människor gjort under sin lediga tid. Baksidan är
att fritid inte längre är ett tecken på social
makt. I stället symboliserar fritid värdelöshet
och arbetslöshet.
EU,
Flyktingpolitik
2014-17 s 14-17
"Är båten verkligen full"
Flyktingarna från Afrika splittrar Europa"
Sedan Italien började undsätta afrikaner i Medelhavet
efter den senaste stora tragedin i oktober har antalet flyktingar
som tar sig till Europa stigit dramatiskt. Rädslan för
ekonomiska flyktingar kan bli den viktigaste frågan i vårens
val till Europaparlamentet.
Siffrorna visar en ekvation som har försatt EU i ett moraliskt
dilemma. På platser där flyktingar ges mer human behandling
växer deras antal. Så är det då bättre
att ha en avskräckande politik än att ta hand om nykomlingarna?
I flyktingfrågan kommer Europa i direkt konflikt med sin
egen självbild.
Flyktingfrågan splittrar Europa. 70 % av de flyktingar som
kommer över Medelhavet har sitt ursprung i Libyen, där
den nya staten misslyckats efter störtandet av diktatorn
Moammar Gaddafi. I förhållande till sin befolkning
tar mindre medlemsstater som Sverige och Malta emot tre gånger
så många flyktingar som Tyskland gör.
USA
2014-17
s 18-19
"Övervakningen nedlagd!"
New York slutar spionera på stadens islamiska befolkning.
New York polisen har lagt ner ett hemligt övervakningsprogram,
kallat Demografienheten, med civilklädda detektiver som skickats
till muslimska stadsdelar för att avlyssna samtal och spara
detaljerad information om var människor äter, ber och
shoppar. Den skapade ett psykologiskt krig i det muslimska samhället.
Nu har den nya polischefen William Bratton tagit avstånd
från de spaningsmetoder so han föregångare införde
efter attentaten den 11 september 2001.
Sydafrika
2014-17
s 20-21
"Rättvisans svart-vita sida"
Idrottskändisens Pistorius mordfall har satt fart på
Sydafrikas rasdebatt. Den sydafrikanske friidrottaren Oscar Pistorius
hävdar att han dödade sin flickvän av misstag.
Rättegången direktsänds i olika media och följs
dagligen av flera sydafrikaner. Förhören kretsar kring,
sex, svartsjuka och svek och det fartfyllda livet för killen
som föddes utan vadben. Vissa ser Pistorius som en produkt
av landets skadliga macho- och vapenkultur. Många vita sydafrikaner
upplever sig leva under hot om våldsbrott från den
svarta majoriteten. Sydafrikas mordfrekvens är en av de högsta
i världen: 31 mord per 100 000 personer årligen, jämfört
med 4,7 i USA. Det största plågan i Sydafrika är
dock familjevåldet. Hälften av kvinnorna upplever våldsamma
övergrepp i hemmet
Latinamerika
2014-17
s 22-23
"Sanningens minut i Latinamerika"
Latinamerika kan se tillbaka på ett gyllene årtionde,
med storslagna ekonomiska resultat främst beroende på
hausse på de internationella råvarubörserna,
men riskerar få allt svagare tillväxt därför
att man missade chansen att bekämpa fattigdomen. I Latinamerika
är det obestridligt så att bekämpandet av fattigdom
ojämlikhet måste höra till de viktigaste långfristiga
prioriteterna för varje regering. Fattigdom och ojämlikhet
är orsak till den höga kriminaliteten.
Danmark
2014-17
s 24
"Något är ruttet i Konungariket Danmark"
Alla länder i Nordeuropa är inte sparsamma. Danskarnas
omåttliga spenderande är inte hållbarare än
vad de hjälplösa sydeuropéernas var. Av de 34
medlemmarna i OECD har danska hushåll den högsta skuldsättningen
räknat som andel av disponibel inkomst.
Tack vare förekomsten av amorteringsfria lån avbetalar
danskarna sina lån med en hastighet av bara två procent
per år.
Danmark har visserligen en låg statsskuld och centralbanken
har gott om reserver. Men den danska kronan är knuten till
euron.
Uganda,
Samhälle
2014-17 s 25-27
"Förföljelse misstro och har"
Den nya lagens konsekvenser för homosexuella i Uganda. Den
24 februari undertecknade Ugandas president Yuweri Museveni en
lag som gör det möjligt att utdöma livstids fängelse
för homosexualitet. Sedan dess har landets homosexuella gått
under jorden eller lämnat landet. Många ugandier menar
att homosexualitet är en smitta från väst.
Enligt en undersökning tycker 96 % av alla ugandier att homosexualitet
är oacceptabelt. I 36 av Afrikas 54 länder är homosexualitet
straffbart.
Grekland,
Kultur
2014-17 s 28-30
"Aten förvandlas till konstnärsgalleri"
Det sociala missnöjet målas på banker, bilar
väggar, tåg och Akropolis ruiner. Det är en politisk
medveten konst som säger sig vilja uppmärksamma den
sociala situationen i det krisdrabbade Grekland. Den kollapsade
ekonomin har gjort Aten till ett modernt mecka för gatukonsten
i Europa. Fördömd och kritiserad som vandalism av en
del men hyllad av andra.
