Tempus 2009 v 42

Tidskriften

tidigare veckor: 2008: 01/02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24  25 26 27 28  29/30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 2009: 01 02 03 04 05 06 07 08  09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19  20  21 22 23 24 25 26 27 28 29 30/31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41

Storbritannien
2009-42 s 3-4
"Tories ligger i startgroparna"  hela artikeln
David Cameron klarade sig galant på partikongressen, vilket alla hade räknat med. Han framstod som kapabel, självsäker och avslappnad. Enn mängd opinionsundersökningar ger de konservativa ett stort försprång med i genomsnitt 14 procentenheter. Senast nästa sommar ska val hållas. Och ändå presenterade han en mängd åtstramnings åtgärder som att öka offentliganställdas pensionsålder, frysa högt avlönades löner och sänka förtidspensionerna.

Italien
2009-42 s 4-5
"Berlusconi slogs åt alla håll och kanter"
Silvio Berlusconi slog tillbaka som ett ursinnigt, skadeskjutet vilddjur mot sina inbillade plågoandar när Italiens författningsdomstol berövat honom hans åtalsimmunitet. Inom mindre än ett dygn från författningsdomstolens beslut hade han förolämpat domstolen, ifrågasatt den högste domarens och hans företrädares oberoende samt gjort sig löjlig över en kvinnlig parlamentsledamot i TV. Den lag som författningsdomstolen har ogiltigförklarat gav presidenten, talmännen i parlamentet och premiärministern åtalsimmunitet.

Bosnien
2009-42 s 5-6
"Ingenting har hänt sedan Dayton"
Bosnien-Hercegovinas politiska ledare har enats om att före den 20 oktober bryta dödlägret i sitt etniskt splittrade land i avsikt att återuppliva planerna på ett närmande till Europeiska unionen. Enligt Daytonavtalet från 1995 delas landet i två separata "enheter" med omfattande självstyren, en bosniak-kroatisk federation och en serbisk republik. Landet har ineffektiv ledning och är ekonomiskt svag och de etniska motsättningarna verkar lika djupa som under kriget. Alla de tre etniska grupperna måste kompromissa för att få en fungerande författning säger USAs biträdande utrikesminister, James Steinberg. Medan den serbiska enheten har klarat den ekonomiska krisen tämligen bra stod den bosniak-kroatiska federationen på randen till bankrutt redan före krisen. Men fortfarande betalar den ut ohållbara bidrag till krigsveteraner och krigsoffer

Frankrike
2009-42 s 6-8
"En kamp mellan två stora egon"  hela artikeln
Fallet "Clearstream-affären" handlar om svarta pengar och spionage, men i verkligheten är det en duell mellan ärkerivalerna Nicolas Sarkozy och Dominique de Villepin. De har i åratal motarbetat varandras karriärplaner. Och nu närmar sig duellen en höjdpunkt. Slagfältet är en domstol i Paris, som ska döma i den så kallade Clearstream-affären. Det handlar om olagliga konton i utlandet, spionage, korruption, förtal och ärekränkning. Kampen mellan dessa två egon började för cirka 15 år sedan. De är väldigt olika. Dominique de Villepin är en kultiverad ättling till en adlig person. Han är 1,93 lång, gift sedan 24 år och far till tre framgångsrika barn. Han har examen från elithögskolan ENA. Nicolas Sarkozy är den gormande invandrarsonen som använder platåsulor för att kompensera för sin korthet. Han är gift för tredje gången med sångerskan Carla Bruni. Hans far är ungersk aristokrat som flydde undan kommunisterna.

Albanien
2009-42 s 8-11
"Albanien drömmer om att bli Balkans Schweiz" hela artikeln
Albanien är ett bakvatten i jämförelse med andra länder i Europa. Det är en nackdel som dock kan förvandlas till en fördel, eftersom landet erbjuder goda möjligheter att investera i ännu outvecklade sektorer. Mest på grund av den billiga och flitiga arbetskraften.
Albanien med 3,6 miljoner invånare blev medlem i Nato i april och har ambitioner att bli EU-medlem. Landets ekonomi kämpar fortfarande för att läka såren av 40 års brutalt styre under den stalinistiske diktatorn Enver Hoxha som utvecklade en rå socialism, svärtade ner västerländsk kapitalism och pekade ut väst som fiende. Huvudstaden Tirana ger ett modernt intryck men stora delar av landsbygden har fastnat i det gamla. Albanien är det mest korrupta landet i Europa.

EU
2009-42 s 11-15
"Lissabonavtalets Europeiska Union"
Irländarna har röstat ja och Polens president har skrivit under, nu väntar Europa bara på att Tjeckiens president Vaclav Klaus ska sluta trilskas så att Lissabonfördraget kan börja gälla. Men vilkets slags EU får vi i framtiden? Nu blir majoritetsbeslut regel inom ett femtiotal olika områden som idag kräver enighet. Till och med när det gäller frågor om invandring, brottsbekämpning och polissamarbete. Detta är en stor politisk förändring. Den andra stora förändringen gäller EU-parlamentet nu får nästan stort inflytande som ministerrådet på flera olika områden via medbestämmande som jordbrukssubventioner, fiske, asyl- och invandringspolitik och budget. Men de ökande befogenheterna välkomnas av parlamentarikerna och gör alla andra nervösa. Små stater är beredda att överlåta många beslut till EU men de vill inte "ta order från EU-parlamentet". Man kan förvänta sig att många appeller kommer att skickas till Europarådet, där de 27 medlemsländernas nationella ledare möts och där enhällighetsregeln vid beslut förblir regel. Detta råd får en semi-permanent president. Lissabonfördraget är lite vagt i beskrivningen av presidentens uppdrag. Dipöomater i Bryssel är mest entusiastiska över den nya utrikespolitiska representanten.

EU, Tjeckien
2009-42 s 15
"Klaus underblåser gammal 'tyskrädsla'"
Hans försök att rättfärdiga sin negativa hållning till Lissabonfördraget med den "tyska faran" möter faktisk förståelse hos hands landsmän. Han hänvisar till att arvingarna till miljontals etniska "sudettyskar" som förvisades efter andra världskriget misstänkta för samarbete med nazisterna med stöd i Lissabonfördragets rättighetsförklaring kan komma att kräva tillbaka egendomar i Tjeckien.

EU, Östeuropa
2009-42 s 16-17"
Östeuropa befarar ny era av rysk dominans"  hela artikeln
Solidariteten kommer på undantag när det är pengar med i spelet. Det ryska naturgasföretaget Gazprom slår med sina planer på en gasledning på Östersjöns botten in en kil mellan Öst- och Västeuropa. I dag transporteras gasen till Västeuropa genom Östeuropa. Om Ryssland stänger av gasen som ett påtryckningsmedel på en eller flera öststater som är beroende av stadig energitillförsel kommer även länder i väst att påverkas negativt och detta vill Ryssland undvika. Men den nya Nord Stream ledningen ändrar helt på dessa förutsättningar då Ryssland får en separat direktledning till väst. Centraleuropéerna, tidigare tvångsrekryterade medlemmar i det sovjetiska blocket är oroliga.

USA
2009-42 s 18-21
"En obekväm sanningssägare är bra att ha"
Vicepresident Joe Biden tar strid mot president Barack Obama precis som en bra vicepresident ska göra och bara han kan göra. Biden är en riktig Washingtonräv med flera decenniers erfarenhet av spelet i kongressen och det har Obama nytta av eftersom han själv bara hade varit senator i fyra år när han valdes till president. Bidens uthållighet och sanningar har givit resultat och han har skapat sig en roll särskilt när det gäller Afghanistan där han ifrågasatt de stora statliga utgifterna för kriget i Afghanistan i jämförelse med de små insatserna mot terroristerna i kärnvapenmakten Pakistan. Men Biden har också gjort motstånd i fråga om hälsovårdsreformen.

Israel, Palestina
2009-42 s 22-23
"Vad ska man göra med Hamas?"
Islamistiska Hamas återhämtningsförmåga och styvsinthet irriterar många. De har lyckats försvaga de stora klanernas makt på Gaza-remsan, tagit kontroll över konkurrerande paramilitära grupper, slagit ner en rivaliserande islamistisk grupp, fört ett tre veckor långt krig mot Israel, överlevt ett strikt ekonomiskt embargo - och hela tiden vägrat att tillmötesgå internationella krav. Denna kombination av uthållighet och kompromisslöshet har lett till ett djupt dödläge som hindrar det amerikanska fredssändebudet George Mitchells arbete.
Hamas som bildades som ett islamistiskt alternativ till PLO, och vars stadgar säger att Israel ska förstöras, betecknas som en terrorgrupp av USA. Hamas får ekonomiskt och materiellt stöd av Iran och Syrien. Gazas missnöjda, desillusionerade invånare är isolerade i en ekonomi som lever under existensminimum och har enorm arbetslöshet.

Arabvärlden
2009-42 s 24-25
"Falla undan eller utmana?"
Det hemlighetsfulla Muslimska Brödraskapet står inför ett dilemma överallt i arabvärlden. Det bildades 1928 i Egypten. Egyptens politiska ledning har alltid varit mycket hård mot det Muslimska Brödraskapet. I Jordanien har relationerna varit något mindre fientliga. Där accepteras Brödraskapet som landets största oppositionsgrupp i parlamentet. I länder som Libyen och Tunisien är Brödraskapet förbjudet och förföljt. I Marocko, Sudan och Kuwait har dess popularitet dalat.
Brödraskapets palestinska filial, Hamas, har styrt Gaza sedan 2007. Denna seger väckte stolthet men orsakade också bekymmer för Bröderna. Många palestinier är kritiska till att Hamas säkerhetsstyrkor har krossat jihadistiska rivaler med stor hänsynslöshet. Men Hamas skryter med att ha eliminerat korruptionen och brottsligheten på Gazaremsan.

Zimbabwe
2009-42 s 26-27
"Det värsta jobbet i Afrika"
Morgan Tsvangirai måste samarbeta med en person, som i många år förföljt honom på alla upptänkliga sätt. Mugabe är diktatorn som Tsvangirai har försökt störta i mer än tio år och som han nu delar makten med. I rollen som premiärminister har Tsvangirai slutligen gått från att vara Zimbabwes statsfiende nr 1 till att vara ämbetsman med reell makt. Men utmaningarna han står inför är enorma. Anhängare till Mugabe kontrollerar fortfarande riksåklagarämbetet, alla säkerhetsdepartement och de statligt styrda medierna. Tsvangirai har lyckats med att stabilisera ekonomi kanske främst genom att införa den amerikanska dollarn som valuta. Tsvangirais parti, Rörelsen för demokratisk förändring, MDC, kontrollerar parlamentet med en knapp majoritet. Tsvangirai har svårt att hålla ihop sitt parti. Nyligen accepterade partiets representanter i regeringens tjänst nya Mercedesbilar. Sådana affärer minskar intresset från väst att hjälpa till.

Rumänien
2009-42 s 28
"Rumäniens regering föll"
Rumäniens minoritetsregering föll i en förtroendeomröstning i tisdags i parlamentet. Omröstningen hade begärts av det oppositionella Nationalliberala partiet (PNL) som inte accepterade regeringen utan betecknade den som "olaglig". Regeringen blev en minoritetsregering, när premiärminister Emil Bocs koalition sprack på grund av att de nio socialdemokratiska ministrarna avgick.

Ryssland
2009-42 s 28
"En mördare är en mördare även i Ryssland"
Tidningen Novaja Gazeta publicerade en artikel i vilken Stalin kallades för en "blodtörstig kannibal" och som påstod att Stalin skickat tusentals människor i döden. Stalins dotterson, Jevgenniuj Dzjugasjvili, stämde tidningen vid en domstol och krävde att tidningen skulle ta tillbaka sina påståenden, be om ursäkt offentligt och betala skadestånd eftersom den "skadat Stalins heder och ära". En domare i en distriktsdomstol i Moskva avfärdade emellertid i veckan kravet. Domstolsbeslutet var en sällsynt seger för Stalins kritiker i deras försök att hindra diktatorns upprättelse.
Läs mer här: David Nessles blogg.
Artikel i The Guardian.

Migration
2009-42 s 29-30
"Hjälparbetarna som verkligen hjälper"
I vilken utsträckning fungerar utvandrare som stöd till utvecklingen i sina hemländer via pengar och andra saker som de skickar hem? Migrationsexperter menar att runt 200 miljoner människor som arbetar utomlands påverkar sina hemmavarande landsmäns liv, enormt mycket och lyckosamt. De skickar mer pengar än allt västerländskt bistånd sammanlagt. Världsbanken uppger att utländska gästarbetare skickade 328 miljarder dollar från rikare länder till fattigare länder i fjol (motsvarande mer än 10 000 kr per person och år). Det är emellertid inte säkert att pengarna går till de fattigaste i länderna. Däremot är det ett effektivt och marknadsstyrt sätt att överföra pengar till människor som har svårt att försörja sig. Korrumperade tjänstemän kan inte stjäla pengarna. FNs senaste rapport om Mänsklig Utveckling menar att utvandrare stöder välfärdsutvecklingen i sina hemländer också på andra sätt än med pengar, bland annat genom att skick hem "vällovliga värderingar", som kunskapstransferering, sociala och politiska försändelser,

2009-42 s 30-31
"Det är inte flyktingarnas fel!"
Chefen för FNs flyktingorganisation, Antonio Guterres, vill inte att "utlänningar i allmänhet och flyktingar i synnerhet ska göras till syndabockar i ekonomiskt dåliga tider". Han framhåller Sverige som ett gott exempel då vi tar emot irakier som "strandat" i Syrien. Däremot är det omöjligt att få asyl i Grekland och Guterres vill att Storbritannien tar emot flyktingar som samlats i stora läger i Calais. Han fördömer Italien för att landet skickar tillbaka afrikaner till Libyen varifrån de kommit per båt.