Tempus 2009 v 40

Tidskriften

tidigare veckor: 2008: 01/02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24  25 26 27 28  29/30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 2009: 01 02 03 04 05 06 07 08  09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19  20  21 22 23 24 25 26 27 28 29 30/31 32 33 34 35 36 37 38 39

Tyskland
2009-40 s 3-4
"Segern suddar inte bort interna motsättningar"  hela artikeln
Förbundskansler Angela Merkel behåller sitt ämbete och den här gången får hon regera tillsammans med de liberala Fridemokraterna, precis som hon önskade. Westerwelles parti förespråkar lägre skatter och färre regler på arbetsmarknaden. Men Merkels seger i söndags kan ändå försvaga hennes ställning på sikt, eftersom hennes kristdemokratiska parti, CDU, gjorde det sämsta valet på 60 år. Nu angrips hon av en högerfalang inom CDU som ifrågasätter hennes roll som partiledare. Av den ekonomiska falangen kritiseras hon för att inte ha förmått reformera skattesystemet. Och katolikerna, som traditionellt utgör ryggraden i CDU, är besvikna över att Merkel, protestant från DDR, nyligen kritiserade påven Benedictus XVI i "förintelsefrågan".

2009-40 s 4
"Sämre än väntat för Socialdemokraterna"
De tyska socialdemokraterna hamnar nu i opposition vilket kanske leder till ett närmande mellan dem och det radikala Vänsterpartiet, vars ledare Oscar Lafontaine en gång var socialdemokratisk toppolitiker. I Förbundsdagen har nu CDU + CSU 239 mandat och Fridemokraterna 93, vilket ger en stark regeringsmajoritet med 332 mandat mot oppositionens 290. SPD har 146, Die Linke 76 och Die Grüne 68. SPDs ordförande Franz Müntefering sitter kvar och före detta utrikesminister Steinmeier blir oppositionsledare.

Europa, socialdemokrater
2009-40 s 5-8
"Den tredje vägen blev en återvändsgränd"  hela artikeln
Den europeiska socialdemokratin har det besvärligare än någonsin samtidigt som Europas konservativa partier verkar gynnas av den europeiska krisen. Detta är väljarnas sätt att återgälda socialdemokratins reformer och under tiden passar högern på att anamma vänsterns principer. I Glasgow i Skottland har Glasgow East - Gordon Browns bakgård - varit en stark Labour valkrets ända tills i somras då labourkandidaten Margaret Curran rasade med 19 procentenheter till 41,7 % och för första gången på 87 år gick mandatet till det nationalistiska Skotska Nationalpartiet. I EU valen i juni backade Labour från 26,6 till 20,8 % medan nationalisterna blev störst i Skottland med 29 %.
Socialdemokraternas dalande stjärna är inte bara ett skotskt eller brittiskt fenomen. Eländet slår till mot nästan hela den europeiska socialdemokratin som ett obotligt virus. Alla socialdemokratiska partier mellan Stockholm och Lissabon har stora bekymmer.
I början av 2000-talet styrde socialdemokrater och socialister i 12 av de dåvarande 15 EU-länderna. De stod på höjden av makt och inflytande. Tony Blairs modernisering av Labours traditionella idéer hyllades som "den tredje vägens" Höga Visa. Idag finns igen av dessa ledare kvar på posten som regerings- eller statschef. Socialdemokratins tillbakagång började i Skandinavien där den länge har haft sitt starkaste fäste. I Danmark styr sedan 2001 en mitten-högerkoalition; 2006 förlorade Göran Persson makten till de Nya Moderaterna. Sedan följde Finland, Grekland och Nederländerna som alla fick borgerliga regeringar. I Italien slet den socialdemokratiskt inriktade partialliansen ut sina ledare på löpande band och i Paris förlorade Jospin.
Sedan EU-valet är det bara en fjärdedel av ledamöterna som representerar socialisterna, vilket är en historisk bottennotering.
Varför har det blivit så? En orsak är att många traditionella väljare skrämdes bort från den "förnyade" socialdemokratin och sökte sig till nya partier till vänster och den andra är att de konservativa partierna vände tillbaka mot mitten.

EU
2009-40 s 8-9
"Zapatero tar över Reinfeldt"
Spaniens premiärminister, José Luis Rodriguez Zapatero, hyllades förr som den europeiska vänsterns nya ansikte. Men sedan kom den plötsliga recessionen, förvärrad av en sprucken fastighetsbubbla, och fick hans popularitetssiffror att dala i hisnande fart. Men Zapatero är inte den som hänger läpp. I en intervju avslöjar han sina idéer och planer inför det spanska ordförandeskapet i EU, som börjar i januari. Främst kommer ekonomisk återhämtning att prioriteras och därefter implementeringen av Lissabonfördraget. Och att EU bör sluta kommersiella avtal med Latinamerika, Ryssland och Medelhavsregionen.

Portugal
2009-40 s 9
"S sitter kvar i Portugal"
Portugals Socialistiska parti behöll makten i söndagens val. Det fick nästan 37 % av rösterna mot 29 % för Socialdemokraterna, som hör hemma lite till höger om mitten i Portugal. Premiärminister José Sócrates utlovade stora infrastrukturinvesteringar i valkampanjen. Det konservativa Folkpartiet fick 10.5 % av rösterna och det mer radikalt socialistiska Vänsterblocket fick nästan 10 %. Koalitionen mellan Kommunistpartiet och de Gröna fick nästan åtta %.

Georgien
2009-40 s 9
"Georgien startade kriget"
En oavhängig expertgrupp, tillsatt av EU, som har undersökt kriget mellan Georgien och Ryssland förra året, drar slutsatsen att det var Georgien som började det fem dagar långa kriget. Enligt diplomater i Bryssel, som känner till innehållet i den ännu hemliga rapporten, lägger utredarna också en del av skulden på Moskva, som genom sina massiva, militära insatser trappade upp kriget. Regeringen i Tbilisi befarar framför allt att rapporten försämrar Georgiens chanser att bli medlem i Nato inom överskådlig tid.

EU, Irland
2009-40 s 10
"Det är inte bara Lissabonfördraget som står på spel"
Ja-sidan leder enligt opinionsmätningarna men andra frågor kan sätta käppar i hjulet när irländarna nu röstar för andra gången om Lissabonfördraget. Den irländske premiärministern Brian Cowen och hans koalitionsregering hänger på tre tunna trådar. En av dem är folkomröstningen, en annan är införandet av en ny lag (NAMA) som för över de irländska bankernas skräptillgångar till statens ägo och huruvida parlamentet godkänner åtstramningsbudgeten i december som har målet att uppnå budgetbalans till 2013. Om inte kan det bli nödvändigt med nyval och det kommer Fianna Fail partiet att förlora. Dess stöd bland väljarna är det lägsta någonsin.

Ryssland
2009-40 s 11
"Rysslands tragiska hjälte"
Det är svårt att se Dimitrij Medvedev som en tragisk figur. Rysslands president är, åtminstone i teorin, en av världens mäktigaste män. Han har en glad uppsyn, håller uppfriskande liberala tal och blir allt tydligare i sin kritik mot dagens Ryssland. Men hans vision leder ingen vart så länge som hans företrädare, Vladimir Putin, är landets verkliga makthavare. Putin har tydligt klargjort att han tänker bli president igen i nästa val 2012. Medvedev är alltså bara en tillfällig ersättare. Och med Putin blir det som vanligt igen trots alla Medvedevs planer på att reformera ekonomin och landets ruttna rättssystem och polisväsen. För det är ju så Putin och hans anhängare vill ha det. Under Putins två perioder som president fördubblades den ryska byråkratin och "mutekonomin" tiodubblades. Idag utnyttjar konkurrenter i näringslivet statsmakten för att sätta rivaler i fängelse. Ryssland halkar efter resten av den utvecklade världen i fråga om konkurrenskraft, produktivitet och produktion.

USA
2009-40 s 13-14
"Högern spyr galla"
USAs förre president, Bill Clinton, beskyller konservativa aktivister och kända mediepersoner för att föra en aggressiv kampanj mot den nuvarande presidenten i Washington. Han menar att den "högerkonspirationen" som jagade honom och nästan avsatte honom nu har siktat in sig på Barack Obama. Clinton refererar till ett nätverk av politiker, mediapersoner, olika internetgrupperingar och konservativa gräsrotsaktivister, som kritiserar allt som Obama gör. Han skylls för att vara socialist, fascist och utländsk agent som försöker förstöra Amerika. "Målet tycks vara att se honbom misslyckas". Somliga hävdar att han inte ens är amerikansk medborgare utan kenyan eller indonesier.

Kärnvapen
2009-40 s 14
"Vem har de farligaste vapnen?"
De senaste uppgifterna om hur många kärnvapen det finns i världen visar att det fortfarande finns 23574 stycken. Det nedrustningsavtal som just nu förhandlas mellan USA och Ryssland omfattar inte merparten av ländernas befintliga arsenal. Det finns en skillnad mellan utplacerade, reserv- och tillbakadragna stridsspetsar. Det nya avtalet handlar om utplacerade stridsspetsar som är installerade i uppskjutningsklara robotar eller i bomber som lätt lastas ombord på flygplan.

Iran
2009-40 s 15-16
"Irans kärnprogram förbryllar"
Alla vill stoppa Irans misstänkta vapenprogram, men amerikaner och européer har olika uppfattningar om Irans ambitioner och framsteg hittills. USAs spionorganisationer står för en försiktigare bedömning av Irans hemliga program än Israel, Frankrike och Tyskland. Amerikanska experter säger att Iran avbröt försöken att tillverka en stridsspets 2003. Israelerna tror att Iran startade arbetet med att designa en stridsspets 2005 på order av Ali Khamenei, Irans högste ledare. Varje land bygger sin uppfattning på en kombination av satellitbilder, mänskliga spioner och avlyssning.

Latinamerika, Mexiko
2009-40 s 17-18
"Laglöst land"
Att försöka att ta sig över gränsen mellan Mexiko och Guatemala illegalt är förenat med stora risker för både liv och lem. Många av problemen utmed Mexikos norra gräns mot USA har sin motsvarighet i söder vid gränsen till Guatemala. Problemen började för 10 år sedan då USA började övervaka transportrutterna av narkotika via Karibien. Då flyttade smugglingen till Centralamerika. Även migranter tog den vägen. Det största gänget som opererar i gränstrakten är Zetas, en grupp desertörer från den mexikanska arméns specialstyrkor. De har i sin tur rekryterat före detta Kaibiles, guatemalanska specialsoldater, som blev ökända under det långa inbördeskriget mot vänstergerillan. Ledare från kriminella ungdomsgäng ingår också i Zetas styrkor. Denna mobb kombinerar lokal kännedom, grymhet och våldsamhet.

Honduras, Centralamerika
2009-40 s 18-19
"Honduranerna har ledsnat efter tre månaders kontrovers"
Honduras interimspresident har lovat att återupprätta de medborgerliga fri- och rättigheterna och att släppa in en medlargrupp från AOS - Amerikanska staternas organisation. Det betyder att interimspresidenten Robert Micheletti tar ett steg tillbaka från tidigare hårdföra metoder, som kritiserades till och med av hans allierade. Undantagstillståndet äventyrade det utlysta presidentvalet den 29 november, ett val som många anser vara Honduras bästa hopp om att återerövra internationellt erkännande. Honduras är ett djupt splittrat land efter kuppen. Konflikten har delat Honduras i två läger: De konservativa "vitskjortorna" och de liberala "rödskjortorna".

Kuba
2009-40 s 19
"Lite varmare relationer"
En hög representant för amerikanska UD har träffat högst uppsatta kolleger i Havanna och diskuterat frågor som samarbetet när det gäller migration och kampen mot narkotikahandel. Det är redan fritt fram för exilkubaner att besöka släktingar på Kuba så ofta de vill och de får nu föra över obegränsat mycket pengar.

Afrika, Guinea
2009-40 s 20-21
"Guinea i ett nötskal: krig, armod, diktatur och bauxit"  hela artikeln
Av alla Frankrikes kolonier i Afrika var det Guinea som klippte av banden till Frankrike mest definitivt. Guinea valde den marxistiska vägen som låg nära Sovjetunionen och Kina, 1958.
Afrikanska Unionen har gett president Camara en tidsfrist till mitten av oktober för att dra tillbaka sin kandidatur i valen nästa år. Om han inte gör det kommer han att utsättas för sanktioner. Camara förefaller inte bry sig om utlandets fördömanden.
Artikeln i The Guardian. Info om Guinea. CIAs factbook.

2009-40 s 20
"Militären slog till med ursinnigt våld"  hela artikeln
Nästan 50000 medborgarna hade i måndags samlats på en idrottsplats för att protestera mot juntaledarens planer på att ställa upp i presidentvalet i januari trots att han tidigare lovat att inte göra detta. Militären genomförde en brutal massaker inklusive skottlossning, knivhuggning, våldtäkter och misshandel av dussintals män och kvinnor. Vittnen berättar att kvinnor våldtogs inför öppen ridå av soldater som begick övergrepp mot dem med sina vapen. Militären sköt skottsalvor rakt på obeväpnade civila på nära håll. De mest brutala soldaterna tillhörde elitstyrkorna i presidentgardet som bära röda baskrar. Den forna kolonialmakten Frankrike har dragit in all hjälp och fördömt våldet.
Artikel i NY Times.

2009-40 s 21
"Dadis Camara"
Guineas ledare är en av världens mest excentriska ledare. Det beror inte bara på hans vana att sova hela dagen och arbeta på natten. Kapten Moussa Dadis Camara har också ett eget TV-program, "Dadis Show" där han grillar medlemmar av den förra regimen. Han föddes i sydöstra Guinea 1964. Han är kristen i ett huvudsakligen muslimskt land och 1990 gick han in i armén. Han var mer eller mindre okänd tills han tog makten förra året.

Pakistan
2009-40 s 21-22
"Misstänksamhet och rykten skadar samarbetet"
En våg av antiamerikanska känslor undergräver ansträngningarna att krossa upproret i Pakistan och skapa lugn. Motsättningarna har underblåsta av den intensiva rapporteringen i pakistanska medier om utökade amerikanska aktiviteter inne i Pakistan - bland annat påstådd utplacering av tusen marinsoldater och etablering av olika spioncentraler i byggnader. USAs ambassadör, Anne W Patterson, har förgäves påpekat att medierapporterna är falska och medför livsfara för amerikaner som arbetar i Pakistan. Bara 13 % av befolkningen har förtroende för Obama. Befolkningen är extremt känsliga när det gäller den nationella suveräniteten och de motsätter sig utländska styrkor inom landets gränser.

USA
2009-40 s 23-24
"Generalerna utmanar Obama"  hela artikeln
Det pågår en kraftmätning mellan Pentagon och presidenten. De amerikanska generalerna kräver fler soldater, annars förlorar de kriget mot talibanerna. Presidenten tvekar att tillmötesgå kravet. Watergatejournalisten Bob Woodward har lyckats på tag på ett hemligstämplat pm till försvarsdepartementet i vilken general Mc Chrystal hävdar att kriget i Afghanistan kommer att förloras om inte markstyrkor sätts in. Han vill vinna folkets hjärta och därmed hela kriget. Denna offentlighet innebar att Obama tvingades ta kravet på förstärkning på allvar. Han är i en knipa. Den amerikanska allmänhetens stöd för kriget på andra sidan jordklotet minskar och de betraktar det afghanska fälttåget som ett hopplöst äventyr. Korruptionen, fattigdomen och de olösta narkotikaproblemen talar mot en fortsättning. Obama betecknar kriget som det "nödvändiga kriget". Inget land i världen kan tillåtas vara en "fristad" för terrorister och deras sponsorer.

Vietnam
2009-40 s 25-26
"Kapitalismens baksida i Vietnam"  hela artikeln
Fri företagsamhet och globala marknader har ökat välståndet markant i Vietnam. Men nu när världsekonomin krymper är det många som ångrar att de övergav risfälten. Vietnam är idag ett skolexempel på svårigheterna och riskerna med att ansluta sig till den globala marknaden. Merparten av Vietnamns cirka 3000 hantverksbyar har bekymmer. Om inget händer kommer hälften att snart ha kollapsat med 5 miljoner förlorade arbetstillfällen som följd. Efterfrågan på keramik, porslin, skor och högkvalitetspapper har rasat.

Burma
2009-40 s 27-29
"Ett enat land är juntans mål"
Enligt kartan ligger staden Mong La i Burma, men vem som helst skulle kunna tro att det ligger i Kina. Butiksnamnen är på kinesiska, de flesta butiksägare är kineser, och här accepteras bara den kinesiska valutan. Om man föreslår en träff klockan fyra, möts man av frågan burmesisk eller kinesisk tid?
Mong La är huvudstad i ett område kallat Shan Specialregion nr 4. Områden som Mong La är kärnan i det geostrategiska trassel som är Burma. Det är en av 13 autonoma enklaver som har bildats i Burmas östra del under de gångna 20 åren efter en rad olika eldupphöravtal mellan militärjuntan och olika upproriska etniska grupper.
Det blir aldrig fred och demokrati i Burma utan en politisk lösning som inkluderar de etniska, ofta väpnade, minoriteternas intressen och mål. De etniska grupperna utgör 40 % av landets 60 miljoner invånare. De dominerar i bergstrakterna och har inget förtroende för regeringen. Många försörjer sig på att smuggla narkotika.

2009-40 s 28
"Sanktioner + engagemang = ?"
USAs nya strategi inkluderar kontakter på hög nivå och fortsatta sanktioner. En ny strategi har antagits. Den presentereades av utrikesminister Hillary Clinton på förra veckans FN-möte. Anhängarna till oppositionsledaren Aung San Suu Kyi välkomnar förändringen. Nästa år ska Burma hålla val. Oppositionsgrupper har redan fördömt valet som en bluff.

Japan
2009-40 s 29-31
"Vem är Hatoyama egentligen?"
Japans nye premiärminister, Yukio Hatoyama, vände sig för första gången i sin nya roll till världssamfundet, när han i förra veckan talade inför FNs generalförsamling. Han lovade bland annat att Japan ska gå i spetsen för ansträngningarna att bygga en kärnvapenfri värld. Han försöker definiera sitt lands plats i en värld som ser Kina resa sig och Amerika falla tillbaka. Hatoyama kanske är Asiens förste "tredje-vägen-ledare" enligt modellen Bill Clinton eller Tony Blair? Han säger sig kräva mera moral och moderation på marknaderna och hans förslag till lösning på den ekonomiska stagnationen i Japan är avgjort centristiska.