Tempus
|
|
Tidskriften
|
tidigare veckor: |
Grekland
2009-37 s 3-4
"Plötsligt nyval i Grekland" hela
artikeln
När premiärminister Kostas Karamanlis utlyste nyval
i förra veckan, var det många som höjde på
ögonbrynen. Bara halvvägs genom mandatperioden har han
råkat ut för skandaler, dalande popularitet, en ekonomi
som balanserar på randen till recession och hård kritik
för sitt sätt att hantera de ödesdigra skogsbränderna
runt Aten. Den socialistiska oppositionen har sagt att den tänker
tvinga fram ett nyval i mars när parlamentet ska rösta
om president, en ceremoniell post i Grekland. Inför denna
"politiska utpressning" utropade Karamanlis nyval till
den 4 oktober. Kanske vill han överlåta det ekonomiska
kaoset till sina politiska fiender.
Turkiet
2009-37 s 3
"Stäng inte ut Turkiet!"
Den "Oberoende kommissionen för Turkiet" som leds
av Finlands före detta president Martti Ahtisaari, hävdar
att EUs trovärdighet skadas om Turkiet inte bemöts med
samma välvilja som andra kandidatländer. De menar att
Turkiet gjort mycket för att efterkomma EUs krav som att
öka kurdernas kulturella friheter och senast ett närmande
mellan Turkiet och Armenien med diplomatiskt erkännande och
öppna gränser på väg.
Tyskland
2009-37 s 4-5
"Vänstern har det motigt i kristider"
Europas väljare tycks tvivla på socialisternas förmåga
att sätta fart på hjulen igen. Bland den stora recessionens
offer finns Europas socialistpartier, som tycker att staten ska
beskatta och förse medborgarna med allt de behöver.
I Tyskland är Socialdemokraterna på väg mot det
sämsta valet på en hel generation den 27 september.
I Frankrike ligger Socialistpartiet i spillror och utgör
föga hot mot president Nicolas Sarkozy. I Italien har vänsteroppositionens
svaghet hjälpt premiärministern Silvio Berlusconi att
rida ut en räcka av personliga skandaler. I Storbritannien
gör sig väljarna redo att sparka ut Labourpartiet som
har styrt sedan 1993. Huvudproblemet är att folk inte tillskriver
Socialdemokraterna någon ekonomisk kompetens menar det tyska
opinionsinstitutet Forsa. "Väljarna tror inte att Socialdemokraterna
kan regera". Enligt Forsas mätningar vill 57 % av tyskarna
ha Merkel som kansler, bara 18 % vill ha Steinmeier, SPDs kanslerkandidat.
En faktor är att tyskarna vill ha ordning och stabilitet.
EU
2009-37 s 6
"EU hörs knappt"
EU strävar efter att bli en lika viktig aktör på
den politiska världsscenen som på den ekonomiska. Diskussionerna
under utrikesministermötet i Stockholm förra veckoslutet
om Mellanöstern, Iran och Afghanistan visade hur svårt
det är för EUs medlemsländer att tala med en röst.
EU spelar en biroll i Mellanösternkonflikten och kan inte
göra mycket mer än att uttrycka sin besvikelse över
uteblivna framsteg. I Afghanistan kan EU-länderna inte enas
om varken militära eller ekonomiska insatser.
Ryssland
2009-37 s 6-7
"Medvedev angriper supandet"
Dimitrij Medvedev har lanserat en ambitiös kampanj mot alkohol.
Men saken är den att ingen ledare som har försökt
stävja det utbredda missbruket i Ryssland, har blivit uppskattad
för detta, snarare tvärtom. Man kan ta ifrån ryssarna
väldigt mycket, imperium, territorium och inflytande bara
de får behålla flaskan. Att dricka alkohol i Ryssland
är en allvarlig och dödlig rit, statistiken skrämmer.
Hälften av alla dödsfall bland ryssar mellan 15 och
54 år är orsakade av alkoholrelaterade sjukdomar. Medvedev
utmanas av en vana som har många sekler på nacken.
Landets småsupare gruffar fortfarande över den före
detta presidenten Michail Gorbatjovs kampanj som gick ut på
att minska produktionen av alkohol och höja priserna.
2009-37 s 8
"Kreml utreder mystisk kapning"
Sex veckor efter den påstådda kapningen av det ryska
fartyget Arctic Sea meddelar Kreml att de ryska myndigheterna
kommer att gå till botten med hela historien. Många
experter tvivlar på att en kapning överhuvudtaget ägde
rum. En del misstänker att Arctic Sea fraktade vapen i hemlighet,
närmare bestämt ryska S-200-raketer.
Argentina
2009-37 s 8
"Expresident åtalas för mord"
En domstol har underkänt nedläggandet av åtal
mot den före detta presidenten Fernando de la Rúa
och kräver att fallet öppnas igen. Han misstänks
för att ha medverkat till dödsskjutningen av fem demonstranter
under våldsamma upplopp som inträffade i slutet av
de la Rúas mandattid 2001.
Taiwan
2009-37 s 8
"Premiärministern offrades"
Taiwans premiärminister Liu Chao-shiuan fick gå när
landets president Ma Ying-jeou beslöt att möblera om
rejält i regeringen efter den dödlig tyfon som dragit
fram över södra Taiwan och som inneburit att mer än
700 personer försvunnit eller dött.
Israel, Palestina
2009-37 s 10-12
"Hårdare press på parterna i Mellanöstern" hela artikeln
USAs president Barack Obama, menar allvar med sin nya Mellanösternpolitik:
han pressar Israel att stoppa bosättningsbyggandet i ockuperade
områden, och samtidigt kräver han hårdare sanktioner
mot Iran av Europa. Israel, Iran och till och med Hamas reagerar
på den nya politiken. Israel skulle kunna börja genom
att släppa 450 namngivna palestinier, som är Hamas krav
för att släppa den sedan tre år tillfångatagne
israeliska soldaten, Gilad Shalit. Då blir också Marwan
Bhargouti fri, han som nyligen kom på tredje plats i valet
av ledamöter till Fatahs centralkommitté. Utan Bhargoutis
medverkan blir det ingen försoning.
2009-37 s 12-13
"Bosättningarna är det växande hindret"
En uppgörelse om bosättningarna ses som ett första
steg i arbetet att sätta fart på fredsförhandlingarna.
Israel skyndar att godkänna nya bostäder i bosättningarna
innan USA får igenom sina krav på en frysning. Den
israeliska premiärministern drev igenom en "strategisk
förhalning" till högerkrafternas stora belåtenhet.
I utbyte mot israeliskt byggstopp är tanken att arabländerna
ska vidta åtgärder som bäddar för diplomatiska
förbindelser på sikt. Men palestinierna tänker
inte sätta sig vid förhandlingsbordet om inte allt byggandet
stoppas.
2009-37 s 14-17
"Palestina enligt Fayyad"
Den palestinska premiärministerns oortodoxa syn på
regerande och utveckling applåderas av väst, vilket
tyvärr kan komma att ligga honom i fatet. Hans amerikanska
metoder har gett tydliga resultat. Brottsligheten och laglösheten
har minskat markant i heta områden som Nablus och Jenin
och Hamas har blivit nästan osynliga på Västbanken.
Fayyads arbete har, enligt Mellanösternsändebudet Tony
Blair, varit "absolut förstklassigt - proffsigt, modigt
och intelligent". Men han har etablerat den ordning han eftersträvar
med hjälp av ett antal brutala tillslag. Den palestinska
myndigheten har gripit runt 8000 palestinier, 7000 sitter fortfarande
i fängelse. Kritikerna hävdar att de flesta gripanden
är politiska och syftar till att krossa islamismen på
Västbanken. Fayyad är på väg att bli en skoningslös
autokrat. Fayyad är inte en demokratiskt vald premiärminister
utan tillsatt som regeringschef av president Mahmoud Abbas. Han
har ingen militär erfarenhet men god kontakter med USA. Detta
kan emellertid vara ödesdigert för en palestinsk ledare.
2009-37 s 17-18
"En legendarisk Fatahledare gör comeback"
Mohammed Dahlan, som drevs i exil och beskylldes för att
ha "förlorat Gaza" till Hamas, har än en gång
lyckats komma in i den palestinska rörelsens innersta krets.
Han styrde Gazaremsan som Gudfadern 2 och delade ut straff och
gåvor efter eget huvud. Han bevittnade sitt eget nederlag
från exil i Kairo då Hamas tog makten och plundrare
ödelade hans villa vid havet. Efter 18 månaders tyst
men outtröttlig politisk verksamhet är Dahlan tillbaka
på scenen. Hans inval nyligen i Fatahs centralkommitté
betyder att han är medlem i en elitkrets rådgivare
till Arafats 74-årige efterträdare., den palestinska
myndighetens president, Mahmoud Abbas. Med detta inval befriades
Dahlan från stigmat att ha förlorat Gaza. Detta gör
honom till en potentiell framtida ledare för palestinierna.
Libanon
2009-37 s 16
"Bröllop med förhinder"
I Libanon kan man inte gifta sig borgerligt. Det finns 14 officiellt
registrerade religiösa grupper och färre än fyra
miljoner invånare. Det är de religiösa myndigheterna
som sköter vigslar, skilsmässor och arvskiften. Par
från olika religioner eller om båda tillhör någon
annan än de 18 registrerade religionerna kan inte gifta sig
i hemlandet. Även om båda tillhör samma religion
finns det olägenheter. Den maronitiska, katolska kyrkan förbjuder
skilsmässa och om en sunnitisk man dö, ärver hans
fru bara hälften av tillgångarna. De libanesiska myndigheterna
godkänner emellertid borgerliga vigslar utomlands. Påhittiga
researrangörer erbjuder speciella "bröllopsresor",
där man alltså startar resan innan man gifter sig,
med allt inkluderat. "Svara bara ja, så fixar vi resten"
lyder reklamen.
Artikel i The Economist: "Couples from different religions still cannot
marry in their own country", eller läs den här, översatt i Tempus nr 37
2009.
Iran
2009-37 s 19
"Ahmadinejad bjuder in till Teheran"
Ett erbjudande från president Ahmadinejad i Iran inkluderar
USA, men det utesluter samtal om landets rätt till ett kärnprogram.
Han har ett förslag till hur man bryter dödläget
mellan Iran och väst och vill att diplomater från sex
länder ska komma och hämta detta. Det gäller USA,
Ryssland, Kina, Storbritannien, Frankrike och Tyskland.
Indien, Kina
2009-37 s 20-21
"Nerver på helspänn vid gränsen mellan Indien
och Kina"
Olösta gränstvister hindrar sedan länge ett varmare
förhållande mellan världens två folkrikaste
länder. Tawang i Kina är förmodligen den mest militariserade
buddiska enklaven i hela världen. Den ligger på 3000
meters höjd i Himalaya, där finns heliga kloster men
också en stor indisk militärbas som kontinuerligt utvidgas.
Gränsen mot Kina ligger bara fyra mil bort. Tawang är
den farligaste krutdurken i relationerna mellan världens
två folkrikaste länder. Rötterna till konflikten
finns i Kinas anspråk på Tibet, som är en ständig
källa till friktion mellan Kina och många andra länder.
Kina är på väg att ersätta Afghanistan som
det största hotet mot Indien.
Kenya
2009-37 s 22-23
"Kenyas hopp försvinner i takt med grönskan" hela artikeln
Det har inte regnat på flera år, vilket medför
stora bakslag för Kenyas två viktigaste näringar:
jordbruket och turismen. En ödesdiger torka drar fram genom
Kenya och dödar boskap, spannmål och barn. Den underblåser
våld och motsättningar i slumstäderna och den
eldar upp etniska konflikter på landsbygden där olika
grupper slåss om återstående betesmarker. Den
kenyanska ekonomins två stöttepelare, jordbruk och
turism är speciellt utsatta. Den kenyanska regeringen är
handlingsoförmögen på grund av inre motsättningar
och politiska intriger. Några misstänks för att
olagligt ha sålt tusentals ton av landets spannmålsreserv
och stoppat pengarna i egen ficka. Korruptionen i Kenya är
som en epidemi. Myndigheterna blunder för den annalkande
katastrofen. Givarländerna litar inte på att deras
pengar används som det är tänkt.
Sudan
2009-37 s 23-24
"Varken krig eller fred i Darfur"
Nya mellanhänder ska försöka lösa konflikten
i det krigshärjade västra Sudan. I år har det
dött fler människor i strider mellan olika etniska grupper
i den sydsudanska delstaten Jonglei än i Darfur, där
det numera är sällsynt med stora sammandrabbningar.
Dödsfrekvensen i Darfur tros allmänt ligga under det
som hjälporganisationer anser vara så kallade katastroftröskeln.
Men fred råder inte i Darfur. Olika rebellgrupper, ibland
bara som mindre banditgäng slåss mot varandra. Splittringen
av rebellerna till inbördes fientliga fraktioner de senaste
tre åren är en av de tyngst vägande orsakerna
till att freden dröjer i Darfur.
Venezuela
2009-37 s 24-27
"Från revolutionär till populistisk diktator"
hela artikeln
President Hugo Chávez i Venezuela finansierar sin 2000-tals
socialism med oljepengar. Motarbetad av en allt starkare opposition
försöker han nu cementera sitt envälde. Efter en
folkomröstning i februari i år kan han ställa
upp till omval obegränsat antal gånger. Därefter
förstatligade han industrier och banker, exproprierade kaffeplantager
och egendomar och hotade oppositionen och journalister. Nationalförsamlingen
böjer sig för statschefens egensinniga nycker. Den består
till drygt 90 % av hans anhängare. "Bolibourgeoisin"
som regimens röda ledare kallas, dricker helst vällagrad
whisky, kör vräkiga, amerikanska bilar och äger
våningar och villor på de bästa lägena.
FN
2009-37 s 28-30
"Alla gillar inte FN-chefens diplomati"
Ban Ki-moons diplomati är kontroversiell; somliga anser till
och med att den undergräver FNs moraliska auktoritet. Världens
toppdiplomater har haft fler möten med autokratiska ledare
än under någon annan av Bans företrädare.
De har träffat Burmas juntaledare och haft diskreta samtal
med Sudans president, Omar Hassa al-Bashir. Ban menar att "vi
kan prata med varandra" och att alla kan bli "bättre
människor". Kritikerna menar att Ban umgås med
de onda ledarna utan att få något i utbyte. Norges
FN-ambassadör, Mona Juul, skrev att Ban är en "ryggradslös
och okarismatisk" ledare, som inte förmår ge FN
"moralisk resning och auktoritet". Juul vars make, Terje
Röd Larsen, ett av Bans sändebud, uttrycker i ett PM
stark kritik av Bans hantering av kriserna i Sri Lanka och Burman.
Ban menar att kritiken bottnar i västs missförstånd
av hur diplomati fungerar i Asien. Ban har fortfarande stöd
av USA, Kina och Storbritannien.
Samhälle
2009-37 s 30-31
"Golf kan användas som en geopolitisk barometer"
Man kan bedöma ett land efter antalet golfbollar. Golf erbjuder
faktiskt bättre insyn i politiska och ekonomiska förhållanden
än de flesta anar.
För många år sedan myntade skribenten Thomas
Friedman "Teorin om de gyllene bågarnas konfliktförebyggande
egenskaper" som betydde att länder med McDonalds inte
slåss mot varandra (se artikel i New York Times från
1996: "Foreign Affairs Big Mac I"). Big Mac
är dock inte den enda användbara indikatorn. Länder
med många golfbanor tenderar att vara vänligt sinnade
mot USA; stater som lägger ner golfbanor tenderar att vara
de mest USA-fientliga.
Bra exempel är Vietnam och Venezuela. I Vietnam, som tidigare
var bitter fiende till USA finns Ho Chi Minh Golf-leden som binder
samman ett halvdussin golfklubbar och Vietnam är numera vän.
Venezuela, ledd av den fientligt sinnade Hugo Chávez har
däremot stängt flera golfbanor och hotat stänga
ännu fler. I det stängda Nordkorea finns förmodligen
bara tre golfbanor medan det demokratiska Sydkorea har 234.
Varför kan man förknippa golf med så många
positiva trender? Det viktigaste är kanske att ett stort
antal golfbanor speglar att det finns en stor och växande
medelklass, som traditionellt utgör grunden för fungerande
demokratier. Golfbanorna berättar också om samhällen
med så hög produktivitet att där finns utrymme
för fritidsaktiviteter och att medborgarna tar sin personliga
säkerhet för given.
Artikel i Newsweek: "The Geopolitics of Golf", eller läs den här, översatt i Tempus nr 37
2009.
