Tempus 2016 v 48

Tidskriften

2016  01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18   19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38  39 40 41 42 43 44 45 46 47

Ryssland, Handel
2016-48 4-5
"Tillbaka på banan?"
Outins krympta ekonomi lockar utländska investerare. Redan för det amerikanska presidentvalet väcktes ett hopp om varmare relationer med Kreml och några stora bolag i väst har satsat på att Rysslands ekonomi snart ska vara tillbaka på banan.
Stora återförsäljare som svenska IKEA och franska Leroy Merlin har börjat pumpa in flera miljarder dollar i nya butiker och febriker. De räknar med att Rysslands konsumenter ska börja vakna upp från sitt viloläge efter två år av recession. Pfizer bygger en ny läkemedelsfabrik medan Mars Inc. Expanderar sin anläggningar förproduktion av tuggummi och sällskapsdjur.
Rubelns stora fall har sänkt produktionskostnaderna rejält. Billigare i dag i Ryssland än i Kina.
Men fortfarande är den legendariska lokala byråkratin ett stort problem.

EU
2016-48 6-9
"Valet av Trump stärker de europeiska populisterna"
Valet av Donald Trump har stärkt de höger- och vänsterpopulistiska partierna i Europa. Marine Le Pen och Geert Wilders står i spetsen för högerpopulistiska rörelser i Europa, vilka väntas få ett uppsving efter Brexit-omröstningen och valet av Donald till USAs näste president i USA. Man tror att Le Pen kommer att ta sig till slutomgången i det franska presidentvalet nästa vår. Wilderns leder för sin del det parti som opinionsundersökningarn visar kan vinna det största antalet röster i det kommande nederländska valet. Trots sina ideologiska skillnader delar de åsikter om etablissemanget och den liberala ordningen. Är de på väg att förändra världen? De rider på ilskan mot etablissemanget, politiken och finansvärlden, med det samtidiga kravet på en stark välfärdsstat. Och naturligtvis kampen mot invandring och islam.

Tyskland, IT
2016-48 10
""Falska Nyheter hotar också valet i Tyskland"
Efter Donald Trumps chockerande valseger den 8 november riktas nu uppmärksamhet mot i vilken utsträckning väljarnas åsikter kan ha påverkasts av floden av "falska nyheter" på olika webbplatser som utger sig för att vara legitima medier. Angela Merkel har indikerat att hon stöder hårdare åtgärder för att agera mot hatpropaganda och utreda nya metoder för att reglera information (och desinformation) på nätet.

EU
2016-48 11
"Efter Brexit och Trumps seger börjar europeerna att gilla EU igen"
I fem av Eus folkrikaste länder är EU-förtroendet på uppgång. Det enda landet där stödet har minskat är Spanien.
Det finns två troliga förklaringar: uppfattningen att Storbritannien kommer att misslyckas med att göra EU-utträdet till en framgång och oron över hur tillförlitlig den tillträdande presidenten Trump är som ekonomisk och militär bundsförvant.
Och redan nu har Norbert Hofer förlorat presidentvalet i Österrike.
Det är ironiskt att 2016, ett år som såg ut att vara början på slutet för EU, i själva verket kan innebära det starkaste uppsvinget för unionen!

Kazakstan
2016-48 12-13
"Makten är ingen familjeangelägenhet"
Kazakstans president Nursultan Nazarbajev, 76 år, säger att han inte tänker överför makten till sina barn. Men samtidigt fördröjer härskaren, som suttit sedan det forna Sovjetunionens fall, de demokratiska reformerna. Allt medan landet upplever den värsta ekonomiska nedgången på nästan två decennier.
I valet 2015 vann han mandat för ytterligare fem år. Till dessa ämnar han sitta kvar. Successionsfrågan har ökat spänningen i landet som är Centralasiens största energiproducent. Oron för säkerheten i landet har ökat efter att denövervägande muslimska republikens stabila image drabbades av terroristattacker av påstådda islamistiska attacker.

Historia, Ryssland
2016-48 14
"Människorättsgrupp namnger 40 000 av Stalines hemliga poliser"
En rysk människorättsgrupp har gjort tillgänglig en databas som innehåller personlig informormation om nästan 40 000 medlemmar i den ökända säkerhetsstyrkan som utförde den sovjetiska diktatorn Joseph Stalins utrensningar. De kastar därmed ljus över en fasansfull historia, som Kreml hade föredragit att den blivit dold.
Dokument som hämtats ur journaler från Stalins säkerhets styrkor (NKVD) har publicerats på människorättsgruppen Memorials webbsida. Där namnges för första gången de som utförde 700 000 avrättningar under "Den stora terrorn" 1935-1939.
Under de tre decennierna av Stalins styre fängslades eller dödades miljontals människor, men den totalitära sovjetstaten höll utrensningarna hemliga även efter Stalins död 1953.
Närmare uppgifter om utrensningarna, då ledare i kommunistpartiet och vanliga medlemmar blev summariskt prövade och dömda, ofta på falska anklagelser, har raderats ur skolböckerna och det offentliga samtalet.

Kuba
2016-48 15
"Fidel Castro delade världen i anhängare och motståndare"
Kubas förre president Fidel Castro avled på kvällen den 25 november, 90 år gammal. Fidel Castro styrde Kuba i 47 år. På grund av en allvarlig sjukdom överlämnade han i juli 2006 ledningen till sin bror Raúl. Men även efter sin avgång fortsatte den grå eminensen att i bakgrunden delta i besluten om den socialistiska karibiska öns öde.
Den kubanska revolutionen delade världen i anhängare och motståndare. På grund av sin hårdnackade hållning mot USA vann Fidel Castro i Latinamerika uppskatting även utanför vänsterkretsar.

Kuba
2016-48 16-17
"Vad tänker hans bror göra nu?"
Under ett halvt sekel, medan Fidel Castro förvandlade Kuba till en kommunistisk stat och bråkade med USA, arbetade brodern Raúl Castro i hans skugga som den auktoritära ledarens disciplinerade, yngre partner. Men när den äldre Castro dog hade Raúl Castro, som 2006 övertagit presidentens befogenheter innan det blev hans officiella titel 2008, förvandlat Kuba till et land som var oigenkännligt på många sätt - och ändå anmärkningsvärt likt.
Raúl Castro har ett fast grepp om makten, säkrad genom pålitliga militära ledare på viktiga positioner. Men en stor osäkerhet råder. Kubas regionala välgörare Venezuela håller på att kollapsa ekonomiskt och många kubaner försöker ta sig till USA.

Kuba, Latinamerika
2016-48 18-19
"Fidel må vara borta, men hans arv lever vidare i Latinamerika"
Varje gång en latinamerikansk ledare avfyrade retoriska attacker mot imperialisterna fanns Fidel Castro med. I varje gömställer i djungeln där grönklädda gerillamän planerade sin kamp höll Fidel Castro dem sällskap.astros skugga i Evo Morales Bolivia och Rafael Correas Ecuador. Flera länder med socialistinspirerade ledare, som Chiles Bachelet och Brasiliens Lula och hans efterträdare Rousseff, hade goda relationer med Kuba.

Storbritannien, Brexit, USA
2016-48 20-21
"Storbritannien förstummat av Trumps seger"
I Westminster är Trumps seger och planer praktiskt taget det enda ministrar och parlamentsledarmöter vill tala om. De två länderna har länge varit förbundna språkligt, kulturellt, kommersiellt och genom en stark säkerhetsallians. Därför var det en politisk reflex för premiärminister Theresa May att sträcka ut en vänskapens hand till Trump.
Men kommer Trump att inta samma hållning till Nato som tidigare? Trumps goda relationer till Ryssland förfärar liksom hans radikala kritik av frihandel.
Trumps seger har tvingat de brittiska ministrarna att konfrontera en obehaglig sanning: Att allt är möjligt nu, oavsett vad de trodde sig veta förut.

Japan
2016-48 22-23
"Japans unga ser dystert på framtiden"
Ungdomlig optimism kan vara svårt att hitta i Japan, eftersom landets millenniegeneration rankas som den mest dystra bland världens största ekonomier. Färre än 40 % ser en ljus framtid. Enligt Manpowergroup som undersökt 18 länder. De är till och med dystrare än unga greker. Den japanska millenniegenerationen kommer att behöva ta hand om världens snabbaste växande äldre befolkning och mer än en tredjedel kommer att tvingas ta lågavlönade jobb. Dessutom har landet en av världens största offentliga skuldbördor.
De unga oroar sig redan för sina pensioner. 37 % tror att de måste arbeta tills de dör.

Indien
2016-48 24-25
"Barnen - rika som fattiga kippar efter luft"
Under sju dagar i början av november parkerade sig ett tjockt moln över Indiens huvudstad Delhi med över 20 miljoner invånare. Det hölls på plats av ett vädersystem som kallas anticyklon, eller högtryck, där föroreningarna dras inåt och nedåt och utsätter människorna i staden för farliga mikropartiklar i mycket höga koncentrationer.
I år anlände rökmolnet från skördebränningen samtidigt som det var dags för Diwali, den hinduiska ljusfestivalen då röken från miljontals högtidliga fyrverkerier skickar ut en skyhög koncentration av de skadliga PM 2,5-partiklarna.
Samtidigt kommer vintern under vilken de fattiga kämpar mot kylan genom att elda saker - löv, plast, vadsom helst för att hålla värmen.

Venezuela
2016-48 26-28
"Hungriga venezuelaner försöker fly sjövägen"
Venezuela var en gång i tiden ett av Latinamerikas rikaste länder, med oljerikedomar som lockade till sig invandrare från så olika platser som Europa och Mellanöstern.
Men efter att president Hugo Chávez lovat att klämma åt landets ekonomiska elit och omfördela rikedomarna till de fattiga, flydde de rika och medelklassen i stora skaror till mer välkomnande länder. Och när Chávez socialistinspirerade revolution kollapsade till ekonomisk ruin, när mat och mediciner gled iväg utom räckhåll, har de nya migranterna blivit just de fattiga som Chávez politik avsåg att hjälpa.
Nu är det en annan grupp som flyr, långt mindre rika och inte lika välkomnade.
Över 150 000 venezuelaner har flytt landet bara under det senaste året. De försöker ta sig till Colombia och Curacao men det mest uppseendeväckande är att venezuleaner också flyr till sjöss, en bild som symboliskt liknar den farliga flykten från Kuba eller Haiti.
På Curacao tvingar flyktingsmugglarna de tidigare så rika venezuleanerna att skura restauranggolv, sälja prydnadsaker på gatorna eller till och med jobba på bordeller och sälja sex till holländska turister för att betala för sin flykt.
"Hungry Venezuelans flee in boats to escape economic collapse"

Italien, Kultur, Historia
2016-48 30-31
"Italiens sista katalanspråkig stad kämpar för språkets överlevnad"
De första katalanerna nådde Sardinien på 1300-talet, då trupper seglade från det som nu är Spaniens östkust, som del av en expansion i Medelhavsområdet. Här ligger staden Alghero som är ett språkligt undantag. Denna muromgärdade, pittoreska stad är bokstavligen, den sista katalanspråkiga bastionen i Italien.
Endast omkring en tredjedel av de 43 000 invånarna talar katalanska som modersmål. Nu överskuggas det katalanska språket av italienskan, men också en handfull andra språk och dialekter, däribland det dominerande ursprungsspråket sardiska.