Site hosted by Angelfire.com: Build your free website today!

 Tempus
2011 v 46

Tidskriften

2010: 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 21 22 23 24 25 26 
27 28 29-30 31 32 33  34  35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51  
2011: 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 
27 28 29/30 31 32 33/34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45    

EU
2011-46 s 4-5
"Ingen är immun"
Krisen i eurozonen är ett hot mot länderna utanför eurosamarbetet också. Man har alltid förväntat sig att G10-ländernas regeringar ska behålla kontrollen. Tanken att Kina ska kunna bli en räddare i nöden är en fantasi. Inom EE är krisen en test på EU-ambitionerna i de länder som inte ingår i euro-zonen. Polen har kommit lindrigt undan främst på grund av inhemsk efterfrågan men också på en devalverbar zloty. Nu oroar man sig över att förlora inflytande. Och sätter sitt hopp till löftet om en speciell "euro-plus-grupp".

Danmark
2011-46 s 6
"Thorning-Schmidt i London"
Helle Thorning-Schmidt är en kvinna som snart ställs inför den omöjliga utmaningen att reda ut Europas allvarliga trassel. Hon är också något av en raritet på Europas karuselliknande politiska scen i det att hon som företrädare för en vänster-mittenkoalition, lyckades vinna ett val. Hennes politik ses som "det socialdemokratiska svaret på 2000-talets problem". Vid årsskiftet övertar Danmark det roterande ordförandeskapet i EU-rådet. Hon avfärdar tanken på att EU kanske bör delas upp i olika grupper. Inför uppdraget besöker hon kollegan David Cameron för att höra hans åsikter om EUs bekymmer.

Tyskland, EU
2011-46 s 7
"Mera makt till Bryssel"
Förbundskansler Angela Merkel bäddar för kontroverser när hon förespråkar ökad politisk integration för att rädda projekt Europa. Det är dags att knyta hårdare politiska band mellan länderna och att införa striktare budgetregler. Den aktuella krisen måste ses som "en vändpunkt" i utformningen av EU och europolitiken. Antingen blir det mera Europa eller så dör projektet. Merkel kan framhäva Tysklands huvudroll i en politisk union på ett sätt som hennes företrädare inte kunde för 20 år sedan.

Italien
"2011-46 s 8-9
"Super Mario"
Det behövs en superman för att ställa allt till rätta i Italien. Det återstår att se huruvida Mario Monti, som inte har erfarenhet från den inhemska politiska arenan, förmår övertyga finansmarknaderna om att han kan hitta rätt i den labyrintiska inrikespolitiken och realisera de besparingar som Italien har lovat att göra för att få ner skulden och stimulera tillväxt.

2011-46 s 9-10
"Berlusconi trixade in i det sista"
Från regeringskansliet till fängelset lyder rubriken på några av de framtidsscenarier som diskuteras för den avgångna italienske regeringschefen. Men riktigt så enkelt är det inte att sia om hans framtid, även om han är mer utsatt nu när inte ämbetet skyddar honom längre. För närvarande pågår tre processer som kan orsaka Berlusconi stora bekymmer nu när han inte är premiärminister längre: Fallet Mills, fallet Mediaset och det värsta, fallet Ruby. Dessutom kan Berlusconis "affärsförbindelser" med Gianpaolo Tarantini bli en belastning. Tarantino förmedlade unga kvinnor till Berlusconis fester. I fallet Ruby handlar det om maktmissbruk, ett brott som kan bestraffas med sex års fängelse.

EU, Frankrike
2011-46 s 10-11
"Först Aten. Sedan Rom. Paris Nästa?"
Frankrike håller ett vakande öga på Italien. Investerarna blir allt nervösare när det gäller Frankrike som har lånat mycket pengar till Italien. Delvis genom att köpa upp italienska banker och etablera stora banknätverk. En nedskrivning av Italiens skuld skulle kunna få ödesdigra följder för de franska bankernas kapitalinnehav. Den franska staten skulle tvingas rycka in med kapital.
De amerikanska bankerna å sin sida är också på sina håll beroende av de franska bankerna. Deras totala utlåning till franska och tyska banker är 1200 miljarder dollar.

Turkiet
2011-46 s 12-13
"Inbördeskriget är tillbaka"
Turkiets premiärminister lovade fred med de kurdiska separatisterna, men därav blev ingenting. Ett år senare är våldet mellan regimen och separatisterna värre än någonsin.
Den onda cirkeln med attacker och vedergällningsattacker är smärtsamt välbekant. I oktober dödade PKK 24 turkiska soldater i en rad samordnade bakhåll.
Stridsflygplan, helikoptrar och elitsoldater strömmar ut över Turkiets sydliga gräns och slår till mot PKKs baser i bergen i norra Irak.
Den turkiska regeringens historiska försök att förbättra relationerna med landets ca 20 miljoner kurder har misslyckats. 2010 hölls hemliga överläggningar om villkoren för en permanent vapenvila med PKK-ledaren Abdullah Öcalan som sedan 1999 sitter fängslad på en ö i Marmarasjön. Det nya "Kurdiska samhällsförbundet" påminner om Röda khmerernas ökända "bykommunism" i Kambodja.

Ryssland
2011-46 s 14
"Ryssland går med i WTO"
Det har tagit18 år för Ryssland att övervinna hindren för medlemskap och övertygas om fördelarna med att vara med i den internationella handelsregimen. Ryssland har löst en knivig tvist med Georgien angående handeln med de georgiska utbrytarprovinserna Abchazien och Sydossetien. Ett neutralt företag ska övervaka handeln mellan länderna. Ryssland ansökte första gången om medlemskap i juni 1993 under den förre presidenten Boris Jeltsin. Inträdet markerar Rysslands position som en av de växande BRIC-länderna, det vill säga Brasilien, Ryssland, Kina och Indien. Samtidigt som Ryssland blir också Vanuatu och Montenegro medlemmar medan Iran, Irak, Algeriet och Etiopien står på kö.

USA
2011-46 s 16-21
"Republikanernas farliga spel"
Trots att Republikanerna hade blivit mer extremistiska och obstruerande triumferade de i de senaste mellanårsvalen 2010. Men det skyddar inte republikanerna mot obehagliga överraskningar i presidentvalet om ett år.
Tea Partyrörelsen har knuffat det Republikanska partiet längre åt höger. Frågan är om rörelsen hjälper eller stjälper den amerikanska högern.
Herman Cain, f d pizzakung från Georgia, som för tillfället leder i kampen om Republikanska partiets nominering, var tvungen att förklara att han hade skämtat när han sade att han ville installera ett elstängsel längs hela gränsen mot Mexiko. Beträffande den globala uppvärmningen anser majoriteten av republikanerna att den inte existerar eller att det inte är människans fel om jorden blir varmare. Partiets kursändring i ekonomin är minst lika uppseendeväckande. Den stora staten under George W Bushs presidentskap betraktas inte bara som ett misstag utan ett svek. Ytligt sett har förskjutningen åt höger redan givit utdelning. Men radikalismen kan också blir partiets Achilleshäl. Partiet har anklagats för ansvarslöshet. En av de saker som binder fast partiet i tvångströjan med löften om att aldrig höja några skatter är Tea Partyrörelsen, partiets jakobiner. De har ännu inte hittat sin republikanska presidentkandidat.

2011-46 s 20-21
"Europas katastrof närmar sig Amerika"
Har USA kraft nog att skydda sig mot skuldkrisen? Varför ska amerikanerna bry sig om vad som händer i Europa? Främst för att exporten till Europa är nödvändig om den amerikanska ekonomin ska växa. Men även de europeiska bankernas problem kan bli de amerikanska finansinstitutionernas problem som är exponerade mot statsobligationer eller banker i farozonen. Det tredje skälet är att det som händer i Europa idag kan hända i Amerika i morgon. Den federala skulden i USA motsvarar idag 100 % av BNP. För fyra år sedan var den 62 %. IMFs prognos är att 2016 ligger den på 115 %. Det var på den nivån Italiens kris startade.

2011-46 s 21
"Republikanska klavertramp"
Den republikanske presidentkandidaten Herman Cain gjorde bort sig totalt i en intervju när det kom till en fråga om Libyen. Han kände inte till president Obamas officiella hållning i Libyenfrågan. Cain är inte den förste som gör bort sig. Rivalen Rick Perry har också trampat i klaveret. Han kunde bara komma ihåg två av de tre regeringsorgan han tänker avskaffa om han blir president.

Quatar
2011-46 s 22-23
"Qatar, ett pytteland med stort inflytande"
Emiren av Qatar har en förmåga att hålla sig väl med nästan alla.
Qatar är bara lite större än Skåne och den inhemska befolkningen på 225 000 skulle lätt rymmas i en av Kairos större stadsdelar.
Men Qatar har gjort tydliga avtryck i de arabiska upproren. Qatar har med stor beslutsamhet isolerat Syriens ledare, hjälpt till att störta Libyens, erbjudit sig att medla i Jemen, och man räknar också Tunisiens mäktigaste man som god vän.
Qatar har stora naturgasreserver och regionens mest inflytelserika nyhetsnätverk, Al Jazeera och en effektiv politik i en absolut monarki, där all makt vilar hos emiren, Sheik Hamad bin Khalifa al-Thani.
Qatar, som omges av regionens största rivaler, Saudiarabien och Iran, har alltid spelat en oproportionerligt stor roll i Persiska viken, men aldrig så stor som nu.

Israel, Palestina
2011-46 s 23
"Blair högg i sten ännu en gång"
Mellanösternmedlaren Tony Blair lyckades inte få igång fredsförhandlingarna. Israeler och palestinier upprepade bara tidigare kända ståndpunkter. Den palestinske chefsförhandlaren, Saeb Erekat, upprepar att palestinierna inte vill förhandla förrän Israel upphör med bostadsbyggande i östra Jerusalem och på Västbanken.

Sudan
2011-46 s 24-25
"Friheten dödar"
Den nya självständiga staten Sydsudan orkar inte leva upp till förväntningarna. I december förra året var stämningen euforisk. Alla röster i folkomröstningen behövdes, folket var rusiga av framtidstro. Men den nya staten Sydsudan är inte livskraftig. Människor som har återvänt till hembygden från norr kan inte försörja sig och dör i svält och sjukdomar. De bor i tält i stora läger, de dör av hunger och utmattning, av malaria och lunginflammation. De betalar priset för bildandet av en stat som inte är livskraftig. De dör i massor för den förmenta friheten.
Sydsudans självständighet har blivit en fälla för tusentals människor. Kort tid efter den erövrade friheten hungrar nu tusentals sydsudaneser som har vänt hem från norra Sudan. Under det långa inbördeskriget har de glömt bort hur man försörjer sig. Den nya regeringen i huvudstaden Juba ignorerar eländet.

Libyen
2011-46 s 24-25
"Den libyska revolutionens efterdyningar"
Hundratals tuareger stödde Gaddafi i kampen för regimens överlevnad. Nu återvänder de till sina ökenområden i Tchad, Mali och Niger. De har med sig de sofistikerade vapen de fått tag på i kriget. Guld som delades ut av flyende Gaddafimedarbetare kan nu komma att finansiera uppror i Libyens grannländer. En del tuaregkrigare kanske ansluter sig till al-Qaida i islamiska Maghreb, som är en regional terrorgrupp. Allt detta sker i en tid av tilltagande religiös fanatism i både Mali och Niger, där desillusionerade analfabeter söker tröst i moskéerna. Det största hotet från den libyska revolutionen mot grannarna i söder är emellertid de ekonomiska följderna.

Mali
2011-46 s 24
Mali har 75000 tuareger i en befolkning på 15 miljoner. 2007-2009 var det tuareguppror, eldupphör medlades av Libyens president Muammar Gaddafi.
I november dödades minst 13 tuareger i strid mot nigeriska regeringsstyrkor. Mali är stabilare men president Amadou Touré avgår nästa år och valen blir sannolikt ganska stormiga. Intresset från den nya libyska regimen att stödja fortsatta investeringar i det maliska jordbruket är svagt.

Niger
2011-46 s 25
På 1980-talet hjälpte Libyen tuaregrebeller med utbildning och vapen. I mitten av 1990-talet skrevs ett fredsavtal med Gaddafis hjälp. Nya tuareguppror 2007-2009, eldupphör medlades av Libyens president Muammar Gaddafi. Regeringen har arbetat hårt för att distansera sig från Gaddafilojalister, inklusive minst en av Gaddafis söner som flytt till Niger. 200000 nigeriska arbetsinvandrare i Libyen har tvingats återvända hem. President Mahamadou Issoufou som tog makten tidigare i år har redan utsatts för flera kuppförsök.

Tschad
2011-46 s 25
1986 gör Muammar Gaddafi ett misslyckat invasionsförsök. 1990 militärkupp. 2005 och 2008 anfaller rebeller huvudstaden N'Djamena. Det största hotet från den libyska revolutionen mot grannarna i söder är emellertid de ekonomiska följderna. President Idriss Déby kunde spela stark man tack vare Gaddafis generositet. Landets oljeintäkter minskar och Idriss Déby har inte de nya libyska ledarnas förtroende.

Burma
2011-46 s 25
"Trevande normalisering i Burma"
Regeringen har gjort ett tillägg i vallagen som eliminerar hinder för partiets deltagande i politiken. Nationella demokratiförbundet (NLD) överväger därför registrering inför kommande fyllnadsval. NLD har krävt att alla politiska fångar ska friges. Många har frigetts men NLD räknar med att cirka hundra av dess medlemmar är fortsatt fängslade.
Det råder en viss oenighet inom partiet vad gäller registrering till valet. Aung San Sui Kyis som vann valet för 20 år sedan förbereder sig emellertid för politisk comeback.

Kina
2011-46 s 27-28
"Ettbarnspolitiken möter motstånd"
Den biologiska klockan tickar även i Kina, där allt färre ska försörja allt fler gamla.
Han miste jobbet därför att hans fru fick ett andra barn. Partiet förbjuder nämligen sedan i slutet av 1970-talet Kinas medborgare att skaffa fler än ett barn. Men juristen Yang Zhizhu, advokat i Beijing, accepterade inte detta, överklagade till myndigheterna och fick massor av sympati från sina landsmän. Till och med myndighetsföreträdare i Kina börjar tvivla på ettbarnspolitiken.
Den som inte följer reglerna måste i regel räkna med hårda straff. Statsanställda och partimedlemmar riskerar avsked respektive uteslutning, d v s det som hände Yang, som dessutom dömdes att betala böter på motsvarande 27 000 euro till statskassan.
Många ogillar, liksom Yang, att staten lägger sig i privatlivet. Till och med partitrogna tidningar skrev om hans fall, och i en opinionsmätning på internet stöddes Yang av 91 procent av de tillfrågade. "Det verkar som om jag har blivit en frontman i kampen mot familjeplaneringspolitiken," sade Yang i en intervju i en lokaltidning.
Det största hindret mot en förändring är emellertid att familjeplaneringsapparaten redan sysselsätter en halv miljon funktionärer som riskerar att bli arbetslösa.

Samhälle
2011-46 s 28-29
"Början på slutet för Gurkhasoldaterna?"
Nepalesiska Gurkha har tjänat den brittiska armén i två sekler. Nu fruktar unga män tillhörande de så kallade krigarstammarna att en viktig tradition och försörjningsmöjlighet är på väg att försvinna. Mängder av dem friställs och allt färre rekryteras. Det är ett stort problem för Nepal där inkomsterna i många små samhällen från det militära har stor betydelse. Men det är inte bara pengarna som lockar. Det ger en erfarenhet som förändrar hela livet och ger de utvalda en hög prestige.

Kazakstan
2011-46 s 31
"Ett parti räcker inte längre"
Kazakstans auktoritäre ledare, Nursultan Nazarbajev, har upplöst parlamentet och utlyst nyval till 15 januari. Parlamentet har kontrollerats fullständigt av Nazarbajevs eget parti, vilket anges som orsak till upplösningen. Partiets talesman meddelar att det behövs förnyelse och att minst två partier måste sitta i parlamentet. Den 71-årige Nazarbajev styr landet sedan 1991.

Ukraina
2011-46 s 31
"Timosjenko kvar i finkan"
Det ukrainska parlamentet röstade häromdagen nej till amnesti för oppositionsledaren Julia Timosjenko. Ledamöterna underkände förslaget om en avkriminalisering av de brott som Timosjenko har dömts skyldig till. Det styrande Regionpartiet som leds av president Viktor Janukovitj har majoriteten i parlamentet.

Colombia, Terrorism
2011-46 s 31
"Farc valde krigisk ledare"
Efter rebelledaren Canos död har FARC-gerillan i Colombia utsett Timoléon Jimenez till ny ledare. Han anses vara extremt krigisk. Politiska bedömare betraktar ledarbytet som en vändpunkt och misstänker att rebellrörelsen i fortsättningen kommer att ägna sig ännu mer åt narkotikaaffärer. Timoléon Jimenez tros gömma sig i Venezuela.

Australien
2011-46 s 31
"Obama i Australien"
President Barack Obama satte för första gången sina fötter på australisk jord när han i onsdags inledde ett två dagar långt besök under vilket han tillkännagav planer på att utöka USAs militära närvaro i Stillahavsområdet. USA och Australien är överens om att inrätta en amerikansk bas för utbildning och amfibieövningar. Kinas växande ekonomiska och militära makt har fått USAs allierade att bemöta de potentiella hoten i Sydkinesiska havet och på andra platser.

Syrien
2011-46 s 31
"Nya sanktioner mot Syrien"
Regimens våld mot det egna folket har fått världen att vända sig ifrån Syrien. EU inför inreseförbud mot regimens företrädare och beslagtar syriska förmögenheter. Arabförbundet hotar med sanktioner, vilket väcker vrede bland Assadregimens anhängare. Arabförbundet har uteslutet Syrien ur gemenskapen som straff för att regeringen i Damaskus har brutit mot Arabförbundets fredsplan, enligt vilken all militär skulle dras tillbaka från syriska städer och alla politiska fångar skulle släppas.