Tempus
|
|
Tidskriften
|
2010: 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 21 22 23 24 25 26 |
Portugal
2011-23 s 4
"Socialisterna åkte ut i det portugisiska valet"
Socialdemokraterna i Portugal, PSD, som är ett borgerligt
parti, vann med 39 % av rösterna en tydlig seger över
det styrande Socialistpartiet, som fick 28 % i söndagens
allmänna val. Premiärminister José Sócrates.
som har lett den portugisiska regeringen i sex år, erkände
sig besegrad och lämnar posten som Socialistpartiets ledare
på grund av partiets sämsta valresultat på drygt
20 år.
PSD-ledaren, Pedro Passos Coelho, är den som ska bilda ny
regering. Han kommer att söka samarbete med ett mindre borgerligt
parti, Folkpartiet, CDS-PP, som fick nästan 12 % av rösterna.
Tillsammans får de två en majoritet på minst
126 mandel av totalt 230 i parlamentet.
Sócrates förlust innebär ytterligare en förlust
för den europeiska mitten-vänstern. Nu är det inom
EU bara fem länder som styrs av vänsterregeringar: Spanien,
Grekland, Österrike, Slovenien och Cypern.
EU
2011-23 s 5
"Privatjet, lyxhotell och trendiga drinkar"
EU-kommissionens förlag om en budgetökning med 4,9 %
nästa år, har väckt ont blod hos många regeringar
och åtminstone den brittiska regeringen har lovat att aktivt
protestera. Byrån för undersökande journalistik
har tagit reda på vad Kommissionen använt åtminstone
en del av sin budget till 2009. Bland annat har 381 miljoner euro
spenderats på "konfidentiella" aktiviteter som
Kommissionen inte vill definiera av säkerhetsskäl.
Grekland
2011-23 s 6-7
"Två öl med ambassadören"
I Berlin försöker Greklands ambassadör skapa en
balanserad bild av sitt hemland och krossa ryktet om att hans
landsmän skulle vara lata.
Dimitris Rallis är den grek som har högst rang i Tyskland.
Han skickades till Berlin för att bättra på sitt
lands anseende, och nu försöker han rädda det som
räddas kan. I dessa tider är det förmodligen lättare
att vara Nordkoreas ambassadör än Greklands. Hans aktuella
postering, Berlin, är det hittills svåraste uppdraget
han haft.
Det finns två saker som berör honom och hans landsmän
speciellt illa. För det första att man inte tillerkänner
dem de stora uppoffringar som de redan har gjort och gör,
och för det andra påståendet att de är lata.
"Vi greker arbetar hårt, verkligt hårt och mycket
intensivt," säger ambassadören.
Det är klart att grekerna måste ändra på
en hel del, men man måste också acceptera att mentaliteten
skiljer sig mellan olika folk, tycker Rallis.
Turkiet
2011-23 s 8-12
"Turkiet har förvandlats till en regional stormakt"
Valet 12 juni ställer en muslimsk demokrati i rampljuset.
Även om det inte råder någon tvekan om vem som
vinner, kan valet få stor betydelse för Turkiets framtid.
Premiärminister Recep Tayyip har lett den turkiska regeringen
i åtta år och under denna tid har Natolandet Turkiet
som länkar samman Europa och Asien förvandlats till
en av regionens mäktigaste länder både politiskt
och ekonomiskt. BNP per capita har fördubblats sedan AK-partiet
tog makten. Gamla allianser med USA och andra västmakter
håller i sig men parallellt har Erdogan utvidgat det turkiska
kontaktnätet till andra länder. Erdogan är idol
för många i arabvärlden bland annat för att
han vågar sätta sig upp mot USA och därför
att han kritiserar Israel.
Turkiets allra största bekymmer är de omkring 14 miljoner
kurder som bor i landets fattiga sydöstra del. De har dock
fått mer frihet och autonomi sedan 2002 än vad de
någonsin haft i Turkiet tidigare.
Tyskland
2011-23 s 13
"Merkel togs emot med öppna armar"
Angela Merkel är den första europeiska ledaren som gör
ett officiellt besök hos president Barack Obama i Vita huset.
Under den officiella middagen tilldelades hon den amerikanska
Frihetsmedaljen som är USAs högsta civila hederstecken.
Merkel representerade ett land som har allt det som Obama försöker
åstadkomma i försöket att bli omvald nästa
år: rekordlåg arbetslöshet, en stark industribas
och ekonomisk tillväxt i nivå med den som rådde
före den globala krisen.
USA
2011-23 s 14
"Mitt Romney vill bli Republikanernas kandidat"
Den före detta guvernören i Massachusetts, Mitt Romney,
har formellt deklarerat att han tänker försöka
bli Republikanernas kandidat i det amerikanska presidentvalet
2012. Han visade ånyo att han inte är någon vidare
talare. Han är svag för klichéer och den kristna
högern kan ha svårt att rösta på en mormon.
Han kan vara sårbar i konkurrensen med en populistisk kandidat
som Sarah Palin.
Jemen
2011-23 s 15
"Saleh är inte välkommen hem, men det struntar
han kanske i"
Jemens president, Ali Abdullah Saleh, hämtar sig på
sjukhus i Saudiarabien efter brännsår och andra skador
som han ådrog sig under en attack mot presidentpalatsets
moské i förra veckan. USA försöker övertala
honom att avgå. Om han gör det garanteras han åtalsimmunitet.
Det är hög tid för ett fredligt, demokratiskt maktskifte,
som inkluderar en tillfällig övergångsregering
och nya parlamentsval inom 90 dagar. Men i presidentpalatset sitter
Salehs söner och brorsöner och styr. De kontrollerar
fortfarande stora delar av Jemens väpnade styrkor.
2011-23 s 16-17
"Stamkrig"
Jemen närmar sig obönhörligt inbördeskrig.
Här en beskrivning av vilka som slåss och varför.
Ali Abdullah Saleh
Valdes till president 1978. i det som då var Arabiska republiken
Jemen. Hans mål är att behålla makten och berika
sig själv, familj och vänner på nationens bekostnad.
Presidentens äldste son, Ahmad Ali, leder de USA-stödda
specialstyrkorna, och tre av presidentens brorsöner innehar
höga militära poster.
Al-Ahmars
Sadiq al-Ahmar, hövding för stamfederationen Hashid,
som är Jemens näst största gruppering av detta
slag. Sadiq tog över för tre och ett halvt år
sedan från sin far Abdullah, Hashidfederationens patriark,
som dog i slutet av 2007. Hans tio söner har valt att utmana
presidenten samtidigt som denne har blivit svagare.
Al Mohsen al-Ahmar
Brigadgeneral Ali Mohsen al-Ahmar leder militärens första
pansardivision. Den jemenitiska militären är inte en
sammanhängande institution utan mycket stamuppdelad.
Förenade mötespartierna, JMP
Den menlösa beteckningen JMP är Jemens officiella opposition.
Det är en splittrad koalition som bildades 2002 och består
av fem partier samt ett antal oberoende.
Det största blocket är Al-Islah, ett islamistiskt parti
som domineras av al-Ahmarfamiljen, andra stammedlemmar från
norr och Jemens muslimska brödraskap. En framstående
medlem är Abdul Majid al-Zindani, en hårdför salafistpredikant
som av det amerikanska finansdepartementet pekades ut som "speciellt
inflytelserik global terrorist" 2004.
JMP inkluderar också Jemens Socialistparti (JSP).
Sydliga rörelsen
Hunden som inte har skällt - ännu - är Jemens separatistiska
rörelse, ett arv från landets misslyckade experiment
med socialismen och ännu olösta frågor som härstammar
från inbördeskriget 1994.
Sydliga rörelsen stöder Salehs antagonister, men den
försöker utnyttja situationen till fördel för
målet att södra Jemen ska vara en autonomi inom ett
federalt system.
Israel, Palestina
2011-23 s 18-22
"Ofreden har blivit kontrollerbar vardag"
När det gäller grundkonflikten ned grannarna verkar
det som om den israeliska staten har resignerat; den vardagliga
ofreden går att hantera, och majoriteten av israelerna har
givit upp hoppet om en lösning. Medan arabiska ungdomar i
andra länder gör uppror breder apatin ut sig i Jerusalem.
Israel är fortsatt omgivet av fiender, fredsprocessen är
varken fredlig eller en process. Men livet lunkar på. Terrorattentat
och raketattacker blir allt ovanligare. Icke-fred fungerar bättre
än fredsprocess. Allt fler israeler föredrar spänt
lugn framför oviss fred. Sedan muren byggdes och ett nytt
raketförsvarssystem installerats framstår ofreden som
kontrollerbar. Opinionsmätningar som mäter livskvalitet
och välbefinnande placerar Israel på nionde plats.
2011-23 s 22-23
"Aktivister marscherar mot Israels gränser"
Israeliska styrkor besköt i söndags Palestinavänliga
demonstranter vid gränsen mot Syrien när dessa försökte
ta sig över gränsen för andra gången på
tre veckor. Det blev de blodigaste händelserna på Golanhöjden
sed israel och Syrien utkämpade ett krig där för
28 år sedan. I FN kommer stödet för palestiniernas
planerade självständighetsförklaring i september
sannolikt att öka.
Bedömare menar att regeringen i Damaskus tillät demonstranterna
att närma sig gränsen mot Israel för att avleda
uppmärksamheten från protestvågen mot den syriska
regimen som sveper fram genom landet.
Peru
2011-23 s 24
"Peru valde vänsterpopulisten Humala"
Ollanta Humala, en nationalistisk före detta officer som
i valkampanjen lovade att öka stödet till landets allra
fattigaste, vann i det peruanska valet med ytterst knapp marginal.
När nästan alla röster hade räknats ledde
Humala med drygt 50 % mot Keiko Fujimoris dryga 49 %, den förre
presidenten Alberto Fujumoris dotter.
Humalas seger tolkas som ett underkännande av den ekonomiska
modell som ligger bakom stabil och god tillväxt i Peru de
senaste åren. Den ekonomiska tillväxten i Peru har
fått grannländerna att häpna och helt förändrat
stora delar av huvudstaden Lima. Men den avgående presidenten
Garcias ovilja att satsa på fattigdomsbekämpning har
gjort många människor besvikna.
Brasilien, Miljö
2011-23 s 24-25
"Brasilien bygger kraftverk i Amazonas"
Ett stort vattenkraftprojekt har godkänts efter en lång
och hård strid mellan regeringen och ett antal miljöorganisationer
som främst månar om ursprungsbefolkningen i det berörda
området. Energikonsortiet North Energy planerar att bygga
en damm, som ska heta Belo Monte och som blir världens tredje
största och som får kapacitet att producera 11 200
megawatt elektricitet. Dammen som kommer att kosta 17 miljarder
dollar och väntas börja producera el 2015 betyder att
man leder bort vatten från Xingufloden längs en sträcka
på tio mil.
Kina
2011-23 s 26-29
"Vattnet håller på att ta slut"
Bristen på vatten blir allt allvarligare i norra Kina. De
styrande planerar att ta vatten från söder, en idé
som kläcktes redan på Maos tid.
Gula floden, den kinesiska civilisationens vagga, är så
förorenad att dess vatten inte duger som dricksvatten längre.
Megastädernas snabba expansion - 22 miljoner människor
i Beijing och tolv miljoner i Tianjin t ex - tömmer underjordiska
källor som det tog många tusen år att fylla.
Man ska med Vattenavledningsprojektet Syd-Nord avleda minst 23
biljoner (tolv nollor) liter vatten varje år från
den andra stora kinesiska floden, Yangtze, för att släcka
törsten på den nordkinesiska slätten och dess
440 miljoner invånare. Projektets mänskliga kostnad
är svindlande och en del kinesiska experter varnar för
att projektet kan förstöra ekologin i södra Kinas
floder och göra dem lika värdelösa som Gula floden.
Efterfrågan på vatten i norr kommer inte att minska.
Inflyttningen från landsbygden betyder att Beijings befolkning
växer med en miljon på två år. Beijing
har ungefär hundra kubikmeter vatten tillgängligt per
invånare och år. Enligt en standard definierad av
FN är det bara en bråkdel av de tusen kubikmeter per
person som är gränsen för kronisk brist på
vatten.
Makedonien
2011-23 s 31
"Regeringen behåller makten"
Segraren i valet i Makedonien blev den konservativa regeringskoalitionen
under premiärminister Nikola Gruevski, vilket betyder att
hans regering får en tredje mandatperiod. Gruevskis koalition
fick 55 av sammanlagt 123 platser i parlamentet. Han utlyste val
i förtid därför att oppositionen har bojkottat
parlamentet sedan årets början i protest mot regeringens
agerande mot en privat tv-station. Gripandet av mediekungen Velija
Ramkovski som misstänks för skattebrott och ett dussintal
av hans närmaste medarbetare ledde till omfattande protester
i huvudstaden Skopje.
FN
2011-23 s 31
"Ban Ki-moon vill fortsätta"
Generalsekreteraren för FN, Ban Ki-moon har sagt att han
ställer upp för omval. Den asiatiska ländergruppen
i FN stödjer hans kandidatur. Även Frankrike lär
stödja Ban och enligt diplomatiska kretsar kan Ban räkna
med att bli omvald.
Afghanistan, USA
2011-23 s 31
"Reträtten närmar sig"
Det amerikanska säkerhetsrådet påstås enligt
uppgifter i media att överväga att ta hem de amerikanska
styrkorna från Afghanistan fortare än vad som tidigare
har sagts. Orsaken är de stora kostnaderna och att terroristledaren
Usama bin Ladin är död. 2014 ska enligt planerna USA
och Nato lämna över ansvaret för säkerheten
till afghanska säkerhetsstyrkor.
Egypten
2011-23 s 31
Egypten beviljas lån"
Den internationella valutafonden, IMF, har beviljat Egypten en
kredit på tre miljarder dollar. Pengarna ska hjälpa
regeringen i Kairo att täcka budgetunderskottet 2011/2012.
Budgetunderskottet riskerar annars att bli nästan elva procent
av BNP. Finansminister Samir Radwan har sagt att räntan på
lånet är 1,5 %.
