Tempus
|
|
Tidskriften
|
2010: 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 21 22 23 24 25 26 |
EU, Portugal
2010-49 s 3-5
"Euron måste räddas!"
Euroländerna går i otakt, vilket har resulterat i en
djup spricka mellan eurozonens nordliga och sydliga länder.
Det är förmågan att konkurrera som är olika.
Världsekonomiskt forum har rangordnat länders konkurrenskraft
i 20 år utifrån vissa allt mer sofistikerade kriterier.
Tyskland har plats 5 av 139 länder och USA nr 4. Holland
är åtta, Frankrike på 15 plats. Nr 35 är
Spanien, 46 är Portugal. 48 är Italien och 83 är
Grekland. En gång i tiden var Portugals produktionskostnader
20-25 % av Tysklands. Nu ligger länderna lika och Portugal
kan inte sälja sina varor. Hårda lagar om anställdas
förmåner, skatter och arbetstrygghet. Och det går
inte att devalvera ifatt.
Kanske måste vissa euroländer lämna euro-samarbetet.
2010-49 s 5-8
"Om någon skulle vilja lämna klubben…"
Det är svårt att säga upp medlemskapet i eurozonen,
men det är inte omöjligt. Tanken är inte längre
otänkbar. Skälet kan vara att landet vill återerövra
sitt penningpolitiska oberoende. Ett land kan också introducera
en ny valuta som säger att offentliganställdas löner,
välfärdsbidrag och statens skulder ska betalas i en
ny valuta. Övergången måste ske snabbt för
att inte orsaka kaos. Landets regering kan inte räkna med
att sälja obligationer för att finansiera operationen.
2010-49 s 8
"Man måste ta i rejält för att lugna marknaderna"
IMF uppmanar EU att fylla på räddningsfonden, eftersom
farhågorna om Spaniens och Portugals förmåga
att rida ut krisen kvarstår. Annars kan fonden snabbt tömmas.
Europeiska centralbanken uppmanas utöka inköpen av statsobligationer
tills situationen blir lugnare.
Island
2010-49 s 9-10
"Islänningarna är mer än missnöjda"
I det krisdrabbade Island är förtroendet för politikerna
i botten. Landets rödgröna regering är internt
splittrad och oppositionen är inte omtyckt. Regeringen har
slagit bottenrekord. Bara 18 % väljarstöd. Statsminister
Johanna Sigurdadottirs socialdemokrater och den outslitliga vänstergröna
rörelsen under finansminister Steingrimur Sigfusson bildade
en krisregering i januari 2009.
Det som trots allt enar islänningarna är rädslan
för nya politiska grupperingar. I parlamentsvalen 2009 erövrade
Medborgarrörelsen fyra mandat. I slutet av man vann i de
lokala valen vann "Bästa partiet" med komikern
och punkaren Jon Gnarr en jordskredsseger som gjorde honom till
borgmästrare i Reykjavik. En tiondel av islänningarna
läser hans inlägg på Facebook.
Polen, Ryssland
2010-49 s 11
"Polen och Ryssland bygger ömsesidigt förtroende"
President Medvedevs besök i Polen markerade att relationerna
mellan Warszawa och Moskva har blivit varmare. Polen är idag
en av EUs viktigaste medlemmar. Förlikningsprocessen kulminerade
i november när den ryska duman för första gången
röstade för att lägga ansvaret för massakern
i Katyn 1940, då 20 000 polska officerare dödades av
den sovjetiska militären, på den förre Sovjetledaren
Josef Stalin. I fredags i förra veckan överräckte
Moskva 61 volymer dokument som relaterar till händelsen.
Turkiet
2010-49 s 12-13
"Turkiet omprövar det förflutna"
30 år efter den senaste militärkuppen försöker
turkarna göra upp med gamla spöken för att kunna
gå framåt. Ingen historisk episod i modern tid är
mer känsloladdad - eller politiskt laddad - för moderna
turkar än arvet från kuppen 1980. Det sekulära
Republikanska folkpartiet (CPH), hemmahörande i vänstermittenfältet,
stöder militären. Den senaste författningsreformen
har äntligen givit turkarna rätten att ställa arméns
historiska arv inför rätta. Den efter den 12 september,
exakt 30 år efter kuppen, dagen då författningsreformen
godkändes i en folkomröstning, lämnade anhöriga
till kuppmännens offer i hundratals stämningar mot kuppledare.
Men den verkliga kontroversen handlar om huruvida Turkiets väljare
är tillräckligt mogna för att hantera demokratin
eller om de måste skyddas av dem som värnar om statens
sekulära identitet. Det blir allt svårare att hävda
att armén är en progressiv kraft.
Italien
2010-49 s 14
"Snart avgörs Berlusconis öde"
Om bara några dager avgörs Silvio Berlusconis öde
i en förtroendeomröstning i det italienska parlamentet.
Vad som sker 14 december och därefter är föremål
för vilda spekulationer.
Oppositionspartierna och "avhopparna" från regeringen,
Gianfranco Fini med flera , är säkra på att de
har tillräckligt med stöd för att tvinga Berlusconi
att avgå. De anser sig ha säkrat 317 röster mot
Berlusconis 308-309. De kräver att Berlusconi träder
tillbaka och börjar förhandla om en ny regering som
bättre speglar de verkliga maktförhållandena.
Det är mycket ovisst om Berlusconi skulle vinna ett nyval
och kunna bilda en ny regering.
USA
2010-49 s 16-18
"USA har politiska muskler som ingen annan"
Wikileaks senaste läcka avslöjar, om inte annat, att
amerikanska diplomater sköter sitt jobb alldeles utmärkt.
Wikileaks-dokumenten visar att amerikanska diplomater använder
alla tillgängliga redskap i verktygslådan - från
mjuk övertalning till ekonomisk utpressning och hemliga militära
operationer, inte minst i kampen mot al-Qaida. Detta motsäger
den allt mer utbredda uppfattningen om en försvagad supermakt
och ett rådlöst utrikesdepartement. De använder
alla olika offentlighetsgrader för att signalera avsikt,
rädda ansikte eller backa bort från en avgrund. I många
kulturer runt om i världen är lögner acceptabla
som ett sätt att undvika kraftmätningar även när
man vet att det är lögner. Att sådant nu avslöjas
sådant avslöjas kan leda till att ännu mer diplomatisk
trafik hemligstämplas.
2010-49 s 18
"Obama gav vika i skattefrågan"
De rika får fortsatt sänkta skatter - i gengäld
kan arbetslösa fattiga räkna med förlängt
understöd. I utbyte mot att de rika får fortsatt sänkt
skatt gick Republikanerna med på att förlänga
arbetslöshetsunderstödet till omkring två miljoner
amerikaner med två år. Dessa skulle annars ha mist
understödet vid årsskiftet. Kompromissen är ett
av de första konkreta resultaten av den nya maktbalansen
i kongressen efter valen i USA för fyra veckor sedan.
Brasilien
2010-49 s 20-21
"Från fängelse till presidentpalats"
För en månad sedan valde brasilianarna för första
gången en kvinnlig president. Den valda, Dilma Rousseff,
var den sittande presidenten Luiz Inacio Lula da Silvas utvalda
kandidat. Rousseff deltog i den underjordiska kampen på
1960-talet mot militärregimen som styrde Brasilien och hon
fängslades och torterades mellan 1970 och 1972. 2002 blev
hon medlem i Lulas regering som energiminister. Senare utsågs
hon hans stabschef.
Nu vill hon bygga närmare band till USA. USA och Brasilien
måste spela ren roll tillsammans i världen. USAs största
handelsöverskott är det gentemot Brasilien.
Dilma Rousseff har just övervunnit en cancersjukdom och klarade
det ganska bra.
Arabvärlden
2010-49 s 20-21
"Demokrati är fortfarande en bristvara i Arabvärlden"
Trots flera val på senare tid är demokrati fortfarande
något sällsynt i Arabvärlden. Orsaken till det
demokratiska underskottet är många och skiftande. Bahraein,
Egypten och Jordanien har haft allmänna val och Irak närmar
sig att bilda regering. Men inget tyder på att djupgående
demokratiska förändringar är på gång.
Starka mäns styre befästs, det sker en demoralisering
och ibland radikalisering av den politiska oppositionen och degradering
av begreppet demokrati. Av Arabförbundets 22 medlemsländer
är det bara tre som kan kalla sig äkta demokratier,
dock inte helt utan fläckar. Det är Libanon, Irak och
Palestina.
Orsaken till det demokratiska underskottet kan vara flera. En
är Islam, en annan att arabstaterna är mindre beroende
av skatteintäkter från medborgarna på grund av
sina oljeintäkter. Flera länder använder sig av
den eviga kampen mot Israel för att rättfärdiga
förtrycket på hemmaplan. Ett skäl är att
ledarna i arabvärlden brukar sitta kvar länge av gammal
vana. De flesta invånare ser auktoritärt styre som
en självklarhet.
Irak
2010-49 s 22-23
"Malikis regering måste förhålla sig till
Allawi"
Ayad Allawi hade hoppats att framgångarna för hans
politiska koalition i de irakiska parlamentsvalen i våras
skulle göra honom till regeringschef. Men efter mer än
åtta månaders giftiga förhandlingar förlorade
den sekuläre shiamuslimen Allawi maktkampen mot premiärminister
Nouri al-Maliki, och nu är det osäkert om Allawi ens
får plats i Malikis regering. Allawi företräder
sekulära irakier och den sunniarabiska minoriteten. Hans
parti, Iraqiyablocket, fick 91 mandat i valen 7 mars, två
mer än Maliks block, Rättsstaten. Parlamentet har 325
platser. Allawis familj befinner sig i London. Han har drabbats
av bombhot. Det som talar mot Allawi är främst den rädsla
som många har att sunniterna åter ska komma till makten,
som det var under Saddam Husseins tid.
Iran
2010-49 s 24-25
"Trevande start på förhandlingarna med Iran"
Parterna i förhandlingarna om Irans atomprogram står
mer eller mindre fast vid gamla positioner. EUs delegater vill
att Iran övertyga världen om att dess atomprogram har
strikt fredliga och civila syften. Västerländska experter
tror att Iran har drygt 3000 kg låganrikat uran, dubbelt
så mycket som 2009 och ca 33 kg höganrikat uran. Men
det är möjligt att Iran i hemlighet kan ha skaffat sig
ännu mer sofistikerade centrifuger. Hela det iranska folket
kräver rätt till civil kärnkraft. Både USA
och Israel har tydligt deklarerat att de inte tänker tillåta
Iran att framställa kärnvapen.
Nordkorea, Kina
2010-49 s 25-26
"Kina gillar faktiskt Nordkorea"
Amerikanerna kräver att Beijing ser till att Nordkoreas skjutgalne
diktator lugnar ner sig. Kinas beskydd anses fortfarande vara
det som håller Kim Jong Ils regim vid liv. Kineserna står
klanen Kim närmare än var världen tror. Under Koreakriget
1950-53 dödades 400 000 kinesiska soldater. Nordkorea är
"en god kamrat och ärlig vän" sa nyligen Kinas
statschef Hu Jintao. Kineserna hyser en djup politisk sympati
med nordkoreanerna. Ländernas gemensamma förflutna måste
hedras.
I händelse av en attack mot Nordkorea måste kineserna
hjälpa sina allierade enligt en "vänskaps- och
biståndspakt" som slöts 1961. Även amerikanerna
vore i så fall förpliktade att hjälpa de vänligt
sinnade sydkoreanerna enligt ett "gemensamt försvarsfördrag".
Sudan
2010-49 s 27
"Sydsudan kan snart vara verklighet"
Tre miljoner människor har registrerat sig inför folkomröstningen
den 9 januari. Södra Sudans rätt att bli självständigt
finns inskriven i ett fredsavtal från 2005, som satte punkt
för 20 års inbördeskrig mellan det arabiska norr
och det icke-arabiska syd. En separat och samtidig folkomröstning
äger rum i Abyei, ett oljeproducerande område som gränslar
gränsen mellan norr och söder. Tre fjärdedelar
av Sudans dagliga oljeproduktion, ca 500 000 fat, kommer från
söder. För närvarande delas intäkterna lika
mellan norr och söder, men om södra Sudan blir självständigt
skadas norra Sudan ekonomiskt. Vid de gemensamma valen i april
i år förekom mycket valfusk. FN ska nu garantera ett
fuskfritt val och att resultatet respekteras. Oberoende av hur
det blir med valet i Abyei kommer ett delat Sudan att försvaga
Omar al-Bashirs NCP-regering i Khartoum. Kanske kommer detta att
leda till att han tar till våld för att hindra södra
Sudans utträde.
Elfenbenskusten
2010-49 s 27
"Fortsatt ovisshet i Elfenbenskusten"
Det omstridda resultatet av presidentvalet i Elfenbenskusten har
fått de västafrikanska staternas samarbetsorganisation
(Ecowas) att öka pressen på president Laurent Gbagbo,
som inte vill erkänna sig besegrad. Gruppen underströk
häromdagen att den betraktar oppositionsledaren Alassane
Quattara som rättmätig segrare i presidentvalet. I FN
däremot har Ryssland i Säkerhetsrådet blockerat
en resolution om att FN ser Quattara som segrare. Den sittande
presidenten Laurent Gbagbo har egenmäktigt utsett en ny regering.
Det är han som kontrollerar armén.
Israel, Palestina
2010-49 s 28
"Hårt slag mot fredsprocessen"
USA släpper kravet. på att Israel ska upphöra
med byggandet i bosättningarna på Västbanken och
i östra Jerusalem. I "gengäld" fryser ett
erbjudande till Israel om säkerhetsfördelar inne. Enligt
planerna ska israeler och palestinier fortsätta fredssamtalen
i Washington nästa vecka. Hur det blir med detta vet man
nu inte.
Haiti
2010-49 s 28
"Valfinal i Haiti"
Valmyndigheten i Haiti har meddelat att landets före detta
första dam, Mirlande Manigat, och Jude Célestin, regeringspartiets
kandidat, är de två som går vidare till presidentvalets
andra omgång den 16 januari. Sångaren Michel Martelly
kom på tredje plats. De fick 31,4%, 22,5% resp. 21,8% av
rösterna.
Näringsliv
2010-49 s 30-31
"Jätten Google kämpar för att hålla
sig i form"
Alla företag som växer upptäcker efter ett tag
att byråkrati och tröga beslutsprocesser gör verksamheten
långsammare. Google är inget undantag. Minst 142 av
Facebooks anställda har tidigare arbetat för Google.
På fem år har Google vuxit från 5000 anställda
till 23 000 och omsättningen från 3,2 till 23,7 miljarder
dollar. Steget mellan storhet och förhårdnad är
kort i Silicon Valley. De mest teknikkunniga vill hellre starta
egna företag, utveckla dem och tjäna pengar. Google
försöker hålla kvar dem genom att ge generösa
löner, aktieandelar och personalförmåner, som
massage, kemtvätt och gratis mat. i november fick alla anställa
tio % mer i lön.
