Tempus
|
|
Tidskriften
|
2010: 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 21 22 23 24 25 26 |
Grekland, EU
2011-40 s 4-5
"Tiden är knapp"
Det brådskar att hitta en lösning på den grekiska
skuldkrisen och samtidigt förhindra att panik uppstår
och tvingar fram utryckningar till även Spanien och Italien.
De 17 euroländerna måste snarast övertyga investerare
och långivare om att de har en plan för att bevara
valutaunionen intakt och förhindra att Europas banker stormas
av sparare som vill ha ut sina pengar. Om fyra veckor sker G20
mötet i november, då måste en lösning finnas.
Grekland är det stora problemet på kort sikt. Två
räddningsutryckningar har inte räckt. Den grekiska statsskulden
fortsätter att stiga. Aten står vid avgrundens rand.
Lösningen på krisen är "mer Europa"
menar många. Vi måste se bakom nationalstaten menar
Tysklands finansminister Schäuble.
EU
2011-40 s 6-9
"Eurokrisen"
Vem tar ansvar för att den europeiska skuldkrisen blir löst?
Angela Merkel spelar en viktig roll, men hon kan inte uträtta
underverk på egen hand.
Tragedier brukar ha olyckliga slut, och den grekiska tragedi som
just nu spelas på den stora Europascenen är nog tyvärr
inget undantag. Greklands sparåtgärder är otillräckliga
och att de grekiska underskotten fortsätter att växa.
För att valutasamarbetet ska fungera mellan ekonomier som
är så olika som Tysklands och Greklands är större
samordning av skatter och pensioner och konkurrens på lika
villkor
Frankrike är en varm förespråkare för ökad
ekonomisk integration i eurozonen och förespråkar till
och med en separat institution, reserverad för euroländerna,
vid sidan av EU-kommissionen.
2011-40 s 10
"Illavarslande signaler om ännu en recession i Europa"
De europeiska skuldproblemen som i 18 månader har skakat
de globala finansmarknaderna, visar tecken på att leda till
ännu större utmaning i form av ännu en recession,
den andra på bara tre år. Eurozonen har redan saktat
ner till runt noll procents tillväxt. Om detta forsätter
kommer skatteintäkterna att minska och arbetslösheten
stiga.
Frankrike
2011-40 s 11
"En alldeles normal president"
Franska presidenter sticker gärna ut och briljerar, men Socialisternas
förmodade presidentkandidat är vanligheten själv.
Han har humor och är inte särskilt karismatisk, listig
men svår att få grepp om.
Till fransmännens stora förvåning är de franska
Socialisternas f d ledare, François Hollande, den som har
bäst utsikter att efterträda den föga omtyckte
Nicolas Sarkozy som Frankrikes president. Denna vecka koras han
till Socialistpartiets kandidat. Inför hotet att bli som
Italien - ekonomiskt, politiskt och kulturellt - blir en vanlig
person som Hollande attraktiv.
9 oktober har fransmännen, inklusive sådana som inte
är partimedlemmar, möjlighet att bestämma vem som
ska blir Socialisternas kandidat i presidentvalet nästa vår.
Alla opinionsmätningar och prognoser pekar ut François
Hollande som favorit med stort försprång framför
Martine Aubry och Ségolène Royal samt ytterligare
tre kandidater.
Sarkozys popularitetssiffror är så låga att den
franska högern börjar få panik. Sarkozy anser
att Hollande är hans farligaste rival. Kanske också
för att den tidigare presidenten Jacques Chirac, gett honom
sitt stöd.
Danmark
2011-40 s 14
"Danskarna fick en ny regering"
Helle Thorning-Schmidt är Danmarks första kvinnliga
statsminister. Hon presenterade i måndags sin nya regering,
en koalition mellan tre mitten-vänsterpartier. Thorning-Schmidt
är ledare för de danska Socialdemokraterna och svärdotter
till den förre Labourledaren Neil Kinnock, bildar regering
med Socialistisk folkeparti och Radikale venstre. Koalitionen
blir också beroende av stöd från ett grönt
parti.
2011-40 s 14
"Och nu måste danskarna (och alla andra" se upp
med fettet"
I ett land som är känt för smör och bacon
är den nya skatten, på livsmedel som innehåller
mer än 2,3 % mättat fett, ett hårt slag. De extra
inkomsterna till statskassan ska användas i kampen mot övervikt.
Ungern har redan en extra skatt på ohälsosamma livsmedel.
Danmark, Schweiz och Österrike har redan bannlyst transfettet.
I Europa är det Storbritannien som har de största överviktsproblemen.
24,5 % är feta!
En undersökning visar att dålig hälsa på
grund av övervikt kostar Storbritannien 21,5 miljarder pund
per år.
Färre än tio procent av danskarna lider av fetma jämfört
med 15 % i OECD-länderna.
USA
2011-40 s 16-18
"Vad ligger bakom Obamas förändring?"
USAs president girar vänster i hopp om att återta initiativet
i politiken och bädda för en seger i nästa års
presidentval. Det återstår att se om den leder till
ännu en period i Vita huset.
President Barack Obama har förlorat tålamodet med en
kongress där majoritetens taktik är att stoppa alla
förslag från Vita huset, oavsett om det finns bättre
förslag eller inte. Nu är Obama på offensiven
och skärper tonen, vilket kanske är nödvändigt
om han ska återta initiativet inför nästa års
presidentval.
Obama har också tröttnat på Europas hantering
av skuldkrisen, som hotar att skada USAs ekonomi. Han tycker att
det är Europas fel att marken gungar. Det gäller att
agera raskt och beslutsamt. Ju längre man tvekar desto större
är risken för att panik bryter ut, och då är
det för sent.
2011-40 s 18-19
"Ras och parti"
Det demokratiska partiet blir allt svartare i den amerikanska
Södern. Hattiesburg i Mississippi styrs av en svart demokrat.
Men trenden är att Demokraterna backar i den amerikanska
Södern, där republikanska partiet håller på
att bli de vitas parti och Demokratiska partiet blir allt svartare.
Mississippi har den största svarta befolkningsgruppen - 37
% - av alla delstater. Dessa röster får demokraterna
men därutöver knappas mer. 2008 var det bara 8 % av
de vita som kallade sig demokrater. Missnöje ned Obamas regering
gör att Demokraterna förlorar de vita väljarnas
stöd. Det finns en rasklyfta som löper parallellt med
partiklyftan och det bådar illa för framtiden.
Argentina, Historia
2011-40 s 20-21
"Dödsängeln får sitt straff till slut"
Argentina tar itu med sin dystra historia och blir till en förebild
i hela regionen. 28 år efter militärdiktaturens slut
ställs torterare och förtryckare till svars. Också
"den blonde dödsängeln", Alfredo Astiz, rannsakas.
De brott som han misstänks för skakar nationen än
i dag. Han är för många en speciellt förfärlig
symbol för "det smutsiga kriget" som ägde
rum mellan 1976 och 1983 i Argentina.
Sedan 2003 har argentinska undersökningsdomare granskat hundratals
hemliga tortyrcentraler. Gårdagens förövare ställdes
till svars och till och med de allra högst uppsatta militärerna
har åtalats. En domstol dömde förra året
den före detta juntaledare Jorge Videla till livstids fängelse.
Även Astiz riskerar livstid. De argentinska utredarna understöder
med sitt arbete även medborgarrättsgrupper i ytterligare
tio länder, från Mexiko till Paraguay.
Arabvärlden
2011-40 s 22-24
"Vår frihet och allas frihet"
Efter rebellernas seger i Libyen, Tunisien och Egypten konkurrerar
sekulära politiker och aktivister med fundamentalistiska
islamister om makten. I valen av författningsförsamlingar
kommer det att visa sig hur demokratiska de nya staterna kan bli.
Abd al-Hakim Belhadj är en veteran från Afghanistan
och före detta chef för den Libysk-islamiska kampgrupp
som förföljdes av Muammar Gaddafi och därför
sökte skydd hos talibanerna. Nu är han rebellernas nya
befälhavare i Tripoli. Han känner sig så mäktig
att han råkat i gräl med Abd al-Djibril som i praktiken
fungerar som premiärminister just nu i Libyen.
Belhadj och andra islamister konkurrerar om makt och inflytande
i de nya arabstaterna. Klyftan mellan islamister och sekulära
rebeller djupnar i Egypten, Tunisien och Libyen. Liberala kvinnor
klagar redan på att de trakasseras på öppen gata.
Det finns de som vill skapa en libysk Hizbollah.
De gamla diktatorerna var bra att ha för väst därför
att de höll islamisterna i schack.
http://www.spiegel.de/international/world/0,1518,788397,00.html
2011-40 s 25-27
"Kvinnornas revolution"
Protesterna på Tahrirtorget var vägen till frihet,
men åtta månader senare befarar kvinnorna att deras
rättigheter kommer att tas ifrån dem igen. Den förenande
känslan av ett gemensamt mål har ersatts av besvikelse
och i vissa fall rädsla. Det styrande rådet har inte
utnämnt en enda kvinna till någon maktposition och
verkat inte intresserat av att konsultera landets kvinnogrupper.
Män vill inte att kvinnor ska kräva sina rättigheter.
Kvinnor ska i första hand bilda familj och ta hand om det.
Det muslimska broderskapet och religiösa fundamentalister,
kallade salafister, vill införa sharia, göra bönen
obligatorisk och tvinga kvinnor att bära hijab eller huvudduk.
Muslimska brödraskapet var bannlyst fram till Mubaraks fall.
Syrien
2011-40 s 27-29
"Den kristna minoriteten är rädd att gå ur
askan i elden"
Rädslan för förändring får många
kristna i Syrien att stödja president al-Assad. Syrien har
en ganska stor kristen minoritet, cirka 10 %.
Syrien blir allt oroligare och våldsammare för varje
dag. Det växande kaoset gör att många kristna
fruktar att ett kommande maktskifte kan leda till att den sunnimuslimska
majoriteten förföljer och förtrycker religiösa
minoriteter och berövar bland annat landets kristna befolkning
den relativa trygghet som de har haft under klanen Assad i fyra
decennier. Framtiden för minoriteter är en av de angelägnaste
frågorna i det arabiska tumultet. I Irak har antalet kristna
invånare minskat drastiskt sedan Saddam störtades.
2011-40 s 29
"Ryssland och Kina blockerade Syrienresolutionen"
Ryssland och Kina lade båda sitt veto i FNs säkerhetsråd
mot förslaget till en resolution som fördömer den
syriska regimens blodiga, våldsamma tillslag mot aktivister
och demonstranter. Vetona innebar ett svidande nederlag för
Europas diplomatiska försök att införa sanktioner
mot Syriens ledare, president Bashar al-Assad. Den amerikanska
FN-ambassadören Rice reagerade mycket häftigt och lämnade
rådet. Hon påpekade att splittringen i rådet
tydligt visar vilka länder som stöder de demokratiälskande
demonstranterna i Syrien och resten av arabvärlden.
Burundi
2011-40 s 30
"Krigsveteraner väljer mellan fattig fred och krigarkarriär"
Före detta barnsoldater som inte har någon plats i
samhället lockas tillbaka in i väpnad konflikt. Det
finns 9000 som utgjorde ungefär en fjärdedel av hutuernas
rebellstyrka. Kommer de att acceptera att leva i fred och fattigdom
eller väljer de att ånyo ansluta sig till rebellernas
kamp och lockande krigsbyten? Det senaste året nya strider
förvandlat delar av Burundi som är ett av Afrikas fattigaste
och mest korrupta länder, till krigszoner. Nu pågår
en maktkamp som utkämpas internt mellan hutuer.
Valen 2010 återgav makten till den före detta rebellen
Pierre Nkurunziza. Regeringen blir alltmer repressiv.
Samhälle
2011-40 s 30
"Häxor"
Anklagelser om trolldom tvingar kvinnor i Afrika att fly från
sina familjer och hem. I vissa delar av Afrika tror man fortfarande
på häxor. I Ghana är häxtron mycket utbredd.
Sjukdomar, galenskap, otur eller död - allt kan skyllas på
svart magi. Häxor tros ha övernaturliga krafter (juju)
som kan invadera själar, åsamka sjukdomar och förbanna
oskyldiga små barn. De misstänkta misshandlas och tvingas
lämna hemorten. Varje vecka är det någon som flyr
från en våldsam mobb för att söka skydd
i Gnanilägret. De flesta är kvinnor.
Lägret styrs av en spåman, prästen Nwini Binamba,
som tar bra betalt för den "asyl" han erbjuder.
Binamba säger sig ha krafter som kan rena dem från
deras häxkrafter.
En anklagelse för häxeri har sällan med trolldom
att göra. För det mesta handlar det om gamla oförrätter
och hämnd. Splittring och motsättningar inom polygama
familjer kan leda till svartsjuka och angiveri.
En spåman kallas in för att utföra en rituell
test som avgör om en anklagad är skyldig eller oskyldig.
Spåmannen skär halsen av en höna som han sedan
kastar upp i luften. Om hönan faller ner på magen är
"häxans" skuld bevisad.
Sydafrika
2011-40 s 35
"Sydafrika ville inte ge Dalai Lama visum"
Sydafrikanen och människorättskämpen och nobelpristagaren
Desmond Tutu fyller 80 år denna fredag. Han får inte
ta emot den celebre gästen Dalai Lama. Men han har inte fått
visum och därför tvingats ställa in resan. Det
är viktigare för den sydafrikanska regeringen att bevara
goda relationer med regeringen i Beijing.
Kosovo
2011-40 s 35
"Vägspärrar lamslår norra Kosovo"
Serbiska aktivister i norra Kosovo har upprättat nya vägspärrar
som blockerar gränsövergången till Serbien i närheten
av Jarinje. Vid bron över floden Ibar i Mitrovica har man
byggt en betongmur. Aktivisternas mål är att tvinga
bort Kosovoregeringens tullare och gränspoliser från
de omstridda gränsövergångarna Jarinje och Brnjak.
Gränsövergångarna från Serbien till Kosovo
erkänns inte av regeringen i Serbien.
EU-kommissionen meddelar den 12 oktober om Kosovo får bli
EU-kandidat.
