Tempus
|
Tidskriften
|
2010: 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 21 22 23 24 25 26 |
Tyskland
2011-36 s 4-5
"Merkel ser det från ljusa sidan"
Skuldkriserna i Eurozonen gör livet svårt för
den tyska regeringskoalitionen. Eurokrisen har ersatt arbetslösheten
som den viktigaste frågan för de tyska väljarna.
Hjälplånen till utsatta stater har i stor utsträckning
betalats av de tyska skattebetalarna.
Med lite tur har Merkel två år på sig att få
också väljarna att se saker och ting från den
ljusa sidan fram till nästa allmänna federala val 2013.
2011-36 s 5
"Bakslag för Merkel"
I söndagens val i den tyska delstaten Mecklenburg-Vorpommern
gick det bra för Socialdemokraterna, och de Gröna tog
sig för första gången in i delstatsparlamentet.
Socialdemokraterna fick 36 procent av rösterna, vilket var
sex procentenheter mer än i valet 2006.
Förbundskansler Angela Merkels konservativa Kristdemokratiska
unionen (CDU) fick 24 procent, - fyra procentenheter.
Den kanske största segraren var de Gröna, som fick 8,5
procent av rösterna, d v s drygt dubbelt så många
som 2006.
De stora förlorarna i Mecklenburg-Vorpommern var Fridemokraterna
som fick bara tre procent i Mecklenburg-Vorpommern jämfört
med nio procent 2006. Fridemokraterna mister därmed sina
mandat i det regionala parlamentet, eftersom tröskeln är
fem procent.
EU
2011-36 s 6-8
"Euron får inte misslyckas"
Om alla eurozonens ekonomier vore som den tyska skulle det inte
vara några problem. Så är tyvärr inte fallet.
Inte ens Frankrike, som betraktas som en av EUs draghästar,
når upp till den tyska standarden. Därför får
Angela Merkel dra hela lasset själv. Europa verkar ha börjat
inse att man kanske bortsåg från en viktig detalj
i uppbyggnaden av en enhetlig, integrerad ekonomi som matchar
euron. Nu plågas samarbetet av oförmågan att
harmonisera välfärdssystemen och arbetsmarknaderna och
av de många olika skattesystemen. Även rika, stora
ekonomier som Frankrike måste försöka bli mer
lika Tyskland, som under de senaste 10 åren har stramat
åt välfärdsprogrammen. Franska löntagare
har 35 timmars arbetsvecka, har en minilön på 1300
euro och pensionsåldern är 62 år mot Tysklands
65.
Över hälften av tyskarna vill att Grekland lämnar
eurozonen.
Italien
2011-36 s 8-9
"Före syndafloden"
Medan Europa försöker rädda Italiens finanser unnar
sig den italienske premiärministern ännu en sexskandal
och slopar sitt sparprogram.
Silvio Berlusconi, Il Cavaliere, upprepar ofta att han är
villig att offra allt för sitt lands skull. Det är dock
tveksamt om hans offervilja har varit till gagn för Italien.
Nu undrar många om Berlusconi avgår före eller
efter den hotande statsbankrutten.
En halv miljon euro tros den 36-årige Giampaolo Tarantini
ha fått för att tiga om Berlusconis sexorgier och inte
berätta om det trettiotal prostituerade, som han har lockat
till Palazzo Grazioli och betalat på uppdrag av Berlusconi.
Den senaste sexskandalen runt Berlusconi är symbolisk för
det som har gått snett i Italien: Här mutas, mörkläggs
och ljugs utan skam trots pressen från EU och Europeiska
centralbanken, trots svarta fredagar på Milanobörsen
och räntehöjningar som kan komma att kosta Italien miljarder
euro.
Det saknas för närvarande enligt tidningen La Repubblica
minst fyra miljarder i sparpaketet när Italien står
inför en höst med strejker och förtroendeomröstningar.
Det verkar nästan som om lyckan har vänt för Il
Cavaliere. Hans privata företag Mediaset har sett sitt aktievärde
halveras på ett år. Italienarna har tröttnat
på Bunga Bunga-tv, tittare och reklambyråer föredrar
internet eller Rupert Murdochs framgångsrika Sky Italia.
USA, FN, Israel, Palestina
2011-36 s 11-12
"USA vädjar till palestinierna att vänta med att
utropa en egen stat"
USA presenterar ett förslag till nya fredsförhandlingar
mellan israeler och palestinier i hopp om att förmå
den palestinske presidenten, Mahmoud Abbas, att överge tanken
på att utropa en palestinsk stat i FNs generalförsamling
20 september. Det finns egentligen ingenting som talar för
att USA lyckas, eftersom majoriteten av FNs medlemsländer
stöder palestinierna i denna sak. Washington har gjort klart
för Abbas att USA kommer att lägga sitt veto mot en
eventuell begäran till FNs säkerhetsråd om att
Palestina ska få bli medlem i FN direkt.
Men USA har inte tillräckligt med stöd för sin
linje för att kunna blockera en omröstning i generalförsamlingen
om att upphöja palestiniernas status från icke röstberättigad
"observatör" till icke röstberättigad
"observatörsstat". Förändringen skulle
jämna vägen för palestinierna att bli medlemmar
i ett dussintal olika FN-organ och konventioner, och det skulle
stärka deras möjligheter att driva fall mot Israel i
den Internationella brottmålsdomstolen (ICC).
Libyen
2011-36 s 13-14
"Var gömmer han sig?"
Alla jagar Gaddafi, men ingen samordnar jakten, vilket förmodligen
är till villebrådets fördel. De flesta ledtrådar
kommer från Gaddafis hemtrakter, en stor triangel med hans
hemstad Sirte, oasen Bani Walidh och garnisonsstaden Sabha i Sahara
som hörnen i triangeln.
En del bedömare tror att Gaddafi föredrar att gömma
sig för sina förföljare i den vidsträckta
Saharaöknen, ett område som är föga gästvänligt
för upprorsmän med rötter vid kusten. Tuaregfolket,
som bor i öknen, är eventuellt vänligare inställda
till Gaddafi än hans förföljare.
Men det blir mycket svårare för Gaddafi att avstå
från anspråk på storhet och upphöjdhet
än vad det var för Usama bin Ladin.
2011-36 s 14
"Regimanhängare utnyttjar Tuaregfolkets lojalitet"
En konvoj med Gaddafis anhängare kom på tisdagen till
Niger där den störtade diktatorn sannolikt räknar
med att få stöd. Ökenfolket Tuareg har nära
kontakter med den libyske diktatorn.
Gaddafi har alltid haft goda förbindelser med Niger som han
stöttat med humanitär och militär hjälp i
stor utsträckning.
Nigers president Mahamadou Issoufou fruktar att konflikten i Libyen
kommer att leda till att handeln avbryts, ekonomin skadas och
att Niger tvingas ta hand om hundratusentals nigeriska gästarbetare
som nu återvänder liksom många andra flyktingar.
USA
2011-36 s 16-19
"Tio år senare"
Amerika har begått misstag de gångna 10 åren
men det betyder inte att landet kan sänka garden mot al-Qaida.
Ett decennium efter terrorattentaten 11 september 2001 är
både USA och världen förändrade. Begreppen
krig och fred har ändrats för alltid. De gångna
tio åren har inkluderat misstag, framgångar och stora
uppoffringar, som sammantagna har försvagat fienden men inte
oskadliggjort honom.
Terrorattentaten ledde till konflikter, diplomatiska motsättningar,
skärpta säkerhetsbestämmelser, indragna fri- och
rättigheter, större misstänksamhet mot främlingar
och rättsvidriga processer. USA lockades in i blodiga krig
i den muslimska världen. USA kan nu konstatera att otack
är världens lön. Irak är inte den öppna
demokrati och goda vän som USA hoppades på. I Afghanistan
gör talibanerna fortfarande på anspråk på
makt.
2011-36 s 20-22
"Amerika lever i ändlöst krig"
Begreppen krig och fred har förändrats det gångna
decenniet. De ändlösa konflikterna har totalt förändrat
amerikanernas syn på krig och fred. Freden är något
diffust och abstrakt. "Fred är kanske inte det ord som
bäst beskriver världen vi arbetar i". De flesta
av dagens soldater i den amerikanska armén och marinen
har gjort karriär i strid. Detta har isolerat amerikanska
militärer från resten av samhället.
2011-36 s 22-24
"Det heliga krigets talesman"
I maj 2010 kommer en av världens mest eftersökta förbrytare
till Mir Ali, en smältdegel av militanta islamister i hjärtat
av Waziristan i Pakistan nära gränsen mot Afghanistan.
Det är Said Bahiji, som nu kallar sig Abu Zuhair. Han träffar
andra revolutionsromantiker. Said Bahaji från Hamburg är
en av de sista sammansvurna dödspiloterna som är på
flykt. Hans vänner berättar att han gömmer sig
i Pakistan och idag arbetar i al-Qaidas propagandaavdelning. Redogörelsen
för Bahijis besök kommer från Rami Makanesi, en
tysksyrier från Hamburg som greps i Pakistan i juni 2010
och fick fem års fängelse i Tyskland. Han är nu
kronvittne.
Said Bahijis mor, Anneliese, gifte sig 1974 med en marockan.
Samhälle, Finland
2011-36 s 25-26
"Åland, ett exempel på en lyckad autonomi"
Åland är en harmonisk självstyrande del av Finland,
ett perfekt exempel på en fungerande autonomi. Ålands
6700 öar tillhör Finland men har autonomi sedan 1921.
Den starka åländska identiteten understryks i ålänningarnas
pass som har beteckningen: "Suomi Finland Åland".
Åland får ofta besök av delegationer som vill
studera den åländska framgångssagan. Andra självstyrande
områden har kanske något att lära, men kopiering
fungerar sällan. Varje region kräver sina egna lösningar.
Autonomi kan underblåsa krav på total självständighet
som Kosovo är ett exempel på.
Tyskland, Nutidshistoria
2011-36 s 27-28
"Tyskland överväger att gjuta nytt liv i en koloss
från Nazisternas tid"
Det finns ett semesterkomplex vid Östersjökusten på
Rügen nära Binz som Adolf Hitler lät bygga för
att stärkas massorna både mentalt och fysiskt med bad,
lekar och vila. "Styrka genom glädje". Det är
enormt stort, har 10000 rum med utsikt över havet i åtta
identiska sexvåningshus av stål och betong. Kolossen
i Prora som det kallas ligger nära en härlig sandstrand.
Men vad gör man med en kvarleva från Nazitiden som
är för stor och för symboliskt laddad för
att förstöras och för enorm för att användas
till något annat? I juli öppnades ett ungdomshärbärge
med 400 sängar.
Näringsliv, Handel
2011-36 s 28-29
"Disneys leksaker tillverkas av barnarbetare"
Disneys populäraste Cars-leksaker tillverkas i en fabrik
i Shenzhen i Kina, som heter "Robusta produkter" och
som använder barnarbetare och tvingar personalen att arbeta
tre gånger så mycket övertid som lagen tillåter,
enligt en hemlig undersökning gjord med hjälp av människorättsgruppen
Sacom. Oron är stor också för farliga kemikalier
och dålig ventilation. Anställda fabriksarbetare intervjuades
utanför fabriken och därefter arbetade en utredare en
månad inne i fabriken. I maj hoppade en kvinnlig arbetare
självmord genom att hoppa ut genom ett fönster på
fabriksbyggnaden.
Disney har nu satt igång en egen undersökning om förhållandena
på fabriken.
Ryssland
2011-36 s 31
"Nord Stream fylls med gas"
Rysslands gasaffärer går sämre än vanligt,
men i tisdags började man fylla en ny ledning kallad Nord
Stream som går under Östersjön till Tyskland och
därför inte behöver passera Ukraina, Vitryssland
eller Polen. Dessa länder tar annars betalt för passagen.
Gasleveranser från andra områden har emellertid ökat
tillgången och priserna börjar sjunka.