Tempus 2007 v 28

Tidskriften

tidigare veckor:  19  20  21  22  23  24  25  26  27   28 29/30  31  32  33  34  35  36  37  38  39  40  41  42  43  44  45  46  47  48  49  50  51  2007: 01/2  03  04  05  06  07  08  09  10  11  12  13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27

Klimatet hårdnar i Putins Ryssland

Nya förbud mot "extremism" gör livet svårt för de få ryska medier, som ännu är oberoende. Inte för att de är extremistiska utan därför att det är myndigheterna som bestämmer vad som är "extremistiskt".

NEIL BUCKLEY
Moskva
Under Vladimir Putins sju år som president har Alexej Venediktov, som är chefredaktör hos den oberoende radiokanalen Ekho Moskvij, inte haft särskilt mycket problem med Kreml, men för ett par månader sedan började bekymren i form av brev.
Först krävde åklagare och säkerhetstjänst att stationen skulle redogöra för varför den hade sänt intervjuer med Garry Kasparov och Eduard Limonov, ledare för en liten men högröstad demokratisträvande koalition. Sedan kom brev som handlade om Julia Latynina, som är frispråkig programledare hos Ekho Moskvij.
Flera brev antydde eventuella brott mot nyligen införda lagar, som bannlyser "extremistiska" aktiviteter.
Försvarare av yttrandefriheten varnade i fjol för att myndigheterna skulle kunna använda dessa lagar för att tysta oppositionen.
Radiostationen och yttrandefrihetens försvarare misstänker att det görs systematiska försök att skärpa kontrollen över medierna inför parlaments- och presidentvalen som äger rum inom de kommande nio månaderna.
Venediktov svarade på vart och ett av de 15 brev han har fått de senaste två månaderna, och nu väntar han för att se vad som händer. Ekho Moskvij har tidigare haft ovanligt stor frihet, kanske i rollen som ett slags "uppvisningsobjekt" för väst eller därför att Kreml behöver åtminstone en opartisk nyhetskälla.
Medier som publicerar material som anses "extremistiskt" kan klara sig undan med en officiell varning, men efter två varningar mister de licensen.
Sådana påtryckningsmetoder påverkar oundvikligen en del redaktörer, säger Venediktov. "Lagen är ett nytt hot mot medierna - och en anledning att idka självcensur", påpekar Venediktov. "Vilken redaktör riskerar allt för att släppa ut s k extremister i etern?".
Extremismlagen och en bestämmelse som bannlyser "hatpropaganda och uppvigling" används också mot författare och akademiker. Statsvetaren Andrej Piontkovskij, som är mycket kritisk mot Putin, berättar att en åklagare i Moskva besökte hans bostad nyligen och lämnade en kallelse till "förklarande samtal".
Strax innan extremismlagen infördes stoppade åklagare distributionen av två av hans böcker, och en varning skickades samtidigt till det liberala Yablokopartiet, som distribuerar hans böcker.
Piontkovskij var i Washington, där han samarbetar med tankesmedjan Hudson Institute, när åklagarämbetet kom på besök. Han återvände till Moskva i söndags trots att han riskerar åtal.
"Jag reste hem för att visa att jag inte är rädd. Det är omöjligt att arrestera folk för det de skriver i tidningar eller i bloggar på internet", säger han.
Åklagare undersöker också om en blogg, skriven av satirikern Viktor Sjenderovitj, bryter mot förbudet mot "framkallandet av hat". Sjenderovitj - som också har ett program i Ekho Moskvij - är van vid att vara i hetluften: det var han som skapade Kukly, som var en satirisk TV-show med dockor. Showen lades ned 2003 efter påtryckningar från Kreml, som ogillade att Putin framställdes som en ful dvärg.
"Den dåliga nyheten är att allt som sägs emot Putin anses extremistiskt", klagar Sjenderovitj.
Statsvetaren och kommentatorn Vladimir Pribylovskij, som är chef för tankesmedjan Panorama i Moskva, berättar att efter det att hans hemsida hade publicerat det som FSB (den inhemska säkerhetstjänsten) sade var ett läckt, hemligt dokument, genomsökte säkerhetsagenter hans bostad och beslagtog hans hårddisk. Han befarar att de nu söker igenom datorn i jakt på "extremistiskt" material, inklusive en biografi över Putin.
Samtidigt har flera av det krympande antalet oberoende medier fått nya chefredaktörer, som ofta har en bakgrund i VGTRK, det statliga radio- och TV-bolaget vars nyhetsprogram är hårt kontrollerade.
I april köpte en bank, som är lojal mot Kreml, 70 procent av aktierna i Ren TV, som var den sista oberoende TV-stationen med nationell räckvidd. Samtidigt utnämndes en f d radiochef hos VGTRK till chef för stationen.
Strax efteråt avgick sju journalister från den kommersiella Radio Nyhetstjänst med förklaringen att nya chefer, hämtade från VGTRKs kanal ett, dels hade krävt att stationen skulle sända "50 procent goda nyheter" och dels hade svartlistat ett antal oppositionella.
I förra månaden ersattes chefredaktören för det politiska nyhetsmagasinet Profil med Michail Leontiev, som är en känd Putinbeundrare.
Kreml hävdar att det inte alls pågår någon kampanj mot medier och kritiker och att väst ofta överdriver ryska medie- och yttrandefrihetsfrågor.
Putinrådgivaren Igor Sjuvalov sade till Ren TV att det var fel att automatiskt anta att "åklagare som agerar bryskt är utskickade av Kreml".
"Allt det där är osant", säger han och påpekar att Kreml ofta måste ogiltigförklara lägre ämbetsmäns handlingar och åtgärder.
Venediktov tror också att ordningsmaktens olika organ agerar självständigt, "men ändå lägger vikt vid omständigheterna som omger vissa personer".
Venediktov säger att han inte tänker ge efter för påtryckningar, vilket han bedyrade inför Ekho Moskvijs personal, när den för en tid sedan samlades för att diskutera det nya medieklimatet.
"Jag sade till dem att strunta i Kreml. Jag hotade också att sparka dem som hemfaller åt självcensur eller döljer information", säger Venediktov.
© 2007 TEMPUS/Financial Times