Tempus
|
|
Tidskriften
|
Tempus vecka 25 2006 Sammanfattningar av artiklar som Bertil Tomelius läst i den svenska veckotidskriften Tempus. Tempus ger en bra bakgrund till och ökar förståelsen för världspolitiska händelser.
Kärnvapen, Nedrustning
2006-25 s 3-7
"Halveringstiden är mycket, mycket lång"
Världens fem officiella kärnvapenstater har ambitioner
att skrota sina vapen. Varför gör de inte det? De fem
officiellt erkända kärnvapenmakterna - USA, Ryssland,
Storbritannien, Frankrike och Kina - är alla juridiskt bundna
enligt icke-spridningsavtalet (NPT) att i god tro förhandla
om "effektiva åtgärder för att snarast avbryta
kapprustningen och avveckla kärnvapenarsenalerna". Enligt
Internationella Domstolen i Haag är kärnvapen moraliskt
oförsvarliga. Tecknare av NPT men som inte har kärnvapen
har gått med på att avstå från att skaffa
sig sådana i utbyte mot hjälp att utveckla kärnenergi
för fredliga ändamål.
Israel, Pakistan och Indien har kärnvapen men är inte
med i NPT. Misstänkta för att ha kärnvapenprogram
är Iran och Nordkorea. Misstänkta men utan bevis är
Algeriet, Saudiarabien och Syrien.
NPTs återkommande femårsrapporter är en nedslående
läsning. Nedrustarna kritiserar kärnvapenmakterna, främst
USA. Men kärnvapenarsenalerna har krympt dramatiskt sedan
kalla krigets slut 1989.
Nordkorea
2006-25 s 7-8
"Nordkorea oroar"
De senaste veckorna har de kommit flera signaler om att regimen
i Pyongyang förbereder test av en långdistansmissil.
USA uppmanar den kinesiska regeringen att uppmana Nordkorea att
stoppa testet. Nordkorea har inte testat en långdistansrobot
sedan 1998 då en trestegs robot avfyrades över Japan.
Ingen vet om de verkligen tänker genomföra en test igen
eller om de bara vill påminna världen om att de finns.
Sedan flera månader ägnar sig Washington sin uppmärksamhet
helt åt Iran när det rör sig om atomprogram. Kanske
det handlar om utpressning för att få mer livsmedelsbidrag
till det svältande nordkoreanska folket.
EU, Iran
2006-25 s 9
"Budbäraren har en otacksam roll"
EU spelar en diplomatisk huvudroll i den iranska krisen, men unionens
konstitutionella förlamning gör att det stöter
på hinder i sina försök att bli en stor aktör
på världsscenen. Eftersom förslaget till ett nytt
fördrag för EU vilar och inte kan genomföras på
grund av att det förkastats i flera folkomröstningar
så har EU ingen gemensam utrikespolitisk talesman utan varje
EU land driver sin egen utrikespolitik. Detta gör det svårt
för den "höge representanten" Javier Solana
att fullfölja sitt uppdrag vad gäller att få Iran
att sluta med sitt atomprogram. Enligt det nya fördraget
skulle Solana ha blivit Kommissionens vicepresident med titeln
utrikesminister och en diplomatisk avdelning skulle ha inrättats.
Frankrike, Storbritannien
2006-25 s 10
"Vaktombyte"
Europas ledare har små chanser att återvinna väljarnas
favörer, och väljarna har redan börjat söka
nya ledare. Den franske presidenten Jacques Chirac liksom den
brittiska premiärministern Tony Blair är maktlösa
och tämligen irrelevanta. Deras uttalanden får inga
större rubriker i världspressen längre. Européerna
liksom amerikanerna vill ha en ny generation ledare. Ett kännetecknande
drag hos nästa ledargeneration kan mycket väl bli ett
slags "sammetspopulism" - ett försök att bemöta
folkets rädsla för globalisering och invandring utan
att ge helt efter för folkets krav. "Vi måste
alla lära oss att lyssna på folket" säger
Wouter Bos, som leder det oppositionella holländska arbetarpartiet.
"Lite populism är bara sunt i en demokrati".
Tyskland
2006-25 s 11-12
"Fler tyska barn!"
30 % av Tysklands förvärvsarbetande kvinnor är
barnlösa och Tyskland ligger långt efter grannländerna
när det gäller födelsetal. Födelsetalen är
i Tyskland 1370 barn per tusen kvinnor mot 1900 i Frankrike och
1750 i Sverige. Nu kommer ett förslag som ger yrkesverksamma
kvinnor 67 % av nettolönen om det tar ett års ledigt
för barnafödande. Pappor får ledigt 2 månader
med samma villkor. Maximal ersättning blir 1800 euro per
månad (omkring 16000 skr). Tidigare fick arbetslösa
och lågavlönade kvinnor som fick barn 300 euro per
månad utöver andra bidrag. CDU och CSU har godtagit
det föreslagna programmet trots att det strider mot de principer
på vilka partierna byggdes upp efter 1945. Adenauer, Tysklands
förste efterkrigskansler, var en konservativ katolik som
hyllade traditionella värden som "Kinder, Küche
und Kirche". Kvinnorna skulle ta hand om barnen, verka i
köket och värna om religionen. Yrkeslivet tillhörde
männen.
Slovakien
2006-25 s 12
"Maktskifte i Slovakien"
I lördagens parlamentsval fick Robert Ficos parti, Smer,
29 % och blev det största partiet. Partiet måste nu
bilda koalition med ett annat parti för att kunna regera.
Premiärminister Dzurindas parti fick bara 18 % av rösterna.
Sex partier blev representerade i parlamentet. Utöver de
två nämnda fick Etniska ungerska koalitionspartiet
11,7 %, Slovakiska nationalistpartiet 11,7 %, den förre premiärministern
Meciars Rörelsen för ett demokratiskt Slovakien 8,8
% och Kristdemokraterna 8,3 %.
Kosovo
2006-25 s 12
"FN-förvaltaren skjuter upp valen"
FNs förvaltare har skjutit upp höstens planerade kommunalval.
Valet ska i stället hållas mellan tre och sex månader
efter det formella beslutet i FNs säkerhetsråd om Kosovos
framtid. Provinsen Kosovo förvaltas sedan 1999 av FN.
Spanien
2006-25 s 13
"Katalonien blir lite mindre spanskt"
Invånarna i Katalonien antog i söndags ett förslag
om större autonomi med stor majoritet, 75 % mot 21 %. Valdeltagandet
var emellertid lågt, bara 35 %, vilket antyder att majoriteten
av katalanerna är ganska likgiltiga. Katalonien får
ökad kontroll på områden som skatter, invandring
och juridiska frågor. Katalonien erkänns som en egen
nation som kräver att invånarna lär katalanska.
Det oppositionella folkpartiet (PP) hävdar att den katalanska
regeringen nu får samma status som den nationella regeringen,
vilket i praktiken gör Spanien till en "dubbelstat".
EU
2006-25 s 14-15
"Får hela Europa plats i EU?"
EU är redo att angripa både orsakerna till och effekterna
av den illegala invandringen. På förra veckans toppmöte
sa premiärminister Tony Blair att den illegala invandringen
numera är en av de viktigaste frågorna för Europas
medborgare. President Chirac föreslog "innovativ finansiering"
och annat stöd till Afrika för att åtgärda
problemet med illegal invandring där det uppstår. En
annan viktig fråga var den om var EUs gränser ska börja
och sluta. EUs ledare har infört två nya begrepp när
det gäller utvidgning. Det ena är "Unionens kapacitet
att absorbera nya medlemmar" och det andra "medborgarnas
framtida syn på utvidgning". Frågan är om
detta är nya kriterier för medlemskap i ett försök
att säga nej utan att säga nej till Turkiet. I december
ska EU diskutera om en union med runt 30 medlemmar kan fungera
effektivt.
Frankrike
2006-25 s 15
"Måttet är rågat"
Majoriteten av fransmännen vill utvisa alla illegala invandrare,
men en högröstad minoritet protesterar mot den allt
striktare invandringspolitiken. Frankrikes hårdföra
inrikesminister Nicolas Sarkozy har beordrat att tusentals illegala
invandrare - uppskattningsvis 200 - 400 000 - ska deporteras tillsammans
med sina barn så snart skolorna tar sommarlov i slutet av
juli. Detta har väckt stora protester hos vänstern i
Frankrike.
Malta
2006-25 s 16-17
"Malta invaderas"
Den lilla Medelhavsön Malta har svårt att anpassa sig
till strömmen av desperata afrikaner, som anländer i
rangliga båtar efter en vådlig färd över
havet. Landet har bara 400 000 invånare och är mer
tättbefolkat än Bangladesh. I Malta är det "nästan
acceptabelt att erkänna att man inte vill ha med flyktingarna
att göra". Även i Danmark, Norge och Storbritannien
har invandringsfientliga politiska partier vunnit gehör bland
väljarna och mittfårans politiska partier lutar allt
mer åt striktare invandringspolitik. Många av invånarna
i Malta, som är en övervägande vit, katolsk nation,
är mycket irriterade på det växande antalet afrikaner,
varav merparten är svarta muslimer.
Georgien
2006-25 s 18-19
"Starkare än någonsin"
President Saakasjvili i Georgien styr med järnhand. Brott
mot de mänskliga rättigheterna och krigshot mot separatistiska
regioner oroar EU. Han är 38 år och Europas yngsta
statschef, talar perfekt engelska men leder ett land som inte
är större än Jämtland och Dalarna och bara
har halva Sveriges befolkning. Det största problemet han
har är att 20 % av det georgiska territoriet består
av två kvasistater som inte är internationellt erkända
men som förfogar över ryska vapen, pengar och ryskt
mobiltelefonnät. Det är det bergiga Sydossetien och
turistparadiset Abchazien vid Svarta Havet. Återföreningen
med de rebelliska provinserna var ett av hans tyngsta löften
då han valdes som president efter "rosenrevolutionen"
i januari 2004.
Ukraina
2006-25 s 20-21
"Gränsen läcker som ett såll"
Ukraina täpper till hålen i den porösa gränsen
mot Transdnjestr. Den lilla separatiststaten lever på en
skum ekonomi alltsedan regionen förklarade sig självständig
från Moldavien 1992. I slutet av förra året bjöd
Ukraina och Moldavien in EUs observatörer som övervakar
gränsen. Sedan den 3 mars i år förbjuder de båda
länderna Transdnjestr att exportera alla varor som inte har
passerat den moldaviska tullen. Myndigheterna i Transdnjestr vägrar
att lyda.
Ryssland har 13000 soldater i Transdnjestr som enligt OSSE är
en bas för handel med vapen, droger och människor. Transdnjestr
är en polisstat och dess existens medverkar till att Moldavien
är ett av Europas allra fattigaste länder. Regeringen
i Ukraina betecknar sin 460 km långa gräns mot Transdnjestr
som "ett smugglarnas himmelrike".
Japan
2006-25 s 21
"Kontroversiella tempelbesök"
Japans högsta domstol behandlar i veckan en anmälan,
som ifrågasätter om premiärminister Koizumis årliga
besök vid ett tempel i Tokyo är förenliga med landets
författning som innebär en strikt uppdelning mellan
stat och religion.
Afghanistan
2006-25 s 21
"Britterna avancerar snabbt"
Brittiska styrkor har snabbt trängt in mycket djupare i södra
Afghanistan än vad som planerats. De har inrättat kontrollposteringar
i städer som inte har haft något säkerhetsskydd
på flera decennier. Snart är uppdraget att etablera
fem fästen med 12-60 specialsoldater i varje genomfört.
Dessa fästen ska sedan fungera som baser för ännu
större enheter.
Vetenskap
2006-25 s 21
"Jorden varar inte för evigt"
Den världskände fysikern Stephen Hawking är på
en föreläsningsturné i Hongkong. Han menar att
människan skulle kunna ha en permanent bas på månen
om 20 år och en koloni på Mars inom 40 år. Människans
överlevnad beror på dess förmåga att hitta
ett hem någon annanstans i universum eftersom det finns
en ökande risk för att en eller annan katastrof ödelägger
jorden, är hans budskap.
Mexiko
2006-25 s 23-25
"Frälsare eller diktator?"
Delade meningar om Mexikos vänsterledare Andrès López
Obrador. Knappt två veckor innan valet den 2 juli är
kampen mellan den förre borgmästaren i Mexiko City och
den konservative kandidaten från president Vicente Fox Nationella
aktionsparti, Felipe Calderón, extremt jämn enligt
opinionsmätningarna. Obradors motståndare beskriver
honom som en farlig populist som med sina frikostiga välfärdsprogram
kommer att tömma statskassan. Själv framhåller
han med stor energi att det är de fattiga som betalar skatt
medan överklassen, de inflytelserika, inte betalar skatter.
Kirgisien
2006-25 s 25
"Straffarbete"
Kirgisiens president, Kurmanbek Bakijev, har förbjudit tjänstemän
i statens tjänst att ta semester i sommar. Detta är
straffet för att de inte har skött sina arbeten tillfredsställande.
Zambia
2006-25 s 25
"Ont om plats"
Zambias regering uppger att den kommer att upphäva flyktingstatus
för omkring 6000 rwandier som flydde från Rwanda under
folkmordet i mitten av 1990-talet. Många rwandier, kongoleser
och angolaner har etablerat sig permanent i Zambia efter många
år som flyktingar. Det har uppstått konflikter mellan
dem och infödda zambier i konkurrensen om mat och mark.
FN
2006-25 s 26
"Upp till bevis"
FNs nyaste organ möts av både optimism och skepsis.
Den nya FN-organisationen "Rådet för mänskliga
rättigheter" sammanträdde för första
gången i måndags. Rådet som har 47 medlemmar
ska sammanträda under hela juni i Genève för
att i första hand etablera procedurregler. USA har ingen
representant i Rådet. Andra kritiker anmärker på
att länder som till exempel Kina, Ryssland, Saudiarabien
och Kuba är medlemmar och att detta undergräver rådets
effektivitet och trovärdighet.
Näringsliv
2006-25 s 26-27
"Tack och adjö"
En intervju med Microsoftgrundaren, miljardären och filantropen
Bill Gates som om ett par år kommer att ägna all tid
och kraft åt att förbättra villkoren för
världens fattiga. Från och med juli 2008 kommer han
att arbeta heltid i Bill och Melinas Gates stiftelse. Han behåller
posten som ordförande i Microsoft men han kommer bara att
lägga 20 % av sin arbetstid på detta. Han ska i stället
lära sig allt om hälsovård, utbildning och miljö.
