Tempus
|
|
Tidskriften
|
tidigare veckor: |
JOHN C FREED
Paris
Amerikanerna har i drygt ett år misstänkt att deras
land är ur kurs, och nu avslöjar en färsk undersökning
att invånarna i fem stora europeiska länder delar denna
pessimism om sina egna länder.
Undersökningen, som gjordes av Harris Interactive, avslöjar
ett stort mått av missnöje i Storbritannien, Frankrike,
Tyskland, Italien och Spanien samt i USA. Missnöjet gäller
framför allt ekonomierna.
Undersökningen avslöjar djupa förtroendekriser
i Europa och Amerika”, säger Patrick van Bloeme, som
ledde undersökningen i Frankrike. ”Denna känsla
förstärks förmodligen av framgångarna i starka,
växande ekonomier som Kina och Indien”, tror han.
Européerna är mest oroade över minskad köpkraft
på grund av att inflationen ökar snabbare än lönerna.
”Kombinationen av de ekonomiska utsikterna och den ökande
inflationen får många européer att oroa sig
över framtiden”, säger Jonathan Loynes vid Capital
Economics i London.
Undersökningen pekar också på utbredd oro
i vart och ett av länderna med regeringssystemet, framför
allt i Italien. Undersökningen utfördes mellan 10 och
21 januari, innan premiärminister Romano Prodis regering
hade fallit. Vallagen i Italien, som beskylls för att främja
politisk instabilitet, har debatterats intensivt på senare
tid.
Folk är mer optimistiska i fråga om nationell säkerhet,
men även på detta område är det mycket blandade
resultat. Omkring en tredjedel av de tillfrågade i alla
länderna tyckte att deras land förde en medelmåttig
försvarspolitik, medan det i Frankrike och Tyskland fanns
många fler som berömde sitt lands försvars- och
säkerhetspolitik än som underkände den.
I alla sex länderna hade folken en negativ syn på tre
ekonomiska punkter: ekonomin generellt, sysselsättningen
och köpkraften. På alla tre punkterna var det fler
– ofta många fler – som ansåg att deras
land klarade sig dåligt. Enda undantaget var tyskarnas generella
syn på ekonomin, som var lite positivare än de övrigas.
Undersökningen gjordes kort tid efter det att president George
Bush för första gången hade sagt att Förenta
staterna ”står inför ekonomiska utmaningar”
på grund av stigande oljepriser, bolånekrisen och
avmattning på arbetsmarknaden. Bush och kongressen lanserade
ett ekonomiskt stimulanspaket 24 januari.
Den generella pessimismen i Västeuropa och USA speglas
inte i öster, enligt Rumäniens president, Traian Basescu.
”Vi rumäner tenderar att vara mycket mer optimistiska
än fransmännen och italienarna”, sade han i en
fransk tv-intervju i förra veckan. Han uppmanade sina västeuropeiska
kolleger att sluta upp med att utnyttja EU som syndabock för
nationella bekymmer.
Amerikanerna kan inte utnyttja EU som syndabock, men deras pessimism
är lika utbredd som européernas. På frågan
hur de bedömer USAs läge just nu svarade 52 procent
”dåligt” eller ”mycket dåligt”
jämfört med 19 procent, som svarade ”gott”
eller ”mycket gott”. Övriga tyckte varken eller.
Dessa resultat rimmar väl med andra mätningsresultat,
som på senare tid har visat att det är ungefär
tre gånger så många amerikaner som ser pessimistiskt
på situationen som positivt.
Amerikanerna har inte alltid varit så pessimistiska.
Så sent som i december 2003 var det pessimistiska lägret
respektive det optimistiska ungefär lika stora.
Det värsta för de styrande politikerna i alla sex länderna
är väljarnas syn på framtiden. På frågan
om deras land går i rätt eller fel riktning svarade
en majoritet överallt i fel riktning. Till och med i de mest
optimistiska länderna var majoriteten negativ: 48 procent
mot 39 procent i Spanien och 49 mot 30 procent i Tyskland.
”Folk blir allt mer krävande när det gäller
levnadsstandard”, påpekade Basescu. ”Löften
från oss politiker väcker höga förväntningar,
och när löftena inte infrias blir väljarna desillusionerade
och missnöjda”.
Så enkelt är det.
© 2008 TEMPUS/International Herald Tribune
