Tempus
|
Tidskriften
|
tidigare veckor: |
JUDY DEMPSEY
München, Tyskland
Förslagen, som presenterades på en säkerhetskonferens
i München av Rysslands biträdande premiärminister
och f d försvarsminister, Sergej Ivanov, markerade nya tongångar
avseende både ton och innehåll jämfört med
president Vladimir Putins anförande en vecka tidigare och
hans tal på säkerhetskonferensen på fjolårets
konferens i München.
Putin talade då om en ny kapprustning, och han lade skulden
för det bistrare klimatet på USA och framför allt
de amerikanska planerna på ett antirobotförsvar i Östeuropa.
Ivanov, som höll sitt tal på engelska på årets
Münchenmöte inför den amerikanske försvarsministern
Robert Gates och ett stort antal utrikes- och försvarsministrar,
intog en helt ny hållning.
Han underströk att Ryssland och USA har en lång tradition
av samarbete i säkerhetsfrågor som bör utnyttjas.
Jag är övertygad om att det traditionella rysk-amerikanska
samarbetet utgör en god grund för att skapa ett modernt,
öppet, kollektivt säkerhetssystem i Éuropa,
sade Ivanov.
Ivanov lade speciell tonvikt vid att SALT 1 - begränsningen
av strategiska vapen bör ersättas av ett juridiskt
bindande program med kapacitet att garantera högsta
möjliga förutsägbarhet. Ivanov sade också
att reduktionen av strategiska vapen med tiden bör regleras
på multilateral nivå, eftersom allt fler länder
skaffar sig den typen av vapen.
Ivanov, som numera ansvarar för moderniseringen av den ryska
ekonomin, sade också att USA och Ryssland gör framsteg
i arbetet att inkludera fler länder i Globala initiativet
för att bekämpa nukleär terrorism.
Ivanov antydde att Ryssland kommer att delta i avtalet om konventionella
vapen i Europa, som Ryssland lämnade för två månader
sedan. Detta avtal, som inkluderar USA, Europa och länder
i den forna Sovjetunionen, betraktas som en hörnsten i Europas
säkerhet.
Det mjukare tonläget, som överraskade många
av konferensens deltagare, kom vid en avgörande tidpunkt
i relationerna mellan Ryssland och USA.
Tre faktorer som komplicerar dessa relationer är den amerikanska
presidentvalskampanjen (där senator John McCain är
den ende som tycker att USA och Europa skall förenas i en
gemensam politik mot Ryssland), det ryska presidentvalet 2 mars
och frågan om Kosovos status.
Kosovo väntas utropa självständighet från
Serbien inom kort, och USA och majoriteten av Europas länder
kommer att erkänna den nya staten. Men Ivanov upprepade Putins
tidigare varningar för att erkännandet av Kosovos självständighet
vore detsamma som att öppna Pandoras ask i regionen.
Kreml har emellertid inte lyckats presentera något alternativ
- utöver fortsatta förhandlingar - som skulle kunna
bryta dödläget mellan Serbien och Kosovo.
Ivanovs öppning för närmare relationer med USA
speglar växande självförtroende i Kreml, enligt
diplomater som deltog i konferensen. En del konferensdeltagare
tolkade Ivanovs anförande som en signal till USA att Ryssland
förväntar sig att bemötas som en jämbördig
partner, d v s en supermakt.
En del länder kritiserar Ryssland för att använda
sin nya rikedom och sina energitillgångar på otillbörliga
sätt, kritik som Ivanov tillbakavisade: Jag försäkrar
att vi inte har några baktankar med vår energipolitik.
Vi försöker bara uppnå maximala ekonomiska fördelar
i rådande situation, sade Ivanov.
EUs utrikespolitiske chef, Javier Solana, som satt på podiet
tillsammans med Ivanov, ifrågasatte dock Rysslands tendens
att utnyttja energireserverna politiskt. Ibland verkar det
som om Ryssland investerar i framtida påtryckningsmedel
i stället för framtida produktion, sade Solana.
Ivanov avfärdade också farhågorna om att Ryssland
tänker köpa hela den gamla världen för
oljepengar.
Det har emellertid bara gått några veckor sedan ryska
Gazprom slöt energikontrakt med Bulgarien och Serbien. Kontrakten
innebär att det ryska företaget tar kontroll över
en stor del av energitillgångarna i båda länderna.
© 2008 TEMPUS/International Herald Tribune