Tempus
|
|
Tidskriften
|
tidigare veckor: |
EDWARD WONG
Tongren, Kina
En snötäckt dal utgjorde bakgrund när munkar i
blodröda kåpor förberedde sig för att fira
Losar, det tibetanska nyåret. Men en av munkarna, som deltog
i ritualen i förra veckan, klargjorde att det var en sorgeceremoni,
inte ett nyårsfirande. ”Losar finns inte längre”,
sade han inne i klostret, som ligger i utkanten av den tibetanska
högplatån. ”De dödade så många
förra året”.
Bara några få veckor före 50-årsdagen av
det misslyckade tibetanska upproret mot Kina och ett år
efter tillslaget mot nya etniska oroligheter i detta område,
sjuder vreden bland tibetanerna. Munkar, nomader och affärsmän
förvandlade det traditionellt glada nyårsfirandet till
en sorgesång till minne av dem som dödades i fjolårets
konflikt och en bön om att ledaren Dalai Lama måtte
återkomma från exilen.
En informell gräsrotsbojkott växer fram. Tibetanerna
säger nej till danser och middagsfester till förmån
för vakor med tända ljus och entoniga religiösa
mässor. Det dämpade nyårsfirandet speglade den
motvilja, som många av Kinas sex miljoner tibetaner känner
mot de etniska hankinesernas dominans. Tibetanerna värjde
sig mot de kinesiska myndigheternas uppmaningar till dem att dansa,
vara glada och glömma alla oförrätter.
”Ett helt folk håller på att vakna till medvetande”,
konstaterade den populäre tibetanske bloggaren Woeser.
Tibetaner i Tongren och andra städer, inklusive huvudstaden
Lhasa, berättar att myndighetsrepresentanter delade ut pengar
för att uppmuntra dem att arrangera fester i samband med
nyåret. På själva nyårsdagen visade den
statliga televisionen bilder från tibetanska hem där
man dansade och sköt fyrverkerier.
Myndigheterna släppte emellertid inte in utlänningar
i många av Tibets regioner under själva nyårshelgen,
och väpnade vakter patrullerade på gatorna i de större
städerna.
I den östliga Qinghaiprovinsen, som ligger nära Dalai
Lamas födelseplats, började bojkotten mot festligheter
redan i januari i samband med Kinas nyår. De enda fyrverkerierna
som hördes i Tongren under det tibetanska nyåret sköts
upp från en kinesisk militärförläggning.
”Regeringen vill att vi firar nyåret ordentligt, men
det är en stor skillnad på i år och förr
om åren”, sade Rongwoklostrets abbot, Shartsang.
Shartsang var en av drygt ett dussin munkar, som ställde
upp för intervjuer under tre dagar i Rongwoklostret. Detta
700 år gamla kloster är ett stort komplex med flera
tempel och labyrintiska gränder. 400 munkar bor i klostret,
som lockar till sig pilgrimer från hela den tibetanska högplatån.
Den kinesiska regeringen har skärpt säkerheten i
hela Tibet. I Tongren exercerade 300 poliser i kravallutrustning
på stadens idrottsarena dagen före nyåret, och
på kvällen arrangerades en militärparad längs
en gata som spärrades av med gula band.
De kinesiska myndigheterna oroar sig för att bojkotterna
ska växa till regelrätta protestaktioner och för
att tibetanerna ska demonstrera nästa månad i samband
med 50-årsminnet av det uppror, som ledde till att Dalai
Lama tvingades fly från Lhasa till Indien.
De flesta tibetaner hyllar Dalai Lama som sin ledare. Hans linje
är att Tibet ska vara autonomt under kinesiskt herravälde.
I mars förra året skakades Kina av de mest omfattande
orligheterna i Tibet på flera decennier. Aktionerna började
när munkprotester i Lhasa slogs tillbaka, vilket i sin tur
ledde till etniska upplopp. 18 civila och en polisman dödades,
enligt den kinesiska nyhetsbyrån Xinhua. Upplopp och protestaktioner
spred sig snabbt i hela västra Kina, och myndigheterna lät
gripa tusentals personer. Tibetanska exilgrupper påstår
att hundratals tibetaner dödades.
Rongwoklostret var ett av flera motståndscentra. Redan före
upploppet i Lhasa i mars hade klostrets munkar anslutit sig till
stadsbor i protest mot polisens sätt att hantera en dispyt
mellan tibetaner och etniska huimuslimer. Fler än 200 munkar
greps vid detta tillfälle. Under marsupproret omringade säkerhetsstyrkor
klostret, vars munkar attackerade soldaterna med stenar.
Förra sommaren greps ett antal ledande munkar i en skola
i närheten av klostret. De tvingades därefter genomgå
s k patriotisk omskolning, vilket betyder att de studerade kinesisk
lag och uppmanades att ta avstånd från Dalai Lama.
”De bröt sig in i mitt rum och tog alla mina fotografier
av Dalai Lama”, berättar en munk. ”De förde
bort många av mina kolleger med bakbundna händer”.
Denna munk, liksom många andra, ber om att få vara
anonym, eftersom han vill undvika efterräkningar från
myndigheterna. Klostret bevakas hela tiden, och kameror har installerats
överallt. Poliser och soldater går runt i gränderna
utklädda till munkar.
Men munkarna har hur som helst satt upp nya fotografier av Dalai
Lama, och en munk bär en amulett med Dalai Lamas fotografi
runt halsen.
”Kineserna säger att vi och de är ett land. Men
de vet inte hur vi känner i våra hjärtan”,
säger denne munk och klappar sig på bröstet.
Det största motståndet mot Kina märks bland
ett trettiotal munkar som har kommit till Rongwoklostret från
klostren i Drepung och Sera i Lhasa, varifrån de har flytt.
Samtidigt har många munkar i Rongwoklostret flytt därifrån
till Indien.
Förra våren, efter upproret, rensade de kinesiska myndigheterna
upp i klostren i Lhasa och fängslade många munkar i
flera månader. Omkring 700 munkar skickades till ett läger
i Golmud i Qinghai för patriotisk omskolning, och därefter
skickades de tillbaka till sina hemstäder.
”Vi vill tillbaka till vårt kloster i Lhasa, men polisen
kontrollerar våra id-kort och släpper inte in oss”,
klagar en ung munk. ”Vi stannar här så länge,
eftersom vi har möjligheter att studera här”, tillägger
han.
Myndigheterna vill till varje pris bevara lugnet i klostret, och
i detta syfte sammanträder de regelbundet med ett råd
bestående av åtta äldre munkar. En av dessa berättar
att myndigheterna säger att nya protestaktioner kommer att
bestraffas hårdare än i fjol. ”Förra året
satte de oss i fängelse, i år hotar de med avrättning”,
berättar munken genom att med tumme och pekfinger forma en
pistol.
© 2009 TEMPUS/The New York Times
