Site hosted by Angelfire.com: Build your free website today!

 Tempus
2009 v 10

Tidskriften

tidigare veckor: 
 01/02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17  18 19 20 21 22 23 24 25 
 26 27 28 29-30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 
2009: 01/02 03 04 05 06 07 08 09 10   

Tibets kamp för frihet upphör aldrig

Tibetanerna bojkottade nyårsfirandet i protest mot Kina.

EDWARD WONG
Tongren, Kina
En snötäckt dal utgjorde bakgrund när munkar i blodröda kåpor förberedde sig för att fira Losar, det tibetanska nyåret. Men en av munkarna, som deltog i ritualen i förra veckan, klargjorde att det var en sorgeceremoni, inte ett nyårsfirande. ”Losar finns inte längre”, sade han inne i klostret, som ligger i utkanten av den tibetanska högplatån. ”De dödade så många förra året”.
Bara några få veckor före 50-årsdagen av det misslyckade tibetanska upproret mot Kina och ett år efter tillslaget mot nya etniska oroligheter i detta område, sjuder vreden bland tibetanerna. Munkar, nomader och affärsmän förvandlade det traditionellt glada nyårsfirandet till en sorgesång till minne av dem som dödades i fjolårets konflikt och en bön om att ledaren Dalai Lama måtte återkomma från exilen.

En informell gräsrotsbojkott växer fram. Tibetanerna säger nej till danser och middagsfester till förmån för vakor med tända ljus och entoniga religiösa mässor. Det dämpade nyårsfirandet speglade den motvilja, som många av Kinas sex miljoner tibetaner känner mot de etniska hankinesernas dominans. Tibetanerna värjde sig mot de kinesiska myndigheternas uppmaningar till dem att dansa, vara glada och glömma alla oförrätter.
”Ett helt folk håller på att vakna till medvetande”, konstaterade den populäre tibetanske bloggaren Woeser.

Tibetaner i Tongren och andra städer, inklusive huvudstaden Lhasa, berättar att myndighetsrepresentanter delade ut pengar för att uppmuntra dem att arrangera fester i samband med nyåret. På själva nyårsdagen visade den statliga televisionen bilder från tibetanska hem där man dansade och sköt fyrverkerier.
Myndigheterna släppte emellertid inte in utlänningar i många av Tibets regioner under själva nyårshelgen, och väpnade vakter patrullerade på gatorna i de större städerna.
I den östliga Qinghaiprovinsen, som ligger nära Dalai Lamas födelseplats, började bojkotten mot festligheter redan i januari i samband med Kinas nyår. De enda fyrverkerierna som hördes i Tongren under det tibetanska nyåret sköts upp från en kinesisk militärförläggning.
”Regeringen vill att vi firar nyåret ordentligt, men det är en stor skillnad på i år och förr om åren”, sade Rongwoklostrets abbot, Shartsang.
Shartsang var en av drygt ett dussin munkar, som ställde upp för intervjuer under tre dagar i Rongwoklostret. Detta 700 år gamla kloster är ett stort komplex med flera tempel och labyrintiska gränder. 400 munkar bor i klostret, som lockar till sig pilgrimer från hela den tibetanska högplatån.

Den kinesiska regeringen har skärpt säkerheten i hela Tibet. I Tongren exercerade 300 poliser i kravallutrustning på stadens idrottsarena dagen före nyåret, och på kvällen arrangerades en militärparad längs en gata som spärrades av med gula band.
De kinesiska myndigheterna oroar sig för att bojkotterna ska växa till regelrätta protestaktioner och för att tibetanerna ska demonstrera nästa månad i samband med 50-årsminnet av det uppror, som ledde till att Dalai Lama tvingades fly från Lhasa till Indien.
De flesta tibetaner hyllar Dalai Lama som sin ledare. Hans linje är att Tibet ska vara autonomt under kinesiskt herravälde.

I mars förra året skakades Kina av de mest omfattande orligheterna i Tibet på flera decennier. Aktionerna började när munkprotester i Lhasa slogs tillbaka, vilket i sin tur ledde till etniska upplopp. 18 civila och en polisman dödades, enligt den kinesiska nyhetsbyrån Xinhua. Upplopp och protestaktioner spred sig snabbt i hela västra Kina, och myndigheterna lät gripa tusentals personer. Tibetanska exilgrupper påstår att hundratals tibetaner dödades.
Rongwoklostret var ett av flera motståndscentra. Redan före upploppet i Lhasa i mars hade klostrets munkar anslutit sig till stadsbor i protest mot polisens sätt att hantera en dispyt mellan tibetaner och etniska huimuslimer. Fler än 200 munkar greps vid detta tillfälle. Under marsupproret omringade säkerhetsstyrkor klostret, vars munkar attackerade soldaterna med stenar.
Förra sommaren greps ett antal ledande munkar i en skola i närheten av klostret. De tvingades därefter genomgå s k patriotisk omskolning, vilket betyder att de studerade kinesisk lag och uppmanades att ta avstånd från Dalai Lama.
”De bröt sig in i mitt rum och tog alla mina fotografier av Dalai Lama”, berättar en munk. ”De förde bort många av mina kolleger med bakbundna händer”.
Denna munk, liksom många andra, ber om att få vara anonym, eftersom han vill undvika efterräkningar från myndigheterna. Klostret bevakas hela tiden, och kameror har installerats överallt. Poliser och soldater går runt i gränderna utklädda till munkar.
Men munkarna har hur som helst satt upp nya fotografier av Dalai Lama, och en munk bär en amulett med Dalai Lamas fotografi runt halsen.
”Kineserna säger att vi och de är ett land. Men de vet inte hur vi känner i våra hjärtan”, säger denne munk och klappar sig på bröstet.

Det största motståndet mot Kina märks bland ett trettiotal munkar som har kommit till Rongwoklostret från klostren i Drepung och Sera i Lhasa, varifrån de har flytt. Samtidigt har många munkar i Rongwoklostret flytt därifrån till Indien.
Förra våren, efter upproret, rensade de kinesiska myndigheterna upp i klostren i Lhasa och fängslade många munkar i flera månader. Omkring 700 munkar skickades till ett läger i Golmud i Qinghai för patriotisk omskolning, och därefter skickades de tillbaka till sina hemstäder.
”Vi vill tillbaka till vårt kloster i Lhasa, men polisen kontrollerar våra id-kort och släpper inte in oss”, klagar en ung munk. ”Vi stannar här så länge, eftersom vi har möjligheter att studera här”, tillägger han.
Myndigheterna vill till varje pris bevara lugnet i klostret, och i detta syfte sammanträder de regelbundet med ett råd bestående av åtta äldre munkar. En av dessa berättar att myndigheterna säger att nya protestaktioner kommer att bestraffas hårdare än i fjol. ”Förra året satte de oss i fängelse, i år hotar de med avrättning”, berättar munken genom att med tumme och pekfinger forma en pistol.
© 2009 TEMPUS/The New York Times