Tempus
|
Tidskriften
|
tidigare veckor: |
GINGER THOMPSON
Washington
Enligt representanter för Vita huset och UD i Washington
planeras möten mellan amerikanska och kubanska diplomater
i USA för att undersöka om det finns förutsättningar
för formella förhandlingar om exempelvis invandring,
narkotikahandel och andra regionala säkerhetsfrågor.
Den amerikanska administrationen vill också bädda för
mera kulturellt och akademiskt utbyte mellan Kuba och USA.
Nästa steg, enligt Vita huset, är att sondera
terrängen för att se om USA och Kuba kan utveckla
ett seriöst och öppet förhållande.
Talesmannen underströk att processen kommer att ta lång
tid och kanske inte fungerar.
Regeringsrepresentanter, som diskuterade dessa planer gjorde det
på villkor att de fick vara anonyma på grund av att
frågan är mycket känslig.
Detaljerna och omfattningen av administrationens trevare till
Kuba håller på att definieras. Det finns dock en tydlig
avvikelse från den traditionella hållningen att USA
inte tänker engagera sig i Kuba förrän Castros
regim ger något i utbyte mot slopade restriktioner för
kubanamerikaner som vill besöka Kuba eller skicka hem pengar.
Obama står under hård press från Latinamerika
och anhängare hemma att häva det 47 år gamla embargot
mot Castros diktatur. Kuba har blivit ett slags lackmustest, med
vilket många latinamerikanska länder mäter Washingtons
vilja att förbättra relationerna med regionen.
Opinionsmätningar antyder att det finns ett växande
stöd bland kubanerna i USA för att sätta punkt
för USAs isoleringspolitik. Och i både representanthuset
och senaten finns förslag om att tillåta alla amerikaner
att resa till Kuba.
En talesman för UD beskriver påtryckningarna för
en ny Kubapolitik som en ångvält och påpekar
att administrationen försöker styra den i stället
för att bli överkörd av den.
Amerikanska UD betonar att alla öppningar mot Kuba måste
vara försiktiga så att Obama kan balansera mellan dem
som vill avbryta embargot och dem som ogillar varje engagemang
i diktaturen Kuba.
Den nya öppenheten betyder inte heller att USA tänker
blunda för den kubanska regimens brott mot de mänskliga
rättigheterna.
Kubaexperter anser att det finns goda skäl för Obamas
försiktighet. Ett skäl är att presidenten har fullt
upp på hemmaplan och inte vill att Castrofientliga konservativa
ska störa arbetet med andra, viktigare frågor. Det
är dessutom nästan omöjligt att gissa sig till
Havannas reaktioner. Traditionellt brukar den kubanska regimen
stänga till dörren med en smäll varje gång
det görs försök att förbättra relationerna.
Carl E Meacham, utrikespolitisk rådgivare till senator Richard
G Lugar och expert på USAs handelsembargo, konstaterade
för en tid sedan: Vi i Washington måste fokusera
på våra egna ärenden och inte det som händer
i Havanna. Det vi gör upplevs som ett hot av Castro, och
det kommer en reaktion, men vi måste gå vidare.
Obamas regering har antytt att den vill att Castros regering ska
slopa skatten på de pengar som exilkubaner skickar hem,
öppna alla telekommunikationer och släppa alla politiska
fångar. USA kommer emellertid inte att försena egna
planer i väntan på Havanna.
© 2009 TEMPUS/The New York Times