Tempus 2009 v 07

Tidskriften

tidigare veckor:   01/02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17  18 19 20 21 22 23 24 25   26 27 28 29-30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51  2009: 01/02 03 04 05 06 07

Jobben sinar i Kina

Kinas arbetslösa massor växer i takt med att exporten krymper.

KEITH BRADSHER
Guangzhou, Kina
Hundratusentals gästarbetare från andra regioner i Kina har i år återvänt tidigare än vanligt från sina hembyar efter nyårsfirandet. De kommer med sina tillhörigheter i platssäckar och pappkartonger i hopp om att lägga beslag på något av de allt färre jobben. Många har inte en chans.
21-årige Liu Yijiang från Guangxiprovinsen hoppar av cykeln utanför en fabriksgrind och berättar att han inte har lyckats få något jobb sedan han avskedades i slutet av förra året från en armaturfabrik. Efter avskedande reste han hem till sin by, men nu har han återvänt för att försöka hitta jobb igen. ”Många av mina vänner är också arbetslösa”, säger han.
En taleskvinna för Byrån för arbete och social trygghet i Guangdong uppgav i förra veckan att tre miljoner av väntade 9,7 miljoner gästarbetare redan har kommit tillbaka till provinsen efter nyårsfirandet. Många har kvar sina jobb, men två miljoner har ingen anställning, utan de måste ut och söka, sade taleskvinnan.

Myndigheterna i Beijing presenterade i förra veckan en undersökning som gjordes i jordbruksdepartementets regi före jul enligt vilken 20 miljoner av landets 130 miljoner kringflyttande arbetare saknar jobb just nu.
I industristaden Dongwan, som ligger nära Guangzhou, har många fabriker hållit stängt i upp till tre veckor på grund av bristen på nya order från USA och Europa, säger Eddie Leung, ordförande i förbundet för utlandssponsrade företag i Dongwan.
Till företaget Fortunique, som tillverkar sjukhuskläder och andra skyddskläder i utkanten av Guangzhou, kom härommorgonen ett femtiotal män och kvinnor för att förgäves be om jobb. ”Detta har vi inte sett sedan i början av 1990-talet”, säger företagets ägare, Charles Hubbs.

Kinas säkerhetsstyrkor vidtar åtgärder för att förebygga sociala oroligheter. Poliser står tätt utmed väggar och avspärrningar utanför Guangzhous största järnvägsstation. Strömmen av anländande arbetare tycks aldrig sina. Många ser trötta och slitna ut efter att i vissa fall ha rest i 30 timmar eller mer i vagnar som ibland bara erbjuder ståplats.
På en närliggande busstation uppmanas resenärerna att inte stanna kvar på stationen utan snabbt förflytta sig till sina bussar.
Ett stort bekymmer är var gästarbetarna ska sova tills de hittar jobb eller ger upp och åker hem igen. Fabriker i Pärlflodens delta i sydöstra Kina, en region som producerar nästan en tredjedel av Kinas export, är det vanligt att majoriteten av arbetarna sover i företagens egna arbetarbostäder. Övriga trängs i små lägenheter i närheten av fabrikerna.
Men fabriker som har lagt ned har också stängt sina arbetarbostäder. Just nu verkar det som om de flesta arbetslösa bor hos vänner tills vidare.

Guangdongs arbetsmarknadsbyrå arrangerar arbetsmarknadsmässor i provinsens städer, men den erbjuder också ekonomiskt stöd till arbetslösa, som frivilligt lämnar städerna och åker tillbaka till landsbygden. Kompensationen kan vara gratis yrkesutbildning, subventionerade skolavgifter till barn eller hjälp med kostnaderna för att registrera eget småföretag.¨
Nästan en tredjedel av Kinas export tillverkas i Guangdong, vilket gör provinsen speciellt sårbar när västerländska återförsäljare minskar sina order.
Elförbrukningen i Guangdong var nästan åtta procent mindre i december 2008 än ett år tidigare. Ungefär samma förhållande konstaterades i Kina som helhet. Elförbrukningen är en utmärkt barometer i den kinesiska ekonomin, eftersom industrin svarar för den mesta förbrukningen, påpekar Jing Ulrich, ordförande hos JPMorgan Chase i Kina.
Men den verkliga nedgången i energiförbrukningen är mycket större. Minst en femtedel av all elektricitet som genereras i provinsen fram till för några månader sedan producerades av tiotusentals dieselgeneratorer på fabrikernas bakgårdar, därför att det allmänna nätet, som tidigare inte kunde hålla takt med tillväxten, var kraftigt ransonerat.
Denna vinter har all ransonering hävts, och fabrikerna har obegränsad tillgång till billig el från det offentliga nätet, vilket betyder att dieselgeneratorerna har stannat.

Nivån på lönekraven, en annan mätare av den ekonomiska hälsan, har sänkts. Utbildade arbetare, som brukade kräva runt 430 dollar per månad, accepterar idag hälften, uppger arbetsgivarna.
”De är glada bara de får ett jobb, ingen ställer några krav”, säger Hubbs, vd hos Fortunique.
En obesvarad fråga är alltjämt hur många fabriker som har stängt permanent och hur många som bara har givit de anställda extra lång semester. Provinsiell och nationell statistik om företag och fabriker är ofta motstridig. Regeringens arbetsmarknadsstatistik generellt anses inte pålitlig. En annan obesvarad fråga är vilken effekt den växande arbetslösheten får i form av strejker och andra protestaktioner. En del experter är mycket oroade.
”Risken för oroligheter ökar om arbetarna inte hittar jobb”, säger Liu Kaiming, vd för Institutet för nutida observation, en grupp som värnar om arbetsrätt i fabriksstaden Shenzhen, som ligger nära Dongwan och Hongkong.
De senaste två åren har det förekommit i genomsnitt en strejk per dag med tusen deltagare eller fler i Pärflodens delta, enligt Liu. Därtill kommer ett antal mindre strejker.
Liu påpekar att de många strejkerna i regionen gör det svårt att säga om ett antal aktuella strejker, som rapporterades i Hongkongmedierna, var resultatet av socials spänningar eller bara mediernas sätt att med den sortens reportage understryka den globala, ekonomiska avmattningen.

Myndigheterna i Beijing planerar för ekonomiska stimulanser i Guangdong för att kompensera för den väntade exportminskningen där. Man kommer att bygga nya vägar, broar och järnvägar i en region, som redan har mycket avancerad infrastruktur.
Men samtidigt som statens investeringar ökar avtar de privata, vilket naturligtvis leder till att jobb går förlorade.
Preliminära resultat av en undersökning av Amerikanska handelskammaren i Sydkina, som granskade 551 huvudsakligen utlandsägda företag, fann att de planerar att investera 6,5 miljarder dollar i år. Motsvarande undersökning för ett år sedan gav resultatet elva miljarder dollar. ”Folk investerar mer metodiskt och försiktigt nu”, konstaterar handelskammarens chef, Harley Seyedin.
En annan undersökning bland företag som kontrolleras av ägare i Hongkong berättar att ungefär tio procent av företagens fabriker i södra Kina redan har lagts ned på grund av hårdare bestämmelser om arbetsrätt, skatter och miljöskydd.
© 2009 TEMPUS/The New York Times