Tempus
|
Tidskriften
|
tidigare veckor: |
CARTER DOUGHERTY
Berlin
Tysklands, Storbritanniens och Frankrikes ledare plus ledarna
för ytterligare fem europeiska länder föreslog
efter ett möte förra helgen att Internationella valutafondens
(IMF) insatser för att avhjälpa problemen i deras länder
ska fördubblas till motsvarande 500 miljarder dollar.
I en kommuniké, som var tydligt riktad mot hedgefonder
och andra stora källor till privat kapital, sade de politiska
ledarna att alla finansmarknader och dess aktörer
måste regleras i framtiden. De lovade också att verka
för hårda sanktioner mot s k skatteparadis.
Mötet var ett försök att nå fram till en
gemensam europeisk ståndpunkt inför G20-ländernas
möte i London i april. Mötet förra söndagen
inkluderade ovan tre nämnda ledare plus ledarna för
Italien, Spanien, Nederländerna och Tjeckien. Tjeckien deltog
i egenskap av ordförandeland i EU.
De politiska ledarna oroas förstås av den ekonomiska
smitta som snabbt sprider sig i Östeuropa och även i
länder som använder euron. De underströk att det
ingår i valutafondens uppdrag att avvärja kriser. (Ironiskt
i sammanhanget är att valutafondens relevans för världsekonomin
ifrågasattes för bara några få år
sedan).
I Tyskland har oron för att den allvarliga krisen ska
få ödesdigra följder medverkat till att regeringen
har blivit mer villig att lindra krisens effekter med bankstöd
eller stimulanspaket, även om det fortfarande märks
en rädsla för att indirekt finansiera andra länders
misstag.
Tysklands regering verkar ha dragit slutsatsen att den tyska ekonomin,
som till för kort tid sedan stöttades av stor export,
inte förmår hålla sig flytande om grannarna drunknar.
Experter från IMF och Världsbanken har också
i privata sammanhang varnat för att regeringen i Berlin har
underskattat krisens olyckliga konsekvenser för den ekonomiska
integrationen i Europa.
I Östeuropa har valutornas värde dalat kraftigt mot
euron samtidigt som experter varnar för en total kollaps
liknande den i Asien i slutet av 1990-talet. Ungern och Lettland,
som båda är med i EU men inte använder euro, har
redan fått undsättning från valutafonden och
EU. Bland länder som använder euro, framför allt
Grekland och Spanien, har kaoset på finansmarknaderna lett
till att de statliga lånekostnaderna har ökat kraftigt.
Frankrikes president, Nicolas Sarkozy stöder tanken på
hjälp till europeiska länder i nöd, men han underströk
att de som behöver hjälp måste ändra sin
politik.
De som behöver hjälp kan lita på sina partners,
men dessa partners måste kunna räkna med att de som
får hjälp följer vissa grundregler, sade
Sarkozy.
Europas ledare verkar nu samla sina resurser, både politiska
och ekonomiska, för att kunna hjälpa de värst drabbade
länderna. Enligt Daniel Gros, chef för en tankesmedja
i Bryssel, innebär den ändrade inställningen i
Europa och speciellt Berlin att dörren till tysk dominans
i EU öppnas, eftersom Tyskland utan jämförelse
är unionens starkaste ekonomi.
Den tyska regeringen vill också undersöka om det är
möjligt att utfärda gemensamma obligationer från
de 16 länder, som använder euron. I så fall skulle
Tysklands starkare kreditvärde utvidgas till de något
svagare grannländerna också.
© 2009 TEMPUS/The New York Times