Tempus 2007 v 50

Tidskriften

tidigare veckor:  01/2  03  04  05  06  07  08  09  10  11  12  13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29/30 31 32 33 34 35  36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49

Belgien: Det politiska dödläget får allvarliga följder

Om en vecka är lång tid i politiken framstår ett halvår som en evighet för Belgien, som inte har haft någon nationell regering under så lång tid.
Belgarna är hur trötta som helst på sina politiker, som inte har förmått snickra ihop en regeringskoalition trots att valet ägde rum i juni. Nu börjar det politiska dödläget få allvarliga konsekvenser.

Parlamentarikern Stefaan Van Hecke, som tillhör de gröna, säger: ”Vi måste fatta beslut i många viktiga frågor rörande miljön, ekonomin, energipolitiken, rättsväsendet, men den tillförordnade regeringen har inte befogenhet att göra detta”.
Guy Verhofstadt, liberalernas besegrade premiärminister, sitter kvar som chef för en interimsministär, men denna har begränsade befogenheter och kan varken introducera en ny budget eller nya politiska initiativ.
Landets byråkrater påpekar till exempel att det är svårt att göra utnämningar i departementen och att det är omöjligt att ta initiativ för att hjälpa landets fattiga medborgare att klara av de snabbt stigande energikostnaderna. Till och med planer på att bygga nya fängelser för att avhjälpa trängseln i befintliga anstalter ligger på is.

Och så problemet med ekonomin. I förra månaden meddelade centralbankschefen Guy Quaden att dödläget äventyrar landets ekonomiska utsikter. Chefen för det belgiska industriförbundet, Jeroen Langerock, påpekade att Belgien egentligen skulle ha haft ett budgetöverskott på 0,3 procent av BNP i år, men detta riskerar att förvandlas till underskott, ”eftersom vår regeringen inte kan fatta några beslut”.
Planerna på att i år och nästa år lägga totalt 2,5 miljarder euro åt sidan för att förbereda för kommande stora pensionsutbetalningar måste kanske skrinläggas på grund av det politiska dödläget, varnar centralbanken.
Den politiska spänningen i Belgien är också ett skäl till att Belgiens kreditvärdighet har försämrats.

Många områden – utbildning, bostäder, jordbruk och vägunderhåll – sköts av de regionala myndigheterna och fungerar som vanligt.
Det politiska dödläget förvärrades när den tilltänkte nye premiärministern, Yves Leterme, gav upp sitt andra försök att bilda regering för ett par veckor sedan.
Den flamländske kristdemokraten Leterme triumferade i valet med löften om att ge större autonomi till Flandern, där majoriteten av belgarna bor. Detta betraktas som ett hot mot det fattigare, mindre och fransktalande Vallonien. De låsta positionerna har väckt farhågor om att Belgien är på väg att delas.
Flamländaren Verhofstadt, som av kung Albert II har uppmanats att snarast bryta dödläget, säger: ”Vårt lands image har försämrats markant. Denna situation kan och får inte fortsätta”.
© 2007 TEMPUS/Financial Times