Tempus
|
Tidskriften
|
tidigare veckor: |
VICTORIA BURNETT
Madrid
Ett nytt videospel, som uppmanar spelarna att ändra händelseförloppet
i Spaniens blodiga inbördeskrig, har väckt stor uppståndelse
i ett land, som brukar undvika att dra upp det förflutna
och absolut inte leker med det.
Krigets skuggor kallar sig för det första
videospelet baserat på inbördeskriget 1936-1939, som
bröt ut sedan högerkrafter lojala mot Francisco Franco
hade iscensatt en kupp mot den valda republikanska regeringen.
Spelet introducerades på marknaden i förra veckan mitt
under en pågående, bitter debatt om hur man skall
göra upp med det förflutna. Debatten satte i gång
på grund av en ny lag som medger skadestånd till inbördeskrigets
offer och som bannlyser monument till Francos minne.
Spelet hade väckt hård kritik redan innan det fanns
i butikerna från båda sidor i det politiska spektrumet,
eftersom det anses trivialisera ett krig vars sår inte har
läkt ännu.
Krönikören Manuel Contreras i den konservativa tidningen
ABC skriver i en ledare att spelet underblåser politiska
motsättningar och förstärker klyftan mellan de
två Spanien. Han tillägger: Det trivialiserar
inbördeskrigets drama och förringar fasorna.
Carlota Leret, vars far, Virgilio Leret, avrättades i början
av kriget av styrkor lojala mot Franco, påpekar att spelet
verkligen inte hjälper till att återuppbygga
det historiska minnet utan bara banaliserar död, tyranni
och våld.
Lerets far, som i spelet nämns som ett avrättat offer
efter det att Francos styrkor hade erövrat den nordafrikanska
bas, som Leret förde befäl över. I en intervju
i den liberala tidningen El País, konstaterar Leret att
Det är inte en händelse som ligger begravd i det
förflutna, utan inbördeskriget är fortfarande ett
levande minne hos många spanjorer.
I Kriget skuggor kan spelarna välja att ansluta sig till antingen de nationalistiska eller de republikanska styrkorna och ändra utgången av krigets avgörande händelser, som exempelvis slaget vid Ebro, som var ett försök att tränga tillbaka nationalisterna. Historikerna anser att detta var händelsen som fick den republikanska armén att bryta samman. Spelarna tilldeleas begränsade mängder bränsle och guld och manövrerar 50 olika militära enheter, inklusive italienska, sovjetiska och tyska soldater, som kämpade vid spanjorernas sida i ett krig, som blev ett förebud till andra världskriget.
Socialantropologen Francisco Ferrándiz vid spanska Nationalforskningsrådet,
anser att spelet är ett logiskt om än ej önskvärt
tillskott till minnesindustrin, som består av
teaterpjäser, filmer, böcker och artiklar om kriget.
Intresset för kriget är speciellt stort bland unga spanjorer,
som inte upplevde det personligen och som vill bryta den traditionella
oviljan att tala om det förflutna. Vi lever i en minnesboom,
säger Ferrándiz. Spelet översätter
inbördeskriget till tekniskt språk, som tilltalar den
unga generationen.
Francisco Pérez, chef för företaget som producerade
spelet, hävdar att det gör ett kapitel av den spanska
historien tillgängligt för många unga spanjorer,
som bara har fått knapphändig information i skolan.
Spelet inkluderar dokumentära bilder från kriget från
BBC och från två katalanska arkiv samt en kortfattad
redogörelse för det verkliga händelseförloppet.
Pérez påpekar att spelets konstruktörer började
med projektet 2004, och då visste man inte att inbördeskriget
skulle vara föremål för debatt 2007.
Frågan om att klarlägga inbördeskriget och erbjuda
kompensation till Francodiktaturens offer har varit en hjärtefråga
för premiärminister José Luis Rodriguez Zapateros
socialistiska regering.
Pérez erkänner att kontroversen förmodligen kommer
att hjälpa upp försäljningen av spelet, som kostade
ca en miljon euro att konstruera.
© 2007 TEMPUS/International Herald Tribune