Tempus
|
Tidskriften
|
tidigare veckor: |
Nu är det offentliggjort. Mer än hundra stater har i Oslo undertecknat ett internationellt avtal om förbud mot klusterbomber. Dock har de största tillverkarna och användarna av de lömska bomberna hittills vägrat att skriva på: USA, Ryssland och Kina.
Drygt hundra stater har kungjort sina avsikter och som bevis på sitt engagemang undertecknat ett avtal om förbud mot klusterbomber vid en högtidlig ceremoni i Oslo i förra veckan. Den tyske utrikesministern Frank-Walter Steinmeier och hans brittiske kollega, David Miliband, talade om en milstolpe i folkrättens historia.
Men de största tillverkarna och användarna av klusterbomber
är inte beredda att avstå från dessa särskilt
försåtliga vapen. Hit hör USA, Ryssland och Kina.
Dessa länder och även Israel står nu under allt
större internationellt tryck att ansluta sig till den så
kallade Convention on Cluster Munitions.
Allt sedan andra världskriget har klusterbomber kommit till
användning i praktiskt taget alla större krig. Bomberna
fälls från luften och splittras innan de exploderar,
så att de når marken som ett stort antal småbomber
(bomblets). På så vis blir stora landområden
minerade i många år. Barn misstar ofta de knytnävsstora
blindgångarna för leksaker. Enligt FNs uppskattning
dödas mer än 13 000 människor om året av
klusterbomber, och ytterligare tiotusentals såras.
Vid undertecknandet av avtalet i Oslos rådhus, där även Nobels fredspris utdelas, sade den norske statsministern Jens Stoltenberg: Världen kommer inte längre att vara densamma, när dessa bestialiska vapen äntligen förbjuds och förintas. Steinmeier vädjade till andra stater att även de skulle ansluta sig till överenskommelsen. Arbetet är ännu inte slut. Målet är ett världsomspännande förbud.
Avtalet förhandlades fram redan i maj i Dublin. Utveckling,
framställning, lagring och användning av klusterbomber
förbjuds. Alla de undertecknande staterna åtar sig
att inom åtta år ta sina vapen ur drift. Tyskland
fastlade redan 2006 att man skulle avstå från dylika
vapen och skyndsamt destruera bestånden.
Steinmeier gav beskedet att Tyskland skulle stödja avvecklingen
av klusterbomber i andra länder med två miljoner euro.
Klusterbomber har nyligen kommit till användning i krigen
i Georgien och Afghanistan, och även i Kosovo, Irak och Libanon.
Nästa alla offer är civila och mer än en fjärdedel
är barn. Trots detta vill, förutom USA, Ryssland och
Kina, även en rad andra länder som Israel, Indien och
Pakistan inte underteckna avtalet. Även europeiska länder
som Polen, Estland och Rumänien var frånvarande i Oslo.
Taleskvinnan för biståndsorganisationen Handicap
International, Eva-Maria Fischer, kritiserade att undantagsregler
på USAs initiativ har inkluderats i avtalet. Bland annat
att militärt samarbete mellan undertecknande stater och icke-undertecknande
stater förblir tillåtet, alltså t ex mellan den
tyska försvarsmakten och amerikansk militär. Det är
fortfarande ovisst vilken position den blivande amerikanske presidenten
Barack Obama kommer att inta i frågan. Om detta sade Steinmeier:
Man kan alltid hoppas.
Den konvention, som undertecknades i Oslo, kommer att rädda
otaliga liv, genom att stigmatisera ett vapen, som fortsätter
att döda civila långt efter att stridigheterna tar
slut, sade Steve Goose, chef för organisationen Human
Rights Watchs granskning av militär upprustning. Avtalet
måste ratificeras av 30 länder innan det träder
i kraft.
© 2008 TEMPUS/Der Spiegel