Tempus 2008 v 44

Tidskriften

tidigare veckor:   01/02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17    18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29-30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44

Finanskrisen slår urskillningslöst mot den polska ekonomin.

NICHOLAS KULISH
Warszawa
Polackerna vaknade nyligen bryskt upp till insikten om att de inte är immuna mot finanskrisen, som snart har hela världen i sitt grepp. Den dalande aktiemarkanden och den polska valutans snabbt sjunkande växelkurs fick polackerna att förstå att de inte har förskonats.
Den hektiska, ekonomiska aktiviteten i Polen har plötsligt bromsat in och hamnat i ett slags vänteläge. Entreprenörer runt om i landet har stoppat byggprojekt och planer på tusentals nya bostäder i takt med att bankerna har blivit allt strängare i sin bedömning av låntagare. Boomen har ersatts av ängslig bevakning av den förr starka zlotyn, vars värde faller i förhållande till dollarn och euron.
Dagstidningen Dziennik sammanfattade häromdagen stämningen i en rubrik på förstasidan: ”Välkommen till de svåra tiderna!”. I ett land, som verkade färdas i hög hastighet mot fullvärdigt medlemskap i den västerländska klubben, är det nu många som frågar sig: ”Varför vi?”.
Tillväxtmarknader, som verkade sunda och starka för bara en månad sedan, börjar känna av den globala paniken. Den snabba omsvängningen kom som en överraskning för lokala experter, som har förlitat sig på en i grunden sund ekonomi och glömt bort att masspanik inte brukar väja för smärre distinktioner.

Från Europas forna kommunistblock till Sydamerika har rädsla och misstro blandats med frustration över att härdsmältan på den amerikanska bolånemarknaden, en marknad som de flesta investerare och institutioner i tillväxtmarknaderna har undvikit, gör att de straffas urskillningslöst av godtyckliga kapitalmarknader.
”Allt faller”, konstaterar Lukasz Tync, IT-konsult i Warszawa med aktier ett tiotal företag och ett antal aktiefonder. ”Det trista är att det inte finns någon orsak till fallet, bara panik”, tillägger han.
Smärtan förvärras av att zlotyns värde har minskat med ungefär 17 procent mot dollarn och med tio procent mot euron den senaste veckan. Valutan har minskat med ca 30 procent mot dollarn under oktober månad.
Landets ekonomiska experter reviderar ned alla tillväxtprognoser.
Polen anses alltjämt vara en relativt sund ekonomi jämfört med Ungern och Ukraina, som har drabbats mycket hårt av krisen. Förra söndagen kom de båda sistnämnda länderna överens med Internationella valutafonden (IMF) om lån och annan hjälp, som syftar till att hindra deras finanssystem från att kollapsa.
Ukraina får låna minst 16,5 miljarder dollar. Värdet av det ungerska räddningspaketet har inte specificerats.
Farhågorna beträffande Ungern och Ukraina har otvivelaktigt smittat av sig på Polen.
”För bara en vecka sedan skulle alla ha sagt att Polen var en oas av lugn och stabilitet”, säger Marek Matraszek, grundande partner och vd för konsultfirman CEG Government Relations i Warszawa. ”Ingen trodde att det bristande förtroendet för Centraleuropa skulle spilla över till Polen”.

Smittan har spridit sig ännu längre. I Sydafrika har priset på platina störtat från drygt 2 000 dollar per uns i juni till mindre än 800 dollar, vilket har lett till en markant nedvärdering av valutan. Brasiliens valuta har minskat med drygt 40 procent mot dollarn sedan i augusti. Den turkiska liran har fallit med mer än 30 procent de senaste veckorna och med nästan 20 procent mot euron.
Tandteknikern Fuat Karatas i Istanbul importerar material prissatt i euro, men han kan inte höja sitt pris till kunderna, som betalar honom i lira. ”Nu när euron har blivit tokig vet jag inte hur jag ska klara mig”, säger han. ”Jag kommer kanske inte att kunna behålla mitt företag”.
Under bättre tider har man underskattat riskerna i de nya marknaderna, påpekar Marek Dabrowski, chef för en tankesmedja i Warszawa. ”Den globala kreditkrisen och den ekonomiska nedgången har nu gjort att man i stället överdriver riskerna betydligt”, säger han.

Nya marknader är långt ifrån en homogen grupp, men de står inför liknande utmaningar. Utflödet av investeringskapital, som pressar ned deras aktiemarknader och valutor, sammanfaller med att efterfrågan på deras produkter – råvaror som olja eller tillverkade produkter som bilar – börjar mattas av.
Krisen märks emellertid inte direkt bland gemene man, vilket får många i drabbade länder att tro att problemen är tillfälliga och hanterbara. En del hävdar att de sjunkande lokala valutorna är ett plus, eftersom de hjälper länderna att sälja sina varor utomlands.
”När zlotyn var stark lönade det sig att importera. Nu hoppas jag att jag kan exportera mera i stället”, säger Krzysztof Izydorzyk, som äger ett företag som importerar och exporterar stålprodukter.

I Sydafrika höll finansminister Trevor Manuel ett budgetanförande inför parlamentet i förra veckan, då han sade att han har sett varningstecken och vidtagit erforderliga åtgärder.
Men Sydafrika står inte bara inför oberäkneliga ekonomiska faror, utan befinner sig också i ett känsligt, politiskt läge. Afrikanska nationalkongressen, ANC, närmar sig sannolikt en splittring, och det finns tecken på att arbetslösheten stiger. Ekonomin hade börjat mattas av före den globala krisen, enligt Pieter Laubscher, chefsekonom hos ett ekonomiskt forskningsinstitut vid Stellenboschuniversitetet.
Råvaruboomen hade lockat investerat till landet och underblåst den ekonomiska tillväxten. Men nu har boomen försvunnit på grund av den globala avmattningen, påpekar Laubscher.

I Brasilien har ledarna verkligen försökt spara pengar klokt under råvaruboomen. De reformerade också banksektorn efter finanskrisen i slutet av 1990-talet och diversifierade handeln. ”Landet har aldrig förut varit så förberett för motgångar av politisk, ekonomisk och till och med ideologisk art som nu”, sade president Luiz Inácio Lula da Silva i ett anförande nyligen.
Men förra veckan gav regeringen de statligt kontrollerade bankerna tillstånd att köpa andelar i privata finansinstitutioner. Regeringens talesmän förnekade att privatbankerna var i fara, men meddelandet väckte farhågor om att vissa banker skulle kunna kollapsa, vilket fick kraftigt fallande aktiekurser som följd.

Polackerna hade goda skäl att tro att de hade undvikit det stigma, som har fått investerare i andra tillväxtmarknader att lägga benen på ryggen vid första lilla tecken på finansiell panik. Polen hade gått med i både EU och Nato; Polen var nära allierat med USA; Polen hade robust tillväxt och snabbt stigande levnadsstandard.
Experterna påpekar att det fanns ett lokalt samförstånd om att Polen inte skulle påverkas av krisen och att medlemskapet i Europeiska unionen skulle fungera som en buffert mot de värsta följderna. Detta samförstånd håller på att spricka nu.
När den ungerska centralbanken överraskade marknaderna i förra veckan med att höja de viktiga räntorna med tre procentenheter i försvar av valutan kom de central- och östeuropeiska ekonomiernas sårbarhet i blickpunkten.

Polen speglar bristen på logik i krisen men också de enorma krafter, som den släpper loss. Jämfört med Ungern har Polen högre tillväxt, lägre inflation, lägre räntor och mindre statsskuld i förhållande till ekonomins storlek och mindre andel utländska lån. Polen har också starkare inhemsk efterfrågan än Ungern, vilket är en fördel när konsumenterna i andra länder minskar på konsumtionen.
Men Polen har inte infört euron, vilket kan ha förvärrat krisens effekter. Premiärminister Donald Tusk hoppas att Polen ska kunna införa euron 2012. Regeringsföreträdare i Warszawa, inklusive premiärministern, centralbankschefen och finansministern, vidhåller att den polska ekonomin är stark, och de förväntar sig att marknaderna stabiliseras inom kort.
Den senaste statistiken från Polen är också i stort sett positiv. Detaljhandeln ökade med 11,6 procent i september jämfört med ett år tidigare, och arbetslösheten, som översteg 20 procent för fem år sedan, minskade med 0,2 procent till 8,9 procent förra månaden.
På restaurant Miedzy Nami i centrala Warszawa märker ägarinnan, Ewa Moisan, inte av någon nedgång. En del kunder säger att de börjar känna av avmattningen. En kund säger att hans månadsränta på bostaden har ökat med 20 procent. ”Det är ingen katastrof, men det känns förstås”, säger restaurantbesökaren Jarek Wiewiorski. ”Ena minuten är det Amerika, sedan Ungern och plötsligt är krisen här hos oss”.
© 2008 TEMPUS/The New York Times