Tempus 2012 v 04

Tidskriften

2010: 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 21 22 23 24 25 26  27 28 29-30 31 32 33  34  35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51   2011: 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26  27 28 29/30 31 32 33/34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51/52  01/2 03

Kroatien
2012-04 s 4-5
"Medlemskap på gott och ont"
I folkomröstningen i söndags röstade två tredjedelar av valdeltagarna ja till EU. Dock var valdeltagandet med 44 procent ganska lågt. Kroatien blir medlem i EU till sommaren 2013. När anslutningsprocessen inleddes betraktades EU som en rikemansklubb och ett löfte om välstånd och framsteg. Nu när Kroatien är nästan redo för inträde är det en problemtyngd union som öppnar portarna för det 28:e medlemslandet. Förmodligen den sista nya medlemmen på mycket, mycket länge.

Finland
2012-04 s 10
"Niinistö vann första omgången"
Den konservative före detta finansmannen Sauli Niinistö vann i söndags den första omgången av det finska presidentvalet. Men han fick inte egen majoritet så det blir en ny omgång den 5 februari. Då ska Niinistö och tvåan Pekka Haavisto från De Gröna mötas. Trea blev före detta utrikesministern Paavo Väyrunen. Helt chanslös var högerpopulisten Timo Soini som fick under 10 % och kom fyra. Han representerade Sannfinländarna.

Ungern
2012-04 s 6-7
Populister och nationalister är på frammarsch i Östeuropa, där väljarna är besvikna över grusade drömmar om välstånd.
Ungern närmar sig ruinens brant samtidigt som det ohjälpligt dras åt höger. EU har inlett en process mot Budapest på grund av misstankar om att demokratin är på väg att urholkas. Men problemet är mycket större än så: även i övriga Östeuropa är populister och nationalister på stark frammarsch.
Viktor Orbán behövde bara ett och ett halvt år. På denna korta tid lyckades den ungerske regeringschefen vända ut och in på sitt land. Ungern är nu politiskt isolerat i unionen och står på randen till bankrutt. I senaste valen fick också det högerextrema partiet Jobbik nästan 17 % av rösterna. Nu är det Ungerns näst största parti.
Bryssel hotar att blockera ekonomiskt stöd till det hårt ansatta landet.
Det som sker i Ungern är anmärkningsvärt med tanke på att landet länge sågs som en förebild för andra länder i regionen. Idag anser två tredjedelar av befolkningen att judarna har för stort inflytande i landets ekonomi och att romerna är medfött kriminella.
Orbán och hans Ungern speglar tyvärr något som händer i stora delar av Central- och Sydosteuropa. Polen är dock ett lysande undantag.

Östeuropa
2012-04 s 7
Victor Orbán och hans Ungern speglar tyvärr något som händer i stora delar av Central- och Sydosteuropa. Polen är dock ett lysande undantag.
I Tjeckien har president Vaclav Klaus alltid agerat emot EU och euron. I Estland växer missnöjet med kostnaden för EUs räddningsfond. I Slovakien föll en regering i oktober på grund av beslutet om deltagande i räddningsfonden. Det finns risk för att populisten Robert Fico tar över rodret igen. Han regerade också 2006-2010.
Rumäniens populistiske statschef, Traian Basescu, väljer alltid USAs sida framför EUs. Över två miljoner rumäner jobbar i något västeuropeiskt land, de flesta med okvalificerade jobb.
Det är bara Polen, Östeuropas största land som avviker från trenden. Sedan 2007 har nationalisterna i Kaczynskis parti, Lag och rättvisa, inte vunnit något val.

Portugal
2012-04 s 8-9
"Det varnande exemplet: Madeira"
Ön Madeira är en halvautonom del av Portugal. Den har förvandlats från en av Portugals fattigaste till en av de rikaste. Tack vare lån och stora subventioner. För pengar som inte fanns byggde den lokala regeringen symboler för en ekonomisk boom som aldrig existerade. Madeiras skuld uppgick den 20 juni 2011 till 6,33 miljarder euro vilket motsvarade 123 procent av öns ekonomi 2009. Landets centralregering betraktar Madeiras skuld som oacceptabel skyller ön för att länge ha dolt delar av skulden. Madeira styrs av Alberto João Jardim sedan 1978. Madeira har egen budget, egen regering och eget parlament.
Ön, som geografiskt anses tillhöra Afrika, är belägen cirka 400 km nordväst om Kanarieöarna och cirka 600 km väst om Afrikas kust. Huvudstad är Funchal. Ön är 797 km² stor och har omkring 267 000 invånare.

Rumänien
2012-04 s 10
"Kravaller i Rumänien"
Den rumänska regeringen försöker stoppa en växande proteströrelse. Huvudstaden Bukarest har skådat det värsta våldet på 20 år när demonstranter bränt bildäck och bråkat med kravallpolis. Många har skadats och stadskärnan vandaliserats. Orsakerna sägs vara många, från fattigdom till inkonsekventa skattehöjningar som beordrats av IMF.

Spanien, Terrorism
2012-04 s 11-12
"Nytt hopp för ett skadat och ärrat land"
I femtio år levde baskerna under terrorhot.
Den baskiska terror- och separatistorganisationen ETA deklarerade permanent eldupphör i höstas, men knappt någon vågade tro att det var sant. Vreden och bitterheten över det förgångna är så djupa att hoppet om försoning sprider sig mycket långsamt. Utpressningsbreven har dock slutat att komma. Det var tidigare ren rutin. Från 1978 till 2010 ökade ETA sin kassa med omkring 115 miljoner euro.
I 51 år härskade rädslan för terrordåd. 800 ETA-fångar sitter i spanska fängelser. Den spanska terroristorganisationen ETA dödade 858 människor under den långa våldskampanjen.

Ryssland
2012-04 s 13-15
"Djungelns lag råder i Putins Ryssland"
Det är möjligt att Rysslands blivande president har missbedömt både motståndare och väljare.
Och utanför sitt land har han förlorat sina närmaste allierade och beskyddare, Silvio Berlusconi, Gerhard Schröder och Jacques Chirac som idag är utan makt. Ödet som drabbat Egyptens och Libyens avsatta diktatorer bekymrar honom, liksom att hans före detta finansminister och långvarige vän hoppat av till motståndarsidan. Vad oppositionen främst vänder sig mot är korruptionen. Oppositionsledaren Boris Nemtsov Putin försöker bygga ett nytt Ryssland på "cynism, lögner, stöld och grymhet".

Egypten
2012-04 s 17
"Brödraskapet och militärrådet tycks ha gjort upp"
Egyptens första fritt valda parlament på drygt 60 år har samlats för att förbereda en ny författning. Militärrådet som tog över efter Mubaraks fall och islamisterna i Muslimska Brödraskapet som dominerade valen tycks redan ha kommit överens om riktlinjerna i landets nya konstitution. Det finns två särskilt känsliga frågor: graden av civil kontroll över militären och eventuell åtalsimmunitet för högt uppsatta militärer. Det närmaste förslaget är av fransk modell med ett parlament som utser premiärminister och som sköter inrikespolitiken och en stark president som hanterar utrikespolitiken och den nationella säkerheten. Den islamska lagens principer ska ligga till grund för egyptisk lag.

Syrien
2012-04 s 18-21
"Syrien är en stat som kollapsar i slow motion"
Lugnet på ytan i Damaskus är bedrägligt. Förändringen kommer, men frågan är till vilket pris?
Det är ett farligt arbete att som underjordiska aktivister hjälpa till att organisera upproret president Bashar al-Assad. De senaste tio månaderna har tusentals syrier dödats - kanske dubbelt så många som FNs officiella siffra 5 000 - i Assads skoningslösa räder, som inte visar några tecken på att upphöra. Alla fruktar undan mukhabarat, den hemliga polisen men är övertygade om att vi förr eller senare störtar regimen.
Sekterismen börjar visa sitt fula ansikte, regimen underblåser motsättningarna mellan alaviterna som stöder regimen och majoriteten sunnimuslimer. Oron för sekteristisk utrensning är påtaglig. De kristna som traditionellt stöder alaviterna är också oroade inte minst över det salafistiska inslaget i upproret.
Ekonomin är i gungning. Utländska investeringar och turismen och kollapsat. EU har slutat köpa olja, det går inte att använda kreditkort längre och det syriska pundet har minskat drastiskt.

2012-04 s 22
"Assad trotsar Arabförbundet"
De arabiska utrikesministrarna enades i söndags om en politisk kurs för Syrien. Assad bör överlåta makten åt en ställföreträdare och bilda en enhetsregering. Men regeringen i Damaskus avfärdar Arabförbundets förslag. Det betraktas som "ett angrepp på den nationella suveräniteten". Det oppositionella Syriska Nationalrådet är också emot förslaget. De uppmanar Arabförbundet att ta upp Syrienfrågan i FNs säkerhetsråd.

USA
2012-04 s 22-23
"Rättvisa är kärnan i Obamas politik"
I sitt tal till nationen betonade president Barack Obama vikten av ekonomisk rättvisa. Obama hoppas att fokuseringen på ekonomisk rättvisa ska hjälpa honom att vinna valet i höst trots dåligt ekonomiskt läge och trots högarbetslöshet. En av republikanernas presidentkandidater Newt Gingrich avfärdar Obamas tala med: "Extrem vänsterideologi".

2012-04 s 24-25
"Florida nästa för Mitt och Newt"
Mitt Romney, som har ett motsträvigt parti och en självsäker Newt Gingrich att kämpa emot, lade i söndags om kursen och gick med på att offentliggöra hur mycket skatt han betalar. Efter Gingrichs seger i primärvalet i South Carolina stålsätter sig presidentkandidaterna för en ny och oförutsägbar fas i den republikanska nomineringskampanjen. Next stop Florida den 31 januari. För Gingrich gäller att få miljardären och kasinoägaren Sheldon Adelson att fortsätta leverera pengar till hans kampanj. I South Carolina fick Gingrich 40 % av rösterna mot 28 för Romney.

2012-04 s 26
"En elefant i porslinsfabriken"
Kämpa, inte kramas! Så lyder den underskattade presidentkandidaten Newt Gingrichs framgångsrecept. Kongressens före detta talman har slagordet "Vi förblir optimistiska". Han motståndare framhåller Gingrichs dåliga etik, han hat två gånger övergivit svårt sjuka hustrur för att gifta sig med den han just då haft ett förhållande med. Trots sina många svagheter är han den som väcker störst entusiasm bland konservativa republikaner.

Haiti
2012-04 s 27
"Haiti är redo för affärer"
Landets nye president, Michel Martelly, vill förändra Haitis image från hopplöst fall till goda affärsmöjligheter.
Haitis regering hoppas kunna reducera byråkrati i samband med startande av nya företag. Något är på gång. I november klippte man bandet till en ny industripark nära Cap Haitien, landets näst största stad. Ankaret är en sydkoreansk klädtillverkare som kommer att erbjuda 80 000 direkta och indirekta arbetstillfällen. I år börjar bygget av det första nya internationella hotellet i Haiti på decennier. Det handlar om kedjan Marriott.
Det största hindret för att locka investerare är landets undermåliga infrastruktur. Hälften av den vinstrika exporten av mango går till spillo på grund av de dåliga vägarna.

Brasilien
2012-04 s 27-29
"Här härskar amasonerna"
President Dilma Rousseff är efter bara ett år vid makten populärare än vad till och med företrädaren Lula var. I presidentpalatset, där det vimlar av kvinnliga medarbetare, styr hon med järnhand.
Vart man än vänder sig i regeringens vita marmorpalats ser man kvinnliga ministrar, kvinnliga rådgivare, kvinnliga sekreterare och kvinnliga sakkunniga. De enda männen verkar vara antingen servitörer eller säkerhetsvakter. Brasiliens regeringssäte tycks ligga helt och hållet i kvinnliga händer. Det är Dilma Rousseffs förtjänst.
Rousseff är den första kvinnliga ledaren för det största landet i Latinamerika. Hon har satt kvinnor på nästan alla viktiga poster. Tio av dem sitter i hennes regering, och även den innersta kretsen består med ett undantag av kvinnor.
Dilma Rousseff styr landet med järnhand. Hennes bittraste motståndare finns i kongressen. Det är män från religiösa grupper som blockerar varje försök att liberalisera till exempel abortlagen.
Dilma Rouseffs närmast förtrogna är Carlos Araújo, exmake och far till hennes dotter. Ett annat känt ansikte är den tysktalande regeringschefen Gleisi Hoffman, hon övervakar bland annat satsningarna inför fotbolls-VM 2014.

Jemen
2012-04 s 30
"Lite oklart vad Saleh ska göra i USA"
Jemens president, Ali Abdullah Saleh, som vill komma till USA för medicinsk behandling, har fått inresetillstånd. Talesmannen för det styrande partiet i Sanaa säger att resan har medicinska skäl. Saleh har avsagt sig makten till sin vicepresident inför presidentvalet den 21 februari. I förra veckan gav Jemens parlament honom immunitet mot att ställas inför rätta.

Rumänien
2012-04 s 30
"Rakt på sak"
Rumäniens utrikes minister fick i måndags lämna sin post på grund av uttalanden om demonstranterna som protesterar mot sparplaner och nerdragningar. Utrikesministern kallade demonstranterna för "ett av TV fördummat folk" och "beväpnade huliganer".

Kenya
2012-04 s 30
"ICC väcker åtal mot kända kenyaner"
Internationella brottmålsdomstolen i Haag ställer fyra högt uppsatta kenyaner till svars för brott mot mänskligheten. De fyra, inklusive presidentkandidaterna Uhuru Kenyatta och William Ruto, misstänks för att ha organiserat mordiska vedergällningsattacker mot etniska grupper som röstade emot deras partiet i det senaste valet. Minst 1133 personer dödades och över 600 000 tvingades fly från våldet som bröt ut efter de omstridda valen 2007.

Libyen
2012-04 s 31
"Gaddafikrigare Bani Walid"
Anhängare till den döde Muammar Gaddafi återerövrade i början av veckan staden Bani Walid efter strider mot den nya regeringens miliser. Måndagens strider var de mest omfattande i staden sedan landets "befrielse" efter åtta månaders inbördeskrig.

Burma
2012-04 s 31
"Sanktionerna luckas upp"
EU belönar de demokratiska reformerna i Burma genom att inom kort upphäva det inreseförbud som har gället regeringens medlemmar plus ytterligare 491 namngivna personer. En normaliseringsprocess har tagit sin början förutsatt att den burmesiska regeringen fortsätter på den inslagna reformkursen. Runt 900 företag och organisationer i Burman är för närvarande förbjudna att göra affärer med EU.

Frankrike, Turkiet
2012-04 s 31
"Folkmordslag orsakar diplomatisk kris"
Det franska överhuset antog i början av veckan en lag som gör det brottsligt att förneka att massmordet på armenier 1915 var ett folkmord. I Frankrike är det redan förbjudet att förneka förintelsen. Den som bryter mot den nya lagen riskerar upp emot ett års fängelse och 45000 euro i böter.
Ankara reagerade skarpt på den nya franska lagen. Turkiets ambassadör i Paris har kallats hem och allt militärt och politiskt samarbete mellan de två länderna har avbrutits.

Libyen
2012-04 s 31
"Krav på sharialagar"
I rebellernas före detta fäste i Benghazi demonstrerade nyligen 3000 människor för införandet av sharialag. De krävde att Islam ska förankras som statsreligion i författningen. Bland deltagarna fanns Ghaith al-Fakhri, som är en av den islamistiska rörelsens ledande företrädare i Libyen. Ordföranden för det Nationella övergångsrådet, Mustafa Abdul Jalil, meddelade redan i oktober att den nya libyska statens lagar kommer att påverkas starkt av sharia.