Tempus
|
Tidskriften
|
2010: 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 21 22 23 24 25 26 |
Sudan
2011-22 s 4
"Bråk inför skilsmässan"
Regeringen i Khartoum stärker greppet om ytterligare några
omstridda gränsregioner. Den nordsudanesiska armén
hotar att inta två områden längs den eldfängda
gränsen mellan Nordsudan och Sydsudan. I de två områdena
Blå Nilen och Kordofan finns massor av vapen och en lång
historia av konflikter. I det omtvistade Abyei finns en förvirrande
mosaik av etniska grupper och politiska lojaliteter men också
merparten av landets oljetillgångar. Sydsudans självständighet
rycker allt närmare och samtidigt går det sämre
för Nordsudans ekonomi vars president dessutom är efterlyst
av Internationella brottmålsdomstolen.
Frankrike
2011-22 s 6
"När chauvinismen urartar i våld"
Fallet DSK - Dominique Strauss-Kahn - har engagerat de cirka 70
000 fransmän som bor i New York. Många kvinnor menar
att franska män i Frankrike kommer undan för lätt
med alla sina sextrakasserier. I USA respekteras man som kvinna
på ett annat sätt menar de. I Frankrike tror många
att hela historien är en konspiration av DSKs politiska motståndare.
Serbien, Balkan
2011-22 s 7-9
"Den bosniske supermannen, nu massmördare, flykting
och fånge"
Ratko Mladic var som pojke alltid den bäste och snabbaste
när det gällde att simma, dyka och skjuta. Som general
verkställde han den serbiske krigspolitiken i Bosnien med
brutala övergrepp och massakrer. Detta är porträttet
av en man som förvandlades från nitisk soldat till
hatisk krigsförbrytare. Han gjorde sig skyldig till massakern
i Srebrenica i juli 1995 då omkring 8000 muslimska män
och pojkar slaktades. Men för många serber var Mladic
en hjälte och en av de få som inte berikade sig själv
ekonomiskt på kriget. Nu har han infångats och utlämnats
till Internationella brottmålsdomstolen.
Belgien
2011-22 s 9
"Belgien lyfter på slöjan"
Burka förbjuds i lag och överträdelse kan bestraffas
med fängelse. Som andra land i Europa efter Frankrike har
Belgien infört förbud mot burka. Ingen får dölja
sitt ansikte till oigenkännlighet i det offentliga rummet.
Muslimska kvinnor får därför inte bära vare
sig heltäckande burka eller nikab offentligt, det vill säga
dess plagg får inte bäras när de åker buss,
går på museum eller på bio. Överträdelse
av lagen kan bestraffas med böter på 15 - 25 euro och
upp till sju dagars fängelse. Spanien och Holland planerar
att införa liknande förbud.
FN
2011-22 s 10-11
"Sarkozy uppfann e-toppmötet"
Det var typiskt för Sarkozy att tycka att G8-mötet inte
var tillräckligt spektakulärt. När ledarna för
världens stora ekonomier samlades i förra veckan i Deauville
ville Sarkozy att mötet skulle ha åtminstone ett historiskt
inslag och därför bjöd han först på
ett förtoppmöte (jämför med ungdomarnas "fördrink")
och brainstorming i ämnet "internet". Sarkozy ville
att världspolitiken skulle integreras med nätet.
Frankrike tog emot ledarna för de viktigaste industriländerna,
G8-gruppen. För att toppmötet inte skulle framstå
som en exklusiv klubb hade värden, Nicolas Sarkozy, bjudit
in ledare från Maghreb och Afrika söder om Sahara utöver
självskrivna gäster som USAs president Barack Obama,
dennes ryske kollega Dmitrij Medvedev, Japans premiärminister
och förbundskansler Angela Merkel. Sammanlagt 25 stats- och
regeringschefer plus högt uppsatta representanter för
EU, FN och Världsfinansens toppar fanns på plats.
Storbritannien, Ryssland
2011-22 s 11
"Dags att sopa gammalt groll under mattan"
Den brittiske premiärministern David Camerons planerade besök
i Moskva är det första sedan mordet på den ryske
KGB-agenten Alexander Litvinenko 2006. Då försämrades
de diplomatiska relationerna mellan de två länderna
till en nivå jämförbar med dem som rådde
under kalla kriget sedan Moskva vägrat att lämna ut
den person som britterna ville ställa till svars för
mordet på Kremlkritikern Litvinenko.
Camerons besök i början av september 2011 syftar i första
hand till att stärka de kommersiella och ekonomiska banden
mellan Storbritannien och Ryssland.
Kärnkraft
2011-22 s 12-13
"Kärnkraften i skuggan av Fukushima"
Den schweiziska regeringen har beslutat att överge planerna
på nya kärnreaktorer. Samtidigt har EUs kärnkraftsövervakare
enats om ett ramverk för de stresstester som ska utföras
på befintliga reaktorer. Båda besluten är en
följd av katastrofen i Japan, vars efterverkningar fortsätter
att märkas i Europa.
Häromdagen - bara några dagar efter en antikärnkraftsdemonstration
med 20 000 deltagare - meddelade den schweiziska regeringen att
man bannlyser planerna på nya reaktorer permanent.
De fem existerande reaktorerna i Schweiz - som står för
40 procent av elproduktionen - får fortsätta att operera
men kommer inte att ersättas när deras tid är ute.
Det betyder att Schweiz kommer att ha avvecklat kärnkraften
2034.
Härdsmältan i Japan har framkallat varierande reaktioner
i olika delar av Europa. I Frankrike står kärnkraften
för 80 procent av elförbrukningen och Frankrike exporterar
även atomteknologi, vilket betyder att landet kommer att
hålla fast vid kärnkraften. I Frankrikes grannland,
Tyskland, har man däremot hävt ett tidigare beslut om
att förlänga existerande kraftverks livslängd och
försöker nu att i stället påskynda kärnkraftsavvecklingen.
Nationella myndigheter i EUs medlemsländer planerar för
nya säkerhetstester i de 143 reaktorer som är i bruk
inom unionen.
I förra veckan kom myndigheterna överens om att testerna
skall inkludera både mänskligt orsakade olyckor samt
naturkatastrofer.
Kärnkraft, Tyskland
2011-22 s 14-15
"Tyskland avvecklar kärnkraften"
Angela Merkels regering gör en energipolitisk helomvändning
och sätter punkt för kärnkraften. Tyskland kommer
att ha stängt alla kärnreaktorer före 2022. Beslutet
kan fortfarande möta motstånd från RWE, Eon,
Vattenfall och EnBW, de fyra kraftbolag som driver de 17 anläggningarna.
Jemen
2011-22 s 16-17
"Ekonomiska bekymmer förvärrar krisen i Jemen"
Tillgången på hushållsgas, bensin och mat blir
allt knappare i Jemen, vilket förvärrar krisen och försvagar
landet ytterligare.
Medan president Ali Abdullah Saleh klamrar sig fast vid makten
och Jemen står på randen till inbördeskrig har
landet förlamats av bristen på bränsle, bröd,
socker och mjölk med mera. Elavbrott, som var orsaken till
våldsamma upplopp i landets södra del förra året,
är nu vanliga i hela Jemen, arabvärldens fattigaste
land och hemvist för al-Qaidaterrorister.
Drygt halva befolkningen på totalt 23 miljoner är under
20 år och 40 procent av invånarna har mindre än
två dollar per dag att leva på, enligt FN.
Oljan står för 60 procent av statens inkomster och
90 procent av exporten, enligt en rapport från Internationella
valutafonden (IMF) i april. Oljereserverna väntas ta slut
inom tio år, varnar IMF.
"Regeringen har snart inga pengar kvar," instämmer
den oberoende bedömaren Abdul Ghani Aryani. "Budgetunderskottet
motsvarar nästan halva statsbudgeten och det betyder att
det inte finns tillräckligt med hårdvaluta för
att importera livsmedel."
Jemeniterna hade det knapert redan innan de regimkritiska protestdemonstrationerna
började. Skillnaden med Jemen är att oppositionen mot
Saleh är splittrad i linje med stamtillhörighet.
Marocko
2011-22 s 18-19
"Var kreativa!"
De unga i Marocko kräver mer demokrati och rättigheter.
Kungen reformerar författningen men attentat från militanta
islamister kan äventyra den fortsatta demokratiseringen.
Den 28 april exploderade två fjärrstyrda bomber i hjärtat
av Marrakech och dödade 17 människor. Tre misstänkta
terrorister har gripits. Rykten går om att det är "maktelitens
hårda kärna" ligger bakom attentaten som ett försök
att stoppa demokratiseringsvågen. Kungen betraktar sig som
ättling i direkt nedstigande led tillprofeten Mohammed och
därför är han både världslig och religiös
ledare. Och kan genomföra reformer även emot det politiska
systemets förstenade vilja. Kampen mot korruptionen sker
också under kungens fana.
Arabvärlden
2011-22 s 20-22
"Ekonomisk tillväxt är ett måste"
Den bistra ekonomiska verkligheten kommer tillbaka när revolutionsyran
lägger sig.
Ekonomierna i dessa länder och arabvärlden i allmänhet
är de minst integrerade i det globala ekonomiska systemet.
Förutom de nationella oljebolagen och de statliga investeringsfonderna
i Gulfstaterna har regionens länder inga ledande multinationella
företag, inga globalt dominerande eller ens viktiga finansinstitutioner,
och inga avancerade innovations- eller utbildningsinstitutioner.
Detta är bakgrunden till Världsbankens meddelande om
att den är beredd att satsa sex miljarder dollar för
att hjälpa Egypten och Tunisien att rida ut avbräcket
i deras turism och andra näringsgrenar. Pengarna avser att
stimulera ett större paket med internationellt stöd
till de båda ländernas postrevolutionära regeringar.
Grekland
2011-22 s 22
"Protest mot åtstramningspolitiken - Spanien är
förebild"
Den grekiska staten är nära bankrutt. EU och IMF kräver
att Grekland ska vidta ännu fler sparåtgärder
och reformera mera, därför att i annat fall kommer lånen
till Grekland inte att förlängas. Tusentals människor
demonstrerar i protest mot den socialistiska regeringens sparpolitik.
Demonstranterna har den spanska proteströrelsen som förebild
i kampen mot sparåtgärder och arbetslöshet.
Libyen
2011-22 s 22
"Gaddafis officerare hoppar av"
En grupp libyska officerare, däribland fem generaler, har
på en presskonferens meddelat att de tillhör en grupp
om 120 officerare och soldater som har deserterat de senaste dagarna.
"Många dör, man kan tala om folkmord
och
våld mot kvinnor. Ingen klok, rationell människa kan
delta i det som vi har sett med våra egna ögon".
Italien
2011-22 s 22
"Början på slutet"
Premiärminister Silvio Berlusconis parti förlorade stort
i borgmästarvalen i Milano, Neapel och ytterligare några
provinshuvudstäder. Milano, Berlusconis hemstad, har i nästan
20 år styrts av höger-mittenpartier, men nu tog vänstern
makten. Bedömare tolkar valförlusterna som början
på slutet av eran Berlusconi.
Pakistan
2011-22 s 23-28
"Farlig rivalitet"
Pakistans farliga svaghet för jihad, talibaner och kärnvapen
bottnar i rädslan för Indien.
USAs mål är att utrota de islamiska extremisterna,
etablera något slags ordning i Afghanistan och hitta ett
sätt att ta hem de amerikanska soldaterna.
Pakistans mål däremot är inte en stark afghansk
stat, speciellt inte en stat där etniska tadzjiker, som traditionellt
är vänligt sinnade mot Indien, tenderar att dominera
i maktställning. Separatister i Pakistan framför allt
balucher och kanske även pashtuner kan bli mer aktiva om
kriget i Afghanistan upphör. Pashtunerna är en stor
minoritet i Pakistan och den största etniska gruppen i Afghanistan.
Tanken på ett oberoende "Pashunitan" är hotande.
Särskilt militären är besatta av fruktan för
attacker från Indien. Pakistan blev illa berört av
Indiens avtal 2008 om kärnkraftssamarbete med USA. I sin
rädsla för Indien gör Pakistan allt det kan för
att skaffa fler kärnvapen. Armén har intresse av att
upprätthålla illusionen om Indien som ett hot, eftersom
den på så sätt får behålla en stor
budget och många privilegier.
2011-22 s 29
"Clinton åkte till Pakistan för att reda upp misshälligheter"
Utrikesminister Hillary Clinton besökte nyligen Pakistan
för att få en uppfattning om Pakistans beredskap att
verkligen bekämpa islamisk extremism och dels försöka
lappa ihop det ganska ansträngda förhållandet
mellan Washington och Islamabad. Clinton och amiral Mullen träffade
president Asif Ali Zardari men de ägnade större delen
av besöket åt samtal med andra representanter för
den pakistanska regimen och militären.
Kina
2011-22 s 30-31
"Missnöjet växer i Inre Mongoliet"
En konfrontation mellan gruvarbetare och boskapsherdar slutade
i ett dödsfall, som i sin tur ledde till omfattande demonstrationer
bland mongoliska ungdomar som protesterar mot att man tar deras
land och traditioner från dem.
Inre Mongoliet har på senare år blivit Kinas största
producent av kol och sällsynta jordmetaller. De kinesiska
myndigheterna lägger beslag på betesmarker för
gruvindustrin vilket leder till konfrontationer mellan boskapsskötare
och gruvarbetare. De kinesiska myndigheterna ogillar tecken på
oroligheter i områden med stora etniska minoriteter. Det
har skärpts av en internetkampanj som propagerar för
"en jasminrevolution" i Kina.