Tempus
|
|
Tidskriften
|
2010: 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 21 22 23 24 25 26 |
Spanien
2011-45 s 4
"Reformatorn Rajoy är beredd att ta över"
Borgerliga PP går mot en brakseger i det spanska valet,
men regerandet blir ingen dans på rosor. Över fem miljoner
spanjorer är utan arbete. Tillväxten har bromsat och
en andra recession hotar runt hörnet. Rajoy ligger 15 % före
Zapateros socialister och kommer att få egen majoritet i
parlamentet och därmed möjlighet att driva igenom långtgående
reformer. Men att bota Spanien är inte lätt och görs
inte i en handvändning.
Europa, Samhälle
2011-45 s 5-7
"Internet är en viktig plattform för extremhögern"
Högerextrema och nationalistiska rörelser och partier
samlar tiotusentals anhängare på nätet. Detta
visar en omfattande undersökning gjord av tankesmedjan Demos.
Den omfattar främst unga män. En viktig oroskälla
är kultur identitet. Invandringen och inte minst misstanken
om Islams inflytande ökar. Högerextrema och nationalistiska
partier har tagit sig in i parlamenten i åtta europeiska
länder. Många hävdar att Islam helt enkelt är
oförenligt med liberal ekonomi.
2011-45 s 7-8
"Spontant kaos"
Vilka var ungdomarna som iscensatte plundringståg i England
i somras? Det har funnits många spekulationer. De brittiska
myndigheterna har i dagarna offentliggjort resultatet av polisens
undersökningar, vilka överraskar. 75 % av de gripna
var tidigare kända av polisen. 25 % var tunga förbrytare
med elva eller fler brott tidigare. 13 % av de gripna tillhörde
ungdomsgäng. De flesta var mellan 15 och 19 år. 55
% var svarta. 33 % vita.
I december presenteras en vetenskaplig rapport om "Upploppen
i England 2011".
2011-45 s 8-9
"Upp till bevis!"
Marknaderna är fortsatt skeptiska. Europas försök
att lösa en allt djupare skuldkris har inte lugnat finansmarknaderna.
En larmsignal är att Italiens låneskulder har ökat
till högsta nivå sedan valutaunionens start. Investerarna
kräver allt högre räntor för att finansiera
Italiens enorma statliga underskott. En annan är kraven på
att Europa stärker hels sitt banksystem. Marknaderna väntar
framför allt på en stabil grekisk regering. En övergångsregering
är inte nog.
Italien
2011-45 s 10-11
"Hur ska det gå för Italien?"
Italien står inför en nystart. Regeringen Berlusconi
är slut, och de som tar över får ingen lätt
uppgift, snarare tvärtom. Italien är ett viktigt land
för eurokrisen.
I tisdags eftermiddag stod det klart att Italiens regeringschef,
Silvio Berlusconi, hade förlorat majoriteten i parlamentet.
Berlusconi, som har präglat italiensk politik i mer än
17 år. Han avgår. Vad händer sedan i och med
Italien? Vem kan leda landet? Kan man tänka sig en teknokratregering
av det slag som planeras i Grekland? Och vilka är de mest
akuta problemen, som en ny regeringschef måste angripa?
Mycket hänger nu på president Giorgio Napolitano. Han
ska samråda med partiledarna, kan sedan utlysa nyval eller
ge en politiker uppdraget att bilda en ny regering.
2011-45 s 11
"Patriotism och svart komedi"
En vädjan till medborgarna att köpa statsobligationer
föll i god jord och en TV-show, "De valiga idioterna"
om premiärministerns bottennoteringar blev en succé.
Den speglar den vulgära nivå som italienska politiker
sänkt sig till under Berlusconis tid vid makten. Men alla
italienare är inte missnöjda. En vädjan från
entreprenören Giuliano Melani att köpa italienska statsobligationer
har hörsammats över förväntan. Själv
lovade han inför TV-kameror att köpa obligationer för
20000 euro i en lokal bank.
Grekland
2011-45 s 12
"Greklands europeiska identitet står på spel"
Efter den sjuåriga militärdiktaturens kollaps 1974
välkomnades Grekland 1981 in i Europas ekonomiska samarbete,
EEC, tack vare de befintliga EEC ländernas önska att
inkorporera i en välmående, demokratisk, europeisk
organisation.
Dagens unga greker är egentligen den första generationen
som känner samhörighet med resten av Europa. Identiteten
skulle bli allvarligt hotad om Grekland skulle falla ur eurozonen
och råka ut för ekonomiska och sociala implosioner
av tidigare aldrig skådat slag.
Israel, Palestina
2011-45 s 14-15
"En annan vision om Palestina"
Unga palestinska aktivister har en egen agenda. Mänskliga
och medborgerliga rättigheter är viktigare än territorium
och gränser. Ett nytt löst nätverk av aktivister
utgör en potentiell ny kraft i det palestinska samhället
och politiken. De tror inte att statsvärdighet via FNs erkännande
medför några påtagliga förändringar.
De palestinska ledarnas horisont är alltför begränsad
menar de. Målet är inte en palestinsk stat utan en
stat som inkluderar Israel med lika rättigheter för
judar och araber och rätt för palestinska flyktingar
att återvända hem.
2011-45 s 15-16
"Israel och Palestina"
Netanyahu kritiseras av på palestinier och israeler. Ledaren
för det israeliska oppositionspartiet Kadima, Tzipi Livni,
tror inte att premiärminister Benjamin Netanyahu är
intresserad av att förhandla om fred med palestinierna. Hans
överskuggande uppdrag är att rädda landet från
att angripas av Irans kärnvapen. Fram i ljuset kommer Israels
eventuella planer på att bomba Irans atomanläggningar.
En tidning hävdar att Netanyahu och försvarsminister
Ehud Barak överväger att beordra ett anfall före
vintern. President Shimon Peres är däremot ett anfall.
Kanske är hotet ett försök att få FN att
skärpa sanktionerna mot Iran.
Iran
2011-45 s 16-17
"Iran kan snart ha en fungerande atombomb"
En aktuell rapport från IAEA stärker misstankarna om
att Irans vapenprogram har kommit nära målet. Den iranska
myndigheten verkar vara helt likgiltiga inför rapporten.
Den iranska regimen har passerat viktiga steg i utvecklingen av
kärnvapen tack vare hjälp från utländska
experter. Viktig teknisk utrustning med koppling till experter
i Pakistan och Nordkorea har också hjälpt Iran till
tröskeln av kärnvapeninnehav. Hjälpen har förmodligen
kommit från Vijatjeslav Danilenko, en före detta sovjetisk
kärnfysiker som anlitades av Iran i mitten av 1990-talet.
Uppgifterna underblåser farhågor om att Iran har fortsatt
att bedriva kärnvapenrelaterad forskning efter 2003.
USA
2011-45 s 19-21
"Olämpligt sällskap"
Amerika umgås fortfarande med en del fula fiskar. Obamas
administration förklarar umgänget med att diplomati
ofta är en svår balansgång.
USA kritiserades hårt tidigare i år för att före
den arabiska våren ha odlat goda relationer med Zine el-Abidine
Ben Ali i Tunisien, Egyptens Hosni Mubarak, Jemens Abdullah Saleh
och Muammar Gaddafi i Libyen.
Det andra exemplet är att USAs utrikesminister, Hillary Clinton,
några dagar tidigare hade besökt två autokratiska
ledare i Centralasien, Islam Karimov och Emomali Rakhmon från
Uzbekistan respektive Tadzjikistan, för att diskutera hur
de skulle kunna hjälpa till att få slut på kriget
i Afghanistan. USA är fortfarande engagerat i denna kontroversiella
balansgång mellan ett antal föga demokratiska ledare.
Ekvatorialguinea
2011-45 s 19
"Teodoro Obiang Nguema Mbasogoi i Ekvatorialguinea
Obiang är sedan 1979 ledare för ett av världens
mest korrumperade länder. Freedom House noterar att han och
hans inre krets har byggt upp enorma privata förmögenheter
med hjälp av landets oljeindustri. Detta samtidigt som 60
% av landets invånare lever på mindre än en dollar
per dag. USA stärker regimen genom att ordna möten på
hög nivå mellan Obiang och presidenterna Bush och Obama
och har nyligen återöppnat sin ambassad.
Uzbekistan
2011-45 s 19
"Islam Karimov i Uzbekistan"
Denne före detta kommunistpartiledare har styrt Uzbekistan
sedan landet blev självständigt från Sovjetunionen
1991. Han förtrycker all politisk opposition och vinner valen
med astronomiska marginaler. Han trakasserar, bötfäller
och fängslar dissidenter, oberoende journalister och muslimer
som i sin trosutövning inte rättar sig efter extremt
strikta lagar. Den mest ökända incidenten under Karimov
inträffade 2005 när säkerhetsstyrkor sköt
skarpt mot en demonstrerande folkmassa i staden Andijan och dödade
flera hundra människor enligt rättighetsgrupper.
USA är intresserad av Uzbekistan för transport av krigsförnödenheter
till Afghanistan. Uzbekistan är det enda av Afghanistans
grannländer som har ett väl utbyggt järnvägsnät
med direkt anknytning till Europa.
Bahrain
2011-45 s 20
"Hamad Bin Isa al-Khalifa i Bahrain"
Bahrains sunni monarki iscensatte ett massivt tillslag mot huvudsakligen
shiamuslimska aktivister under den arabiska våren med hjälp
av militär från de likaledes sunnistyrda Saudiarabien
och Förenta arabemiraten. Enligt Human Rights Watch dödades
drygt 30 människor i det protestrelaterade våldet och
flera hundra skadades. Hundratals människor greps och sitter
fortfarande i fängelse. USA har tillfälligt stoppat
en vapenaffär tills en undersökningskommission presenterat
en rapport mot de mänskliga rättigheterna under sommarens
uppror.
Etiopien
2011-45 s 20
"Meles Zenawi i Etiopien"
Kritiken mot Etiopien gäller för närvarande valen
2010, då president Zenawis Etiopiska folkets revolutionära
demokratiska front erövrade otroliga 99,6 % av rösterna.
Enligt Human Rights Watch föregicks valen av "månader
av trakasserier mot oppositionen och dess anhängare"
och en regeringskampanj som gick ut på att samhällsservices
och statens resurser reserverades för medlemmar i regeringspartiet.
Etiopien har länge varit USAs allierade i kampen mot den
militanta islamistiska gruppen al-Shabab i Somalia som är
allierad med al-Qaida.
Tadzjikistan
2011-45 s 21
"Emomali Rakhmon"
2011-45 s 21
Ett Wikileaks-telegram 2010 från den amerikanska ambassaden
i Dusjanbe nämnde "svågerpolitiken och korruptionen"
som plågar Asiens fattigaste stat och noterade att Rakhmon
och hans familj "spelar tufft för att skydda sina egna
intressen oavsett vad det kostar landets ekonomi". För
att förhindra uppkomsten av religiös fundamentalism
har den före detta sovjetiska apparatjiken Rakhmon slagit
hårt mot muslimer som bär slöja och skägg,
beordrat hem tadzjiker som studerat religion utomlands och infört
censur av fredagsbönerna.
Saudiarabien
2011-45 s 21
"Abdullah Bin Abdul Aziz i Saudiarabien"
Respekten för de mänskliga rättigheterna är
urusel och landet använde mycket våld och mycket pengar
för att snabbt få tystprotester som var inspirerade
av den arabiska våren. Kungariket är en omistlig allierad
till USA som just erbjudit landet en stor vapenaffär värd
60 miljarder dollar.
Turkmenistan
2011-45 s 21
"Gurbanguly Berdymukhamedov i Turkmenistan"
När Berdymukhamedov tog makten 2006 vidtog han i början
åtgärder för att utrota personkulten som omgav
hans företrädare, Saparmurat Nijazov eller Turkmenbasji
som denne gärna kallade sig. Men den turkmenistanska regeringen
hemfaller åt "den tidigare erans förtryckarmetoder"
enligt Human Rights Watch, genom att kväva alla ickestatliga
organisationer och undertrycka aktivister, inskränka folkets
rörelsefrihet och pressfrihet och slå till mot anhängare
av mer konservativa former av Islam.
Vietnam
2011-45 s 21
"Truong Tan Sang i Vietnam"
Vietnam censurerar internet och angriper oppositionella hemsidor.
Tvångsarbete praktiseras enligt Human Rights Watch. USA
betraktar emellertid landet som en viktig allierad i Sydostasien
där man vill begränsa Kinas växande inflytande.
Samhälle
2011-45 s 22-23
"De samlar på allt från porr till Porsche"
Diktatorer världen runt och nu som i i historien har använt
sina enorma rikedomar de stulit från sina undersåtar
till att omge sig, sina släktingar och vänner med dyra
prylar och exotiska samlingar. Det kan röra sig om erotisk
konst, exklusiva vapen eller snabba bilar men autokrater verkar
ha en böjelse för att samla på saker.
Saddam Hussein i Irak samlade på fantasifull, erotisk konst.
Kung Farouk I var Egyptens siste monark. Han samlade på
prydnadssaker och pornografi.
Kim Jong Il i Nordkorea är barnsligt förtjust i film
och basketboll. Särskilt James Bond filmer och The Bulls
matcher med Michael Jordan.
Shahen i Iran var fram till revolutionen i Iran 1979 Rolls Royces
bästa kund. Hans samling av 140 fordon finns numera att beskåda
i Irans Nationella bilmuseum.
I Libyen vurmade Muammar Gaddafi för pistoler av guld och
samlade på allt med Condolezza Rice saker.
Centralamerika, Nicaragua, Guatemala
2011-45 s 23
"Två presidentval i Centralamerika"
"Nicaragua valde en före detta rebell"
Valet i Nicaragua präglades av oegentligheter som att vallokaler
stacks i brand. Landets president, Daniel Ortega, vann ett minst
sagt omstritt val - och enligt författningen så fick
han egentligen inte ställa upp för omval. Enligt valmyndigheten
fick Ortega 63 % av rösterna mot 29 % för den starkaste
rivalen, den 79-årige medieföretagaren Fabio Gadea.
Ortagas kandidatur var ett brott mot författningen som förbjuder
en person att vara president i mer än två mandatperioder.
Denna lagen ändrade dock Ortega genom dekret.
2011-45 s 23
"Guatemala valde en före detta general"
I Guatemala har den före detta generalen Otto Pérez
Molina valts till ny president. Han fick 55 % av rösterna
vilket gav honom drygt 10 procentenheter mer än den närmaste
rivalen, affärsmannen Manuel Baldizón. Detta betyder
att Guatemala får en militär som president för
första gången sedan militärdiktaturens slut för
25 år sedan. Människorättsaktivister anklagar
Pérez Molina för att under det 36 år långa
inbördeskriget ha gjort sig skyldig till många krigsförbrytelser.
Indien
2011-45 s 24-27
"En indisk Goliat vaknar till liv"
Den indiska medelklassen har stor ekonomisk makt men har länge
struntat i politik. Den hungerstrejkande aktivisten Anna Hazare
skakade liv i många välbeställda indier, som nu
har insett att de faktiskt kan åstadkomma förändring.
Medelklassen är den snabbast växande demografiska gruppen
i Indien, och dess köpkraft väntas trefaldigas inom
de kommande 15 åren.
Men köpkraft är inte detsamma som politisk makt, åtminstone
inte i Indien. Ju rikare indierna blir desto mer politiskt desillusionerade
blir många av de gynnade, vilket är en indisk paradox.
Medelklassen har stor ekonomisk makt, men den är politiskt
marginaliserad i en enorm demokrati, där massorna på
landsbygden fortfarande bestämmer valens resultat och bara
den högsta eliten har politikernas öron.
2011-45 s 27-28
"Välfärd för miljarder"
Indien hittills mest omfattande välfärdsprogram förbättrar
livet för många på landsbygden. Det garanterar
de allra fattigaste arbete och inkomst under minst 100 dagar per
år. Tre procent av statens budget går till detta program
som ska gå till 50 miljoner människor.
Men en del av programmets pengar hamnar oundvikligen i fel fickor.
I många distrikt, framför allt i de allra fattigaste
stjäls eller förslösas stora belopp. I andra fall
går pengarna till undermåliga arbeten till exempel
anläggning av vägar som snart blir ofarbara. Resultaten
av arbetet motsvarar på många platser inte alls de
enorma summor som betalas ut.
Forskning
2011-45 s 28-29
"Solstenar han ha hjälpt vikingarna att navigera från
Norge till Amerika"
Vikingarna färdades långa sträckor över öppet
vatten varför de måste ha varit skickliga navigatörer.
Ny forskning stärker vikingalegenden om att de använde
glödande solstenar, som kunde lokalisera solen även
under molniga dagar. Den gåtfulla solsten nämns i
en isländsk saga om en sjöfarare kallad Sigurd. Nu tror
man att solstenarna kan ha bestått av isländsk spat,
en transparent kalkspat som splittrar lusstrålar i två
delar.
Nigeria
2011-45 s 31
"Muslimsk sekt härjar i Nigeria"
Ett hundratal människor i nordöstra Nigeria har dödats
i en rad attacker av en radikal muslimsk sekt som kallas för
Boko Haram och har sin andliga hemvist i staden Maiduguri. Boko
Haram vill införa strikta sharialagar i hela Nigeria, ett
oljerikt land med drygt 160 miljoner invånare varav merparten
i norr är muslimer och majoriteten i söder är kristen.
Polen
2011-45 s 31
"Ett nytt mittenparti?"
Det har uppstått en djup spricka i det polska oppositionspartiet,
Lag och Rättvisa, vilket kommer att leda till bildandet av
ett nytt mittenparti. Lag och Rättvisas vice ordförande,
Zbigniew Ziobro och ytterligare politiker har uteslutits och kommer
att bilda ett nytt parti som skulle kunna räkna med åttaprocent
av rösterna om det vore val idag.
Sydkorea, Nordkorea
2011-45 s 31
"Snäll granne"
Trots det spända förhållandet mellan Nordkorea
och Sydkorea har regeringen i Söul beslutat att återuppta
hjälpen till Nordkorea i form av läkemedel och sjukvårdsutrustning.
Bidraget är resten av ett tidigare utlovat belopp varav hälften
frös inne som straff för nordkoreanska attacker mot
sydkoreanskt territorium.
Papa Nya Guinea
2011-45 s 31
"Bränder och våld ödelade stad"
I oroligheter i Papa Nya Guineas näst största stad,
Lae, dödades sex människor. Tusentals bostäder
ska ha stuckets i brand. Regeringens talesman, Dominic Evere,
uppger att bråken började i torsdags i förra veckan
efter det att en ung kvinna hade våldtagits. Lae som normalt
har 190 000 invånare har "förvandlats till en
spökstad".
