Tempus
|
Tidskriften
|
2010: 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 21 22 23 24 25 26 |
Spanien, Terrorism
2011-02 s 3
"Ett land på gränsen till nervös fred"
Terrororganisationen ETA har utropat permanent vapenvila, men
frågan är om gruppen menar allvar. Gruppen har försvagats
markant och är inte att lita på grund av av sin långa
historia av brutna löften och vapenvilor. ETA har under de
gångna decenniernas kamp för ett självständigt
Baskien dödat fler än 850 människor. Gruppen definieras
som en terroristorganisation.
2011-02 s 4
"En hel generation spanjorer i väntan på ingenting"
Den ekonomiska krisen slår speciellt hårt mot de unga
i Spanien. Mer än 40 procent av dem är arbetslösa,
vilket är ett trist rekord i Europa. De kallas "generation
noll" därför att de har noll chans på arbetsmarknaden.
De bor hemma, den spanska familjen fungerar fortfarande som ett
socialt skyddsnät. Till och med välutbildade akademiker
har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Under
boomåren var det lätt att få arbeten. En bra
murare fick lätt jobb och tjänade bra även med
bara sex år i skolan. 200 000 unga spanjorer har utvandrat
de senaste tre åren. De är mycket välutbildade.
2011-02 s 5
"Ingen grymhet i TV före klockan 22"
Matadorer och entusiaster rasar när den spanska statstelevisionen
förbjuder direktsändning av tjurfäktningar. Nya
regler betyder att våld mot djur inte får visas på
tv före klockan tio på kvällen, detta för
att skydda unga tittare. I Katalonien har redan all tjurfäktning
förbjudits. Rasande fans anklagar televisionen för att
vända en viktig del av den spanska kulturen ryggen. Ett kulturarv
sedan många århundraden menar många.
Frankrike
2011-02 s 6-7
"Väck ej den björn som sover"
Den kontroversiella 35-timmarsveckan debatteras åter i Frankrike.
Men regeringen - och oppositionen - gör nog klokt i att inte
börja rota i frågan igen. För tio år sedan
infördes 35-timmarsveckan av en socialistisk regering. Sedan
dess har lagen blivit så urholkad särskilt i den privata
sektorn att den genomsnittliga arbetstiden är 39,4 timmar.
Problemet med att ändra arbetstiden idag är dels att
företagen har fått många undantag från
sociala- och andra arbetsavgifter för att godta lagen 2000
och dels att de anställda som ändå jobbar inemot
40 timmar i veckan får extra övertidsbetalning för
timmar utöver de 35. Så de allra flesta vill ha lagen
kvar.
Tyskland
2011-02 s 7-8
"Westerwelle kämpar i hård motvind"
Tysklands utrikesminister och vice förbundskansler är
landets minst populäre politiker men han tänker inte
ge upp trots starkt motstånd även i det egna partiet.
I rollen som ledare för Fridemokraterna (FDP), minoritetspartner
i Tysklands borgerliga regering, och vice förbundskansler
och utrikesminister kämpar Guido Westerwelle för sitt
politiska liv. Väljarstödet för FDP har minskat
från nästan 15 % i de senaste valen 2009 till mindre
än fem procent. Som person gillas han bara av 29 % vilket
är mindre än alla tidigare partiledare. Merkels siffra
är 59 %. Medierna har kritiserat honom för att han tagit
med sig sin homosexuelle partner och personliga vänner på
utlandsresor.
Ungern
2011-02 s 8
"Viktor Orbán ger svar på tal"
På en presskonferens beskyllde premiärministern Frankrike
och Tyskland för att ha förolämpat Ungern med sin
kritik mot den nya medielagen. Orbán blev känd som
en av arkitekterna bakom processen som störtade kommunismen
i Ungern. Han har politisk karisma och i hans parti, Fidesz, är
han nästan kultförklarad ledare. Han var ledare 1998-2002
och i höstas blev han åter premiärminister efter
Fideszs jordskredsseger. "Han är en opportunistisk populist,
som har fört in högerextrema åsikter i mittfåran".
Albanien
2011-02 s 9-11
"Hög tid att göra upp med det förflutna"
Albanien tvekar att en gång för alla undersöka
den socialistiska förtryckarregimens brott. I skyttegravskriget
mellan politiska eliter har uppgörelsen med kommunismen blivit
ett redskap för att uppnå politiska mål. Det
har gått 20 år sedan den socialistiska regimen i Albanien
tvingades till eftergifter av trycket från folket. Omvälvningsvågen
som svept över Östeuropa nådde Albanien med ett
års försening. Enver Hoxhas urartade i de stalinistiska
principernas sista hemvist i Europa. 1991 vann oppositionen med
Sali Berisha i spetsen nästen 70 % av rösterna. Albaniens
folk led svårt under det politiska förtrycket. Men
inget annat land i Östeuropa har gjort så föga
seriösa utredningar om den socialistiska tiden som Albanien.
Nästan en tredjedel av befolkningen samarbetade med statens
säkerhetstjänst, Sigurimi.
EU, Kina
2011-02 s 11
"Kinesisk charmoffensiv"
Kina ger löften om att köpa spanska statspapper och
hjälpa hela eurozonen att överleva skuldkrisen. Samtidigt
har biträdande premiärminister Li Keqiang på sin
rundresa i Europa undertecknat minst 16 affärskontrakt till
ett sammanlagt värde av drygt 5 miljarder euro. Kina är
intresserad av att med Spaniens hjälp komma in på den
Latinamerikanska marknaden. Men vill också att ett embargo
mot vapenexport till Kina ska hävas.
Samhälle
2011-02 s 11
"Assange funderar på framtiden"
Wikileaks grundare, Julian Assange, spekulerar om var han kan
tänka sig att bo och arbeta när hans trassel med rättvisan
är avklarad. Han ser Schweiz som ett av möjliga länder.
En eventuell asylansökan beror bland annat på om han
får tillstånd att lämna Storbritannien. Assange
förblir fri mot borgen tills frågan om utlämning
till Sverige avgörs i februari.
EU
2011-02 s 12
"Eurokrisen djupnar"
ECB ingrep i måndags till stöd för eurozonens
obligationsmarknader. Då hade Portugals lånekostnader
ökat till 7,18 %, över smärtgränsen på
sju procent. Långivarna vänder också blickarna
mot Belgien som har eurozonens tredje högsta statskuld i
procent av BNP. Eurokursen sjunker. Den 23 januari är det
presidentval i Portugal.
USA
2011-02 s 14-15
"Obamas 2011 - ett ödesår"
Maktförhållandena i Washington ändrades i och
med årsskiftet. President Barack Obama får svårare
att driva igenom sin politik. Republikanerna förstärkta
position i kongressen betyder att viktiga reformer kan blockeras.
Det republikanska motståndets ansikte är John Boehner,
som är representanthusets talman. Han vill ha en mindre spendersam
och mer ansvarsfull regering. Många ser honom redan som
näste president.
Republikanerna vill gärna rasera Obamas omstridda sjukvårdsreform
som de ser som en symbol för den individuella valfrihetens
undergång.
Obama har också ett omfattande problem, att många
av hans rådgivare ar avgått för att satsa på
annat, bland annat hans stabschef och chefsekonom.
2011-02 s 16
"En bankir från Wall Street blir ny stabschef"
Obama ger Vita huset en mer näringslivsvänlig profil
genom att utnämna bankiren William Daley till stabschef.
Han fungerar som en bro mellan politik och näringsliv. Han
var president Bill Clintons handelsminister i tre år från
1997. Han tillhör partiets moderata mitt. Och han har inte
som flertalet av övriga rådgivare till presidenten
gjort sin politiska karriär i Chicago. "Chicagopolitik"
är en av de mest negativa metaforer som finns i USA, innebär
att man lärt sig alla tricks och fula knep.
2011-02 s 16-18
"Krigaren Obama"
Hur skiljer sig Barack Obama som överbefälhavare från
sin självsäkre föregångare? Mycket mindre
än man skulle kunna tro, faktiskt.
Boken "The Violence of Peace: America's Wars in the Age of
Obama" publicerades i förra veckan. Under Obama slåss
amerikanerna ungefär på samma sätt
som under Georg W Bush - av samma orsaker och med samma motiveringar
om man skalar bort den högtflygande retoriken. Presidentämbetet
förändrar innehavarens syn på saker och ting.
Ovala rummet förändrar makthavarens perspektiv mycket
mer än tvärtom. Obama har helhjärtat anammat det
som kan kallas Bushdoktrinens politiska inslag: beslutsamheten
att bekämpa fienden på hans eget slagfält och
om möjligt eliminera honom utan att vänta på hans
angrepp.
USA, Mellanöstern
2011-02 s 18-22
"Stora offer men små belöningar i Mellanöstern"
Är USAs stora engagemang i mellanöstern mödan värd?
I Mellanöstern finns en stor del av världens energireserver
och där finns också orsakerna till de värsta politiska
huvudvärkarna. Det är alltså inte så underligt
att USA sedan länge ägnar oproportionerligt mycket tid
och pengar åt regionen. För 20 år sedan fanns
det ingen regim som kunde utmana USA i denna region. Men freden
mellan israeler och araber har förblivit utom räckhåll.
USAs framgångar i det globala kriget mot terrorism tärde
på USAs statskassa, alienerade dess vänner och gjorde
fienden djärvare. Israel som fått enorma mängder
pengar avvisar alla USAs vädjanden om att stoppa illegala
bosättningar. Egypten som är nummer två på
bidragslistan bryr sig inte om USAs förslag om att bli en
demokratisk förebild. Iran håller fast vid sina nukleära
ambitioner. Arabländer fortsätter att främst beundra
dem som utmanar USA, Turkiets Erdogan och Venezuelas Hugo Chávez.
Både Turkiet och Israel har blivit ekonomiskt starkare och
är inte lika beroende av USAs pengar som tidigare. Andra
allierade som förr förstärkte USAs makt indirekt
har blivit för svaga för att hjälpa till. Exempel
är Saudiarabien och Egypten med gamla och svaga ledare.
Amerikas aktuella problem överskuggar de långsiktiga
framstegen. Länderna kring Persiska viken svarar för
bara 10 % av USAs oljebehov och beräknas minska ytterligare
de kommande 25 åren. Islamister skyller ofta det heliga
kriget på USAs stöd till Israel. Är de amerikanska
insatserna i Mellanöstern verkligen mödan värd?
Israel, Palestina
2011-02 s 22-23
"Jerusalem blir alltmer judiskt"
Israelerna river hotell Shepherd i ett övervägande arabiskt
kvarter för att göra plats för ett judiskt bostadsprojekt.
Palestinierna betraktar hotell Shepherd som en del av deras arv.
Det byggdes på 1930-talet som en villa åt Haj Amin
al-Husseini, Jerusalems dåvarande stormufti. Palestinierna
kräver att få östra Jerusalem som huvudstad i
en framtida. oberoende stat.
Algeriet
2011-02 s 24
"Algeriet har svikit de unga"
En hel generation har vuxit upp omgiven av våld och utan
tillräcklig utbildning för att kunna fly till ett bättre
liv.
Efter att i 132 år ha lytt under kolonialmakten Frankrike
blev 1962 det allt övergripande målet ett fullständigt
oberoende. En nationell identitet befriad från västerländskt
inflytande blev målet. Framtvingad arabisering ledde till
att utländska företag och investeringar fick kalla handen.
Engelska som är det internationella näringslivets språk,
ignorerades i skolor och högskolor liksom moderna "utländska"
ämnen som företagsekonomi och marknadsföring. Misstänksamhet
mot utländsk kapitalism blev ännu intensivare under
inbördeskriget, när islamska rebeller bekämpade
en vald regering. Resultatet blev att hela generationer upp omgivna
av våld och utan nödvändiga kunskaper.
Trots Algeriets rikliga tillgång på naturgas och olja
- landet har tjänat mer än 600 miljarder dollar under
president Bouteflikas tid vid makten - lever stora delar av befolkningen
i fattigdom. Kombinationen av bristen på jobb, offentlig
service, drägliga bostäder, galopperande inflation och
ett misslyckat utbildningssystem ger inte de många ungdomarna
många chanser.
Tunisien
2011-02 s 25
"Turistparadiset skakas av våld"
Kravallpolis skjuter och dödar upproriska sedan de våldsamma
demonstrationerna och upploppen började för mer än
tre veckor sedan. President Zine el-Abidini beskyller ospecificerade
utländska fiender för att ha underblåst våldsamheterna.
Det började med att en då 26-årig man med universitetsutbildning
begick självmord genom att sätta eld på sig själv
i förtvivlan över att polisen konfiskerat hans container
med frukt och grönsaker han försökt sälja.
Hans självmord släppte loss den återhållna
ilskan hos Tunisiens välutbildade och undersysselsatta ungdomar.
Sudan
2011-02 s 25
"Många döda i gränsregionen"
Några dagar efter folkomröstningens start i Sudan bröt
väpnade strider ut i den oljerika regionen Abyel mellan stamkrigare
och arabiska miliser. 23 människor dödades. I övriga
delar av södra Sudan fortgår valet lugnt. Invånarna
i Abyei har garanterats rätten att själva bestämma
om de vill tillhöra södra eller norra Sudan. De flesta
tros välja Sydsudan. Senast den 15 februari ska valet vara
färdigräknat.
Burma
2011-02 s 26
"Farsen i Burma fortsätter"
Den 31 januari samlas Burmas parlament för första gången
på 22 år. 1514 parlamentariker samlas i den isolerade
huvudstaden Naypyidaw. Den styrande militärjuntans parti,
Solidaritets- och utvecklingspartiet, lade beslag på nästan
80 % av mandaten i valet förra året. Valresultatet
som regimmotståndare observatörer betraktar som orättvisa
och odemokratiska, garanterar militärjuntan, som har styrt
sedan 1962, fortsatt dominans.
2011-02 s 27
"Burma inför värnplikt"
I Burma finns numera en nu värnpliktslag som gäller
för båda män och kvinnor. Den som vägrar
kan dömas till upp till fem års fängelse. Burma
har till nu haft en frivilligarmé. Den 400 000 man starka
armén räknas till en av världens största.
Landets styrkor är involverade i segdragna konflikter med
olika etniska minoritetsgrupper som kämpar för självständighet
från centralregeringen.
Madagaskar
2011-02 s 26
"Valet får vänta lite"
Parlamentsvalen i Madagaskar, som var planerade till den 16 mars,
har skjutits upp. Orsaken är att alla behöver mer tid
för att förbereda sig samt behovet av att åtgärda
tydliga luckor i vallängderna. Det är ännu en öppen
fråga om presidentvalet den 4 maj kommer att äga rum
som planerat eller ej.
Kazakstan
2011-02 s 26
"Långt mandat förlängs"
Kazakstans senat röstade enhälligt ja till förslaget
att president Nursultan Nazarbajev ska ombes förlänga
sin innevarande mandatperiod till 2020 via en folkomröstning
om förlängt mandat i stället för i allmänna
val. Nazarbajev som redan styrt landet i nästan 20 år,
kommer att vara 80 år 2020.
Handel, Näringsliv
2011-02 s 28-29
"Nödd att flyga?"
Flygbolagen verkar på en i stort sett avreglerad marknad
men de använder infrastruktur som mestadels är statligt
ägd och hårt reglerad. Marknadskrafterna har inte tillåtits
effektivisera och modernisera infrastrukturen på samma sätt
som flyget. I stället för marknads är det en massiv
politisk styrning som är i kraft. Säkerhetsåtgärder
överdrivs och stora hänsyn tas till trafikledare och
andra anställda i stället för att använda
modern teknik.
Kultur
2011-02 s 29-31
"Ruinerna ligger i högar"
Ni trodde kanske att Pompeji gick under i striden mot vulkanen
Vesuvius 79 e.Kr, men faktum är att denna vidunderligt bevarade
romerska stad först nu gåt mot sin undergång
på grund av mänsklig försummelse. En del experter
befarar att Pompeji inte kommer att överleva ens i 10 år
som det ser ut idag. Det handlar om pengar. Den italienska staten
måsta anslå mer pengar till konservering. Men då
gäller det att pengarna verkligen går till avsett ändamål
och inte försvinner i byråkratin och korruptionen och
den maffiastyrda brottsligheten.