Tempus
|
Tidskriften
|
2010: 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 21 22 23 24 25 26 |
EU
2011-46 s 4-5
"Ingen är immun"
Krisen i eurozonen är ett hot mot länderna utanför
eurosamarbetet också. Man har alltid förväntat
sig att G10-ländernas regeringar ska behålla kontrollen.
Tanken att Kina ska kunna bli en räddare i nöden är
en fantasi. Inom EE är krisen en test på EU-ambitionerna
i de länder som inte ingår i euro-zonen. Polen har
kommit lindrigt undan främst på grund av inhemsk efterfrågan
men också på en devalverbar zloty. Nu oroar man sig
över att förlora inflytande. Och sätter sitt hopp
till löftet om en speciell "euro-plus-grupp".
Danmark
2011-46 s 6
"Thorning-Schmidt i London"
Helle Thorning-Schmidt är en kvinna som snart ställs
inför den omöjliga utmaningen att reda ut Europas allvarliga
trassel. Hon är också något av en raritet på
Europas karuselliknande politiska scen i det att hon som företrädare
för en vänster-mittenkoalition, lyckades vinna ett val.
Hennes politik ses som "det socialdemokratiska svaret på
2000-talets problem". Vid årsskiftet övertar Danmark
det roterande ordförandeskapet i EU-rådet. Hon avfärdar
tanken på att EU kanske bör delas upp i olika grupper.
Inför uppdraget besöker hon kollegan David Cameron
för att höra hans åsikter om EUs bekymmer.
Tyskland, EU
2011-46 s 7
"Mera makt till Bryssel"
Förbundskansler Angela Merkel bäddar för kontroverser
när hon förespråkar ökad politisk integration
för att rädda projekt Europa. Det är dags att knyta
hårdare politiska band mellan länderna och att införa
striktare budgetregler. Den aktuella krisen måste ses som
"en vändpunkt" i utformningen av EU och europolitiken.
Antingen blir det mera Europa eller så dör projektet.
Merkel kan framhäva Tysklands huvudroll i en politisk union
på ett sätt som hennes företrädare inte kunde
för 20 år sedan.
Italien
"2011-46 s 8-9
"Super Mario"
Det behövs en superman för att ställa allt till
rätta i Italien. Det återstår att se huruvida
Mario Monti, som inte har erfarenhet från den inhemska politiska
arenan, förmår övertyga finansmarknaderna om att
han kan hitta rätt i den labyrintiska inrikespolitiken och
realisera de besparingar som Italien har lovat att göra för
att få ner skulden och stimulera tillväxt.
2011-46 s 9-10
"Berlusconi trixade in i det sista"
Från regeringskansliet till fängelset lyder rubriken
på några av de framtidsscenarier som diskuteras för
den avgångna italienske regeringschefen. Men riktigt så
enkelt är det inte att sia om hans framtid, även om
han är mer utsatt nu när inte ämbetet skyddar honom
längre. För närvarande pågår tre processer
som kan orsaka Berlusconi stora bekymmer nu när han inte
är premiärminister längre: Fallet Mills, fallet
Mediaset och det värsta, fallet Ruby. Dessutom kan Berlusconis
"affärsförbindelser" med Gianpaolo Tarantini
bli en belastning. Tarantino förmedlade unga kvinnor till
Berlusconis fester. I fallet Ruby handlar det om maktmissbruk,
ett brott som kan bestraffas med sex års fängelse.
EU, Frankrike
2011-46 s 10-11
"Först Aten. Sedan Rom. Paris Nästa?"
Frankrike håller ett vakande öga på Italien.
Investerarna blir allt nervösare när det gäller
Frankrike som har lånat mycket pengar till Italien. Delvis
genom att köpa upp italienska banker och etablera stora banknätverk.
En nedskrivning av Italiens skuld skulle kunna få ödesdigra
följder för de franska bankernas kapitalinnehav. Den
franska staten skulle tvingas rycka in med kapital.
De amerikanska bankerna å sin sida är också
på sina håll beroende av de franska bankerna. Deras
totala utlåning till franska och tyska banker är 1200
miljarder dollar.
Turkiet
2011-46 s 12-13
"Inbördeskriget är tillbaka"
Turkiets premiärminister lovade fred med de kurdiska separatisterna,
men därav blev ingenting. Ett år senare är våldet
mellan regimen och separatisterna värre än någonsin.
Den onda cirkeln med attacker och vedergällningsattacker
är smärtsamt välbekant. I oktober dödade PKK
24 turkiska soldater i en rad samordnade bakhåll.
Stridsflygplan, helikoptrar och elitsoldater strömmar ut
över Turkiets sydliga gräns och slår till mot
PKKs baser i bergen i norra Irak.
Den turkiska regeringens historiska försök att förbättra
relationerna med landets ca 20 miljoner kurder har misslyckats.
2010 hölls hemliga överläggningar om villkoren
för en permanent vapenvila med PKK-ledaren Abdullah Öcalan
som sedan 1999 sitter fängslad på en ö i Marmarasjön.
Det nya "Kurdiska samhällsförbundet" påminner
om Röda khmerernas ökända "bykommunism"
i Kambodja.
Ryssland
2011-46 s 14
"Ryssland går med i WTO"
Det har tagit18 år för Ryssland att övervinna
hindren för medlemskap och övertygas om fördelarna
med att vara med i den internationella handelsregimen. Ryssland
har löst en knivig tvist med Georgien angående handeln
med de georgiska utbrytarprovinserna Abchazien och Sydossetien.
Ett neutralt företag ska övervaka handeln mellan länderna.
Ryssland ansökte första gången om medlemskap i
juni 1993 under den förre presidenten Boris Jeltsin. Inträdet
markerar Rysslands position som en av de växande BRIC-länderna,
det vill säga Brasilien, Ryssland, Kina och Indien. Samtidigt
som Ryssland blir också Vanuatu och Montenegro medlemmar
medan Iran, Irak, Algeriet och Etiopien står på kö.
USA
2011-46 s 16-21
"Republikanernas farliga spel"
Trots att Republikanerna hade blivit mer extremistiska och obstruerande
triumferade de i de senaste mellanårsvalen 2010. Men det
skyddar inte republikanerna mot obehagliga överraskningar
i presidentvalet om ett år.
Tea Partyrörelsen har knuffat det Republikanska partiet längre
åt höger. Frågan är om rörelsen hjälper
eller stjälper den amerikanska högern.
Herman Cain, f d pizzakung från Georgia, som för tillfället
leder i kampen om Republikanska partiets nominering, var tvungen
att förklara att han hade skämtat när han sade
att han ville installera ett elstängsel längs hela gränsen
mot Mexiko. Beträffande den globala uppvärmningen anser
majoriteten av republikanerna att den inte existerar eller att
det inte är människans fel om jorden blir varmare. Partiets
kursändring i ekonomin är minst lika uppseendeväckande.
Den stora staten under George W Bushs presidentskap betraktas
inte bara som ett misstag utan ett svek. Ytligt sett har förskjutningen
åt höger redan givit utdelning. Men radikalismen kan
också blir partiets Achilleshäl. Partiet har anklagats
för ansvarslöshet. En av de saker som binder fast partiet
i tvångströjan med löften om att aldrig höja
några skatter är Tea Partyrörelsen, partiets jakobiner.
De har ännu inte hittat sin republikanska presidentkandidat.
2011-46 s 20-21
"Europas katastrof närmar sig Amerika"
Har USA kraft nog att skydda sig mot skuldkrisen? Varför
ska amerikanerna bry sig om vad som händer i Europa? Främst
för att exporten till Europa är nödvändig
om den amerikanska ekonomin ska växa. Men även de europeiska
bankernas problem kan bli de amerikanska finansinstitutionernas
problem som är exponerade mot statsobligationer eller banker
i farozonen. Det tredje skälet är att det som händer
i Europa idag kan hända i Amerika i morgon. Den federala
skulden i USA motsvarar idag 100 % av BNP. För fyra år
sedan var den 62 %. IMFs prognos är att 2016 ligger den på
115 %. Det var på den nivån Italiens kris startade.
2011-46 s 21
"Republikanska klavertramp"
Den republikanske presidentkandidaten Herman Cain gjorde bort
sig totalt i en intervju när det kom till en fråga
om Libyen. Han kände inte till president Obamas officiella
hållning i Libyenfrågan. Cain är inte den förste
som gör bort sig. Rivalen Rick Perry har också trampat
i klaveret. Han kunde bara komma ihåg två av de tre
regeringsorgan han tänker avskaffa om han blir president.
Quatar
2011-46 s 22-23
"Qatar, ett pytteland med stort inflytande"
Emiren av Qatar har en förmåga att hålla sig
väl med nästan alla.
Qatar är bara lite större än Skåne och den
inhemska befolkningen på 225 000 skulle lätt rymmas
i en av Kairos större stadsdelar.
Men Qatar har gjort tydliga avtryck i de arabiska upproren. Qatar
har med stor beslutsamhet isolerat Syriens ledare, hjälpt
till att störta Libyens, erbjudit sig att medla i Jemen,
och man räknar också Tunisiens mäktigaste man
som god vän.
Qatar har stora naturgasreserver och regionens mest inflytelserika
nyhetsnätverk, Al Jazeera och en effektiv politik i en absolut
monarki, där all makt vilar hos emiren, Sheik Hamad bin Khalifa
al-Thani.
Qatar, som omges av regionens största rivaler, Saudiarabien
och Iran, har alltid spelat en oproportionerligt stor roll i Persiska
viken, men aldrig så stor som nu.
Israel, Palestina
2011-46 s 23
"Blair högg i sten ännu en gång"
Mellanösternmedlaren Tony Blair lyckades inte få igång
fredsförhandlingarna. Israeler och palestinier upprepade
bara tidigare kända ståndpunkter. Den palestinske chefsförhandlaren,
Saeb Erekat, upprepar att palestinierna inte vill förhandla
förrän Israel upphör med bostadsbyggande i östra
Jerusalem och på Västbanken.
Sudan
2011-46 s 24-25
"Friheten dödar"
Den nya självständiga staten Sydsudan orkar inte leva
upp till förväntningarna. I december förra året
var stämningen euforisk. Alla röster i folkomröstningen
behövdes, folket var rusiga av framtidstro. Men den nya staten
Sydsudan är inte livskraftig. Människor som har återvänt
till hembygden från norr kan inte försörja sig
och dör i svält och sjukdomar. De bor i tält i
stora läger, de dör av hunger och utmattning, av malaria
och lunginflammation. De betalar priset för bildandet av
en stat som inte är livskraftig. De dör i massor för
den förmenta friheten.
Sydsudans självständighet har blivit en fälla för
tusentals människor. Kort tid efter den erövrade friheten
hungrar nu tusentals sydsudaneser som har vänt hem från
norra Sudan. Under det långa inbördeskriget har de
glömt bort hur man försörjer sig. Den nya regeringen
i huvudstaden Juba ignorerar eländet.
Libyen
2011-46 s 24-25
"Den libyska revolutionens efterdyningar"
Hundratals tuareger stödde Gaddafi i kampen för regimens
överlevnad. Nu återvänder de till sina ökenområden
i Tchad, Mali och Niger. De har med sig de sofistikerade vapen
de fått tag på i kriget. Guld som delades ut av flyende
Gaddafimedarbetare kan nu komma att finansiera uppror i Libyens
grannländer. En del tuaregkrigare kanske ansluter sig till
al-Qaida i islamiska Maghreb, som är en regional terrorgrupp.
Allt detta sker i en tid av tilltagande religiös fanatism
i både Mali och Niger, där desillusionerade analfabeter
söker tröst i moskéerna. Det största hotet
från den libyska revolutionen mot grannarna i söder
är emellertid de ekonomiska följderna.
Mali
2011-46 s 24
Mali har 75000 tuareger i en befolkning på 15 miljoner.
2007-2009 var det tuareguppror, eldupphör medlades av Libyens
president Muammar Gaddafi.
I november dödades minst 13 tuareger i strid mot nigeriska
regeringsstyrkor. Mali är stabilare men president Amadou
Touré avgår nästa år och valen blir sannolikt
ganska stormiga. Intresset från den nya libyska regimen
att stödja fortsatta investeringar i det maliska jordbruket
är svagt.
Niger
2011-46 s 25
På 1980-talet hjälpte Libyen tuaregrebeller med utbildning
och vapen. I mitten av 1990-talet skrevs ett fredsavtal med Gaddafis
hjälp. Nya tuareguppror 2007-2009, eldupphör medlades
av Libyens president Muammar Gaddafi. Regeringen har arbetat hårt
för att distansera sig från Gaddafilojalister, inklusive
minst en av Gaddafis söner som flytt till Niger. 200000 nigeriska
arbetsinvandrare i Libyen har tvingats återvända hem.
President Mahamadou Issoufou som tog makten tidigare i år
har redan utsatts för flera kuppförsök.
Tschad
2011-46 s 25
1986 gör Muammar Gaddafi ett misslyckat invasionsförsök.
1990 militärkupp. 2005 och 2008 anfaller rebeller huvudstaden
N'Djamena. Det största hotet från den libyska revolutionen
mot grannarna i söder är emellertid de ekonomiska följderna.
President Idriss Déby kunde spela stark man tack vare Gaddafis
generositet. Landets oljeintäkter minskar och Idriss Déby
har inte de nya libyska ledarnas förtroende.
Burma
2011-46 s 25
"Trevande normalisering i Burma"
Regeringen har gjort ett tillägg i vallagen som eliminerar
hinder för partiets deltagande i politiken. Nationella demokratiförbundet
(NLD) överväger därför registrering inför
kommande fyllnadsval. NLD har krävt att alla politiska fångar
ska friges. Många har frigetts men NLD räknar med att
cirka hundra av dess medlemmar är fortsatt fängslade.
Det råder en viss oenighet inom partiet vad gäller
registrering till valet. Aung San Sui Kyis som vann valet för
20 år sedan förbereder sig emellertid för politisk
comeback.
Kina
2011-46 s 27-28
"Ettbarnspolitiken möter motstånd"
Den biologiska klockan tickar även i Kina, där allt
färre ska försörja allt fler gamla.
Han miste jobbet därför att hans fru fick ett andra
barn. Partiet förbjuder nämligen sedan i slutet av 1970-talet
Kinas medborgare att skaffa fler än ett barn. Men juristen
Yang Zhizhu, advokat i Beijing, accepterade inte detta, överklagade
till myndigheterna och fick massor av sympati från sina
landsmän. Till och med myndighetsföreträdare i
Kina börjar tvivla på ettbarnspolitiken.
Den som inte följer reglerna måste i regel räkna
med hårda straff. Statsanställda och partimedlemmar
riskerar avsked respektive uteslutning, d v s det som hände
Yang, som dessutom dömdes att betala böter på
motsvarande 27 000 euro till statskassan.
Många ogillar, liksom Yang, att staten lägger sig i
privatlivet. Till och med partitrogna tidningar skrev om hans
fall, och i en opinionsmätning på internet stöddes
Yang av 91 procent av de tillfrågade. "Det verkar som
om jag har blivit en frontman i kampen mot familjeplaneringspolitiken,"
sade Yang i en intervju i en lokaltidning.
Det största hindret mot en förändring är emellertid
att familjeplaneringsapparaten redan sysselsätter en halv
miljon funktionärer som riskerar att bli arbetslösa.
Samhälle
2011-46 s 28-29
"Början på slutet för Gurkhasoldaterna?"
Nepalesiska Gurkha har tjänat den brittiska armén
i två sekler. Nu fruktar unga män tillhörande
de så kallade krigarstammarna att en viktig tradition och
försörjningsmöjlighet är på väg
att försvinna. Mängder av dem friställs och allt
färre rekryteras. Det är ett stort problem för
Nepal där inkomsterna i många små samhällen
från det militära har stor betydelse. Men det är
inte bara pengarna som lockar. Det ger en erfarenhet som förändrar
hela livet och ger de utvalda en hög prestige.
Kazakstan
2011-46 s 31
"Ett parti räcker inte längre"
Kazakstans auktoritäre ledare, Nursultan Nazarbajev, har
upplöst parlamentet och utlyst nyval till 15 januari. Parlamentet
har kontrollerats fullständigt av Nazarbajevs eget parti,
vilket anges som orsak till upplösningen. Partiets talesman
meddelar att det behövs förnyelse och att minst två
partier måste sitta i parlamentet. Den 71-årige Nazarbajev
styr landet sedan 1991.
Ukraina
2011-46 s 31
"Timosjenko kvar i finkan"
Det ukrainska parlamentet röstade häromdagen nej till
amnesti för oppositionsledaren Julia Timosjenko. Ledamöterna
underkände förslaget om en avkriminalisering av de brott
som Timosjenko har dömts skyldig till. Det styrande Regionpartiet
som leds av president Viktor Janukovitj har majoriteten i parlamentet.
Colombia, Terrorism
2011-46 s 31
"Farc valde krigisk ledare"
Efter rebelledaren Canos död har FARC-gerillan i Colombia
utsett Timoléon Jimenez till ny ledare. Han anses vara
extremt krigisk. Politiska bedömare betraktar ledarbytet
som en vändpunkt och misstänker att rebellrörelsen
i fortsättningen kommer att ägna sig ännu mer åt
narkotikaaffärer. Timoléon Jimenez tros gömma
sig i Venezuela.
Australien
2011-46 s 31
"Obama i Australien"
President Barack Obama satte för första gången
sina fötter på australisk jord när han i onsdags
inledde ett två dagar långt besök under vilket
han tillkännagav planer på att utöka USAs militära
närvaro i Stillahavsområdet. USA och Australien är
överens om att inrätta en amerikansk bas för utbildning
och amfibieövningar. Kinas växande ekonomiska och militära
makt har fått USAs allierade att bemöta de potentiella
hoten i Sydkinesiska havet och på andra platser.
Syrien
2011-46 s 31
"Nya sanktioner mot Syrien"
Regimens våld mot det egna folket har fått världen
att vända sig ifrån Syrien. EU inför inreseförbud
mot regimens företrädare och beslagtar syriska förmögenheter.
Arabförbundet hotar med sanktioner, vilket väcker vrede
bland Assadregimens anhängare. Arabförbundet har uteslutet
Syrien ur gemenskapen som straff för att regeringen i Damaskus
har brutit mot Arabförbundets fredsplan, enligt vilken all
militär skulle dras tillbaka från syriska städer
och alla politiska fångar skulle släppas.