Tempus 2010 v 07

Tidskriften

tidigare veckor:  2009: 01/02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19   20 21  22 23 24 25 26 27 28 29 30/31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51   2010: 01 02 03 04 05 06 07

Hårda bud för Grekland

EU kan inte rädda Grekland ur dess ekonomiska knipa, eftersom det skulle vara detsamma som att kasta alla regelverk över bord. Disciplinen måste upprätthållas i eurozonen understryker framför allt den tyska regeringen.

TONY BARBER
Bryssel
Eurozonens 16 medlemsländer bestämde på ett möte i början av veckan att Grekland redan nästa månad måste göra ytterligare besparingar och vidta ännu fler åtgärder om redan vidtagna åtgärder inte är tillräckliga för att minska underskotten enligt uttalade mål.
Jean-Claude Juncker, som är ordförande i ministerrådets grupp, sade att den grekiska regeringen ”bör fokusera på utgiftsnedskärningar och exempelvis minska aktuella kapitalkostnader… men även vidta åtgärder för att höja statens intäkter”.
Hans uttalande klargjorde att Europeiska unionens beslutsfattare vägrar att lyssna på Greklands förslag att flytta tyngdpunkten från åtstramningsåtgärder till en räddningsplan, som skulle lugna marknadernas oro för statsbankrutt.
Grekland har lovat att minska budgetunderskottet med fyra procentenheter till 8,7 procent av bruttonationalprodukten i år enligt en plan, som fick EU-kommissionens försiktiga godkännande för ett par veckor sedan, efter det att den grekiska regeringen hade inkluderat ännu fler skattehöjningar och lönesänkningar.
Greklands premiärminister, George Papandreou varnade i förra veckan sina EU-kolleger för att hans regering riskerade att falla om han tvingade på folk ännu fler åtstramningar trots att EU-kommissionen hade godkänt den första planen.
Men Olli Rehn, EUs kommissionär för penningpolitiska frågor, sade: ”Vår åsikt är att riskerna som hör ihop med implementeringen av åtgärderna samt makroekonomi och marknader håller på att förverkligas, och därför finns det tydliga anledningar att vidta ytterligare åtgärder.”
Eurozonens finansministrar höll pressen på Grekland uppe och underströk vikten av att Grekland verkligen infriar avgivna löften. Det sades ingenting om hur ett vagt löfte i förra veckan om att stödja Grekland politiskt skulle kunna översättas i praktisk hjälp.
Riskerna som den grekiska krisen innebär för europeiska företag lyftes fram av BusinessEurope, som är de europeiska arbetsgivarnas förbund. Förbundet anser att ökad osäkerhet på marknaden för statliga obligationer skadar den ekonomiska återhämtningen genom att företagens tillgång till krediter begränsas, vilket ökar kapitalkostnaderna.
Men Tysklands motstånd mot att rädda den grekiska ekonomin är starkt. ”Om Grekland får hjälp betyder det att en damm brister. Ett räddningspaket till en ekonomi som bröt mot reglerna skulle göra det omöjligt att säga nej till andra som bryter mot reglerna”, skrev ECBs f d chefsekonom, Otmar Issing i Financial Times.
© 2010 TEMPUS/Financial Times