Tempus 2008 v 39

Tidskriften

tidigare veckor:   01/02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17    18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29-30 31 32 33 34 35 36 37 38

Den siste diktatorn sitter i kläm mellan öst och väst

Vitrysslands president, Alexander Lukasjenko, frossar i sin ökändhet. Lyckliga är de, säger han med ett leende, som får träffa och prata med ”Europas sista diktator”.

När den vitryske ledaren förvandlar sitt öknamn till ett skämt är det bara ännu ett tecken på att han sätter sig över Europas politiska regelverk. Efter 14 år vid makten är det nästan ingen som utmanar honom i parlamentsvalet.

STEFAN WAGSTYL
Minsk
Med tanke på den mycket auktoritära kontroll, som han har etablerat över sina tio miljoner undersåtar, är det inte så konstigt att han regerar oemotsagd. Ett decennium av stark ekonomisk tillväxt har också hjälpt den f d kolchoschefen att behålla den genuina popularitet, som han säkrade när han tog makten 1994 efter Sovjetunionens upplösning. Periodiska protester, organiserade av splittrade oppositionspartier, förekommer bara i huvudstaden Minsk.
Lukasjenko njuter av makten. ”Det skulle göra mig glad om du ville meddela folken i Europa att jag inte har några diktatoriska ambitioner att behålla makten utan är totalt beroende av folkets vilja”, säger han i en intervju.
Den vitryske presidenten pratar i två timmar om allt från en fotbollsmatch mellan England och Vitryssland och tillgången på energi till politiska övertygelser.

Intervjuer med Lukasjenko i utländska tidningar är ovanliga, men dessa tider är också ovanliga. Lukasjenkos mycket starka ställning på hemmaplan skyddar honom inte mot påtryckningar utifrån, framför allt från Ryssland, hans politiska sponsor, biståndsgivare och energileverantör.
Långt före den georgiska krisen skickade Lukasjenko ut trevare till väst i ett försök att bryta den isolering (inklusive visumförbud för höga regeringsföreträdare), som Europeiska unionen införde efter det att internationella valobservatörer hade underkänt de vitryska presidentvalen 2006.
Bryssel har antytt att det är redo för ett försiktigt närmande om Lukasjenko lättar på förtrycket genom att i första hand frige politiska fångar och tillåta fria, demokratiska val till parlamentet.
Lukasjenko har tillmötesgått EU i fråga om de politiska fångarna, vilket EU har bekräftat. Nu koncentrerar han sig på valen. Han påstår att han bryter mot vitrysk lag i ansträngningarna att se till att valen motsvarar EUs normer. Han har till exempel tryckt på för att valkommissionen ska ta in fler representanter från oppositionen. Han välkomnar också internationella observatörer och säger: ”Dörrarna står öppna för alla”.

Han uppmanar emellertid EU och USA att vara strikt objektiva i bedömningen av det vitryska valet och anklagar västmakterna för ”dubbelstandard”. Han klagar på att viktiga länder med liknande demokratiska underskott, framför allt Ryssland, undgår kritik och straff.
”Parlamentsvalet kommer att gå av stapeln i enlighet med vårt lands författning, vare sig väst gillar det eller inte”, säger Lukasjenko, som ”minsann inte tänker tigga väst om visum”.
Han misstänker att västs egentliga mål är ett regimskifte i Vitryssland. Han säger att han inte har någon brådska med att avgå och pekar på ”den engelska drottningen”, som har suttit vid makten i flera decennier.
Lukasjenko tycker att han har tjänat sitt land väl. Han har lyft upp det ur det postsovjetiska kaoset, skapat stabilitet och höjt medelinkomsten med 250 procent sedan Sovjettiden. Förra året var tillväxten 8,2 procent, och i år blir den 7,1 procent enligt Internationella valutafondens prognos.

Vitryssland förändras i sin egen takt, framhåller Lukasjenko. ”Omvärlden får gärna vilja att vi ska anpassa oss till dess standard, men det är ingen idé att pressa oss. Vi kanske inser med tiden att vi kan vara 80 procent som Tyskland eller Storbritannien, men det är vi själva som ska bestämma det”.
Efter att ha bevarat de statliga företagen intakta mycket längre än andra f d kommuniststater är det, enligt Lukasjenko, dags att privatisera nu. Han understryker att priset på de statliga företagen måste vara ”rättvist”. ”Hyggliga” investerare kommer kanske att erbjudas gratis mark för sina bostäder ”så att de kan bo mitt i Europa och inte i Europas utkant, som i London”, säger han.

Den vitryske presidenten erkänner att han irriterar Ryssland genom att inte erkänna de georgiska utbrytarregionerna Sydossetien och Abchazien. Det betyder inte att han utesluter ett erkännande längre fram. Det nya parlamentet ska få uttala sig i saken, säger han. Han avfärdar påståendet att Rysslands handlande har skapat ett farligt prejudikat för Vitryssland som ”urdumt”.
”Gud förbjude att Ryssland försöker sig på något liknande mot Vitryssland. Om detta fullständigt osannolika skulle ske har Europa rätt att agera kompromisslöst mot Ryssland med vilka metoder som helst”, säger Lukasjenko.
Lukasjenko vill att västmakterna ska engagera sig mer i de forna sovjetstaterna. Han påpekar att inflytandet från väst är huvudorsaken till att f d sovjetstater vägrar att erkänna Abchazien och Sydossetien.
Men vilka garantier finns det för att väst i framtiden är en tillräckligt tung motvikt mot ”Rysslands växande makt och Rysslands växande inflytande i dessa länder?”.
Det är en befogad fråga, men den ter sig svår att diskutera med Lukasjenko.
© 2008 TEMPUS/Financial Times

Livet på toppen
Alexander Lukasjenko föddes i Kopys i augusti 1954.
1982 blev han vice ordförande för ett kollektivjordbruk efter att tidigare ha tjänstgjort i den sovjetiska armén.
1990 valdes han in i den vitryska sovjetrepublikens Högsta sovjet.
1993 valdes han till ordförande i antikorruptionsutskottet i det vitryska parlamentet.
I jul 1994 valdes han till president.
I november 1996 vann han en folkomröstning, som gav honom mera makt över parlamentet och som förlängde hans mandat med två år.
I september 2001 omvaldes han till president i ytterligare fem år i val, som västerländska observatörer fördömde som odemokratiska.
I oktober 2004 vann han en folkomröstning, som hävde förbudet mot fler än två mandatperioder för en president.
I mars 2006 vann han en tredje mandatperiod som president. Valet underkändes av internationella observatörer.
I december 2007 meddelas att Vitryssland kommer att ha ryska raketbaser om USA inrättar raketförsvar i Polen och Tjeckien.
I juni 2008 anhåller Vitryssland om internationella offerter på ett nytt kärnkraftverk.