Tempus
|
Tidskriften
|
tidigare veckor: |
DARYNA KRASNOLUTSKA och KATERYNA CHOURSINA
Kiev
Den ukrainske oppositionsledaren Viktor Janukovitj vann presidentvalets
första omgång i söndags. I valets final om drygt
två veckor utmanas han av den sittande premiärminister,
Julia Timosjenko.
Janukovitj fick 31,5 procent av rösterna och Timosjenko fick
27,2 procent. Nästa omgång äger rum 7 februari.
Den sittande presidenten, Viktor Jusjtjenko, förlorade med
bara sex procent av rösterna varje chans att bli omvald.
Valet förra söndagen, som hölls fem år
efter det att Jusjtjenko besegrade Moskvas favorit, Janukovitj,
i den orangea revolutionen, satte punkt för Jusjtjenkos dröm
om att få leda Ukraina in i Europeiska unionen och Nato.
Men arvet av den orangea revolutionen kan fortfarande sätta
krokben för Janukovitj om väljarna faller för Timosjenkos
kampanjlöften. Hon stod vid Jusjtjenkos sida under de stormiga
dagarna för fem år sedan. Men idag lovar både
hon och Janukovitj närmare band till EU och bättre relationer
till Ryssland.
Timosjenko har chans att vinna slutomgången, eftersom
personer som stödde kandidater med koppling till den orangea
revolutionen, exempelvis Jusjtjenko, är potentiella väljare
för Timosjenko, påpekar Jurij Jakamenko, som
är analytiker hos tankesmedjan Razumkov Center i Kiev.
Valdeltagandet beräknades till runt 67 procent.
Under Jusjtjenko lockade Ukraina till sig 36 miljarder dollar
i utländska direktinvesteringar från början av
hans presidentperiod fram till och med november 2009, jämfört
med bara 5,7 miljarder ollar mellan 1999 och 2004.
Ukraina blev också medlem i Världshandelsorganisationen
och EU gav Ukraina status som marknadsekonomi. Arbetslösheten
minskade från 9,2 procent 2004 till 6,9 procent 2008 mätt
enligt Internationella arbetsorganisationens (ILO) kriterier.
Men de ständiga bråken mellan Jusjtjenko och Timosjenko
under nästan hela tiden sedan revolutionen 2004 väckte
besvikelse hos väljarna, vilket jämnade marken för
Janukovitjs parti, som vann parlamentsvalen 2006.
Janukovitj blev då premiärminister, men dispyter med
president Jusjtjenko lede till nyval 2007, vilket gav parterna
i den orangea revolutionen en chans att återförenas.
Timosjenko blev premiärminister igen 2007. Landet har sedan
dess varit fastlåst i ett dödläge på grund
av dispyter mellan dess tre ledande politiker.
Politisk instabilitet försvårade Ukrainas försök
att klara av den globala krisen. Landet står inför
den värsta recessionen på minst 15 år. BNP djupdök
med 20,3 procent under första kvartalet 2009, med 17,8 procent
det andra kvartalet och 15,9 det tredje.
Ukraina tvingades långa 16,4 miljarder dollar av IMF i slutet
av 2008, när den globala krisen minskade efterfrågan
på Ukrainas export och investeringspengar slutade komma.
Ukrainas samarbete med IMF har stannat upp på grund av interna
politiska motsättningar och regeringens oförmåga
att minska sina utgifter.
Ukrainas relationer med Ryssland försämrades efter 2004,
när Moskva protesterade mot Jusjtjenkos planer på Nato-medlemskap.
Ryssland har stängt av gasledningarna till Ukraina två
gånger sedan 2006 på grund av oenighet om priser.
Ukraina är beroende av Ryssland för drygt 50 procent
av gasbehovet, samtidigt som 80 procent av Rysslands gasexport
till Europa passerar genom Ukraina.
© 2010 TEMPUS/Bloomberg News