Tempus
|
Tidskriften
|
tidigare veckor: |
EDWARD LUCE
Washington
I slutet av förra veckan, när Barack Obama vid ett tillfälle
lämnade Washington för ett möte med väljarna
i Ohio, märktes åter lite av den kamplust som kännetecknade
hans kampanj inför presidentvalet. I talet i Ohio lovade
han bl a att ta upp kampen mot de lobbygrupper, som har förvandlat
hans reformförslag till ett fult spektakel och
som motsätter sig hans planer på att införa strängare
regler för finansbolagen på Wall Street.
Det var kanske ingen tillfällighet att Obama samma dag utnämnde
David Plouffe, som var hans kampanjchef, till rådgivare
inför höstens mellanårsval och ansvarig för
Vita husets PR-maskineri, som uppenbarligen har tappat gnistan.
Plouffe, som var den ende som tackades med namn när Obama
höll sitt segertal i Chicago, tippades från början
som stabschef i Vita huset.
Men den posten gick i stället till Rahm Emanuel, ledande
demokratisk attackhund i representanthuset som hjälpte till
att fixa demokraternas seger i mellanårsvalen 20067 och
som hämnade marken för storsegern 2008.
Allt det där känns som väldigt länge sedan.
Väljarna i Massachusetts påminde nyligen president
Obama om att hoppet om förändring i den amerikanska
politiken har krossats.
Vita huset var noga med att framhålla att Plouffe, som ska arbeta som utomstående rådgivare, är en utökning av laget och inte ersätter någon annan. Men tidpunkten för Plouffes återinval i arbetsgruppen understryker att Obama har avvikit mycket från den förändringskurs, som vann de amerikanska väljarnas förtroende i presidentvalskampanjen. Ett mått på besvikelsen är att Obamas lag inte lyckades förhindra valkatastrofen i Massachusetts. En annan, direkt relaterad faktor var beslutet att fösa ut Obamas enormt många kampanjsupportrar på ett sidospår kallat Organising for America. I stället för att använda databasen med 13 miljoner gräsrotsanhängare och mobilisera dem för att sätta press på motsträviga demokrater att ställa upp för sjukvårdsreformen släppte man ut dem på grönbete. En del av dem tros till och med ha röstat på republikanen Scott Brown i fyllnadsvalet i Massachusetts.
Kort sagt, Obama red in i Vita huset på en våg
av löften om att förändra saker och ting i Washington,
men resultatet är eller verkar åtminstone vara
att allting är som vanligt i Washington. Väljarna,
som är smartare än man tror, tyckte ganska snart att
de hade blivit vilseförda. Nu är det upp till Plouffe
att övertyga dem om motsatsen.
Låt oss komma ihåg hur vi vann 2008 och se till
att infria våra löften, skrev Plouffe häromdagen
i The Washington Post.
Att infria löftena är mycket svårare nu än
vad det var för tolv månader sedan om Obama hade förhållit
sig lite mer skeptisk till sina demokratiska partivänner
på Capitol Hill. Det kanske är för sent att rädda
sjukvårdsreformen, men det är inte för sent att
åstadkomma ett hyggligt resultat för demokraterna i
mellanårsvalen i november ett resultat som minimerar
demokraternas förluster och ger Obama förnyad vind i
seglen innan han ställer upp för omval 2012.
Presidentens chans att väcka nya förhoppningar kom i
onsdags när han höll sitt tal till nationen. Förhoppningsvis
är Plouffe rätt man att se till att Obama och hans tid
håller rätt kurs och tungan rätt i mun.
© 2010 TEMPUS/Financial Times