Tempus 2010 v 04

Tidskriften

tidigare veckor:  2009: 01/02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19   20 21  22 23 24 25 26 27 28 29 30/31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51   2010: 01 02 03 04

Det mesta handlar om pengar

Närmandet mellan Kina och Taiwan stimulerar handel och turism.

JANET ONG
Kinmen, Taiwan
Wu Tseng-dong minns hur han 1958 satt och darrade av rädsla i en tunnel när den taiwanesiska ön Kinmen utsattes av ett granatregn från Mao Zedongs kommunistiska styrkor. Idag smälter han ner granaterna till köksknivar, som säljs till turister från Kina.
”Det finns ingen antagonism mellan folk här på Kinmen och besökarna från fastlandet,” säger Wu, som står mitt i en hög av metallskrot inne på knivfabriken Chin Ho Li Steel. ”Vi måste lära av historien,” tillägger han.
På Kinmen har antalet besökare från Kina mer än trefaldigats sedan 2007. Ön är bara ett av många områden som gynnas av det hittills största närmandet mellan Taiwan och fastlandet. De forna fienderna i inbördeskriget planerar att i februari inleda förhandlingar på hög nivå om sänkta tariffer. Det blir första gången som Kina och Taiwan, som redan har mildrat reglerna för ägande och resor, gör direkta försök att riva handelshinder.
Taiwans president, Ma Ying-jeou, vill ha en uppgörelse som innebär att taiwanesiska exportprodukter förblir konkurrenskraftiga även efter det att ett avtal mellan Kina och Asean-länderna träder i kraft senare i år. Växande efterfrågan på elektronik, cement och stål i Kina hjälper Taiwan att hämta sig efter den första recessionen sedan 2001. Ett handelsavtal med kina skulle kunna öka Taiwans BNP med upp emot 1,72 procent, enligt det ekonomiska forskningsinstitutet Chung-hua i Taipei.
Det viktiga för Taiwans del är att undvika marginalisering, enligt Taiwans vicepresident, Vincent Siew, som talade inför ett möte med statsanställda på utrikesdepartementet för drygt en vecka sedan. Han jämförde det planerade avtalet med Kina med att ”öppna en dörr och kliva över tröskeln”.

Ön Kinmen har två av de elva hamnar som är auktoriserade att ta emot varor och personer direkt från Kina. Tillväxten på ön förebådar eventuellt ökad turism och export från Kina samt kinesiska investeringar i fastigheter och finansiella tjänster till gagn för huvudöns 23 miljoner invånare, enligt Lee Juh-feng, som förr var öns chefsdomare.
I mitten av november undertecknade Kina och Taiwan tre avsiktsförklaringar om att göra det lättare att få tillgång till varandras banker, försäkringsbolag och finansinstitutioner. Båda länderna hävde i december 2008 ett sex decennier gammalt förbud mot direkta förbindelser i luften, till havs och via post.
Taiwans regering räknar med att ett handelsavtal med Kina skulle utöka den inhemska tillväxten med mellan 1,65 och 1,72 procentenheter årligen, tack vare ökad export och drygt 260 000 nya arbetstillfällen. Exporten skulle kunna öka med fem procent per år och importen med sju procent, enligt regeringens beräkningar.
”Kina har aktivt inneslutit Asean-länderna i ett frihandelsramverk och Taiwan har uteslutits från förhandlingarna,” berättar finansexperten Wang Lei.

Det s k Ramverket för ekonomiskt samarbete mellan Kina och Taiwan syftar till att minska kinesiska importtariffer på omkring 500 produkter och mildra restriktioner inom detaljhandel och finanstjänster. Taiwans ekonomiministerium vill inkludera branscher som petrokemi, textilier, verkstadsmaskiner och bilkomponenter i den s k ”första skörden”, så att Kina och Taiwan kan komma överens om dessa branscher först och därefter förhandla om övriga branscher.
Oppositionella Demokratiska Progressiva partiet (DPP) vänder sig mot handelsavtalet med Kina och kräver en folkomröstning. DPP lockade strax före jul ut drygt 100 000 människor på gator och torg i protest mot Mas Kina-politik. ”Enda anledningen till att Taiwan inte skulle underteckna avtalet är politisk, inte ekonomisk,” säger Cheng-mount Cheng, ekonom hos Citigroup i Taipei. ”Pakten skulle underblåsa den ekonomiska tillväxten i Taiwan och locka fler turister.”

Kina och Taiwan har styrts av var sin regering sedan Nationalisternas styrkor, eller Kuomintang, flydde till ön efter nederlaget i inbördeskriget mot Maos styrkor 1949. Kina har hotat att invadera Taiwan om det förklarar sig formellt självständigt. 2006 genomförde Kina en mängd missiltester nära Taiwan under en hel vecka.
Runt 95 procent av invånarna på Kinmen röstade på Ma, Kuomintangs kandidat, i valet i mars 2008. Det betyder att stödet för honom är starkare på Kinmen än någon annanstans i Taiwan.
Kinmen, som Mao inte lyckades erövra trots 20 års bombardemang, ligger en halvtimmes resa med färja från Xiamen i Kina och en timmes flygresa från Taipei. Öborna talar en minnandialekt, som förstås väl av språkets användare i Xiamen.
”Vi har så mycket gemensamt kulturellt och historiskt,” påpekar den f d överdomaren Lee, vars mandat löpte ut i december förra året.
Lee var fem år gammal när bomberna började falla 1958. Hans familj sökte skydd i en tunnel som den hade grävt under huset. Lee säger att han inte hyser något agg mot kineserna. ”Vi kan inte avveckla de band som vi nu har knutit med Kina,” säger Lee.

Turistströmmen från Kina till Kinmen betyder goda affärer för Wu, som är tredje generationen ägare till Chin Ho-fabriken. Omsättningen har ökat med runt 30 procent sedan president Ma tillträdde. Knivfabriken ser ut som en krigszon: dussintals rostiga granater av varierande storlek ligger på marken nära smältugnen som Lee sköter.
”Småfolk som jag känner inte till det finstilta i avtalet mellan Taipei och Beijing, men vi förlitar oss på att Ma vet vad som är bäst för oss,” säger Wu, som röstade på Ma i valet. ”Det bästa han kan göra är att se till att vi inte börjar skjuta mot varandra igen.”
© 2010 TEMPUS/Bloomberg News