Tempus 2008 v 38

Tidskriften

tidigare veckor:   01/02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17    18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29-30 31 32 33 34 35 36 37

Det kokar bakom fasaden

Ryssland firar Abchaziens och Sydossetiens självständighet, men det andra besvärliga bekymmer i denna region. Flera muslimska republiker för krig mot centralregeringen i Moskva.

UWE KLUSSMANN
Magas, Ingusjien
Ett spöklikt sorgetåg drog för några veckor sedan genom centrala Nasran i den ryska republiken Ingusjien. Några hundra människor följde i tystnad Magomed Jevlojevs kista till graven. Denne 37-årige advokat och utgivare av den regimkritiska hemsidan www.ingusjetiya.ru hade skjutits till döds i sin tjänstebil av poliser. ”Av misstag” löd myndigheternas version, men ändå var skottet så träffsäkert att det tog i tinningen.
Runt de sörjande gick en grupp poliser i kravallutrustning. Statsmakten var rädd för en död man och hans släktingar och vänner. De befarade ”blodshämnd” enligt kaukasisk sed.
Jevlojevs hemsida var det sista fria mediet i denna region, som är lite mindre än Blekinge och har drygt 500 000 invånare. Det som irriterade makthavarna speciellt var att en enda bokstav – Y – skilde Jevlojevs internetsida från republikens officiella hemsida.

Regenten i Ingusjien, Murat Sjasikov, f d general i den hemliga underrättelsetjänsten, bor i ett pompöst palats i den konstlade, människotomma huvudstaden Magas. Hans uppdrag är att skapa stabilitet och arbetstillfällen, förklarar han i en intervju. Han tillägger också att ”fiender naturligtvis måste oskadliggöras”. I inofficiella sammanhang uttrycker Sjasikov att han gillar ”tysk ordning och reda”.
Någon ordning råder definitivt inte i Ingusjien, som Sjasikov vill förvandla till ett ”kaukasiskt Schweiz”. De ryska säkerhetsmyndigheterna betecknar landet som ”problemområde av första graden” – ett nästan lika stort bekymmer som grannlandet Georgien.
En följd av Rysslands erkännande av de georgiska utbrytarrepublikerna Abchazien och Sydossetien kan, enligt USAs republikanske presidentkandidat, John McCain, bli att Tjetjenien och andra smårepubliker i norra Kaukasien bryter sig loss.

De muslimska ingusjierna levde en gång sida vid sida med de kristna osseterna. Sedan delade Josef Stalin upp området och förenade ingusjier med tjetjener. Båda folken deporterades 1944 till Centralasien. Efter Sovjetunionens upplösning bildade ingusjierna en egen republik. Motsättningar mellan dem och osseterna ledde till ett blodigt krig 1992. 12 000 ryska soldater marscherade in och ställde sig på osseternas sida.
Ingusjien förblev en fattig region med 80 procents arbetslöshet och de högsta födelsetalen i Ryssland. Efter kriget i grannlandet Tjetjenien blev republiken ett fäste för väpnade islamister.
Dessa angrep nästan dagligen poliser och säkerhetsagenter, sprängde deras fordon i luften och attackerade deras byggnader med granater. Bara under årets första hälft har 70 poliser i Ingusjien mist livet i väpnade attacker. De statliga dödspatrullerna är lika våldsamma som terroristerna. I ”förebyggande” jakt på misstänkta har ett antal unga män förts bort och dödats.
De militanta islamisterna kämpar för ”ett kaukasiskt emirat”, som ska sträcka sig från Kaspiska havet till Svarta havet. I grannrepublikerna Kabardino-Balkarien, Karatsjai-Tsjerkessien och Dagestan har islamisterna nämligen god medvind.
Även i Dagestan, som med 2,6 miljoner invånare är den största nordkaukasiska ryska delrepubliken, hör terrorattentat till vardagen. För ett par veckor sedan sköts journalisten Telman Alisjajev till döds i huvudstaden Matjatsjkala. Han var medarbetare i ”Islamiska Televisionen”.

Ingusjierna betraktades länge som de vilda tjetjenernas mer försiktiga bröder. Medan tjetjenerna förde krig mot Moskva förblev Ingusjien en någorlunda vänligt sinnad enklav, men där fanns också hemliga sjukhus, som tog emot sårade tjetjenska rebeller. President Ruslan Ausjtjev stod för ett visst mått av stabilitet, eftersom han var både lojal mot Moskva och tjetjenernas gode vän.
Men Vladimir Putin ville ha tydliga fronter, och 2002 ersatte han Ausjtjev med en f d kollega från KGB, Sjasikov. Denne stötte genast på hårt motstånd, och han undkom flera mordattentat bara tack vare sin skottsäkra Mercedes.
Utåt presenterar Sjasikov sitt revir som harmonins högborg. Falskspelet nådde sin höjdpunkt i valet till duman 2007. Då rapporterade Ingusjien att partiet Enade Ryssland med Vladimir Putin i spetsen hade fått 98,72 procent av rösterna.

Men bakom fasaden kokar det. I november dödade säkerhetsstyrkorna i en ”specialoperation” i byn Tsjemulga den sexårige pojken Rachim Amrijev med ett skott i huvudet. Jevlojevs hemsida på internet redogjorde utförligt för mordet, som gjorde folk mycket upprörda, och för valfusket 2007. Det kunde makthavaren inte tåla.
Mordet på Jevlovej kan bli en vändpunkt. För ett par veckor sedan började Ingusjiens ”folkparlament” en insamling av namnunderskrifter med målet att klippa av banden mellan Ryssland och Ingusjien.
© 2008 TEMPUS/Der Spiegel