EU, sammanfattningar av artiklar om EU, Europeiska unionen som Bertil Tomelius läst i den svenska veckotidskriften Tempus sedan 1996. Tempus ger en bra bakgrund till och ökar förståelsen för världspolitiska händelser.

Site hosted by Angelfire.com: Build your free website today!

EU 2006 - 2017 EU 1999 EU 1998 EU 1996 - 1997 EU 2000 - 2001 EU 2002 - 2005

EU, sammanfattningar av artiklar om EU, Europeiska unionen som Bertil Tomelius läst i den svenska veckotidskriften Tempus sedan 1996. Tempus ger en bra bakgrund till och ökar förståelsen för världspolitiska händelser. Aktuell artikel

2006-1/2 s 3-4
"Wien vill ge EU en nystart"
Österrike planerar att återuppliva den dödsdömda EU-författningen och att arbeta för fortsatt utvidgning. Men EUs nya ordförandeland kommer också att väcka debatt om EU-institutionernas - särskilt EU-domstolens - otillbörliga inblandning i medlemsländernas inhemska frågor. Den österrikiske kanslern Wolfgang Schüssel vill ha en konferens om Europas identitet redan i slutet av januari. Han varnar för att Turkiet kanske aldrig blir fullvärdig EU-medlem och menar att tjänstedirektivet förmodligen måste skrivas om från början till slut. Det är andra gången som Österrike är EUs ordförandeland och tiden passar bra då den sammanfaller med firandet av 300-årsminnet av Mozarts födelse och 150 års minnet av Sigmund Freuds födelse.

2006-1/2 s 4
"Österrike får ingen lätt match"
Efter krisåret 2005 finns det gott om arbetsuppgifter för Schüssel som bland annat i egenskap av ny EU-ordförande ska försöka få EU-parlamentet att godkänna EUs nya budget. Samtidigt måste han hålla de alltmer EU-skeptiska österrikarna på gott humör. Till hösten går de nämligen till val. EU måste avgöra om Rumänien och Bulgarien ska få bli medlemmar 2007 eller 2008 och en diskussion om en ny EU-författning måste initieras.

2006-4 s 9-10
"Frankrike vet inte vad de vill"
Förvirringen i Paris kring EUs framtid ökar. I ett tal i Berlin ville Frankrikes premiärminister Dominique de Villepin sätta fart på den fransk-tyska "motorn" för att sätta fart på integrationen. Ingenting alls om konstitutionella ändringar nämndes. Villepin underströk att "unionens syfte är inte att växa utan stopp". Nikolas Sarkozy, ny partiledare och inrikesminister deklarerade nyligen att alla utvidgningar utöver Bulgarien och Rumänien ska ske först efter en konstitutionell reform.

2006-4 s 10
"Österrike vill att alla EU-medborgare betalar skatt direkt till Bryssel"
EU behöver ett säkert sätt att finansiera sin verksamhet. Man måste få slut på de oändliga diskussioner mellan medlemsregeringarna om hur mycket respektive land ska bidra med till budgeten. Även EU-kommissionens ordförande Prodi tycker att direktbeskattning vore ett steg framåt och skulle kunna läggas på investerares kortsiktiga vinster och på internationella flyg- och sjöresenärer.

2006-6 s 3-4
"Utvidgning för stabilitetens skull"
Den som tror att förra årets rungande nej till EUs nya författning skulle förhala eller stoppa EUs omtvistade utvidgning med länderna på Balkan har inte lyssnat på EU-kommissionen, det vill säga den 43-årige finländare, Olli Rehn, som har till uppgift att leda Balkanstaterna in i unionen. Han menar att EU ska kunna exportera stabilitet till Balkan som saknat detta under de flesta av de senaste 150 åren. EU ska koncentrera sig på sydöstra Europa "nu och för överskådlig framtid". Först kommer Bulgarien och Rumänien, som har 11 månader på sig att åtgärda korruption, organiserad brottslighet och trafficking samt reformera sitt rättsväsende, sedan länderna på västra Balkan och till sist Turkiet.

2006-7 s 3-4
"När öst möter väst"
Allting talar för att man bör slopa alla restriktioner för arbetskraftens fria rörelse inom EU. Övergångsrestriktionerna skall utvärderas efter två år det vill säga i april i år. Den 8 februari publicerade EU-kommissionen en rapport enligt vilken de länder som inte införde restriktioner - Sverige, Irland och Storbritannien - har haft högre tillväxt och högre sysselsättning. Öppenheten har bevisligen inte skadat dem. Det som hänt är att restriktionsländerna tagit emot flest invandrare, som arbetar illegalt. De kallar sig egna företagare. De har ofta accepterat jobb som lokalbefolkningen inte vill ha. De har inte kommit till länderna för att tära på välfärdssystemen. Finland, Portugal, Spanien och kanske Grekland överväger att slopa sina övergångsarrangemang i maj.

2006-7 s 4-6
"Näringsliv och ekonomi går i otakt"
EU har blivit en klubb av tröga, stelbenta ekonomier med många dynamiska företag. Detta kan vara fröet till växande motsättningar mellan regionens politiska ledare å ena sidan och affärseliten å den andra, vilket i sin tur kan få allvarliga följder inte bara för Europas framtid utan för globaliseringen i sig. Europa har blivit en världsdel med konkurrenskraftiga, multinationella företag i konkurrenssvaga länder. Den låga tillväxten beror på stela arbetsmarknader och blockerande byråkratier. Välfärdens tyngd hämmar landets potential. Detta märks särskilt i Tyskland. Konsumenterna tänker fortfarande lokal medan näringslivet förlitar sig i allt högre grad på globala marknader och arbetare. Kapitalets makt visavi arbetskraften har stärkts.
Kraven på åtgärder för att överbrygga klyftan mellan politik och näringsliv kommer för närvarande från framför allt den politiska oppositionen. I Sverige är det den unge moderatledaren Fredrik Reinfeldt som vill reformera arbetslöshetsstödet och stimulera småföretagandet.

2006-8 s 4-5
"Inga uppoffringar för eurons skull"
Låg inflation och lågt budgetunderskott är obligatoriska kriterier för medlemskap i EUs valutaunion. De nya EU-länderna verkar inte tycka att euron är värd besväret. Den nya regeringen i Polen ser inga fördelar med att införa euron. Det skulle vara leda till att "exporten liksom den nationella inkomsten kommer att minska samtidigt som arbetslösheten stiger". Liknande uppfattningar finns i Tjeckien och Ungern medan Central- och Östeuropas mindre stater - ekonomiska reformländer som Slovenien, Estland och Slovakien - har accepterat villkoren för att ansluta sig till den gemensamma valutan. På sikt måste alla nya EU-länder ansluta sig, det ingår i den överenskommelse som de har skrivit på. På sikt kommer de motvilliga länderna nog också att få uppleva ett motstånd från de länder som i dag investerar, när de upptäcker risker med länder vars inhemska valutor fluktuerar.

2006-8 s 5-6
"Vid gavel blev lite på glänt"
En kompromiss har öppnat porten för den polske rörmokaren. Äntligen blev den "fjärde friheten" också fri, om än begränsad. EU-parlamentet enades i förra veckan om en ny version av tjänstedirektivet. Det blev en kompromiss som hälsades med protester från representanter för EUs nya medlemsländer i Öst- och Centraleuropa. Lagen undantar viktiga sektorer från konkurrens som sjukvård, socialtjänst, allmänna kommunikationer och spel. Lagens ursprungliga kärnklausul, ursprungsprincipen, som skulle ha tillåtit företagen att verka i andra länder enligt hemlandets regler, har fått många politiker och fackföreningsledare att frukta att arbetskraften från öster, om den släpptes fri, skulle undergräva lönenivåer och välfärdsstandarder i länder som Frankrike och Tyskland.

2006-8 s 5
"Virus och rädsla har nått Europa"
Fågelviruset har spridits till Europa, som nu vidtar åtgärder för att minimera skadorna. Hälsovårdsmyndigheter i hela Europa, utfärdare i förra veckan restriktioner för kommersiell fågelnäring efter rapporter om att fågelviruset hade dykt upp överraskande tidigt bland flyttfåglar u flera västeuropeiska länder. Viruset bekräftades först hos svanar i Grekland, Bulgarien och några dagar senare i Tyskland.

2006-10 s 3-4
"Nationalismen höjer sin röst"
En av EUs stabilaste och minst ifrågasatta pelare, en enhetliga marknaden, börjar vackla. De nationalistiska och protektionistiska instinkter som kommit fram i Frankrike, när ett italienskt övertag av ett energiföretag stoppades, rimmar illa med tanken på europeisk integration. De olika medlemsländernas politiska ledarna är alltför måna om att hålla sig väl med sina väljare. Man underblåser sina väljares rädsla i stället för att bemöta den. Och detta när Europas länders enda chans att möta konkurrenter som Indien och Kina - eller energileverantörer som Ryssland, är att slå sina krafter ihop.

2006-10 s 4
"Österrike höjer ett varnande finger"
Protektionismen måste stoppas i sin linda. EUs nuvarande ordförandeland Österrike betecknar Frankrikes åtgärder för att skydda den inhemska industrin mot utländska intressenter som "rena, rama protektionismen". Åtgärden var att slå samman det statligt kontrollerade Gaz de France med energiföretaget Suez, en affär som gör det möjligt för den fransk-belgiska vetten - och energigruppen att avvärja ett potentiellt, fientligt bud från det italienska energiföretaget Enel.

2006-13 s 3-4
"Europas oreformerade ekonomier"
Ledarna för dem europeiska unionen samlades nyligen i Bryssel för att diskutera ekonomiska reformer och rädslan för ett uppsving för protektionismen - men få tror att man kommer att kunna åstadkomma särskilt mycket. Den italienska regeringen pekar gärna ut Frankrike som en protektionistiskt. I förra veckan misslyckades Italien att få andra regeringar att skriva under ett öppet brev mot protektionismen för att kritisera Frankrike. En växande ovilja mot förändring kan skönjas i hela Europa, där människor delas upp i de som hör till och de som står utanför. Européerna protesterar inte bara mot ny arbetslagstiftning utan också mot avregleringen av energimarknaden, mot invandrad arbetskraft från Centraleuropa och mot friare handel inom tjänstesektorn.

2006-13 s 5
"Nej! Europas största problem är att ledarna bara säger nej till allting"
Grunden till problemen i Frankrike och Italien är att människorna där förlorat förmågan att säga oui respektive si till reform och modernisering. Dagens franska och italienska ledare styr över orörliga, otidsenliga regimer. Bägge länderna behöver en revolution, men inte en från studenter, facliga ledare eller politiker som bara kan säga NEJ!

2006-14 s 10
"EU satsar på biobränsle"
Etanol och biodiesel ska minska beroendet av fossila bränslen. EU vill se ökad produktion av biobränslen och kräver att dessa svarar för 5.75 % av förbrukningen senast 2010 i alla medlemsländer. Frankrike och Tyskland har helt antagit utmaningen medan till exempel Irland och Finland släpar mest efter. Biobränsle i Europa är till 80 % biodiesel som framställs av rapsfrön. Resten etanol framställs av sockerbetor.

2006-16 s 3-4
" EU har fastnat i en fälla"
EU ligger i startgroparna för ännu en utvidgning. Nu är det Bulgarien och Rumänien, två länder som genomsyras av maffia och korruption, som ska väljas in i klubben. Samtliga 25 EU-länders regeringar har godkänt Bulgariens och Rumäniens medlemskap och EU-parlamentet har instämt. Därför kan praktiskt taget ingen stoppa EU-kommissionen att i maj föreslå att Rumänien och Bulgarien blir medlemmar i januari 2007, alltså om drygt ett halvår. Jag undrar om detta inte blir nådastöten för Europeiska Unionen i varje fall i den formen som den har nu.
Den tyska domaren Susette Schuster återvände från ett uppdrag i Bulgarien med en "oroväckande" rapport:"ett kaotiskt rättsväsen, utbredd korruption och lågt förtroende för staten bland medborgare". Ett annat EU-organ har varnat för att EUs kamp mot terrorism, narkotika -, vapen - och barnhandel, kommer att undergrävas när "gangstergängen" får tillgång till alla akter och dokument via Bulgariens medlemskap.
Samma personer som i Bulgarien på uppdrag av den kommunistiska statsledningen för 20 år sedan handlade med droger, innehar i dag nyckelposter inom polis, rättsväsende och politik. Dessa politiker och myndigheter kommer också att få kontroll över de 2,3 miljarder euro (22 miljarder svenska kronor) som Bulgarien får i stöd av skattebetalare inom andra länder i EU de kommande tre åren. Jag tror att risken är mycket stor att EU-medborgares förtroende för EU-byråkratin kommer att sjunka till en nivå där EU-fortbestånd ifrågasätts och kanske omöjliggörs. Var detta verkligen nödvändigt? Varför har inte en enda av de 25 regeringarna haft mod att vika av och säga ifrån i tid? För att en utvidgning ska vara legal räcker det ju med att ett land röster emot. Samma regler som stoppade Kommissionens förslag om en ny författning. Men då var det ju folket som bestämde - inte regeringarna!

2006-18 s 9-10
"Dörrarna öppnas på glänt"
Från och med denna vecka är det lättare för medborgare i de nya EU-länderna att söka jobb i några av de gamla medlemsländerna. Spanien liksom Portugal, Grekland och Finland har helt hävt restriktionerna för arbetskraft från de nya medlemsländerna. Spanien har numera stort behov av invandrare, som behövs för att hålla den växande ekonomin under armarna. Frankrike, Italien, Belgien och Luxemburg nöjer sig med att lätta på restriktionerna som infördes i maj 2004.

2006-19 s 3-5
"Bulgarien och Rumänien är lyckligt lottade"
EU förbereder sig för två nya medlemmar, men entusiasmen lyser med sin frånvaro. Hur stor kan unionen bli? I veckan kommer det en rapport som kanske skjuter upp medlemskapet till 2008. EU-parlamentet varnar för "obegränsad expansion" och väljarna är utvidgningströtta. Detta kommer att göra det svårt för länder som Georgien och Ukraina att hoppas på medlemskap inom de närmaste decennierna.
Bulgarien och Rumänien kan bli de två "sista" medlemmarna i EU.

2006-19 s 4
"Vi vill vara med i klubben!"
Tvivlen på Balkanländernas möjligheter att bli medlemmar i EU växer. I förra veckan avbröt EUs utvidgningskommissionär Olli Rehn förhandlingarna med Serbien om ett stabiliserings- och associationsavtal, som är första steget till ett inträde i EU. Orsaken är att Serbien länge lovat att lämna ut general Mladic men inte gör det. En majoritet av serberna vill inte att så ska ske att döma av att det extrema Radikalpartiet som stöder Mladic idag är det största partiet i Serbien.

2006-20 s 3-7
"Du trötta gamla värld"
Europa är regeringskrisernas världsdel. I Italien, Frankrike, Storbritannien och Polen har regeringarna antingen mist väljarnas förtroende eller försvagats så till den grad att de är handlingsförlamade. I Italien var den politiska högerns kandidat till talman den 87 årige Guilio Andreotti en kristdemokratisk fossil som var med redan när landets författning skrevs 1947. Italien har haft 60 regeringar sedan kriget. Prodis smala majoritet tyder på att den nya regeringen inte heller blir långlivad. Frankrikes president Chirac är mer impopulär än någonsin liksom premiärminister de Villepins regering. I Storbritannien har Tony Blair tömt sina krafter efter tre valsegrar och Labours framtid hänger på hur snabbt han lämnar över rodret till sin kronprins, finansministern Gordon Brown. I Polen har det nationalkonservativa partiet PiS, tvingats inkludera den populistiska bondeledaren Lepper och Polska familjeförbundet i regeringen för att få majoritet i parlamentet. Dessa fyra länder har 48 % av EUs befolkning och 38,5 % av rösterna i EU-parlamentet. Hur ska dessa länder kunna förverkliga EUs mål när deras ledare är kraftlösa?

2006-20 s 6
"Kommissionen försöker blåsa liv i unionen"
Manuel Barroso menar att terrorismen är det största hotet mot EUs 470 miljoner invånare. Ett ytterligare attentat skulle ytterligare minska medborgarnas förtroende för EU. Därför skulle en alleuropeisk antiterrorkampanj stärka stödet för EU. Denna ingår i ett paket med flera initiativ för att blåsa nytt liv i EU efter bakslaget i fjol med den avvisade nya författningen. Ett av dessa är ett medborgarkort som kortfattat och tydligt berättar för medborgarna vilka rättigheter de har var de än befinner sig i unionen.

2006-20 s 8-10
"De trygga jobben blir färre och färre"
Nya jobb betyder inte nödvändigtvis fasta jobb, snarare tvärtom. De består ofta av deltidsjobb och tillfälliga projektanställningar. Ekonomer och näringslivets ledare anser inte att detta är den bästa lösningen på Europas arbetslöshetsproblem. Det vore bättre att reformera formerna för fast anställning menar de. Ju striktare reglerna för fast anställning desto fler arbetsgivare väljer att korttidsanställa.

2006-20 s 11
"EU lockar och pockar"
Europeiska unionen beslöt på måndagen att försöka övertala Iran att ge upp sitt anrikningsprogram med hjälp av ett nytt förmånspaket. EU är redo att erbjuda Iran "den mest sofistikerade teknologi som finns" förutsatt att denna teknologi används till att producera energi och inte till vapenframställning. Iran reagerade svalt på förslaget och meddelade att det kommer att avfärda varje initiativ som kräver att Iran upphör med urananrikning.

2006-21 s 4-5
"Inflation följer i eurons spår"
Slovenien är det enda av de nya EU-länderna som uppfyller kraven för att byta sin gamla valuta mot euro. Den 1 januari 2007 erbjuds Slovenien byta valuta. Många butiker har redan börjat höja sina priser genom att avrunda i euro. Länder som Polen och Ungern klarar inte att uppfylla kravet på budgetunderskott och andra länder som Estland har för hög inflation.

2006-21 s 6
"EU fryser pengar till Vitryssland"
Europeiska unionen har skärpt sina sanktioner mot den vitryska regeringen. Alla konton tillhörande Vitrysslands president, Alexander Lukasjenko, och ytterligare 35 politiker och funktionärer har frusits. Åtgärden är en reaktion på myndigheternas agerande i samband med valen i mitten av mars, när Lukasjenko vann.

2006-21 s 6
"Den hårda linjen gäller"
I allmänna val på den grekiska delen av Cypern gav väljarna i söndags uttryckligen stöd till det parti som avvisade FNs fredsplan om en återförening av ön. Detta tolkas som att majoriteten av grekcyprioterna ställer sig bakom president Tassos Papadopoulos hårda linje gentemot Turkiet.

2006-22 s 3
"EU tar nya tag"
EUs medlemsländer gav sig själva ytterligare ett år för att bestämma hur det ska bli med EUs nya författning. Antingen ska de formulera om det nedröstade förslaget eller försöka hitta ett annat sätt att sätta upp mål för expansionen och större inflytande på världsscenen. Detta beslöt utrikesministrarna i ett brett samförstånd. 15 länder har redan ratificerat förslaget - två länder Frankrike och Holland har röstat nej i folkomröstningar. Utvidgningen ska också gå vidare men den allmänna opinionens misstänksamhet mot nykomlingar kräver dock att framtida medlemskandidater måste uppfylla mycket strikta kriterier för att accepteras som medlemmar. Ministrarna satte också samman en att-göra-lista med åtgärder som européerna önskar sig, hårdare tag mot den gränsöverskridande brottsligheten, arbetslöshet, invandring, social rättvisa och globaliseringen.

2006-22 s 4
"Fantomsmärtor skadar förhållandet mellan EU och Ryssland"
Ryssland beskyller EUs östeuropeiska medlemmar för att förgifta unionen med "spöken från det förgångna". De koncentrerar sig på forna tiders oförrätter vilket har försämrat EUs relationer med Moskva. Detta framkom vid förra veckans toppmöte mellan EU och Ryssland vilket för övrigt dominerades av energifrågor och lättnader i visumrestriktioner för resande.

2006-25 s 9
"Budbäraren har en otacksam roll"
EU spelar en diplomatisk huvudroll i den iranska krisen, men unionens konstitutionella förlamning gör att det stöter på hinder i sina försök att bli en stor aktör på världsscenen. Eftersom förslaget till ett nytt fördrag för EU vilar och inte kan genomföras på grund av att det förkastats i flera folkomröstningar så har EU ingen gemensam utrikespolitisk talesman utan varje EU land driver sin egen utrikespolitik. Detta gör det svårt för den "höge representanten" Javier Solana att fullfölja sitt uppdrag vad gäller att få Iran att sluta med sitt atomprogram. Enligt det nya fördraget skulle Solana ha blivit Kommissionens vicepresident med titeln utrikesminister och en diplomatisk avdelning skulle ha inrättats.

2006-25 s 14-15
"Får hela Europa plats i EU?"
EU är redo att angripa både orsakerna till och effekterna av den illegala invandringen. På förra veckans toppmöte sa premiärminister Tony Blair att den illegala invandringen numera är en av de viktigaste frågorna för Europas medborgare. President Chirac föreslog "innovativ finansiering" och annat stöd till Afrika för att åtgärda problemet med illegal invandring där det uppstår. En annan viktig fråga var den om var EUs gränser ska börja och sluta. EUs ledare har infört två nya begrepp när det gäller utvidgning. Det ena är "Unionens kapacitet att absorbera nya medlemmar" och det andra "medborgarnas framtida syn på utvidgning". Frågan är om detta är nya kriterier för medlemskap i ett försök att säga nej utan att säga nej till Turkiet. I december ska EU diskutera om en union med runt 30 medlemmar kan fungera effektivt.

2006-26 s 8
"Mätbar motvilja"
En ny global undersökning speglar misstro och förakt mellan västerlänningar och muslimer. Undersökningen är gjord av Pew Global Attitudes Project i Washington som frågade muslimer och icke-muslimer i 13 länder om deras inställning till varandra. I de flesta länder är misstro och förakt ömsesidiga känslor, men i framför allt Storbritannien är obalansen stor. Storbritannien är det land som har störst tolerans mot muslimer samtidigt som deras muslimer har en mycket negativare attityd till västerlänningar än islamska minoriteter i andra europeiska länder.

2006-27 s 15
"Finland tar över ordförandeskapet"
Från och med 1 juli tar Finland över ordförandeskapet i Ministerrådet. Utrikesminister Erkki Tuomioja säger att Finland kommer att göra sitt yttersta för att förhindra att Turkiets medlemskapsförhandlingar bryter samman, men att förhandlingarna oundvikligen kommer att suspenderas om inte Turkiet erkänner Cypern före årets slut. Finland kommer också att göra en bred översyn av unionens utvidgningspolitik utifrån en rapport från EU-kommissionen om unionens "absorptionsförmåga".

2006-28 s 3-4
"Fallgropar i åkern"
EU har med ett nytt regelverk, som heter "Cross Compliance" vänt ut och in på systemet med miljardsubventioner till jordbruket. Det började gälla 2005 men har sedan 2006 fått en utvidgad version som revolutionerar fördelningen av stödpengar till bland annat 40000 tyska jordbrukare. Varje gård får knappt 300 euro per hektar och år. Detta förutsätter att alla EU-regler följs till punkt och pricka annars blir det avdrag. Att vara bonde blir mer och mer ett skrivbordsjobb. 40 % av arbetstiden ägnas åt dator- och pappersarbete.

2006-28 s 16
"EU är bra, tycker de flesta"
EUs popularitet har den sista tiden ökat till 55 %, vilket är fem procentenheters uppgång jämfört med den förra mätningen. I Storbritannien säger 42 % av de tillfrågade att medlemskapet är positivt - 8 procentenheter mer än i fjol. Eurobarometern undersökning visar att stödet för EU är störst i Irland där 77 % gillar EU. Minst populär är EU Österrike, Lettland och Finland.

2006-28 s 4-5
"Svalt mottagande i Bryssel"
Martin Schulz, socialisternas ledare i EU-parlamentet säger att Robert Fico som nyss vann valet i Slovakien riskerar att uteslutas ur Europeiska socialistpartiet i EU-parlamentet. Orsaken är att hans regeringskoalition inkluderar högerextremistiska, nationalistiska partier, som motarbetade Slovakiens inträde i EU och NATO när de hade regeringsmakten på 1990-talet.

2006-29/30 s 8-9
"Ett steg framåt, två steg bakåt"
Efter flera år med politisk stabilitet och god ekonomisk tillväxt står länderna i Centraleuropa inför den hittills tuffaste utmaningen sedan de gick med i EU 2004. Från Polen till Slovakien har allmänna val följts av tilltrasslad politik, vilket väcker tvivel på regionens förmåga att genomföra nödvändiga förändringar för utbytet av de nationella valutorna mot euron, som är den viktigaste symbolen för europeisk integration.
Polen genomförde i förra veckan ännu en ommöblering i regeringen. Tyskland och Ryssland är skeptiska till den konservativa regeringen i Warszawa. Dilemmat är att kontrollera budgetunderskottet som var 6,1 & 2005, långt mer än de 3 % som krävs för att få vara med i euro-zonen. Ännu värre är problemet för Ungern vars underskott i år kommer att stiga till 11 % om ingen radikal åtgärd vidtas. I Slovakien verkar utsikterna att övergå till euron ha försämrats dramatiskt i och med valet av en regering som leds av socialisten Robert Fico och som stöds av nationalistiska och populistiska grupperingar. I Tjeckien ledde valet nyligen till att höger- respektive vänsterblocket fick lika många mandat vilket inte bäddar för några radikala reformer.

2006-31 s 3-4
"Dålig reklam för den nya EU-utvidgningen"
Ex-kommunistländerna som kom med 2004 vacklar betänkligt. Tillväxten är högre än genomsnittet men den politiska svagheten är stor. Tjeckien har ingen regering alls och Estland, Lettland och Slovenien har bräckliga koalitioner vars mål i första hand är makt inte reformer. Slovakien och Polen har regeringskoalitioner som omfattar extremistiska och populistiska partiet både till höger och vänster. Detta kan förstöra deras chanser att komma med i Schengenavtalet eller eurozonen eller båda. Det värsta är att allt detta gör dålig reklam för den fortsatta EU-expansionen. Viljan till en framtida expansion i det gamla Europa haltar.

2006-31 s 5-6
"EU finansierar stamcellsforskning"
EU har beslutat att finansiera stamcellsforskning trots att Österrike, Litauen. Malta, Polen och Slovakien röstade mot. Alla sa att de gjorde detta av etiska och moraliska skäl. Förslaget gick igen efter en lång och hetsig debatt sedan det klargjorts att under inga omständigheter finansiera forskning som innebär att man förstör mänskliga embryon bara sådana som annars kasseras som vid till exempel provrörsbefruktning.

2006-31 s 5
"EU-patruller mot illegala invandrare"
EU kommer inom några veckor att sända sjöburna patruller till Kanarieöarna och Afrikas västkust som en del i kampanjen för att stoppa vågen av illegala invandrare som försöker ta sig in i Europa. Liknande patruller kommer också att sändas till Malta. Mer än 11000 afrikaner har i år gjort den farliga resan till Kanarieöarna.

2006-34 s 3-4
"EU-medlemskap är inte det som Turkiet behöver mest"
För ett halvår sedan stred flera av EUs medlemsländer mer eller mindre öppet om hur man skulle förhålla sig till Turkiets önskan och ansökan om att bli medlem i EU. De fanns argument för detta och många mot detta. Stora förändringar har genomförts i Turkiet under de senaste fyra åren under trycket av EU-kommissionens krav på medlemskap vilka har minskat korruptionen och gjort landet till en modernare stat. Intresset för EU har emellertid nu sjunkit kraftigt i Turkiet, delvis på grund av EUs digra regelverk, enligt en artikel i Newsweek (refererad i senaste numret av Tempus). Stödet har sjunkit till 43 % och det sjunker snabbt. Det främsta skälet är Cypern. EU-kommissionen ställer stora krav på att Turkiet ska göra ytterligare eftergifter i konflikten om den delade ön. Detta sårar många turkars nationella stolthet. Många tycker också att det blir för kostsamt att följa EUs regelverk. Ett exempel är de dåliga söndervittrande ledningar för dricksvatten som måste byggas om till stora delar för att möta kravet på vattenstandard. Företagare är rädda för att Bryssels arbetsrättslagar skulle hindra okontrollerat övertidsarbete och stoppa skolbarns deltidsjobbande. Säkerhets- och arbetsmiljöreglerna skulle kunna leda till konkurs för de många företag som skulle tvingas byta ut sin gamla maskinpark som tillverkades i Östtyskland för flera decennier sedan.

2006-34 s 7
"Europa försöker enas om flygsäkerheten"
I förra veckan samlades ministrar från Finland, Tyskland, Portugal, Slovenien och Frankrike hos den engelske inrikesministern John Reid för att kartlägga nya antiterroristlagar. På en presskonferens efteråt lade de fram förslag som signalerade ett skifte i Europa. Potentiella terrorister "hoppas krossa våra öppna samhällen" menade Reid. Det tar "ingen hänsyn till mänskligt liv eller mänskliga rättigheter". Till slut måste "individuella rättigheter vägas mot kollektiva rättigheter till säkerhet och skydd av liv och lem". Det finns idag två fundamentalt olika grundnormer i Europa. En är EUs värderingar, inklusive demokrati, frihet och rättvisa för alla. Det andra är totalitarismens värderingar, som försöker förvanska en religion, vars namn står för fred, sa Reid med hänvisning till islam.
EU-ministrarna diskuterade möjligheten att blockera webbsidor som sporrar folk att begå terroristbrott eller erbjuder detaljer om hur man kan tillverka bomber.

2006-36 s 3-4
"EUs sjunkande födelsetal sprider sig österut"
Demografisk obalans skapar brist på arbetskraft, ekonomiska bekymmer och sociala motsättningar. De mest drastiskt sjunkande födelsetalen noteras i framför allt Östeuropa som dessutom förlorar arbetskraft med arbetsutvandring till Västeuropa. Europeiska kvinnor som är bättre utbildade och mer integrerade i arbetsmarknaden än någonsin förr säger att de inte har tid att skaffa barn. Bruket av preventivmedel har också gjort barnafödandet till ett aktivt val. Legaliseringen av abort i många länder har också påverkat födelsetalen.

2006-36 s 7
"Tolkarna kostar miljontals euro varje år"
Miljontals euro från skattebetalarna slösas bort varje år på EU-tolkar som ofta kommer till möten bara för att få veta att de inte behövs. En rapport om EUs årliga tolkbudget avslöjar att 16 %, 25 miljoner euro, går till tolkar, som egentligen inte behövs.

2006-36 s 8
"En vana som har blivit en dyr ovana"
Enligt EUs bestämmelser ska parlamentet samlas 12 gånger per år i Strasbourg i Alsace som en symbol för försoningen mellan Frankrike och Tyskland efter andra världskriget. 216 miljoner euro kan sparas årligen genom att förlägga parlamentet permanent i Bryssel. Sessionerna i Strasbourg kan emellertid bara slopas efter en ändring av EUs grundlag och Frankrike (som alla andra medlemsländer) har vetorätt i sådana frågor.

2006-36 s 8
"Kandidatländerna sätts under lupp"
Bryssel förväntar sig större ansträngningar från Bulgarien och Rumänien inför deras stundande EU-medlemskap. Bulgarien och Rumänien förbereder sig intensivt för inträdet i EU i januari 2007. För dem gäller de hittills striktaste villkoren för något nytt medlemsland. Bulgarien är föremål för den hårdaste granskningen. EU har auktoritet att suspendera regionalstöd värt flera miljarder euro till de båda länderna om det står klart att korruption och bedrägeri förekommer i förvaltning och politik även efter det att de blivit medlemmar. Om Bulgarien inte lyckas angripa kriminalitet och korruption kan landet uteslutas från unionens juridiska samarbete och landets domstolar kommer i då fall inte att erkännas av unionen.

2006-37 s 10
"Turkiets förhandling med EU är i farozonen"
Bryssel försöker förhindra ett totalt avbräck i Turkiets 43-åriga kamp för att bli medlem i EU, genom att skjuta upp en av de mest kontroversiella frågorna till efter de turkiska valen nästa år. Problemet är att Cypern inte erkänns av Turkiet och därför kommer Cypern att använda sin vetorätt inom EU för att stoppa Turkiets medlemskap. EU har gett Turkiet en tidsfrist till årets slut för att öppna sina hamnar och flygplatser för Cypern. Olli Rehn som är utvidgningskommissionär vill nu hänskjuta frågan till EU-domstolen för att vinna tid.

2006-37 s 13
"EU vill ge diplomatin en chans till"
Tidsfristen för FNs krav på Iran gick ut den 31 augusti. USA förbereder förslag till en resolution om sanktioner. Det är dock tveksamt om Kina och Ryssland skulle godkänna sanktioner. Överläggningar mellan EU och Iran om Irans atomprogram väcker hopp om att frågan kan lösas på diplomatisk väg. USA fortsätter dock att tvivla på Irans intentioner.

2006-39 s 3-5
"Öppna EUs portar"
Nästa utvidgning närmar sig och den blir långt ifrån den sista. EU får om några månader två nya medlemmar, Bulgarien och Rumänien. Blir det den sista utvidgningen? Nej, inte alls. Albanien står också på tur. Upplopp i Ungern? Tilltagande EU-skepsis i Östeuropa? Ett entydigt "nej" till en ny EU-författning i Frankrike och Nederländerna och, minst sagt, brist på entusiasm i andra medlemsländer? Strunt i det, nu är det dags för en ny omgång. Unionen omfattar drygt 460 miljoner människor från Medelhavet till Arktis, och dess BNP är större än USAs. En klar majoritet av invånarna tycker att nu räcker det - dags att stänga dörren! Men de politiska ledarna i Europa är av en annan mening. För en del är motiven nationalistiska. Länder som ligger nära EUs yttre gräns räknar med att en utvidgning leder till kommersiella möjligheter och dels kan den innebära en buffert mot den tumultartade postsovjetiska regionen. Storbritannien och Sverige vet att en utvidgning försvagar EU-federalister som vill fördjupa samarbetet. Men det främsta motivet är nog att utvidgningen är nödvändig för att säkra fred och framsteg i regionen. Utvidgningen har visat sig vara det mest kostnadseffektiva redskapet för att expandera västeuropeisk ekonomi och politisk praxis - mer än USAs militära interventioner.

2006-39 s 6
"Turkiet har det minst sagt motigt"
Motståndet i EU mot fortsatt utvidgning växer. Nu är det inte bara medborgarna utan också en del ledare som är öppet skeptiska. De båda franska presidentkandidaterna anser att "privilegierat partnerskap" är tillräckligt i Turkiets fall. Flera ledare i Österrike som står inför kommande val hävdar att Turkiets kulturella och geografiska bakgrund gör landet kompatibelt med Europa. Förbundskansler Merkel i Tyskland uttrycker också tvivel på Turkiets lämplighet.

2006-41 s 4-6
"Vådligt dubbelkommando"
EU och NATO har mycket gemensamt och många gemensamma medlemmar som eftersträvar samma mål. Men i stället för att fördjupa försvarssamarbetet råder det en bitter konkurrens mellan de båda organisationerna vilket enligt experter skadar både EUs och NATO s trovärdighet oh effektivitet. Båda har separata högkvarter i Bryssel åtta kilometer från varandra. EU har 25 medlemsländer (snart 27) och NATO har 26, varav 19 tillhör EU. De länder som mest aktivt underblåser den olyckliga konkurrensen är Storbritannien, som vill bevara och förstärka NATO och Frankrike som vill att EU ska utvecklas till en mer robust försvarsinstitution som inte är beroende av NATO.

2006-42 s 3-5
"Molnen hopar sig i öster"
De före detta kommunistiska länderna i Europa har gjort stora ekonomiska framsteg, men politiskt är de inte lika framgångsrika. Inte ett enda av de så kallade EU-8-länderna har en stark, reformsinnad regering. Denna skugga vilar inte bara över de 73 miljoner invånarna utan läget är liknande för 30 miljoner människor i Bulgarien och Rumänien som blir EU-medborgare vid årsskiftet. Politiken i Centraleuropa har blivit allt turbulentare de senaste tre månaderna. Det största misslyckande har skett i Polen där tonen i regeringskretsar är amatörmässig och kontraproduktiv. Regeringen har inte lyckats formulera projekt för att komma i besittning av de 60 miljarder euro som landet kan få 2007-2013. Dessa pengar kommer inte av sig själv, men bara Estland och Slovenien har hittills fattat detta. Ungern har ett enormt stort statligt underskott och större än vad regeringen erkände vid tiden för det senaste valet. I Tjeckien är det politiskt dödläge med en expeditionsministär som inte kan reformera landets ohållbara pensionssystem. I grannlandet Slovakienstyr en regering som består av rasister, populister och auktoritära politiker. Övergödda offentliga byråkratier gör att de flesta exkommunistiska stater är kroniskt slösaktiga. Ingen av de sju länderna har en rimlig chans att komma med i eurozonen innan 2010. Deras små ekonomier förblir därför sårbara för spekulativa attacker. Optimismen från 1989 verkar mycket avlägsen.

2006-42 s 10
"EU varslar om minskad tillväxt"
EU-kommissionen har varnat för att tillväxten i eurozonens tolv länder sannolikt kommer att sjunka till närmare noll procent under första kvartalet nästa år. Orsaken tros vara att den tyska momsen höjs från 16 till 19 % och minska konsumtionen. Följderna anses dock förbli mycket kortvariga.

2006-42 s 26
"EU står inför en ålderskris"
EUs ekonomikommissionär Joaquin Almunia noterar i en rapport att Cypern, Tjeckien, Grekland, Ungern, Slovenien och Portugal står inför hot om ekonomisk kris på medellång och lång sikt. Storbritannien, Frankrike och Tyskland löper "medelstor risk". Orsaken är förväntade demografiska förändringar med allt fler pensionärer och allt lägre barnafödande. Sysselsättningsgraden som idag är 63 % inom EU måste öka till 70 %. Budgetarna måste balanseras för att kunna reducera statsskulderna snabbare än vad som nu är fallet och pensions- och hälsovårdssystemen reformeras menar Almunia.

2006-43 s 3-4
"Europa tar strid för sina värderingar"
Ett växande antal européer anser att försöken att blidka islamistiska fundamentalister strider mot Europas traditionella ideal. Operan i Berlin ställde nyligen in framförandet av Mozarts Idomeneo av rädsla för att en scen skulle väcka islamisternas vrede. 2005 tog Tate Gallery i London bort en glasskulptur kallad "Gud är stor" därför att museipersonalen inte vill kränka muslimer. Dessa åtgärder, menar liberaler, speglar en ny lättskrämdhet som har uppstått efter 11 september 2001 och som späddes på av de våldsamma och blodiga muslimska protesterna mot Muhammedkarikatyrerna i en dansk tidning.
Henryk M Broder polemiserar mot denna Europas underkastelse inför islamisterna i sin bok "Hurra vi kapitulerar". Andra intellektuella håller med om att vi i Europa förlorar rätten att kritisera och attackera religioner i våra fria länder … ja, då är vi dömda till undergång.
En annan storsäljare är Karen Jespersen och Ralf Pittelkows bok om Karikatyrkrisen. De hävdar att muslimsk extremism angriper europeiska ideal med samma kraft som nazismen på 1930-talet.

Här finns hela artikeln på en blogg, Genderocracy, på engelska och här finns original artikeln i Los Angeles Times:

2006-43 s 5-6
"Ett trassligt förhållande"
En litterär och en politisk händelse hjälptes åt att spegla de ibland obekväma relationerna mellan Turkiet och EU. Den litterära var att författaren Orhan Pamuk som klagat på att Turkiet vägrar erkänna att 1,5 miljoner armenier massakrerades 1925 blev Turkiets första nobelpristagare. Den politiska händelsen var att den franska nationalförsamlingen godkände en lag som gör det brottsligt att förneka att de ottomanska turkarna begick folkmord mot armenier. I Frankrike där det bor en halv miljon etniska armenier är motståndet mot att inkludera Turkiet i EU stort. Turkiet är för stort, för fattigt och för muslimskt och det var den främsta anledningen till att både Frankrike och Holland röstade nej till EUs nya författning i fjol.

2006-43 s 6-7
"Kritik biter inte på Putin"
Putin har väl inövade motargument när EUs ledare kritiserar brister och avarter i det stora Ryssland. Toppmötet i Lahtis mellan EU och Ryssland handlade främst om energiavtal. EU har erbjudit Ryssland ett frihandelsavtal i utbyte mot större tillgång till Rysslands energimarknad något som också är ett krav för att Ryssland ska bli medlem av WTO. Avtal om energileveranser är mycket viktiga för EU men Putin är inte beredd att applicera marknadsprinciper på energisektorn och bryta Gazproms monopol. Putin avfärdar också kritik vad gäller mänskliga rättigheter och landets stöd åt utbrytarregionerna i Georgien. Han säger att EUs viktigaste uppgift är att "bevara kristenheten i Europa".

2006-45 s 3-4
"Populismen vinner mark i Öst- och Centraleuropa"
Skinheades på Budapests gator, populistiska tvillingar styr Polen och ett högerextremistiskt parti, som en gång fick Västeuropa att rysa, i den slovakiska regeringen. Vad är det som sker i Centraleuropa? Den frågan ställer sig Craig Smith, i denna artikel från Budapest i The New York Times. Han menar att i västerländska demokratier är den politiska kulturen mer avancerad och där kan man hitta kompromisser och lösningar i samförstånd. I Centraleuropa däremot ser man ofta meningsmotståndaren som en fiende, en fiende som måste krossas. Mentaliteten är bolsjevikisk, menar han. Den politiska kulturen har kvar sina kommunistiska rötter.
Artikeln vimlar av ord som högerextremism, (ultra)nationalism, populism, (ultra)konservativ, homofobisk, autokratisk allt för att beteckna det som inte är det politiskt korrekta. Att vara "politiskt korrekt" tycks de centraleuropeiska länderna ännu inte ha lärt sig.
"From Velvet to Fringe in Post-Soviet Central Europé"

2006-45 s 9
"Låsta positioner"
Europeiska unionen ställde i förra veckan in ett viktigt möte med Cyperns och Turkiets utrikesministrar. Mötet skulle ha ägt rum i söndags och måndags i Helsingfors och syftet var att avvärja en kollaps i Turkiets förhandlingar om medlemskap i EU. Detta är ytterligare ett bakslag för Turkiet som började förhandla om medlemskap i oktober förra året. Sedan dess har motståndet mot att inkludera ett stort, fattigt, muslimskt land vuxit i EU framför allt i Frankrike och Tyskland. Att Turkiet förhalar grundläggande politiska reformer och vägrar att erkänna EU-landet Cypern förstärker motståndet. EU kräver att regeringen i Ankara öppnar sina hamnar och flygplatser för cypriotiska fartyg och flygplan.

2006-45 s 11
"Polen föreslår en hel armé"
Polen föreslår inrättandet av en 100 000 man stark EU-armé med nära band till Nato. Den ska kunna användas där konflikter hotar eller till försvar för EU eller enskilt EU-land. Den polske presidenten tog upp förslaget under sitt besök hos Storbritanniens premiärminister Tony Blair i början av veckan. President Lech Kaczynski menar vidare att EU bör förbli en statsunion inte en federation. Nationalstaterna bör fortfarande existera. Han vill också framhålla att Polen aldrig kommer att vika sig för de största EU-ländernas prioriteter om dessa strider mot Polens intressen.

2006-45 s 9
"Låsta positioner"
Europeiska unionen ställde i förra veckan in ett viktigt möte med Cyperns och Turkiets utrikesministrar. Mötet skulle ha ägt rum i söndags och måndags i Helsingfors och syftet var att avvärja en kollaps i Turkiets förhandlingar om medlemskap i EU. Detta är ytterligare ett bakslag för Turkiet som började förhandla om medlemskap i oktober förra året. Sedan dess har motståndet mot att inkludera ett stort, fattigt, muslimskt land vuxit i EU framför allt i Frankrike och Tyskland. Att Turkiet förhalar grundläggande politiska reformer och vägrar att erkänna EU-landet Cypern förstärker motståndet. EU kräver att regeringen i Ankara öppnar sina hamnar och flygplatser för cypriotiska fartyg och flygplan.

2006-46 s 6-7
"Valresultatet påverkar USAs förhållande till Europa"
Handelsfrågorna förblir kniviga att lösa, men miljösamarbetet blir lättare och kanske uppstår större enighet i synen på alla problem i Mellanöstern.
Demokraternas seger kommer att stärka EUs miljöpolitik och att gynna ett starkt EU i allmänhet som kan dela det globala ledarskapets börda med USA.

2006-47 s 3-5
"Jobbmaskinen går på högvarv"
Europa fortsätter, trots sitt rykte som eftersläntrare, att växa snabbare och skapa fler nya jobb än USA. Sedan 2000-talets början har den genomsnittliga jobbtillväxten varit 0,7 % i USA medan Västeuropa visat upp 0,9 %. Det hårt reglerade Spanien toppar ligan med 4 %. Nästan 80 % av både amerikanerna och européerna mellan 25 och 54 år är i arbete. Framgångsrikaste företagen återfinner man i branscher som bioteknik, forskning och utveckling samt life sciences, det vill säga mjukvara för sjukhussystem och läkemedel. Detta är dock bara halva sanningen Många länder klarar inte av att skaffa arbeten åt den stora skaran invandrare. I Storbritannien var till exempel arbetslösheten den högsta på sju år i förra månaden.

2006-47 s 11
"Ultimatum till Turkiet"
Senast nästa vecka måste Turkiet öppna sina flygplatser och hamnar för flygplan och fartyg från Cypern. Det är ett krav från EU för att tidtabellen i förhandlingarna med kandidatlandet Turkiet. EU vill också försöka undvika att Cypernfrågan blir den dominerande vid toppmötet i Finland i december.

2006-49 s 7
"EU-standard är inte alltid standard"
Vad händer när nya medlemsländer börjar riva upp reformer som de genomförde under antagningsprocessen. Det så kallade "eftermedlemskapssyndromet" finns inte med i EUs regler. Både Polen och Slovakien ändrar lagarna så att statsapparaten blir mindre självständig och mer styrd av politikerna. Det bäddar för en ökning av den korruption som medlemskapet avsåg att minska. Flera länder faller tillbaka i "gamla ovanor". Det är dålig reklam för EU.

2006-49 s 7
"Merkel vill sätta press på Turkiet"
Frankrikes president, Jacques Chirac, stöder ett förslag från Tysklands förbundskansler, Angela Merkel, som vill ge Turkiet en ny tidsfrist på 18 månader för att öppna sina hamnar och flygplatser för EU-landet Cypern. De anser att en deadline är nödvändig för att upprätthålla pressen på Turkiet.

2006-50 s 3
"Skam den som ger sig"
Från och med nästa år intensifieras försöken att komma vidare med EUs nya författning. Målet för Tyskland och Portugal nästa års ordförandeländer är att senast i december 2007 kunna lägga fram ett nedbantat förslag med huvudsyfte att modernisera EUs institutioner och stärka unionens utrikespolitiska profil. Fördraget ska sedan ratificeras av de nationella parlamenten före EU-valen 2009.

2006-50 s 4
"Öppnare gränser"
EUs regeringar har enats om en ny tidtabell för de 10 senaste medlemsländerna för inträde i Schengensystemet vilket syftar till att dela information om hot utifrån och att tillsammans spåra och jaga terrorister, smugglare och andra brottslingar. Den 31 december 2007 kommer medborgare i alla de 25 EU-länderna att kunna resa utan pass till lands och till sjöss och i slutet av mars 2008 kommer detta att också gälla resor med flyg.

2006-50 s 4-5
"En trist bieffekt"
Från och med 2006 när Rumänien och Bulgarien blir medlemsstater blir det möjligt att bilda en fraktion av ultranationalistiska partier i Europaparlamentet. Det krävs nämligen ledamöter från minst fem länder för att få bilda en fraktion. Initiativtagare är Andreas Mölzner från Frihetspartiet. Andra partier är Le Pens Front National, italienska Lega Nord och det belgiska Vlaams Belang. Det Storrumänska partiet och det bulgariska Atakapartiet kompletterar.

2006-50 s 5
"Utvidgning är EUs viktigaste mål"
En artikel av Alexander Stubb som är finsk EU-parlamentariker och parlamentets förbindelseman i utvidgningsfrågor. Han anser att unionen skulle må bra av både fler medlemmar och en ny författning.

2006-50 s 10-12
"Vem tappade Turkiet?"
Benedictus XVI stod barfota bredvid muftin av Istanbul under den stora domen i det forna Konstantinopels berömda blå moské och höll sina händer upplyfta i den traditionella muslimska gesten för bön och underkastelse. Exakt vad påvens bön handlade om är en hemlighet mellan honom och hans skapare, men förmodligen gällde det försoning mellan kristna och muslimer, en fråga som redan har kommit att karaktärisera hans ämbete och hans era.
Owens Matthews skriver från Ankara i Newsweek om en "tragedi av omåttliga proportioner" om Turkiet inte blir medlem av EU. Cypern har hotat med att lägga sitt veto mot Turkiets medlemskap och den franske presidentkandidaten Sarkozy anser att "Turkiets plats är inte i EU". Matthews menar att det finns så många aktuella och hotande problem i Turkiet som EU måste hjälpa till med att lösa. Turkiet kan komma att behandla den kurdiska minoriteten sämre och annektera norra delen av Cypern om de vägras bli EU-medlemmar. Muslimer som flyttat till Europa kommer inte heller att vilja integreras i de europeiska samhället, menar Matthews.

2006-51 s 3-5
"Ljusskygga agenter gömmer sig bakom makt och pengar"
Kommunismen är borta och demokratin är väl förankrad i den gamla Warszawapaktens länder men sovjettidens hemliga polisorganisationer fåt fortfarande regionen att rysa trots att det snart gått två decennier sedan Berlinmuren föll. Kommunismens krossades 1989 men före detta underrättelsechefer och kommunistpartiledare lade beslag på den ekonomiska makten. Akterna som dokumenterar periodens värsta illgärningar är fortfarande stängda. De som försöker öppna dem riskerar livet. Bozjidar Doytjev som granskade Bulgarien hemligaste arkiv hittades död med en kula i huvudet. Marius Oprea som är vän till den mördade Alexander Litvinenko och som granskar Rumäniens dolda affärer har utsatts för hot mot familjen. Östtyskland och Tjeckien är de två länder som gjort de effektivaste utrensningarna efter 1989. Starkast har striden stått i Rumänien. 1600 före detta Securitatechefer fortsatte 1989 att inneha nyckelposter. Många av Rumäniens rikaste affärsmän har kontakter med Securitate. Nu ska arkivet som innehåller närmare 2 miljoner enskilda akter öppnas.

2006-51 s 5-6
"Kreml håller hårt i olja och gas"
Hoppet om att Ryssland skulle dela med sig av energi kommer förmodligen inte att infrias. Det betyder att Europa fortsätter att vara beroende av Kremls välvilja för sin energiförsörjning. Ryssland kommer inte att ratificera energiavtalet som ger utländska företag tillgång till Rysslands omfattande nätverk av olje- och gasledningar eftersom detta skulle leda till konkurrens och försvaga Rysslands statliga energimonopol. EU-kommissionen vill att Ryssland ratificerar fördraget. Det blir Agneta Merkels stora uppgift att påverka Vladimir Putin under nästa halvår då Tyskland har ordförandeskapet i EU. Ett nytt handelsavtal ska skrivas som ska ersätta det Partnerskaps- och samarbetsavtal som löper ut nästa år.

2006-51 s 21-22
"Dollarn faller"
Är en epok på valutamarknaden på väg att gå i graven? Den amerikanska valutans värde sjunker sedan flera veckor i förhållande till euron. Regeringar och valutaexperter ser ännu ingen anledning till oro och för övrigt är dollarn inte lika viktig som förut. ECB chef Jean-Claude Trichet menar att den fallande dollarkursen kan utgöra ett hot mot den internationella konjunkturen och höjde styrräntan med en kvarts procent till 3,5 vilket gör euron attraktiv för investerare. Risken för negativ inverkan på euro-ekonomin är emellertid liten. Framför allt Tyskland överraskar med många goda nyheter. Antalet arbetslösa minskar och optimismen i näringslivet är den högsta på 15 år. Tyskland som länge betraktats som Europas sjukling har ställt sig i täten för tillväxtligan. Över 40 % av landets export går till andra länder i eurozonen, 13 % till Östeuropa och 9 % till Asien. USA är idag mottagare av mindre än 10 % av exporten.
Även de nya EU-länderna har kopplats sina valutor till euron. Bördan av den sjunkande eurokursen fördelas rättvist mellan alla euroländer.

2006-51 s 23
"Eurons hämnd"
Glöm den amerikanska dollarn! Upp eller ner - vem bryr sig? När Amerika blir förkylt hörs det inte ens en nysning i Europa.
En positiv verkan av dollarraset är att energikostnaderna minskar i Europa. Många åker till New York för att handla julklappar till reapriser. Den låga dollarkursen hotar europeisk export men också européernas köpkraft utomlands och dämpar inflationen och sänker kreditkostnaderna hemma. För USA är det en fördel att dollars värde sjunker gentemot de asiatiska valutorna som den japanska yenen och den kinesiska renmimbin.

2007-01/2 s 3-4
"Tillbaka till författningen"
EUs ledare är trötta på att diskutera utvidgning. Nu är det dags att ta upp frågan om EUs författning. Toppmötet i december satte i praktiken punkt för externa frågor. En nu författning som reder ut beslutsgångarna krävs innan det kan bli tal om nya medlemstater. Tyskland ökar farten för en ny författning. Förutsättningarna är emellertid att Nicolas Sarkozy vinner det franska presidentvalet om ett drygt år och att Gordon Brown ersätter Tony Blair och att båda ländernas regeringar eller parlament ratificerar författningen utan folkomröstning. Brown kommer då att kräva i gengäld en reform av EUs budget och en radikal översyn av EUs gemensamma jordbrukspolitik.

2007-01/2 s 4-6
"Från toppmöte till toppmöte"
Som ordförande i EU ska Angela Merkel styra Europaskutan, och som ordförande i G8 ska hon anslå tonen i den globala debatten. Detta är ett svårt och krävande dubbeljobb. I början av juni samlas cirka 15 stats- och regeringschefer från hela världen i Heiligendamm vid den tyska Östersjökusten. När Tyskland senaste innehade ordförandeskapet i EU och G8 samtidigt 1999 var allting mycket enklare. EU hade bara 15 medlemmar, nu 27, världen före den 11 september 2001 var fredligare och förväntningarna på tyskarna betydligt mindre. Nu ligger rapporter från flera allvarliga konflikthärdar på Berlins bord, särskilt i Mellanöstern och Kosovo. Nyval väntar i Libanon och i de palestinska områdena, risk finns för nya terrorattentat och raketanfall mot Israel, efter de serbiska parlamentsvalen kommer ett förslag från FN om Kosovos framtida status. Den 25 mars kulminerar det tyska EU-ordförandeskapet, då Europa firar 50-årsminnet av Romfördraget, som lade grunden till EU.

2007-01/2 s 6-7
"Fred i Mellanöstern och nytt EU-fördrag"
Tysklands förbundskansler Angela Merkel gjorde en snabbvisit i USA i förra veckan för att be president George Bush om större engagemang i fredsprocessen mellan Israel och palestinierna. Hon vill återuppliva den så kallade Mellanöstern-kvartetten som består av USA, EU, FN och Ryssland. Tyskland har gjort diplomatiska inviter till Syrien som är en viktig aktör i Mellanöstern. Israels premiärminister Olmert kritiserade emellertid utrikesminister Steinmeiers besök i Damaskus. I sitt nyårstal framhävde Angela Merkel "bara ett enat Europa kan tackla globaliseringens utmaningar, inklusive internationell handel men också våld, terrorism och krig - Ett splittrat Europa är dömt att misslyckas".

2007-01/2 s 7
"Solidariteten testas"
Bulgarien hoppas att medlemskapet i EU ska leda till att fem dödsdömda sjuksköterskor återfår friheten. EUs kommissionär för utrikes äranden Ferrero-Waldner uppger att hon gör allt hon kan i saken. Hon besökte de HIV-smittade barnens familjer 2005 och har hjälpt till att inrätta en fond för barnens vård i ett försök att blidka den allmänna opinionen i Libyen.

2007-03 s 3-5
"EU föreslår ny energipolitik"
Ny teknik, nya energikällor och öppnare marknader ska hjälpa EU att effektivisera energiförbrukningen och stoppa klimatförändringen. EU-kommissionen vill att de nationella regeringarna ska liberalisera energisektorn och tillåta ökad konkurrens. Den uppmuntrar också till större investeringar i infrastruktur och teknik för att minska beroendet av mäktiga exportländer som Ryssland. EU föreslår "en ny industriell revolution" för att ytterligare minska koldioxidutsläppen, öka Europas förnyelsebara energikällor och stärka konkurrensen mellan de största energiproducenterna.
2007-03 s 5
"Rysslands rykte står på spel"
Moskva kritiseras hårt för avbrutna leveranser av EUs energikommissionär Andris Piebalgs som också förespråkar konstruktion av nya kärnkraftverk i länder som är villiga att satsa på den sortens teknik. Ryssland fördubblade priset på naturgas och då införde Vitryssland en transitavgift på 46 dollar per ton på den ryska olja som transporteras genom Vitryssland. Då stängde Ryssland den ledning som förser Ukraina, Tyskland, Polen och andra östeuropeiska länder med olja i över 60 timmar.

2007-03 s 6-7
"Vitrysslands sötebrödsdagar är slut"
President Alexander Lukasjenko i Vitryssland verkar vara den sista av ledarna i det forna sovjetblocket som inser att Ryssland har förändrats. Solidariteten och brödraskapet finns inte längre, nu gäller strikta, orubbliga marknadsprinciper. De nya kontrakten med Ryssland innebär en dryg fördubbling av Vitrysslands pris för naturgas och nya exporttullar på oljeleveranser.

2007-03 s 8-9
"Gazprom agerar smart, och EU får skylla sig självt"
Liberaliseringen av Europas energisektor har gjort de möjligt för Gazprom, Rysslands statliga energimonopol, att infiltrera distributions- och leveransleden i EU i en tid när flera EU-regeringar börjar ifrågasätta Moskvas tillförlitlighet som leverantör. Oenigheten inom EUs 27 medlemsländer är stor om unionens energistrategi. Gazprom har utnyttjat det bristande samförståndet och skaffat sig tillgång till distributionsledningar direkt till de europeiska konsumenterna i Österrike, Belgien, Holland och flera östeuropeiska länder.

2007-03 s 11-12
"Medlemskap är ingen genväg till välstånd"
EUs två nyaste medlemsländer, Bulgarien och Rumänien, ligger långt efter både ekonomiskt och politiskt. Många invånare tror att medlemskapet medför stora fördelar och rikedomar. Men Bulgariens BNP per capita var 2005 bara 3480 dollar mot 4490 för Rumänien, 9240 för de 8 nya och nästan 30000 för EU i genomsnitt! Bulgarien och Rumänien är efterblivna på många andra sätt. Infrastruktur och offentlig service är sämre än i resten i Östeuropa, korruptionen är mer förankrad och den politiska kulturen är bräckligare. Rumänerna känner sig mindre utanför än bulgarerna, de känner sig som en latinsk utpost i ett hav av slaver.

2007-04 s 3-4
"Vilken trist födelsedag!"
Europa borde fira i år. Det är 50 år sedan Romfördraget undertecknades, och hjulen snurrar i EU. EUs ekonomi går bättre än USAs, arbetslösheten minskar, och före detta kommunistländer i Östeuropa har fått en trygg famn. Förut fattiga länder som Irland, Portugal och Spanien, har blivit medelklassländer med väl fungerande hälsovård, skolor och bostadsmarknader. Rent vatten och hyggliga vägar ses numera som självklarheter. Detta skriver Denis Macshane i en artikel i Newsweek. (Svaret är troligen att de flesta européer inte är så övertygade om att det har blivit bättre. I många länder växer partier som är missnöjda med skolan, sjukvården, äldrevården, pensionerna och invandringen. Mycket av missnöjet skylls på EU och europapolitiken. Denis Macshane har en felaktig bild av Europa).

2007-04 s 8
"Varning för ny flyktingvåg"
EU-kommissionen varnar för en kommande flyktingvåg av tiotusentals illegal invandrare, som i sommar kommer att landstiga på Sydeuropas kuster efter riskfyllda och farliga resor över havet. Den uppmanar alla parter att försöka begränsa invandringen från Afrika. Frontex, den myndighet som ansvarar för att skydda Europa från illegal invandring vädjar om hjälp från EUs alla länder. Antalet invandrare från söder om Sahara till Kanarieöarna ökade i fjol från 5000 till 31000, Malta och södra Italien har översvämmats av flyktingar.

2007-04 s 5
"Putin och Merkel diskuterade energi"
Europas oro för att Ryssland inte är en pålitlig energileverantör förstärktes i början av januari, när en viktig ledning, som transporterar olja genom Vitryssland, stängdes i tre dagar på grund av en dispyt mellan Moskva och Minsk. Ryssland erbjuder sig nu att bygga ett gaslager i Tyskland för att garantera säker energitillgång i Europa.

EU
2007-05 s 3-4
"En nagel i Bryssels öga"
Företrädare för ultrahögern i sju länder har bildat en ny fraktion i EU-parlamentet. De övriga partigrupperna skulle helst vilja isolera gruppen, om det bara gick. De kan tacka Rumänien och Bulgarien för att de blev tillräckligt många för att bilda ett partiblock. 1 januari 2007 skickade Rumänien fem ultrareaktionära ledamöter till parlamentet. De utgör dock inte mer än 20 av 785 EU-parlamentariker och har redan svårt att komma överens.

2007-05 s 10
"Madridmötet avslöjade djupa motsättningar"
I slutet av förra veckan samlades företrädare för 20 EU-länder i Madrid för att hylla unionens "magnifika" författningsförslag och rikta en förtäckt varning till andra författningsskeptiska länder om att fortsatt blockering av fördraget kan innebära att de förpassas till den långsamma filen i ett tvåfiligt Europa. De 7 länder som inte deltog var Storbritannien, Danmark, Sverige, Frankrike, Nederländerna, Polen och Tjeckien. Dessa länder har inte ratificerat konstitutionen och vill i stället utforma ett blygsamt minifördrag.

2007-06 s 3-4
"Ingen makt åt folket!"
Europas ledare försöker återuppliva förslaget till ny EU-författning, men i processen har de splittrats i två läger: ett pragmatiskt och ett visionärt. Problemet är bara att visionen nog är död. Det finns motsättningar mellan å ena sidan "federalisterna" (majoriteten) och å den andra Storbritannien, Frankrike, Holland, Polen och Tjeckien, som vill ha ett kortfattat fördrag. Men också mellan socialisterna, representerade av Ségolène Royal, som vill ha ett "socialt Europa" och frimarknadsanhängare som den brittiske finansministern Gordon Brown.

2007-07 s 3-4
"EU är ingen garanti för ekonomiska bekymmer"
EUs nya medlemsländer tenderar att leva långt över sina tillgångar. Det gör dem mindre attraktiva för utländska investerare, som dock tycks tro att europeisk är detsamma som trygg. Länder som Polen och Ungern som har gynnats av medlemskapet i EU, löper nu risk att mista sin ekonomiska gloria när en kombination av populistiska regeringar, reformtrötthet och kroniskt överskridande av tillgångarna hotar välståndet. Länderna i Östeuropa fortsätter att spendera mer än de producerar. Den värsta överträdaren hittills är Ungern. I fjol uppgick underskottet till 10 % av BNP, statsskulden har växt från omkring 60 % till 70 % av BNP sedan 2005. En ny omgång liberala marknadsreformer skulle kunna avhjälpa riskerna men reformtröttheten har fört en rad vänsterledare till makten. Det kan komma en ekonomisk kris inom de kommande 10 åren.

2007-09 s 3-4
"Euron har betytt olika saker för olika länder"
En ny undersökning av följderna av Eurons införande visar bland annat att Tyskland till en början hörde till förlorarna men nu är en av den gemensamma penningpolitikens vinnare. De första fem åren var tillväxten i eurozonen bara 1,4 % och i Tyskland bara hälften. För Spanien, 3,1 % och Irland 5,1 % verkade däremot euron som en raket motor. Enligt en ny rapport från den rådgivande gruppen European Economic Advisors Group bromsade den höga räntan utvecklingen i Tyskland medan den var för låg för till exempel Irland. Detta har hållit lönerna nere i Tyskland där de bara stigit med 2,5 % sedan år 2000jämfört med 18 % i resten av eurozonen. Och nu kommer lön för mödan. I fjol växte den tyska ekonomin med 2,7 %.

2007-09 s 4-5
"EU-länderna konkurrerar med skatter"
Specialtariffer och avdragsrättigheter finns i alla EUs medlemsländer. I Nederländerna beviljas frikostiga skattelättnader på företagsvinster som har gjorts i utlandet.
I nästan alla EU-länder har företagsskatten sänkts till omkring 10 % samtidigt som skattetrycket mellan 2005 och 2006 sjönk från i genomsnitt 28 till 25 %. Bryssel strävar efter ett slags harmonisering av de regler som ligger till grund för beskattningen av företagen. Men det går trögt, många länder är mycket negativa till en harmonisering och alla medlemsländer har dessutom vetorätt i skattefrågor.

2007-10 s 5-6
"Stackars ungdomar!"
Fyrtiotalisterna i Europa börjar gå i pension, och de efterlämnar ett bittert arv till efterkommande generation, som känner sig utestängd från den europeiska drömmen. De unga har idag lägre löner, akademikernas arbetslöshet har ökat. Generösa välfärdssystem erbjuds de äldre men inte de unga. Den djupa klyftan i Europa går mellan unga och gamla inte mellan olika samhällsklassers eller etniska grupper. Klyftan vidgas och de unga förlorar tron på sina ledare. Det finns länder som är undantag som Irland och Spanien är de unga inte har det sämre än sina föräldrar. Det är svårt att angripa 40-talisterna. De är mycket välorganiserade och har stor makt i regeringar och parlament.

2007-10 s 9
"EU har inte mycket att erbjuda"
Intervju med Estlands president, Toomas Hendrik Ilves. EU har förlorat ett mycket viktigt redskap för att främja fred och demokrati i angränsande länder beroende på att EU-medborgarna är utvidgningströtta. Detta har länder som Ukraina och Serbien förstått. EU bör därför ge grannländerna andra lockande fördelar. En annan möjlighet är att erbjuda medlemskap i Nato. Grannländerna bör kanske också börja fundera på vad de själva kan göra för EU.

2007-11 s 4-5
"Den danska modellen passar inte alla"
Den danska modellen, som av EU-kommissionen rekommenderats som en god förebild passar inte för kopiering i andra europeiska länder, framhåller OECDs generalsekreterare Angel Gurría. Modellen som brukar kallas flexicurity därför att den bygger på flexibilitet och säkerhet, kräver höga skatter, som troligtvis inte accepteras i andra länder. EU letar efter en samhällsmodell som möjliggör bevarandet av en generös välfärdspolitik trots att Europa står inför snabbt åldrande och allt hårdare konkurrens från framför allt Asien. Den danska modellen kan finansieras tack vare några av Europas högsta skatter. Gurría tvivlar på att andra länder i Europa kan acceptera ett skattetryck på 53 % (av BNP). Gurría menar att Europa i stället bör koncentrera sig på solida utbildningssystem som leder till högre produktivitet, nytänkande och ekonomisk tillväxt.
International Herald Tribune.

EU
2007-12 s 3-6
"Ha den äran på 50-årsdagen!"
När EU firar sin femtioårsdag påstår dess kritiker att unionen redan har en fot i graven, men faktum är att EU snarare är en förebild för världens länder. Det menar Andrew Moravcsik i en artikel i Newsweek som anser att det är hög tid att belysa allt som åstadkommits under detta halvsekel. Europa är en global stormakt av världshistorisk betydelse med stor ekonomisk makt. EU omfattar 500 miljoner människor och är den enskilt mest framgångsrika frivilliga samarbetsform i modern tid. EUs värderingar sprider sig över världen och är mer attraktiva än USAs. De nordeuropeiska socialdemokratierna Sverige, Danmark och Finland lägger beslag på hälften av topplatserna i Världsekonomiskt forums rangordning av världens konkurrensstarkaste ekonomier. USA och EUs ekonomier är mycket hårt knutna till varandra. 60 % av USAs investeringar går till EU. Amerikanska företagsvinster i lilla Schweiz är fyra gånger större än vinsterna från Kina. Världen är inte enpolig som många amerikaner tror och vill utan den är bipolär, den andra polen är EU. EUs utvidgning är den mest övertygande övningen i demokrati sedan det kalla krigets slut. "När länder väl upptas i EUs inflytandesfär förändras de för alltid." Hoppet om medlemskap i unionen har räckt för att få hela länder att göra om sig inifrån och ut. EU har emellertid fler redskap än utvidgning. EU svarar för 70 % av allt ulandsbistånd och humanitär hjälp i världen. Nästan alla fredsbevarande och övervakningsstyrkor utanför Irak utgörs eller finansieras i första hand av européer.

2007-12 s 6-7
"EU är synonymt med byråkrati"
När EUs ledare samlas i Berlin under veckoslutet för att fira unionens femtio år kommer det att pratas mycket om fred, välstånd och mänskliga rättigheter. Men en stor del av EUs medborgare tänker på någonting helt annat när de tänker på EU. De tänker på byråkrati. En aktuell undersökning av 6772 vuxna i Frankrike, Tyskland, Storbritannien, Spanien, Italien och USA utförd av Financial Times/Harris visar att förutom den enhetliga marknaden är det byråkratin som medborgarna associerar med EU. Fred är förmodligen EUs största framgång men den tas för given. Medborgarna vill att EU ska prioritera miljön, energipolitiken, brottsbekämpningen och förbättra säkerheten. Allmänheten är mindre pigg på en gemensam socialpolitik, gemensam ekonomi och gemensam utrikespolitik.

2007-12 s 7-9
"En ganska pigg 50-åring"
Europeiska unionen har varit en mycket större framgång än vad någon kunde vänta sig när Rom-fördraget undertecknades för ett halvsekel sedan, men unionen har tre stora problem som den måste lösa enligt The Economists Europadirektör, John Peest. Det första är författningen som undertecknades av statscheferna 2004 men som röstades ned av fransmännen och holländarna och därför inte har ratificerats. Angela Merkel hoppas att Berlindeklarationen ska återuppväcka författningsförslaget. Det andra är att det inte finns någon dröm eller vision som kan skapa intresse och entusiasm hos EU-medborgarna som det fanns för 50 år sedan. Det tredje är EU-ekonomiernas undermåliga prestationer på senare år. Om EU ska blomstra också efter 50-årsdagen är det framför allt ekonomin som behöver störst insatser och uppmärksamhet.

2007-12 s 9
"Polen har stigit ombord"
Förbundskansler Angela Merkels besök i Polen bar frukt. Regeringen i Warszawa är beredd att underteckna EUs framtidsdeklaration i Berlin det kommande veckoslutet trots att det inte nämns något i deklarationen om EUs kristna rötter. Därmed är Alla EUs ledare i princip redo att stödja en deklaration som förhoppningsvis ska återuppväcka entusiasmen för EU bland medborgarna före nästa parlamentsval 2009. Merkels besök i Polen var en viktig diplomatisk framgång i relationerna mellan Polen och Tyskland. Ett visst närmande mellan Tyskland och Polen kunde också skönjas i fråga om det amerikanska raketförsvarssystemet.

2007-13 s 6-7
"Tyskland återtar ledarrollen"
I söndags var det 50 år sedan EUs grund byggdes i Rom, vilket markerades med ett toppmöte i Berlin där unionens ledare inte bara firade utan också diskuterade frågor som klimatförändring och katastrofen i Darfur i Sudan. Blairs och Chiracs utträde i politiken om några månader gör Angela Merkel till en av de få europeiska ledare som kan överbrygga motsättningar mellan medlemsländerna och ger Tyskland ledarrollen inom EU.

2007-13 s 8
"Merkel vill att det ska gå undan"
Hon vill ha "en kort och koncentrerad regeringskonferens om ett nytt fördrag före årets slut". Därefter ska fördraget ratificeras under våren 2009. Nya regler och institutioner är nödvändiga för att unionen ska kunna fungera effektivt i framtiden, till exempel de nya ämbetena EU-president och EU-utrikesminister samt förenklade röstregler.

2007-13 s 8-9
"EU spås en ljus framtid"
EU har just firat 50-årsjubileum. Nästa stora jubileum äger rum 2057. Av en stor undersökning bland europeiska och amerikanska medborgare framgår att de flesta tror på en mycket positiv utveckling de kommande 50 åren. Ett stort antal medborgare i Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Italien, Spanien och USA har utfrågats. En överväldigande majoritet tror att EU finns kvar om 50 år och att euron kommer att vara standardvalutan i Europa. Hälften av italienarna tror att Ryssland är medlem 2057 och en stor andel tror på Turkiet som medlemsland. En stor majoritet tror också att engelskan kommer att vara det mest utbredda språket i Europa 2057.

2007-13 s 9
"Rikare, äldre och barnlösa"
Européerna är rikare, reser mera, har och spenderar mer pengar och lever längre än de gjorde för 50 år sedan. Men i stället för att föra dessa framgångar vidare till kommande generationer uppvisar EUs medborgare en tydlig ovilja att skaffa barn. Åldersstrukturen har förändrats till oigenkännlighet. Europa har åldrats. På 1960-talet var människor under fem år den största åldersgruppen. Nu är det personer över 40 som är den största. 1960-talets femåringar har blivit äldre.

2007-15 s 3-4
"USA trappar upp missil-planerna i Östeuropa"
Ansträngningarna kan eskalera i en internationell dispyt beroende på Moskvas reaktion. I April tas frågan upp på ett större NATO-möte om Washingtons nästa steg i satsningen på 10 jaktmissiler i Polen och en radarcentral i Tjeckien, båda delar för det expanderande missilförsvarssystemet som en mur mot Iran.

2007-15 s 4-5
"En rostande tickande bomb i Östersjön"
Bomber, giftiga kemikalier, plötsliga explosioner från rostande artilleripjäser från andra världskriget blir ett allt större hot i Östersjön de närmaste åren, säger experter. Regeringarna är långsamma på att tackla problemen. Efter krigsslutet förvandlades Östersjön till en dumpningsplats för oanvänt krigsmaterial. Efter decennier av rost och upplösning utgör detta ett allt större hot mot havet, mot människorna som korsar det, mot fisken och livet vid stränderna. I EUs Gröna bok om Maritim politik finns inte dess problem med alls.

2007-15 s 8-10
"Spänningar över Atlanten"
USA lär inte applådera EUs nästa 50 år lika varmt som de första 50. De transatlantiska relationerna har verkligen förbättrats under den andra Bush-administrationen. Diplomatisk aktivitet i tredje världen har påmint amerikaner och européer om deras gemensamma intressen. Förhandlingar ska startas om en transatlantisk frihandelszon. Mycket beror dock på att motsättningar har undertryckts. Europa har ett instinktivt motstånd mot genmodifierade livsmedel. USA tar inte hoten mot miljön på allvar.

2007-19 s 3-4
"Kunkurrensklubben visar framfötterna"
EU kan mycket väl komma att visa en snabbare tillväxt än USA under 2007. 2000 skapade EUs medlemsländer två miljoner nya jobb vilket ledde till att arbetslösheten blev den lägsta på16 år. Europas återhämtning underblåstes av jätten i världsdelens mitt, Tyskland. Orsaken är att EUs medlemsländer konkurrerar mer och mer inbördes vilket ökar effektiviteten och produktiviteten. Återhämtningen speglar också fördelarna med euron. Länder kan inte längre undvika omstrukturering genom att öka de statliga underskotten och devalvera sin valuta.

2007-19 s 4-5
"Bryssels regler irriterar London"
Finansföretagen skulle helst vilja sköta sig själva. EU har infört regler som påverkar varenda bank, investeringsfond och försäkringsbolag i London. Systemet kallas MiFiD, marknader för finansiella instrument. Alla värdepappers företag ska rapportera alla transaktioner till en utvald myndighet i respektive medlemsland. I Sverige är det Finansinspektionen. Den amerikanska investeringsbanken Goldman Sachs har 60 personer som bara sysslar med att implementera MiFiD. Detta inflytande har gjort aktörerna i London City avoga och underblåst deras allmänna syn på EU.

2007-21 s 4-5
"De tre ska blåsa nytt liv i Europa"
Merkel, Brown och Sarkozy kan ge nya energier och skapa bättre relationer både internt och utrikespolitiskt. De förväntas lugna relationen mellan Europa och USA och ange en mer opartisk ton än Blairs undergivenhet och Chiracs fientlighet. Sarkozy och Merkel är överens om att ett nedbantat fördrag som innebär att varje lands parlament röstar är bäst. De är överens om att det mest effektiva sättet att minska den illegala invandringen är att hjälpa de länder i Afrika från vilka många av invandrarna härstammar. Sarkozy har föreslagit en "Medelhavsunion" som för Sydeuropa närmare Nordafrika och Mellanöstern. Hans morfar var jude och kommer att försöka förbättra relationerna med Israel. En av frågorna som kan orsaka splittring är den om Turkiets medlemskap.

2007-24 s 3-6
"Dragkamp mellan ytterligheter i EUs östra del"
Nationalister och populister står för underhållningen på de politiska estraderna i Warszawa, Prag, Bratislava och Budapest. Det rasar en kamp om det förflutna och nationella identiteter. Klyftorna i de postkommunistiska samhällena blir allt djupare. Om och om igen berättas om spionaffärer, kravaller och rasistiska urspårningar.
Mycket av "västs" kritik mot de fyra östländerna handlar om vilket språk ledande företrädare använder när de talar om sina länders minoriteter, och då särskilt om zigenarna.
I Polen vill regeringen på ett alltför kraftfullt sätt göra upp med kommunisterna. Slovakerna är kritiska mot den ungerska minoriteten. Ungrare har länge förtryckt slovakerna i historien. Jan Slota fruktar att ett självständigt Kosovo blir en "al-Qaidafilial" i Europa. I Ungern bojkottar det borgerliga ungdomsförbundet den postkommunistiska "lögnarpresidenten" Ferenc Gyurcsany. I Tjeckien överlever regeringen bara tack vare vice premiärminister Jiri Cuneks envishet. Zigenarna kräver att han ska avgå.

2007-24 s 8-9
"Nu får latmaskarna klara sig själva"
De rika regionerna har tröttnat på att försörja de fattiga. EUs rika regioner, från Antwerpen till Milano, blir alltmer skeptiska till unionens subventionskultur. De olika ländernas rika delar som Flandern i Belgien vill inte ödsla skattepengar på det fransktalande Vallonien. Norra Italien med Milano i spetsen är kritiska till subventioner till södra Italien liksom det välmående Barcelona till resten av Spanien.
EUs utvidgning från 15 till 27 medlemsländer de senaste tre åren har vidgat välståndsklyftan enormt. Den är större än någonsin. Det rikaste hörnet, centrala London genererar tre gånger så mycket pengar som EUs genomsnitt, medan nordöstra Rumänien bara kommer upp i en tredjedel av genomsnittet.

2007-24 s 12
"Tvingas bära hela bördan"
Sverige och Malta lyckades på tisdagen inte övertala övriga EU-länder att dela bördan av de tusentals afrikanska och irakiska flyktingar som söker till respektive land. Sverige väntar i år över 20000 ansökningar om uppehållstillstånd från irakier som vill lämna sitt land.

2007-25 s 3-4
"Medborgarna vill rösta om EU-fördraget"
Europas ledare planerar att införa ett omarbetat förslag till ett nytt EU-fördrag utan att först låta unionens medborgare rösta om förslaget i folkomröstningar. Denna taktik underkänns av en majoritet av väljarna enligt en färsk opinionsundersökning gjord Financial Times och Harris. Det är bara den irländska och kanske den danska regeringen som kommer att anordna folkomröstningar. En stor majoritet vill ha omröstning. Stödet för fortsatt utvidgning är svagt. Motståndet är särskilt stort mot turkiskt medlemskap. Det nya förslaget innehåller de viktigaste punkterna från innan, som en EU-president, en EU-utrikesminister, färre kommissionärer och fler majoritetsbeslut.

2007-26 s 3-4
"EU kan äntligen gå vidare"
Det omgjorda förslaget till nytt EU-fördrag, som godtogs av EUs ledare i slutet av förra veckan, hjälper unionen att lösa ett slags existentiell kris, men drömmen om "ett Europas förenta stater" är för alltid krossad, och EUs oförmåga att agera som en enhetlig stormakt på världsscenen kan fortfarande ifrågasättas. Det nya fördraget är rörigt och fullt av kompromisser. Storbritanniens många undantag och eftergifterna gentemot Polen har en gång för alla grusat grundarnas dröm om ett federalt Europa. Den ändrade röstfördelningen realiseras inte förrän 2014. Grupper av länder kan gå vidare med ökad integration samtidigt som det blir svårt med att ta in nya medlemsstater. EU har berövat sig själv ett av sina bästa utrikespolitiska verktyg. Europas medborgare är redan nu mycket skeptiska till en utvidgning. Till slut är det nationalstaten som har triumferat.

2007-27 s 8
"Nu trilskas Polen igen"
Polen kräver att EU forstsätter att diskutera röstfördelningen mellan unionens medlemmar. Premiärministern kräver en omförhandling om det paket som alla 27 länderna enades om på det senaste toppmötet. Kravet anses främst vara riktat till det ultranationalistiska partiet Polska familjeförbundet som ingår i Kaczynskis konservativa regeringskoalition.

2007-27 s 9-10
"Lissabon tar över EU-rodret"
Premiärminister José Sócrates i Portugal kommer att få en hård match mot den franske presidenten som planerar att strunta i regelverket för att sätta fart på den franska ekonomin, Frankrike vill att man ska kunna ignorera kravet på att budgetunderskottet inte får vara större än 3 % av bruttonationalprodukten. Sarkozy vill reducera skatterna med 15 - 20 miljarder euro per år. Både Portugal som är det nuvarande värdlandet och Tyskland är skarpt kritiska till Sarkozys förslag.

2007-27 s 10-11
"Bulgarien och Rumänien får knappt godkänt första terminen"
Bulgarien och Rumänien var i förra veckan föremål för skarpa tillrättavisningar från EU-kommissionen på grund av att de inte har lyckats utrota korruption och organiserad brottslighet vilket underblåser misstankarna om att de båda länderna blev medlemmar i EU alldeles för tidigt. Kommissionen menar att det är oklart vem som bär det slutgiltiga ansvaret för kampen mot korruptionen, är det premiärministern, inrikesministern, riksåklagaren eller någon annan?

2007-28 s 30-31
"Alla måste hjälpa till"
En ny miljö- och klimatrapport uppmanar Europa att genast börja angripa och anpassa sig till klimatförändringen. Konsekvensanalysen som är sammanställd på EU-kommissionens uppdrag, målar en oroväckande bild av följderna av stigande temperaturer, bland annat att "flytta hamnar, industrier och hela städer och orter från lågt liggande kustområden och floddalar". Dokumentet syftar till att övertyga EUs 27 medlemsregeringar om att de måste agera.

2007-29/30 s 6
"Bryssel oroas av osäkra gränser"
EUs säkerhetschef Franco Frattini varnar för att människosmugglare håller på att förvandla EUs gränser i sydost till ett centrum för illegal invandring. De kommer via västra Balkan eller Svartahavsregionen och är ofta offer för sexuellt utnyttjande, trafficking och slaveri. Frattini vill ändra reglerna så att det blir lättare att utvisa illegala invandrare. Den mest synliga strömmen av invandrare kommer dock fortfarande via Medelhavet även om denna har minskat med 40 % sedan EUs gränskontrollmyndighet, Frontex, patrullbåtar har börjat patrullera havet. EU vill sluta ett slags "återsändningspakt" med Afrikas länder som bör förbinda sig att ta emot sina egna medborgare som tagit sig in i EU illegalt, förklarar en talesman för EU-kommissionen. I gengäld vill EU öppna för legal arbetsinvandring från Afrika.
Artikel i Financial Times 17 juli 2007.

2007-32 s 7
"Fransk och brittisk öppning för grön skatt" hela artikeln
Avsikten är att använda indirekt beskattning för att uppmuntra ett ansvarstagande miljöbeteende. EUs skattekommissionär, László Kovács, säger sig vilja studera förslaget. Han kämpar dock redan nu med att till 2010 försöka få slut på en rad undantag och sänkta nivåer, ofta framförhandlade av länderna inför deras inträde i unionen. Från tyskt håll har man länge motsatt sig differentierade momssatser och momsbefrielse.

2007-34 s 9-10
"Den heliga semestern är i farozonen"
Globaliseringen ökar den internationella konkurrensen, vilket ställer krav på svenskarna att arbeta lika mycket som alla andra folk. Enligt en aktuell EU-undersökning har svenska löntagare längre semester än alla andra européer. Medellöntagaren hade 2006 rätt till 33 betalda semesterdagar. Sveriges ledande plats i Europa betyder att svenskarna har världens längsta semester. Förändringar är på gång mot en större anpassning till den internationella situationen menar professorn i antropologi vid Lunds universitet, Orvar Löfgren. Det första blir att göra semestern mer utspridd över året. Den heliga juli-semestern kan vara i fara. Men konkurrensen kan också tvinga fram fler arbetade dagar. USA har bara i genomsnitt nio dagars betald semester och om Sverige vill kunna försvara sina pensioner och sjukvård måste arbetstiden ökas.
Artikeln
Rapporten

2007-36 s 3-5
"Korruptionen frodas i EU" Hela artikeln
Varje dag lägger bedragare beslag på nästan en miljon euro av EUs pengar. Tjänstemän i Bryssel har ofta ett finger med i spelet. Europas huvudstad är en perfekt plats för nepotism, självbetjäning och korruption. Många faller för frestelsen att lägga beslag på lättåtkomliga pengar i det svåröverskådliga EU-systemet. Otydliga strukturer, bristande insyn och ineffektiva kontroller erbjuder en utmärkt grogrund för svågerpolitik, kotteri och korruption. I fjol förlorade EU över en miljard euro på "orätt sätt", det mesta på grund av slarv och försummelse. Men 320 miljoner euro har försnillats i bedrägligt syfte. Det pågår för närvarande drygt 400 utredningar om misstänkt korruption mot medarbetare i EU. Omkring 70 gäller personer som arbetar i Bryssel. Nu ska en italienare se till att det går ärligt till i Bryssel. Francesco Musotto har av EU-kommissionens budgetkontrollutskott utnämnts till tillförordnad räkenskapschef.

2007-37 s 7
"EU måste importera 20 miljoner invånare"
EUs kommissionär för rättsliga frågor, Franco Frattini, hävdar att EU behöver ytterligare 20 miljoner afrikaner och asiater under de kommande 20 åren. Genomsnittligt skulle det för Sveriges del innebära drygt 2000 invandrare per år men det är främst Tyskland, Italien och Ungern som med sina snabbt åldrande befolkningar har störst behov av invandrare.
Detta förutsätter emellertid, enligt Frattini, att invandringen hanteras väl. Ett viktigt inslag är att ändra på sammansättningen av de personer som flyttar till Europa. Idag tar USA 55 % av den välutbildade arbetskraften medan EU bara får 5 %! Av den outbildade arbetskraften tar Europa emot 85 % och USA bara 5 %. Här krävs aktiva insatser för att åstadkomma en snar förändring.
Frattini kommer därför nästa månad att föreslå ett "blått kort" åt utbildade arbetare från främmande länder som ska kunna ansöka om två års uppehållstillstånd med möjlighet till förlängning. Efter fem år i något eller några EU-länder ska kortinnehavaren kunna få permanent uppehållstillstånd. Frattini betonar också vikten av att bekämpa den illegala invandringen och att skapa jobb åt EU-ländernas egen befolkning.
Artikel av Andrew Bounds i Financial Times.

2007-39 s 6-7
"Den amerikanska modellen passar inte européerna"
En nyligen genomförd undersökning av Financial Times och Harris visar européernas skeptiska inställning till amerikansk kapitalism och deras pessimistiska syn på den ekonomiska framtiden trots de senaste månadernas ekonomiska återhämtning. Tyskarna har större framtidstro än exempelvis Frankrike, Spanien och Italien.

2007-39 s 7
"Vågar Europa hålla fast kurs?"
Hur kommer den aktuella kreditkrisen att påverka Europas nystartade ekonomi? Det var tiomiljarderkronorsfrågan i Europas finanshuvudstäder i förra veckan när det stod klart att Europa, efter flera decenniers stagnation, plötsligt verkar ekonomiskt starkare än Amerika. Statistiken vad gäller arbetslöshet och tillväxt ger Europa nytt förtroende i fråga om världsdelens roll i den globaliserade världen. Men nu skakar krisen i bolåneinstituten också Europa. Nedgången kan emellertid bli ytterst tillfällig. De europeiska grundvalarna verkar mycket sunda. Det allra största hotet mot Europas nyvunna konkurrenskraft just nu är eventuella politiska bakslag som att staten lägger sig centralbankerna verksamhet.

2007-39 s 28
"Duktig elev kan bli bättre"
Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) kritiserade häromdagen EU för protektionistisk handels- och investeringspolitik. OECD på pekade att fortsatta reformer för att stärka konkurrensen och fullborda den enhetliga marknaden är bästa sättet för Europa att höja levnadsstandarden. OECDs generaldirektör Angel Gurría beskrev EU som en "en otrolig skapelse" som har byggt världens största ekonomiska samarbetsorganisation och handelsblock. Men han sa också att EUs ledare måste fortsätta att reformera och arbeta för djupare ekonomisk integration och högre inkomstnivåer, mera konkurrens och högre ekonomisk tillväxt.

2007-42 s 3-4
"Två till höger och två till vänster" hela artikeln
I EU börjar nu en kamp om två viktiga poster. Vem ska bli unionens president, och vem ska bli dess utrikesminister?
Denna vecka samlas EUs stats- och regeringschefer i Lissabon för att fatta beslut om unionens nya fördrag. Majoritetsbeslut blir äntligen regel och parlamentet får mer makt. EU får två nya ledarposter, en president i EU-rådet ska leda de 27 stats- och regeringschefernas möten. En utrikesminister, som dock bara får kallas "Hög representant för utrikes- och säkerhetspolitik" ska företräda unionen på den internationella scenen. Tyska CDU kommer inte att lansera någon egen kandidat utan föredrar "någon som Carl Bildt". Han har varit statsminister och har lång erfarenhet av krishantering på Balkan. Men Europas socialister har en annan favorit, den italienska utrikesministern Massimo D'Alema. Tyskland vill hellre sätta en socialist på presidentposten eftersom denna är mer av ceremoniell karaktär. Kanske kommer avgörandet om personalfrågorna emellertid att skjutas fram till efter valet till EU-parlamentet 2009.

2007-43 s 4-5
"Tvetydiga signaler från EU"
EU-domstolen har beslutat att det inte är en rättighet att fortsätta arbeta efter 65 års ålder. Det främsta skälet är att minska arbetslösheten. Samtidigt är det enligt EU olagligt att diskriminera någon på grund av ålder. Och tidiga pensionsavgångar anstränger redan överbelastade pensions- och hälsovårdssystem.

2007-44 s 3-4
"En för alla, alla för en"
EUs tre stora länder har alla mer eller mindre nya ledare. Det innebär en chans till nystart för hela unionen, nu när det nya fördraget är i hamn och det är dags för EU att se framåt. EU-intresserade har alltid varit att rangordna de inbördes konkurrerande medlemsländerna i en sorts ligatabell. I dag tycks tre dela förstaplatsen. Alla tre är Amerikavänliga och kritiska mot Rysslands Vladimir Putin. De är överens i de flesta viktiga internationella frågor rörande säkerhet, ekonomisk liberalisering och klimatförändring. Bättre kan de emellertid bli om Angela Merkel vågar ta risker, om Sarkozy lugnar ner sig och om Brown samlar lite mod. Då skulle de tre musketörerna kunna ge EU en nystart, förutsatt att de samarbetar. Då skulle EUs små medlemsländer följa med och då blir alla vinna i den reformerade EU-ligan.

2007-45 s 3-4
"Lycklig den som får jobb i EUs korvfabrik"
Ingångslönen för en EU-byråkrat är 4000 euro per månad plus 16 % utlandstillägg. Man lever mycket gott i Bryssel där hyrorna är låga. Men konkurrensen om jobben är hård och det krävs att kandidaten talar minst två europeiska språk utöver sitt eget och är väl insatt i EUs uppbyggnad och myriader av byråer, utskott och specialorgan. EU-maskineriet drivs av 32000 byråkrater vars makt snart minskar. Det nya direktvalda parlamentet får större makt på Kommissionens bekostnad med det nya fördraget. Nu försöker Kommissionen tvätt bort sin stämpel av "byråkratisk monster" med hjälp av de tre "D:na", demokrati, debatt och dialog.

2007-45 s 14
"Prestige står på spel"
EU riskerar att kritiseras hårt av EU-skeptiker och miljöaktivister för sitt beslut att hålla decembers toppmöte för unionens 27 stats- och regeringschefer i både Lissabon och Bryssel. De kommer att flyga privata jetflygplan till Lissabon där de i en kort ceremoni ska underteckna det nya EU-fördraget för att sedan hoppa på planen igen och flyga till Bryssel och den traditionella middagen och diskussionerna om klimatkrisen, Mellanöstern och kreditkrisen. Portugal som innehar ordförandeskapet i EU, insisterar på att fördraget ska undertecknas i den portugisiska huvudstaden den 13 december. Detta garanterar att fördraget går till historien som "Lissabonfördraget" på samma sätt som Romfördraget, Maastrichtfördraget etc.

2007-47 s 4
"Den enhetliga marknaden fungerar inte riktigt som den ska."
EU har pekat ut 23 "illa fungerande" ekonomiska sektorer, från transporter till telekommunikationer, i arbetet med att gjuta liv i den regionala, enhetliga marknaden och exportera unionens regelverk till andra regioner. Många handelhinder återstår att riva i det utvidgade EU med 27 medlemsländer. Europeiska investerare möter ofta restriktioner när de försöker köpa i andra EU-länder.

2007-47 s 8
"Den högerextrema partigruppen i EU-parlamentet har brutit samman" hela artikeln
När Bulgarien och Rumänien blev EU medlemmar vid årsskiftet blev det tillräckligt med mandat för att bilda en högerextremistisk partigrupp i EU-parlamentet kallad "Identitet, tradition och suveränitet". Nu har fem rumänska ledamöterna hoppat av och då finns bara 18 kvar vilket är två för lite för att få de förmåner som en partigrupp har. Orsaken var att deras italienska kollega Alessandra Mussolini likställt hela Rumäniens befolkning med kriminella zigenare. Hon hade godkänt en snabbavvisning av åtskilliga rumäner från Italien sedan en rumänsk zigenare funnits skyldig till mord på en italiensk kvinna. I en intervju sa hon att "rumänerna gjort kriminaliteten till en livsstil".

2007-47 s 11
"EU fortsätter att förhandla med Turkiet"
EU-kommissionens kansli meddelar att unionen fortsätter medlemskapsförhandlingarna med Turkiet nästa månad trots att en del medlemsländer, bland annat Frankrike, har starka invändningar. EUs utvidgningskommissionär, Olli Rehn, att den 18 december blir det förhandlingar om hälsovård, konsumentpolitik och transporter.

2007-48 s 3-5
"Det är så himla bekvämt i mitten"
Europas politiker söker sig till en ideologisk mittfåra. Det är en trygg plats där man lätt värvar röster, men var finns de stora djärva idéerna? Annorlunda var det på Margaret Thatchers tid. Då handlade det om "politik som politik ska vara - hårda ideologiska strider om stora, aktuella frågor. Nu har politikerna upptäckt att de budskap som säljer är de som saknar ideologiskt innehåll. Vår tid har dömt ut de stora ideologiska skillnaderna som irrelevanta och antagit en pragmatisk hanterbar realism. Partierna skiljer sig snart bara i samhällsfrågor som abort, homoäktenskap och skilsmässa. Det är ingen tillfällighet att de stora politiska förändringarna i Europa numera äger rum i Frankrike där det inte pågår någon kamp om mittfältet.

2007-49 s 3-4
"Är det invandrarna eller de infödda som är problemet?"
I många av Europas länder ses invandringen som ett problem trots att det borde vara tvärtom. Sarkozy har ett nytt departement för nationell identitet och invandring som föreslår kvotering av invandrare från vissa regioner. Roman Prodis regering har godkänt ett dekret som gör det lättare att utvisa EU-medborgare som bedömts utgöra ett hot mot den allmänna säkerheten. Dit räknas bland annat romer (zigenare) komna från Rumänien.
Illegala medborgargarden attackerar rumäner, polisen förstör romska läger.
I många europeiska länder har andelen utlandsfödda aldrig varit större än nu. I Schweiz 24 %, Sverige och Belgien 12 %, Irland 11 % medan Frankrike bara har 8 % och Danmark 6,5 %. Spanien har den mest positiva attityden mot invandrare av alla européer.
Som demografin för tillfället utvecklar sig i Europa kan vi behöva invandrare som arbetare om några decennier, men då som utbildad arbetskraft.

2007-50 s 7
"Schengenområdet växer"
Ungerns regeringschef ser fram emot 21 december. Då inkluderas nämligen Ungern och ytterligare sju före detta östblocksländer och Malta i Schengenavtalet som idag omfattar 24 länder i Europa. Det var 1987 som den luxemburgska orten Schengen fick ge namn åt fem EU-länders överensstämmelse att eliminera sina inre gränskontroller.

2007-50 s 8-9
"Om européerna fick rösta i USA" Hela artikeln
En ny undersökning ger en bild av européers och amerikaners syn på det amerikanska valet. 6500 personer i USA och de fem största EU-länderna fick frågor kring hur stor betydelse man tillmäter det amerikanska presidentvalet och vilken effekt detta har på allmänna opinionen och utrikespolitiken. Man fick veta att européernas intresse är svalt och man vet inte mycket om kandidaterna utöver Hillary Clinton. Många fler européer än amerikaner anser Al Gore vara en trovärdig kandidat. Majoriteten i alla länderna tycker att USA utgör ett hot mot världsfreden och alla länder utom Italien anser att Irak blir nästa presidents viktigaste utrikespolitiska fråga och att reparera USAs image i världen.

2007-50 s 9-10
"Partnerskap med förhinder"
Trots att de lovade varandra ett nytt partnerskap mellan jämlikar avslutade Europas och Afrikas ledare toppmötet i Lissabon i öppen konflikt om handeln mellan de två världsdelarna och om respekten för de mänskliga rättigheterna i Zimbabwe. Afrikanerna slöt upp bakom Mugabe och vägrade kritisera en regering som anklagas för ihållande brott mot de mänskliga rättigheterna. Angela Merkel fördömde situationen i Zimbabwe och hon fick starkt stöd från Nederländerna, Danmark och Sverige vilket fick Mugabe att angripa vad han kallade "de fyra i Gordons gäng". De allvarligaste motsättningarna gällde dock handeln mellan de två blocken. EU förhandlar om en rad partnerskapsavtal (EPA) som syftar till att ersätta rådande uppgörelser mellan EU och afrikanska länder. EPA avvisades av de senare och det leder till att alla afrikanska länder utom de fattigaste kommer att få betala tariffer på viss export kanske redan vid årsskiftet. Detta gör det svårare att exportera till EU.

2008-1/2 s 3-5
"EUs ordförandeland behöver öva demokrati" hela artikeln
Slovenien, det lilla landet vid Alpernas sydsluttning är EUs nya ordförandeland. Det som länge betraktades som en av EUs mönsterelever står under hårt tryck: priserna stiger explosionsartat och journalisterna klagar på statlig censur.
Inget annat av de före detta kommunistiska länder som blev medlemmar i EU i maj 2004 är så dynamiskt och så målmedvetet som Slovenien med sina två miljoner invånare. Ekonomiskt går det bättre än någonsin för det lilla landet: 6 % tillväxt 2007. Men bilden bedrar. Med euron kom frustrationen. Allting blev plötsligt dyrare. Inflationen har nått oroväckande nivåer med 5,7 % och i slutet av november i fjol gick 70 000 ut och demonstrerade i Ljubljana mot de stigande levnadskostnaderna.
571 journalister skrev nyligen en petition till premiärminister Janesz Jansa där de kritiserar regeringen hårt för inskränkningar i pressfriheten och politiska påtryckningar.

2008-1/2 s 4
"Slovenien först ut bland de nya"
Den före detta jugoslaviska republiken Slovenien tog vid årsskiftet över ordförandeskapet i EU. Slovenien är nu unionens ansikte och röst utåt under det kommande halvåret. Detta betraktas som ett av de lilla alplandets största bedrifter sedan det blev självständigt 1991. Den första stora frågan blir Kosovo. EU kunde inte i december enas om en gemensam ställning i frågan om Kosovos krav på självständighet. Flera EU-länder ogillar Kosovos planer.

2008-1/2 s 5
"Euron stärker hoppet om fred"
Cypern och Malta går med i eurozonen exakt nio år efter valutans födelse. Cypern hoppas att landets medlemskap i eurozonen ska lyckas med det som otaliga fredsmäklare har misslyckats med: att återförena grek- och turkcyprioter. I den turkiska delen används euron allt mer.

2008-03 s 4-5
"USA och Tyskland är redo att erkänna ett självständigt Kosovo"
Regeringarna i Washington och Berlin är överens om att erkänna Kosovo, och de kommer att försöka övertala övriga länder i Europa att göra detsamma efter det att provinsen har utropat suveränitet, vilket förmodligen sker efter valen i Serbien i början av nästa månad. Både Serbien och Moskva är emellertid emot och flera EU-länder som Spanien, Slovakien, Rumänien, Ungern, Grekland och Cypern tvekar att erkänna provinsen Kosovo som självständig nation. Slovenien som är EUs ordförande land under våren kräver att den utlovade EU-styrkan på 1800 soldater och poliser måste finnas på plats i Kosovo innan självständighetsdeklarationen.

2008-03 s 6-7
"EU kanske behöver Serbien mer än vice versa"
Serbien tänker inte avstå från Kosovo, inte ens om det betyder att chansen att bli medlem i EU går upp i rök. Serbien har Ryssland och ett växande antal länder, inklusive Kina, Indonesien och Sydafrika på sin sida i sin vägran att avstå från Kosovo. Denna vägran består även om det betyder att Serbien måste lägga planerna på ett medlemskap i EU på hyllan. En färsk opinionsundersökning visar att 75 % av serberna inte ger upp Kosovo i utbyte mot EU-medlemskap. Även i USA finns en mindre opposition som inte vill ha "en talibanliknande stat i Europas hjärta - en stat som har kända band till den globala jihadrörelsen och organiserad brottslighet". Belgrad fjärmar sig från Västeuropa och förhandlar om försäljning av Serbiens statliga oljebolag till ryska energijätten Gazprom. Nationalisterna föreslår en rysk militärbas i Serbien.

2008-03 s 10-12
"Flyktingar behandlas sämre än brottslingar"
40000 flyktingar sitter i "slutna" interneringsläger i EU, de flesta vid de södra och östra gränserna. I många av lägren är förhållandena sämre än i vanliga fängelse. Syftet med internering är att ge ett land tillräcklig tid för att samla ihop tillräckligt många som ska till samma plats för att fylla ett "deportationsflygplan". De är i allmänhet människor som vägrats få asyl i de länder de försökt komma in i. I vissa fall kan där också finnas personer som väntar på asylbesked. Den genomsnittliga interneringstiden är 12-18 månader. För många regeringar är det en byråkratisk mardröm, de försöker avvärja en säkerhetsrisk, den växande illegala invandringen där människor avsiktligt döljer sina identiteter om det gagnar dem. Flyktingar med "goda" asylskäl försvinner också lätt i den stora mängden med tvivelaktiga och lögnaktiga yrkanden.

2008-03 s 12-14
"Rotera eller integrera"
Allt fler väljare i de rika länderna blir alltmer skeptiska mot invandring. De rika länderna väljer därför mellan olika invandringspolitiska modeller. Politikerna önskar sig en modell som drar nytta av invandringens alla potentiella möjligheter och undviker alla nackdelar. Det senaste försöket är cirkulärmigrationen. Det är ett förslag från EUs kommissionär Franco Frattini. Han föreslår att välutbildade invandrare ska kunna ansöka om ett "blått kort". Idag är bara 1,7 % av den utländska arbetskraften välutbildade professionella vilket är mycket mindre än USA, Kanada och Australien.
För de mindre utbildade pekar Frattini på ett pilotprojekt i Spanien för marockanska kvinnor inom lantbruks- och hotellnäringarna. Kontrakt skrivs i förväg, resan finansieras delvis av EU och alla papper är öppna. Kvinnorna har arbeten, skickar hem pengar till sina familjer och behöver inte försörja sig på socialbidrag. När projekttiden gått ut har alla återvänt. Frattini vill skapa samma modell i Italien med arbetare från Egypten eller Tunisien, också Ukraina och Moldavien är intresserade. EU planerar också att inrätta arbetsförmedlingar i Nordafrika för att erbjuda en laglig väg för invandring till Europas arbetsmarknad.

2008-04 s 5
"Vem blir EUs ansikte utåt?"
Tony Blair har börjat tala franska offentligt. Det är mycket ovanligt för en engelsman. Kan det bero på att Frankrikes president Nicolas Sarkozy varit mycket när att ge sitt uttalade stöd till Blair som EUs första heltidspresident? Enligt det nya Lissabonfördraget ska EUs 27 medlemsstater företrädas av en enskild person med två och ett halvt års mandattid.
En annan kandidat som ligger väl till hos Sarkozy är Luxemburgs kedjerökande premiärminister Jean-Claude Juncker som är en beprövad EU-veteran. Sarkozy hoppas att EUs president väljs i slutet av detta år när Frankrike innehar ordförandeposten. Men valet kan ske i år bara om fördraget ratificeras av alla 27 medlemsländerna före årsskiftet vilket ine alls är självklart.
Vill Blair ha jobbet? Det är ju fortfarande oklart vem som ska bli EUs ansikte utåt, presidenten eller EUs utrikespolitiska chef. Kanske kommer arbetet som EUs president att begränsas till att vara ordförande i en rad trista toppmöten i Bryssel. Då är det mycket roligare att resa världen runt och hålla tal på vilket språk som helst. Hur är det egentligen? Är inte vår utrikesminister Carl Bildt också fransktalande? Ett latinskt språk lär han väl behärska, eftersom hans fru är bra på italienska. Läs också artikel i The Economist.

2008-05 s 7
"Räkna inte ut Balkan"
Det finns ingen anledning att misströsta, skriver Olli Rehn som är EUs utvidgningskommissionär. Balkan har goda chanser att bli stabilt och välmående. Alla domedagsspådomar gällande Bosnien och Hercegovina har hittills visat sig felaktiga. Landets ledare gjorde viktiga reformer i fjol när det gäller polisväsendet. EU påverkas starkare än något annat land av utvecklingen på Balkan. Rehn hoppas att alla länder på Balkan i slutet av 2008 ska bli erkända kandidatländer genom att underteckna stabiliserings- och associationsavtal men unionen. Albanien och Montenegro har redan undertecknat sådana avtal liksom den före detta jugoslaviska republiken Makedonien.

2008-05 s 10-11
"EU hänger upp sig på bagateller"
Samtidigt som Ryssland försöker göra Europa mer beroende av rysk olja och naturgas bråkar Europa med Turkiet om avgifterna för en ledning som skulle kunna bli ett alternativ till Kremls tjänster. EUs inaktivitet avslöjar också unionens ovilja att samarbeta med Turkiet trots att det skulle kunna säkra EUs tillgång till energi. EU tycks inte inse Turkiets betydelse för unionens energisäkerhet. Turkiets premiärminister, Recep Erdogan, vill föra sitt land till EU-medlemskap, men entusiasmen för EU bland vanliga turkar har svalnat markant. De tyska, franska och holländska ledarna blir också allt negativare till Turkiets ambitioner att bli medlem. Cypern tar alla tillfällen i akt att bromsa förhandlingarna mellan EU och Turkiet.

2008-05 s 13
"EU lockar och pockar"
EUs regeringar erbjuder Serbien en rese- och handelspakt i ett försök att uppmuntra serberna att välja en västinriktad kandidat i den andra omgången av det serbiska presidentvalet nu på söndag. EU fruktar att en extremnationalist ror hem segern i presidentvalet bara två veckor före Kosovos väntade självständighetsdeklaration.

2008-06 s 3-4
"Hoppas inte på demokrati!" hela artikeln
EUs medborgare har ingenting att säga till om i valet av EU-president. Processen pågår bakom stängda dörrar i EU enligt Lissabonfördraget.. Man ratar folkets val till förmån för en urvalsprocess i EU-rådet, där medlemsländernas statsministrar söker finna en gemensam kandidat.
Presidentens roll kan komma att reduceras till att leda omröstningarna i EU-rådet. Mandatperioden är på två och ett halvt år och i och med att presidenten utses kommer det nuvarande roterande systemet att ett medlemsland leder EU-rådet i sex månader att försvinna. Sarkozys uttalade favorit är den före detta premiärministern Tony Blair.

2008-06 s 4
"Sämre tider vankas"
Inflationen i eurozonen ökade snabbt i januari, enligt officiella siffror. Detta belyser ECBs svåra uppgift i fråga om att skapa förutsättningar för prisstabilitet under hotet av avtagande ekonomisk tillväxt. Prisökningen i januari, 3,2 %, var den snabbaste sedan Eurostat började mäta inflationen 1997. Orsaken är det höga oljepriset och att omställningen till odling av biobränslegrödor driver livsmedelspriserna i höjden.

2008-07 s 9
"Sämre tider - eller bara bortskämda väljare?" hela artikeln
Ny undersökning bekräftar att pessimismen ökar i både Amerika och Europa. Den avslöjar ett stort mått av missnöje främst vad gäller ekonomin i Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Italien och Spanien samt i USA. Köpkraften minskar på grund av inflationen. Man är också missnöjd med sysselsättningen. En majoritet av de tillfrågade svarade att deras land "går i fel riktning".

2008-09 s 4
"Det gnisslar i de fransk-tyska relationerna. President Sarkozys plan på en Medelhavsunion och Frankrikes tendens på senare tid att gå sin egen väg har väckt irritation i Tyskland. Sarkozys rådgivare, Henri Guaino, ser en Medelhavsunion som ett slags alternativ till Turkiet som fransmännen inte vill ha med i EU. Angela Merkel oroar sig över att den nya unionen kan komma att försvaga och splittra EU. Sarkozy planerar att den 13 juli. I början av det franska ordförandeskapet, arrangera ett toppmöte i Paris med Medelhavsländerna, det vill säga Marocko, Tunisien, Libyen. Egypten etc.

2008-09 s 4-5
"Det finns inga säkra samhällen"
OECD har sedan länge pekat ut Liechtenstein, Monaco och Andorra som "samarbetsovilliga skatteparadis". Liechtenstein är ett litet furstendöme mellan Österrike och Schweiz vars finansinstitutioner lever gott på att administrera utlänningars pengar. Minst åtta länder, däribland Sverige och USA har följt Tysklands och Storbritanniens exempel och börjar utreda om vissa av landets medborgare har använt banker i Liechtenstein för att undvika att betala skatt hemma. Tyska åklagare började med hjälp av stulna bankregister granska misstänkta skatteflyktingar för två veckor sedan. Sedan dess har 91 av de hittills 150 undersökta personerna erkänt skattebrott. Ytterligare 72 personer har självmant anmält sig. Liechtensteins furstehus äger banken LTG, varifrån uppgifter läckt ut om bankkonton.

2008-10 s 15-16
"Snart ska EU-presidenten väljas" hela artikeln
Förutsatt att unionens nya Lissabonfördrag ratificeras kommer ledarna frö EUs 27 medlemsstater att utse EU-rådets president i december. Ämbetets mandattid är på två och ett halvt år. Irlands ledare, Bertie Ahern, nämns allt oftare som en trolig kandidat till den nya posten som EUs ansikte utåt. Andra kandidater är Tony Blair och Luxemburgs premiärminister, Jean-Claude Juncker. Något som komplicerar är att EU också tänker utse en ny utrikespolitisk chef, vars befogenheter kan komma att överlappa presidentens.

2008-11 s 3-4
"Europas ledare varnas för kraftigt ökad invandring" hela artikeln
En alarmerande rapport presenterad av EUs utrikespolitiske chef, Javier Solana, visar att omkring 2020 när klimatförändringen börjar orsaka brist på mat och vatten, provocera naturkatastrofer och undergräva den politiska stabiliteten i fattigare grannländer kommer människor, särskilt de boende nära Afrikas kuster och Mellanöstern att ta sig till Europa. 2050 kan 5 miljoner människor ha påverkats. På tisdagens toppmöte diskuterade EU-ledarna målet att minska koldioxid utsläppen med 20 % till 2020.

2008-11 s 4
"EU uppgraderar Kina"
Bryssel anpassar sig till den nya maktbalansen och fördjupar kontakterna med Kina ledare. EU ska skicka en grupp erfarna politiker och strateger till Beijing nästa månad för överläggningar om klimatförändringar, EUs handelsunderskott gentemot Kina och andra ekonomiska frågor. Den leds av EU-kommissionens ordförande, José Manuel Barroso. Målet med resan är att höja relationerna mellan EU och Kina till samma nivå som USA har.

2008-11 s 10-12
"Var slutar Europa" hela artikeln
Länderna i Kaukasien tycker att de tillhör Europa och de skulle gärna bli medlemmar i EU. Österrikiskan Benita Ferrero-Waldner, som är EU-kommissionär för utrikes relationer och omvärldspolitik besöker regelbundet EUs grannländer, från Marocko, Egypten och Jordanien, Israel eller Ukraina ända bort till de kaukasiska republikerna Armenien, Georgien och Azerbajdzjan. Hon kräver mera demokrat och lovar i gengäld "stabilitet, säkerhet och välstånd". Till och med muslimska ledare håller inne sin ilska när denna kvinna tar dem i upptuktelse. Hon vill skapa en "ring av goda vänner" av 12 länder i EUs grannskapsprogram för att lättare hålla både terrorister och oönskade invandrare på avstånd, och redan belönat dem med åtta miljarder euro. Ytterligare 12 miljarder utlovas för de kommande sex åren. Helst vill vännerna emellertid bli fullvärdiga medlemmar i unionen.

EU
2008-12 s 8
EU har planer på att locka till sig begåvade utlänningar. Tanken är att man ska bilda ett nytt globalt folk, vars främsta egenskap är intelligens. EU behöver 20 miljoner arbetsföra för att fylla gapet redan 2030. Men i konkurrensen om de mest begåvade invandrarna står sig Europa slätt. Andelen "högt kvalificerade" som kommer till USA är dubbelt så hög som för de som kommer till Europa. EU-kommissionen vill underlätta inträdet på den europeiska arbetsmarknaden med sitt "blåa kort" som ska vara förnybart tillstånd för välutbildad utländsk arbetskraft och deras familjer att flytta mellan EUs medlemsländer och olika jobb.
Originalartikel i Newsweek eller här.

2008-13 s 3-6
"Mindre stöd ger mera bröd"
Bönderna var förr hårda motståndare till globaliseringen, men nu älskar de den, och det lönar sig. Subventionssystemet finns kvar men de värsta absurditeterna är borta. Europas legendariska "vinhav" och "smörberg" är borta. EUs jordbrukssubventioner har stannat kring 43 miljarder euro trots att unionen utökats från 15 till 27 medlemsländer. Europa håller på att passera USA som världens största exportör av jordbruksprodukter. Europa säljer nu främst förädlad produkter som speciella märkesostar. Det har avslöjats att de som främst gynnades av subventionerna är livsmedelsföretagen och stora markägare. 80 % av jordbruksstödet går till 20 % av gärdarna som råkar vara de största. Sverige blev det första EU-landet att föreslå totalt slopande av alla jordbrukssubventioner. En officiell EU-prognos räknar med att ytterligare tre miljoner av EUs totalt 13 miljoner bönder kommer att ha lagt ned sina jordbruk till 2012. Sarkozy är den första franske presidenten som öppet vågat angripa subventionssystemet.

EU, Kina, Sport
2008-13 s 14-15
"Partiell OS-bojkott är på förslag"
EU-parlamentets talman tycker att EUs medlemsländer bör överväga en bojkott mot OS i Beijing om den kinesiska regeringen håller fast vid sina hårda metoder i Tibet. Hans-Gert Pöttering tillhör en växande skara av politiker som kräver att Kina börjar förhandla med Dalai Lama, den tibetanske exilledaren. Det rimmar väl med den starka kritik mot Kinas regering som talmannen i det amerikanska representanthuset, Nancy Pelosi, framfört. Försöken att koppla ihop oroligheterna i Tibet med OS irriterar den kinesiska regeringen, som säger sig komma att "krossa de regimfientliga krafterna i Tibet". Enligt kinesiska myndigheter utgör Dalai Lama och hans anhängare "en regelrätt terroristorganisation".

2008-15 s 7
"Åsikterna går isär om vem som är Europas ledare" hela artikeln
I en opinionsundersökning anser 63 % av amerikanerna att Storbritannien är den ledande nationen inom EU. Italienarna och britter är delade mellan Tyskland och Storbritannien medan Frankrike, Spanien och Tyskland framhåller Tyskland och Angela Merkel. De fem placerar Angela Merkel på första plats och Nicolas Sarkozy som viktigaste europeiska politiker medan USA menar att det är George Brown. Detta är viktiga frågor inför valet av EU-rådets president i början av nästa år.
Två politiska bloggare i Europa, Jan Seifert och Jon Worth anser, på sin hemsida whodoicall.eu, menar att de två posterna, presidenten och kommissionens ordförande, bör slås ihop till en kraftfull person.

2008-20 s 4-5
"Adenauer och Churchill skulle inte känna igen sig"
Konservativa partier har makten i nästan alla Europas länder. Det är högst osäkert om de förstår att använda den. Bara tre av EUs medlemsstater - Storbritannien, Spanien och Portugal - styrs av vänsterpartier. Inte sedan i slutet av 1800-talet har Europa haft så många högerledare i maktställning. För bara 10 år sedan såg det annorlunda ut. Bill Clinton brukade leda möten med Blair, Frankrikes Jospin, Tysklands Gerhard Schröder och Sveriges Göran Persson. 1968 generation hade då lyckats ta makten men visste inte riktigt hur de skulle använda makten för att realisera drömmarna. Men det är inte mycket bättre med dagens ledare. De konservativ har inga förebilder, tänkare eller filosofer. Europas konservativ tycks ha vänt ryggen åt konservativismens gyllene regel: mindre stat, lägre skatter och mera marknad. Konservativa som en gång byggde bålverk för att hindra totalitarismen från att smitta europeisk politik accepterar numera att islamiska centra finansieras av saudier, som söker underblåsa wahabitiska predikanters judehatande, homofobiska, kvinnofientliga islamism.

2008-21 s 5-6
"Nu gäller det att hitta rätt person till presidentjobbet"
EU ska välja ny president. Blir det en pennvässare eller en global aktör? Nästa månad börjar de seriösa diskussionerna om vem som ska bli unionens president i enlighet med det nya EU-fördraget. Först i kön står den kedjerökande livsnjutaren Jean-Claude Juncker, som är Luxemburgs president. Han talar flytande engelska, franska och tyska och företräder den döende drömmen om ett Europas förenta stater. En annan som aspirerar är Danmarks statsminister Anders Fogh Rasmussen. Han håller på att lära franska. Frankrikes f d president, Valéry Giscard d'Estaing, har beskrivit nödvändiga egenskaper och meriter för ämbetet. Dessa överensstämde föga överraskande med hans egna. I Bryssel talas det om att den nuvarande ordföranden för EU-kommissionen, José Manuel Barroso, skulle kunna bli en bra president. Europas ledare måste också hitta någon som vill vara EUs utrikesminister. Allt ska ordnas under Nicolas Sarkozys ordförandeskap som startar vid halvårsskiftet.

EU
2008-22 s 3
"Polen och Sverige vill öppna EU mot öster"
För två månader sedan presenterade Frankrikes president Nicolas Sarkozy sitt förslag om en Medelhavsunion. Nu har Polen och Sverige kontrat med det så kallad "Östra Partnerskapet" som innebär att EU ska utveckla närmare förbindelser med Ukraina, Moldavien, Georgien, Armenien och Azerbajdzjan. Unionens mål ska bland annat vara visumfritt resande och frihandelszoner för tjänster och jordbruksprodukter.

2008-22 s 4
"Grattis EMU!"
Europeiska valutafonden har fyllt 10 år. Projektet som av många ansågs vara dömt att misslyckas, är en stor framgång. Hela konstruktionen ansågs omöjlig av de flesta experter men den blev en succé i verkligheten. Idag ingår 16 av de 27 EU-länderna i eurozonen. Slovakien är på väg att bli det sjuttonde. Euron är på väg att konkurrera ut dollarn som världsvaluta.
EMUs tekniska framsteg är slående. Inflationen har under 10 år hållit sig inom ramarna för unionens regler på lite drygt två procent. Räntorna har sjunkit till de lägsta nivåerna på en generation. Valutaunionen har stimulerat den interna handeln och integrationen på finansmarknaderna. Under de 10 åren har det skapats 16 miljoner arbetstillfällen i eurozonen (två mer än i USA). Senast anslöt sig Malta och Cypern. Slovakien är på väg in att bli det 16:e medlemslandet.
Sverige deltar inte ens i ERM2, växelkurssamarbetet som knyter valutor i EU-länder utanför valutaunionen till euron. Deltagande i växelkurssamarbetet under minst två år är ett av de konvergenskriterier som leder till medlemskap i valutaunionen. Sveriges lilla grupp utgör bara sex av EUs 27 medlemsstater. Det är fyra före detta öststatsländer plus Storbritannien och Sverige.

Framgångarna borde locka fler att ansluta sig. I Danmark finns en opinion för att ansluta sig till EMU och Fogh-Rasmussen talar om en ny folkomröstning. Finland är redan med liksom vår stora exportmarknad Tyskland, när vågar Sverige ta detta steg? Hur länge ska Sverige fortsätta att tillhöra minoritetsgruppen som står utanför EMU?

Originalartikel i Financial Times

2008-22 s 4-5
"Alla väntar på Irlands svar" hela artikeln
EU har aldrig varit känd för snabba beslut, men just nu snurrar hjulen långsammare än vanligt - och allt är irländarnas fel. Irland som har 4,2 miljoner invånare, mindre än en procent av EU, håller en folkomröstning den 12 juni om EUs fördrag. Alla håller därför andan. Om det blir ett nej faller hela Lissabonförslaget och det blir ingen president. Opionsställningen är 41 -33 och många har inte bestämt sig.

2008-23 s 3-5
"Globalisering på gott och ont"
Jobben kommer och går i EUs nya medlemsländer. Företaget Samsonit flyttade till Belgien för 30 år sedan. För nio år sedan flyttades det till Slovakien därför att löner och företagsregler var bättre där. Där fanns tre fackförbund att förhandla med i Slovakien inget. Detta varade i nio år. 2006 lades fabriken ner och allt flyttade till Kina. Då hade lönenivån stigit för högt i Slovakien. Om inte EUs nya medlemmar (de före detta öststaterna) förmår konkurrera med kostnader måste de på sikt konkurrera med kvalitet och innovation. Och fler måste börja arbeta. Sysselsättningsgraden i Slovakien, Ungern och Bulgarien är 60 % eller mindre jämfört med 77 % i Danmark. Bulgariens representant i EU-kommissionen, Meglena Kuneva, menar att skiljelinjen i Europa inte går mellan det gamla och nya Europa utan mellan "lata och flitiga Europa".

EU, Ryssland
2008-23 s 6-7
"Ett nytt kallt krig? Nej, knappast"
Surmulna relationer mellan Ryssland och EU kan inte tillåtas hindra ett nytt partnerskapsavtal. Det är viktigt då EU är Rysslands största handelspartner och Ryssland är EUs största energileverantör. Varken Ryssland eller EU har därför råd med det. EUs tioåriga partnerskaps- och samarbetsavtal löpte ut i fjol och försöken att förnya avtalet har stött på allvarliga hinder. Ett hinder är att EU blivit större. De nya EU-länderna som för 20 år sedan var underkuvade sovjetstater lägger hinder i vägen. Ett annat är att Ryssland betraktar sig som mäktigare och vill ha en annan ton i det nya avtalet. Ordet "gemensamma europeiska värderingar" vill de ska ändras till "gemensamma intressen". Dessa finns inom områden som ekonomi, säkerhet och rättsväsen samt forskning och utbildning. Moskva vill få tillgång till EUs inre marknad, visumfritt resande för ryska medborgare och utökat samarbete inom vetenskap, teknik och utbildning. Det viktiga är att sänka förväntningarna och se till att oundvikliga kortsiktiga kriser och dispyter inte raserar hela bygget.

EU, Ryssland, Frankrike
2008-23 s 7
"EU och Ryssland behöver varandra"
Frankrike räknar med och hoppas att EU ska sluta ett nytt avtal med Ryssland om strategiskt partnerskap före årets slut. Det sa premiärminister François Fillon efter att ha pratat med sin ryske kollega, Vladimir Putin. Ryssland hoppas att Frankrike kan hjälpa Moskva att förbättra de ansträngda relationerna med EU. Som premiärminister svarar Putin för Rysslands ekonomi. President Medvedevs första resa till EU som president går till Tyskland nu i juni. Under hösten är det Frankrike som svarar för EUs ordförandeskap.

2008-24 s 3-5
"Det stinker lite överallt" hela artikeln
Många länder i Europas riskerar att hamna i samma sits som Neapel. I flera månader har berg av ruttnande sopor legat på gatorna i södra Italien. I elva veckor framåt ska de transporteras till Hamburg. Ett tåg med 56 vagnar ska dagligen leverera 700 ton avfall till en förbränningsstation med ledig kapacitet. Hamburg är framtidsstaden på miljöområdet. Hamburgs avfall antingen återanvänds eller förpassas till högteknologiska förbränningsugnar som inte förorenar luften i nämnvärd grad. Italien, Spanien, Grekland och Storbritannien lägger drygt 60 % av avfallet på soptippar. 2020 ska mängden ha minskat med 35 % i jämförelse med 1995 enligt ett EU direktiv. Det tar minst fyra år att bygga en modern förbränningsugn.

2008-24 s 5
"Alla vill vara med"
Men regionen skulle förmodligen klara sig utan Östersjöstaternas råd. Östersjöstaternas råd (CBSS) som har elva medlemmar grundades 1992 efter kommunismens fall för att överbrygga klyftan mellan länderna öster respektive väster om Östersjön. Frankrike tror emellertid på rådets framtid och vill bli medlem kanske för att det misstänker att Tyskland har blivit alldeles för mäktigt i regionen.

2008-24 s 6
"Libyen oroar Medelhavsunionen"
Libyen har uppmanat de arabiska länderna att inte ansluta sig till den av Frankrike föreslagna Medelhavsunionen. "Vi är medlemmar i Arabförbundet och Afrikanska Unionen" underströk den libyske statschefen Muammar Ghadaffi. Han betraktar de ekonomiska erbjudandena till länderna söder om Medelhavet som "förolämpande".
Medelhavsunionen är tänkt att grundas under Frankrikes ordförandeskap i EU 13 juli i Paris. Det är emellertid osäkert hur många av länderna söder om Medelhavet som vill vara med i unionen.

2008-25 s 3-5
"Det blev ett rungande nej" hela artikeln
De irländska väljarna röstade nej till Lissabonfördraget trots att de generellt är mycket positiva till EU. Nu måste unionens stats- och regeringschefer fundera ut hur fördraget kan räddas i någon form. Federalister kommer att ställa sig frågan varför mindre än en procent av EUs befolkning ska tillåtas hindra de övriga 26 medlemsländerna. Men Lissabonfördragets anspråk på demokratisk legitimitet är redan mycket svagt.

2008-25 s 4
"Irlands Nej skakar om EUs ledare"
Redan i måndags började EUs ledare söka genom Lissabonfördragets ruiner för att rädda det som räddas kan efter de irländska väljarnas nej i förra veckan. En möjlighet är att vissa speciella fördragsprotokoll inte skulle gälla Irland och att låta varje land få behålla sin kommissionär. Luxemburgs Jean-Claude Juncker menar att en mindre grupp EU-länder borde gå vidare på egen hand mot större integration, att skapa en kärna med få medlemsländer.

2008-26 s 3
"Tillbaka till jobbet"
Tio år av genomgripande arbetsmarknadsreformer börjar äntligen ge resultat och då försöker politikerna vrida tillbaka klockan.
Resultatet av tio års arbetsmarknadsreformer, löneanpassning och blomstrande marknader som suger upp det som produceras är att EU skapat 17 miljoner nya jobb sedan 2000. 6,7 % är den lägsta arbetslöshetsnivån som Europa har haft på 25 år och bara lite större än USAs 5,5 %. Andelen arbetstagare på arbetsmarknaden av invånarna i arbetsför ålder har stigit från 61 till 70 %. Men en våg av missnöje drar fram genom Europa. I många länder har reformerna som tände gnistan till jobbmiraklet suspenderats eller dragits tillbaka. I Tyskland har Angela Merkels koalitionsregering inte bara frusit reformarbetet utan börjat återreglera arbetsmarknaden med nya minimilöner och högre arbetslöshetsersättning. Detta har inte hindrat 15 % av de tyska väljarna att stödja det radikala Vänsterpartiet som lovat upphäva alla reformer. I Italien har väljarna sparkat ut Mario Prodi under vars styre Italien fick 430 000 nya jobb. Flera andra europeiska ledare har förlorat sina jibb sedan de drivit igenom reformer, Tysklands Gerhard Schröder, Österrikes Wolfgang Schüssel och Spaniens José Maria Aznar. Missnöjet beror delvis på reformtrötthet. Arbetsmarknadsreformer och nedskärningar i välfärden som gjorde det mer lockande att söka arbete är fortfarande mycket impopulära. 304 impopulära arbetsmarknadsreformer har henomförts i EUs stora ekonomier mellan 1996 och 2005, jämfört med 77 stycken under åren 1986-1995. Att återgå till 1990-talets system som en del reformmotståndare vill är mycket farligt. I vår tid med global konkurrens skulle det få mycket allvarliga följder som skulle få besvären 1994 att se ut som en barnlek.
Originalartikel i Newsweek, läs här.

2008-26 s 9
"EU skärpte invandringsreglerna" hela artikeln
EU-parlamentet röstade i förra veckan, med 369 röster för och 197 emot, ja till direktivet att papperslösa invandrare ska kunna hållas inlåsta i upp till 18 månader och bannlysas i EU i fem år efter avvisning. Det handlar om invandrare som stannar trots att visumtiden har gått ut eller som tar sig in i EU utan att upptäckas. Den tyske EU-parlamentarikern Manfred Weber, som var en av direktivets föredragare, anser att det definierar en minimistandard för hur illegala invandrare ska bemötas inom unionen. "Om de inte behövs på arbetsmarknaden bör de skickas hem". Nationella bestämmelser har varierat. I Frankrike är det 32 dagar, i Tyskland 18 månader. I åtta EU-länder finns det inga begränsningar alls. Danmark och Storbritannien kan hävda undantag från direktivet.

2008-26 s 12-14
"EU planerar för tiden efter Bush"
Långt innan Bush besökte Europa för sista gången som president hade ledarna där börjat etablera kontakten med Barack Obama och John McCain. Spanien som är världens största ekonomi vill erbjuda USA sitt politiska och ekonomiska inflytande i Latinamerika. Spaniens rykte i arabvärlden efter det spanska tillbakadragandet i Irak är också en stor diplomatisk tillgång. Spanien stöder också Turkiets ansökan om medlemskap i EU. Spaniens premiärminister är dessutom ensam socialist i en region där högern tycks stärka sin ställning.

2008-27 s 3-4
"Fem huvudpunkter på den franska EU-agendan"
Sarkozy lovar att stärka medborgarnas förtroende för EU. Han vill bryta den pessimistiska stämningen genom att införa ambitiösa och folkligt förankrade förslag på hur man bekämpar klimatförändringen, de snabbt stigande mat- och energipriserna och stoppar den illegala invandringen. En annan viktig fråga är Frankrikes och Europas militära försvar.

2008-27 s 4-5
"Tjeckerna uppmanas skynda ombord"
Frankrike som just övertagit ordförandeskapet i EU uppmanar Tjeckien att inte blockera utvecklingen mot större politisk enhet genom att fördröja ratificeringen av Lissabonfördraget. Tjeckiens statschef, president Vaclav Klaus motsätter sig fördraget. Den tjeckiska författningsdomstolen håller på att granska fördraget för att se om det är kompatibelt med tjeckisk lag.

2008-28 s 3-4
"Det bidde bara en tumme" hela artikeln
President Nicolas Sarkozys kanske mest ambitiösa projekt i försöket att de det franska ordförandeskapet ett permanent fotavtryck är nog Medelhavsunionen. Hans plan går ut på att koppla samman de 17 länderna runt Medelhavet med Europeiska Unionen i speciella regionala projekt. Unionen ska se dagens ljus på söndag i Paris strax före firandet av den franska nationaldagen 14 juli. Sarkozys första misstag var att sidoställa både Tyskland och Storbritannien, det andra var att inte få med de nya medlemsländerna i östra Europa som redan tycker att unionen ägnar alldeles för mycket uppmärksamhet åt länderna i söder. De vill hellre ha mer kontakt med Ukraina, Tyskland och Turkiet.

2008-31 s 5-6
"Är Europa redo för en toryseger?"
Eurokraterna avvaktar nu lugnt i övertygelsen om att om övriga länder accepterar Lissabonfördraget så kommer Irland att tvingas till en ny folkomröstning för att inte ensamt hamna utanför gemenskapen - Irland som har EG/EU att tacka för sin oerhörda framgång under de senaste tre decennierna. Ännu värre är federalisterna som menar att det nu handlar om att införa en "två-filigt" EU med de länder som är för i den snabba filen. Men det finns ett annat problem i den nära framtiden. 2010 kan det konservativa partiet bilda regering i Storbritannien. Dagens konservativa skulle utgöra den mest euroskeptiska regeringen sedan Storbritannien gick med i klubben 1973. De säger att de uppriktigt vill stoppa Lissabonfördraget. Då blir det svårare att isolera Irland och de går knappast att knuffa ut både Irland och Storbritannien i den "långsamma filen".

2008-32 s 4
"Dansk attack mot EG-domstolens invandringsregler"
Domstolen har beslutat att gå emot ett irländskt krav på att en i EU bosatts persons make från ett land utanför EU måste vara lagligen bosatt i ett annat EU-land för att få bosätta sig på Irland. Domen kan göra det mycket enklare för utländska makar att flytta till Danmark. För att förhindra arrangerade äktenskap mellan invandrare och makar från utanför EU ger Danmark bara uppehållstillstånd till den invandrande makan om båda parter är över 24 år gamla och om den danske partnern kan visa upp 7800 euro som säkerhet för att han kan försörja henne. Om inte väljer paret att bosätta sig i Sverige eller norra Tyskland där anhöriginvandringen är fri. Restriktionerna har ett brett politiskt stöd och var tänkta att skyddas av landets undantag från Maastricht-avtalet i rättsliga och inrikespolitiska frågor. Om Danmark ändå tvingas ändra sina lagar kommer förmodligen alla de äkta par bestående av en dansk medborgare och en med medborgarskap utanför EU att flytta från Sverige (Skåne) till Danmark.

2008-35 s 3
"Arbetskraften säljer sig till den som betalar bäst"
Storbritannien är inte längre lika lockande för potentiella invandrare som söker jobb. Arbetslösheten ökar och pundets fallande kurs betyder att utländska arbetstagare i Storbritannien har mindre pengar att skicka hem än tidigare. Ungefär två tredjedelar av de östeuropéer som har registrerat sig för arbete i Storbritannien sedan 2004, kommer fån Polen. Idag får de 40 % mindre i lön sedan de växlat pundet till zloty än för fyra år sedan. Idag måste de skicka hem 500 pund varje månad för att rättfärdiga vistelsen utomlands.

2008-36 s 3
"EU fryser partnerskapsförhandlingar med Ryssland"
Europas ledare bestämde sig i början på veckan i ett extrainkallat toppmöte med all 27 medlemsländerna för att förhandla med ledarna i Kreml om krisen i Kaukasien. De konstaterade att relationerna mellan EU och Ryssland "står vid ett vägskäl", och de bordlade tills vidare förhandlingarna om en strategisk pakt med Ryssland i väntan på att Moskva uppfyller villkoren i den rådande vapenvilan i Georgien. EU-länderna enades om att inget land ska följa Ryssland i spåren och erkänna Sydossetiens och Abchaziens oberoende. EU tvekar att straffa världens största energileverantör i en tid med extremt höga priser. Men ledarna enades trots allt om att skicka dussintals vapenövervakare till Georgien.

2008-36 s 4
"Egoismen frodas i unionen"
EU förbereder en present till Irland i form av en garanti för att Irland ska få behålla sin kommissionär även efter "nerdragningen". På så sätt hoppas EU att irländarna ska rösta ja till Lissabonfördraget. Enligt det nya regelverket ska det bara finnas 18 kommissionärer frpn 2014 mot 27 idag. Länder med "gemensamt kulturarv" bör kunna dela kommissionär menar Frankrikes president Sarkozy. Som Österrike och Tyskland, Irland och Storbritannien. Dessa länder är däremot av en helt annan mening.

2008-36 s 8
"Europas ålderskrämpor verkar obotliga" hela artikeln
Den demografiska krisen kommer allt närmare. En rapport från EUs statistikbyrå, Eurostat, visar att från och med 2015 kommer antalet dödsfall att vara större än antalet nyfödda Variationen är stor mellan medlemsländerna. Detta kommer att leda till långgående ekonomiska och sociala förändringar. Som minskade anslag till skolan, tungt belastade välfärdssystem och kanske en större politisk beredskap att välkomna invandrare. Flera EU länder kommer att få se sina befolkningar minska med upp till 25 % som Tyskland. Växa kommer Cypern, Irland och Luxemburg att göra.
Som alltid bör man tolka statistiken försiktigt eftersom den bygger på antagandet att rådande trender håller i sig och att det inte vidtas några politiska åtgärder för att bemöta den demografiska krisen. EU-kommissionens taleskvinna, Amelia Torres, säger att medlemsländerna måste stabilisera ekonomierna, öka sysselsättningen och reformera pensionssystemen.
Originalartikel i International Herald Tribune.

2008-37 s 4-6
"EU får nöja sig med halv framgång" hela artikeln
I förhandling med Frankrikes president Nicolas Sarkozy, lovar den ryske presidenten Medvedev att dra tillbaka de ryska styrkorna, men det kommer att ske i den takt som Moskva finner lämplig. Den stora frågan om Abchaziens och Sydossetiens status förblir olöst. Den ryska ledningen går också med på att låta 200 observatörer från EU övervaka regionen från och med 1 oktober. Georgien hävdar att aldrig acceptera Abchaziens och Sydossetiens självständighet. Hittills är det bara Nicaragua som har erkänt utbrytarenklavernas självständighet.

2008-38 s 3-4
"Ingen vet hur man ska få irländarna på bättre tankar"
Tre månader efter irländarnas nej till Lissabonfördraget i en folkomröstning finns det fortfarande inte någon tydlig väg ut ur dilemmat. Det finns ännu inget besked om en ny folkomröstning och om det blir en sådan kan den äga rum tidigast under senare hälften av 2009 efter genomfört valt till EU-parlamentet. Missuppfattningarna olm fördragets innehåll var många, bland annat trodde många väljare att Irlands låga företagsskatt skulle avskaffas, att abortförbudet skulle hävas och att allmän värnplikt skulle införas. Därtill kom rädslan för att Irland skulle domineras av större länder, särskilt bland låginkomsttagare och kvinnor. Andra fruktar nu skräckscenariot - en generell marginalisering av Irland i EU.

2008-38 s 6
"Bryssel vill uppdatera handelspakt"
EU-kommissionen föreslog i måndags en uppdatering av ett tolv år gammalt handelsavtal (ITA) om IT-produkter. Moderniseringen behövs för att spegla den explosiva tillväxten och utvecklingen på området och öka konkurrensen. När det kom till stånd 1996 undertecknades det av 14 signaturer, idag har det undertecknats av 70 länder som representerar 97 % av den totala IT-handeln. Ett ITA för 2000-talet behövs för att tillgodose både producenters och konsumenters intressen. Tekniken har utvecklats så snabbt att många produkter faller utanför ITA.

2008-39 s 3-5
"Den europeiska vänstern har det motigt"
Om politiken, liksom ekonomin, rör sig i långsamma, ofrånkomliga cykler, verkar det som om den mitten-vänsterfalang som i många år har dominerat i europeisk politik befinner sig i en djup och utdragen recession.
Labours premiärminister George Brown har sett sin popularitet dunsa i botten. Tysklands socialdemokrater är ett krympande parti och i Frankrike och Italien har mediesmarta högerpolitiker av modernt snitt lyckas reducera vänstermotståndet till en spillra. Till och med Spaniens Zapatero ser sig allt mer pressad ut i takt med att Spaniens ekonomiska under kraschar runt om honom. Sarkozy har också varit briljant genom att inkludera ledande socialister i sin regering. Det har destabiliserat socialisterna.
David Marquand, före detta ledamot i det brittiska parlamentet menar att vänsten har mycket svårare än högern att "stjäla" frågor. Vänstermittfåran genomgår en av sina värsta kriser på flera decennier.

Ortiginal artikel i Newsweek
The New Low Lights On The Left
Europe may have the weakest roster of social democratic leaders in a generation.
Eller läs mer här.

Finanskrisen
2008-41 s 6-8
"Den fria marknaden är seglivad"
Europeisk skadeglädje över den amerikanska kapitalismens krämpor betyder inte nödvändigtvis att européerna fjärmar sig från den fria marknaden. Bundeskansler Merkel kommer inte att överge den fria marknaden i Tyskland. I Frankrike har president Sarkozy gjort en markant vänstersväng. Allt prat om skattesänkningar har bordlagts. Det franska budgetunderskottet kommer att bli 2,7 % av BNP nästa år. Industripolitiskt är han känd för att gärna låta staten intervenera. Men också för att hävda att globaliseringen är nödvändig och inte ska bekämpas. "Antikapitalism är ingen lösning på den aktuella krisen". En del amerikaner å andra sidan oroar sig för att europeisk socialism ska invadera Wall Street.

2008-42 s 10
"Räkna med bråk"
Lättnaden över att de europeiska regeringarnas intervention i bankkrisen verkar fungera gör att miljö- och klimatfrågor åter kommer upp till ytan i EU-ländernas diskussioner på veckans toppmöte i Bryssel. Huvudfrågan är om de utstakade målen i fråga om minskade koldioxidutsläpp blir för dyra mot bakgrund av den ekonomiska avmattningen. Rädslan för en kommande recession kan också leda till att länder avstår från viktiga investeringar och drar sig ur existerande överenskommelser.

2008-44 s 3
"EU har svårt att enas om Ryssland"
Normala relationer eller inte? Kriget i Georgien har splittrat EUs medlemsländer,
Ett nytt internt policydokument kallat "Nyckelfrågor i EUs relationer med Ryssland" föreslår att EU ska ha färre konventionella möten med ryska myndigheter. Antalet toppmöten ska reduceras från två till ett per år. Dokumentet är en kompromiss mellan länder som Frankrike, Tyskland och Italien som vill återgå till det normala och Storbritannien, Litauen och Polen som vill vänta.

2008-45 s 12-13
"Medelhavsdrömmen ser ut att gå i stöpet" hela artikeln
För fyra månader sedan applåderas projektet av 43 länder på ett toppmöte i ett parisiskt palats. Nu har Medelhavsunionen fortfarande inte kommit överens om var högkvarteret ska ligga, vem som ska deltaga i mötena och vilka som ska få toppjobben. Tyskland har krävt att namnet ändras till "Barcelonaprocessen Unionen för Medelhavet". Det största problemet orsakas av motstridiga åsikter om konflikten mellan Israel och palestinierna.

2008-46 s 4-5
"Före detta sovjetisk satellit tar över ordförandeklubban" hela artikeln
EUs ordförandeklubba vandrar från frank välfärdspolitik och trygghetsnät till tjeckisk USA-lojalitet. Tjeckien blir det första landet från före detta sovjetblocket som leder 470 miljoner européer i en tid med mycket dåliga ekonomiska utsikter. Det handlar om första halvåret 2009 och har väckt slumrande nationella neuroser till liv i Tjeckien. Det handlar om en misstro mot Europa och lojalitet mot USA som växte sig stark under decennier av invasion och ockupation under 1900-talet. Tjeckien föredrar den amerikanska sociala marknadsekonomin gentemot den statskontrollerade ekonomi som framför allt Sarkozy och Frankrike hävdar.

2008-46 s 11-12
"Realpolitik!"
EU återupptar förhandlingarna om ett nytt partnerskapsavtal med Ryssland. Det ska täcka både ekonomiskt och politiskt samarbete och innehålla en gemensam energipolicy. EU är på god väg att normalisera förbindelserna med Moskva. Det är bara Litauen som är emot. Bättre relationer kan hjälpa EU att uppnå andra mål, som till exempel omformningen av de globala finansstrukturerna.

2008-47 s 5
" En Obama i Europa?" hela artikeln
Efter valet av en afroamerikan till president i USA frågar sig många européer om samma sak skulle kunna hända här.
För en del representerar Obama den amerikanska drömmen - "den som arbetar kan lyckas, och det inger hopp i hela världen".
I Storbritannien menar minoritetsföreträdare att det parlamentariska systemet gör det svårt att bli invalda. Man måste avancera via parlamentets rangordning. I Tyskland finns 800 000 invandrade turkar med tyskt medborgarskap men få har politisk representation. Nu har det gröna partiet fått en partiledare vars föräldrar invandrat på 1960-talet.

2008-48 s 7
"Konkurrensen om Arktis hårdnar"
EU kommissionen kartlägger Europas intresse av Arktis energiresurser, fiske, nya fartygsrutter och mineralförekomster. Tre av EUs medlemsländer, Danmark, Sverige och Finland gränsar till Arktis, vilket får EU att kräva "observatörsstatus" i Arktiska rådet, ett forum bestående av USA, Kanada, Ryssland, Norge och Island. Utvecklingen av Arktis regleras via FNs havskommission som har ratificerats av alla de arktiska länderna utom USA. Arktis tros ha en fjärdedel av världens kända olje- och naturgasreserver.

2008-48 s 28-30
"Öppen arbetsmarknad är bäst för alla" hela artikeln
Östeuropeiska gästarbetare har inte varit till skada för arbetsmarknaderna i väst. Den stora invandringen från Östeuropa till Västeuropa det senaste decenniet har i praktiken inte påverkat varken arbetsmarknad eller lönenivåer nämnvärt enligt en EU-undersökning. De länder som fortfarande begränsar invandringen från de nya EU-länderna i Öst- och Centraleuropa, bör därför riva dessa hinder, påpekar EU-kommissionen. Invandringen "bidrog markant till den generella ekonomiska tillväxten och ökad sysselsättning i EU. Problemen uppstod snarare i emigrationsländerna. I Polen talar man om "EU-föräldralösa barn". Många av de 15 EU-länderna 2004 införde restriktioner då 10 nya länder blev medlemmar. I fruktan för att få sina länder invaderade av arbetskraftsinvandrare. I dag har fyra länder kvar sina hinder, Danmark, Belgien, Tyskland och Österrike. EU-kommissionen föreslår att alla hinder hävs senast i maj 2009.

2008-50 s 8
"Miljön i centrum på EUs toppmöte"
Frankrike sätter press på Storbritannien och Tyskland att gå med på större subventioner till de östeuropeiska länderna för att rädda ett ambitiöst miljöavtal. Han vill ha en förstärkning av klimatavtalets så kallade solidaritetsfond. Detta är ett krav från bland annat Polen.

2008-51 s 7
"Recession i eurozonen"
BNP minskade med 0,6 % under fjärde kvartalet. Sysselsättningen minskar, om den svaga efterfrågan håller i sig nästa år kan arbetslösheten öka mycket snabbt. Centralbanken har sänkt styrräntan med 0,175 procentenheter på två månader till 2,5 %.

2008-51 s 7
"Bilförsäljningen minskar i hela Europa"
I november minskade försäljningen av bilar med över 25 %. Den har minskat 7 månader i rad. En miljon färre bilar sålda hittills i år. Den spanska bilmarknaden krympte med 50 %, den brittiska med 37, den italienska med 30 och den tyska med 18 %. Fiat planerar avskeda 50000 personer och stänga de flesta av företagets fabriker under en månad. Frankrike garanterar stöd till Renault och Peugeot. Volvos försäljning av lastbilar har minskat med 42 % i Europa.

2009-03 s 6
"Satelliter ska spåra illegala invandrare"
Ett satellitsystem som kopplar samman polismyndigheter i länder som Spanien, Senegal och Mauretanien är det senaste vapnet i Europas arsenal mot illegal invandring. Det EU-finansierade Sjöhästsystemet ska hjälpa polisen att upptäcka invandrarfartyg på deras färd upp längs Atlantkusten och därefter västerut mot Kanarieöarna eller norrut till Spaniens eller Portugals sydkuster. Informationen samlas på Kanarieöarna i Las Palmas. Det spanska flygvapnet patrullerar över vattnen mellan Afrika och Kanarieöarna.

2009-05 s 11
"Smörberget växer på nytt" hela artikeln
EU fyller sina lador för att rädda jordbruket för krisens värsta följder.
Efterfrågan på jordbruksprodukter minskar. EU kommissionen lovar nu att köpa 30 000 ton osålt smörför skattepengar. Ännu mer skummjölkspulver växer i EUs lager. EU återinför exportsubventionerna nu när de nästan var helt borta. Detta innebär att europeiska produkter dumpas i tredje världens länder, vars inhemska jordbruksindustrier undergrävs. Det finns också stora lager av vin och spannmål som ingen vill ha.

2009-06 s 4
"Island räknar med snabbspår in i EU"
Det finns en möjlighet att det krisdrabbade landet vid polcirkeln kan bli medlem i EU redan 2011. EU vill rädda Island från en ekonomisk kollaps. Island ombeds lämna in en medlemsansökan redan om några månader för att bli EUs 29:e medlemsland redan 2011. I interimsregeringen sitter socialdemokraterna som är för EU men också miljöpartiet som är emot. Kristdemokraterna i Nolland, som förfogar över premiärministerposten, är lika skeptiska till Island som till Turkiet och många fruktar at5t Island med sin räntenivå på 18 % kan bli ett stort problem för EU.

2009-06 s 18
"Polen avvisar Merkels stöd till Östersjöledningen"
Polens regering delar inte den tyska förbundskanslern Angela Merkels förtjusning i den planerade gasledningen på Östersjöns botten. Polens Europaminister fruktar att ledningen skulle göra hans land ännu mer beroende av Ryssland för sin energiförsörjning.
Enligt Merkel bör alla tre gasledningarna till Europa, - Nord Strean, Nabucco och South Stream - byggas så snart som möjligt, för att diversifiera energileverantörer och transportvägar.

2009-07 s 3-4
"Gammal tradition rimmar illa med ny verklighet" hela artikeln
Det roterande ordförandeskapet i EU är en black om foten. Tjeckiens ledarskap - eller brist på sådant - bör stärka argumentet för ett permanent ordförandeskap som skulle ge unionen det slags auktoritet som den förtjänar och behöver. President Vaclav Klaus, en grymtande EU-skeptiker vägrar till och med att hissa EUs blågula flagga på Pragborgen. Tjeckien, en före detta sovjetisk satellitstat, höll nästan på att mista ordförandeskapet. Enligt förslagen i Lissabonfördraget ska det roterande ordförandeskapet slopas till förmån för en heltidspresident som ska väljas av de nationella ledarna för en period av högst två år.

2009-09 s 3-4
"En för alla, alla för en" hela artikeln
Krisen sprider sig och solidaritet är ett måste, säger Europas ledare. Sex länders ledare träffades för att nå fram till en gemensam ståndpunkt inför G20-ländernas möte i London i april. Det var ledarna för Frankrike, Storbritannien och Tyskland, liksom Spanien, Holland och Tjeckien i egenskap av ordförandeland i EU. De oroas av den ekonomiska smitta som snabbt sprider sig i Östeuropa men också i euroländerna. Störst ansvar kommer Tyskland att ta i egenskap av landet med unionens starkaste ekonomi.

2009-09 s 6-7
"Snaran dras åt runt Mladic"
Belgrad meddelar att myndigheterna där har intensifierat sökandet efter misstänkta krigsförbrytare och utökat samarbetet med västerländska underrättelsetjänster trots att den serbiska regeringen tvingas betala ett högt politiskt pris för sådant samarbete genom att förfölja en person som alltjämt betraktas som en hjälte av många serber. Infångandet av Ratko Mladic, den bosnienserbiske general som är efterlyst misstänkt för krigsförbrytelser, är det största kvarvarande hindret för att Serbien ska bli officiellt kandidatland till EU. Nederländerna har sagt att en ansökan inte kan behandlas förrän Mladic har utlämnats till krigstribunalen i Haag som pressar på Belgrad om att utlämna också Goran Hadzic, som misstänks för mord på kroater 1991-93.

2009-09 s 8
"Klaus jämförde EU med diktatur"
President Vaclav Klaus i Tjeckien har länge varit en av EUs mest ihärdiga kritiker. Han går till anfall så fort ett tillfälle erbjuds, och just nu har han som ordförande i EU en idealisk plattform för att vädra sina idéer. I ett anförande inför EU-parlamentet förra veckan anklagade Klaus EU för att vara ett odemokratiskt och elitistiskt projekt jämförbart med sovjettidens diktaturer, som förbjöd fria tankar. Hans tal framkallade burop från många lagstiftare samtidigt som han fick applåder från en minoritet nationalister. Hans kritik uppskattas i en del länder vars medborgare fruktar att en starkare union inkräktar på den nationella suveräniteten. Tjeckiska regeringsrepresentanter skyndade att tona ner Klaus uttalanden.

EU, Östeuropa, Finanskrisen
2009-09 s 8-9
"Östeuropa kan inte betala räkningen" hela artikeln
Ända sedan Berlinmuren föll har länderna i Östeuropa varit viktiga allierade till USA. De har anammat kapitalism av amerikanskt snitt och tagit stora lån i västeuropeiska banker för att finansiera sin utveckling. Nu är det dags att betala räkningen. Utvecklingsboomen som förvandlade Polen, Ungern och andra före detta sovjetiska satellitstater till heta marknader är nu på väg att kollapsa med följder både för Västeuropa och USA. Krisen har tvingat Internationella valutafonden att rycka in. De senaste månaderna har fonden lånat miljarder till Ukraina, Island, Ungern och Lettland. Regeringarna har minskat sina utgifter i takt med att valutorna försämrats vilket lett till en våg av allt våldsammare protester i hela regionen.

EU, Vitryssland
2009-09 s 11
"Vitryssland ställs inför ultimatum"
EU har varnat Vitryssland för att landets möjligheter till närmare samarbete kan blockeras om regeringen i Minsk erkänner de separatistiska regionerna Sydossetien och Abchazien i Georgien. EUs initiativ "Östligt partnerskap" går ut på att erbjuda handelsmöjligheter, ekonomiskt stöd och konsultationer angående säkerhet samt att främja integrationen i länder som Ukraina och Moldavien. Vitrysslands bristande respekt för mänskliga rättigheter och dess nära band till Moskva komplicerar relationerna med EU.

EU, Kroatien, Slovenien
2009-09 s 11
"Irriterande gränstvist"
EUs utrikesministrar vill hjälpa till att lösa en gränstvist som hotar att blockera Kroatiens ambitioner att bli medlem i EU. Dispyten handlar om herraväldet i Piranbukten som är en vik i norra Adriatiska havet som delas av Italien, Slovenien och Kroatien. Slovenien, vars kust blockeras av de två större grannarna kräver att Kroatien ska ge landet en kanal ut till öppet hav.

2009-10 s 3-4
"EUs ledare ska besegra krisen och hjälpa varandra" hela artikeln
En snabbt växande finanskris i Central- och Östeuropa och ökande oro för att recessionen blir djup och lång i hela Europa var anledningen till att EUs ledare samlades i Bryssel det gångna veckoslutet för ännu ett "katastrofmöte". Eller, om man ska vara lite mera exakt, två separata toppmöten. För tidigare under dagen träffades regeringscheferna i de nio östeuropeiska länder som ingår i EU på Polens ambassad för att prata ostört. Detta underströk djupa motsättningar och oenighet mellan Europas politiker. De nio är hårt ansatta ekonomiskt liksom Irland och Grekland i eurozonen.
EUs ordförandeland, Tjeckien, hade kallat till mötet för att visa på att EU är aktivt och enat. Man enades om att varje land ska hjälpa de östeuropeiska ekonomierna utan att bryta om den inre marknadens regelverk.

2009-12 s 4
"EU ger inte upp om Vitryssland" hela artikeln
EU förlänger de politiska sanktionerna mot Vitryssland med 12 månader men suspenderar reseförbudet för landets president Lukasjenko med ytterligare nio månader. Beslutet gör det möjligt för Vitryssland att delta i ett möte tillsammans med andra länder som Ukraina, Moldavien, Georgien, Armenien och Azerbajdzjan om samarbete med EU i Prag i maj månad. EU oroas av att Ryssland har ekonomisk och politisk kontroll över viktiga transitländer för energi.

2009-13 s 7
"Tjeckiens regering led ett svårt nederlag i parlamentet"
Den tjeckiska regeringen förlorade i tisdags kväll en omröstning i parlamentet. Nederlaget kom olämpligt eftersom Tjeckien innehar det roterande ordförandeskapet i EU fram till halvårsskiftet i sommar. Nu råder starka tvivel på tjeckernas förmåga att leda världens största handelsblock i en tid som kännetecknas av djup ekonomisk kris. Den förlorade majoriteten kräver dock inte ett omedelbart nyval utan regeringen kan sitta kvar till 1 juli då Sverige och Fredrik Reinfeldt tar över ordförandeskapet. Men det är mycket anmärkningsvärt att EU-ordförandeskapet nu innehas av ett land, vars parlament inte stöder regeringen. Det väcker också tvivel på Lissabonfördragets framtid. Fördraget stöds av den tjeckiska regeringen men har ännu inte ratificerats av parlamentets överhus.

2009-17 s 8
"Omskolning på hög nivå"
Fler än 100 funktionärer i EU-kommissionen omskolas för närvarande till diplomater. Det handlar om att förbereda kärnan i en framtida europeisk diplomatisk kår som finns inskriven i Lissabonfördraget. EU-kommissionens ordförande, José Manuel Baroso, arbetar vidare som om fördraget redan är klappat och klart.

2009-19 s 7
"EU mötte vänner från öst"
Partnerskap Öst arrangerades i Prag för att stärka relationerna med Armenien, Azerbajdzjan , Georgien, Moldavien, Vitryssland och Ukraina. Moskva sneglar misstänksamt på EUs samarbetsplaner med länder som enligt Moskva är Rysslands naturliga samarbets- och intresseområde.

2009-19 s 7
"Kroatien säger ja"
Den kroatiska regeringen har formellt accepterat EUs kompromissförslag i gränstvisten med Slovenien. Men regeringen i Ljubljana förhåller sig fortsatt skeptisk till förslaget. Slovenien vill ha garanterat tillträde till internationellt vatten.

2009-19 s 8
"Albanien knackar på EUs port"
Albanien har lämnat in en formell medlemskapsansökan till Bryssel. Albanien är ett av Europas fattigaste länder. EU-kommissionen välkomnade ansökan och underströk att Albanien har gjort stora framsteg när det gäller politiska reformer. Parlamentsvalet i slutet av juni kommer att noggrant observeras eftersom fria och rättvisa val är en grundförutsättning för fortsatt närmande till EU. Inom EU börjar många ifrågasätta fortsatt utvidgning.

2009-19 s 9
"Slovenien blockerar Kreml"
Slovenien ger sig inte. I tvisten om Kroatiens medlemskap i EU utnyttjar Slovenien sin vetorätt. Slovenerna är upprörda över att grannlandet Slovenien i händelse av ogynnsamma förhållanden skulle kunna spärra Sloveniens tillgång till havet. Sjögränsen mellan de båda länderna fastlades inte i samband med Jugoslaviens sönderfall 1991.

2009-20 s 3
"Några får ta den största biten av jordbrukskakan som är värd 50 miljarder euro per år" hela artikeln
Bland de största mottagarna av EUs jordbruksstöd finns en italiensk bank i Milano, en fransk kycklingproducent och ett irländskt företag som tillverkar färdigmat för Viktväktarna och Yorkshirepudding - allt enligt tidigare okända data.
Statistiken över subventionerna 2008 avslöjar att en elitklass bland mottagarna fick drygt 700 utbetalningar på minst en miljon euro. Den största på 140 miljoner euro gick till det italienska sockerföretaget Italia Zuccheri. En italiensk bank, ICBPI, fick mer än 180 miljoner euro i fem utbetalningar. Listan visar att ett irländskt jordbruksföretag kallat Greencore
Under press från EU har 26 av de 27 medlemsländerna offentligtgjort denna information.
Den ideella organisationen farmsubsidy.org har ställt samman en lista över de största subventionsmottagarna i 18 av EUs medlemsländer.

2009-20 s 4-5
"Energispelet fortsätter"
Rysslands kontroll över energiförsörjningen i Europa kommer arr minska. EU och Turkiet har slutit ett viktigt avtal om en gasledning vilket bäddar för en potentiell en energiboom i Kaspiska havet. Överläggningarna om det nya ledningsavtalet hade stått stilla i mer än ett år när genombrotten äntligen kom. Avtalet är en viktig framgång för EUs Nabuccoprojekt som går ut på att transportera naturgas till Europa från Centralasien, Kaukasien och Mellanöstern och det är en förutsättning för att Europa ska kunna bryta Kremls kontroll över Europas gasimport. Ledningen löper i drygt 320 mil från Turkiets östgräns till Europas största gascentral utanför Wien. Dödläget i förhandlingarna bröts på toppmötet i Prag för ett par veckor sedan mellan EU och de involverade länderna.

2009-21 s 3-4
"Entusiasmen lyser med sin frånvaro" hela artikeln
EU-valet står för dörren men de flesta européer är ointresserade. Få tror att deras röst spelar någon roll. Apatin är ett hot mot parlamentets legitimitet. Enligt senaste mätningen kommer bar 34 % av EUs 380 miljoner röstberättigade medborgare att rösta. Valdeltagandet har minskat för varje utvidgning och varje val sedan 1979. Det finns en risk att de som är aktiva kommer att rösta på mer radikala partier och ge ett oproportionerligt stort inflytande åt ytterligheter och extremer.

2009-21 s 4-5
"Förargligt förspel i EU"
Den tjeckiska presidenten Vaclav Klaus ämnar vara ordförande på ordförandeperiodens sista toppmöte. Målet för toppmötet är en överenskommelse om eftergifter som ska locka Irland att hålla en ny folkomröstning om det så kallade Lissabonfördraget. Den tjeckiske presidenten måste godkänna fördraget för att Tjeckiens ratificering av det ska bli giltigt. Problemet blir att Klaus är starkt motståndare till fördraget. Han har ingen brådska att underteckna det trots att båda kamrarna i det tjeckiska parlamentet har godkänt det.

2009-21 s 6-7
"Ingen panik med påtaglig förstämning"
Regionen som helhet har avvärjt ekonomisk härdsmälta, men flera av länderna står inför extremt stora svårigheter och umbäranden. Svindlande budgetunderskott, oöverskådliga utlandslån och ansvarslös skattepolitik har gett många en plågsam baksmälla. Men en del förändringar har hållit det värsta borta. En är att utomstående nu bedömer riskerna lugnare och rationellare. Hjälpen utifrån är också bättre samordnad vid det här laget och en tredje förändring är att västerländska banker som har givit stora lån till kunder i Ungern och de baltiska staterna får mer hjälp.
Den största oron för närvarande gäller de baltiska länderna som noterar störst BNP-ras med risk för tvåsiffriga procentuella minskningar. Devalvering är tabu, i stället hoppas man återvinna konkurrenskraften med lönesänkningar och effektivisering.

EU
2009-23 s 3-4
"Dåliga tider för EU-skeptiker" hela artikeln
EU-motståndare hade länge hjältestatus i Polen, Tjeckien och Slovakien, men nationalistiska tongångar är inte gångbara längre. I EU-valen har unionens motståndare i de östeuropeiska medlemsländerna väldigt små chanser att bli valda. Ett bra exempel är bondeledaren Andrzej Lepper, vars Självförsvar ofta blev Polens nästa största parti i opinionsmätningarna. I dag stöds han av högst tre procent. Bröderna Kaczynskis parti "Polska familjeförbundet" har också rastat under fem procentspärren. Lika dåligt går det för Tjeckiens president Klaus nya EU-skeptiska parti SSO. Östeuropa verkar ha landat i Europeiska Unionen.

2009-23 s 5-7
"Vänstern har chans att komma igen"
Det borde vara vänsterns stora chans i Europa. Kapitalismen är i kris, ekonomierna krymper, arbetslösheten ökar och statens roll har stärkts. Tiden är mogen för vänstern att föra fram ett trovärdigt alternativ till högerns visioner om de fria marknadernas värld. Men det ser annorlunda ut. 1900-talets klassiska vänsterpartier - socialdemokraterna i norra Europa, socialisterna vid Medelhavet, Labour i Storbritannien - kämpar i motvind och 20 av EUs 27 medlemsländer har borgerliga regeringschefer. Av de fyra stora EU-länderna är det bara britten Gordon Brown, som representerar den politiska vänstern och han hänger på en skör tråd. Enligt en aktuell mätning är Labour bara det tredje största partiet. Dagens socialdemokrater ger intryck av att föredra att protestera mot makthavarna framför att presentera egna lösningar. Problemet är att det inte längre finns en traditionell industriarbetarklass och att fackförbunden har förlorat i betydelse men ändå kräver rättigheter som på farfars tid. De flesta fackligt aktiva är anställda i den offentliga sektorn och krav på högre löner betyder inte längre ett naggande av den privata profiten utan att andra löntagare ska betala mer i skatt för att finansiera deras löneökningar.

2009-24 s 3-5
"Krisen åskådliggör motsättningarna i EU" hela artikeln
EU är ett experiment utöver det vanliga när det gäller delad suveränitet. Unionen bildar en fredszon, som numera sträcker sig från Storbritannien till Balkan. De 27 medlemsländerna är världens största ekonomiska block. Unionen inkluderar 491 miljoner människor i en integrerad marknad som producerar nästan en tredjedel mer än Amerikas förenta stater. Men krisen verkar slå hårdare mot Europa än USA och förväntas pågå längre. I dåliga tider är det lätt att nationell politik tar över gemensamma intressen i EU. Solidariteten, en av grundpelarna i EU, sviktar även i relationerna mellan öst och väst. Bara 43 % av européerna röstade i parlamentsvalet, vilket var ett rekordlågt valdeltagande. För framtidens skull är det viktigaste att Lissabonfördraget snarast träder i kraft.

2009-24 s 5-6
"Extremhögern gick framåt i EU-valet"
En av sensationerna i EU-valet var att det anti-romska extremistpartiet Jobbok i Ungern lade beslag på tre platser i EU-parlamentet. I Ungerns grannland erövrade Slovakiska Nationalpartiet sin första plats. Och med Brittiska Nationalpartiets (BNP) inträde i parlamentet gjorde den nyfascistiska falangen ett bra val även om den franska Nationella Fronten förlorade fyra av sina sju platser. Italienska Lega Nord fördubblade sitt väljarstöd liksom den österrikiska extremhögern. Den populistiska högern skulle kunna bilda ett EU-parti. En enad högerkärna skulle kunna samla minst 25 företrädare från nio länder. Kravet är minst 15 parlamentariker från minst sju EU-länder. Fördelarna med detta är att de då kan få partibidrag, kontor, talartid, utskottsplatser och andra förmåner.
Populisternas problem är att de inte tycker om populister från andra EU-länder och därför har svårt att samarbeta.

2009-24 s 5
"De konservativa vill ha kvar Barroso"
Efter högerns framgångar i EU-valet gör de konservativa anspråk på att bestämma i Bryssel. De vill snarast nominera José Manuel Barroso till ytterligare en period som ordförande i EU-kommissionen. Den konservativa gruppen i parlamentet stärkte sin ställning och den socialdemokratiska försvagades. Högerpopulister och EU-skeptiker kunde också räkna sig till vinnarna.

2009-25 s 31
"Byråkratin lyssnade på expertisen"
Vitt är vitt, rött är rött och rosa är rosé - även i fortsättningen. I konkurrentländer som Australien och Sydafrika är det tillåtet att sälja rosévin genom att blanda vitt och rött vin. För att förbättra konkurrensvillkoren för europeiska producenter ville EU-kommission tillämpa samma regler i Europa. Protesterna från främst franska producenter blev emellertid mycket upprörda och kommissionen tvingades upphäva beslutet. Vinproducenter i södra Frankrike har alltid hävdat att det enda sättet att tillverka rosévin på är att låta druvans skinn lakas ur i saften under en viss tid innan jäsningen börjar. Tyskland, Ungern och Italien höll med fransmännen medan Grekland höll på EU-beslutet.

2009-26 s 10
"Det brådskar" hela artikeln
Efter EU-toppmötet i slutet av förra veckan har det blossat upp en bitter maktkamp om EU-kommissionens ordförande, José Manuel Barroso. Formellt var emellertid alla 27 stats- eller regeringscheferna överens om att ge honom en ny femårig period men entusiasmen var inte stor. Den största gruppen i parlamentet, EPP, stöder Barroso men har inte majoritet för detta. I det nya parlamentet som sammanträder i juli kan det emellertid finnas en majoritet. Socialdemokraterna som bildar parlamentets näst största grupp är upprörda och förargade över regeringschefernas uppgörelse om Barroso.

2009-26 s 11
"Borgerliga EU-skeptiker bildar egen grupp"
Det brittiska torypartiet har bildat en ny partigrupp i EU-parlamentet. Tories lämnar således EPP vilket tolkas som en protest mot EPPs federalistiska attityd. Det nya "Europas konservativa och reformistiska grupp" har sammanlagt 55 medlemmar från åtta länder vilket gör gruppen till den fjärde största.

2009-27 s 4
"Inte en droppe?
Det europeiska Nabuccoprojektet är i fara. Europa är intresserad av att skaffa sig gas och olja på annat sätt än från Ryssland. Men det hjälper inte att bygga en dyr, ny gasledning om det inte finns tillräckligt med gas att fylla den med. Det främsta leverantörslandet, Azerbajdzjan skickar redan merparten av sin gas till Turkiet och övriga centralasiatiska länder lovade nyligen att sälja betydande volymer till ryska Gazprom. Österrike, Ungern och Förenade arabemiraten slöt därför nyligen att avtal värt åtta miljarder dollar med Iraks kurder om gas från deras region via Nabuccoledningen till Turkiet. Men nu har Iraks regering förbjudit detta avtal med argumentet att den kurdiska regionregeringen inte har befogenhet att ingå separata energiavtal.

EU, Iran
2009-27 s 7
"EU vill visa solidaritet"
EU-länderna överväger att kalla hem sina ambassadörer för Iran för att sätt press på de iranska myndigheterna att frige personal från den brittiska ambassaden, som har gripits misstänkta för inblandning i regimfientliga protestaktioner.

2009-29 s 4-6
"Europa förblir europeiskt"
Det finns inget fog för påståenden att invandringen från muslimska länder leder till ett Eurabia där muslimerna är i majoritet. Många människor, långt borta från extremhögern, fruktar att invandring och höga födelsetal kan leda till att muslimerna utgör 40 % av Europas befolkning 2025. Europa, vars vilja har underminerats av sekularism och inställningen att allt är tillåtet, har i flera decennier accepterat massinvandring utan nämnvärt motstånd. Svaga regeringar som inte har förmått försvara sina egna värderingar, har försökt blidka den muslimska opinionen, och nu måste de ta konsekvenserna. Detta menar bland annat kanadensaren Mark Steyn, som har skrivit bestsellern America Alone. Liknande varningar kommer från den amerikanske diplomaten Timothy Savage. Den amerikanske journalisten Christopher Caldwell förutspår att ett "förankrat" och självmedvetet" Islam är berett att tvinga sin vilja på "en osäker och relativistisk europeisk kultur". Allt fler oroar sig för att en växande invandrarbefolkning, som är motståndskraftig mot assimilering eller integration, kommer att lägga beslag på jobb och belasta välfärdssystemen.
Men, menar artikelförfattaren William Underhill, alla dessa åsikter bygger på "begränsade och tvivelaktiga bevis". I stället är det så att:
- Ingen vet hur många muslimer det finns i Europa idag eftersom många är illegala.
- Födelsetalen bland muslimer är höga idag men kommer förmodligen att minska.
- Islam är inget enat block, motsättningen mellan sunniter och shiiter är stor
- Våldsam fanatism finns bara hos en mycket liten minoritet
- Många invandrare från muslimska länder identifierar sig som icke-troende.

EU
2009-30/31 s 3-6
"Pengarna förirrar sig långt bort från gården" hela artikeln
EUs jordbrukspolitik, CAP, har 50 år på nacken, och mycket har hänt under denna tid. Det direkta produktionsstödet har förvandlats till arealstöd och stöd till landsbygdens utveckling. Bland dem som får dela på EUs pengar finns, förutom vanliga bönder, storgodsägare, herigar, multinationella företag, sprittillverkare och Herrens tjänare. Förra året delade EU ut drygt 50 miljarder euro i världens största subventionsprogram för jordbruket. EU-subventionerna har en stark påverkan på den globala handeln och missgynnar fattiga bönder utanför EU. EU delar ut halva sin budget, runt 53 miljarder euro, i jordbrukssubventioner. Det är fyra gånger så stort som USAs och kostar varje EU-medborgare runt 110 euro per år. Programmet skänker pengar till många mottagare som inte har ett dugg med jordbruk att göra - tyska godistillverkare, matleverantörer till lyxkryssare och rika markägare som drottning Elisabeth II av England och pris Albert II av Monaco.
I år var EUs 27 medlemsländer för första gången tvingade att redovisa hur de distribuerar jordbruksstödet, och Tyskland var det enda landet som inte efterkom kravet fullt ut. En datoriserad analys genomförd av The New York Times och International Herald Tribune ger en första detaljerad bild av vilka som får pengar. Den visar att CAP har expanderat utanför de ursprungliga målen att öka livsmedelsproduktionen och stödja de traditionella jordbrukarna i deras försök att hantera marknadsfluktuationer. Man bör ställa sig frågan om jordbruket överhuvudtaget ska subventioneras.
Originalartikel i NY Times: "European Subsidies Stray From the Farm" eller läs den här.

EU, Luxemburg
2009-30/31 s 6-8
"Det mörknar vid Luxemburgs horisont"
Storhertigdömet Luxemburg med en knapp halv miljon invånare har en imponerande historia av ekonomiska framgångar, vilket den politiska stabiliteten och samförståndskulturen har bidragit till i hög grad. Landet har en per capita inkomst som sällan skådats. Sedan nästan 100 år är det i huvudsak tre partier som styr landet: Kristsociala folkpartiet, Socialdemokraterna och Liberalerna.
I den ekonomiska krisens spår ställs det lilla landet dock inför stora utmaningar. Krisen och de samtida tyska och franska attackerna mot banksekretessen kan leda till att landet aldrig mer blir sig likt. Skatteparadiset riskerar att bli mindre paradisiskt.

EU, högerextremism
2009-30/31 s 8-10
"Utfrysning eller engagemang, det är frågan"
Extremhögern har sällan haft de så bra som nu. Många regeringspartier bildar till och med oheliga allianser bara för att hindra extremister från att komma nära makten.
Nick Griffin och Andrew Brons från Brittiska Nationalpartiet (BNP) var de enda av Storbritanniens 72 EU-parlamentariker som inte bjudits in till de brittiska regeringens mottagning i Strasbourg. Det är ett sätt att hantera extremhögerns företrädare - man utesluter dem från umgänget och hoppas att de försvinner med tiden.
I Italien har Berlusconi tvärtom tagit till sig "postfascistiska" Nationalalliansen och inrikesministern tillhör det separatistiska, antimuslimska Lega Nord. Denna politik imiteras av Polen.
Annan strategi har regimerna i Frankrike och den flamländska delen av Belgien, där moderata högern och vänstern samarbetar för att hålla extremhögern så långt borta från makten som möjligt.

2009-36 s 5-6
"Europa känner sig försummat"
Européerna känner sig osäkra på Barack Obamas Europapolitik. Utan tydligt amerikanskt ledarskap hamnar Europa och dess ledare på villovägar. Det enda säkra är att Obama vill hjälp av Natoländerna att lyckas med uppdraget i Afghanistan. Men däri utmanas han av tyska FDP som kräver att de tyska trupperna ska tas hem och det brittiska Torypartiet kräver en tidtabell för britternas reträtt. I juli skrev Östeuropas alla före detta presidenter och premiärministrar ett öppet brev till Obama i vilket de ifrågasatte hans stöd till "den euro-atlantiska gemenskapen".

2009-37 s 6
"EU hörs knappt"
EU strävar efter att bli en lika viktig aktör på den politiska världsscenen som på den ekonomiska. Diskussionerna under utrikesministermötet i Stockholm förra veckoslutet om Mellanöstern, Iran och Afghanistan visade hur svårt det är för EUs medlemsländer att tala med en röst. EU spelar en biroll i Mellanösternkonflikten och kan inte göra mycket mer än att uttrycka sin besvikelse över uteblivna framsteg. I Afghanistan kan EU-länderna inte enas om varken militära eller ekonomiska insatser.

2009-38 s 4
"EU-parlamentet gav Barroso nytt mandat"
José Manuel Barroso sitter kvar som EU-kommissionens ordförande. EU-parlamentet gav portugisen Barroso förtroende i fem år till. Barroso fick stöd av 382 ledamöter, 219 - främst Gröna och vänstern - röstade mot och 117 - främst socialdemokraterna - lade ner sina röster. Trepartikoalitionen, med Socialistisk Venstre och Senterpartiet, fick 86 av 169 mandat i Stortinget. Det största oppositionspartiet är alltjämt Fremskrittspartiet med 40 mandat, Höyre fick 31 mandat, + 8.

EU, Irland
2009-38 s 6
"Allt hänger på irländarna"
Tvärt emot tidigare verkar det nu som on det finns en risk för att irländarna röstar nej till fördraget ännu en gång i folkomröstningen 2 oktober. I juni 2008 sade majoriteten av irländarna nej till fördraget, vilket ledde till en intern kris i EU och tillfälligt stopp för de planerade reformerna. Om de irländska väljarna röstar nej ännu en gång faller Lissabonfördraget. Ett tredje försök är uteslutet. Kommissionens ordförande Barroso kommer att resa runt ett par dagar på Irland och göra kampanj för ja-sidan.

Europa, socialdemokrater
2009-40 s 5-8
"Den tredje vägen blev en återvändsgränd" hela artikeln
Den europeiska socialdemokratin har det besvärligare än någonsin samtidigt som Europas konservativa partier verkar gynnas av den europeiska krisen. Detta är väljarnas sätt att återgälda socialdemokratins reformer och under tiden passar högern på att anamma vänsterns principer. I Glasgow i Skottland har Glasgow East - Gordon Browns bakgård - varit en stark Labour valkrets ända tills i somras då labourkandidaten Margaret Curran rasade med 19 procentenheter till 41,7 % och för första gången på 87 år gick mandatet till det nationalistiska Skotska Nationalpartiet. I EU valen i juni backade Labour från 26,6 till 20,8 % medan nationalisterna blev störst i Skottland med 29 %.
Socialdemokraternas dalande stjärna är inte bara ett skotskt eller brittiskt fenomen. Eländet slår till mot nästan hela den europeiska socialdemokratin som ett obotligt virus. Alla socialdemokratiska partier mellan Stockholm och Lissabon har stora bekymmer.
I början av 2000-talet styrde socialdemokrater och socialister i 12 av de dåvarande 15 EU-länderna. De stod på höjden av makt och inflytande. Tony Blairs modernisering av Labours traditionella idéer hyllades som "den tredje vägens" Höga Visa. Idag finns igen av dessa ledare kvar på posten som regerings- eller statschef. Socialdemokratins tillbakagång började i Skandinavien där den länge har haft sitt starkaste fäste. I Danmark styr sedan 2001 en mitten-högerkoalition; 2006 förlorade Göran Persson makten till de Nya Moderaterna. Sedan följde Finland, Grekland och Nederländerna som alla fick borgerliga regeringar. I Italien slet den socialdemokratiskt inriktade partialliansen ut sina ledare på löpande band och i Paris förlorade Jospin.
Sedan EU-valet är det bara en fjärdedel av ledamöterna som representerar socialisterna, vilket är en historisk bottennotering.
Varför har det blivit så? En orsak är att många traditionella väljare skrämdes bort från den "förnyade" socialdemokratin och sökte sig till nya partier till vänster och den andra är att de konservativa partierna vände tillbaka mot mitten.

EU
2009-40 s 8-9
"Zapatero tar över Reinfeldt"
Spaniens premiärminister, José Luis Rodriguez Zapatero, hyllades förr som den europeiska vänsterns nya ansikte. Men sedan kom den plötsliga recessionen, förvärrad av en sprucken fastighetsbubbla, och fick hans popularitetssiffror att dala i hisnande fart. Men Zapatero är inte den som hänger läpp. I en intervju avslöjar han sina idéer och planer inför det spanska ordförandeskapet i EU, som börjar i januari. Främst kommer ekonomisk återhämtning att prioriteras och därefter implementeringen av Lissabonfördraget. Och att EU bör sluta kommersiella avtal med Latinamerika, Ryssland och Medelhavsregionen.

2009-40 s 10
"Det är inte bara Lissabonfördraget som står på spel"
Ja-sidan leder enligt opinionsmätningarna men andra frågor kan sätta käppar i hjulet när irländarna nu röstar för andra gången om Lissabonfördraget. Den irländske premiärministern Brian Cowen och hans koalitionsregering hänger på tre tunna trådar. En av dem är folkomröstningen, en annan är införandet av en ny lag (NAMA) som för över de irländska bankernas skräptillgångar till statens ägo och huruvida parlamentet godkänner åtstramningsbudgeten i december som har målet att uppnå budgetbalans till 2013. Om inte kan det bli nödvändigt med nyval och det kommer Fianna Fail partiet att förlora. Dess stöd bland väljarna är det lägsta någonsin.

2009-41 s 3-4
"Nu är det dags att utse de nya ledarna" hela artikeln
Irländarnas ja till Lissabonfördraget stärkte chansen för att det äntligen ska träda i kraft. Nu växlar debatten spår och inriktar sig på vilka som ska ha de nya toppjobben i EU. Vem blir den nya ordföranden för Europeiska Rådet som får två och ett halvt års mandat. EU får också en gemensam utrikesminister som ska ansvara för både politik och biståndspengar. Manuel Barroso kommer att vara kvar som ordförande för Kommissionen. Hur blir hans maktposition i förhållande till de två nya? EU-parlamentet får också större befogenheter enligt Lissabonfördraget. Många tror att det blir en man och en kvinna och en från ett mitten-höger parti och en från ett vänsterparti. Men är det verkligen föredettingen Tony Blair som ska bli EU-president?

2009-41 s 6
"Besvikelser i Europas mitt"
20 år efter murens fall i Östtyskland kan man konstatera att utvecklingen i Centraleuropa är mycket skiftande. På många sätt är den enormt imponerande. Länderna i före detta "Östeuropa" kunde gå med i EU redan för flera år sedan. Men de demokratiska kulturerna har ännu inte kommit i fatt de västeuropeiska ländernas. Diktaturer av sovjetisk typ skadade dessa samhällen allvarligt och ärren finns kvar. På högersidan finns några extremt intoleranta, nationalistiska krafter som är oroväckande populära. Och på vänstersidan fortsätter före detta kommunistiska partier att spela en inflytelserik roll. Ungerska Fidesz, Polens Lag och rättvisepartie (PLJP) och Slovakiens nationalparti har alla innehaft sina länders högsta ämbeten trots att de hör hemma långt ute på högerkanten. Den sortens rörelser har börjat påverka själva EU negativt Centraleuropéerna har i val stärkt EU-parlamentets högerfraktioner.

2009-42 s 11-15
"Lissabonavtalets Europeiska Union"
Irländarna har röstat ja och Polens president har skrivit under, nu väntar Europa bara på att Tjeckiens president Vaclav Klaus ska sluta trilskas så att Lissabonfördraget kan börja gälla. Men vilkets slags EU får vi i framtiden? Nu blir majoritetsbeslut regel inom ett femtiotal olika områden som idag kräver enighet. Till och med när det gäller frågor om invandring, brottsbekämpning och polissamarbete. Detta är en stor politisk förändring. Den andra stora förändringen gäller EU-parlamentet nu får nästan stort inflytande som ministerrådet på flera olika områden via medbestämmande som jordbrukssubventioner, fiske, asyl- och invandringspolitik och budget. Men de ökande befogenheterna välkomnas av parlamentarikerna och gör alla andra nervösa. Små stater är beredda att överlåta många beslut till EU men de vill inte "ta order från EU-parlamentet". Man kan förvänta sig att många appeller kommer att skickas till Europarådet, där de 27 medlemsländernas nationella ledare möts och där enhällighetsregeln vid beslut förblir regel. Detta råd får en semi-permanent president. Lissabonfördraget är lite vagt i beskrivningen av presidentens uppdrag. Dipöomater i Bryssel är mest entusiastiska över den nya utrikespolitiska representanten.

EU, Tjeckien
2009-42 s 15
"Klaus underblåser gammal 'tyskrädsla'"
Hans försök att rättfärdiga sin negativa hållning till Lissabonfördraget med den "tyska faran" möter faktisk förståelse hos hands landsmän. Han hänvisar till att arvingarna till miljontals etniska "sudettyskar" som förvisades efter andra världskriget misstänkta för samarbete med nazisterna med stöd i Lissabonfördragets rättighetsförklaring kan komma att kräva tillbaka egendomar i Tjeckien.

EU, Östeuropa
2009-42 s 16-17"
Östeuropa befarar ny era av rysk dominans" hela artikeln
Solidariteten kommer på undantag när det är pengar med i spelet. Det ryska naturgasföretaget Gazprom slår med sina planer på en gasledning på Östersjöns botten in en kil mellan Öst- och Västeuropa. I dag transporteras gasen till Västeuropa genom Östeuropa. Om Ryssland stänger av gasen som ett påtryckningsmedel på en eller flera öststater som är beroende av stadig energitillförsel kommer även länder i väst att påverkas negativt och detta vill Ryssland undvika. Men den nya Nord Stream ledningen ändrar helt på dessa förutsättningar då Ryssland får en separat direktledning till väst. Centraleuropéerna, tidigare tvångsrekryterade medlemmar i det sovjetiska blocket är oroliga.

2009-43 s 8-9
"Mental isolering på Balkan"
Länderna i sydöstra Europa känner ingen samhörighet av det slag som förenar länderna i västra och norra Europa. Ett av motiven för Europas enande var viljan att övervinna nationalismen och detta motiv bör EU föra fram igen i samband med utvidgningen i sydost. I denna region finns en nationalistisk grundton som strider mot den europeiska idén. Åtta länder, varav fem redan har ansökt om medlemskap står beredda: Kroatien, Serbien, Bosnien, Kosovo, Montenegro, Makedonien, Albanien och Turkiet. Förutom önskan att på nytt "tillhöra Europa" dominerar ekonomiska och finansiella motiv. Men all kommunikation sker mellan EU och det berörda kandidatlandet. Mellan länderna råder ointresserad ignorans eller till och med misstro.
Att vara med i EU ändrar inte mycket på den mentala isoleringen som inte ger utrymme för någon regional gemenskapskänsla i de olika nationalstaterna. Få gränsövergångar finns mellan Bulgarien och Rumänien och mellan Grekland och Bulgarien. Identitetsretorik och oeftergivliga krav på den egna nationens "rättigheter" blockerar samarbetet. Exempel är serbernas "eviga rätt till Kosovo" eller grekernas anspråk på exklusiv rätt till namnet Makedonien. EU borde ta denna dramatik på större allvar. Den nationalistiska grundsynen i dessa länder måste övervinnas om man ska rädda det stora europeiska projektet.

2009-44 s 3-4
"Blair som klippt och skuren för EU-jobbet" hela artikeln
Redan i mitten av november planerar EU att ha ett möte för att utse en president för EU-rådet och en utrikesminister - eller rättare sagt en "hög representant" som det heter på EU-jargong.
Den person som utses till posten som EU-president, får chansen att själv forma uppdraget. För att personen ska kunna föra EUs talan måste unionens nationella ledare vara beredda att ge honom eller henne plats på den röda mattan. Tony Blair har den auktoritet som behövs för att hävda sig bland EUs stats- och regeringschefer. Han kan sätta Europa på världskartan på ett sätt som ingen annan Brysselbyråkrat någonsin har lyckats med. Samtidigt som han stöds av flera EU-ledare, främst Sarkozy och Merkel, drivs det en ursinnig kampanj mot Blair från andra läger. Internet sidan "Stop Blair" samlar underskrifter och Torypartiet försöker blockera honom. Europas USA-fientliga vänster kan inte förlåta honom hans öppna stöd för USAs insatser i Irak-kriget. Mot Blair talar också att Storbritannien inte är med i eurozonen eller i Schengensamarbetet. Kanske blir det därför någon av de andra kandidaterna som Jan-Peter Balkenende, regeringschefen i Holland, Wolfgang Schüssel österrikisk före detta kansler, eller de före detta regeringscheferna i Spanien och Finland, Felipe González och Paavo Lipponen. Båda är socialdemokrater. Vem som väljs till president får följder för valet av utrikesminister eftersom båda inte kan komma från samma land och inte tillhöra samma "block" i Europaparlamentet. Eller kanske inte ens samma kön.
Original artikel i Newsweek.

2009-44 s 5-6
"Miliband är het kandidat till utrikesministerposten"
Men bara om Blair inte blir president. Det spekuleras vilt om vem som ska utnämnas till vad i EU, efter det att Lissabonfördraget har trätt i kraft. Storbritanniens utrikesminister nämns allt oftare som möjlig utrikesrepresentant, men om han blir det kan inte Tony Blair bli unionens president. Andra potentiella kandidater är två kvinnor, de före detta utrikesministrarna i Österrike respektive Grekland, Ursula Plassnik och Dora Bakoyannis men också Finlands EU-kommissionär Olli Rehn. Uppdraget i Bryssel är på minst fem år och potentiellt mäktigare än rollen som EU-president.

2009-44 s 8
"EU månar om mjölkbönderna"
EU-parlamentet har beslutat att ge unionens mjölkbönder en hjälpande hand. Med en specialfond på 300 miljoner euro vill man kompensera bönderna för effekterna av det fallande priset på mjölk. Parlamentet var inte enigt, 367 röstade för och 160 emot. Men stödpengarna löser inte de stora problemen på EUs mjölkmarknad.

EU. Tjeckien
2009-44 s 9-10
"Det förflutna trasslar till framtiden"
Tjeckiens ledare kräver en klausul om Sudetenland i Lissabonfördraget, som har blivit en ovanligt segdragen historia. Tjeckien vill ha skydd mot att behöva betala skadestånd eller återge egendomar till de runt 2,5 miljoner etniska tyskar som fördrevs från Sudetenland enligt de så kallade Benesdekreten 1945. Det är en stark påminnelse om att nationerna som bildade EU bara är en generation från andra världskriget och det kalla krigets fasor.

EU, Frankrike
2009-44 s 13
"Paris slog på stort"
Ordförandeskapet i EU förra året kostade Frankrike omkring 171 miljoner euro, eller en miljon om dagen vilket var bland de dyraste ordförandeskapen i unionens historia. Den vanligaste kostnaden är 70-80 miljoner. Enligt en revisionsbyrå blev kostnaden så hög på grund av dålig administration och ett överambitiöst program. 489 evenemang hade vaga syften och det är oklart vem som betalade för vad.

2009-45 s 18
"EU fungerar!"
Bakom fasaden av segdragna förhandlingar, toppmöten som avlöser varandra och ibland djupa motsättningar, är EU en mjuk global stormakt, som utövar stort inflytande både nära och långt bort. Europa är mer enat, välmående och säkert än någonsin förr. Det har klarat sig bättre än väntat i den globala krisen. Sedan kommunismens fall 1989 hr EU blivit dubbelt så stort och folkmängden kommer att passera 500 miljoner nästa år. Ytterligare ett halvdussin länder står på kö för att komma med. Nu har ännu en viktig milstolpe passerat, Lissabonfördraget. Utvidgning har blivit ett mycket effektivt redskap i utövandet av mjuk makt. EUs metod - långsam, klumpig och ofta stegvis - kan förefalla långtråkig att följa, men den fungerar bra, och utsikterna är bättre än någonsin.

2009-45 s 19
"Lissabon är i hamn"
Nu förbereds ett extra toppmöte, och nu börjar arbetet med att sätta samman en ny kommission sedan den tjeckiske presidenten Klaus äntligen undertecknat Lissabonfördraget. Från den 25 november är EU-parlamentet redo att inleda förhör med kommissionärskandidaterna. EUs färdplan är klar. Kursen är fastlagd.

EU, Cypern
2009-45 s 19
"Ingen ljusning i Cypernfrågan" hela artikeln
Cyperns president, Demitris Christofias, se pessimistiskt på försöken att återförena den delade ön och varnar EU för att vara undfallande mot Turkiet på samma sätt som Europa var mot Tyskland före andra världskriget. Cyperns status är ett av de största hindren för Turkiets medlemskap i EU.

EU, Storbritannien
2009-45 s 18
"Torypartiet avstår från folkomröstning"
Det brittiska torypartiet har tidigare lovat att hålla folkomröstning om Lissabonfördraget om det erövrar makten i nästa års val. Men i tisdags meddelade partiets utrikespolitiske talesman, William Hague, att en folkomröstning om det nya fördraget "inte är möjlig längre", då alla medlemsländer har ratificerat det och det därför trätt i kraft.

2009-47 s 3-4
"Giv akt!"
Högerextremismen utgör inget direkt hot i Europa, men dess idéer infiltrerar mittfåran. Det högerextrema ungerska Jobbik-partiet fick 15 % av rösterna i EU-valen i somras med en anti-romsk plattform. De kan bli Ungerns tredje största parti efter valet nästa år. Jan Slota, med sitt anti-ungerska Slovakiska nationalpartiet (SNP) har vunnit mandat i vartenda slovakiskt parlament utom ett sedan 1990. Bulgariens Ataka med sina verbala attacker mot landets turkar har sedan 2005 fått stöd av 10 % av väljarna. Hatet mot romer är tydligt hos den östeuropeiska extremhögern. För övrigt handlar det om gamla historiska oförrätter, andra etniska minoriteter som judar, homosexuella och internationella finansiärer. Den gillar nationalisering och ogillar marknaden. Men framgången beror också på korruption, svaga institutioner och misstänksamhet mot de stora etablerade partierna.
I Baltikum finns det inga extrema partier bland annat för att höger-mitten har förbjudit homoäktenskap och uttrycker sig negativt mot romer och turkar.

2009-48 s 3
"Kommer Obama att slå numret till Van Rompuy?"
EUs kritiker anser att den omstridda processen att välja president och utrikesminister gjorde unionen till åtlöje. Anhängarna till EUs nyvalde president, Van Rompuy framhåller däremot att han i snart ett år har lyckats leda en regering i Belgien med stora inre motsättningar mellan fransk- och flamländsktalande fraktioner. Vad tidningsskribenten snarare raljerar med är själva "processen", de informella överläggningarna i flera veckor där man tog hänsyn till så många faktorer, ländernas storlek och ekonomisk styrka och kandidaternas politiska bakgrund och språk. Herman Van Rompuy talar både flamländska och franska, samt tyska och engelska.

2009-48 s 4
"En belgisk fixare blev EUs president"
Herman Van Rompuy är en övertygad federalist, en hållning som passar de stora, äldsta EU-länderna, men som ogillas av östeuropéerna och skandinaverna och allra främst britterna. Hans främsta kvalifikation för jobbet att leda EUs toppmöten och harmonisera EUs dagordning är nog hans förmåga att övertala och försona vilket han har visat genom att överbrygga de djupa motsättningarna mellan flamländare och valloner i Belgien. Han är känd för självförringande slagfärdighet. Med menas väl att han visar självironi och har distans till sig själv som person. Men den försynta ytan påstås dölja stenhård beslutsamhet.

2009-48 s 5
"Samförstånd framför allt"
I och med att de två nya toppjobben i EU har tilldelats två brobyggare med låg profil, ligger det nära till hands att dra slutsatsen att unionen prioriterar att överbrygga inre motsättningar framför att axla en tung roll på den internationella arenan. Brittiska Catherine Ashton blir unionens utrikesminister och ska främst inrätta en diplomatisk kår. Hon kommer från brittiska Labour. Hon anser sig själv vara rätt person för ämbetet och pekar på sina framgångar som handelsförhandlare. Som EUs handelskommissionär har hon fått till stånd ett viktigt frihandelsavtal med Sydkorea.

2009-49 s 3
"Adiós, Don Javier"
Javier Solana har varit EUs "utrikesminister" i flera år. Hans efterträdare, brittiskan Catherine Ashton, ärver en välskött portfölj. Solana är doktor i fysik och undervisade under en tid. Han är före detta utrikesminister i Spanien var generalsekreterare för Nato från 1995-99 och hjälpte till att styra fredarbetet i Bosnien. I oktober 1999 blev han EUs första höga representant för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och har byggt upp en stab med fler än tusen medarbetare. Catherine Ashton ärver allt detta och dessutom EUs internationella biståndsportfölj som tidigare sköttes av kommissionären Ferrero-Waldner.

2009-49 s 5
"Europas känsliga relationer med islam"
Den holländska filmen av den mördade Theo van Gogh, som krävde förbud mot Koranen och stopp för muslimsk invandring.
De danska skämtteckningarna om Mohammed, kravet i Frankrike på förbud mot att bära burkor och i Tyskland har det brutit ut en dispyt om byggandet av en stor moské i Köln. Liknande dispyter äger rum i Danmark, Frankrike, Italien, Österrike och Nederländerna.

Island
2009-49 s
"Islänningarna hoppas att det går undan"
Island är med i EES och vill gärna bli medlem i EU så snart som möjligt. Detta med en utlandsskuld som är tre gånger så stor som landets BNP och att en femtedel av landets företag står inför bankrutt. Detta säger ambassadör Jóhannesson, Islands chefsförhandlare.

2009-50 s 3
"Alla talar om att folkomrösta"
Folkomröstningen om minareter i Schweiz väckte krav på mera direkt demokrati i grannländerna. Speciellt många tycks vilja rösta om minareter. Samtidigt varnar många för att rättsstaten är i fara i ett system som det schweiziska. De tyska socialdemokraterna vill att folkomröstningar ska bli möjliga också på federal nivå och deras förslag stöds av De Gröna. I Frankrike diskuteras allt oftare en utbyggnad av folkomröstningssystemet. I Italien vill ministern Roberto Calderoli från Lega Nord att minaretfrågan ska avgöras i en folkomröstning. I Tyskland menar en del att den "liberala rättsstatens grundregler" kan urholkas av "direkt demokrati" i form av folkomröstningar. Besluta riskerar att påverkas av "tillfälliga stämningar och rädslor bland väljarna".

EU, Cypern
2009-51 s 12-15
"Cypernfrågan fortsätter blockera europeisk harmoni"
Turkiets allt svagare förhoppningar om ett EU-medlemskap skulle väckas till liv igen om Cypernfrågan blir löst. Den Grekcypriotiska republiken som är EU-medlem sedan 2004 lägger in sitt veto. De kommande veckorna är avgörande för inte bara Cyperns och Turkiets framtid utan också EUs. I februari förbättrades läget i förhandlingarna då Demitris Christofias erövrade presidentposten för Grekcypriotiska republiken efter Papadopoulus. Christofias tillhör det kommunistiska Akelpartiet och är gammal facklig kamrat till den turkcypriotiske ledaren, Mehmet Ali Talat. Men samtalen hade knappt börjat förrän de började förhalas. De svåraste punkterna att enas om är säkerhet och äganderätt.

2009-51 s 15
"Det ljusnar på Balkan"
EU är nu berett att implementera ett handelsavtal med Serbien. Den 22 december får serber för första gången sedan 1992 besöka de flesta europeiska länder utan visum. Ett litet steg framåt för Serbien, men för medlemskap i EU krävs ett jättekliv. Många EU-länder vill bromas utvidgningen efter Kroatien, och eventuellt Island. Argumentet är misstaget att ta med Bulgarien och Rumänien för tidigt vilket försvagade hela EU.

EU, Balkan
2009-51 s 16
"Hela Balkan står i kö" hela artikeln
EU förbereder en ny utvidgningsrunda. Minst fem stater ska enligt aktuella planer införlivas i unionen till 2014. Redan nästa år kan medlemskapsförhandlingarna med Kroatien avslutas och i så fall blir landet medlem 2011 eller 2012. Det krisdrabbade och skuldtyngda Island behöver nog inte vänta mycket längre. Ett "interimsavtal" med Serbien står också på dagordningen. Sedan klappar Montenegro på porten liksom Montenegro. Greklands nye premiärminister Papandreou liksom hans italienska kollega Berlusconi vill att hela västa Balkan ska vara medlemmar 2014, det vill säga även Bosnien och Albanien.

2010-01 s 3-4
"Stödsystemet börjar bli pinsamt otidsenligt" hela artikeln
Ett nytt slag om jordbrukspengarna står för dörren. EUs jordbruksstödsprogram, som har fem decennier på nacken är en hörnsten i EUs utgifter. CAP kostar för närvarande 55 miljarder euro årligen, nästan halva EUs budget. De fördelas ojämnt, 80 % av mottagarna delar på 20 % av pengarna. 41 miljarder går till det regelrätta jordbruket medan resten dirigeras utvecklingsprogram på landsbygden, som ekologisk odling, förnybar energi och turism. Många miljarder pumpas in i systemet på måfå. De flesta länder är överens om att det måste förändras men alla vill bli vinnare och ingen förlorare. För första gången har nu EU-parlamentet lika mycket att säga till om som de nationella regeringarna när det gäller jordbruksbudgetens storlek. Frankrike vill ha fortsatt stor budget för att "skydda det pastorala landskapet, matens säkerhet och livet på landsbygden". Länder med mindre jordbruk som England och Holland är av annan åsikt.

2010-01 s 5
"Ett starkare Europa"
EUs två ordförande, den permanente, Herman van Rompey och José Louis Zapatero, premiärminister i det nuvarande ordförandelandet Spanien, tar gemensamt till orda. Prioriterade områden är främst att fullt ut genomföra Lissabonfördraget. Ett projekt som skapats med en värdegrund som bygger på frihet och mänsklig värdighet, tolerans och solidaritet. Vidare att ytterligare stärka samordningen av medlemsländernas ekonomiska politik och att möjliggöra att Europa kan tala med en enad och stark röst i världen för att försvara dess värderingar och intressen. Och inte minst att föra unionen närmare sina medborgare och göra de mer användbar för dessa.

EU, Ryssland, Vitryssland
2010-01 s 6
"Ny oljekris under uppsegling?" hela artikeln
Ryssland och Vitryssland har misslyckats med att förnya ett avtal om råoljetariffer som löpte ut på nyårsafton. Detta riskerar att medföra att en i övrigt oansenlig energiprisdispyt mellan Ryssland och dess grannland skulle kunna urarta till en avstängning av oljeleveranserna till Europa mitt i vintern. Pipelinen har varit avgörande för exporten av sibirisk olja till Västeuropa alltsedan Sovjeteran. Rysslands energiminister, Igor Setjin, säger att i väntat på ett nytt avtal, måste Vitryssland betala fullt pris för rysk råolja, och inte bara en tredjedel som tidigare.

2010-02 s 10-11
"Återhämtningen dröjer på arbetsmarknaden"
Lagar som ger västeuropéerna trygghet och skyddar dem mot krisens värsta effekter kommer sannolikt att bromsa uppkomsten av nya jobb. Företagen väntar i det längsta med att anställa eftersom det medför ett stort ansvar. "Att anställa och avskeda medför stora kostnader i Europa. I Frankrike särskilt i den varma sydliga landsorten har man en "oreducerbar arbetslöshetsnivå", det vill säga en stor mängd människor som slutat söka jobb. Det finns ett "långsiktigt bidragsberoende hos en stor del av bidragsmottagarna".

2010-03 s 7
"Avhopp försenar kommissionen"
Efter skarp kritik i EU-parlamentet bestämde sig Bulgariens kandidat till EU-kommissionen för att dra tillbaka sin kandidatur. Detta försenar den slutgiltiga omröstningen i parlamentet med minst en vecka. Rumiana Jeleva gav till slut upp i striden mot sina politiska motståndare. Regeringen i Sofia nominerade i stället Kristalina Georgieva, som har varit vicepresident i Världsbanken sedan 2008.

2010-04 s 8
"EU underordnar sig FN tills vidare"
EUs utrikesministrar beslöt att tillsvidare nöja sig med de sanktioner mot Iran som FNs säkerhetsråd kommer överens om. Om Kina och Ryssland motsätter sig säkerhetsrådet kan EU utfärda egna, strängare sanktioner.

2010-05 s 6-7
"EU svek Ukraina ni avgörande stund"
Bryssel vände Ukraina ryggen när landet behövde EU som allra mest. Bråk om EUs nya författning och rädsla för att arbetslösa från öster skulle invadera Västeuropa gjorde att EUs ledare och tjänstemän inte ens vågade kalla Ukraina för "ett europeiskt land" och vägrade att inleda en formell anslutningsprocess. Framför allt Tyskland och Nederländerna tyckte att utvidgningen redan kostat för mycket.
Följden är att oavsett vem som vinner valet på söndag så har det gyllene tillfället att knyta starkare band mellan Ukraina och väst gått förlorat. Fortfarande finns det i Ukraina en stark folklig opinion för ett närmande till EU men Ukrainas urusla ekonomi gör detta mycket svårt.

2010-06 s 3-4
"Eurozonen klarar krisen"
Bekymmer och motgångar kan på sikt göra valutaunionen starkare. Särskilt Grekland som till hör eurozonen har mycket stora ekonomiska problem. Men euron skulle knappast bli mindre stabil utan Grekland. Inte ens utan också Spanien och Portugal. Dessa tre länder svarar för bar 18 % av eurozonens BNP. Tvärtom skulle en euro omfattande färre länder göra unionen starkare. Merkel lade in sitt veto mot att EU skulle ingripa och hjälpa ekonomisk svagare medlemsländer. ECB har till skillnad från den amerikanska centralbanken ett strikt mandat att bekämpa inflationen och får inte kickstarta ekonomin med penningpolitiska åtgärder. ECBs chef, Jean-Claude Trichet, säger att Grekland får rädda sig själv. I Irland, Spanien och Grekland har lönerna stigit cirka 20 % fortare än i Tyskland sedan euron infördes. Detta kan inte kompenseras med att sänka den egna valutan när man nu inte har någon.

2010-06 s 13
"Kommissionen kan äntligen börja jobba"
I början av veckan godkände EU-parlamentet José Manuel Barrosos nya kommission. Parlamentet röstade med stor majoritet ja till kommissionen, som består av 26 medlemmar. I onsdags inledde kommissionen sitt arbete officiellt.

2010-07 s 3-5
"EU saknar fortfarande en tydlig ledare"
I Washington vet man inte riktigt vem som styr EU och i Bryssel grälar man. Det är bäddat för förtroendekris. Klimatmötet i Köpenhamn i december visade att EU nu hamnat i andra divisionen. Och EU har svårt att återhämta sig. Risken för en "G-2-värld" styrd av USA och Kina är stor. Barack Obama meddelade nyligen att han inte kunde komma på ett planerat toppmöte i Madrid i maj. Som skäl uppgavs att det inte fanns en tydlig motpart att diskutera med. Ett hinder är att Spaniens premiärminister som axlade ordförandeskapet den 1 januari inte verkar ha förstått Lissabon-fördragets konsekvenser för sin egen del.

2010-07 s 5-6
"Jobbet anpassas till innehavaren i stället för tvärtom"
EUs nya utrikesrepresentant möts av missnöjda morranden. Men de som klagar borde vända sig till dem som valde Lady Ashton. Catherine Ashton anade aldrig att hon skulle utnämnas till EUs utrikespolitiska representant. Hon är chef för EU-kommissionens relationer med omvärlden och ordförande i EUs utrikesministermöten. Hon basar över External Action Service (EAS) som är den diplomatiska byråkrati som skapades av Lissabonfördraget.
Senast var hon EUs handelskommissionär. Hon har redan utsatts för otäcka angrepp. Europa är fullt av stolta män med större utrikespolitisk erfarenhet. Själv står hon mer för en förnuftig pragmatism. Andra ser henne som symptomet på EUs krympande ambitioner, in orsaken.

2010-07 s 6-8
"Arbetsmarknaden ser bättre ut än den är"
Norra Europa har varit bättre än USA på att skapa nya jobb under den ekonomiska krisen men det är inte säkert att försprånget håller i sig. Norra Europas har hanterat den ekonomiska krisen bra fram till nu, men framtiden ser inte särskilt ljus ut. Ett skäl är demografin. I USA kommer det att födas fler barn än i Europa och detta ökar tillväxten där.

2010-07 s 8
"Hårda bud i Grekland"
EU kan inte rädda Grekland ur dess ekonomiska knipa, eftersom det skulle vara detsamma som att kasta alla regelverk över bord. Disciplinen måste upprätthållas i eurozonen understryker framför allt den tyska regeringen. Om Grekland får hjälp efter att ha brutit mot eurozonens regler innebär detta att det är omöjligt att säga nej till andra som bryter mot reglerna. Eurozonens 16 medlemsländer vägrade att ta hänsyn till premiärminister Papandreous på stående att hans regering riskerar att falla om han tvingar väljarna till ännu fler åtstramningar.

2010-10 s 3-6
Nu måste Angela Merkel axla ledarrollen"
Den finansiella krisen som särskilt drabbat Grekland kan undergräva själva unionens stabilitet. Byråkraterna är inte till någon hjälp. Europa skriker efter en ledare, men den enda lämpliga kandidaten vill inte ha jobbet. Lissabonfördragets nya ledarskapsposter har snarare lett till inbördes kraftmätningar mellan EU-kommissionens ordförande och EUs nye president. Ingen annan nationell ledare håller måttet utöver Angela Merkel. Men tyskarna är inte intresserade. Varför ska de betala för att grekerna (eller spanjorerna eller portugiserna) har levt över sina tillgångar? Artikelförfattaren kritiserar Rysklands "lämna-oss-ifred-attityd" som är en biprodukt av Tysklands försök att bygga upp moralen efter förintelsen.

EU
2010-10 s 6-8
"Lady Ashton har ett omöjligt uppdrag" hela artikeln
Bryssels nya chefsdiplomat uppmanas att visa mer kraft, ta nya initiativ och agera mer självständigt. Men när EUs stats och regeringschefer valde henne hade de egentligen helt andra planer. Utnämningen av den oerfarna brittiskan sågs som en garanti för att de stora EU-länderna Frankrike, Tyskland och Storbritannien skulle kunna bedriva utrikespolitik utan hinder. Och när EU fick en konservativ manlig rådspresident i form av Herman van Rompuy måste utrikesrepresentanten bli en kvinna från den politiska vänstern. Men hon har en omöjlig uppgift. Hon ska i rollen som utrikesrepresentant föra en från kommissionen självständig politik trots att hon är kommissionens vice ordförande.

2010-10 s 8-9
"Valutaunionen behöver bättre verktyg"
Förbundskansler Angela Merkel stöder förslaget från den tyske finansministern Wolfgang Schäubles förslag om en europeisk valutafond. EU behöver effektiva verktyg för att hantera skuldkrisen i Grekland. Men utan en ändring i existerande fördrag kan detta inte göras. Varje räddningsaktion inom eurozonen förbjuds nämligen i Maastrichtavtalet.

Island
2010-10 s 9
"Islänningarna vill inte betala"
Islänningarna röstade som väntat nej i folkomröstningen om återbetalning till utländska sparare som har satsat pengar i en isländsk bank, Lansbanki - I Storbritannien marknadsförd under namnet Icesave, lockade av bankens höga sparräntor, som gick i konkurs. Hela 93 % av de röstande avvisade regeringens förslag om att kompensera Storbritannien och Nederländerna mede motsvarande 5,3 miljarder dollar för förluster i samband med att en isländsk internetbank gick i konkurs i oktober 2008. En total återbetalning till utländska sparare skulle innebära ungefär 700 kr i månaden i upp till åtta år för varje islänning. Islands premiärminister Johanna Sigurdadottir försökte efter folkomröstningen tona ned resultatet. En uppgörelse betraktas som en förutsättning för att Island ska bli medlem i EU relativt snabbt, en medlemskap som anses vara livsviktigt för Islands ekonomi på sikt.

2010-11 s 7
"Eurozonen håller Grekland i strama tyglar"
Den grekiska regeringen får godkänt för sina åtstramningsåtgärder och uppmuntrande ors på vägen. Euroländernas löfte att i nödgall erbjuda starliga lån till Grekland markerade ett potentiellt steg framåt i styrningen av EMU, men det var ingen omedelbar lösning på Greklands skuldkris. Planen verkar i stället vara ett försök att hålla uppe trycket på det regerande socialistpartiet i Grekland att stabilisera landets finanser med ett tufft åtstramningsprogram, som ska vara i kraft ända fram till 2013. Initiativet är första gången sedan euron introducerades 1999 som zonens regeringar diskuterar ett eventuellt nödlån till en skuldtyngd medlem. Ett förbud mot räddningsaktioner är inskrivet i EUs grundlag.

2010-13 s 4
"EU-kommissionen överväger censur"
EU-kommissionären Cecilia Malmström kräver att alla EUs medlemsländer ska blockera barnpornografiska webbsidor på Internet. Nya riktlinjer ska göra att sökande efter sådana bilder och besök på sådana hemsidor blir straffbart. Bilder på övergrepp mot barn kan "under inga omständigheter anses vara legitima meningsyttringar", säger Malmström.

2010-13 s 8
"Merkel kom med fredsbudskap"
Tysklands förbundskansler, Angela Merkel, ansträngde sig för att lätta på stämningen under sitt besök i Turkiet. Hon klargjorde dock att hon föredrar att erbjuda Turkiet ett privilegierat partnerskap framför ett fullvärdigt medlemskap i EU. Turkarna kräver bland annat att Tysklands visumtvång för turkar ska avskaffas. Merkel vill i stället att Turkiet ska stödja västmakternas kampanj mot Irans atomprogram.

2010-16 s 7
"Ashton har det motigt men hon tjänar bra"
Lady Catherine Ashton, EUs förste utrikesminister och EU-kommissionens vice ordförande, tjänar i grundlön plus traktamente runt 323000 euro per år, mer än USAs utrikesminister Hillary Clinton eller den tyska förbundskanslern Angela Merkel. Drygt fyra månader efter sitt tillträde är det fortfarande många som tvivlar på Ashtons kompetens. Många pratar om att Storbritanniens utrikesminister skulle kunna ersätta henne efter det brittiska valet då han anses ha förlorat sitt jobb.

2010-16 s 8-9
"Europa vinner i längden"
Det är inte som alla tror utan tvärtom. Föreställningen om det amerikanska storföretagets och den amerikanska modellens överlägsenhet rubbas inte så lätt. Saken är nämligen den att europeiska företag växer snabbare, är mer lönsamma och har lättare att anpassa sig till globaliseringen än deras amerikanska konkurrenter. Sedan 2000 har Europa behållit en stadig andel av den globala exporten, 17 procent, med USAs andel har minskat från 17 till 11 procent. 1991 var 57 av företagen på världens hundra störstalista europeiska, 2009 var de 61. Under samma period minskade de amerikanska från 26 till 19. Och Europa AB tjänar mer pengar än America Inc. Och detta trots att de europeiska företagen haft många hinder att övervinna. Reglerade arbetsmarknader och det stigma som innebär att göra konkurs.
Men om några år handlar det inte längre om konkurrensen mellan USA och Europa utan mellan västerländska företag och nya, gigantiska företag i utvecklingsländerna.

2010-17 s 3-4
"Stora skurkar föredrar stora sedlar"
Avskaffa 500 eurosedeln tycker en del brottsbekämpare, som varnar för att sedlar i så stora valörer är alldeles för lätta att smuggla och gömma. I en rapport från den italienska riksbanken framhålles att den omfattande spridningen av 500 eurosedlar underlättar både penningtvätt och terroristfinansiering. Kanada har slopat sin tusendollarsedel 2002 av samma skäl. I Europa är Lettlands 500 lats (mer än 7000 kronor) den mest värdefulla sedeln. Italien har en av de störst underjordiska ekonomierna i Europa. Den beräknas vara värd 19 procent av BNP. 91 procent av alla betalningar i Italien sker kontant. Kokainhandlare i Latinamerika samlar på 500-eurosedlar för att de är lätta att transportera.

2010-17 s 10-11
"Stor oro för att skuldkrisen smittar"
Medan Grekland närmar sig ruinens brant ökar farhågorna om att skuldkrisen sprider sig till andra länder i Europa. Allt fler investerare frågar sig om Portugal, Spanien och kanske också Irland kommer att få svårt att låna de miljarder euro som de behöver för att finansiera sina respektive staters utgifter. En viktig rankningsbyrå sänkte Greklands skulder till skräpstatus i tisdags. Både Spaniens och Portugals räntor för obligationslånen steg kraftigt. Dessa länder kan komma att behöva enorma summor. Budgetunderskotten i flera andra EU-länder växer. I Grekland är statsskulden 120 procent av BNP, 80 procent i Portugal och "bara" 54 procent. Men Spanien har störst "tvillingunderskott" det vill säga kombinerade budget- och bytesbalansunderskott av alla länder näst Island. Dessutom är Spaniens ekonomi mycket större och påverkar EU starkare.

2010-18 s 12
"EU ska skicka ut folk till hela världen"
EUs nya diplomatiska kår kommer att bestå av 8000 personer, som ska representera unionen i 130 länder. EU-ländernas regeringar har nu kommit överens om grundförutsättningarna för den nya utrikestjänsten. EUs utrikesminister Catherine Ashton ska inom en månad lämna ett förslag på hur posterna ska fördelas mellan medlämsländerna. EU-länderna får tillsätta en tredjedel av posterna och övriga två tredjedelar ska föreslås av EU-kommissionen och ministerrådet. Catherine Ashton ska ha en generalsekreterare med två ställföreträdare som närmaste rådgivare.

2010-19 s 3-4
"Katastrofen avvärjdes för den här gången"
Nattmangling ledde till en uppgörelse som ska förhindra att kriser som den grekiska sätter hela europrojektet i gungning. EUs regeringar kom på småtimmarna i måndags överens om att bila en fond på 500 miljarder euro till stöd för den gemensamma valutan. Det är alltjämt osäkert i vilken mån EUs åtgärder är tillräckliga för att lätta på trycket på aurozonens svagaste länkar som Grekland, Portugal och Spanien. Måndagsmorgonens beslut var kanske sista chansen att konsolidera euron och förhindra en härdsmälta och en upplösning av eurozonen.

Grekland
2010-19 s 4
"Tala om ond cirkel!"
Det ekonomiska kaoset i Grekland visar hur farligt det är att leva på lånade pengar. Investerarna har förlorat tron på den grekiska regeringens förmåga att hålla balansen och det blev därför nödvändigt att erbjuda långivarna allt högre räntor för att loka förmå dem att låna ut mer pengar. Internationella valutafonden Internationella valutafonden krävde också att den grekiska staten kraftigt minskade sina utgifter, i första hand innebär att löner betalas ut till färre anställda, vad man ofta kallar nedskärningar i den offentliga sektorn. Men detta kan i sig fördjupa den grekiska recessionen eftersom fler utan lön konsumerar mindre.

2010-20 s 9
"Internationella valutafonden har synpunkter på eurosamarbetet"
Eurozonens länder bör ta ett stort steg mot större integration i form av ett nytt system för budgetsamordning, tycker chefen för budgetsamordning för Internationella valutafonden. IMFs chef Dominique Strauss-Kahn, föreslår att kortsiktiga penningtransfereringar länderna emellan kan vara ett sätt att avvärja en upprepning av den kris som skakar finansmarknaderna. EUs valutakommissionär Olli Rehn uppmanade eurozonens länder att införa procedurer som medger att varje eurolands årsbudget granskas av övriga 15 euroländer innan de godkänns.

2010-20 s 11
"Euron står under hård press"
Den förut så starka euron, som i måndags föll till sin lägsta kurs mot dollarn på fyra år, är kanske dömd att fortsätta falla vare sig Europas ledare klarar av regionens skuldkris eller inte. Kursfallet beror på farhågor om att de akuta problemen i Grekland, vars skulder fortsätter att stiga, kommer att sprida sig till andra länder, däribland Spanien och Portugal. Om länder i kris undviker att göra smärtsamma åtstramningar och ger efter för väljarnas och fackförbundens påtryckningar kan euron försvagas ännu mer. En försvagning av euron gentemot dollarn kan å andra sidan göra grekiska ostar och spansk olivolja mycket mer konkurrenskraftiga på exportmarknaden.

2010-21 s 3-4
"Europas folk sväljer den beska medicinen"
När Europa är mitt uppe i sin värsta ekonomiska kris på en hel generation, och regeringar tvingas göra kraftiga nedskärningar i budgetarna, ska man kanske var glad att man inte är politiker. Ledarna för de mest skuldtyngda länderna är verkligen inte särskilt populära bland väljarna. Skattehöjningar och nedskärningar har lett till att Zapatero, Berlusconi och Sócrates, ledare för Spanien, Italien respektive Portugal, har förlorat stöd bland väljarna. Men i många andra EU-länder som Irland, Tyskland och Nederländerna har regeringarna tillräckligt med politiskt kapital för att genomföra nödvändiga skattehöjningar och nedskärningar.

2010-21 s 11
"Mycket prat, lite verkstad på toppmötet"
Moskva vill häva visumtvånget för ryssar som besöker EU, men EU tvekar. "Mot framtiden" löd mottot för toppmötet, det första mellan EU och Ryssland sedan Lissabonfördraget trädde i kraft, i början av veckan mellan Ryssland och EU i den sydryska staden Rostov vid Don. Européerna hade nästan bara floskler att komma med i Rostov. Ett avtal om "partnerskap för modernisering" var det enda som slöts. Varken EU-presidenten Herman Van Rompuy eller EU-ordföranden José Barroso kunde konkretisera vad detta innebär.

2010-21 s 12-15
"Till Europas försvar"
Den som tror att EU riskerar att upplösas misstar sig å det grövsta. EU kommer att klara krisen, men det beror inte på att politiken bygger på idealism utan på insikten om att en union mellan vitt skilda länder kan hitta realistiska sätt att samarbeta. Pessimisterna tror att en upplösning av eurozonen är oundviklig. Idealisterna anser att EUs enda alternativ är centralisering, en överföring av kontrollen över nationella budgetar och politik till EU. Men det finns en tredje väg som är mer pragmatisk och mer i överensstämmelse med de europeiska regeringarnas viktiga, nationella intressen. Eurozonländerna måste trygga och isolera sina banksektorer och sedan tillåta Grekland och andra att ställa in betalningarna och betala sina långivare en fraktion av den totala låneskulden. Inget land klarar av att betala 7-10 procent av sin BNP en längre tid.

2010-21 s 14-15
"Atlanten är inget skydd mot Greklandssjukan"
Ett enda litet misstag kan sätt igång en global kedjereaktion. Den psykologiska knivsegg som de globala marknaderna balanserar på just nu gör att den amerikanska ekonomins framtid ligger i händerna på ett antal politiker i Europas huvudstäder. Europas problem är världens problem. Förr ansågs europeiska statsobligationer vara i praktiken riskfria men nu är en statskonkurs i ett av världens ekonomiska centra en påtaglig risk. En fördel för den europeiska exporten är att eurokursen fallit med en sjättedel mot dollarn. Paniken i Europa pressar också ner priset på olja och andra råvaror på de globala marknaderna. För USAs del håller den starka dollarn inflationen nere eftersom priset på importerade varor sjunker.

2010-23 s 4
"Detaljerna i hjälppaketet har klarnat"
Eurozonens finansministrar har enats om en ny europeisk finansiell stabilitetsfacilitet. En fond varifrån skuldtyngda länder ska kunna låna mot löften om mycket tuffa åtstramningar av det slag som nu gäller för Grekland. Flera av finansministrarna verkade inte särskilt bekymrade över eurons kursfall, som faktiskt kan underlätta för Europas exportindustri.

2010-23 s 7
"Klagomål från paradiset"
Europas kolonier i Karibien, Indiska Oceanen och Atlanten vill ha mer pengar av Bryssel. Finanskrisen märks i koloniernas turistindustrier. Semesterparadisen från Guadelope och Réunion till Madeira får redan generösa subventioner. 7 840 miljoner euro har beviljats för 2007-2013. Det är omkring 2000 euro per koloniinvånare som lyder under Frankrike, Spanien eller Portugal.

2010-25 s 5-6
"Spara nu!"
Sparsamhet är en dygd eller?
I Storbritannien har den nye premiärministern David Cameron bestämt sig för en besk medicin med utgiftsnedskärningar och eventuella skattehöjningar. Allt fler länder kommer till "den smärtsamma insikten" att spara och minska statens utgifter är nödvändigt. 2010 verkar bli sparsamhetens jubelår. Grekland har antagit ett tufft sparpaket, Spanien sänker offentliganställdas löner och fryser pensionerna, Tyskland sparar för att ta ansvar för framtiden, även Italien och Portugal ser åtstramningspolitiken som ett sätt att undvika Greklands öde. I Nederländerna vann högermittenpartiet VVD valen i juni med löften om tre procents budgetminskning och balanserade statsfinanser.

EU
2010-25 s 6-7
"EU försöker balansera kriget mot terrorismen och privatlivets helgd"
EU-kommissionen presenterade i förra veckan förslag på hur man ska skydda information som myndigheterna använder för att spåra terrormisstänkta personers ekonomiska transaktioner och säkerställa att scanning av passagerarna på Europas flygplatser inte äventyrar deras hälsa och integritet. Bakgrunden är att EU-parlamentet i februari utnyttjade sin nya vetorätt för att stoppa en tidigare uppgörelse mellan EU och USA, vilket berövade USA en viktig informationskälla. Cecilia Malmström, EUs kommissionär för interna frågor är nöjd med kommissionens förslag vilket däremot Sophie In't Veld inte är. Hon är en holländsk EU-parlamentariker som ledda kampanjen för att blockera den tidigare överenskommelsen.

2010-27 s 3
"Är EUs nya megamyndighet ett vansinnesprojekt?"
Även med Bryssels mått mätt handlar det om en gigantisk apparat: EUs nya utrikesdepartement får 8000 medarbetare och en budget på 8 miljarder euro. EU-parlamentets ledamöter har sällan varit så eniga i sin kritik. Men ingen vill eller vågar attackera det nya prestigeprojektet, som ger EU-skeptikerna gratis ammunition. Det värsta är att i Catherine Ashtons jättemyndighet har alla rätt att skriva ut checkar. Och att den personliga ansvarsfriheten för Ashtons diplomater i praktiken avskaffats. I snitt ska 22 miljoner euro omsättas varje dag, sju dagar i veckan. Verksamheten är komplicerad och fungerar illa redan nu. I Addis Abeba har bristande samordning resulterat i att 65 miljoner euro "hamnat fel". Att få tillbaka felskickade pengar är alltid svårt och ofta omöjligt. I EU-parlamentet har Inga Grässle som är talesperson för dess kristdemokratiska ledamöter i budgetutskottet slagit larm, att ansvarsprincipen tagits bort för "ämbetsmannakårens lyxlirare" kallar hon att EU skapat ett "nästan rättslöst område", ett allvarligt brott mot "europeiska budgetregler".

2010-27 s 4
"Fortsätt jobba!"
EU-kommissionen i Bryssel pressar medlemsländerna att höja pensionsåldern. Kommissionen tillskansade sig nya befogenheter när det gäller "ekonomiskt styre" i samband med skuldkrisen i eurozonen. Argumentet är att människor som lever längre än förr måste arbeta längre än förr. Europeiska pensioner är generösare och betalas ut under längre tid än vad som är vanligt i andra delar av världen. Franska män lämnar arbetsmarknaden för 59 års ålder jämfört med 65 år i USA och nästan 70 i Japan.

2010-28 s 3-4
"Värre än Wall Street!"
Europas skakiga banker kan i värsta fall dra ner världen i en ny recession. De flesta av Europas bekymmer är hemmagjorda. Europas smutsiga hemlighet är att dess banksektor är bra mycket vätte däran än Wall Street. Europas ledare är nu nervösa för de pengar som de har öst in i skuldtyngda länder som Grekland. Europas banker har fört över 2500 miljarder dollar i eurozonens fem svagaste ekonomier, Grekland, Spanien, Irland, Portugal och Belgien. Europas problem var mycket förutsägbara. I många länder omges bankernas balansräkningar fortfarande av hemlighetsmakeri. De är fulla av dåliga skulder, men fortsätter sin verksamhet och betalar bonusar och utdelning till ägarna. Det fortsätter att brinna i Europas finanshus. Gilles Moec, analytiker hos Deutsche Bank, varnar för att Europas riskerar att förvandlas rill ett svart hål i världsekonomin.

2010-32 s 3
"Kontroversiellt skatteförslag från Bryssel"
EU kommer i framtiden att uppbära egna skatter. Enligt en tidningsrapport har budgetkommissionären Janusz Lewandowski föreslagit för medlemsstaterna att intäkterna från en planerad flygtrafikavgift och en skatt på finansiella transaktioner ska flyta direkt in i Bryssels kassakistor. Även intäkterna från den planerade auktionen med utsläppsrätter för koldioxid ska gå till EU. Avsikten är att tillmötesgå flera stora länders önskemål, som Tysklands om att sänka medlemsländernas avgifter. Det är upplagt för strid.

EU, Ryssland
2010-33 s 5-6
"Europa och östpolitiken"
EU skulle ha mycket att vinna på ett vitalt och meningsfullt utbyte med före detta Sovjetunionen och dess grannländer. Detta menar Constanze Stelzenmüller, som är säkerhetsexpert och docent i transatlantiskt samarbete vid tyska Marshallfonden i Berlin. Utrymmet mellan EUs östra gräns och Stilla havet måste strategiskt ha högsta prioritet för Europa, menar hon. Europa och USA får aldrig träffa ett val mellan Östeuropa och Ryssland. En samordning av östpolitiken mellan USA och Europa utgör nyckeln till dess framgång.

2010-36 s 10
"London drar öronen åt sig"
Britterna misstänker att Bryssels reformer leder till minskad nationell bestämmanderätt. Förslaget från Kommissionen innebär att tre nya europeiska övervakningsmyndigheter ska operera från och med årsskiftet liksom en ny "europeisk systemriskstyrelse" som ska varna för hot mot den finansiella stabiliteten. Europeiska övervakningsmyndigheternas (ESAs) huvuduppgift är att formulera gemensamma tekniska regler och enhetlig standard. Ambitionen är att beslut ska fattas i samförstånd. Medlemsstaternas medverkan är nödvändig. London uppfattar det nya regelverket som ett smygande maktskifte.

2010-37 s 10-12
"Krisen tvingar fram harmoni och samarbetsvilja"
Av rädsla för en ny kris är Europas politiker beredda att lämna ifrån sig mera makt till Bryssel. "Gemenskapen tar ett jättekliv, som förändrar EU i grunden. Plötsligt talas det om en "ekonomisk union" och om behovet av en "ekonomisk regering" utan att det gamla vanliga ramaskriet hörs. "Mera Europa" hördes flera gånger på finansministrarnas senaste möte. Man enades om en gemensam myndighet för kontroll av banker och börser och utveckling mot en gemensam finanspolitik. Fram till toppmötet i oktober ska EUs ledare ställa samman ett fullständigt program för hur gemenskapen ska bli mera kristålig och bättre rustad för framtiden. Bland annat ett system med i förväg utformade och av alla godkända omedelbara åtgärder som i ett krisläge kan aktiveras på bara några timmar. Vidare en samordning av EU-medlemmarnas ekonomiska och budgetpolitik med mer kännbara sanktioner mot stater som bryter mot reglerna. Och på sikt en utjämning av de snabbt växande skillnaderna i konkurrenskraft mellan EU-länderna.

2010-40 s 6-9
"Höger om marsch!"
Extremisternas intåg på bred front i de europeiska parlamenten är det största politiska omvälvningen i regionen sedan kommunismens fall.
Tre europeiska muslimfiender är Marine le Pen i Frankrike, Jimmy Åkesson i Sverige och Geert Wilders i Nederländerna. De har en parlamentarisk slagkraft och inverkar på hur övriga partier uppför sig och lägger sina ord. I Europa har etnicitet och identitet ersatt klass som enande kraft och lojalitetsgrund. Högerextremisternas insteg på bred front i de nationella parlamenten utgör den största omvälvningen i europeisk politik sedan kommunismens fall.

2010-41 s 15
"Ett rökfritt Europa"
EU-kommissionen vill förstärka kampanjen mot tobak. Rökning dödar varje år 650 000 européer, säger John Dalli, kommissionär för hälsa och konsumentskydd. På grund av högre sjukdomsfrekvens kostar rökarna samhället mera än ickerökare på grund av produktionsbortfall och sjukfrånvaro.

2010-42 s 6-7
"EU och Ryssland pratar om fördjupat samarbete"
Ryssland vill formalisera relationerna med EU. Detta framkom vid ett toppmöte i franska Deauville mellan Angela Merkel, Nicolas Sarkozy och Rysslands president Medvedev. En ny kommitté för politik och säkerhet ska bildas. I gengäld ska Ryssland verka för en lösning på den utdragna konflikten i Transdnjestr som är en del av Moldavien som gränsar till EU-landet Rumänien, och som styrs av en prorysk nationalistisk rörelse som eftersträvar självständighet från Moldavien.

2010-43 s 28
"EU förstärker Greklands gränsbevakning"
EU har beslutat att hjälpa Grekland vakta sina gränser. De europeiska myndigheterna skickar en grupp gränsvakter som ska förstärka den grekiska gränsstyrkan vid gränsen mot Turkiet som är den gräns där flest illegala invandrare passerar in i EU. Det är första gången som EU hjälper till att vakta en yttre EU-gräns.
Insatsen är ett svar på Greklands vädjan efter en explosion av nya asylsökande och invandrare som försöker ta sig in i EU via Grekland. Enligt EU-kommissionen kommer 90 procent av de illegala invandrarna i EU via gränsen mellan Grekland och Turkiet. Under första halvåret i år kom cirka 45 000 in den vägen.
När invandrarna väl har tagit sig in i Grekland söker sig de flesta vidare till andra länder som har tagit bort gränsbevakningen som ett resultat av Schengenavtalet från 1984.

2010-45 s 9
"Uppmuntrande signaler till Montenegro"
Montenegro tog i början av veckan ytterligare ett litet steg närmare EU när EU-kommissionen presenterade sina rapporter om de fyra officiella kandidatländerna och de fem aspiranterna Albanien Bosnien, Kosovo, Montenegro och Serbien. Bryssel föreslår att Montenegro ska få kandidatstatus men någon startpunkt för medlemsförhandlingar kommer inte att anges förrän regeringen I Podgorica har genomfört en rad politiska och ekonomiska reformer.

EU, Bosnien
2010-45 s 9
"Albaner och Bosnier slipper visum"
EU beslöt häromdagen att kravet på visum för besökare från Albanien och Bosnien ska hävas under förutsättning att resenären har biometriska pass med digitala fotografier. En del europeiska regeringar an ser dock att Albanien och Bosnien saknar förutsättningar att hantera illegal invandring och narkotikahandel effektivt på grund av korruption och svaga institutioner.

EU, Turkiet
2010-45 s 10
"Yttrandefrihet är ett orubbligt krav"
Turkiet måste förbättra yttrande- och pressfriheten om de vill vara med i EU, varnar EG-kommissionen i sin årsrapport om kandidatländerna. Bland de exempel som kommissionen fördömer är en bot på flera miljarder dollar som en regeringskritisk mediegrupp har dömts till att betala samt fängslandet av fler än hundra journalister som har yttrat sig kritiskt mot staten.

Irland, EU
2010-47 s 3-4
"Irland blev krisens andra offer"
Nu har EUs finansministrar kommit överens om att tillmötesgå Irlands begäran om ett nödlån på 110 miljarder euro. Det var nödvändigt att hjälpa Irlands skuldtyngda banker och hindra det prekära läget i Irland från att sprida sig i hela eurozonen. Särskilt Portugal riskerar att ryckas med i svallvågen efter Grekland och Irland. Paketet innebär krav på bland annat höjda skatter och reducerade statliga utgifter.

Portugal, EU
2010-47 s 4-5
"Portugal väntar i kulissen"
EUs akutvårdsteam har för ögonblicket fullt upp med Irland, men mycket snart måste det kanske rycka ut till Portugals försvar också. Portugals främsta problem är politiskt. Regeringen är både splittrad och handlingsförlamad. Den har orsakat stor oro på marknaderna som finansierar Portugals stora offentliga statsskuld. Misstron betyder att de räntor Portugal måste betala nu blir alldeles för höga. Den socialistiske premiärministern José Sócrates förlorade sin majoritet i parlamentet i september 2009 och har tvingats förhandla om allt, inklusive budgeten, med den ambitiösa högeroppositionen. Under årets nio första månader ökade budgetunderskottet med 2,3 procent. Regeringen förmår inte skära i utgifterna och lägger i stället ut ännu mer pengar på motorvägar och avgiftsbelagda vägar. Fackföreningarna arrangerar generalstrejker. I Spanien däremot lyckades regeringen minska sitt budgetunderskott med nästan hälften under samma period.

EU
2010-47 s 6
"Det finns en ny svensk modell"
Modellen är Sverige, som bemötte en ekonomisk kris på 1990-talet med en våg av reformer som gör nytta än idag. Europa bör ta den aktuella krisen som en möjlighet att transformera hela regionen. Detta menar Charles Roxvurgh, chef för konsult- och forskningsinstitutet McKinsey Global Institute i London i en artikel i Newsweek.
Europas problem är inte bara skulderna utan också den låga produktiviteten. BNP per capita i Europa är 24 % lägre än i USA. De europeiska samhällena har valt en modell med mer fritid på bekostnad av arbete.

2010-47 s 7-8
"Extremhögern infiltrerar mittfåran"
Europas etablerade politiska partier verkar helt handlingsförlamade inför attackerna från populistiska partier på högerkanten. En koalition av liberalerna har just tagit makten i Nederländerna med stöd av Geert Wilders, "Europas ledande muslimhatare". I Danmark finns en borgerlig regering som är beroende av nationalisterna i Dansk Folkeparti. Socialdemokraterna känner sig särskilt hotade och i Europa antog dem en policy som utesluter koalitioner och valallianser på nationell och europeisk nivå med partier "som framkallar eller underblåser rasistiska eller etiska fördomar och rashat". Europas socialdemokrater kräver att alla etablerade partier skriver under dessa principer. Mitten-vänster krymper i hela Europa medan extremhögern blir starkare. I Frankrike växer kraven på att president Sarkozys parti, UMP, ska slå sig samman med Le Pens Nationella Fronten.

2010-48 s 12
"Fler hinder har rivits"
Ryska och europeiska förhandlare meddelade i förra veckan att de har löst viktiga handelsfrågor vilket betyder att Ryssland kommer allt närmare ett medlemskap i WTO. Det man diskuterade i förra veckan var framför allt exporttariffer på råmaterial, inklusive timmer, samt godstrafik på järnväg.

2010-49 s 3-5
"Euron måste räddas!"
Euroländerna går i otakt, vilket har resulterat i en djup spricka mellan eurozonens nordliga och sydliga länder. Det är förmågan att konkurrera som är olika. Världsekonomiskt forum har rangordnat länders konkurrenskraft i 20 år utifrån vissa allt mer sofistikerade kriterier. Tyskland har plats 5 av 139 länder och USA nr 4. Holland är åtta, Frankrike på 15 plats. Nr 35 är Spanien, 46 är Portugal. 48 är Italien och 83 är Grekland. En gång i tiden var Portugals produktionskostnader 20-25 % av Tysklands. Nu ligger länderna lika och Portugal kan inte sälja sina varor. Hårda lagar om anställdas förmåner, skatter och arbetstrygghet. Och det går inte att devalvera ifatt.
Kanske måste vissa euroländer lämna euro-samarbetet.

2010-49 s 5-8
"Om någon skulle vilja lämna klubben…"
Det är svårt att säga upp medlemskapet i eurozonen, men det är inte omöjligt. Tanken är inte längre otänkbar. Skälet kan vara att landet vill återerövra sitt penningpolitiska oberoende. Ett land kan också introducera en ny valuta som säger att offentliganställdas löner, välfärdsbidrag och statens skulder ska betalas i en ny valuta. Övergången måste ske snabbt för att inte orsaka kaos. Landets regering kan inte räkna med att sälja obligationer för att finansiera operationen.

2010-49 s 8
"Man måste ta i rejält för att lugna marknaderna"
IMF uppmanar EU att fylla på räddningsfonden, eftersom farhågorna om Spaniens och Portugals förmåga att rida ut krisen kvarstår. Annars kan fonden snabbt tömmas. Europeiska centralbanken uppmanas utöka inköpen av statsobligationer tills situationen blir lugnare.

2010-50 s 3-5
"Intet ont som inte har något gott med sig"
Tvångsbantningen kan blir Greklands (och Europas) räddning. Grekland var nära att krossas av en statsskuld på 400 miljarder dollar. Ingen trodde att premiärminister George Papandreou skulle kunna ändra på grekernas vanor. Men nu har han bestämt sig för att minska statens utgifter, höja skatterna och reformera ekonomin trots alla strejker och protestdemonstrationer. Grekland symboliserar krisens ljuspunkt. Även andra europeiska länder som Portugal, Storbritannien, Irland och Spanien har insett att de måste följa i Greklands spår. Det kan hända att man 2020 drar slutsatsen att det var denna kris och inte de otaliga initiativen från byråkraterna i Bryssel som blev vändpunkten som återupprättade konkurrenskraften och släppte loss ny ekonomisk dynamik i stora delar av Europa. Nya budgetregler kommer att tvinga stater att bli mer effektiva och hitta bättre och billigare sätt att ge medborgarna service.

2010-50 s 20
"Montenegro närmar sig EU"
EUs utrikes ministrar har bestämt att Montenegro ska få kandidatstatus. Ännu så länge är Slovenien det enda Balkanlandet som är medlem i EU. Även Kroatien är kandidatland och räknar med att bli medlem kanske redan nästa år, annars 2012.

2011-01 s 3-7
"EU är en koloss utan kompass"
Tysklands udda hållning i eurokrisen splittrar EU-länderna. Somliga klagar på Berlins rigida, andra på att Tyskland sviker gemenskapsidén. Attityden mot Berlin varierar i EUs medlemsländer. Det kommer försonande signaler från Paris - vi behöver tyskarnas dygd och styrka - samtidigt som man bränner tyska flaggor i Aten. Spanjorerna är starkt kritiska, italienarna skeptiska och skandinaverna solidariska. Det enda länderna är eniga om är att förutsättningen för att drömmen om ett enat Europa ska gå i uppfyllelse är att Tyskland axlar rollen som draghäst. Men utåt var det lugn och ro, vett och sans samt solidaritet var signalerna som toppmötet i Bryssel ville skicka ut för att lugna finansmarknaderna. De övriga 26 stats- och regeringscheferna böjde sig för förbundskansler Angela Merkels krav på ändringar i ett EU-fördrag så att unionen från 2013 har en permanent krismekanism för eurozonen.

2011-01 s 7-8
"Det som händer styr agendan"
Intervju med Europas första utrikesminister, Catherine Ashton, som kommenterar arbetet för fred i Mellanöstern, Kinas växande makt och inflytande, praktiska problem som uppstår på grund av avsaknaden av ett eget flygplan och jobbet som hon egentligen hade velat ha. Den viktigaste utrikespolitiska frågan är att EU anpassar sig till en ny era med en ensam militär supermakt, Kinas och Indiens uppgång till ekonomiska supermakter, utmaningar i form av fattigdom, terrorism och klimatförändringar.

2011-01 s 8-9
"EUs framtid om filosofen får önska…"
Medborgarnas Europa, inte staternas, det är den spanske filosofen Fernando Savater uppmaning: "Det är ännu inte för sent att bygga frihetens och solidaritetens Europa! Kamplystna européer måste bjuda motstånd mot nationalister, som försöker isolera sina länder". Han vill ha en union med "en energisk och bestämd ledare". Det behövs "vägvisare som vet vart resan bär".

2011-01 s 10
"EUs framtid om experten får råda…"
Europa behöver hjälp ut ur medelålderskrisen - en strategi för att förhindra sammanbrottet. Europa är i kris och ordinerar sig själv det ena reformprojektet efter det andra. Det är fel väg, enligt den polske EU-strategen Pawel Swieboda. Europa måste, enligt honom, komma ihåg sina starka sidor och använda dem i konkurrensen mot uppåtgående makter som Kina.
Europa måste inse att kontinenten befinner sig i en mitt-i-livet-kris och sluta med försök till nya föryngringskurer och låtsas vara evigt ung. Europa måste acceptera att Kina, Indien och andra uppåtsträvande länder blir allt mer betydelsefulla. 1900 var fortfarande 25 % av världens befolkning européer - 2050 utgör vi bara fem procent av världsbefolkningen! Vi måste inse att vi har mycket att lära av andra länder till exempel hur vi kan förbättra infrastrukturen för tillväxt, inte minst våra universitet och hur man kommersialiserar kunskapen. Europa har å andra sidan de bästa skattemodellerna när det gäller finansiering av hälsovård och välfärdsprogram. Och det bästa Europa har för egen del är den inre marknaden, det är Europas mest lyckade projekt och bör utvecklas ännu mer. Vi ska också hålla fast vid grundläggande europeiska värderingar och förbättra de politiska systemen. Vi bör också ägna grannländer och blivande medlemsländer stor uppmärksamhet. Turkiet bör snarast bli medlem i EU.

EU, Ungern
2011-01 s 11-12
"Yttrandefriheten hotas i EUs ordförandeland"
Samtidigt som Ungern tar över som ordförandeland i EU visar premiärminister Viktor Orbán att han menar allvar genom att införa en ny medielag som begränsar journalister yttrandefrihet. Generation Facebook protesterar naturligtvis. Sedan 1 januari finns en ny lag som omfattar 175 sidor repressiva paragrafer. Lagen omfattar 228 paragrafer och reglerar Medieövervakningsrådets befogenheter. Ordföranden, Annamaria Szalai, som har nio års mandat kan utdöma tunga böter för "vinklad rapportering". Därtill kommer att Ungerns journalister måste uppge sina källor när "den nationella säkerheten" står på spel.
Annamaria Szalai var från början musiklärare i grundskolan och nu är hon inte anträffbar. Sedan i slutet av maj 2010 är det Viktor Orbán som styr landet. Av den liberale oppositionspolitikern har det blivit en förhärdad maktpolitiker med nationalistiska drag. Han driver på sin "konservativa revolution". Under ordförandeåret kommer han bland annat att arbeta för romernas integrering i samhället.

EU, Städer
2011-01 s 13
"Underskott och betalningsanmärkningar"
Istanbul, Florens, Neapel, Madrid, Barcelona, en lång rad europeiska städer har stora budgetproblem och får allt svårare att låna pengar.
Turkiets anrika metropol Istanbul har skräpstatus när det gäller kreditvärde enligt Standard & Poor's kreditrankningsbyrå.
Neapel ligger bara aningen bättre till. Staden har en av de sämsta skatteindrivningsgraderna i Europa.
Madrid, den spanska huvudstaden, har sju miljarder euro i skuld. Många år med en kokande fastighetsmarknad fyllde stadens koffertar och lockade stadens ledare att investera i spektakulär mångmiljardprojekt. Nu ska dessa amorteras samtidigt som skatteintäkterna drastiskt har minskat.
Barcelona, huvudstaden i Katalonien, kämpar för att hämta sig från fastighetssektorns kollaps. Men Barcelona, med 1,6 miljoner invånare, är fortfarande en av Spaniens rikaste städer med en dynamisk tjänstesektor som sysselsätter nästan 86 % av alla löntagare i staden.

EU, Kina
2011-02 s 11
"Kinesisk charmoffensiv"
Kina ger löften om att köpa spanska statspapper och hjälpa hela eurozonen att överleva skuldkrisen. Samtidigt har biträdande premiärminister Li Keqiang på sin rundresa i Europa undertecknat minst 16 affärskontrakt till ett sammanlagt värde av drygt 5 miljarder euro. Kina är intresserad av att med Spaniens hjälp komma in på den Latinamerikanska marknaden. Men vill också att ett embargo mot vapenexport till Kina ska hävas.

2011-02 s 12
"Eurokrisen djupnar"
ECB ingrep i måndags till stöd för eurozonens obligationsmarknader. Då hade Portugals lånekostnader ökat till 7,18 %, över smärtgränsen på sju procent. Långivarna vänder också blickarna mot Belgien som har eurozonens tredje högsta statskuld i procent av BNP. Eurokursen sjunker. Den 23 januari är det presidentval i Portugal.

EU
2011-03 s 6-7
"Det är illa, och värre blir det"
Den nästan omöjliga utmaningen är att skapa tillväxt och samtidigt spara. Den återhämtning som har börjat komma till liv igen i USA och stora delar av Nordeuropa saknas i många länder i eurozonen, särskilt Grekland, Irland och Portugal, där man genomfört stora budgetnerskärningar och höjt skatterna rejält. Euroländerna spås växa med bara 1,5 % i genomsnitt i år enligt IMF och 1,7 % 2015. Bara Tyskland växte med 3,6 % i fjol. Eurons överlevnad i sin nuvarande form kan inte tas för given.
Den framtida utvecklingen i Europa påverkar flera andra länder som befarar i krympande marknad för sin export. Både Kina och Japan är därför beredda att hjälpa till.

EU, Vitryssland
2011-03 s 8
"Grusade förhoppningar i öst"
Den så kallade jasminrevolutionen i Tunisien stärker kanske reformsinnade rörelser i arabvärlden men den kommer knappast att underblåsa oppositionella grupper i den forna Sovjetunionen. I denna region har året börjat mycket illa för demokratin. Det mest slående i Ryssland, Vitryssland och Ukraina är den ökande beredskapen att trakassera och fängsla motståndare via selektiv rättskipning. De vitryska presidentkandidater, som fortfarande är fängslade riskerar att dömas till många års fängelse för uppvigling. I Ryssland dömdes den fängslade ex-oligarken Michail Khodorkovskij i december till ytterligare sju års fängelse. Åtalspunkterna mot honom var absurt överdrivna. Samtidigt i Ukraina väckte åklagare åtal mot den förra premiärministern Julia Timosjenko.
Av förhoppningarna som uppstod i samband med "färgrevolutionerna" som svepte fram genom det forna Sovjetunionen finns inte mycket kvar. Detta är ett dilemma för EU, vars begränsade förmåga att påverka med "mjuk makt" åskådliggörs.

EU, Rumänien
2011-03 s 9
"Schengen expanderar"
Rumänien vill bli medlem i EUs passfria Schengenzon inom sex månader. Den rumänska regeringen påstår att landet uppfyller alla tekniska kriterier för medlemskap. Frankrike och Tyskland hotar med att blockera detta på grund av förekomsten av korruption, organiserad brottslighet och brister i Rumäniens rättsväsen.
Mycket talar dock för att Rumänien får grönt ljus i motsats till Bulgarien.

EU, Bulgarien, Rumänien
2011-04 s 25
"Bulgarien och Rumänien fick underkänt"
Eftersom det inte finns någon kontroll vid gränsen mellan Bulgarien och Rumänien måste länderna bedömas som en enhet menar Ungerns utrikesminister Sandor Pinter. Medlemskap i Schengensamarbetet måste godkännas enhälligt av ministerrådet.

2011-05 s 3-5
"Ett motvilligt Tyskland styr euroskutan"
Den enhetliga valutan skulle hålla Tyskland i schack. Men nu är det Tyskland som håller i rodret och ingen är lycklig inte ens tyskarna. Euron förmår inte längre skyla urgamla motsättningar. Borgmästaren i Aten skrev en faktura på 80 miljarder euro för den tyska arméns ockupation under andra världskriget. "Nazisternas ättlingar minsann inte har rätt att utfärda några order till grekerna". Å andra sidan uppmanade "Bild" att Grekerna skulle auktionera ut några av sina öar innan det bad om en endaste cent från Tyskland.
Den svaga euron betyder ett starkt Tyskland. Exporten går på räls och 2010 växte ekonomin med 3,7 %. Arbetslösheten är den lägsta sedan 1992. Budgetunderskottet ser ut att landa på noll 2014 och sedan förbli där.
Vad som än händer med euron blir det på Tysklands villkor eller inte alls. Berlin håller på att bli Europas huvudstad.

2011-06 s 3-4
"Taggtråd ska hålla oönskade gäster borta"
Grekland har blivit yttersta muren i det europeiska fortet och flyktingar från länder utanför EU strömmar in i Grekland via Turkiet. Landgränsen mellan Grekland och Turkiet består av två parallella vägar och ett dike. Det är den enklaste bakvägen in i EU. Sedan november får Grekland hjälp av en gränsstyrka på 175 man från Frontex, det europeiska gränsskyddet. Men det är otillräckligt och den grekiska regeringen har planer på att bygga ett taggtrådsstängsel längs gränsen. 2009 lyckades 3600 invandrare ta sig över gränsen, 2010 var antalet 36 000! Många flyger billigt från Afrika till Istanbul och får sedan hjälp av människosmugglare att ta sig in i Grekland. Dessa tar ifrån dem deras id-papper vilket hjälper Turkiet att vägra ta tillbaka dem när Grekland försöker utvisa dem tillbaka till Turkiet. Merparten är inte flyktingar utan ekonomiska invandrare som söker försörjning i EU. Den grekiska polisen förser dem med dokument som ger dem rätt att vistas i detta EU-land i 30 dagar. Sedan ska de deporteras men då har flertalet försvunnit i vimlet i Aten eller redan på väg till annat EU-land, där det är lättare att skaffa försörjning, kanske är det Sverige som hägrar.

2011-07 s 3-4
"Lady Ashton har det inte så lätt"
Hon har svårt att hävda sig sedan hennes uppdrag skapades i december 2009 enligt Lissabonfördraget. Misstanken att hon inte är tillräckligt kraftfull som företrädare för EU blir allt starkare. Många tycker att hon väntat alldeles för länge för att bege sig till de revolterande länderna i Nordafrika. Men problemet är just att medlemsländerna inte ger henne den makt hon behöver. De vill egentligen inte ha någon gemensam utrikesminister utan vill sköta sin egen utrikespolitik.

2011-07 s 4
"Europa kan hjälpa demokratin på traven"
EUs utrikesminister Catherine Ashton om utvecklingen i Nordafrika. Europa spelar en viktig roll men vi är inte den enda aktören i regionen. Om vi söker den snabbaste, enklaste formen av demokrati, där val hålls utan att grunderna för varaktig demokrati finns på plats, då är det möjligt att extremismen triumferar. Vi kan inte tvinga ett suveränt folk att välja demokrati.

EU
2011-08 s 3-4
"Norge visar vägen men vart?"
Norge var först i världen med att kvotera in kvinnor i de börsnoterade. Det har varken skadat ekonomin eller hjälpt kvinnorna särskilt mycket. Sedan 2006 finns det en lag föreskriver att 40 % av ledamöterna i börsnoterade företags styrelser ska vara kvinnor. Koncerner som inte uppfyller kravet hotas av ett förfärligt straff, de kan nämligen upplösas. Norge som redan intar en topplats i FNs jämlikhetsliga, får efterföljare i Holland, Frankrike och Spanien. Majoriteten arbetar i den offentliga sektorn som lärare, sjuksköterskor eller barnskötare. Många kvinnor väljer att arbeta deltid efter barnledigheten. Hushållets plikter och uppfostran av barnen är fortfarande framför allt kvinnan uppgift.

2011-10 s 3-4
"Det finns ingen rättvisa!"
Bryssel är en guldgruva för Europas byråkrater och politiker. Kommissionärer, domare och andra höga tjänstemän har höga löner. Kvaliteten på Kommissionärerna ska vara hög och de ska vara helt oberoende. Inte kunna köpas med mutor och liknande. Lönerna sätts också i relation till motsvarande personer i till exempel Storbritannien, Frankrike och Tyskland. De höga lönerna verkar särskilt lockande på personer från Öst- och Centraleuropa där de inhemska lönerna är lägre. Lettlands representant i EU-kommissionen har en lön som är sju gånger större än Lettlands statsminister Valdis Dombrovski. Dombrovski gav upp sin plats i EU-parlamentet 2009 där han tjänade tre gånger mer än idag.

2011-10 s 9
"EU och araberna börjar på ny kula"
Europa överväger ekonomisk belöning till reformsinnade arabländer. Tanken är att öka stödet till länder som genomför demokratiska reformer på bekostnad av länder som inte satsar på demokratisk utveckling.
Europeiska politiker är allt mer medvetna om att de måste investera i välståndsbygge i regionen söder om Medelhavet för att avvärja storskalig invandring till Europa.
2008 lanserade EU Medelhavsunionen på initiativ av Frankrike, men denna union har ännu inte åstadkommit något av värde.
Det senaste policydokumentet antyder att de erbjudanden som nu riktas till länderna i Nordafrika kan inkludera större flexibilitet när det gäller exempelvis visum till deras medborgare.

2011-11 s 3
"Eurozonens ledare enades om åtgärder"
På ett toppmöte i förra veckan enades 17 regeringschefer om att utöka kreditkapaciteten i en existerande räddningsfonden från 250 till 440 miljarder euro så att fler länder i eurozonen kan räddas om skuldkrisen sprider sig. En annan permanent fond - Europeiska stabilitetsmekanismen - får kapacitet att låna ut upp emot 500 miljarder euro. Grekland och Irland får lättnader i lånevillkoren om de stramar åt sina ekonomier ytterligare. Grekland accepterade att sälja statliga tillgångar för 50 miljarder euro men Irland vägrade att höja den låga företagsbeskattningen från 12,5 %.
ledarna är också eniga om att tvinga medlemsländer att minska gapet mellan aktuella statsskulder och EUs lagstiftade skuldtak - 60 % av BNP - med fem % varje år.

EU, flyktingpolitik
2011-11 s 4-5
"Europa stålsätter sig inför befarad massinvandring"
Nu störtade, auktoritära ledare i Nordafrika, hade en överenskommelse med EU om att hindra massutvandring mota ekonomiskt bistånd och diplomatiskt erkännande. Utan dessa ledares samarbete befarar många i Europa att en ström av illegala invandrare från länder från både norr om Sahara och söder om Sahara är i antagande. Invandrare kommer till ett Europa som tyngs av hög arbetslöshet, långsam eller ingen tillväxt och där främlingsfientligheten breder ut sig.
Den senaste året har invandrare börjat använda en ny rutt till EU, via Turkiet till gränsen mot Grekland. Nu varnar italienska myndigheter för "en biblisk exodus" med upp till 300 000 människor från Afrika.

2011-11 s 6
"Europén är liberal bekymrad och misstrogen"
En stor undersökning bland invånarna i fem EU-länder avslöjar att de flesta ser negativt på ekonomin och betvivlar att de politiska ledarna klarar sina uppdrag. 5000 personer i arbetsför ålder i Storbritannien, Frankrike, Tyskland Spanien och Polen utfrågades. Resultatet ger en bild av en världsdel som är stark i liberala värderingar och för det mesta stöder EU-institutioner som euron och medborgarnas fria rörlighet. Men bär det gäller staternas utgifter och de politiska ledarna är det de negativa synpunkterna som dominerar. Vad gäller framtiden är det bara i Tyskland som optimismen är större än pessimismen.

2011-12 s 3-4
"Den värsta katastrofen är kanske Europa"
Medan landet Japan vacklar under sina bördor står en hel kontinent inför en annorlunda kris, som kan få allvarligare följder för hela världen.
Europas ledare skapar stora fonder för att låna ut pengar till fallfärdiga skuldländer för att hindra dem från att gå i statskonkurs vilket skulle få förfärliga följder. Italiens skuldbörda är 131 % av BNP, Frankrikes 92 % och Tysklands 80 %. Skuldsatta länder lånar pengar till andra skuldsatta. Det håller så länge som finansiärernas förtroende räcker. Problemens orsaker är tre: välfärden har finansierats med lånade pengar, finanskrisen som ledde till recession och perversa bieffekter av den enhetliga valutan.

2011-13 s 3
"Snart faller nästa dominobricka!
José Sócrates avgång från premiärministerposten i Portugal leder nog inte bara till nyval utan även till att ännu ett land i eurozonen tvingas be om hjälp med ekonomin. När hans regering förlorade en omröstning i parlamentet - det fjärde reformpaketet på tolv månader - ledde det till att han lämnade sin post. Detta skapade ett politiskt vakuum. Portugal behöver sälja statspapper - det vill säga låna upp - för två miljarder euro per månad - klarar nog av att betala sina ränteskulder i april. Räddningsinsatser från IMF och EU kan komma att behövas.

2011-15 s 6-7
"Mordet på EU-expressen"
Europeiska valutaunionen är skakad och tvivlen på dess överlevnad ökar. Vem dödade det europeiska samarbetet? Detta undrar Niall Ferguson i en artikel i Newsweek.
Det finns en politisk klyfta mellan de 17 EU-länder som är med i eurozonen och de övriga tio. Det finns en ekonomisk klyfta mellan den tyskdominerade kärnan och periferin särskilt de så kallade PIGS - Portugal, Irland, Grekland och Spanien. Deras inkompetenta finansministrar tillhör de skyldiga. Misstänkta nummer två är Europas banker som lånat ut enorma summor mot alldeles för svag säkerhet.

2011-15 s 12-14
"Extremhögern hyllar devisen min fiendes fiende är min vän"
Politiker långt ute på högerkanten i Europa möter sympati och hittar en gemensam sak i Israel. För inte så länge sedan var många av Europas högerextrema politiker öppet antisemitiska. Idag omfamnar flera partiet Israel för att tillsammans angripa ett gemensamt ont, den stora invandringen från islamiska länder till det övervägande sekulära eller kristna Europa. Antalet muslimer har ökat från 29,6 miljoner 1990 till 44,1 miljoner 2010. För de europeiska politikerna är alliansen med Israel väldigt användbar. Nyligen var flera representanter för Europas populistiska partier på besök hos den israeliske affärsmannen Chaim Muehlstein och i "Rättfärdiga nationers trädgård" la de ner en krans. Bland dem var Kent Ekeroth, internationell sekreterare hos Sverigedemokraterna och själv jude i sällskap med bland annat ledaren för det österrikiska Frihetspartiet, Heinz-Christian Strache, som har stark stöd särskilt från unga väljare i Österrike. Ledamöter i Knesset träffade gruppen som undertecknade en "Jerusalemdeklaration" som garanterar Israels rätt att försvara sig mot terror. "Vi går i spetsen för kampen för ett västerländskt, demokratiskt samhälle" och kampen mot "det totalitära hotet från det fundamentalistiska islam".

2011-16 s 10
"Hjälpstyrka ligger i startgroparna"
EU har formulerat ett "operationskoncept" för utplaceringen av militära styrkor i Libyen. Men EU behöver FNs godkännande av det som kan vara det mest riskfyllda och kontroversiella uppdrag som EU någonsin tagit på sig. Den planerade markstyrkan med cirka tusen deltagare ska enligt planerna säkra leveranser av hjälp och inte delta i strid. Men ha rätt att försvar sig själva och andra liv. Beslut om att förbereda styrkan Eufor Libyen togs i början av april inom EU-utrikesministern Catherine Ashleys kansli.

2011-17 s 3
"EU-kommissionen vill, som vanligt, ha mer pengar"
EU-kommissionen vill höja kommissionens totala budget för 2012 med 4,9 %. Det har väckt stor ilska bland ministrar och lagstiftare som framhåller att åtstramning är det som gäller för att komma över skuldkrisen i EU. I november ska förslaget godkännas. Den holländske finansministern kommer att kräva en mycket mindre ökning.

2011-17 s 4-5
"Affärsklimatet i EU kunde vara bättre"
Den enhetliga marknaden lever inte upp till sitt namn. I teorin är Europeiska unionen en gigantisk ekonomisk zon vars omkring 500 miljoner konsumenter är integrerade i världens största handelsblock. Men idealet stämmer inte med verkligheten, framför allt inte med den verklighet som företagen möter när de försöker inkassera skulder från andra länder i blocket. I EU finns 27 olika rättssystem, och vart och ett av dem hanterar betalningskrav, äganderätt och konkurser på sitt sätt. Funktionärer i Bryssel uppger att skulder uppgående till minst 55 miljarder euro skrivs av varje år, oftast därför att företagen tycker att det är för arbetsamt att driva kostsamma, obegripliga processer i främmande land.
Byråkrater och affärsmän tror att obetalda skulder avskräcker många gränsöverskridande affärer och en av orsakerna till att Europa alltid är sämre än USA på att skapa nya arbetstillfällen och ökat välstånd. I USA är det relativt enkelt att driva in pengar från andra delstater.
Skuldindrivning är bara ett exempel på bristerna i en marknad där juridik, språk och kultur varierar kraftigt. Professionella kvalifikationer i ett land erkänns oftast inte i ett annat t ex, och lokala affärsregler gör det ofta svårt för européer att starta företag i ett annat EU-land.

2011-17 s 14
"Invandringen i EU"
Italien och Frankrike tycker att gränserna är för öppna. Den växande strömmen invandrare utan tillstånd och erforderliga papper från Nordafrika får Berlusconi och Sarkozy att skriva ett gemensamt brev till EU-kommissionen med önskan om att temporära interna gränskontroller införs där det finns stora bekymmer att kontrollera de gemensamma externa gränserna. Båda länderna har problem med "invandrarpolitiska" partier som är stora som den växande invandrarströmmen ger vind i ryggen.

EU, Tyskland
2011-18 s 3-4
"Den sjuåriga tidsfristen var till Tysklands nackdel"
Från och med 1 maj får östeuropéer slå sig ned i Tyskland utan tillstånd. Det är sju år senare än i andra EU-länder. Den tyska rädslan för att östeuropéer skulle pressa ned lönerna har skadat den tyska ekonomin.
Sedan 1 maj får polacker, tjecker, ungrare och balter fritt söka och ta jobb i Tyskland och Österrike. Det var tidigare förbjudet, därför att den förre förbundskanslern, Gerhard Schröder, drev igenom en sjuårig övergångsfrist när de östeuropeiska länderna blev medlemmar i EU. Förutsättningarna har förändrats i grunden på dessa sju år. Tyskarna är inte längre rädda för arbetarna från öster - tvärtom, de vill ha dem.
I Tyskland finns allt färre yrkesarbetare och befolkningen krymper. När de första i efterkrigsgenerationen går i pension runt 2020 kommer det att vara fler personer som lämnar arbetslivet än som kommer in på arbetsmarknaden.
Situationen är ungefär densamma i alla europeiska länder, vilket gör att den internationella konkurrensen om utbildade yrkesarbetare hårdnar.

EU
2011-18 s 8
"EU får extraordinära rättigheter"
FNs generalförsamling godkände i tisdags förslaget att EU får specialtillstånd att för a de 27 medlemsländernas talan i FN. Resolutionen påpekar att Lissabonfördraget ändrade EUs externa representation från ett roterande ordförandeskap till en permanent ordförande och en utrikes representant. Liknande arrangemang kan komma att ordnas för andra regionala organisationer.

EU, Portugal
2011-18 s 8
"78 miljarder euro till Portugal"
Portugal har kommit överens med EU och IMF, om ett räddningspaket värt 78 miljarder euro. Godkännandet kan försenas på grund av oenighet mellan Finlands politiska partier som försöker bilda en ny koalitionsregering. Portugal är det tredje landet i eurozonen som får hjälp att ta sig ur en allvarlig skuldkris. Uppgörelsen ställer stora krav på Portugal som måste minska budgetunderskottet från 9 till 6 % i år. 2013 ska det var tre % av BNP.

2011-19 s 7-8
"Valutaunionens problem blir bara värre"
EU pressas till radikala åtgärder för att lösa skuldkrisen. Både Grekland och Irland vill ha beslut om att minska lånekostnaderna. Enligt Standard & Poor's måste Greklands skuld skrivas ned med 50 % eller mer. S&P har degraderat Greklands kreditvärdighet till skräp - från BB till B! EU-kommissionen försöker minska marknaderna med att ett beslut om minskad ränta kan väntas inom ett par veckor. Ett beslut som blockeras av Tyskland och Frankrike som kräver att Irland i gengäld ska gå med på en harmonisering av företagsskatten i Europa.

2011-20 s 5-6
"Europa i kris hade behövt Strauss-Kahn"
Det är svårt att tänka sig en sämre tidpunkt IMF att vara utan sin handlingskraftiga, europeiska ledare. Dominique Strauss-Kahn greps i lördags eftermiddag misstänkt för sexuellt övergrepp när han just checkat in på en flygning till Europa för att träffa Tysklands förbundskansler Angela Merkel. Hans åsikter står i konstrast mot en hårdare linje i de nordeuropeiska länderna vars väljare inte stödjer mera hjälp till Grekland. Den grekiska regeringen befarar att IMF utan chef betyder sämre förhandlingsposition för Grekland. Dominique Strauss-Kahns betydelse som maktperson i Europa blir svår att ersätta.

2011-21 s 20-22
"Enat kan Europa vara starkt men EU behöver mera makt"
den fria rörligheten och euron - det är vad många medborgare värdesätter mest inom EU. När nu båda dessa verkar vara i fara försvagas stödet för unionen. Vilka förändringar behövs för att EU-medborgarna åter ska börja känna entusiasm för unionen? Här följer fyra förslag.
Europa behöver en dröm. Vi behöver ett Europas förenta stater men också en europeisk författning som även omfattar grundläggande mänskliga rättigheter.
EU behöver också medlemsstaternas främsta personella krafter. EU har problem med sina högsta ledare. De är färglösa teknokrater.
Och EU måste ha mera makt. Men det kräver att medlemsstaterna lämnar ifrån sig en del av sin suveränitet. Europa måste också bli tuffare. EU ska följa de regler man alla kommit överens om och inte ändra reglerna efter det politiska dagsläget.

2011-23 s 5
"Privatjet, lyxhotell och trendiga drinkar"
EU-kommissionens förlag om en budgetökning med 4,9 % nästa år, har väckt ont blod hos många regeringar och åtminstone den brittiska regeringen har lovat att aktivt protestera. Byrån för undersökande journalistik har tagit reda på vad Kommissionen använt åtminstone en del av sin budget till 2009. Bland annat har 381 miljoner euro spenderats på "konfidentiella" aktiviteter som Kommissionen inte vill definiera av säkerhetsskäl.

EU, Litauen
2011-24 s 19
"Euron kan vänta"
Skuldkrisen dämpar entusiasmen för Euron.
Lettland och Litauen är inte längre så pigga på att följa Estlands exempel och gå med i eurosamarbetet. Just nu överväger länderna att skjuta upp införandet av den gemensamma valutan till någon gång efter 2014. När euron försvinner som tydligt mål blir det mindre viktigt att minska underskotten. Euroregionen har ingen brådska med att expandera förrän 2015 eller 2016 så länge som medlemsländerna har fullt upp med skuldproblemen.
Potentiella eurokandidater utanför Baltikum har också ändrat inställning. Polen, Tjeckien och Ungern saktar ned förberedelserna för eurons införande samtidigt som kostnaderna för att hjälpa skuldsatta medlemsländer stiger.

2011-25 s 4-8
"Den andra krisvågen"
Eurozonen som helhet klarar sig bra. Det totala budgetunderskottet är mindre än motsvarande i andra avancerade ekonomier. Hjälpstrategin som räddade Europas skuldtyngda ekonomier har emellertid visat sig otillräcklig. Detta äventyrar hela det europeiska integrationsprojektet. 87 % av grekerna anser att Grekland är inne på fel spår. Grekland borde inte ha accepterats som medlem 2001. Standard & Poor har nedvärderat den grekiska statsskulden till den lägst värderade i hela världen! Den 23-24 juni träffas Europas stats- och regeringschefer i Bryssel. Mer ekonomisk hjälp, 85 miljarder euro fram till 2014, blir det bara om det grekiska parlamentet godkänner den extra åtstramningsdosen plus privatisering av statliga tillgångar värda 50 miljarder euro. Det är allt svårare att se en säker möjlig väg ut ur denna kris.

EU
2011-25 s 9-10
"Var finns ledarskapet?"
Ledaren för Europas största ekonomi sitter i kläm mellan omvärldens krav på ledarskap och de egna medborgarnas ovilja att hjälpa andra länder. Den gemensamma valutan är nu ett hot mot hela det europeiska projektet. De tyska medborgarnas vilja att hjälpa till började ebba ut när de insåg vådan av institutionaliserade räddningsaktioner efter alla de miljarder Dmark som transfererats till de fattiga delstaterna i forna DDR. Många fruktar att Tyskland avvikit från den europeiska vägen och slagit in på en enskild väg vars mål är att tillgodose i första hand tyska intressen.

2011-28 s 6
"Förfärliga familjen"
Europeiska folkpartiet, som tidigare var motorn bakom Europas integration, plågas av inre stridigheter. Några medlemmar lutar åt EU-fientlig populism. Europeiska folkpartiet är en sammanslutning av Europas konservativa partier. Nominellt är det EU-parlamentets största partigrupp. 17 av EUs totalt 27 stats- och regeringschefer tillhör partiet. Det har talmansposten i parlamentet. Men i gruppen ingår Silvio Berlusconi, den ungerske premiärministern Victor Orbán och Antonis Samaras, ledare för Greklands Ny Demokrati som lät sitt parti rösta nej till den grekiska regeringens sparprogram.

2011-28 s 7
"Italiens skuld ökar oron i eurozonen"
Företrädare för euroländerna sammanträdde i början av veckan för att diskutera hoten mot den gemensamma valutan med anledning av dels växande farhågor om att Italien också faller offer för skuldkrisen och dels de tröga förhandlingarna om ett andra hjälppaket till Grekland.
Kostnaden för att finansiera Italiens skulder ökade i slutet av förra veckan även om de italienska lånen inte är på långt när så dyra som Greklands. Italiens kostnad för tioåriga lån ligger idag på runt 5,27 procent, vilket är den högsta räntan sedan euron infördes.
Investerarnas oro beror delvis på tecken på en växande klyfta mellan Italiens premiärminister, Silvio Berlusconi, och finansminister Giulio Tremonti, som har hyllats för sitt sätt att hantera ekonomin under finanskrisen och för att ha haft kontroll på budgetunderskottet.
Italiens skuld motsvarar 120 procent av bruttonationalprodukten, vilket är en av de största skulderna i hela eurozonen.

2011-29/30 s 8
"Vägen till Rom"
I förra veckan spred sig den europeiska skuldkrisen också till Italien. Köparna på obligationsmarknaden drog sig tillbaka vilket ledde till högre ränta och till högre kostnader för den italienska statsskulden än på 10 år. En orsak var den missämja som uppvisas om villkoren i sparbudgeten mellan premiärminister Berlusconi och finansminister Tremonti.

2011-29/30 s 14
"Cypernfrågan ställer till det igen"
Inga förhandlingar med EU under den period som Cypern (det vill säga den del som kontrolleras av grekcyprioterna och som är medlem i EU) innehar ordförandeskapet i EU-rådet. Så lyder den turkiske premiärministern Recep Tayyip Erdogans populistiska budskap. Det tyska partiet CSU som deltar i regeringskoalitionen föreslår att EU avbryter alla medlemskapsförhandlingar i sex månader och slopar allt ekonomiskt stöd till Turkiet hela nästa år. "Den som vägrar att tala med en medlemsstat förolämpar hela EU".

2011-31 s 13
"EU och USA i klimatkonflikt"
EU har en idé och vill få hela världen med sig. Från och med 2012 ska flygbolag med destinationer inom EU kunna uppvisa certifikat för sina koldioxidutsläpp. Men USA motsätter sig förslaget med näbbar och klor. En konflikt på högsta politiska nivå står för dörren.
Försöker Europa diktera klimatpolitikens villkor för resten av världen? Så ser USA:s regering i alla fall på saken och ställer därför sig bakom de amerikanska flygbolagen.
Dessa ska, precis som alla andra flygbolag, visa upp certifikat för sina koldioxidutsläpp vid start och landning på flygplatser inom EU från och med januari 2012. Det tycker inte amerikanerna alls om och och riskerar därmed att orsaka en enorm handelskonflikt. Därmed eskalerar den sedan några månader pyrande konflikten mellan EU och USA.

2011-31 s 15
"Snuff? Snok? Nej, Snus hette det!"
Snus är brunt, kladdigt och svenskt - men vinner trots det snabbt mark bland rökare som försöker sluta. Försäljningen rusar i höjden i USA och Kanada enligt tillverkaren Swedish Match.
I Sverige har under de senaste trettio åren gått över till att snusa vilket har lett till att Sverige har lägst andel rökare i Europa.
Inom EU har snus kopplats till förhöjt blodtryck och ökad risk för cancer i bukspottkörteln.
Den värsta avigsidan med snus är nog att det är väldigt beroendeframkallande.
I EU finns en lag som förbjuder försäljning av snus även om användning är tillåtet.

2011-33/34 s 5
"Rekordköp i väntan på uthållig lösning"
Förra veckan slog den europeiska Centralbanken (ECB) rekord i inköp av statsobligationer. Skulder för 30 miljarder euro köptes upp. Detta för att hålla nere Spanien och Italiens lånekostnader. Den aggressiva interventionen var ett nytt belägg för ECBs effektivitet.
ECB "steriliserar" sina obligationsköp genom att ta räntebärande depositioner från andra kommersiella banker och samtidigt dra ett motsvarande belopp ur omlopp så att obligationsköpet inte ökar euroinnehavet som skulle kunna leda till inflation.
Efter europaledarnas julimöte har framkommit idéer om att skapa en gemensam euroobligation som de 17 euroländerna ger ut tillsammans.

2011-35 s 6-7
"Lugn i stormen"
De "nya" EU-länderna, som blev medlemmar 2004 och 2007 är inte längre EUs sorgebarn. Kanske är själva "Östeuropa"-idén förlegad? EUs nyaste medlemsländer är inte de värsta utsatta men de har också problem. Alla de tio "nya" länderna har växande ekonomier, krympande budgetunderskott och minskande arbetslöshet. Å andra sidan har de startat från en låg (kommunistisk) nivå och är fortfarande relativt fattiga. Bara Slovenien har en högre BNP per capita än det fattigaste västlandet som är Portugal. Sysselsättningen speciellt bland medborgare över 50 år i Polen och bland romerna i hela regionen. Ungern är kanske det mest sårbara landet på grund av en kombination av stora skulder och politisk oförutsägbarhet. Ett annat stort problem är utflyttningen från hela regionen till arbeten i väst.

2011-36 s 6-8
"Euron får inte misslyckas"
Om alla eurozonens ekonomier vore som den tyska skulle det inte vara några problem. Så är tyvärr inte fallet. Inte ens Frankrike, som betraktas som en av EUs draghästar, når upp till den tyska standarden. Därför får Angela Merkel dra hela lasset själv. Europa verkar ha börjat inse att man kanske bortsåg från en viktig detalj i uppbyggnaden av en enhetlig, integrerad ekonomi som matchar euron. Nu plågas samarbetet av oförmågan att harmonisera välfärdssystemen och arbetsmarknaderna och av de många olika skattesystemen. Även rika, stora ekonomier som Frankrike måste försöka bli mer lika Tyskland, som under de senaste 10 åren har stramat åt välfärdsprogrammen. Franska löntagare har 35 timmars arbetsvecka, har en minilön på 1300 euro och pensionsåldern är 62 år mot Tysklands 65.
Över hälften av tyskarna vill att Grekland lämnar eurozonen.

2011-37 s 4-7
"Ung och arbetslös"
Den höga arbetslösheten bland ungdomar är ett stort problem, som skadar både samhällsekonomin och de unga. Som kommer att vara kännbara i decennier både av dem som är direkta drabbade och av samhället i stort. I Spanien som 2007 hade en överdriven lånefinansierad byggboom arbetslösheten nere på 8 % är den nu 21 %! Och bland de unga 46. %. En av fem arbetsföra under 25 år är EU är arbetslös. I USA är andelen bland svarta utan gymnasieexamen 44 %.
Låg tillväxt, smärtsamma sparprogram och indragna jobbskapande stimulans åtgärder bäddar för generellt ökad arbetslöshet. Ungdomsarbetslösheten medför direkta kostnader precis som all arbetslöshet, högre kostnader för socialbidrag/försörjningsbidrag, förlorade skatteintäkter och outnyttjad kapacitet. Flera länder drabbas av "hjärnflykt", i Irland har utvandringen fördubblats sedan 2005. En annan kostnad är brottsligheten. Unga män är redan mer benägna än folk i allmänhet att bryta mot lagen. Att ha ledig tid, motiv och ingenting att förlora avskräcker dem inte precis. Arbetslöshet i ungdomen orsakar också ett "inkomstärr" som inte läks förrän i medelåldern.
Bästa åtgärden är utbildning som kombineras med arbetsgivarbaserade lärlingsprogram. Tyskland är här en förebild.

2011-37 s 10-11
"Krisen har blossat upp igen"
Skuldkrisen i Europa släpper inte taget, vilket speglar politikernas oförmåga att agera resolut och övertygande. Det behövs resoluta och övertygande åtgärder.
Oron för Europas skakiga ekonomier steg i söndags när det uppstod nya farhågor om att Frankrikes banker inte är riktigt så sunda som man önskar. Tysklands beredskap att hjälpa Grekland att undgå bankrutt verkar också vackla. Detta sammantaget fick internationella investerare att förbereda sig på en ny nedgång på de globala marknaderna.
Det grekiska dramat har pågått i mer än ett år, men det är först på senare tid som det har börjat hota banker i Frankrike och Tyskland.
Bästa sättet är att politikerna enas om en plan som håller Grekland under armarna samtidigt som den aktivt förhindrar att smittan sprider till länder som Spanien och Italien.
De tyska väljarna blir allt mer skeptiska till förslagen om nya hjälplån. Förra fredagen avgick plötsligt den erkänt skicklige Jürgen Stark från Europeiska centralbankens styrelse. Detta tolkas som ett tecken på frustration i Tyskland. Allt detta väcker obehag i Washington, som bevittnar den europeiska skuldkrisen med växande oro.

2011-38 s 5-6
"Priset för ett misslyckande"
Det som händer efter valutaunionens upplösning är skrämmande och omöjligt att förutsäga. Två specifik scenarior: Tyskland kan lämna EMU ensamt eller tillsammans med en liten grupp utvalda länder. Den nya Dmarkens kurs skulle skjuta i höjden och pengar skulle strömma in i Schweiz. Eller Grekland kan lämna EMU med en följd att den nya valutan drachmer, skulle störtdyka. Producentpriserna och lönerna skulle sjunka med ökad export som följd. Att betala lånen i euro skulle bli en omöjlighet.

Grekland, EU
2011-38 s 8
"Folkomröstning om euron"
Grekland premiärminister, Giorgio Papandreou, överväger att låta folket bestämma om Grekland ska vara kvar i valutaunionen. Det vore ett sätt för regeringen att stärka sina möjligheter att ta tag i skuldkrisen. Regeringen är emellertid splittrad i synen på en folkomröstning. Flera ministrar förespråkar i stället nyval, medan andra ville förhindra båda valen.

Italien, EU
2011-38 s 8
"Nedvärdering av Italiens kreditvärde ökar smittorisken i eurozonen"
Standard & Poor's har sänkt Italiens kreditvärde från A+ till A på grund av den ekonomiska stagnationen och ineffektiva reformer. Andra länder vars kreditvärden har nedvärderats är Spanien, Irland, Portugal, Grekland och Cypern. Italiens nedvärdering är emellertid mycket allvarligare än Greklands eftersom många fler länder har lånat pengar till Italien än till Grekland.

2011-40 s 4-5
"Tiden är knapp"
Det brådskar att hitta en lösning på den grekiska skuldkrisen och samtidigt förhindra att panik uppstår och tvingar fram utryckningar till även Spanien och Italien. De 17 euroländerna måste snarast övertyga investerare och långivare om att de har en plan för att bevara valutaunionen intakt och förhindra att Europas banker stormas av sparare som vill ha ut sina pengar. Om fyra veckor sker G20 mötet i november, då måste en lösning finnas. Grekland är det stora problemet på kort sikt. Två räddningsutryckningar har inte räckt. Den grekiska statsskulden fortsätter att stiga. Aten står vid avgrundens rand. Lösningen på krisen är "mer Europa" menar många. Vi måste se bakom nationalstaten menar Tysklands finansminister Schäuble.

EU
2011-40 s 6-9
"Eurokrisen"
Vem tar ansvar för att den europeiska skuldkrisen blir löst? Angela Merkel spelar en viktig roll, men hon kan inte uträtta underverk på egen hand.
Tragedier brukar ha olyckliga slut, och den grekiska tragedi som just nu spelas på den stora Europascenen är nog tyvärr inget undantag. Greklands sparåtgärder är otillräckliga och att de grekiska underskotten fortsätter att växa.
För att valutasamarbetet ska fungera mellan ekonomier som är så olika som Tysklands och Greklands är större samordning av skatter och pensioner och konkurrens på lika villkor
Frankrike är en varm förespråkare för ökad ekonomisk integration i eurozonen och förespråkar till och med en separat institution, reserverad för euroländerna, vid sidan av EU-kommissionen.

2011-40 s 10
"Illavarslande signaler om ännu en recession i Europa"
De europeiska skuldproblemen som i 18 månader har skakat de globala finansmarknaderna, visar tecken på att leda till ännu större utmaning i form av ännu en recession, den andra på bara tre år. Eurozonen har redan saktat ner till runt noll procents tillväxt. Om detta forsätter kommer skatteintäkterna att minska och arbetslösheten stiga.

2011-41 s 8
"Slovakien satte käppar i hjulet"
Det slovakiska parlamentet avslog efter en stormig debatt förslaget om en utvidgning av EUs räddningsfond. Därmed föll också premiärminister Iveta Radovicas regering. Av närvarande 124 ledamöter var det bara 55 som stödde förslaget som hade behövt 76 ja-röster (2/3-dels majoritet) för att gå igenom. Det oppositionella socialdemokratiska partiet stödde förslaget men ville inte godkänna det förrän efter det att regeringen hade fallit.

2011-42 s 4
"G 20 kräver snabba, effektiva lösningar"
EU-mötet på söndag måste ange hur stor andel av de grekiska förlusterna som ska falla på den privata sektorn, presentera en trovärdig plan för rekapitaliseringen av Europas banker och installera en brandvägg som skyddar andra länder från att smittas av Grekland. På torsdagen får eurozonens 17 regeringar tillgång till en fullständig rapport från trojkan - IMF, EU-kommissionen och EIB - om situationen i Grekland. Man måste lägga en ännu tyngre börda på privata långivare än vad som tidigare har bestämts.

2011-42 s 4
"Skattebetalarna kompenseras med bättre infrastruktur"
EU presenterar en infrastrukturplan värd 50 miljarder euro, som ska investeras i energi, digital kommunikation och transporter. Man räknar med att planen skapar hundratusentals nya jobb i hela Europa och lockar privata investerare att också investera. EU-kommissionen räknar med att obligationer uppbackade av EIB ska komplettera statliga och privata investeringar i projektet. Planen är ett slags kompensation till skattebetalarna för den hjälp och de garantier som de har givit till finanssektorn de gångna tre åren. Bland annat ska det bli en omfattande utbyggnad av bredband över hela EU.

EU, Balkan
2011-42 s 10-11
"Bryssel lockar"
EU-kommissionen presenterar sin årliga rapport om kandidatländer och presumtiva kandidatländer. Lockande medlemskap sporrar reformer i länderna på Balkan.
Årets rapporter, som presenterades i mitten av förra veckan, emotsågs med spänning i Serbien och Montenegro. Serberna ville veta om kommissionen är redo att rekommendera att Serbien blir officiell EU-kandidat. Den serbiska regeringen har nämligen ett uttalat mål att landet ska bli kandidat före årsskiftet i hopp om att kunna utnyttja kandidatstatusen i valen våren 2012.
Men Kosovo, som utropade sig självständigt från Serbien 2008, sätter käppar i hjulet. Goda relationer mellan Serbien och Kosovo är ett krav från EU.
Montenegro har kommit längre. EU ska fastställa tidpunkt för när medlemskapsförhandlingar ska inledas.
Däremot är det inga framstegsrapporter när det gäller Albanien, Kosovo, Bosnien och Makedonien.

2011-43 s 6
"Rättning i leden"
Trycket ökar på Silvio Berlusconi att ta kontroll över Italiens skuldproblem i en situation när Europa har anledning att befara ännu en djup recession. Berlusconi anses vara en belastning i hela Europa.
Alla de 27 EU-ledarna godkände emellertid en uppgörelse om att med 108 miljarder euro inleda en rekapitalisering av Europas banker.
Samtidigt kom en rapport om att nedskrivningen av Greklands skulder måste vara minst 40 %. Detta måste ske frivilligt från bankernas sida. Italiens, Spaniens och Portugals banker kommer att drabbas hårdast av nedskrivningen av Greklands utlandsskuld.

2011-45 s 5-7
"Internet är en viktig plattform för extremhögern"
Högerextrema och nationalistiska rörelser och partier samlar tiotusentals anhängare på nätet. Detta visar en omfattande undersökning gjord av tankesmedjan Demos. Den omfattar främst unga män. En viktig oroskälla är kultur identitet. Invandringen och inte minst misstanken om Islams inflytande ökar. Högerextrema och nationalistiska partier har tagit sig in i parlamenten i åtta europeiska länder. Många hävdar att Islam helt enkelt är oförenligt med liberal ekonomi.

Europa, Storbritannien
2011-45 s 7-8
"Spontant kaos"
Vilka var ungdomarna som iscensatte plundringståg i England i somras? Det har funnits många spekulationer. De brittiska myndigheterna har i dagarna offentliggjort resultatet av polisens undersökningar, vilka överraskar. 75 % av de gripna var tidigare kända av polisen. 25 % var tunga förbrytare med elva eller fler brott tidigare. 13 % av de gripna tillhörde ungdomsgäng. De flesta var mellan 15 och 19 år. 55 % var svarta. 33 % vita.
I december presenteras en vetenskaplig rapport om "Upploppen i England 2011".

Europa, 2011-45 s 8-9
"Upp till bevis!"
Marknaderna är fortsatt skeptiska. Europas försök att lösa en allt djupare skuldkris har inte lugnat finansmarknaderna. En larmsignal är att Italiens låneskulder har ökat till högsta nivå sedan valutaunionens start. Investerarna kräver allt högre räntor för att finansiera Italiens enorma statliga underskott. En annan är kraven på att Europa stärker hels sitt banksystem. Marknaderna väntar framför allt på en stabil grekisk regering. En övergångsregering är inte nog.

Tyskland, EU
2011-46 s 7
"Mera makt till Bryssel"
Förbundskansler Angela Merkel bäddar för kontroverser när hon förespråkar ökad politisk integration för att rädda projekt Europa. Det är dags att knyta hårdare politiska band mellan länderna och att införa striktare budgetregler. Den aktuella krisen måste ses som "en vändpunkt" i utformningen av EU och europolitiken. Antingen blir det mera Europa eller så dör projektet. Merkel kan framhäva Tysklands huvudroll i en politisk union på ett sätt som hennes företrädare inte kunde för 20 år sedan.

EU, Frankrike
2011-46 s 10-11
"Först Aten. Sedan Rom. Paris Nästa?"
Frankrike håller ett vakande öga på Italien. Investerarna blir allt nervösare när det gäller Frankrike som har lånat mycket pengar till Italien. Delvis genom att köpa upp italienska banker och etablera stora banknätverk. En nedskrivning av Italiens skuld skulle kunna få ödesdigra följder för de franska bankernas kapitalinnehav. Den franska staten skulle tvingas rycka in med kapital.
De amerikanska bankerna å sin sida är också på sina håll beroende av de franska bankerna. Deras totala utlåning till franska och tyska banker är 1200 miljarder dollar.

2011-47 s 4-9
"Europas förenta stater?"
Europeiska unionen, som den ser ut idag, knakar i fogarna. Dags att bygga ett nytt Europa kanske?
Skuldkrisen i Europa hotar att splittra EU. Men medan regeringscheferna förtvivlat för söker hitta en väg ut ur krisen sitter ämbetsmän, parlamentariker, folkrättsexperter och intellektuella runt om i Europas huvudstäder och planerar det nya Europa.
En av förespråkarna för detta, Joschka Fischer, de Grönas före detta utrikesminister, vill samla en "räddningskår" för hela EU bestående av EUs regeringar, ett avantgarde för "Europas förenta nationer". Varken EUs Ministerråd, EUs Kommission eller EUs Parlament har bidragit med någonting alls för att rädda Europa ur krisen. Det var Angela Merkel och Nicolas Sarkozy som i praktiken satte samman räddningsplanen för Grekland. I krisen avslöjas att det är stats- och regeringschefer som har makten i Europa, inte Bryssel. EU-kommissionen kan komma att bli överflödig i det framtida Europa.
"Vi måste bilda och uppfinna Europeiska Unionen på nytt" säger socialdemokraternas ledare i Tyskland.
Tyskland och Frankrike måste bli förebilder i EU. Storbritannien och en rad mindra länder får inte blockera vägen till en federation.

EU
2011-49 s 4-5
"Euron lappas och lagas"
Världen förväntar sig att EUs ledare vidtar drastiska åtgärder för att återupprätta förtroendet för euron och skapa lugn på marknaderna. Om euron och dess räddare.
Europas ledare arbetar övertid i försöken att nå en uppgörelse om hur euron ska räddas. Allt ska vara klappat och klart till EU-toppmötet i slutet av denna vecka. Men målet är inte en överenskommelse om ett stort, avgörande kliv utan det rör sig snarare om flera rörliga delar, som sammantagna ska styrka EUs avsikter att skydda Italien och Spanien, förändra de ekonomiska styrmedlen i eurozonen och förhindra nya skuldkriser.
Finansmarknaderna, bankerna, väljarna och den amerikanska administrationen, alla vill ha ett slut på osäkerheten runt euron, en osäkerhet som hämmar hela den globala ekonomin.
EU vill skapa centraliserad kontroll över de nationella budgetarna inklusive sanktioner för slösaktiga medlemmar. Fyra huvudspår: Löften om ekonomiska disciplin, mer pengar till räddningsfonden EFSF, mer pengar från IMF och ett politiskt stöd från ECB. Kanske också en specialfond inom IMF där länder som Brasilien, Kina och Ryssland skulle kunna investera.

EU, Tyskland
2011-49 s 6-7
"Merkels politik möter växande kritik"
Krishantering är ett maratonlopp, inte ett sprinterlopp, enligt Angela Merkel.
Många misstänker att Merkel försöker hålla emot så länge som möjligt för tvinga fram reformer i de sydeuropeiska problemländerna, reformer som var otänkbara så sent som förra hösten. Dessutom är det val 2013 i Tyskland.

EU, Sverige
2011-49 s 7
"Sverige och euron"
Ett mönster av framgångsrik ekonomipolitik.
Räntan på svenska tioårsobligationer har minskat till 1,7 %, knappt hälften av ränta på de tyska obligationerna. Sverige uppfattas som det säkraste europeiska landet att placera sin pengar i. Anders Borg menar att Sverige tjänat på att inte vara med i eurogruppen. Sverige har underkastat sig en disciplin som euroländerna inte ansåg sig behöva. Sverige har ett budgetöverskott på 0,1 % och krympande statsskuld. Men även Sverige känner av eurozonens bekymmer. Exporten svarar för halva BNP. Borg uppmanar ofta sin kolleger i EU att vara försiktiga.
"Det är synd att Sverige är för litet för att påverka den större ekonomiska ekonomin och att Anders Borg ofta måste predika för döva öron".
http://www.economist.com/node/21541032

2011-50 s 4-6
"Tyskland bestämmer så det så!"
Före den tyska återföreningen var framför allt fransmännen och britterna mycket oroliga för att ett enat Tyskland skulle bli alldeles för starkt och mäktigt och på nytt försöka dominera Europa. Nu besannas farhågorna, vilket dock välkomnas på många håll. Revolutionsåret 1989 gjorde Frankrikes president, François Mitterrand, och Storbritanniens Margaret Thatcher allt de kunde för att blockera en tysk återförening. Deras farhågor om att det enade Tyskland skulle bli en oövervinnlig koloss är nu på väg att besannas.
Den tyska förbundskanslern, Angela Merkel, har tvingat Frankrikes president, Nicolas Sarkozy, till reträtt och förpassat Storbritanniens premiärminister, David Cameron, till åskådarplats.
Resultatet kan bli en ny Europakarta där till och med Polen, som invaderades av Hitler 1939, kräver att Tyskland ska ha mera inflytande. Jag är mer rädd för tysk inaktivitet än för tysk makt, menar Polens utrikesminister Sikorski. Även Ryssland vill att Tyskland ska axla ledarskapet i Europa.

EU
2011-50 s 8-9
"Euron lider av kronisk smärta"
Uppgörelsen förra fredagen om att omformulera reglerna för valutasamarbetet räddade förmodligen euron tillfälligt" Det är dock inte säkert att uppgörelsen var så märkvärdig som det görs gällande. Minst fyra frågor återstår att lösa. Hur mycket pengar behövs för att skydda Italien mot en spekulativ attack? Kommer bankerna att snubbla på grund av krisen? Vad betyder Storbritanniens isolering? Är Bryssels senaste kur tillräcklig? Utgiftsdisciplincentral kontroll och sanktioner. Reglerna är inte nya de motsvarar de som etablerades redan för 20 år sedan i holländska Maastricht. Men obalansen mellan olika euroländer är stor och den nya disciplinen kan försena tillväxten.

2011-51/52 s 4-7
"Det nya Europa"
Året är 2021 och Europa ser helt annorlunda ut än idag. Euron är räddad men den har förändrat de europeiska landskapet i grunden. Britterna har lämnat Europeiska Unionen, Tyskland regerar även vid Medelhavet. Läs Niall Fergusons satiriska framtidsscenario.
Bryssel är inte längre Europas huvudstad, utan det är numera Wien med tyskarnas goda minne.
Britterna har lämnat EU som döpts om till EFS, Europeiska Finansieringsbyrån. Länderna inom EFS levererar en stadig ström av pengar till Grekland, Spanien, Portugal och Italien. I Sverige betyder EFS Evangeliska fosterlands Stiftelsen eller den Europeiska fackliga samorganisationen.
Den Europeiska Finansieringsbyrån omfattar 2021 29 medlemsländer sedan de sex återstående före detta jugoslaviska staterna anslutits sig, Bosnien, Kroatien, Kosovo, Makedonien, och Serbien, Samt Flandern och Vallonien sedan Belgien spruckit upp i två delar. Det är det habsburgska imperiet som på något sätt återuppstått som Europas förenta stater.
Inspirerade av Sannfinnländarna i Helsingfors vägrade svenskar och danskar att acceptera det tyska förslaget om en "transfereringsunion" till stör för länderna i Sydeuropa. De energirika norrmännen föreslog ett nordiskt förbund med femländer inklusive Island fick de gehör.

2011-51/52 s 16
"Dispyten om Makedoniens namn"
Makedonien har vunnit en juridisk seger, men den verkar ganska ihålig. Domstolen vägrade uppmana Grekland att undvika liknande avtalsbrott i framtiden. Och hur går det med EU. Grekland har sedan 2009 blockerat EUs försök att erbjuda Makedonien en tidpunkt för inledande förhandlingar om kandidatstatus. Eurokrisen gör att en utvidgning står långt ner på EUs dagordning.

2012-1/2 s 8-9
"Merkel och Sarkozy varnar för att tiden rinner ut"
Privata låntagare måste acceptera förluster för att hjälpa det skuldtyngda Grekland att komma till rätta med sin ekonomi. Tyskland och Frankrike ökar pressen på Grekland att lösa sin skuldkris. "Vi måste se framsteg när det gäller den frivilliga omstruktureringen av Greklands skuld".

EU, Belgien
2012-1/2 s 9
"Både kungar och vanligt folk sparar"
När vanliga människors löner och pensioner krymper tvingas också kungar och drottningar att dra åt svångremmen i solidaritetens tecken. Belgiens kung Albert II gick i spetsen. Den automatiska inflationskompensationen han får ska han nu använda för underhållet av slotten som annars bestrids av staten. Belgiens budget ligger väldigt nära den gräns när utgifterna överstiger EUs gränsvärden.
I Spanien har alla hovets anställda, inklusive kungen, fått sina löner sänkta med 15 %. Budgetnerskärningar har också drabbat kungahusen i Storbritannien och Holland.

2012-03 s 12-14
"Europas betydelse nedvärderas"
Barack Obamas nya försvarsplan - en ny "strategisk vägledning" - försummar Europa vilket i längden skadar USAs intressen. USA slopar en 60 år gammal föresats att ha kapacitet att vara militärt närvarande i två stora markkrig samtidigt. USAs närvaro i Europa anses vara en kostsam kvarleva från det kalla kriget. En av USAs fyra stridsbrigader i Europa ska återvända till USA 2015. Men i området som USAs europeiska kommando (EUCOM) täcker består av 51 länder inklusive ett antal ganska explosiva problemområden bland annat Georgiens gränd mot Ryssland, Kosovos gräns mot Serbien och Turkiets gränser mot Irak och Syrien. Även Israel ingår.

2012-05 s 8-9
"Eurokrisen: Det blev fel redan från början"
Den ekonomiska farsoten håller Europa i sitt grepp och äventyrar euron. Åtta framstående ekonomer beskriver här orsaken till den enhetliga valutans problem och vad som skulle hända om man övergav euron.
De framhåller vikten av att satsa mer på åtgärder som stimulerar tillväxt. Annars ökar risken för statskonkurser. EU borde ha låtit IMF ta hand om Greklands problem för att bättre dra åt svångremmen. De fem länder som ligger värst till var inte särskilt konkurrenskraftiga innan krisen heller.
Euron är inte i kris som valuta utan det handlar om en skuldkris i några av länderna som använder euron. Det är en brist i vissa länders skatte- och budgetsystem, budgetdisciplin och samordning.

2012-05 s 10-11
"Den nya EU-pakten är (nästan) i hamn"
EUs ledare antog i början av veckan en banbrytande pakt, som tvingar dem att införa strikta tak på underskott och budgetar för att bekämpa den smärtsamma finanskris, som har saboterat år av ekonomiska framsteg runt om i ett Europa där recession är ett påtagligt hot.
Pakten, som stöds av 25 av EUs 27 regeringar, - varken Storbritannien eller Tjeckien vill vara med - syftar till att övertyga skeptiska finansmarknader om att EUs medlemsländer är fast beslutna att sätta punkt för den slappa lånekultur som de senaste fyra decennierna har medverkat till att bygga upp farligt stora. "Pakten handlar om större ansvar och mera kontroll," säger EUs president, Herman Van Rompuy.
Många tycker att pakten är onödig efter samma regler redan finns och vidare fruktar många att det är mer ekonomisk tillväxt som behövs inte mer statsfinansiell disciplin.

2012-05 s 11-12
"Fungerar den nya EU-pakten som räddningsplanka?"
Europa har fått ett nytt fördrag och i bakgrunden pågår förhandlingar om en skuldnedskrivning för Grekland. Somliga säger att förhandlingarna går bra, andra varnar för att hela Europa håller på att kantra.
Det nya EU-fördraget tvingar eurozonens regeringar att begränsa statsskulden till max 60 % av BNP och det årliga budgetunderskottet till max tre %. Detta är samma krav som i den så kallade stabilitets- och tillväxtpakten som kom 2000.
Kommer det nya fördraget att tvinga Europa att föra en konjunkturanpassad ekonomisk politik, det vill säga minska utgifterna och höja skatterna så fort en recession slår till? Detta kan minska tillväxten och höja skuldbördan som procent av BNP. Lösningen är snarare att Europabörjar använda sin arbetskraft optimalt.

2012-05 s 31
"Danmark är med"
Danmark är inte med i eurozonen och har fått undantag från valutasamarbetet. Men statsminister Helle Thorning-Schmidt och hennes regering accepterar till skillnad från regeringen i London EUs nya finanspakt vilket betyder att Danmark underkastas samma budgettak som gäller för länderna i eurozonen.

EU, Grekland
2012-07 s 5-6
"Värsta scenariot: långvarig stagnation i Europa"
Trots allt lidande och de stora påfrestningar som Grekland lever med för att uppfylla kraven från krävande långivare ger Europas problem inte med sig. Ekonomisk stagnation och för vissa länder ännu en recession knappt tre år efter det att den senaste upphörde. Greklands ledare gick i förra veckan med på nya besparingsåtgärder i hopp om att få ännu ett stödlån på 130 miljarder euro från EU och IMF. Pengarna behövs för att avvärja statskonkurs i mars.

Grekland, EU
2012-08 s 4-5
"In elfte timmen"
Grekland räddas ännu en gång från statskonkurs. Villkoren är hårda, men politikerna i Aten är överens om planen. Det grekiska folket har förmodligen mycket att invända.
Grekland fick till slut ett gigantiskt hjälplån tack vare en uppgörelse mellan eurozonens finansministrar om att rädda Grekland från statskonkurs i utbyte mot mycket stränga krav på åtstramningar och nedskärningar.
Efter drygt 13 timmars överläggningar godkände ministrarna ett nytt hjälplån på 130 miljarder euro. Dessutom måste privata investerare i Grekland acceptera större förluster än väntat i försöken att avvärja en akut konkurs. Representanterna för de banker, som innehar grekiska gick med på att efterskänka 53,5 procent av det nominella värdet, vilket motsvarar en total förlust på omkring 75 procent.
Måndagens överenskommelse kan vara en vändpunkt i den europeiska skuldkrisen, en kris som har väckt tvivel på själva eurons överlevnad.

Irland, EU
2012-09 s 5
"Folkomröstning i Irland kan bromsa processen"
Irlands justitiekansler har bedömt att Irlands författning kräver en folkomröstning för att EUs finanspakt ska kunna ratificeras. Därför utlyser Irlands premiärminister nu en folkomröstning. Detta är en stor besvikelse för Angela Merkel.

Serbien, EU
2012-09 s 5
"Serbien tar ett steg närmare EU"
Serbien har antagits som kandidatland efter "hårda och svåra förhandlingar". Länge har Rumänien försökt blockera beslutet. Rumänien krävde bättre skydd för minoriteternas friheter och rättigheter i Serbien. Detta ska väl läsas som att Rumänien fruktar en stor invandring av Serbiens romer när gränserna öppnas. En annan punkt som EU betonar är att Serbien fortsätter dialogen med Kosovo.
Processen från kandidat till regelrätt medlem kan bli lång. För Kroatien tog det sex år.

2012-10 s 4-5
"Gränsen markerar inte bara territorium"
När Tyskland och Frankrike går i takt då fungerar Europa.
Tyskland och Frankrike skiljer sig på många sätt. Tyskland har klarat krisen, Frankrike lider av den. Nu vill Sarkozy att Frankrike blir mer tyskt. Tyskland har lägsta arbetslösheten sedan 1991, Frankrike den högsta på tolv år. De franska lönerna har ökat i reella termer, de tyska minskat. Frankrikes bidrag för arbetslöshet är generösare än Tysklands. Arbetsgivarnas kostnader för en timmes arbete är 11 % högre i Frankrike. Tyskland har ingen centralt bestämd minimilön. Och så har Tysklands sitt välfungerande lärlingssystem. Där ungdomarna får en gedigen yrkesutbildning, de får lärlingslön och kan studera vidare under lärlingstiden.

EU
2012-10 s 6-7
"Jämlikheten behöver hjälp på traven"
EU planerar kvotering för att öka andelen kvinnor i styrelserummen.
EUs justitiekommissionär, Viviane Reding, vill införa en aggressiv kvotering och en snäv tidtabell för att öka andelen kvinnor i de börsnoterade företagens styrelser. Hon tror inte längre att det går att skynda på jämlikheten på frivillig väg.

2012-10 s 7-8
"I de lugnaste vatten"
I början var han bara "den färglöse belgaren", men Herman Van Rompuy har utvecklats till en person som drar i många trådar i Bryssel. EUs president har axlat en viktig roll i eurokrisen. Nu är han omvald och har fått ytterligare ett uppdrag.
Van Rompuy har inte släppt eurokrisen ur sikte någon gång. Otaliga toppmöten och enskilda möten har ägt rum, och hela tiden har den lugne kristdemokraten med sin förmåga att skapa enighet varit en av de viktigaste aktörerna. Van Rompuy beskrivs som en effektiv medlare.
Som belöning för sina insatser blev Van Rompuy på förra veckans toppmöte omvald till posten som EUs president i ytterligare två och ett halvt år av EUs stats- och regeringschefer. Valet var enhälligt.

2012-11 s 6-7
"Gammal saluhall i Frankfurt blir Europeiska centralbanken"
En tredimensionell ikon som ska spegla den europeiska enheten. Angela Merkel är osviklig i sitt försvar av euron och hennes partners i eurozonen vill detta mer än något annat. Tysklands ekonomi är världens fjärde största och den sundaste av Europas stora ekonomier. Arbetslösheten och inflationen är låga. Euron har gett Tyskland en svagare, exportstimulerande valuta än om D-marken fortfarande varit i bruk.

EU, Frankrike
2012-12 s 4-5
Det pågår en jämförelsevis dämpad debatt om skatter och utgifter i Europas huvudstäder
Trots krisens djup och längd har frågan om höjda skatter inte varit särskilt framträdande i den europeiska politiken. Det har mestadels rört sig om populistiska inlägg i still med Hollandes och Sarkozys. Debatten skiljer sig skarpt från den i USA, där president Barack Obama och hans republikanska rivaler ständigt diskuterar huruvida skatten ska höjas eller sänkas för de rika och hur mycket budgeten ska stramas åt som ett led i ekvationen.
I Frankrike och i de flesta europeiska länder har taktiken för att minska underskott och statsskulder varit att i första hand minska utgifterna. Betoningen av nedskärningar är en naturlig reaktion hos euroländernas konservativa regeringar. Det beror delvis på att européerna, som har kostsamma sociala trygghetssystem att finansiera, redan är hårt beskattade. Dessutom är de flesta ekonomer överens om att ännu högre skatter skulle hämma tillväxten i en tid när Europa är i desperat behov av tillväxt för att besegra krisen.

2012-12 s 10-11
"Gärna EU, men euron kan vänta"
Polackerna är i allmänhet nöjda med att vara med i EU, men de har ingen brådska med att byta ut zlotyn mot euro.
Nu, efter många års bekymmer i eurozonen, har polackerna insett, att de redan hade biljetten till elitligan liggande i sina fickor. Deras egen valuta, zloty, har skyddat Polen från turbulensen i grannländerna, och få i Polen har numera bråttom att införa euron, vilket Polen dock i samband med inträdet i unionen 2004 lovade att göra med tiden.
Men nu gör den minskade entusiasmen för euron, att införandet verkar mycket avlägset, och få politiker vill ens gissa när det kan bli aktuellt. Polackernas motstånd mot euron har ökat från 22 % 2002 till 60 % i januari 2012.

2012-13 s 6-7
"Yxan faller på kulturen"
När Europas regeringar sparar ligger det nära till hands att reducera anslagen till teater, dans, musik och annan kultur. Tyskland och Frankrike är de som lider minst men Italien, Ungern, Nederländerna - 25 % från 2013 - och Storbritannien har minskat anslagen till kulturen drastiskt likson förstås de svagaste länderna, Grekland, Spanien, Portugal och Irland. Mindre kulturföretag och de som är engagerade i experimentell eller avantgardistisk verksamhet drabbas hårdast. Det är slut för europeiska kultursällskap att turnera i USA. Anslagen räcker inte.

2012-13 s 7-8
"Extremhögern mobiliserar"
En engelsk rörelse vill samla den europeiska extremhögern i en paneuropeisk rörelse som ska försvara Europa mot Islam och andra främmande inslag.
Extremhögern och antiislamiska grupper planerar ett stormöte i Danmark denna lördag. Huvudarrangör är Engelska Försvarsförbundet, EDL, som vill att mötet blir början på en paneuropeisk rörelse.
Det planerade mötet i Danmark väntas locka anhängare till minst tio kända antiislamiska och högerextrema grupper från hela Europa.
Bedömare är splittrade i synen på händelsen. Somliga befarar att demonstrationen kan bli det första steget mot en sammanhållen högerextrem rörelse, andra tror att det hela rinner ut i sanden. Men bara risken för att en paneuropeisk rörelse ska uppstå väcker oro.

2012-15 s 4-5
"Räddaren i nöden"
Tyskland är EUs största ekonomi och därtill en av de starkaste, vilket ställer krav på Tyskland att rycka ut när andra har det svårt. Men de tyska skattebetalarna börjar ifrågasätta den påtvingade solidariteten.
Drygt två decennier innan Tyskland hjälpte till att rädda Grekland var tyskarna i färd med att rädda en annan, desperat fattig och problemtyngd region: det f d kommunistiska östra Tyskland.
Många tyskar börjar tvivla på att kontanter är bästa sättet att rätta till ekonomiska fel och brister. Argumentet är, att väst hämmas i sin utveckling utan att det går bättre i öst.
Nu tittar invånarna i Tyskland på Grekland och andra krisdrabbade länder och varnar för att historien upprepar sig.

2012-16 s 8-9
"Piraterna tar kurs mot Europa"
Piratpartiets stora framgångar i Tyskland sprider sig över gränserna. Överallt i Europa noterar fribytarrörelsen medvind. I Prag samlades för en tid sedan pirater från ett 20-tal länder för att stärka nätverket. Men det är ännu för tidigt att tala om ett gemensamt alleuropeiskt piratparti (PPEU). Även om allt fler nya piratpartier grundas som Grekland, Tunisien, Kroatien och sex andra länder. Även om det är svensken Rick Falkvinge som grundat piratrörelsen är det i Tyskland som partiet nu har stora framgångar där det har över 10 % i opinionsstöd.

2012-17 s 4-7
"Skuldsatta under söderns sol"
Eftersom de har stora skulder och inte är konkurrenskraftiga på marknaderna vänder krisländerna i Sydeuropa upp och ner på sina arbetsmarknader. Många betraktar den förre förbundskanslern Gerhard Schröders reformpolitik som en modell, andra tycker att den var ett avskräckande exempel.
Sydeuropa präglades länge av en jättelik köp- och lånefest. Den ekonomiska eliten, fackförbunden och framför allt politikerna fortsatte till helt nyligen att agera som om globaliseringen passerade deras länder utan att det betydde något. Kinas exportoffensiv och den nya konkurrensen från Östeuropa ignorerades. Alla som hade ett arbete is ödra Europa deltog i festen som bekostades av snabbt stigande reallöner.
Inte förrän skuldkrisen slog till vaknade de ansvariga ur sin Törnrosasömn. Stater som Italien, Spanien, Portugal och Grekland hålls nu i stryptag av sina långivare och tvingas skära i budgetarna. På dagordningen står de största politiska och samhälleliga förändringarna på flera årtionden.
Det enda som är helt klart är att länderna i söder måste montera ner sina välfärdsstater eftersom de helt enkelt inte kan finansiera dem.
Europa klarar inte den internationella konkurrensen mot Kina och Brasilien om det inte blir lika konkurrenskraftigt som Tyskland, predikar Angela Merkel.

EU, Tyskland
2012-17 s 8-9
"Att spara sig ur krisen eller inte, det är frågan"
Kritiken växer mot Tysklands krav på att skuldtyngda länder ska lägga all kraft på nedskärningar och åtstramningar. Små länder som de baltiska, Finland och Österrike och till och med det stora och allt lojalare polen, sluter upp bakom henne utan att göra väsen av sig. I andra länder ifrågasätts alltmer den av Tyskland rekommenderade åtstramningsregimen, som i förra månaden accepterades som en långsiktig lösning på skuldproblemen i Europa, under trycket av stagnerande tillväxt, oroliga finansmarknader och en rad bakslag i allmänna val. Spanien föll i måndags tillbaka i recession för andra gången på tre år - det vill säga dess BNP minskade - sedan landet dragit ner på de offentliga utgifter drastiskt. I Nederländerna föll koalitionsregeringen på sparfrågan. I Grekland utnyttjar ytterlighetspartier som Gyllene Gryning och i Frankrike Nationella Fronten det växande missnöjet och vinner allt fler anhängare.

2012-20 s 4-5
"Det europeiska samhällssystemet vacklar under ekonomiska problem"
Valen i Frankrike och Grekland för ett par veckor sedan speglade den ilska och besvikelse som kommer upp till ytan, när en omhuldad livsstil, som folk har vant sig vid och till och med tagit för självklar, börjar rämna under trycket av ekonomisk kris. Situationen skiftar visserligen från norr till söder, men i Europa sker stora förändringar över lag både när det gäller européernas sofistikerade livsstil och deras omhuldade välfärdsförmåner. Européernas känsla av att tillhöra eliten har fått sig en knäck.
Här är några exempel på ovälkomna förändringar:
- Välfärdsstaten: Systemet med välfärd från vaggan till graven, som har varit en hörnsten i Europa i decennier, trappas ner med det ena besparingspaketet efter det andra. Européerna skrotar inte sin berömda välfärdsmodell, men de får nöja sig med en markant nedbantad version i framtiden.
- Livsnjutare eller dagdrivare? Långa luncher blir allt ovanligare överallt i Europa. Fredag blir inte längre automatiskt klämdag.
- Politiska ytterligheter blir vanligare. Vänster som höger.
- Europa är inte längre så attraktivt jämfört med tillväxtekonomier.
- Hur mycket av kulturen ska staten finansiera i framtiden?

2012-21 s 8-9
"Går eurozonen upp i rök?
En ny president i Frankrike och det grekiska dramat underblåser krisens flammor.
Om det inte sker ett mirakel är Grekland i hög fart på väg till en destination som inte ens ska finnas: bankrutt och ut ur eurozonen. Och om Grekland sparkas ut, kommer andra skuldtyngda länders politiska och ekonomiska förmåga att stanna kvar i samarbetet att sättas på mycket hårda prov, kanske förödande hårda.
Vad ledarna i Tyskland och Frankrike måste göra för att rädda euron är att förena reformer och ekonomisk återhämtning vilket kräver att Europeiska central sänker räntan och ger ut mer pengar även om det innebär en risk för ökad inflation.

EU, FN
2012-21 s 9
"Skuldkrisen toppade G8-agendan"
På G8-mötet i Camp David gav president Barack Obama för första gången starkt stöd till argumentet att Europa, och USA i förlängningen inte har råd med Angela Merkels en-storlek-passar-alla-politik som lägger tyngdpunkten på åtstramning. Trots att Grekland inte tillhör G8 var det den grekiska ekonomin och det osäkra politiska läget i Aten som upptog huvuddelen av mötet i USA.

2012-22 s 4-8
"Inget underskott är större än det demokratiska"
Integrationsnivån som krävs för att hantera eurokrisen effektivt tilltalar inte Europas surt motspänstiga väljare.
De gångna sex decennierna har stegen mot en större och mer sammansvetsad europeisk union ägt rum i tider av stundande kris, men inget steg har tagits under katastrofhot. Nästa kliv mot ökad integration verkar bli undantaget. EU måste tackla ett problem som de länge har undvikit: det demokratiska underskottet i integrationsprocessen.
Åtgärder för att lösa eurokrisen med fördjupat politiskt samarbete som inte uppmärksammar legitimitetsfrågan kommer i bästa fall att ackumulera allvarliga politiska problem för framtiden. I värsta fall kommer de att vara omöjliga att implementera på grund av dagens politik.
På sikt är det troligt, att folk kommer att kräva att få avgöra regeringsfrågan i fria val i stället för att påtvingas en regering.
"Systemets svaghet handlar inte om hur pengar används eller hur man stimulerar tillväxt utan om legitimitet."
Kanske borde EU-kommissionens ordförande väljas i direkta val. Eller hela kommissionen. Men för detta krävs det ett nytt fördrag. I varje fall måste eurozonen bli mer politiskt integrerad.

EU, Näringsliv
2012-23 s 12
"Ekonomisk syndaflod kan bara stoppas i samförstånd"
Det saknas vilja - och kanske förmåga - hos de stora länderna att ta gemensamma tag mot kriser och missförhållanden. Stora delar av Europa verkar glida ner i en ny recession. I USA meddelades i fredags att antalet nya jobb i man begränsades till ynkliga 69000.
I Europa är de nationella regeringarna svaga. Nästan alla regeringar har fått sparken av olyckliga väljare så fort dessa har fått chansen. Den mest oroväckande valsituationen är i Grekland. Grekland spenderade sig till sitt problematiska tillstånd genom att inte dra in skatter som folk och företag var skyldiga och sedan dölja problemet för övriga Europa.
"För ögonblicket ser det mörkare ut än för bara ett par månader sedan".

Klimat & Miljö, EU
2012-23 s 23-24
"EU ser ut att klara utsläppsmålen"
2010 ökade växthusgasutsläppen i EU med 2,4 %, vilket skylls på den kalla vintern och ekonomisk återhämtning i en del regioner. Det är Europeiska miljöbyrån (EEA) som har satt samman statistiken. Trots utsläppsökningen kommer EU säkert att uppfylla målen som definieras i Kyotoprotokollet, det enda internationella avtal som föreskriver minskade utsläpp av växthusgaser.

2012-26 s 4-6
"När döden är den enda utvägen"
Recession och nedskärningar har resulterat i en självmordsepidemi över Europa. Värst drabbat är Italien, Grekland, Spanien och Irland. Många självmord och andra dödsfall kan kopplas till den åtstramningspolitik som förs i flera sydeuropeiska länder sedan årets början. Bara i Grekland har 1727 människor begått eller försökt begå självmord sedan 2009. Liknande saker sker i Spanien och Irland. Det är oftast inkassobyråernas metoder som medverkar till att pressa desperata personer över gränden. I Italien ska 154 miljarder euro i obetalda skatter plus böter för skattefusk drivas in.

2012-28 s 4-5
"Reklam ska rädda Europa"
Det en gång i tiden majestätiska Palazzo Manfrin från 1600-talet i Venedig förfaller. Efter flera budgetnedskärningar finns inga pengar kvar till renoveringar av detta stolta italienska monument. Så nu är Palazzo Manfrin till salu. Företag som Coca-cola, Bulgari, Ford och Hyundai har nappat. Man säljer nyttjanderätter för reklamändamål och bjuder ut monument över hela Italien på den öppna marknaden. På samma väg är Versailles i Paris och i Spanien tillåts byggandet av en kontorsskrapa i staden Sevillas historiska centrum helt nära katedralen där Columbus ligger begravd. Därmed struntar man i att UNESCO hotar med att diskvalificera Sevilla ett världsarv.

EU, ekonomi, Grekland
2012-28 s 30
"Om Grekland lämnar euron"
En brittisk ekonomikonsult har vunnit Wolfson Economics Prize om 250 000 pund för sitt förslag om hur ett land kan bära sig åt för att lämna eurosamarbetet. Det vinnande förslaget hävdar att om en eller flera medlemmar lämnar så skulle det ha en positiv effekt både för de kvarvarande medlemmarna och för världen i stort.

2012-29/30 s 9
"Finland tror inte på generösa stödlån"
Finland klarade upp bankkrisen på 1990-talet på egen hand med hjälp av stora budgetnedskärningar och sparande. Kunde vi, kan väl andra också klara det, resonerar finländaren.
Finland skakade obligationsmarknaderna för ett par veckor sedan efter att ha hotat med att blockera en överenskommelse om att använda Europas permanenta räddningsfond för att börja köpa italienska och spanska statsobligationer på de sekundära marknaderna.
Helsingfors tuffa hållning styrs av Socialdemokratiska partiet, som leds av finansminister Jutta Urpilainen. Partiet intog 2011 en mer krävande position mot krisen för att vinna tillbaka arbetarklassens väljare från det populistiska, EU-kritiska partiet Sannfinländarna.
Finland, som vållade oro också i fjol genom att kräva säkerheter i utbyte mot att medverka i det andra räddningspaketet till Grekland, håller nu på att förhandla om säkerheter i utbyte mot lånet till de spanska bankerna.

2012-31 s 9
"Triss i problem"
Problemen i Grekland har varit kända mycket längre än de spanska problemen. Och vad arbetslösheten beträffar så är den nästan lika hög i krislandet Grekland som i Spanien. På tredje plats i denna bedrövliga liga kommer Portugal. När arbetslösheten steg till 15 % i februari så var det värsta ändå att ungdomsarbetslösheten stigit till hela 35,4 %.
Ett annat sydeuropeiskt land, Italien, kämpar också med svår arbetslöshet. I maj låg den på 10 %, den högsta på 10 år.

Polen, Ukraina, EU
2012-41 s 6
"Polen varnar Ukraina - fria val, annars inget EU"
Polens president Bronislaw Komorowski har sagt ifrån till Ukraina att landets integration i EU är beroende av om valen i oktober blir öppna eller inte samt hänger också samman med vilket öde den fängslade och sjuka oppositionsledaren Yulia Tymoshenko har att vänta.
Ukrainas president Viktor Yanukovich har sagt att medlemskap i EU står högst på hans utrikespolitiska program.

2012-43 s 4-6
"Storbritannien lämnar EU?"
Europa vann Nobels fredpris, men det kommer vid en kritisk tidpunkt då det finns en överhängande fara att unionen delas. Storbritannien funderar på att vända EU ryggen och den tyska regeringen låter det ske. Förbundskansler Merkel kommer med stor sannolikhet att fortsätta att genomdriva de politiska projekt som London motsätter sig. Nu är det inte längre Greklands ekonomiska kris som står längst upp på EUs dagordning utan risken för Storbritanniens utträde och ett delat Europa.
Storbritanniens negative inställning får konsekvenser. För varje nytt steg mot ökat samarbete mellan länderna i eurozonen växer klyftan till de länder som står utanför. Som Storbritannien, Danmark och Sverige, dömda till åskådarplats.
Tyskarna är också trötta på att England ideligen förhalar besluten, framför allt i frågor som rör EU:s ställningstagande i utrikes- och försvarspolitiska frågor. Det nya högerpopulistiska partiet (UKIP) som vill att Storbritannien drar sig ur EU helt och hållet får ett allt starkare väljarstöd (7 - 12 %).

2012-43 s 14-15
"Vi ser inte länge upp till Europa"
Länder som Argentina vet allt om ekonomiska kriser, men de är chockade över problemen som nu drabbar Europa på bred front. Inte bara den ekonomiska röran, utan även inställningen: Att samhällets svagaste invånare ska bära den största börda som en konsekvens av den ekonomiska krisen.
Forne finansministern Roberto Lavagna, som spelade en avgörande roll när det gällde att få ekonomin på rätt köl 2001, säger att "Åtstramningar som minskar folkets köpkraft ska ses som ett bakåtsträvande som inte skapar ekonomisk jämvikt".
"Tyskland har regisserat uppbackat av europaparlamentet i Bryssel - som saknar både makt och inflytande - och Internationella valutafonden som stödde planritningen. Detta var vad som erbjöds Argentina 2002, men som landet förkastade".
Vissa argentinare menar att nu är det Sydamerikas roll att vara en förebild för Europa i stället. Till och med Berlin som världens kulturcentrum ifrågasätts.

2012-47 s 4-5
"Made in Brussels"
Eurozonen behöver verkligen en bankunion men den planerade kommer inte att hålla måttet. Just nu pågår intensiva förhandlingar inför ett möte i Bryssel i början av december. Den viktigaste åtgärden blir att utse ECB till högsta bankövervakningsinstans i Europa. Eurozonens överlevnad kan mycket väl beror på sin förmåga att skapa en bankunion.

EU, Frankrike
2012-47 s 10-11
"Varför Frankrike kan bli det största hotet mot euron"
Debatten om att euron kan kollapsa har lugnat sig för stunden, skrivet The Economist. Men att få rätsida på den enväldiga valutan kommer att kräva år av smärtsamma uppoffringar. Bakom horisonten skymtar ett hot som överskuggar allt: Frankrike.
Fransmännen har länge haft en kärleksfull relation till både euron och EU. President Francois Mitterand argumenterade för euron som gemensam europeisk valuta eftersom han hoppades öka Frankrikes inflytande i EU som annars hotade att hamna i klorna på ett enat Tyskland. Frankrike har tjänat på euron: Landet lånar till rekordlåga räntor och har undvikit mycket av de ekonomiska bekymren som drabbat Medelhavsländerna. Men sedan tidigt i våras när Francois Hollande blev landets första socialistiska president, och sedan Mitterand, överlåtit huvudansvaret för euron till Tyskland, som därmed stärkt sin ekonomiska och politiska position i EU, ser Frankrikes ekonomi alltmer sårbar ut.
I årtal har Frankrike förlorat i konkurrenskraft gentemot Tyskland. Frankrike konsumerar 57 % avlandets BNP, den högsta andelen av eurozonens länder. Sedan 1981 har statens samlade stats skuld ökat från 22 % av BNP till 90 % idag. Frankrike riskerar att se sig passerat av Italien och Spanien i eurozonens ekonomiska bottenskikt. Hollande har inte mycket tid på sig att desarmera den tidsinställda bomb som tickar i hjärtat av Europa.

EU, Storbritannien
2012-47 s 30
"Utträde ur EU"
Vid en folkomröstning skulle en majoritet av väljarna i Storbritannien välja ett utträde ur EU, enligt en opinionsundersökning beställd av "the Observer". 34 % sa sig säkert vara för ett utträde och 22 % sa att det är sannolikt att de röstar så. Bara 11 % var helt säkra på att de vill att Storbritannien fortsatt ska vara medlem medan 19 % sa sig troligen tycka så. 14 % var osäkra. Hela 68 % av dem som röstat på premiärminister Cameron var för ett utträde. Motsvarande siffra för bland Labourväljarna var 44 %.

2012-48 s 4-5
"Vinförtäring och budgetbråket inom EU"
När budgetförhandlingarna inom EU sprack i förra veckan så är det intressant att notera att mitt i allt gräl som länge pågått om hur mycket pengar EU spenderar så har vinförtäringen inom EU-byråkratin aktualiserats.
Brüssels spritnota, budgeterad till 375 000 kronor för 2012, utgör ändå bara en ynkligt liten del av unionens totala nota som för 2012 uppgår till 1 153 miljarder kronor. Större delen av detta belopp går till subventioner av bönder och till utvecklingsbidrag för fattiga delar av gemenskapen.
I stort sett över hela Europa har inställningen till EU och dess administration i Bryssel försämrats. Eurobarometern visar senast att 52 % av de tillfrågade kände föga eller ingen anknytning till EU. I Storbritannien var det bara 27 %.
Nu diskuteras EUs budget för 2014-2020. Kommissionens förslag om en höjning på 5 % väcker föga genklang.

2012-51 s 4-5
"Separatister hotar det förenade Europa"
Medan de skuldtyngda europeiska regeringarna kämpar för att överbrygga sina olikheter inom EU, har gamla spöken i form av regional separatism fått ett nytt uppsving på senaste tiden. Därmed har ännu en ovälkommen utmaning dykt upp bland kontinentens traditionella nationalister.
Separatiströrelsen har dramatiskt förnyat sina positioner i Belgiens blomstrande Flandern, där det självständighetsivrande partiet Nya flamländska alliansen under sin populistiske ledare Bart De Wever seglar fram mot de allmänna valen 2014 med vind i seglen.
Nationalister som vill ha självständighet har också haft framgångar i spanska Baskien. De har återtagit makten i det regionala styret efter fyra år. I Katalonien, har separatister, som leder det regionala styret, hotat att hålla en folkomröstning för att avgöra om provinsen ska stanna kvar inom Spanien eller bilda eget.
I Skottland, som utgjort en del av Storbritannien under 300 år, har det redan bestämts att det ska bli en folkomröstning hösten 2014 - lagom till 700-årsminnet av slaget vid Bannockburn, då skottarna besegrade britterna.

EU
2012-51 s 7
"Storebror ser dig som flyger"
I EU parlamentet diskuteras ett förslag att lagra information om de flygpassagerare som anländer eller lämnar de 27 EU-länderna. Lagen gäller enbart till och från EU inte inom unionens gränser. Lagen bygger på nödvändigheten att bekämpa terrorism och allvarlig gränsöverskridande brottslighet.

EU, invandring
2013-1/2 s 14
"Visumtvång för resenärer från Balkan?
"Falska asylsökande", varnar en affisch på Belgrads flygplats, "riskerar allt". Det är tre år sedan serber, makedonier och montenegriner fick möjlighet att resa visumfritt till Europas 26 stater inom Schengenområdet. Bosnier och albaner fick visumfrihet ett år senare. De uppfattar det som den i särklass mest uppskattade belöningen i den europeiska integrationsprocessen.
De fem balkanstaterna får kanske inte behålla sin visumfrihet. Skälet är det ökande antalet asylsökande, särskilt från Serbien och Makedonien. År 2009, innan viseringen avskaffades för dem, sökte 9 860 av deras medborgare asyl i något EU-land. Fram till oktober 2012 hade antalet vuxit till 33 530.
95 % av de asylsökande är fattiga romer. Mycket få av dem har fått uppehållstillstånd men de fortsätter att pröva lyckan. Med all rätt, under de månader de väntar på myndigheternas beslut förser staten de sökande med pengar, bostad, hälsovård, skolundervisning med mera.

EU, Samhälle, Teknik
2013-03 s 8
"Bilismens verkliga kostnader för EU"
Bilavgaser, buller och trafikolyckor kostar varje EU-medborgare 600 pund om året visar en undersökning "Bilismensverkliga kostnader" från trafikforskare vid Dresdens tekniska universitet.

2013-04 s 11
"Dijsselbloem, eurozonens nya ledare"
Lyhörd men beslutsam. Vänsterradikal men gammaldags. Den holländske finansministern har gjort en blixtkarriär till Eurozonens topp.
Jeroen Dijsselbloem hade bara varit Hollands finansminister i sex veckor när hans föreslogs som möjlig ledare för eurozonens beslutsfattande organ, att efterträda trotjänaren Jean-Claude Juncker som ledare för Eurogruppens finansministrar.
Han kommer från en av eurozonens få återstående länder vars kreditvärdighet har betyget AAA, och Holland är fast förankrat i det tyska lägret i egenskap av att rigoröst hålla fast vid fiskal disciplin.

2013-05 s 5
"Hotell Mamma"
2011 levde mer än 50 % I åldrarna 25 - 34 år I Grekland, Bulgarien, Slovakien och Malta fortfarande I sina föräldrars hem. I Portugal, Italien, Ungern och Rumänien var det 40 %. I EUs nordligaste medlemsstater är det tvärtom, I Finland, Sverige och Danmark är det bara 5 % i åldrarna 25 - 34 år som ynnar sig lyxen att bo kvar hemma hos mamma.
Nationer med en hög andel katoliker visar upp en särskilt hög siffra med ungdomar som ännu inte lämnat föräldrahemmet.

Storbritannien, EU, Invandring
2013-06 s 4
"Flytta inte hit! Här bara regnar det!
Under nästa år när begränsningarna för rumäner och bulgarer försvinner planerar Storbritannien planerar att skrämma bort rumäner och bulgarer genom att betona öns negative sidor. Det eviga regnandet och bristen på job. Här är det inte så kul att bo. Myndigheterna vill "rätta till uppfattningen att gatorna här är guldbelagda".
Båda länderna har stora romska minoriteter som lockas av välståndet I Storbritannien som de inte har något emot att låta emigrera till andra EU-länder. Totalt finns det 29 miljoner invånare I de båda senaste anslutna EU-länderna. Det finns prognoser på att mellan en kvarts och en halv miljon kommer att emigrera.

2013-11 s 4-6
"Européen måste först skapas"
På en punkt är Italiens ledande politiker överens: De fordrar "solidaritet" av Europa. Inbitna supereuropeer borde ta lärdom av den italienska enhetsstatens historia.
Den italienska enhetsstatens mer än 150-åriga historia visar de negativa följderna av en alltför snabbt genomförd union. Bland annat uppkomsten av maffiastaten och statens enorma skuldbörda.
Bara var tionde väljare röstade i senaste parlamentsvalet på avgående premiärministern Mario Monti vilket tyder på att italienarna ännu en gånga vägrarerkänna lägets allvar och är djup ovillig inför reformer. Oviljan är stor mot Montis stora skattehöjningar.

EU
2013-14 s 4-5
"De duktiga nordbornas brist på empati"
Lappland är ungefär så långt norrut man kan komma från Cypern. Men en vårdag när solen speglar sig på en ändlös vidd av snö kan vara lika ljus som en strand vid Medelhavet. Nöjeslystna ryssar och affärsmän kan flockas till bägge platserna. Men räknat i ekonomiska termer handlar det om vitt skilda världar. Denna vecka blev Cypern det femte landet inom eurozonen som förhandlade sig till en räddning. Finland med AAA-betyg är på sitt lakoniska vis den kanske mest hårdhänta av de långivande nationerna.
Det är slående hur EU-ekonomierna kring Östersjön - från Skandinavien ner till Tyskland, Polen och de före detta sovjetiska staterna i Baltikum - visar upp EUs snabbast växande ekonomier medan många av EU-staterna vid Medelhavet från Grekland till Spanien sjunker fortast tillbaka. Anledningarna är komplicerade.

EU, Cypern
2013-14 s 6
"Cypern fruktar en förlorad generation"
Många ungdomar studerar redan utomlands. Nu blir det många som inte återvänder efter studiernas slut. Det finns inte längre attraktiva jobb inom landets finansiella sektor. De unga har inte mycket att hoppas på i Cypern. En "brain-drain" riskerar att ytterligare förvärra landets redan usla framtidsutsikter.

Tyskland, Frankrike, EU
2013-19 s 8-10
"Djupfrysta relationer"
Tyskland ger ett tydligt intrycket av att den tyska regeringen gett upp hoppet om en väsentlig förbättring av den politiska situationen i Europa före de tyska förbundsdagsvalen i september. Berlin och Paris är oense om allt från en bankunion till en räddningsaktion i Cypern och frågan om euroobligationer. Merkel vill ha åststramningar, liberalisering av arbetsmarknaden och omstrukturering av det social välfärdssystemet. Grundläggande reformer som förre förbundskanslern Gerhard Schröder genomförde 2010 i Tyskland.
Ämbetsmännen i regeringskansliet ger grannlandet Frankrike skulden. Frankrike var tänkt att tillsammans med Tyskland bli den motor som skulle driva hela EU framåt. Men Paris vill inte nå överenskommelser i viktiga frågor med Tyskland före september. François Hollande räknar helt kallt med att de tyska valen ska byta ut regeringen i Berlin mot en ny som han hoppas ska vara mer kompromissvillig.

EU
2013-19 s 12-13
"Motståndet växer i Europa"
I likhet med François Hollande rusade Italiens Enrico Letta raka spåret till Berlin när han fått makten. Allt fler nationer ifrågasätter åtstramningspaketen för de skuldsatta EU-länderna. Europa måste göra mer för att få fart på tillväxten. Även Irlands president Michael Higgins har sällat sig till motståndarna. Ekonomierna i södra Europa fortsätter att krympa. Lågkonjunkturen som blivit följden av åtstramningarna har blivit mycket värre än man befarade. Det ligger nära till hands att minska statens underskott i en långsammare takt. Men de måste fortsätta. Till exempel vill Letta få ner Italiens underskott till under tre procent av BNP i år. Produktiviteten måste öka och de offentliga förvaltningarna bli effektivare. I Grekland har man, först nu under lågkonjunkturens sjätte år, lyckats stifta en lag som gör det lättare att avskeda inkompetenta statstjänstemän.

2013-23 s 8-9
"EUs konservativa har ett ungerskt problem"
Ungerske premiärministern Viktor Orbáns hårdhänta politik i Budapest förpestar livet för EU:s konservativa grupp. EPP är den dominerande grupperingen i Europaparlamentet och den räknar Orbáns Fidesz som en lojal anhängare. Han är en av EPPs vice ordförande.
Europaparlamentets rapportör för medborgerliga rättigheter publicerade i maj en rapport som fastslår att de senaste ändringarna i den ungerska konstitutionen strider mot grundläggande värderingar inom EU. Som att landets författningsdomstol hindras från att stoppa lagar som genomförs med stöd från två tredjedelar av parlamentet. Angela Merkel uppmanar Viktor Orbán till "ett ansvarsfullt bruk av den två tredjedels majoritet som den ungerska regeringen har till sitt förfogande i parlamentet".

2013-24 s 8
"EU saknar katastrofpengar till översvämningarna"
Tyskland och flera av landets grannar har kämpat mot rekord i översvämningar. Men EU sa i förra veckan att fonderna för sådana katastrofer är tomma. Centraleuropa får klara sig på egen hand. EUs solidaritetsfonder är tömda. "Katastrofernas storleksordning ligger bortom EUs förmåga". "Inte heller kan EU bidra med den hjälp som FN bett om för Syrien.

Spanien, Tyskland, EU
2013-26 s 14-15
"Från varm beundran till frostig irritation"
Spanien vill påskynda bankunionen. Tyskland bromsar. Spanska ämbetsmän kräver att en bankunion kommer till stånd snabbt och vill att Tyskland stimulerar sin ekonomi så att landets import från Spanien ökar.
Från den dag då Rajoys regering installerades 2011 har det gjorts medvetna försök att efterlikna en del av de strategier som fick Tyskland att övervinna en egen lågkonjunktur för 10 år sedan genom en arbetsmarknadsreform och en stark inriktning på exporttillväxt och konkurrensförmåga. Spanien försöker nu också förändra skolsystemet genom att uppmuntra fler tonåringar att välja yrkesutbildning sedan de lämnat skolan.
Vidare har styckekostnaden, eller enhetspriset, vid tillverkning fallit. Konkurrensförmågan har ökat.

2013-27 s 10-11
"Kroatien kommer för sent till festen"
Den första juli blev Kroatien EU-medlem. Men det står redan nu klart att Zagreb kan behöva akut understöd från Bryssel, vilket väcker frågan om det lilla landet på Balkan är redo för inträde i gemenskapen.
Tysklands lågpriskedja Lidl välkomnar Kroatien som den Europeiska Unionens senaste medlem genom att kapa priserna. Eftersom deras varor blivit betydligt billigare över en natt, förbereder producenter och handlare över hela Europa sedan länge en marknads&SHY;offensiv i Kroatien. Inte minst tyska företag kommer att vinna på förändringarna och de förtrollas av tanken på 4,4 miljoner nya kunder som är särskilt förtjusta i tyska märken som Miele, Volkswagen och Adidas.
Men det är dock osannolikt att det lilla landet självt kommer att ha stor nytta av EU-inträdet inom en snar framtid. Sedan fem år befinner sig Kroatien i djup ekonomisk kris. Statens skulder växer snabbt. Över hälften av unga kroater är arbetslösa. Ekonomin är i starkt behov av avbyråkratisering.

Luxemburg, EU
2013-29 s 8-9
"Jean-Claude Juncker kan snart vara tillbaka"
Jean-Claude Juncker, Luxemburgs premiärminister och den som tjänat längst av Europas ledare har lämnat sin post på grund av en spionskandal i Luxemburg. Både hans vänner och fiender tror att han kommer tillbaka.
Med sin torra humor och lediga slagfärdighet på flera olika språk har han lyst upp de politiska scenerna i Berlin, Paris och framför allt i Brüssel. Den provinsiella politiken hemmavid hade en tendens att tråka ut honom. Nu har hemlandet tagit sin bittra hämnd.
Anledningen till regeringsupplösningen är en slutsats som en parlamentarisk utrening kommit fram till, nämligen att regeringen bär det politiska ansvaret för tillståndet i Luxemburgs underrättelse agentur (SREL).

2013-31 s 11
"Hur säkra är Europas järnvägar"
Den uppmärksammade tågurspårningen i den spanska staden Santiago de Compostela som ledde till döden för 78 passagerare och mer än 130 skadade är den värsta i Spanien på 40 år. Så hur säkra är egentligen Europas järnvägar? Det första stället där man kan få svar är en tågsäkerhetsrapport från Europeiska järnvägsbyrån (ERA) som publicerades tidigare i år. Storbritannien räknas som säkras tillsammans med tre andra europeiska länder.
Självmord som rapporteras vid sidan om olycksoffer utgör hela 69 % av alla järnvägsolyckor. I snitt åtta självmord per dygn. Bara 11 % av alla dödsfall inom järnvägsnäten i Sverige utgörs personer på tågen, passagerare och personal. Säkerheten för passagerare i tåg är tre gånger högre än i buss eller bil. Den minsta risken är flygtransporter.

2013-31 s 12-14
"Chockvåg genom Europa efter Snowdens avslöjande"
Till juni i år tycktes Obama-administrationen inte ha en bättre vän i Brüssel än Sean Kelly. Kelly är en konservativ irländare i Europaparlamentet. Han hyllades i maj av en av de största lobbygrupperna inom den digitala industrin för att han sett till att EUs nya lag för skydd av personuppgifter blivit mer företagarvänlig än fruktat - vilket var en viktig sak för både Washington och amerikanska teknologiföretag.
Men nu ger Kelly sitt stöd till åtgärder som USA:s underrättelsetjänst desperat har försökt att avvärja i åratal, nämligen ett tillägg till EU:s skydd för personuppgifter som skulle förhindra amerikanska teknologigrupper i Europa från att dela med sig av personuppgifter till amerikanska myndigheter. - Jag tror att vi bör inta balanserad hållning som skyddar konsumentens rättigheter och industrins behov, säger Kelly till Financial Times under ett besök i Washington.
Snowdens avslöjanden har sänt en chockvåg genom Europa. Det främsta hotet är Prism, hörnstenen i Obamas underrättelseverksamhet.

2013-37 s 4-5
Inom luftfarten har det privatägda lågprisflyget skakat om marknaden och fått traditionella företag att backa. Men inom Europas järnvägssystem är det fortfarande föga konkurrens om passagerarna. Till och med inom godstransporter domineras marknaden av statliga företag.
Europakommissionens "Transport 2050" plan, som antogs för två år sedan, utlovar att hälften av kontinentens medellånga godstransporter år 2050 ska vara borta från vägarna och fraktas på tåg. Men trots att en del framsteg har skett vid utformningen av gränsöverskridande "järnvägskorridorer", kommer planen inte att kunna förverkligas om det inte skapas större valmöjligheter och mer konkurrens. Nya, privata tågfraktsföretag klagar över att deras ansträngningar att ta sig in på marknaden omintetgörs av de statliga företagen. Laszlo Horvath, ordförande vid CER Hungary, säger att de stats&SHY;ägda jätteföretagen, som vanligtvis äger spåren och sköter tågtrafiken, uppträder otrevligt när små unga uppstickarföretag som hans för&SHY;söker att utvidga verksamheten.

EU, Flyktingpolitik
2013-42 s 6-9
"Fästningen Europa: Hur EU motar bort flyktingar"
De kom för att söka skydd, men när asylsökande kommer in i EU möts de sällan av medkänsla. I Grekland placeras de i eländiga internerings&SHY;läger medan de i Italien ofta hamnar ute på gatan. Europa har blivit en fästning som nästan är ointaglig för dem som söker skydd. Der Spiegel har beskrivit läget i sju länder.
Idag handlar det främst om flyktingar från Syrien, Afghanistan och Somalia. Antalet asylsökande i Europa har drastiskt ökat under de senaste sex åren.
Nyligen drunknade hundratals människor utanför Lampedusas kust. EU:s inrikesministrar samlades i Luxembourg för att diskutera olyckan. Men trots mycken kritik lyckades de inte fatta beslut om omfattande förändringar av Europas asylpolitik. Flyktingarnas förväntningar förblir oftast ouppfyllda. Många måste kämpa sig igenom långa asylansökningsprocesser eller kämpa emot ingrodda lokala fördomar.

2013-43 s 16
"Brüssel struntar i grekisk visselblåsare"
Tjänstemän i Brüssel som ska bekämpa korruption har struntat i att utreda rapporter om slöseri av EU-pengar vid ett utbildningsinstitut i Grekland, rapporterar en tysk tidning. Lärare med bra kontakter påstås ha betalats upp till 610 euro (5 360 kronor) i timmen och fått betalt för 225 timmars arbete i månaden - även när de har varit utomlands!
Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF) har enligt uppgift struntat i upprepade tips om försnillade EU-pengar i Grekland, enligt Süddeutsche Zeitung. Den tyska dagstidningen rapporterar att grekiska statstjänstemän avslöjat flera fall av svågerpolitik och uppblåsta löner när de inspekterade finanserna hos en yrkesskola. Tjänstemännen i Brüssel har uppenbarligen inte reagerat på den visselblåsare, som meddelade sina misstankar i flera brev, tillägger tidningen.
Enligt en annan tidning, har Giorgos Boutos, en statlig finanstjänsteman i Aten börjat genomföra en revision av bokföringen hos Organisationen för yrkesskolor (OEEK). Institutet erhåller och distribuerar EU-pengar som öronmärkts för yrkesutbildning i Grekland. Boutros snubblade oupphörligen över oegentligheter och dokumenterade fallen i ett antal brev till OLAF.

EU, Luxemburg, Porträtt
2013-44 s 4
"Jean-Claude Junckers karriär är berättelsen om Europaexperimentet"
Jean-Claude Junckers politiska karriär är snart över. Han har varit en av EU:s mest långlivade ledare, men nu sjunger karriären på slutversen. Han var tidigare storhertigdömet Luxemburgs premiärminister under 18 år innan skandalen med landets secret service utlöste ett nyval. Han förlorade då sin majoritet.
Hans djupa hängivenhet för det enade Europa var stor. Han spelade en stor roll vid skapande av Europas monetära Union och sedan som ledare för Eurogruppen. Fem år tidigare var han en av chefsarkitekterna bakom EUs Maastricht fördrag.
Luxemburgs invånare är bara 0,1 % av EUs 500 miljoner invånare. Han gjorde landets invånare till de rikaste i Europa per capita.

EU, Kanada, Handel
2013-44 s 4
"Frihandelsavtal efter fyra års förhandlingar"
Efter fyra års förhandlingar har EU och Kanada uppnått ett frihandelsavtal som ska skapa tillväxt och jobb. Européerna hoppas att det ska öppna för ett ännu viktigare och betydelsefullt avtal mellan EU och USA. Överenskommelse ska minska tulltaxor och byråkrati, svårast att komma överens om var ostexport och visum handlingar.
Pakten kommer att reducera Kanadas ekonomiska beroende av import från USA. Europas största förmånstagare blir biltillverkarna, tillverkare av bildelar och kemiska företag.

EU, Tyskland
2013-45 s 6-7
"Eurozonen har blivit en parasit i världen"
In veckan kom en skarp kritik mot Tysklands ekonomiska politik från USA finansdepartement. USA ogillar Tysklands stora bytesbalansöverskott. Tyskland borde importera mycket mer från USA. Införandet av euron som ersättning för D-marken har gett Tyskland en undervärderad valuta vilket lett till att landet i år exporterar mer än USA. Hela EU får detta år ett överskott på 2,3 %. "Eurozonen har blivit en parasit för resten av världen".

EU
2013-47 s 4-5
"Rädslan för högerpopulisterna"
De etablerade politiska partierna runtom i Europa är skakade över de högervridna populisternas snabba och plötsliga ökning.
Med sin fientlighet riktad mot invandring, åtstramningar och EU vinner de alltfler anhängare. Överallt förlorar etablerade politiska krafter mark till politiker vilka dess betraktar om opportunistiska populister. I Frankrike är Nationella Fronten populärast men också i andra länder som Österrike, Storbritannien, Bulgarien, Tjeckien Finland och Holland går de starkt framåt. Budskapet är mycket en oro för välfärdsstatens framtid. Det handlar mer om den politiska mittens kollaps än om alternativens attraktivitet.

2013-47 s 6-7
"Europa - detta monster"
Europas yttersta höger försöker bilda allianser för att få mer genomslag med sina EU-fientliga budskap. Men hur ska de europeiska nationalisterna samsas i ett "gränslöst" samarbete? Kan Hollands sionistvänliga Geert Wilders fungera tillsammans med Frankrikes Marine le Pen, vars far tyckte förintelsen var en småsak? Dessa två partier leder opinionsundersökningarna i respektive länder. De kan bli tongivande i vårens kommande val till EU-parlamentet.
De vill göra slut på den gemensamma valutan, ta bort Bryssels överhöghet och upplösa det invandringsprojekt som två generationer av europeiska politiker drivit med stor idealism.

Ukraina, EU
2013-49 s 16
"Bakslaget lär Bryssel att ha tålamod"
Av de möjliga upplösningar som mötet mellan Ukrainas och EU:s ledare i Litauen, Vilnius, kunde fått var uppväckandet av den Orangea revolutionen det kanske minst förväntade. För att ge Ukraina möjlighet till sansade beslut för en övergångslösning bör man kanske tänka i banor, från såväl EU som Ryssland, som gör det möjligt att ha en fot i båda lägren. Det kalla krigets tid, då Ukraina kunde ses som en trofé att vinna eller förlora, är över.
Landet är splittrat i två delar. Det västorienterade spåret kommer inte att överges utan strid.
Ukrainas president Viktor Yanokovic är inte pro-Ryssland. Han vill knyta närmare band med EU men inser att Ukraina inte helt har kastat av sig sin postsovjetiska identitet. Det vore oklokt att bränna alla broar till Ryssland i ett svep.
EU bör gå lugnare fram i sina krav och kanske vänta till efter presidentvalet 2015 som kan komma att ha EU-frågor i fokus.

EU, Luxemburg
2013-50 s 7
"Xavier Bettel - kungamördaren"
Den liberale politikern har utmanövrerat regeringschefen Jean-Claude Juncker.
När Xavier Bettel för två sedan valdes till borgmästare i Luxemburgs stad underströk han omedelbart att han helt och hållet tänkte ägna sig åt huvudstadens politik och inte aspirerade på någon högre post.
Politik var redan tidigt en hjärtefråga för Xavier Bettel som är född 1973. Vid 15 års ålder gick han med i DP, och vid 26 blev han invald i Luxemburgs parlament.
I onsdags svors han in som Luxemburgs premiärminister. I dag leder han en trepartikoalition med socialdemokrater, liberaler och gröna. Bettel förstod att ta tag i de frågor som angår medborgarna och väcker mediernas intresse.

Brasilien, EU
2013-51/52 s 15-16
"Strategiskt tålamod tryter"
I Brasiliens växande medelklass ser Europa nya marknader för sina producenter samtidigt som import av billigare mat lockar EUs politiker som fruktar väljarnas som när nu levnadsstandarden sänks. EUs jordbrukssubventioner har på grund av åtstramningarna blivit ännu dyrare - 50 miljarder euro per år.
Den nye brasilianske WTO-chefen, Roberto Azevêdo, har tråcklat fram ett multilateralt avtal samtidigt som EU och Mercosur - som omfattar, Brasilien, Paraguay, Uruguay och Venezuela - i januari ska ha klart ett bilateralt avtal. Om man når fram skulle det hjälpa det stagnerande Europa att exportera sig till tillväxt och öppna nya marknader för Mercosurs effektiva bönder.
Förhandlingarna har pågått sedan år 2000. Det är vänstern i Brasilien och Argentina som sätter käppar i hjulet, rädda för utländsk konkurrens som den är.

2014-1/2 s 4-5
"EU-foberna till Europaparlamentet?"
Det betydande valet till Europaparlamentet. De politiska kostnaden av eurokrisen. Angela Merkels idérikedom, det svaga Frankrike och det röriga Italien. Angela Merkel, som nu är på det första året av sin tredje och sista mandatperiod, är Europas odiskutabla ledare. Fransk svaghet och italiensk rörighet kommer att påverka den förhärskande oron för europeisk nedgång.
Sannolikt vinner EU motståndarna många mandat. Kanske kan populisterna få så mycket som 30 % av rösterna? Och därmed påverka årets val av kommissionsordförande och en ny utrikespolitisk chef.
Kommer England att bli de första att lämna EU?

2014-1/2 s 11
"Valet till Europaparlamentet"
För första gången sedan eurokrisen bröt ut ska EU-medborgarna välja ett nytt parlament. Man oroar sig mycket för att radikala krafter som är emot EU och euron ska triumfera - även om valdeltagandet troligtvis bli lågt igen. 2009 röstade i genomsnitt ungefär 45 % av de röstberättigade. De radikala röstar mot de förmenta pamparna i Europa eller mot den kostsamma räddningen av de synbarligen lata sydeuropéerna.

EU, Kroatien
2014-04 s 17
"Euforin har övergått i dyster tristess"
I Kroatien som anslöt sig till EU i juli i fjol, verkar man vare sig tro på sina ledare eller medlemskapet i EU.
Några flirtar med fascismen och landet är splittrat av intolerans mot dem "som tror, lever, ber, skriver och talar annorlunda"
Detta är inte ett stridsrop från en oppositionsledare, utan en nykter bedömning av Ivo Josipovic, Kroatiens socialdemokratiska president. Premiärministern Zoran Milanovic från SDP är inte heller inspirerande. Ännu mer impopulär är To,islav Karamarko, ledare för det största oppositionspartiet, Kroatiska demokratiska unionen (HDZ).
Angela Merkel är arg för att den kroatiska regeringen blockerar utlämningen av före detta hemliga jugoslaviska agenter som är efterlysta i Tyskland för mordet på en kroatisk avhoppare 1983. En av dem Josip Perkovic vars son är president Josipovics nationella säkerhetsrådgivare.

EU, Miljö
2014-05 s 8-10
"EU lättar på miljökraven"
Pengar får gå före i ett krisande Europa. Höga energikostnader, minskad konkurrenskraft och en ekonomi som när som helst kan hamna i utförsbacke igen dämpar ivern för en mer aggressiv klimatreglering.
Det nya förslaget från EU är att ta bort de nationella målen och i stället skapa övergripande mål som man lättare ska kunna enas kring bland de 28 regeringarna inom EU. Det innebär att man prioriterar ekonomiska problemfrågeställningar och behandlar klimatfrågor i andra hand.
Samtidigt tog man ett beslut om en lagstiftning som ska förhindra skador på naturen vid utvinning av skiffergas.

Handel, EU
2014-07 s 11
"Europas ekonomi: Industrierna växer"
Kanske är den värsta krisen över nu. Greklands tillverkningsindustri visar äntligen åter tillväxt för första gången på mer än fyra år, vilket tänder ett hopp om att landets långa svacka kan vara över. En ny undersökning av Markit tyder på att industriproduktionen som leds av Tyskland, växer i hela euroområdet med över en procent i kvartalet. Även länder som Italien och Spanien har stark tillväxt både i produktionen och i orderböckerna. I Tyskland växer industriproduktionen med de högsta siffrorna på 32 månader. Däremot förbliver Frankrike på efterkälken där industriproduktionen fortfarande sjunker om än i långsammare takt.

http://www.markiteconomics.com/Survey/PressRelease.mvc/65319a26a59148b889d955c13b0e6bdd

Schweiz, EU
2014-09 s 7-11
"Det schweiziska viruset"
Oron för nykomlingar sprider sig. Schweizarna är inte de enda i Europas som är djupt besvikna över invandringen. Många över hela kontinenten vill också se begränsningar i antalet nykomlingar från främst öst staterna. Europa måste hålla fast vid sin kurs men högerpopulisterna tjänar på läget.
Det var Folkpartiets (SFP) ledare Christoph Blocher som drev kampanjen mot "massinvandring" och lyckades få 50,1 % av väljarna att rösta för begränsningar av invandringen från EU-länderna. Det är hans största triumf sedan 1991 då han förhindrade att Schweiz gick med i euro-zonen.
Framför allt är Bryssel oroade över att de schweiziska "viruset" kan infektera Storbritannien där motståndet mot EU-medlemskap är stort. Många europeiska politiker gratulerar Schweiz till resultatet.

EU
2014-09 s 12-13
"Euroländerna bör forma Europas Förenta Stater"
EU-kommissionären Luxemburgs vicepresident, Viviane Reding, uppmanar euroländerna att bilda ett europeiskt förenta staterna, en fullständig skattemässig och politisk union. Med en gemensam handelspolitik och gemensam Viviane säkerhetsagenda. Men Storbritannien ska lämnas utanför. Storbritanniens premiärminister David Cameron lovar att om han vinner valet 2015 ordna en Ja eller nej folkomröstning för ett fortsatt EU-medlemskap. Han har kravet att om det bildas en federal eurozon ska de tio länder, med Storbritannien i spetsen, som hamnar utanför garanteras att deras inre marknad skyddas.
För eurozonen är det yttersta målet att stabilisera euron.

EU, Storbritannien
2014-10 s 12-14
"Varför vänder Storbritannien sig ifrån Europa"
På väg mot marginalen. Storbritannien brukade spela en nyckelroll ledningen av Europa, och fördelarna har varit betydande. Men nu vänder Storbritannien ryggen till EU och har valt och fokusera på perifera frågor. Varför? Och varför är detta en steg i fel riktning?
Dessa frågor ställer Will Straw, parlamentskandidat till Labour och en betydande profil i Institute for Public Policy Research samt grundare av tankesmedjan Left Foot Forward.
Han vill att Storbritannien borde spela en större roll i att hjälpa till att lösa euroområdets kris genom att visa större flexibilitet avseende finanspolitiska mål, ha krävt snabbare insatser ac ECB, utvecklat en mer stringent övervakning a obalanser i bytesbalanserna och uppmuntrat utnämningen av en ny tillväxtkommissionär.

2014-11 s 13-14
"Toppkandidaterna"
EU-parlamentsvalen blir explosiva. En ny ordförande för EU-kommissionen ska också väljas. Vissa medlemsländer hyser växande oro över toppkandidaterna - och nu stiger temperaturen.
Europeiska socialdemokratiska partiet har utsett ordföranden i EU-parlamentet som sin toppkandidat. Angela Merkel stöder i stället Luxemburgs tidigare premiärminister, Jean-Claude Juncker. Han är Europeiska folkpartiets kandidat. Länder som Sverige, Spanien och Storbritannien är kritiska mot Juncker. Kanske blir det därför någon helt annan person som bli ordförande, en som alla medlemsländerna kan enas om.

EU, Flyktingpolitik
2014-17 s 14-17
"Är båten verkligen full"
Flyktingarna från Afrika splittrar Europa"
Sedan Italien började undsätta afrikaner i Medelhavet efter den senaste stora tragedin i oktober har antalet flyktingar som tar sig till Europa stigit dramatiskt. Rädslan för ekonomiska flyktingar kan bli den viktigaste frågan i vårens val till Europaparlamentet.
Siffrorna visar en ekvation som har försatt EU i ett moraliskt dilemma. På platser där flyktingar ges mer human behandling växer deras antal. Så är det då bättre att ha en avskräckande politik än att ta hand om nykomlingarna? I flyktingfrågan kommer Europa i direkt konflikt med sin egen självbild.
Flyktingfrågan splittrar Europa. 70 % av de flyktingar som kommer över Medelhavet har sitt ursprung i Libyen, där den nya staten misslyckats efter störtandet av diktatorn Moammar Gaddafi. I förhållande till sin befolkning tar mindre medlemsstater som Sverige och Malta emot tre gånger så många flyktingar som Tyskland gör.

Ryssland, EU
2014-17 s 4-5
"Europas extremhöger flörtar med Moskva"
Högerpopulister vinner platser i det annalkande valet till Europarlamentet - det är goda nyheter för Moskva. På senare tid har Ryssland och den europeiska högern uppvaktat varandra medan huvudfåran i Bryssel har hållit Moskva på armlängds avstånd.
Detta framkom nyligen under en konferens i Europaparlamentet "EU-Ryssland: Bromsa krisen - färdplan för fred i Europa". Den anordnades av Pierello Provera från det italienska partiet Lega Nord, som är biträdande chef för utrikesutskottet, tillsammans med David Frihetsparti (PPÖ) i Österrike. Kritik mot invandringen och en stor oro för islamistisk extremism gör Putin till en naturlig allierad för en främlingsfientlig grupp i EO. Men det som främst förenar är gruppens skepticism mot EU och dess starka band med USA.

2014-20 s 4-8
"EU-parlamentet har mer makt än du tror"
Generellt ägna de europeiska väljarna lite uppmärksamhet åt Europaparlamentet, men under årens lopp har parlamentet blivit allt mäktigare. En representant i Bryssel har mer inflytande än hemma i Berlin.
Cirka 90 % av alla EUs planer och förslag är nu beroende av Europaparlamentets samtycke. På det sista mötet innan väljarna går till valurnorna den 22 till 25 maj väntar cirka 170 förslag på beslut från Europaparlamentets ledamöter.
Europaparlamentet verkar ibland lite idiotiskt. Men det har nu ett stort inflytande på nästan alla lagar och förordningar som genomförs i Europeiska Unionen. Även om det inte kan föreslå nya lagar måste parlamentet godkänna dem.
Enbart genom att bilda en enhetlig digital marknad kan EUs ekonomiska resultat öka med 260 miljarder euro per år. En studio visar att EU skulle spara 800 miljarder euro per år om bara parlamentets idéer genomfördes med hjälp av lagstiftning.

2014-20 s 9-11
"EU och de fria gränserna"
Nytt liv och friskt blod: En bulgarisk affärsman flyttar sin by till Tyskland.
Två bulgarer - en före detta boskapshandlare, Ethen Kurt och en busschaufför, Meco Gül - flyttar sin by till Hamburg bit för bit. Särskilt till Wilhelmsburg, en arbetarstadsdel i Hamburgs hamnkvarter. Kurt vet att "hans folk" är oönskade i Tyskland. De är dåligt utbildade, inte direkt läkare eller ingenjörer, talar varken tyska eller engelska och är inte ens kvalificerade arbetare. Vissa företag kan erbjuda enklare jobb som packare. Då till riktigt usla löner. Det är en bra affär för dem men deras kunder får inte alltid det de räknat med. Sedan landets EU-inträde flyttar hela byar från Bulgarien och Rumänien till väst, framför allt till Tyskland trots att de är föraktade och ofta får slavkontrakt. Man det handlar om att överleva. Kurt flyttar människor för 120 euro och förser tyska företag med daglönare.
Chauffören Meco Gül kör sin minibuss 4000 km från Bulgarien till Tyskland och tillbaka en gång i veckan. De är kända som "saneringskillarna" med uppgift att tömma vissa byar i Slivo Pole.

2014-21 s 7-8
"Juncker, toppkandidat i EU, En mittens dinosaurie"
Jean-Claude Juncker är de konservativas toppkandidat till EU-valet.
För de högsta EU-befattningarna har luxemburgaren Juncker upprepade gånger varit på tal. Men ibland har han inte velat, ibland har andra inte velat ha honom. Nu vill han.
Han beskriver sig själv som europaveteran, dinosaurie och ett gammalt tankfartyg - men också den som efter alla år vet hur Europa ska hanteras och vad som måste göras. Vad han nu främst vill är att bli EU Kommissionens näste president. Men kanske skulle han passa bättre som ordförande i Europeiska Rådet.

2014-23 s 4
"EU-parlamentets värstingar"
Män som du inte vill möte i en mörk korridor.
EU-parlamentets "nybörjarklass" 2014 inkluderar ett brokigt galleri av skojare, förintelseförnekare, homofober, kvinnohatare och rasister. Främst står kanske den oblyge anhängaren av Tredje Riket, Udo Voigt. Han är den förste representanten från det Nationaldemokratiska partiet i Tyskland.
Från Polen kommer Janusz Korwin-Mikkesom vill att Polen ska återgå till en absolut monarki. Han säger att dagens Europa står för anti-civilisation som föredrar fattiga, dumma, oförmögna och sjuka människor. I Italien kommer Gianluca Buonanno att föra sin Ku Klux Klan-humor till EP. Och ännu fler finns det.

2014-23 s 5-6
"Den euroskeptiska unionen"
Effekterna av att de EU-kritiska partierna ökat - inom och utanför unionen.
Europaparlamentet som hittills varit en bastion för europeisk federalism, kommer att bli en spelplan för alla typer av antieuropéer. De mest högröstade har nästan fördubblats till cirka 100 av de 751 platserna. Men för att bilda en grupp som ger mer offentliga medel och längre talartid krävs minst 25 mandat och sju nationaliteter.
Utöver Nationella Fronten i Frankrike och UKIP i Storbritannien vann det invandrarfientliga Dansk Folkeparti i Danmark, Jobbik kom på andra plats i Ungern Tyskland har fått sin första nynazistiska kommissionär. Segrarna är en väckarklocka för unionens eurofiler. Nu krävs en förändring, men hur? På ett större internationellt plan har EU-kritikernas framgångar inneburit att USA förlorat och Ryssland vunnit.
Anti-EU-partier är ofta markant pro-ryska.

Nato, EU
2014-25 s 12-14
"Mycket byråkrati och lite verkstad"
Krisen och oroligheterna i Ukraina och Rysslands satsningar på ett starkare försvar har satt strålkastarljuset på EU-ländernas förmåga till gemensamma stridsoperationer.
Men det verkar vara svårt att få till stånd ett kraftfullt och effektivt försvar, de olika ländernas intressen stretar i olika riktningar. Tills vidare får EU-länderna satsa på att stärka sitt eget strategiska perspektiv, konstaterar Sveriges utrikesminister Carl Bildt. Det är inte längre tal om ett europeiskt högkvarter för att utvidga EUs militärutskott och militärstab.

EU, Storbritannien
2014-26 s 9-11
"Cameron utmanövrerad i slaget om Juncker"
Maktspelet kring vem som blir president i EU Kommissionen.
Den brittiske premiärministern David Cameron har bestämt sig för att inte låta Jean-Claude Juncker bli president för EU-kommissionen. Men han blir alltmer isolerad. Risken finns att han mycket snart möter sitt Waterloo. En stor majoritet i EU-parlamentet städjer den förre premiärministern i Luxemburg.
Många röster har försökt få Juncker att dra tillbaka sin kandidatur som en sista tjänst för Europa, men den tyska förbundskanslern Angela Merkel verkar har ändrat sig och stödjer Juncker. CDU anser att Cameron agerat "otroligt klumpigt från ett strategiskt perspektiv"
Cameron hoppas dock fortfarande på tyskt stöd när det blir skarpt läge.

EU, Polen
2014-27 s 8
"Det regnar manna över polska bönder"
Polen jordbruk är troligtvis den största enskilda mottagaren av EU-bidrag. Tack vare EU-medel har jordbrukarnas inkomster tredubblats sedan inträdet i EU. Men jordbruket är efterblivit, det står för 3,4 % av BNP men 12,4 % av sysselsättningen.
Det mest omedelbara bekymret för polska bönder handlar mera om krisen i Ukraina. Äpple och köttexporten i synnerhet är sårbara för ett ryskt exportförbud och merparten av Polens jordbrukare är beroende av ukrainsk arbetskraft och hoppas nu på det bästa.

Tyskland, EU
2014-27 s 12-14
"Splittring i Berlin"
EU-kommissionens presidentkandidat sätter kanslern i saxen"
Angela Merkel har hamnat i en situation där hon måste stoppa socialdemokraten Martin Schultz och bara hoppas att Juncker drar sig ur då han kanske inser att chanserna att bli EU-president är så små att han självmant drar sig ur.
Utnämningen av nästa ordförande i EU-kommissionen har delat Europa och antytt möjligheten att Storbritannien kan lämna unionen. London är en mycket viktig allierad till den tyska förbundskanslern Angela Merkel. Nu får hon skynda sig att hitta en kompromisslösning.
Hon vill behålla Storbritannien inom EU, hon vill inte reta upp SPD, hon vill inte göra folk i sitt eget parti upprörda och hon vill inte uppfattas som den som struntade i valresultatet och förhindrade valets vinnare Jean-Claude Juncker från att inte sin rättmätiga plats som kommissionens president.

EU
2014-27 s 15-16
"Unionen har viktigare saker att göra än att käbbla om presidentkandidaterna"
En artikel i Neue Zürcher Zeitung av Eric Gujer.
Engelska språket har berikats med ett nytt låneord - "spetskandidater". Financial Timeshar översatt det mes "lead candidate" och förklarar att man därmed syftar på socialdemokraten Martin Schulz och kristdemokraten Juncker.
Förklaringen var nödvändig, eftersom väljarna i Storbritannien knappast kände till de båda gemytliga herrar som lett sina partier i valkampanjen inom EU.
Merkel har på ett oförlåtligt vis underskattat dynamiken när det gäller spetskandidater. Följden blev att tvisten om EUs nye kommissionsordförande blockerades i två veckor, medan Storbritannien med sitt otvetydiga avståndstagande från Juncker såg sig åsidosatt.
Tyskland och Merkel är faktiskt inte så allsmäktiga som de framför allt sydeuropeiska staterna gärna påstår. Det räcker med en motsträvig person för att visa vilken begränsning som finns för Berlins inflytande. Medan Frankrike är fullt upptaget av sig självt och Storbritannien liksom Schweiz odlar sin Europafobi är det viktigt med tysk ledning.

EU, IT
2014-28 s 4-7
Europa vill stärka sin digitala struktur för att kunna konkurrera med USA.
Hos konkurrens myndigheten i Bryssel är Google något av en stamkund. Knappt en vecka passerar utan att något företag levererar komprometterande information om internetjätten. Jean-Claude Juncker, som troligtvis blir EU-kommissionens nästa ordförande, planerar att införa en ny digital strategi för kontinenten. Som innebär att bryta ned de vattentäta skotten kring nationella föreskrifter gällande tele- och radiokommunikation, upphovsrätt, dataskyddslagstiftning och konkurrenslagstiftning. Han vill ha en kommissionär för digitala frågor. Europa, menar han, måste bli bättre rustad för att kunna försvara sig mot USA och Asien. En möjlig kandidat till tjänsten kan bli Finlands statsminister Jyrkj Katainen.
Ett internt dokument hos Deutsche Telekom hävdade nyligen att situationen i hela den europeiska informations- och telekombranschen är en katastrof. Nästan alla de viktigaste områdena på den här viktiga marknaden domineras nu av amerikanska eller asiatiska företag. Internet domineras av Google, Facebook och Amazon.
De europeiska företag som en gång var börsstjärnor har förlorat sin konkurrenskraft.

EU, Tyskland, Italien
2014-28 s 10
"Angela Merkel och Matteo"
Parhästarna som kan omforma Europa.
En anledning till försiktig optimism är Europas ledare. Vem kan tvivla på att Italiens premiärminister Matteo Renzi är mannen för dagen? Ingen annan ledare kommer i närheten av det mandat han fått för förändring. Nu tar han över det roterande halvårvisa ledarskapet för EU.
I många avseenden - ideologi, geografi politik - är Renzi den perfekta motvikten till Angela Merkels mjuka dominans. Troligen är det samförståndet mellan honom och den tyska kanslern som kommer att forma det nya Europa. En "Merkenzi-allians" skulle vara en god nyhet för både EU och Storbritannien.
Nästa steg för medlemsstaterna skulle vara en "repatriering", till exempel en större nationell frihet att bestämma vila förmåner invandrare har rätt till.
Att man angriper orsakerna till de populistiska rörelserna både till höger och vänster.

USA, Ryssland, EU, Ukraina
2014-30-31 s 12-13
"MH 17 var en väckarklocka för Europa"
Obama ger Europa en bakläxa. Sanktionerna mot Ryssland måste snabbas på. Och de bör bli hårdare!
Flygplanskatastrofen har orsakat en förändring i maktbalansen mellan Väst- och Ryssland beträffande oroligheterna i Ukraina. För Vladimir Putins del blev den ytterst problematisk. Hans stöd till de ryska separatisterna är i dagsläget politiskt farligt. Barack Obama vilar inte på hanen. Han håller i stort sett Putin som ansvarig för nedskjutningen. Nu måste Europa inför de sanktioner USA länge har krävt. Nu måste Putin visa upp åtminstone någon slags vilja till samarbete.

2014-32 s 4
"Juncker överväger att utse finansfurste"
EU-kommissionens tillträdande president Jean-Claude vill utse en finansfurste med uppdrag att reglera finanskvarteren i London och säkerställa den finansiella stabiliteten i regionen. Planen att ge en enda kommissionär en samlad finansportfölj och därmed separera denna från portföljen för den inre marknaden, ger oro hos Londonbaserade banker. Potentiella kandidater är före detta premiärministern i Finland, Jyrki Katainen, Hollands finansminister Jeroen Dijsselbloem och före detta premiärministern i Lettland, Valdis Dombrovskis.
Det är också tt sätt att skapa mera handlingsutrymme i den nästan omöjliga uppgiften att fördela kommissionens portföljer utan att trampa på medlemsstaterna.

Irak, Kurdistan, EU, Terrorism
2014-23 s 31
"Grönt ljus för EU-länder att sända vapen till utsatta kurder i Irak"
Även om det fortsatt råder oenighet kring EUs förhållande till krisen i Irak har man nu gett klartecken om att det är upp till vart och ett medlemsland att sända vapen till kurderna i Irak. Många EU-länder är öppet kritiska. men säger samtidigt att de inte kan förhindra att andra länder sänder vapen. Länder som öppet är för stöd Frankrike, Italien och Tjeckien. Beslutet inom EU togs vid ett extraordinärt möte i veckan.

EU, Tyskland, Frankrike
2014-37 s 14-17
"Frankrike får nya vänner"
Tyskland blir allt ensammare med sina krav på åtstramningar. Tyskland har lämnat Frankrike bakom sig. Och det är en av de främsta anledningarna till att det tysk-franska samarbetet som har stöttat EU sedan starten nu vittrar sönder. Båda sidor söker tyst efter nya allianser.
EU-kommissionens nye ordförande Jean-Claude Juncker håller med Frankrikes president François Hollandes och Italiens premiärminister Matteo Renzis önskemål om en mer flexibel tolkning av reglerna i stabilitetspakten det vill säga en minskad åtstramning. Annars hotas EU av en bestående svag tillväxt.
Den amerikanska regeringen och IMF stödjer också den ståndpunkten. Merkel å andra sidan har gått samman med Storbritannien, Sverige, Danmark och Finland för att blockera utgiftsförslag från Frankrike och de sydeuropeiska länderna.

2014-38 s 12
"En för alla, alla för en - om euroländerna vill överleva"
Tyska per capita-inkomster har stigit 20 % sedan införandet av euron 1999, nedan de italienska inkomsterna har sjunkit. Under 1999 var den italienska levnadsstandarden ungefär 90 % av den tyska, inom 15 år kommer den att var bara 60 % om den nuvarande trenden håller i sig.
Nu finns det en risk för en växande inkomstklyfta som kan innebära en politiska kris hos en eller flera av den gemensamma valutans medlemmar. Det är dags att införa principen "En för alla, alla för en". Det är trots allt mycket bättre att välkomna De tre musketörerna än Apokalypsens ryttare.
Kommentarer av Stephen King, HSBCs globala chefsekonom och författare till "När pengarna tar slut".

Handel, EU, Ryssland
2014-40 s 9
"Europas bönder är de stora förlorarna"
Från Polen till Spanien hålls stora lager av frukt och andra färskvaror som förlorar i värde. Nästan en tredjedel av marknaden är försvunnen på grund av Rysslands importförbud för färskvaror. Rysslands svar på EUs sanktioner mot ryska banker och näringsliv. Nu beräknar man förlusterna. Europas jordbrukare är utan motstycke de största förlorarna i EUs konflikt med Ryssland. Den totala jordbruksexporten uppgår till 11 miljarder euro per år. En tredjedel går normalt till Ryssland. Den marknaden är nu stängd. Priserna på den europeiska marknaden sjunker katastrofalt.

EU, Skottland
2014-40 s 10-11
""Låt oss hålla ihop"
EU Inser att unionen inte är konstruerad för att hantera en upplösning. EU är konstruerat för att få medlemmar att samarbeta inte för att hantera upplösningsprocesser - eller den "interna utvidgning" som kan bli följden.

2014-40 s 12
"Den långa väntan i kön blir lång för Västra Balkan"
Dörren till medlemskap förblir öppen, men Balkan måste göra sin hemläxa. Enligt EU-kommissionens nya president Jean-Claude Juncker kommer ingen utvidgning av EU att ske under nuvarande mandatperiod på fem år. Utvidgning har blivit mindra populär på grund av rädsla för organiserad brottslighet och migration.
Men problemen är mycket grannskapsländernas egna, som Bosnien, Makedonien och Kosovo. Kvar finns Montenegro som förhandlar, Albanien som blev en officiell kandidat i juni och Serbien som fått grönt ljus för att inleda samtal.

Energi, Miljö, EU
2014-42 s 17
"Vindkraft är billigast"
EU-rapport visar att all förnybar energi kostar mindra än fossila bränslen. Länge har kritikerna till gröna energialternativ hävdat att de kostat för mycket men det visar sig vara helt fel. Tvärtom, kolkraften drar till exempel katastrofalt stora summor även om man räknar bort kostnaderna för miljöförstöringen.
Rapporten skrevs på uppdrag EU av konsultföretaget Ecofy och den visar att förnybar energi inte alls är så dyr som den ofta kritiseras för. Kommissionens rapport visar tvärtom alarmerande kostnader för kol.

Azerbajdzjan, EU
2014-44 s 9
"Inget pris till Leyla Yunus"
Europarlamentet gav inte Leyla Yunus Sakharovs Frihetspris i år, det gick till Denis Mukwege, en kongolesisk gynekolog som har kämpat mot sexuellt våld mot kvinnor. Leyla Yunus var en av de tre finalisterna. Det finns ändå anledning att hon uppmärksammas. Yunus är en av de ledande medborgaraktivisterna och bland annat känd för att dokumentera hur regeringen i Azerbajdzjan tvingat bort invånare i Baku för att ge plats för oljefinansierad fastighetsutveckling. Hon greps i augusti efter ett medborgarinitiativ att bjuda in azerer och armenier att diskutera hur den sedan 25 år iskalla konflikten om Nagorno-Karabach skulle kunna lösas. Detta betraktades av regeringen som förräderi.

2014-46 s 22-25
"Allt jag gjorde var inte rätt, men för mig räcker det med att jag har ett gott samvete"
Under de sista timmarna av José Manuel Barrosos decennium som EU-kommissionens ordförande pratar han om Ukraina och Putins identitet som en kristen europé, om hur eurokrisen blottade nationell småaktighet och fördomarna mellan norr och syd. Och att han trots allt tror att Europaprojektet är starkare än någonsin.
Barroso har lett EU genom Unionens första riktiga existentiella kris - då euroområdet var nära upplösning - han har också gått i spetsen för det så kallade "Östliga partnerskapet", Kommissionens uppsökande program för ex-sovjetrepubliker, vilket oavsiktligt utlöste konflikten i Ukraina.
Valutan kollapsade inte, men EUs framtid kan ändå vara hotad av anti-EU-partier på vänster och högerkanten som i valutakrisens spår har vunnit stöd över hela kontinenten.
Nu är det Jean-Claude Juncker, luxemburgaren, som tar över ledarskapet för EU, i minst fem år framåt.

EU, Flyktingpolitik
2014-47 s 9
"Bidragsturism är inte OK"
Europadomstolen ger regeringar rätt att begränsa invandrarförmåner. Den backar nu upp en tysk arbetsförmedling som nekar att ge a-kassa till en rumänsk kvinna som aldrig arbetat, varken i Rumänien eller Tyskland. Domen kommer att ge regeringar inom EU möjligheten att hävda bidrags- eller välfärdsturism. Beslutet gör det enklare att begränsa invandrares förmåner. De flesta regeringar i Europa vill behålla den fria rörligheten inom EU, men samtidigt stoppa välfärdsturismen.

2014-47 s 23
"Positiva siffror för eurozonen men de räcker inte för att dämpa oron"
Det finns en tillväxt som kan ge EUs mest utsatta länder en återhämtning, men den är fortfarande alltför mager främst i de tre största länderna, Tyskland, Frankrike och Italien, för att dämpa risken för att regionen ska fastna i stagnation.
USA och andra länder upprepar sina uppmaningar till euroområdets ledare att inleda en aggressiv stimulanspolitik trots att siffrorna visar på en tillväxt i valutaområdet på 0,2 % mellan andra och tredje kvartalet.

EU, Polen
2014-49 s 6-8
"EUs starka röst från Östeuropa"
Efter utnämningen av Donald Tusk som ordförande för det mäktiga Europeiska rådet, kommer en politiker från Östeuropa för första gången att ha en av Bryssels viktigaste poster. Den förre politikern i Polen har möjligheter att förmedla ett östeuropeiskt perspektiv i EU.
Uppvuxen med strider och schismer är Donald Tusk en man som förespråkar samarbete, samförstånd och solidaritet. Han huser en stark aversion mot dogmatiska ideologier.
Han har samma inriktning som Tysklands förbundskansler Angela Merkel. Han är pro-europeisk, pragmatisk och äger en fingertoppskänsla för att skapa enighet, möjliga majoriteter och politisk genomförbarhet. Polens förflutna har lärt honom att vara skeptisk mot stora ideologier - han har upplevt hur socialism, nyliberalism och nationalism successivt har misslyckats i Polen - och det är just detta som gör honom till en utmärkt medlare.

EU, Litauen
2014-49 s 22
"Omaka par"
Den första januari blir Litauen den 19:e medlemmeni eurozonen. Den lilla baltiska nationen med tre miljoner invånare är en av Europas snabbast växande ekonomier. Euroområdet står på randen till recession och deflation. Så varför vill Litauen införa den gemensamma valutan?
Euron kommer att öka handeln, företagen behöver inte längre försäkra sig mot valutasvängningar, upplåningskostnaderna kommer att minska, på sikt kommer BNP att öka. Euron är pålitligare mot ryskt vapenskrammel.

Handel, USA, EU
2014-49 s 23-25
"Frihandel med USA?"
Europa tvekar inför klor-kyckling och hormonbehandlat nötkött.
I Europa har man just nu ångest - kanske till och med paranoia - inför det historiska försöket att länka samman USA och EUs 28 nationer i världens största frihandelsavtal. Rädslan bottnar i farhågorna att amerikanskt kemiskt behandlad mat ska besudla de europeiska köken. Men också i en ren anti-amerikanism som framför allt brer ut sig i Tyskland i kölvattnet av spionskandalerna.
De enda som ger ett öppet och solitt stöd till frihetsavtalet är Sverige och Polen.
I länder som Frankrike står vetenskap mot matkultur, gourmander beklagar att industrialiseringen breder ut sig på gårdarna och varnar för att de amerikanska livsmedlen kan komma att urvattna det franska köket ännu mer.

Ukraina, EU, Ryssland
2015-3 s 16
"Hjälp Ukraina att stå emot Ryssland!"
Miljardären och investeraren George Soros anklagar västs ledare för att kraftigt ha missbedömt sina strategier gentemot Ryssland och Ukraina, vilket är mycket farligt.
Han menar att krisen i Ukraina hotar hela eurozonen och kan resultera i krig. Soros menar att krisen vid EUs östragräns utgör en mycket stora fara för Europas ekonomi, ännu större fara för unionens överlevnad än det stundande grekiska valet.
Soros varnra för att en rysk betalningsinställelse, som är nära pga de sjunkande oljepriserna, "inte skulle vara förvånande". Och bli ett hårt slag för europeiska bankar som lånat ut pengar till Ryssland.
Men de västerländska nationerna vänder sig emot att pumpa in pengar i Ukraina innan de ser tecken på reformer i Kiev.

EU, Handel, Ekonomi
2015-3 s 17-19
"Bankens manna från himlen"
Kan "Operation helikopter" rädda EU-ländernas ekonomi?
Det låter som ett galet tankeexperiment: En dag kommer varje invånare i euroområdet hem och hittar en check i sin brevlåda värd över 500 euro, möjligen så mycket som 30000 euro. En gåva bara sådär från Eu´ropeisk centralbanken (ECB) i Frankfurt.
Men detta är ett önskemål från allt fler ekonomer eftersom oron är stor för att euroområdet är på väg mot deflation - att priser sjunker starkt. Konsumtionen måste öka så att handeln kommer i gång.
Men kan detta verkligen fungera? Finns det inte risk för en kommande stor inflation?
Japans Abe-regering har erfarenhet av att penningpolitik inte kan rädda ett land från stagnation.

Flyktingpolitik, EU
2015-4 s 31
"Illegala flyktingvågen till Europa,har fördubblats sedan 2013"
Antalet illegala invandrare som kommer till Europa har mer än fördubblats sedan 2013.
Siffrorna har stigit våldsamt det senaste året. Mer än 276 000 illegala invandrare kom till EU under 2014 vilket motsvarar en ökning på 138 % kan man läsa i EU-kommissionens rapport som nyligen föredrogs inför Europaparlamentet.

Vidare "smugglarna hittar nya rutter till Europa och använder sig av fula metoder för att utnyttja människor i utsatta situationer när de försöker fly från krig och andra konflikter". Sedan september 2014 har det anlänt minst 12 fraktskepp, packade med människor från Mellanöstern och Nordafrika, till Europa, i första hand till Italien.
Tidigare använde människosmugglarna i huvudsak mindre båtar. Många av fraktskeppen kommer dessutom från Turkiet och Kommissionen intygar att man är i tät kontakt med de turkisk myndigheterna om detta.

http://www.turkishweekly.net/news/178672/illegal-immigrants-to-eu-more-than-double-in-2014.html
"Illegal immigrants to EU more than double in 2014"

EU, Handel
2015-6 s 10-12
"Bristerna i frihandelsavtalet"
Européerna är rädda för en våg av rättsprocesser med amerikanska företag. Inte ens förhandlaren Cecilia Malmström kan fortsätta blunda.
EU-tjänstemän omvärderar nu sina positioner när det gäller det föreslagna frihandelsavtalet - TTIP (Transatlantiskt partnerskap för handel) - med USA eftersom det finns ett brett folkligt motstånd runtom i Europa och Europaparlamentets majoritet är emot det. Där har många uttryckt en rädsla för att amerikanska företag ska försöka kringgå EU-lagar om modifiering, miljöskydd och livsmedelskvalitet.
Det som många är rädda för är regelverket som skyddar investerare även om deras investerare går emot de enskilda nationernas lagstiftningar, vilket kan förorsaka rejält kaos. Stämningar för att hävda investeringsskyddet blir allt populärare bland företag. T ex har i Tyskland Vattenfall stämt Berlin för tvångsstängningen deras kärnkraftverk.

EU, Europa
2015-7 s 4-6
"Europa står inför nya hot"
Trots en växande hotbild satsar Europa allt mindre på sitt försvar. Många länder är antingen ovilliga eller oförmögna att sätta in styrkor i utlandet.
International Crisis Groups nye ordförande Jean-Marie Guéhenno, tidigare undersekreterare i FN, har på uppdrag av den franska regeringen samordnat en ny vitbok om försvaret. Han säger att "Idag skulle nog varje betydelsefullt krig börja med en internetattack!"
Att han ser cyberrymden som ett slagfält säger en hel del om det europeiska förvarets föränderliga natur på 2000-talet.
Eus Lissabonfördrag överlämnar säkerhetsfrågor till de enskilda medlemsstaterna. Viljan länderna emellan att konfrontera externa hot verkar vara minimal. Bakom Natos beskydd minskar medlemsländerna sina försvarsbudgetar. Makt i 2000-talets globaliserade värld utövas genom handelsförbindelser.
Frankrike verkar vara den återstående europeiska försvarsledaren. Nu när de anstormande kriserna i allt högre tempo närmar sig och EU är pressat.

2015-7 s 7-11
"Vad skrämmer européerna mest?"
Från terrorism i Frankrike till ryssar i Polen och spindlar i Storbritannien. Vad människor är mest rädda för i de olika europeiska länderna skiljer sig markant åt
I Storbritannien angav 77 % av de tillfrågade att terrorismen var det de fruktade mest i en ny undersökning genomförd av YouGov om allmänhetens globala oro i september 2014.
Tyskland oroar sig för framtidens bördor. Tyskarna är mest bekymrade över pengar.
Fransmännen känner sig hotade av terrorister. 93 % anser att hotet från internationell terrorism är "ytterst högt" eller "mycket högt". Större än oron över klimatförändringar, finanskrisen i Europa eller konflikten i Ukraina.
Polackerna lider av rysskräck - med alla rätt. Och italienarna våndas över sin ekonomiska framtid medan spanjorerna är rädda för fler terrorattacker.

EU, Tyskland
2015-8 s 17-20
"Minska Merkels makt!"
Berlins åtstramningskrav utmanas i Bryssel
Europeiska kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker utmanar Angela Merkel i hennes roll som Europas mäktigaste ledare.
Tyskland i egenskap av EUs starkaste ekonomi har alltför länge dikterat villkoren för euro-området, tycker Juncker. Nu revolterar han mot förbundskanslern Angela Merkels starka makt, vilket han ser som en frigörelse för hela EU.
Juncker tycker också att han själv som demokratiskt vald till ordförande i Europaparlamentet ska vara den som sitter vid det europeiska rodret, inte Merkel som backas upp av pengar.
Att Merkel har blivirt den mäktigaste kvinnan i Europa har i stor utsträckning sina rötter i Euro-krisen som försköt maktbalansen från EU-Kommissionen til Europeiska Rådet som består av de 28 medlemsländernas stats- och regeringschefer.

Ryssland, Frankrike, EU
2015-9 s 14
"Europas extremhöger älskar fortfarande Putin"
Trots annekteringen av Krim och inbördeskriget i Ukraina.
Vladimir Putin försvarar ryssarnas agerande i Krim med att man måste stoppa faschisterna i Ukraina. Samtidigt finansierar han extremhögdern i Europa, som exempelvis Marine Le Pen och hennes Front National i Frankrike. Och Europas högerextremister älskar honom tillbaka.
Enligt en undersökning skulle Marine Le Pen vinna ett presidentval i Frankrike om det vore val idag i stället för 2017. Hon har högröstade anhängare speciellt bland Europas återuppväckta högerextrema. En hel del högerextrema och ultranationalistiska europeiska politiker delar hennes tillgivenhet för den ryska ledaren. De hyllar den religiösa nationalismen och de konservativa värderingarna. För att säkra upp det hela har Putin uppbackare också böland Europas vänsterradikala med Greklands nyvalda regering i spetsen. I Europaparlamentet har Putin ett stort block av support i Bryssel med nära en fjärdedel av ledamöterna.

EU, Ekonomi, Handel
2015-12 s 9-12
"Vi har skapat ett monster"
Menar den franska ekonomen Thomas Piketty. Han menar att Europa kan inte ha en gemensam valuta för 19 länder när alla har olika skattesystem och egna budgetar som inte är harmoniserade med varandra.
Han förespråkar en finanspolitisk union under demokratiska former.
Han uppmanar också européerna inom eurozonen att tänka på den unga generationen som har det extremt svårt att hitta ett arbete att det är dags att inse att det inte är moraliskt försvarbart att tillämpa kollektiv bestraffning över generationsgränserna.
"Det är den nationellt motiverade egoismen som gör mig bedrövad", säger Piketty.
Thomas Piketty är ett stjärnskott bland ekonomer. Hans bok om den växande klyftan mellan rika och fattiga, "Capital in the twenty-first century", har sålt i 1,5 miljoner exemplar världen över. Han ser sig själv som en del av den franska samhällsvetartraditionen.

Tyskland, EU
2015-15 s 4-7
"Vad vissa ser när de tittar på Tyskland"
Efter andra världskriget verkade det osannolikt att Tyskland skulle dominera Europa igen. Men eurokrisen har förvandlat landet till en motvillig ledare och nazistreferenserna haglar. Är jämförelserna rättvisa? Det kan låta absurt med tanke på att dagens Tyskland är en framgångsrik demokrati utan några spår av nationalsocialism.
Nu kräver deb grekiska regeringen att Tyskland ska betla skadestånd för nazisternas krigsförbrytelser i Grekland under andra världskriget.
Tyskland dominerar, säger folk, men är inte ledande. En hegemoni men en svag sådan. Tyskland sägs har blivit för mäktigt i Europa. Landet har en ledarroll både politiskt och ekonomiskt.
Ingenstans i Europa är rädslan för tysk hegemoni lika stor som i Frankrike.

Storbritannien, EU
2015-15 s 8-10
"Europa börjar prata om ´BR-Exit´"
Men Cameron står Storbritannien allt längre från den inre gemenskapen.
Det är ett fåtal veckor kvar till det val som verkar bli avgörande för den decennielånga brittiska våndan över relationen till övriga Europa. Merkel betraktar Storbritannien som ett hopplöst fall, och med Ungerns enväldiga regeringschef som sin enda bundsförvant blir Englands premiärminister alltmer isolerad i EU-kommissionärernas krets. I dagens läge är det invandringsfrån i Europa som Cameron håller som den viktigaste frågan.
Den tidigare polske regeringschefn Donald Tusk, numera ordförande i Europeiska Rådet vill att de brittiska kraven på EU blir mera konkreta, men säger också att han utesluter en omförhandling av Lissabonfördraget för att göra britterna nöjda.

EU, Storbritannien, Frankrike
2015-22 s 18-19
"Cameron kan inte förvänta sig att Europas ska lösa hans problem"
Gérard Errera, ordförande i Blackstone Group i Frankrike och tidigare fransk ambassadör i Storbritannien.
Storbritannien har aldrig varit i harmoni med det europeiska projektet men tack vare ledarnas handlingsskicklighet och Eus tolerans har Storbritannien haft en särställning inom EU under de senaste 30 åren. Storbritannien har haft tillgång till en inre marknad med 500 miljoner människor och en minskning, den "brittiska rabatten" av sitt bidrag till EU-budgeten. Så varför riskera att förlora detta geom att utlysa en folkomröstning?

Georgien, EU
2015-22 s 9-10
"Georgien i väntrummet"
Medlemskap i EU och Nato är avlägsnare än någonsin.
Hela 31 %! - denna höga siffra örsakade härom dagen uppseende i Georgien. Så stor är enligt en ny opinionsundersökning den andel Georgier som är för ett inträde i den ryskdominerade Euro-asiatiska unionen. Detta borde oroa EU eftersom Georgien anses vara det land som är mest positivt till en euro-atlantisk inritning bland staterna i öst. Resultatet i opinionsundersökningen bekräftar stämningarna i landet. De röster som på senare tid ifrågasätter den euro-atlantiska kursen hörs allt tydligare. Många tvivlar på att "dekadensen i väst" passar Georgiens kultur spm präglas av traditionen och den ortodoxa kristendomen.

2015-24 s 10-11
"Stödet för EU och euron ökar"
Tilltron till EU ökar igen trots att de många partier som är skeptiska till unionen vuxit, partier som hotat att splittra och polisera kontinenten. Detta visar en ny undersökning från Pew Research Center från intervjuat 6028 personer i sex EU-länder, Frankrike, Tyskland, Italien, Storbritannien, Spanien och Polen. Dessa utgör 70 % av EUs befolkning och 74 % av dess BNP.
Mer än hälften av de tillfrågade i fyra av Europas sex största ekonomier anser att EU-kritiska partier är "bra" för det egna landet. Men i Storbritannien säger en majoritet av de tillfrågade att att vill att Storbritannien ska fortsätta vara medlem.

Luxemburg, EU
2015-25 s 4-5
"Det moderna hertigdömet"
Luxemburgs premiärminister Xavier Bettel ställer traditionerna på ända. Han omformar storhertigdömet till ett land som är lika liberalt som han själv. Han har infört rätten till samkönade äktenskap och minskat den katolska kyrkans en gång så mäktiga inflytande över landet. Nyligen gifte han sig med sin partner sedan länge, Gauthier Destanay från Belgien. Tidigare hade han upplevt att djupt rotad homofobi också existerar i Luxemburg. Han ersatte för två år sedan Jean-Claude Junckers regering sedan denne fick avgå på grund av en skandal inom underrättelsetjänsten. Nu leder Bettel en ovanlig koalitionsregering som består av affärsvänliga liberaler, socialdemokrater och miljöpartister. Regeringens tunga börda är de massiva skatteförmåner den tidigare regeringen använde för att locka till sig stora företag.

Belgien, Frankrike, EU
2015-25 s 6
"Belgien präglar nytt euromynt till minnet av Napoleons nederlag i Waterloo"
När Frankrike protesterade mot Belgiens beslut att lansera ett nytt 2-euromynt för att fira 200-årsjubileet av Napoleons och Frankrikes nederlag vid Waterloo 1715, retirerade belgarna och skrotade de 180 000 mynten som redan präglats. Men i stället lanserade belgarna ett 2,50 mynt som bara får användas i Belgien.
Den lilla skärmytslingen signalerar att den europeiska integrationen och EUs öppna gränser fortfarande möter många utmaningar när det kommer till gamla nationalistiska gränser.
Spänningarna mellan de 19 länderna i eurosamarbetet har ökat när Grekland varit farligt nära att ställa in betalningarna av sin skuld.

Grekland, EU
2015-30/31 6-12
"Spelet bakom kulisserna"
Efter att ha tillbringat större delen av den halvårslånga kraftmätningen mellan Grekland och dess långivare på åskådarplats fick Polens förre premiärminister, Donald Tusk, plötsligt en av huvudrollerna i det grekiska dramat tack vare sin ställning som ordförande i Europeiska rådet. Det var han som höll i ordförandeklubban på det EU-toppmöte som inkluderade 17 timmars maratonförhandlingar och en slutligtig uppgörelse måndagen 13 juli.
"Den allra viktigaste punkten i förhandlingarna var hjälpen till Grekland. Det var även första, andra och tredje prioritet".
"En av de viktigaste inslagen i de nya tankegångarna om Europa är faktiskt att ifrågasätta själva Europatanken och EU som organisation".
Jag är helt övertygad om att skuld är ett globalt problem, inte ett grekiskt problem eller europeiskt problem utan ett globalt problem".
"Efter folkomröstningen var Tsipras ställning svagare än före, kanske inte i Aten men definitivt i Bryssel".
"Det tog bara 10 minuter att snickra ihop den sista meningen".

Storbritannien, EU
2015-36 4
"Utan Storbritannien finns inget EU"
Finland och Norden har gett sitt besked.
George Osborne vinner de nordiska ländernas stöd för Storbritanniens önskan att reformera sina förbindelser med EU. George Osborne fick ett varmt mottagande under sin besöksturné i Finland, Sverige och Danmark. Den brittiska ekonomin är en av de största inom EU.
Osborne är David Camerons ställföreträdare och han har intagit en allt mer framträdande roll i den brittiska omförhandlingen. Det tycks finnas ett utrymme för avtal och utrymme för att hitta en väg framåt, menar Osborne.

2015-43 6-7
"Europa och separatisternas hot inifrån"
Baskien, Korsika- nationalistiska partier håller 25 %, Bretagne - Bonnets Rougesrörelsens expansion, Katalonien, Skottland. De som ivrar för självständighet växer i Europa. Hotet om att de europeiska unionen splittras och faller sönder kommer innanför Europas gränser. Eus gränser österut utmanas av flyktingkrisen men de västeuropeiska staternas gränser är snarare hotade inifrån av separatiströrelser. Det är tveksamt om EU skulle reagera mer samstämmigt på en separatistiskt än vad man gjort på flyktingkrisen.

Polen, Storbritannien, EU
2015-51 6-7
"De modiga polackerna flyttar utomlands"
Om England lämnar de europeiska unionen får det stora konsekvenser för många länder i det tidigare Östeuropa, men framför allt för polackerna. Sedan Polen gick med i EU har många valt att migrera till främst Storbritannien och nu flyttar fler än någonsin.
"De modiga ger sig av, de som stannar kvar känner sig underlägsna", säger Magda Jageiska i Graiweo.
Storbritannien har en nettoinvandring på mer än 300 000 per år och det är inte hållbart, menar Storbritanniens premiärminister David Cameron, som kräver begränsade sociala förmåner föt personer som varit i landet i färre än fyra år.

Storbritannien, EU, Handel
2015-51 8
"Näringslivets oro för ett Brexit"
Allt fler brittiska företagsledare oroar sig för vad ett utträde ur EU kan få för konsekvenser.
Om Storbritannien skulle lämna EU tror 70 % att det kan leda till "ganska" eller "betydande" skador på affärsverksamheten. Drygt en fjärdedel av företagen svarade att de planerar för ett Brexit.

Tyskland, EU, IS, Terrorism
2015-51 10-11
"Merkel krigar främst för Europa - inte mot IS"
En artikel i New York Times av Jochen Bittner, politisk redaktör för Die Zeit. Nu är Merkel beredd att använda stridskrafter i Syrien. Ett skäl är att en majoritet av tyskarna, 57 %, stöder militära aktioner mot IS. En annan att hon måste ändra inriktning i Mellanöstern för att kunna behålla kursen för Europa. Hon inser att kriget i Syrien inte bara ställer länder och allianser mot varandra utan också idéer - i synnerhet tre idéer om världsordning: den auktoritära världsordningen, förkroppsligad av Syriens Bashar al-Assad och hans allierade Vladimir Putin, de liberala världsordningen företrädd av Västeuropa och Amerika och IS som vill upphäva båda världsordningarna och ersätta det med ett världsomspännande kalifat.

Tyskland, EU
2015-51 12-15
"Merkels plan sätter punkt för Schengen"
Merkel överväger att skrota det rådande Schengensystemet och i stället introducera ett mycket mindre gränsfritt område. Dett område inkluderar inte Grekland som visat sig oförmöget att kontrollera sina gränder, och inte heller länderna i Östeuropa, som vägrar att ta emot flyktingar.
Merkel har gjort en komplicerad uppgörelse med den turkiske premiärministern Ahmet Davutduglo som innebär att Europa ska ge Turkiet miljarder i utbyte mot att Turkiet gör allt som står i dess makt att hindra turkiska flyktingar från att resa vidare in i Europa. Planen kallas "De villigas koalition". "Minischengen" planeras innehålla länder som Tyskland, Österrike, Holland, Belgien och Sverige.

EU, Flyktingpolitik
2016-01 4-5
"Europas ekonomi sätts på prov när idealet om en fri rörlighet bleknar"hengen avtalet
Danska politiker är angelägna att hindra flyktingströmmen och kontrollerar resedokument vid gränsen till Tyskland. Risken att Schengen avtalet kan upplösas är svår att ignorera. En sådan handling skulle kunna uppfattas som att EU-projektet är reversibelt.
Schengenavtalet undertecknades 1985 och trädde i kraft 1995. Det innebär att även utländska medborgare, med visum i ett Schengenland kan åka till andra Schengenländer utan begränsningar. Men under 2015 anlände en miljon människor från Asien, Afrika och Mellanöstern till Europa.

EU
2016-01 6-9
"EUs strategier för att hålla kvar Storbritannien"
I sommar kommer Storbritannien rösta om huruvida nationen ska stanna kvar inom EU. Skeptikernas läge verkar vara på frammarsch - och EUs ledare blir alltmer bekymrade. De har utvecklat en plan för att ge efter för de flesta av Camerons reformkrav på EU. På ett möte i Bryssel fick David Cameron hålla "låda" under 40 minuter och inför de övriga 27 EU-ledarna redogöra exakt för vilka reformer han skulle vilja se genomförda.
Förespråkarna för Brexit dominerar den offentliga debatten i Storbritannien och de som vill stanna kvar inom EU har problem med att väcka uppmärksamhet.

Flyktingpolitik, Grekland, EU
2016-04 12-13
"Därför fungerar inte så kallade hotspots"
Tanken med att bygga upp mottagningscenter i Grekland var att det skulle hejda flyktingströmmen till Europa genom att snabbt identifiera, registrera och ta fingeravtryck på alla ankommande flyktingar. Migranter som inte är berättigade till asyl ska avvisas och resten ska fördelas över Europa. Men än så länge finns det bara ett av fem planerade center, det på ön Lesbos - och hittills har det inte gjort någon skillnad.
De allra flesta tar sina tillfälliga tillstånd, går ombord på nästa färja till Aten och tar sig sedan norrut till den grekiska gränsen mot Makedonien. Därifrån, om de lyckas ta sig över gränsen, är deras destination oftast Tyskland.

2016-06 7-9
"EUs värsta kris hittills"
Intervju med Italiens utrikesminister, Paolo Gentiloni:
Italien viker sig inte en millimeter i kravet på att övriga EU-länder måste hjälpa till att lösa flyktingkrisen. Utrikesminister Paolo Gentiloni berättar här, att han hoppas på ett system för rättvis fördelning av bördorna och om sin oro för att Schengelavtalet är i fara.
Budskapet att "vi kan inte taemot alla" är mycket viktigt menar han. Samtidigt bör beslutet om vem som har rätt till asyl tas i Bryssel.

Storbritannien, Handel, EU
2016-08 7
"Brexit tredubblar risken för lågkonjunktur i Storbritannien"
Längtar britterna efter en ny lågkonjunktur? Ekonomer säger att valet att lämna EU dramatiskt skulle öka risken för Storbritannien. Deltagarna i en opinionsundersökning har svarat att sannolikheten för en nedgång i ekonomin ökar till 40 % om britterna röstar för "brexit". Ett utträde skulle leda till en del osäkerhetseffekter som skulle minska tillväxten väsentligt. Det kan minska Londons roll som ett internationellt nav för företag och finansväsende.

EU, Turkiet, Flyktingpolitik
2016-10 4-5
"Kontroller, eftergifter och bytesaffärer"
EUs ledare slöt iförra veckan ett avtal med Turkiet i försöken att lösa den kris, som har uppstått på grund av den största flyktingströmmen i Europa sedan andra världskriget.
Vad kommer nu att hända med flyktingarna? Och vad får Turkiet som tack för sitt samarbete? Här följer avtalets viktigaste pubnkter.
Alla migranter som kommer till Grekland via Turkiet på irreguljära vägar kommer att skickas tillbaka till Turkiet.
Turkiet placerar myndighetspersoner på de grekiska öarna för att underlätta migranternas återvändo. EU betalar alla kostnader för detta.
För varja syrisk migrant som skickas tillbaka till Turkiet kommer EU att direkt ta emot en annan syrier från Turkiet.
EU kommer att slopa visumtvång för de flesta turkiska medborgare fr o m juni 2016.

EU, Turkiet, Flyktingpolitik
2016-10 6
"Flyktingavtalet mellan EU och Turkiet är ett omoraliskt köpslående"
Detta menar Markus Becker, Bryssel i der Spiegel.
Flyktinguppgörelsen mellan EU och Turkiet markerar slutet på ett misslyckat experiment att solidariskt lösa flyktingkrisen. Nu handlar det om att använda pengar och en dos cynism.
Nu är det bara syrier som släpps igenom och bara 18 000 personer har rätt att komma. Sedan är det slut, den västra Balkanrutten är stängd, de för närvarande 2,7 miljoner flyktingarna blir kvar i Turkiet som får 3 miljarder euro för sitt uppehälle (ca 10000 Skr per person) och i framtiden sannolikt ännu mer.

EU, Storbritannien, Tyskland
2016-15 4-5
"Ombritterna röster sig ut ur EU blir Tyskland en av de största förlorarna"
Tyskarna är inte kända för känslomässiga överspel, och landets finansminister, Wolfgang Schäuble, är verkligen inget undantag. Men när Schäuble för entid sedan fick frågan vad Tyskland skulle göra om Storbritannien lämnar EU fick känslorna överhanden: "Vi skulle gråta," svarade de 73-årige politikern. Detta vittnar om att utgången av folkomröstningen är nästan lika viktigt för Tyskland som för Storbritannien. Ett utträde skulle kunna slå sönder visionen om det integrerade Europa som den tyska regeringen eftersträvar. En vision som redan är hårt pressad av den grekiska statsskulden, extremhögerns framgångar, en exempellös flyktingkris och ett revanschistiskt Ryssland.

EU, Storbritannien, Kultur
2016-15 26
"En miljon tvåspråkiga barn kan vilja får Storbritannien att stanna kvar i EU)
Det finns gott om scenarierom vad som kan hända om Storbritannien lämnar EU. Interntionella valutafonden förutspådde nyligen negativa konsekvenser för världsekonomin. På andra håll i Europa fruktar regeringar att andra nationer kan komma att följa efter om Storbritannien lämnar:
Det kan emellertid också finnas en annan: färre tvåspråkiga barn. Europas Erasmusbarn, som är en miljon sedan programmet startades på 1980-talet. Europas populära program för utlandsstudier.

Terrorism, EU
2016-16 18
"IS-propaganda har hittats hos parlamentets chaufförer"
Europaparlamentet kommer att sluta anlita privata företag i sin chaufförservice. I stället ska chaufförerna i framtiden vara direkt anställda av parlamentet. Detta efter att man hittat IS-propaganda i sin hos två förare i Bryssel och Strasbourg. Dem avslöjades med CD-skivor innehållande material om Islamska Staten.

EU, flyktingpolitik
2016-17 4-6
"Flyktingkrisen skiftar fokus till Nordafrika"
Hundratusentals afrikaner förbereder sig för att pröva sin lycka på färden över Medelhavet till Europa. Vädret börjar förbättras och antalet migranter kommer att stiga liksom antalet dödsfall.
Flyktingsmugglare är snabba att ändra färdvägar som svar på politiska förändringar. Om trafiken stoppas i ett område, som ni i Grekland, marknadsförs andra vägar via sociala media. Nu går vägen främst via Libyen eller Egypten till den kitalienska ön Lampedusa. De flesta kommer från Nigeria, Gambia, Senegal och Guinea. Få av dem kommer att ha acceptabla skäl för asyl, men presumtiva migranter är medvetna om att risken för att skickas tillbaka hem är liten. Det är väl känt i Afrika att de som lyckas ta sig till Europa oftast kan stanna.

Storbritannisn, EU
2016-18 22-23
"Blir Storbritannien större utan EU?
Vem vill Brexit? Inte David Cameron, han är helt emot. Inte oppositionsledaren Jeremy Corbin, vars EU-skepsis överskuggas av hans rädsla för Englandsnationalism. Och inte ens Boris Johnson, Londons avgående borgmästare och inofficiell ledare för Brexit.
Men Johnson vill bli ledare i Torypartiet för att bli premiärminister. Därför vill han få stöd från de många EU-skeptikerna som finns i Tory-partiet. Både Trump och Johnson är blonda narcissister. Båda avskyr detaljer båda figurerar flitigt i medierna.
Stanna-kvar-i-EU-lägret ogillar avskildhet, vare sig den är förnäm eller trist. Efter Brexit förlorar Storbritannien sin globala ställning ovh ekonomin kommer att krympa, menar de.

Storbritannien
2016-25 4-5
"Inte mycket verkar bli enklare med britterna på andra sidan förhandlingsbordet"
I århundraden har den lilla ön i Nordsjön trotsat sin storlek på den internationella arenan. Landet har byggt ett internationellt imperium, slagit tillbaka nazisterna och stått sida vid sida med USA under ett flera årtionden långt dödläge med Sovjetunionen.
Nen Camerons chansning att utlysa val gick helt fel och nu riskerar Storbritannien att reduceras till Lilla England.
Folkomröstningen var ett dramatiskt slag mot Storbritanniens roll i världen.
Storbritanniens existens hotas också. Politiska ledare i EU-vänliga Skottland sade dagen efter omröstningen att de kommer att försöka genomföra en ny självständighets omröstning.

Storbritannien
2016-25 6-7
"Kan Brexit stoppas?"
Britterna förlar förliga sig med beslutet att lämna EU efter den dramatiska folkomröstningen.
Valresultatet är inte bindande och kan i princip upphävas. Men detta alternativ har redan avfärdats av EUs övriga ledare.
Det finns inte heller något sätt för allmämheten att väcka en folkomröstning i Storbritannien.
Nu måste först Storbritannien åberopa artikel 50 i Lissabonfördraget. Då inleds de formella förhandlingarna om utträde som får pågå i två år.

Flyktingpolitik, EU
2016-25 8-9
"För Europa är arabernas liv mer värda än afrikanernas"
Charlotte McDonald-Gibson för The New York Times Syndicate.
Hittills har minst 2861 personer dött på den svåra resan från Egypten och Libyen till Europa. 1000 fler än motsvarande period i fjol. De som överlever välkomnas emellertid inte med samma barmhärtighet som syrierna och irakierna som anlände tidigare gjorde, eftersom en majoritet kommer från Afrika, menar Charlotte McDonald-Gibson. EU gör skillnad på "genuina" flyktingar och ekonomiska migranter.
Vad kommer att hända när de vita och kristna europeerna möter en ny stor tillströmning av svältande och ignoranta afrikaner.
Man kan inte förvänta sig att Europa ska erbjuda ett hem åt alla människor som vill komma undan fattigdom eller förföljelse.

EU, Storbritannien
2016-26 4-5
"Europeiska Unionen"
När de brittiska politikerna slutar förråda varandra väntar en värre moståndare.
Den glasögonprydda skotten, Michael Gove, som kämpar för att bli Storbritanniens nya premiärminister, kisade ut mot sitt land och gav uttryck åt en ljus framtidsvision, opåverkad av det kaos som han själv har skapat. Detta efter att ha övervunnit två rivaler som tidigare varit hans vänner.
Men en vecka efter att Storbritanniens folkomröstning har stridslinjerna för de omfattande utträdesförhandlingarna blivit tydligare än någonsin. Och de talar inte till Storbritanniens fördel. "Inget russinplockade", sa den tyska förbundskanslerna Angela Merkel. "Vi kommer att visa hur svårt det är för ett land som vill lämna", säger Francois Hollande.
Storbritannien får som motståndare hela EU-kommissionen med en erfaren belgisk diplomat, Didier Seeuws, i spetsen.

EU
2016-28 15-19
"Ett enat Europa är och förblir målet"
"Europeiska unionen måste vara ett komplement till nationalstaterna när globaliseringen sätter gränser för deras möjligheter".
Intervju i der Spiegel med EU-parlamentets talman, Martin Schulz, och EU-kommissionens ordförande, Jean-Claude Juncker.
Här samtalar de om följderna av britternas beslut att lämna EU, sina egna misstag, många tidiga morgnars inbördes telefonsamtal och en djup vänskap, som går bortom politiken.
Martin Schulz var helt chockad av omröstningsresultatet, bara dagarna innan var han helt övertygad om att att "Remain-sidan" skulle vinna. Medan Juncker slog vad om motsatsen.
Martin Schulz och SPD ledaren i Tyskland Sigmar Gabriel har planer på att Kommissionen förvandlas till en regelrätt europeisk regering, som regleras av EU-parlamentet och ett slags federalråd bestående av medlemsländerna. För att implementera detta måste dock EUs grundfördrag ändras.
Det finns krafter i Europa som i alla sammanhang vill prioritera nationell politik framför en europeisk grundsyn - "Detta måste vi förhindra".

Terrorism, IS, Europa
2016-30 4-5
"Amatörer som begår terrorattacker kan peka på en ny fas"
IS krig mot Europa verkar ha gått in i en farlig ny fas. I stället för väldigt sanordnade operationer på de stora boulevarderna i Paris och Bryssel genomför amatörer mordattacker i inlandet och plötsligt är vem som helst, var som helst, ett möjligt offer. IS har tagit på sig ansvaret för fyra attacker inom två veckor - två i Tyskland och två i Frankrike, bland dem mordet på en småstadspräst i Frankrike - som har uppvisat skrämmande olika mönster. Angriparnas vapen: en lastbil, en yxa, en kniv och en bomb.
Rainer Wendt, federal ordförande för det tyska polisfacket: "Min bedömning är att det finns cirka 500 000 flyktingar i vårt land som är oregistrerade eller har uppgivet en falsk identitet".

EU, Turkiet
2016-32 4-7
"Europa inter en mjuk attityd gentemor Erdogan"
I kölvattnet av det misslyckade kuppförsöket har Turkiets president slagit till hårt mot motståndarna. Men Tysklands förbundskansler Angela Merkel fortsätter att uppman till en fortsatt stark anknytning till landet. Det ka vara det enda sättet att bevara flyktingavtalet som är så avgörande för EU.
Erdogans utrikesminister Mevlut Cavusoglu sa att Flyktingavtalet mellan Turkiet och EU kommer att överges om Bryssel inte lättar på visumreglerna för turkar före oktober. Men Ankara behöver europeiskt kapital och europeiska turister.
Bland medlemsländerna i EU finns det en motvilja mot att skärpa konflikten.

Turkiet, EU
2016-33 6-7
"Hög tid för plan B"
Europa måste undvika utressning från Erdogan. En artikel av Mathieu von Rohr i der Spiegel.
Turkiets utrikesminister varnar för att Ankara bryter avtalet om inte EU avskaffar visumkravet för turkiska medborgare inom bara några få månader. Men EU kräver en reform av de turkiska antiterrorlagarna.
Det är oklart huruvida Turkiet kommer att hålla fast vid sitt ultimatum. Det är inte särskilt klokt ens ur turkiskt perspektiv. Tyskland är beroende av Europa för sin ekonomiska utveckling.
Och det var stängningen av Balkanrutten och inte avtalet med Turkiet som i första hand stoppade floden av migranter på väg norrut. Flyktingavtalet med Turkiet hade i första hand enbart symbolisk betydelse. Men ändå EU behöver en "plan B" utan Erdogan. T ex måste EU använda europeiska pengar för att bygga flyktingläger i Grekland och Italien.

EU, Storbritannien, Brexit
2016-35 8-9
"Utan Storbritannien"
De europeiska ledarna tar ut en ny kurs.
Efter Storbritanniens chockbeslut i juni, att landet vill lämna EU, kommer Tyskland, Frankrike och Italien nu att bli de tre viktigaste nationerna i unionen. Det är en kritisk tidpunkt - Europa behöver en ny riktning - men de tre länderna har samtidigt blivit rejält försvagade av pågående problem på hemmaplan.
Hollande går in i vårens presidentval med rekordlåga popularitetssiffror, en stagnerad ekonomi och medborgare som blivit skrämda av en serie terroristattacker. Även de två andra länderna har överhängande val på gång.

EU, Brexit
2016-36 4-5
"Hur påverkas EUs försvarspolitik av Brexit?"
När det gäller försvarspolitiken måste Tyskland och Frankrike visa handlingskraft. En politisk hållning som inte backas upp av militär kraft är ihålig. För Tyskland kommer det att innebära äkade försvarsutgifter och fler militära insatser i utlandet.
Storbritannien har prioriterat Nato och ett bilateralt samarbete med Frankrike på bekostnad av EU.
Bland de långsiktiga projekten är en integrering av Eus försvarsindustri av högsta prioritet. Regeringarna måsta stödja skapandet av europeiska försvarsföretag.
EU behöver en integrerad europeisk gränsstyrka med en kustbevakningsstyrka för att säkra sina yttre gränser men också bygga upp sin kapacitet att sätta in styrkor utanför Eus gränser med kort varsel.

Storbritannien, Brezit, EU
2016-38 14-15
"Vad innebär Brexit?
Utträdesförhandlingar närmar sig men Storbritannien har fortfarande ingen aning. Regeringens tre ledande Brexit-förespråkare - Brexitörerna - har sagt att de vill ha en snabb och fullständig frigörelse ur Brysselbyråkraternas klor, i linje mer viljan hos de 52 procenten av britterna som röstade för ett utträde i folkomröstningen den 23 juni. Den mest alerta av dessa är utrikesminister Boris Johnson, en annan är Davis Davis, landets utpräglade Brexitminister. EU-kommissionens ordförande J-C Juncker insisterar att Storbritannien inte kommer att tillåtas någon tillgång till unionen alls om landet inte accepterar den fria rörligheten inom EU.

2016-39 8-10
"Pakten mellan Juncker och Schulz är en utmaning för EU-demokratin"
När Europeiska kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och Europaparlamentets talman Martin Schulz tillträdde sina poster lovade de att göra EU mer demokratiskt. Nu verkar de två i första hand vara mest angelägna om att hjälpa varandra att behålla sina jobb. Juncker från Luxemburg och Schulz från Tyskland har varit inblandade i den europeiska politiken under många går och har känt varandra i mer än två decennier. Deras gemensamma motståndare är de europeiska stats- och regeringscheferna. Juncker och Schulz vill rycka åt sig mer makt till Bryssel. Skiljelinjen i parlamentet går inte så mycket mellan vänster och höger det gör mellan de som förespråkar EU och de som radikalt förkastar unionen.

EU
2016-39 11
"Ge 18-åringar en gratis resa i Europa"
De yngre invånarna brukade vara Europeiska Unionens främsta försvarare. Men nu när kontinenten kämpar med existentiella problem som innefattar ekonomiska kriser och en växande nationalism, börjar ungdomarna bli desillusionerade, enligt en undersökning från Eurobarometer.

Storbritannien, EU, Spioneri Snowden, Övrigt Annat
2016-41 9
"Europa har ännu inte upplevt följderna av Snowdens avslöjanden"
Kommentarer av Rick Noack i the Washington Post.
Tre år har passerat sedan NSA-konsultem Edward Snowden flydde till Ryssland, men efterverkningarna av de läckta dokumenten är fortfarane kraftigt märkbara.
Tio icke-statliga organisationer har lämnat in en stämningsansökan till Europadomstolen med anledning av Storbritannien massövervakning. En dom till fördel för de tio organisationerna kan få följder för amerikanska underrättelsetjänster.
Organisationerna menar att de brittiska domstolerna misslyckats med att ifrågasätta Storbritanniens regering om huruvida det överhuvudtaget är lagligt att avlyssna individer, grupper eller organisationer som inte är misstänkta för något brott.

2016-48 6-9
"Valet av Trump stärker de europeiska populisterna"
Valet av Donald Trump har stärkt de höger- och vänsterpopulistiska partierna i Europa. Marine Le Pen och Geert Wilders står i spetsen för högerpopulistiska rörelser i Europa, vilka väntas få ett uppsving efter Brexit-omröstningen och valet av Donald till USAs näste president i USA. Man tror att Le Pen kommer att ta sig till slutomgången i det franska presidentvalet nästa vår. Wilderns leder för sin del det parti som opinionsundersökningarn visar kan vinna det största antalet röster i det kommande nederländska valet. Trots sina ideologiska skillnader delar de åsikter om etablissemanget och den liberala ordningen. Är de på väg att förändra världen? De rider på ilskan mot etablissemanget, politiken och finansvärlden, med det samtidiga kravet på en stark välfärdsstat. Och naturligtvis kampen mot invandring och islam.

2016-48 11
"Efter Brexit och Trumps seger börjar europeerna att gilla EU igen"
I fem av Eus folkrikaste länder är EU-förtroendet på uppgång. Det enda landet där stödet har minskat är Spanien.
Det finns två troliga förklaringar: uppfattningen att Storbritannien kommer att misslyckas med att göra EU-utträdet till en framgång och oron över hur tillförlitlig den tillträdande presidenten Trump är som ekonomisk och militär bundsförvant.
Och redan nu har Norbert Hofer förlorat presidentvalet i Österrike.
Det är ironiskt att 2016, ett år som såg ut att vara början på slutet för EU, i själva verket kan innebära det starkaste uppsvinget för unionen!

EU, Handel, Ekonomi,
2016-51 4-7
"Så blev Apple skyldig Irland 13 miljarder euro i skatt"
"Maxstyrkan" kallas den grupp inom EU som har uppmanat Irland att kräva in 13 miljarder euro i retroaktiv skatt från företaget Appla. Arbetsgruppen har gjort den irländska regeringen nervös. Den driver också på förändringar inom den internationella skatterätten. Man skulle ju kunna tro att gruppen förtjänat sitt smeknamn genom att använda maximal styrka när den utreder anklagelser om skattefiffel. Så är det inte. Gruppen leds helt enkelt av en kille som heter Max Lienemeyer, en avslappnad tysk advokat som fick sitt genombrott när han utredde planerna på att stötta de kämpande planerna under Europas skuldkris. Sedan starten 2013 har Maxstyrkan granskat skattestatusen för hundratals företag över hela Europa, och särskilt arbetskruppens största fall, Apples avtal med Irland.
Mycket av innehållet, som för första gången beskrivs här, handlar om en växande konflikt mellan Europa och USA och en förskjutning i Eus strategi för att beskatta multinationella företag.
Maxstyrkan har dragit slutsatsen att Irland tillåter Apple att starta statslösa dotterbolag och därmed har Apple inte behövt betala någon skatt på eventuella vinster från försäljningen utanför Irland. I augusti 2016 sa EU att Irland brutit mot EU-lagarna genom att ge Apple förmånliga skattefördelar. EU uppmanade Irland att fakturera iPhone-tillverkaren rekordsumman 13 miljarder erro, plus ränta, i retroaktiv skatt från åren 2003 till 2014!

EU, Brexit, Storbritannien
2017-01 4-5
"Brexit kan leda till ruttnande skördar"
Östeuropéer tveksamma till att jobba i Storbritannien. Pundet har sjunkit med 10 % och motståndet mot invandrare - särskilt frånRumänien och Bulgarien - har ökat efter Brexit-omröstningen.
Bönderna i Storbritannien varnar för att frukt och grönsaker - däribland deras älskade jordgubbar - kan komma att ruttna bort på åkrarna i sommar.

EU, Ekonomi
2017-02 11
"Europeiska centralbanken närmar sig inflationsmålet"
Nu när chefen för Europeiska centralbanken, Mario Draghis prishöjande politik börjar ta skruv kommer eurozonens 340 miljoner invånare att upptäcka att inflationen har olika effekter på olika platser. I de 19 euroländerna kommer de med hög sysselsättning leda till krav på höre löner medan övriga länder lär få minskad köpkraft.

USA, Europa
2017-04 16-17
"Europa är mer beroende av USA än vad det vill erkänna"
Merkel antyder gärna att Europa inte behöver USAs stöd för att spela en huvudroll på världscenen. Men en närmare titt på transatlantisk handel, militärt samarbete och lobbyverksamhet avslöjar att "den gamla världen" fortfarande är mycket beroende av USA - kanske mer än vad somliga européer, däribland förbundskansler Merkel, vill erkänna. USA och EU är varandras största handelspartner och den totala handeln dememellan ökade med 50 5 under det gångna decenniet. Amerikanska företag är de mest aktiva lobbyisterna i Bryssel. I vissa europeiska länder är drygt 80 % av alla filmer som visas i TV amerikanska.

Storbritannien, Brexit, EU
2017-06 4-5
"Mays krav irriterar Europa"
Storbritanniens premiärminister Theresa Mays vision för brexit har retat upp Eus regeringar. Risken har ökat för att förhandlingarna kommer att urarta i gräl. Eus linje är att Storbritannien inte ska få det gättre utanför EU än som medlem. De tänker prioritera att skydda sina egna intressenoch den regionala stabiliteten. May vill inte lämna den inre marknaden för varor och tjänster, men sluta att skicka stora pengar till Bryssel, minska invandringen och återta de lagstiftande befogenheterna.

Ryssland, EU
2017-06 10-11
"Håller Europa på att ge vika för Rysslands gasledning?"
EU tycks ha mildrat sin ståndpunkt om den kontroversiella ryska gasledningen, trots försöket att minska beroendet av rysk gas. Den förändrade hållningen kommer sannolikt att möta motstånd i Washington.
Sverige har släppt sina invändningar mot Grazproms begäran att använda svenska hamnar under byggtiden. Tyskland har försvarat projektet mot det hårda motståndet från andra EU-länder, särskilt Polen, med argumenten att det skulle spara pengar och minska utsläppen.

Storbritannien, EU, Brexit
2017-08 4-5
"Rådgivare vinnare när frågorna hopas"
Några få timmar efter det att britterna hade röstat för att lämna EU, ringde en tjänsteman från förespråkarma för "lämna-sidan" upp en bekant från "stannas-sidan" för att diskutera vad som skulle ske härnäst.
Även om brexit fick pundet att falla har några vunnit på det, såsom KPMG och PricewaterhouseCoopers. Rådgivningsföretagen har i sin tur anställt en rad personer med liknande bakgrund som de själva.

Frankrike, EU
2017-17 6-8
"Högerextrema ledare hatar EU-parlamentet ... men älskar arvodet!"
Europas högerextrema partier framkallar gladeligen populistiskt raseri genom att angripa EU - men tar också gladeligen emot löner och andra förmåner som de får för att tjäna institutionen. Marine Le Pen som försöker bli president i Frankrike har ett dagligt uppdrag som ledamot i Europaparlamentet, en position hon betraktar med öppet förakt. Hon missar ofta omröstningar, talar hånfullt om parlamentet och vill lämna EU. Likväl är Le Pen villig att ta emot en lön på 101 808 euro plus ett generöst traktamente och en årlig personal - och kontorsbudget på över 340 000 euro.
"Europa borde inte behöva finansierna människor som i stället för att arbeta tillbringar tiden med att förstöra".

Tyskland, EU
2017-20 4-6
"Handelsöverskottet är för stort, men det har inte politiska orsaker"
En intervju med Tysklands finansminister Wolfgang Schäuble som tycker att Frankrikes president Macrons reformförslag inte är realistiska för närvarande. Däremot vill han investera mer i Europa. Macron vill att Tyskland ger mer pengar till Europa. Att landet framför allt kanaliserar en del av sitt överskott till Sydeuropa.

Storbritannien, Brexit, Irland, EU
2017-21 13
"EU letar flexibla lösningar"
Det är Tony Buckleys jobb att bygga det som kommer att bli Eus enda landgräns mot Storbritannien efter brexit. Alltså gränsen mellan Irland och Nordirland. Han vet redan hur han skulle vilja ha det. Det är gränsövergången mellan Schweiz och Frankrike, en pastoral scen, med två små trähus på vardera sidan av en låg stenmur.
Att hålla Republiken Irlands 50 mil långa gräns öppen mot den brittiska provinsen Nordirland är en av de svåraste frågorna i skilsmässoförhandlingarna. Uppskattningsvis 30 000 personer korsar gränsen varje dag via någon av de 300 övergångarna.

EU, Storbritannien, Brexit
2017-24-25 4-5
"Dörren till EU är fortfarande öppen"
Europasledare sänder ett budskap till britterna, som fortfarande har svårt att smälta det överraskande resultatet av valet den 8 juni. Budskapet lyder: allt är förlåtet om London ångrar beslutet om skilsmässa från Europeiska Unionen. Budskapet förmedlades av Frankrikes president, Tysklands finansminister och en rad brysseldiplomater och kom efter det att britterna hade krossat premiärminister Theresa Mays drömmar om egen majoritet - och starkare mandat - i hennes förhandlingar om Storbritanniens utträde ur EU.
Om ingen uppgörelse finns på plats om två år sparkas Storbritannien ut ur unionen utan något avtal. Det politiska kaoset i Storbritannien är ett slöseri med tid som borde användas till förhandlingar i stället.

EU, Brexit
2017-24-25 6-9
"Vi européer behöver lära oss världspolitik"
Intervju i der Spiegel av EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker, 62. Han pratar om Eus växande självförtroende. , olikheterna med USAs president Donald Trump och Brexitförhandlingarna i kölvattnet av det otydliga valresultatet i Storbritannien.
Vi kan inte förlita oss på USA på samma sätt som vi har gjort tidigare. Men Trump ser Nato som en ofrånkomlig nödvändighet.

EU
2017-24-25 10-11
"EU har blivit populärt igen. Men det finns skäl för Bryssel att oroa sig"
En ny opinionsundersökning från Pew Research Center om européernas inställning till EU har presenterats. Stödet för EU sammanfaller med ett förnyat förtroende över hela kontinenten. Arbetslösheten har sjunkit till ensiffriga tal och antalet nya arbetstillfällen accelerade till en nioårit rekord i börjn av året.
Sedan Brexit har synen på EU förbättrats i många länder bland annat i Storbritannien. I Polen säger till exempel nästan tre fjärdedelar av befolkningen att de har en positiv uppfattning om EU. Ungefär lika många i Tyskland och Spanien, 50 % av britterna. Mot 40 % för ett år sedan.
Det är de yngsta invånarna som är mest positiva. Personer med vänstersympatier är mer benägna att gilla EU än de som kallar sig konservativa.
En majoritet av de tillfrågade säger att Brexit kommer att vara dåligt för Storbritannien.
Minst positiva är Grekland.
Invanding är en särskilt upprivande fråga för EU. 2015 kom minst en miljon invandrare till Europa. Det har lett till ökad oro för kriminalitet, terroristattacker och undanträngningar.
" The European Union is popular again. But there are reasons for Brussels to worry"

FN, Nato, USA, Tyskland, EU
2017-27 4-6
"Toppmötet avslöjade Trumos isolerade ställning"
Tyskland vaknade upp efter två dagars förhandlingar utan att ha förmått skapa enighet i viktiga frågor om klimatförändring och globalisering. Toppmötet speglade splittring mella de deltagande nationerna och väckte i andra länder tvivel på de globala allianserna framtid.
Disharmonin som rådde på det årliga G20mötet var slående. Europas ledare medgav att det har uppstått en klyfta mellan USA och resten av världen.
Oenigheten var mest bitter när det gäller klimatförändringen där 19 länder bildade gemensam front medpresident Trump. Kring terrorismen fanns det däremot en samsyn.

EU
2017-28 4-5
"EU intar täten bland G20:s medlemmar"
Ingen attraheras av USA protektionism och självvalda isolering.
Under internationella toppmöten brukar vanligtvis nationella ledare som Donald Trump, Vladimir Putin, Xi Jinping eller Angela Merkel dra till sig all uppmärksamhet. Men under det senaste G20-mötet i Hamburg fick en mer anonym aktör hvudrollen, nämligen EU - i synnerhet i handels- och klimatfrågor.
Men USAs inåtblickande har EU fått en chans att ta täten i några av vår tids största frågor. Trump ger Europa en möjlighet att föra fram ett nyttbudskap.
Den 6 juli kom EU överrens med Japan om ett nytt frihandelsavtal och i september kommet ett lknande avtal med Kanada.
Alla EU-länder upplever ekonomisk tillväxt. Tio miljoner jobb har skapats sedan 2013.

USA, EU, Ryssland
2017-31 14-15
"Trumps motvilliga santioner mot Ryssland"
Innebär att det "nya normala" pågår under en lång period.
Ryssland hukar inför "årtionden" med amerikanska sanktioner och den geopolitiska nedkylningen hotar att djupfrysa en ekonomi som försökt att ställa om efter oljeprisraset. Ryssland vill desperat bryta investeringstillståndet efter århundradets längst recession. Ryssland har blivit mer isolerat och ytterligare halkat efter när det gäller teknikutveckling.
De årliga kostnaderna på grund av sanktionerna uppskattas till 25 miljarder euro för åren 2014 och 2015.

EU, Handel, ekonomi
2017-33 17
"Europeiska centralbanken är bekymrad över stark euro"
ECB varnar för att euron kan styrkas ytterligare. Valutan har nu nått sin högsta nivå i förhållande till dollarn sedan ECB i januari 2015 presenterade sina penningpolitiska insatser för att få fart på inflationen.
I år har euron stigit 11 % mot dollarn och fem procent mot ett vägt genomsnitt samtidigt som som den ekonomiska återhämtningen sprider sig i eurozonen.
Eurozonens ekonomi tog fart under årets andra kvartal och växte med 0,6 %.

EU, brexit
2017-35 6
"Juncker till hårda angrepp mot Storbritannien angående brexit"
EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker anklagar, liksom EUs chefsförhandlare, Storbritannien för att inte ha förberett sig inför brexitförhandlingarna. Den tredje förhandlingsrundan såg därmed inte ut att åstadgomma några framsteg.
"Det finns fortfarande en enorm mängd frågor som inte har lösts". De europeiska diplomaterna har kritiserat dokumenten för att vara orealistiska och inte publicerat något dokument om den finansiella uppgörelsen - en av nyckelfrågorba som EU vill diskutera först.

2017-37 4-5
"Europa har kampvilja igen!
Nya handelsavtal och investeringar.
EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker vill att Europa expanderar sitt globala ekonomiska avtryck, det är ett tecken på ett ökat självförtroende för att de politiska hoten som Brexit och populism utgör ska kunna begränsas.
Juncker, som leder den verkställande EU-kommissionen, föreslår att EU ska inleda frihandelsamtal med Australien och Nya Zeeland, ge EU en roll när det gäller att granska utländska investeringar och att unionen ska fördjupa integrationen inom eurozonen.
Han vill vidare skapa en europeisk finans- och ekonomiministerpost, välja en enda EU-president, skapaen europeisk cybersäkerhetsorganisation,utforma gemensamma standarder för konsumentprodukter som säljs överallt inom EU och öppna Schengenområdet med fri rörlighet för Bulgarien och Rumänien.

Europa
2017-41 12-13
"Det finns många separatiströrelser i Europa"
De vill ha fördelar men inte bryta helt.
Katalonien kan komma att följa samma mönster som andra självständighetsrörelser inom EU, som främst har försökt att förhandla fram bättre avtal och ökat självstyre snarare än fullständig separation, som regionen Bayern i Tyskland som i likhet med Katalonien i Spanien är rikast i respektive land. Merkels makt vilar på en union mellan CDU och CSU. Samma förhållande finns mellan Skottland och Storbritannien. Belgien är redan uppdelat mellan flamländsktalande och fransktalande valloner. Andra regioner är Färöarna, Sydtyrolen, Lombardiet och Veneto i Italien och Baskien i Spanien.
Det verkar som att det i nuläget är finansiella fördelar och nationell politisk representation, snarare än politisk repression som bidrar till att separatiströrelserna hålls tillbaka runt om i Europa.

Frankrike, EU
2017-43 6-9
"Emmanuelle Macron kan få stor betydelse för Europa"
En artikel av Jürgen Habermas i Spiegel Online. En journalist som försöker förstå, förklara, analysera och kommentera. Han är född 1929, dvs 88 år i år.
Vid sidan av Theodor Adorno och Max Horkheimer är Habermas den mest namnkunnige filosofen från Frankfurtskolan. Habermas verksamhet har syftat till en allmänteori om mänskligt samspel i samhället, kallad universalpragmatik; hans tillvägagångssätt har varit eklektiskt.
Frankfurtskolan är en nymarxistisk skolbildning inom tvärvetenskaplig samhällsteori som växte fram vid Institutet för socialforskning (Institut für Sozialforschung) i Frankfurt från 1930. Den kritiska teori som utvecklades inom Frankfurtskolan har haft stor påverkan inom bland annat filosofi och samhällsvetenskap, och utmärker sig genom att försöka förena marxistiska idéer med Freuds psykoanalys. Institutet för socialforskning stängdes en kort tid efter det nazistiska maktövertagandet i Tyskland 1933, eftersom många av de som var verksamma vid institutet var av judisk härkomst och dessutom företrädde radikala politiska ståndpunkter. Från 1934 till 1950 verkade därför många av Frankfurtskolans medlemmar i USA.

EU, EMU
2017-43 20
"Europeiska centralbanken: Stimulansnedtrappning kan medföra risker"
Europeiska centralbanken (ECB) verkar vara redo att börja avveckla stödprogrammet som har hjälpt eurozonen från att falla sönder under finanskrisen. Åtgärden kastar ljus på den häpnadsväckande återhämtning som eurozonens ekonomi har gjort, men kan kanske också blottlägga svagheter runt om i regionen - och kanske till och med orsaka ekonomisk missämja. Ingen vet med säkerhet vilka otrevliga överraskningar som kan dyka upp när man inleder stimulansnedtrappningen och tar bort de enkla pengarna som gjorde det möjligt för banker att låna ut och regeringar att att låna efter det att investerarna hade övergett dem under den värsta perioden.

IT, ekonomi, handel, EU
2017-44 18
"Digital darwinism"
I en internet-ekonomi behöver vi nya regler- Konkurrenslagarna räcker inte till när det handlar om företag som inte producerar några fysiska varor. Det är dags att förhandla om en ny uppsättning regler. Annars kommer vår framtida ekonomi att domineras av ett fåtal företag.
Republikanerna i USA har alltid varit skeptiska till jättarna i Silicon Valley. Nu har även demokraterna börjat titta misstänksamt på företagen. Det blir alltmer uppenbart att en digital kapitalism är i stort behov av nya regler eftersom de gamla lagarna inte längre är effektiva. De mäktigaste företagen producerar inte längre fysiska produkter. Kunderna erhåller sin tjänster gratis. De betalar endast med sina personlig uppgifter. Vinnaren tar allt: Det är den darwinistiska lagen i den digitala ekonomin som leder till monopol utan konkurrens. Monopol som inte kan hanteras med hjälp av konkurrenslagars klassiska verktyg.
Företagen måste bli mycket strängare bevakade. Man måste besluta om vem som äger den data som samlas in. Den som sprider informationen kan inte tillåtas att avsäga sig ansvaret för innehållet. Och slutligen måste de som tjänar mycket pengar också betala mycket i skatt.

http://www.spiegel.de/international/business/editorial-time-for-new-rules-for-the-ditigal-economy-a-1176403.html
Tempus 44 2017
We Need New Rules for the Internet Economy

Metoo, Annat, EU, Media
2017-46 4-5
"Sexuella trakasserier är ett problem i Bryssel"
EU-parlamentet är också ett slags slutstation för män som tidigare haft mycket viktigare uppdrag, där många tror att de kan göra vad de vill utan påföljd. Sexuella trakasserier är inget ovanligy i EU-parlamentet i Bryssel. På senare tid har kvinnorna där börjat att berätta om övergrepp som de harvarit med om, men det verkar int som om Eus lagstifttande församling tar problemet på allvar.
Fransyskan Jeanne Ponté är en självständig ung kvinna. Sedan länge har hon fört dagbok i vilken hon dokumenterat ett 50-tal trakasserier som hon själv och hennes kolleger harutsatts för i EU-parlamentet i Bryssel där det senaste inträffade för bara ett par veckor sedan.
Parlamentet har uppenbarligen blundat för ett sexistiskt problem som hargrasserat i många år.
Traditionella maktstrukturer med manliga chefer och kvinnliga underlydande bäddar för övergrepp.

EU
2017-47 4-5
"Tysklands röst saknas plötsligt i Bryssel"
Efter det tyska valet lade Frank rikes president Emmanuel Macron fram sin vision för långtgående EU-reformer. Men nu när koalitionsförhandlingarna har kollapsat i Tyskland har Berlin plötsligt tappat rösten. Några i Bryssel hoppas på att SPD ska komma tillbaka.
Eus budgetkommissionär Günther Öttinger vill veta vad som händer i Tyskland. Han har fått i uppdrag attskriva ettutkast till en EU-budget för de kommande tio åren och hans förfallodatum är i maj. Tyskland är helt upptaget med regeringsförhandlingar efter CDUs dåliga valresultat.

EU, Brexit, Irland, Nordirland
2017-48 4-7
"Potentiell katastrof"
Gränsen mellan Irland och Nordirland är det största hindret i Brexit.
Eny "hård gräns" mellan Republiken Island och Nordirland kan får negativa, ekonomiska följder på båda sidor. Dessutom ökar risken för att gamla motstättningar vaknar till liv igen. Dublin har intagit en tuff attityd gentemot de brittiska förhandlarna.
Nu finns det farhågor om att konflikten mellan nationalisterna som vill ha ett enat Iland och unionistern som vill att Nordirland ska förbli en del av Storbritannien, ska blossa upp igen.
Derry - som av unionisterna kallas London derry - bär fortfarande spår av konflikten.
Idag är öns båda delar i praktiken förenade och Brexit hotarnu att sätta punkt för detta.
Utan Irlands godkännande blir det inget avtal. Men så fortsom Brexitförhandlingarna går in i den andra fasen förlorar Irlands sin vetorätt.

EU
2017-49 4-6
"Juncker vill ge ökad makt åt EU-kommissionen"
EU-kommissionens ordförande Jean Claude Juncker vill stärka EU-kommissionens kontroll över eurozonen, men euroländerna är inte med på noterna.
EU-presidenten har presenterat ett objekt som inte bara överskrider det mandat han har tilldelats av EU-ländernas ledare utan också tvingar honom att mäta sina krafter med eurozonens alla finansministrar.

EU, Storbritannien, Brexit
2017-49 10-11
"Storbritannien och EU är överens och går vidare till nästa fas i brexit-samtalen"
Förra fredagen nådde storbritannien och EU en överenskommelse om villkoren för sin skildmässa. Oenigheten över gränsen mellan Nordirland och Irland varnära att äventyra överenskommelsen. I en mängder frågor har Storbritannien tvingats att kapitulera sedan landet mött en enad union som inte harsett några större anledningar till att ge efter för Londons krav. Storbritannien har tvingats fortsätta att betala sina budgetåtaganden till EU under de kommande åren.

EU, Östeuropa
2017-50 4-7
"Östeuropéerna känner sig som Europas slaskhink"
Varör innehåller Nutella som säljs i Ungern mindre kakao än den Nutella som säljs i Tyskland? Varför innehåller fiskpinnarna i Prag mindre fisk än de i Bryssel? Östeuropas konsumenter accepterar inte längre att serveras sämre produkter, och nu tar EU äntligen tag i problemet.
Den som först reagerade var Slovakiens premiärminister Robert Fico. Han företrädde inte bara sitt eget folk utan gav röst åt alla i Central- ochÖsteuropa. Han talade för 103 miljoner EU-medborgare. Den polska tidningen kallade detta fenomen för "specerirasism". Tjeckien jordbruksminister sa att hans landsmän känner sig som "Europas slaskhink".
Många tillverkare skyller på att Östeuropas konsumenter har andra preferenser vad gäller smak och konsistens. Detta avfärdas av EU som "nonsens".

EU, Tyskland
2017-50 20-21
"Slutet på en era: I ruinerna efter merkelismen"
Det kan dröja ett tag innan Angela Merkel lämnar makten men det står klartatt vi trätt in i merkelismens avslutande fas. Under de senaste tolv åren har denna form av styrning dominerat i Tyskland. Den innebär att konsensus, lugn och stabilitet går före allt annat.
Men nu befinner sig merkelismen i kris eftersom två viktiga förutsättningar inte längre uppfylla. För det första krävs det ett samhällsklimat där en bred samsyn är möjlig. Och det krävs också att Merkel är stark.
På grund av flyktingkrisen 2015 nådde freden till slut ett stopp - konflikten ledde till att det högerpopulistiska partiet Alternativ för Tyskland kom in i parlamentet, den splittrade Merkels kristdemokrater, distanserade fridemokraterna från de gröna och drev in en kil mellan de mittenorienterade och socialdemokraterna och delar av de konservativa.

Belgien, EU, Teknik
2017-50 26-27
"Belgiens överdrivna elanvändning kastar ljus på mer än landets vägar"
När en astronaut i år tog nattliga fotografier på Europ från Internationella rymdstationen vardet en nation som utmärkte sig på jordens glittrande yta: Belgien.
Det är det enda landet i Europa som har nästan all sina 2,2 miljoner gatljus påslagna hela natten. Belgien är världsledare på ljusföroreningar. Men fenomenet kastar ljus inte enbart över Belgiens gator utan också på det ömsesidigt lönsamma förhållandet mellan landets politiker, eldistributörer och den största elleverantören Electrabel.
Konsumtionen av gatubelysning omvandlas till vinst för elproducenter, distributörer och staten. Det gör att politik är ett ganska lönsamt yrke i Belgien.

EU
2018-02 4-5
"Macrons idéer utgör 'ett utmärkt diskussionsunderlag'"
Detta anser EU-kommissionären Günther Öttinger, 64 år, om EU-reformer, i en intervju med der Spiegel. Europas förenta stater är ett rimligt mål. Han uppmanar Tyskland att ta den franksa premiärministern Macrons förslag på allvar - och bilda en regerings så snart som möjligt. Det finns utmaningar som vi européer bara kan möta tillsammans - när det gäller kontroll av invandring, att effektivisera forskningen , och våra militärer.
Europa är en extremt attraktiv kontinent i ett extremt instabilt område. Solidariteten kräver att vi hjälper de svagare länderna i Sydeuropa. Kvoten är ett korrekt verktyg för att rättvist fördela de utmaningar som vi ställs inför.

EU, samhälle, Storbritannien
2018-06 8
"Isoleringen ökar i Europa"
Samtidigt som antalet ensamhushåll i Europa ständigt har ökat de senaste åren , stiger också oron överett problem som inte så ofta varit i fokus för nationell politisk debatt: Ensamhet, "den dolda epidemin", enligt Röda Korset.
Storbritanniens premiärminister Theresa May, som första europeisk nationen, har utsett Tracey Crouch, nuvarande sportsminister till ensamhetsminister, efterdet att studier visat att ungefär 10 % av alla britter ofta känner sig isolerade. 200 000 medborgare inte ens en gång per månad kommunicerar med vänner eller släktingar. I hela Europa minskar invånarnas livstillfredsställelse stadigt i takt med att de blir äldre.
I Sverige utgör ensamstående vuxna utan barn cirka hälften av alla hushåll. Det är det absolut högsta i världen. Japan har också en hög siffra. Den svenska regeringen har uppmuntrat en en sådan livsstil till exempel genom att skapa incitament för att bygga mindre bostäder.

sidans topp