EU 2002 - 2004        EU 2000 - 2001   EU 1999     EU 1998     EU 1996 - 1997  

EU, sammanfattningar av artiklar om EU, Europeiska unionen som Bertil Tomelius läst i den svenska veckotidskriften Tempus sedan 1996. Tempus ger en bra bakgrund till och ökar förståelsen för världspolitiska händelser. Aktuell artikel

2002-1/2 s 3-4
"Euron är på plats och det fungerar"
På årets första dag skrev Europa historia. Drygt 300 miljoner européer använder nu en gemensam valuta. Ett stort steg mot ekonomisk integration och kanske också mot politisk enhet. Övergången gick smidigt och utan allvarliga missöden. Euro blir nu världens största reservvaluta näst dollarn.

2002-05 s 3-4
"Var finns de goda européerna?
EU-skepsis breder ut sig bland medlemsländerna. Italienarna är inte de enda traditionellet "goda européerna" som har uppfört sig lite märkligt på senare tid. I fjol röstade Irland ned till Nicefördraget. Under de kommande 2,5 åren kommer EUs dagordning att fastställas av länder vars definition av de nationella intressena kan skapa problem för övriga medlemsländer. Efter Spanien, första halvåret 2002, kommer Danmark, och därefter Grekland, Italien och Irland.

2002-06 s 3-5
"Vänster, höger eller mitten?"
Många av Europas länder förbereder sig för allmänna val och samtidigt verkar det som om högern har fått vind i ryggen. Vad betyder det för Europas och framför allt för EUs framtid?
I Tyskland har de konservativa partierna slutit upp bakom Edmund Stoiber. I Frankrike håller den konservative presidenten Jacques Chirac premiärministern och socialisten Lionel Jospin stången. I Portugal väljer man nu i februari en efterträdade till den socialistiska premiärministern Antonio Guterres, som avgick i december sedan hans parti lidit ett stort nederlag i de lokala valen. Konservativa partier har redan tagit makten i Spanien, Italien, Österrike, Belgien, Danmark och Norge. Kommer EU-skeptikerna att få överhanden och bromsa fortsatt politisk och ekonomisk integration? Möjligen kan hastigheten förändring minska men inte mer.

2021-06 s 6-7
"Smakar det så kostar det"
Om EU antar 10 nya medlemmar 2004 kommer det att kosta 5,6 miljoner euro det första året. Och detta trots att den föreslagna budgeten inte ger nya medlemmar omedelbar tillgång till direkt jordbruksstöd. De får bara 25 % under det första året för att 2013 få 100 %.

2002-08 s 6
"EU vill stimulera rörligheten"
EU-kommissionen konstaterar att ett flexibelt socialförsäkringssystem, bättre utbildningsmöjligheter och en gemensam invandringspolitik är alla förutsättningar för att EU till världens mest dynamiska ekonomiska zon. Den tröga rörligheten på arbetsmarknaden resulterar i en kunskapsklyfta och bromsar utvecklingen. Importen av arbetskraft som det finns ett "påtagligt behov av" utifrån måste påskyndas. Skattediskrimineringen måste avskaffas och man ska införa gemensamma definitioner på kunskaper i informationsteknik (ECDL?).

2002-09 s 3
"Reformer blir allt nödvändigare"
Nästa utvidgning rycker allt närmare, och EUs medlemsländer har insett att institutioner, bidragssystem och arbetssätt måste reformeras. Storbritannien har presenterat en ny EU-vision enligt vilken unionen ska domineras av medlemsländernas regeringar och inte av byråkraterna i EU-kommissionen. Premiärminister Tony Blair och förbundskansler Gerhard Schröder förenar sig i kampen för radikala reformer av EUs institutioner. De vill öka öppenheten på ministerrådets möten.

2002-10 s 3-4
"Utformningen av en ny EU-författning har börjat"
EU växer och europeiska konventet har som mål att omfördela makten i Unionen. I förra veckan öppnade 105 europeiska delegater "konventet om Europas framtid". En del vill att EU ska ha en starkare exekutiv gren med en direktvald president medan en annan vill att makten ska koncentreras till de nationella regeringarna genom att Europeiska Rådet ska bli högst beslutande.

2002-10 s 4-5
" De gamla valutorna har gått i graven"
Ingen nämnvärd sorg märktes under deras sista timmar. Övergången till euron har gått snabbare och smidigare än t o m de största optimisterna väntat sig. Medborgarna lämnade de nationella valutorna innan tiden gick ut. Många har uppmärksammat att varorna i det egna landet varit dyrare än utlandets trots uppgifter om motsatsen.

2002-10 s 4-5
"Nya misstankar om korruption i Bryssel"
Holländaren Paul van Buitenen som fick den förra EU-kommissionen på fall kommer nu med nya anklagelser. Bl a mot kommissionären Prodis närmaste medarbetare.

2002-12 s 6
"Toppmötet resulterade i halvmesyrer"
EU-mötet i Barcelona visade än en gång att ledarna saknar politiskt mod att uppfylla uttalade ambitioner och mål. Den totala avregleringen av energimarknaden skjuts på framtiden. Skälet var att inte störa det franska presidentvalet. Tyskland har också ett eget val att tänka på i september. Inget av det som beslöts på mötet i Barcelona väcker hopp om ökad takt i strukturreformen. Och det är den långsamma reformtakten som ligger bakom den låga tillväxten.

2002-12 s 7
"Parlamentet har fått en ny ledare"
Pat Cox, ledare för EU-parlamentets liberaldemokratiska block och f d TV-reporter från irländska Limerick segrade i parlamentets ordförandeval i januari i hård konkurrens.

2002-12 s 8
"Kaliningrads framtid är oviss"
Många frågetecken inför EUs utvidgning, som kan komma att göra det tidigare Köningsberg till en ö i EU. Ryssland vill därför ha kvar de enkla regler om visum som finns idag. Kaliningrad betraktas som efterblivit t o m i jämförelse med moderlandet Ryssland. Klyftan till grannländerna Polen och Litauen är ännu större. Kaliningrads problem -grasserande kriminalitet, miljöskador och en hög andel aidssjuka är ett hot mot hela Östersjöregionen.

2002-12 s 9
"Vad vill Turkiet? Och vad vill EU?
EU har länge varit ambivalent beträffande Turkiets kandidatur för medlemskap. Ambivalensen har på senare tid förstärkts även i Turkiet. Ju längre EU tvekar ju mer börjar turkarna tvivla på om de vill vara med i EU. En högt uppsatt turkisk general vill att Turkiet söker andra alternativ som Iran och Ryssland.

2002-12 s 12-13
"Hökar och duvor i Europa" Var står Europas ledare i frågan om USAs planer på ett anfall mot Irak? Italien har försäkrat USA om stöd i händelse av ett anfall mot Bagdad. Spanien stöder USA till fullo. Frankrike motsätter sig varje plan på anfall mot Irak liksom Tyskland.

2002-14 s 3-4
"Smolk i mjölken"
Tillståndet i det polska jordbruket försvårar inträdet i EU. Mjölk och kött i Polen uppfyller för det mesta inte västliga krav på hygienisk standard. Kommissionen menar att Polen inte är kvalificerat för medlemskap när det gäller livsmedelssäkerhet. Det polska jordbruket arbetar fortfarande som på farfars tid. Två till tre kor per bonde, inga kylanläggningar och föräldrade mjölktankar. Polen klassificeras också som ett riskland vad gäller BSE - galna kosjukan!

2002-14 s 4-5
"Fisken eller fiskeindustrin?"
Stödet till fiskeindustrin är ett hot mot fiskbeståndet. EU-ländernas fiskare subventioneras med 21 miljarder euro per år. Över hälften går till Spanien. En stor del till Galizien som är Spaniens fattigaste provins där Vigo är Europas största fiskehamn. Där bävar man inför att EU-förslag som skulle minska den europeiska fiskeflottan med 40 %.

2002-15 s 3-5
"EU är en ekonomisk jätte i politiskt dvärgformat"
EUs ekonomiska makt är väldig, men nationalstatliga traditioner och oenighet minskar unionens politiska betydelse. De europeiska folkens ekonomier är tätt förbundna med varandra genom frihandel, inre marknad konkurrenspolitik och världshandelspolitik. Om det senaste steget mot integration - valutaunionen - någon gång i framtiden resulterar i harmonisering av skatte- social och arbetsmarknadspolitik återstår att se. Europas ekonomiska makt räknas som en helhet men européerna tänker nationellt. De europeiska bröderna vill inte ge upp sin nationella suveränitet. Så länge förblir EU en politisk dvärg.

2002-15 s 6-7
"Europa viker av från toleransens väg"
En invandrarfientlig rörelse speglar den förändrade synen på muslimer efter den 11 september. En våg av antimuslimska känslor har givit högerextrema partier i några av Europas länder kraftig medvind sedan den 11 september, vilket har fått Europas stora invandrarkolonier att undra om de överhuvudtaget kan stanna kvar. Extremhögerns frammarsch påverkar de etablerade partierna som reagerar med att tillmötesgå allmänhetens krav på större inhemsk säkerhet, svårare villkor för invandring minskade rättigheter för de invandrare som redan finns.

2002-16 s 8-9
"Tomgång i EU-byråkratins glaspalats"
Den 25-åriga Honor Mahony från Irland behärskar tre språk och har universitetsexamen. Hon har gjort en praktikperiod hos EU-kommissionen i Bryssel. Av byggnaden i Bryssel att döma skulle man kunna tro att kommissionen arbetar raskt, effektivt och multinationellt. Men det är precis tvärtom och ännu värre. Småskuret, nationella byråkratiskt tänkande är vad som präglar EU-kommissionen alltsedan Jacques Delors lämnade den. Det är nu lika illa med italienaren Romano Prodi som innan Jacques Santer från Luxemburg.

2002-16 s 10
"Oro inför Danmarks ordförandeskap"
Danmark, som vid halvårsskiftet tar över ordförandeskapet i EU, har de senaste veckorna kritiserats av övriga EU-länder. I flera av Europas huvudstäder befarar man att högermittenregeringen i Köpenhamn kommer att försöka exportera sin skärpta asylpolitik.

2002-17 s 3-8
"EU riskerar att gå miste om Turkiet"
EU borde ta sig en funderare på sin attityd mot Turkiet. En urladdning kommer allt närmare. Grundproblemet är att EU behandlar Turkiet som om det vore ett fattigt östeuropeiskt land som är mer eller mindre tvingat att gå i Bryssels ledband. Europa förutsätter att Turkiet inväntar tidpunkten för medlemskap med tålamod och pliktskyldigast genomför de sociala och politiska förändringar som herrarna anser lämpliga. Turkiet har förberett sig för att bli ett fullvärdigt europeiskt land sedan det ottomanska rikets fall. Men Turkiet har, till skillnad från de andra kandidatländerna i Europa, andra vägar att gå.

2002-17 s 4
"Grekland blockerar EUs militära planer"
Planerna att etablera en snabbinsatsstyrka i EU är än i gång i farozonen sedan Grekland har lagt in veto mot att Turkiet ska få yttra sig. Emellertid krävs Natos godkännande för att styrkan ska kunna byggas upp vilket kräver överläggningar med Turkiet.

2002-17 s 7
"EU slår ett slag för jämlikheten"
EU-kommissionen överväger att stifta lagar om pappaledighet. Det betyder att pappor i hela unionen för första gången får laglig rätt att ta barnledigt i stället för barnets mor. EUs parlamentariker har också enats om, en gemensam definition av sexuella trakasserier på arbetsplatsen.

2002-17 s 11
"Invandrarfientligheten breder ut sig"
Högern är på frammarsch på många håll i Europa och har redan tagit makten i huvudstäder från Köpenhamn till Lissabon. Högerframgångarna har sin grund i missnöje med vänsterregeringarnas insatser.

2002-19/19 s 3-6
"Europa bär på en smutsig hemlighet"
Korruptionen är inte något främmande i Europa utan snarare en livsstil. Detta undergräver förtroendet för regeringar och myndigheter och hotar EUs framtid. Den politiska korruptionen som består av mutor, förmåner, saltade fakturor etc utökar kostnaden för offentliga projekt med 5-30 % och kostar skattebetalarna enormt med pengar. I Frankrike har korruptionen gett hela valet ett löjets skimmer och ledde till en enorm proteströstning på mindre kända partier än de två stora. I Tyskland är den socialdemokratiska maktapparaten så inblandad att man förväntar sig att förbundskansler Gerhard Schröder inte blir omvald i höst. Två anledningar till varför den politiska korruptionen (dvs handhavande av skattebetalares pengar för egen vinnings skull) är större i Europa än i USA är främst att så stor del av BNP passerar genom händerna på regeringstjänstemän = skatten är mycket hög. En annan är att de europeiska medierna inte uppfyller de kriterier på oberoende och mod som amerikanerna förväntar sig av den fjärde statsmakten - Tempus är ett lysande undantag!.
(En artikel i Newsweek som bygger på ett av marsnumren av der "Spiegel" "Die Schmiergeld Republik".

2002-20 s 3-4
"EES-avtalet motsvarar inte norrmännens förväntningar"
EES-länderna känner sig satta på undantag. Avtalet räcker inte till för att tillgodose Norges intressen i Bryssel. Varken Norge, Island eller Liechtenstein har något inflytande på nya EU-bestämmelser som påverkar EES. Östutvidgningen kommer att ha negativa följder för Norges fiskeexport. EES hotar att förlora i betydelse eftersom EU befinner sig i så snabb omvandling.

2002-20 4-5
"Risk för bakslag för Östeuropa"
De flesta polacker vill fortfarande gå med i EU, men landets EU-motståndare gör allt de kan för att övertyga sina landsmän att Polen förlorar på att bli medlem i EU. EU-anhängarna har minskat i Polen från 77 % 1994 till 55 % idag. Polen oroas främst av att nya medlemsländer ska få en fjärdedel av de subventioner som delas ut till de mycket rikare bönderna i Frankrike, Spanien och Portugal. Nästa år är det folkomröstning om EU i Polen.

2002-20 6
"EU vill stärka gränsskyddet"
EU vill ha en multinationell gränsstyrka för att övervaka EUs yttre gränser mot illegal invandring, drogtrafik och terrorhot. Syftet med förslaget är att lugna EUs invånare 18 månader före EUs utvidgning.

2002-21 s 11-12
"EU behöver ett ansikte utåt … och inåt"
Frankrike vill att unionen ska ha en president. Även Spanien är för tanken som skulle kunna bli verklighet 2005 eller 2006. Rådspresidenten skulle väljas av EU:s ledare för en mandatperiod om 5 år. EU-kommissionen är starkt emot eftersom detta skulle begränsa dess makt.

2002-22 s 3-4
"Romani Prodi har gått till attack"
EUs stora medlemsländer kommer att angripa Bryssels senaste initiativ. Inför EU-parlamentet har kommissionsordförande Romano Prodi föreslagit en enhetlig europeisk utrikespolitik. Den ska vara lika självklar som euron. Han vill också ge EU rätten att höja de direkta skatterna och förespråkar en"gemensamma gränskontroller och en integrerad europeisk polis".

2002-22 s 4
"Aznar och Blair förordar gemensam invandringspolitik"
De vill ta upp frågan på EUs toppmöte i Sevilla i juni. De vill ha en förstärkning av EUs yttre gränser och hårdare metoder för att komma åt människosmugglare. Den nya politiken behövs för att hindra "extremister". Den franska interimsregeringen har förstärkt polismakten mot den ökade kriminaliteten och gör razzior i områden man tidigare undvikit för att inte provocera konfrontationer.

2002-23 s 3-4
"Utvidgningen möts med ignorans och skepsis"
Medborgarna i EUs medlemsländer vet väldigt litet om kandidatländerna och deras folk. En ny "EU-barometer" har publicerats. Den visar en utbredd okunskap bland medborgarna om exempelvis EUs utvidgning. Det väcker också till eftertanka att omkring 40 % av EUs medborgare protesterar mot påståendet att utvidgningen är en god sak medan deras regeringar ser den som något mycket positivt. De föga uppmuntrande resultaten den senaste opinionsundersökningen har fått EU-kommissionen att än en gång överväga nya informationskampanjer.

2002-23 s 3
"Dags att dra ner på gåslevern"
Har införandet av euron utnyttjats som en ursäkt att höja priserna? Politikerna hävdar bestämt att de faktiska prishöjningarna inte beror på euron. Men faktum är att införandet kostade affärsmännen mycket pengar så det är förståeligt om de nu försöker få igen lite.

2002-23 s 4
"Eurozonens ekonomier börjar återhämta sig"
Ekonomin i eurozonen vände under årets första kvartal uppåt från fjolårets svacka. Det är emellertid enbart en kraftig ökning av exporten som satt fart på tillväxten. Övriga siffror, som inhemsk efterfrågan eller investeringarna är inte lika positiva.

2002-24 s 3-6
"Invandringsfrågan sätter EUs handlingskraft på prov"
EU beslöt för tre år sedan att anta en gemensam asyl- och invandringspolitik, men det har inte hänt något. Regelverk och lagar varierar från land till land, vilket skapar motsättningar och skadar förtroendet för unionen.
Under de gångna fem åren har nästan 2 miljoner asylsökande kommit till en europeisk union som saknar en enhetlig strategi för hur flyktingarna ska tas emot och hur man ska lösa de sociala och finansiella problem som uppstår. EUs väljare har börjat visa sin irritation. Invandringen har blivit den viktigaste frågan för många européer. Regeringarna verkar dock stå handfallna. På EUs toppmöte i Sevilla kommer invandrings- och asylfrågor att stå överst på dagordningen.

2002-24 s 7
"EU-kommissionen varnar för bakslag"
Utvidgningen är ett effektivt sätt att bekämpa ultrahögerns framfart i Europa, hävdar EU-kommissionen i Bryssel. Polen, Ungern, Tjeckien, Estland, Lettland, Litauen, Slovakien, Slovenien, Malta och Cypern hoppas bli medlemmar 2004, men det finns tecken på att de börjar tappa tålamodet med den smärtsamt långsamma utvidgningsprocessen. Mycket handlar om jordbruksstödet och EUs medlemsländer är inte överens om och när de nya länderna ska få fullt bidrag. Inom EU finns också rädslan för att irländarna i ett kommande val kommer att rösta nej till Nice-fördraget vilket i så fall ytterligare förhalar utvidgningen.

2002-24 s 8
"EU får nytt forum för problemlösning"
EUs utrikespolitiske representant Javier Solana har föreslagit ett nytt EU-organ som ska förbättra beslutsprocessen i EU. En separat kommitté med en högt uppsatt minister från varje land ska lösa de frågor som ministerrådet inte kan lösa under sina sammanträden. Det ska göra framtida toppmöten mer strömlinjeformade och ha en mer fokuserad dagordning.

2002-24 s 9
"Vem ska betala kalaset?"
Vem ska betala för EUs snabbinsatsstyrka på 60 0000 man som enligt planerna ska vara färdig att operera inom ett år. Det är de enskilda länderna som ska betala. De mindre länderna vill ha en "solidarisk kostnadsfördelning" dvs efter ländernas BNP. Detta är t ex Tyskland emot.

2002-24 s 9
"Schröder trampar på bromsen"
Berlin förhalar utvidgningsprocessen av rädsla för att Tysklands andel av EUs gemensamma budget blir skyhög. Der viktigaste för Schröder just nu är att bli omvald. Han vill inte att utvidgningen blir en valfråga. Utgifterna för jordbruket i en utvidgad union kan fördubbla Tysklands bidrag till EU.

2002-25 s 3-4
"Alla vill ha makten i EU"
Schröder, Blair & Co. sätter hård press på EUs författningskonvent i sina försök att stärka regeringschefernas makt i förhållande till EU-kommissionen. Europeiska stats- och regeringschefer är rädda om sin makt. De gillar inte alls kommissionens förslag om att den skulle utgöra Eus "Regering". Tvärtom vill de ha en ny författning som definierar ministerrådet som unionens centrala maktinstans. De vill också att en av dem ska bli EU-president.

2002-25 s 4-5
"Utvidgningen är lättare sagt än gjort"
Tvivlen på EUs utvidgning växer i takt med att tidsfristen blir allt kortare. Det finns tre specifika problem:
1. Ministrarna är inte överens om hur jordbruksstödet till de nya länderna ska utformas.
2. Det är ett "nytt politiskt klimat" i Europa. I många länder är nya populistiska partier starka. Många är inte beredda att ge speciella förmåner till andra länder. När erbjudandena till de nya medlemsländerna inte längre kan bli så generösa finns det risk för att de inte längre vill bli medlemmar.
3. Irländarna ska snart ånyo rösta om Nice-fördraget.

2002-25 s 4-5
"Jordbrukskapitlet vållar stora bekymmer"
Spanien har övergivit försöken att göra utvidgningen till en viktig punkt på dagordningen på nästa veckas toppmöte i Sevilla. Frågan flyttas till hösten och Danmarks ordförandeskap. EUs nettobetalare: Storbritannien, Tyskland, Sverige och Holland önskar detta eftersom de vill ha genomfört en jordbruksersättningsreform innan de säger ja till utvidgning.

2002-25 s 6-8
"Javier Solana fixar det!"
Javier Solana har i all tysthet och nästan obemärkt gjort det otänkbara. Han har skapat en gemensam europeisk utrikespolitik. NATOs f d generalsekreterare, spanjoren Javier Solana har lättat på EU-byråkratin och inspirerat till nya initiativ och mål i EUs ofta "förstockade" politik. Den största utmaningen är att övertyga EU om att den måste tala med en röst. Solanas framgångar beror mycket på hans samarbete med en annan skicklig EU-diplomat, nämligen den utrikespolitiska kommissionären Chris Patton, f d guvernör i Hongkong.

2002-26 s 3-6
"Framtidens Europa"
Många befarar att EU blir så stort att det spricker"
Den planerade utvidgningen kommer att kräva radikala förändringar av EUs språkpolitik. Antalet officiella språk blir 21. Man måste också göra klart hur arbetsfördelningen ska vara mellan EUs olika institutioner. Nu är det en dragkamp mellan Kommissionen och Ministerrådet. De nya länderna ser gärna att Kommissionen får mera makt. De stora staterna vill att Ministerrådet ska bestämma.
Med de 10 nya medlemsstaterna blir Tyskland EUs geografiska centrum. Unionens folkmängd blir 450 miljoner. EU-medborgarnas genomsnittliga tillgångar minskar med 13 %. EU blir mer romerskt-katolskt och mer socialt konservativt ( synen på skilsmässa och homosexualitet t ex).

2002-26 s 5
"Sevillamötet slutade med väntad kompromiss"
Problemen tornar upp sig inför utvidgningen. Tyskland vill bromsa utvidgningsprocessen p g a farhågor om att kostnaden för jordbruksstödet kommer att skjuta i höjden. Edmund Stoiber menar att Turkiet troligen aldrig kommer att kvalificera sig för medlemsskap. Vilket kan komplicera Cyperns inträde.
EU enades om att illegala invandrare i fortsättningen ska skickas tillbaka till sina hemländer omedelbart. EU planerar att under 2003 anta en gemensam asylpolitik. Man kommer att fortsätta att diskutera en gemensam gränsstyrka.

2002-26 s 6-7
"Kan Giscard d'Estaing skapa harmoni?"
Frankrikes förre president skall försöka få ett konvent fullt av federalister att enas om en ny författning som sedan ska säljas till Europas regeringar, som inte vill avstå från makt. Han måste gå en svår balansgång mellan Kommissionen som vill behålla sin makt och Ministerrådet som vill styra medelst en av dem utsedd president.

2002-26 s 8-9
"Cyperns sista chans"
Den officiella tidsfristen för fredsförhandlingarna om Cypern har egentligen gått ut. Men förhandlingarna fortsätter och kommer att fortsätta tills en uppgörelse nås eller tills allt hopp är ute. 640 000 grekcyprioter bor på öns södra del och 88000 turkcyprioter på den norra delen. Man förhandlar om territorium, äganderätt, flyktingar och säkerhet. De två ledarna Clerides och Denktash har haft 40 möten sedan samtalen återupptogs i januari i fjol. Ingendera vill beskyllas för att ha blockerat en uppgörelse. Båda har auktoritet att ingå avtal för sina folk.

2002-26 s 9
"Bäddat för trubbel när Danmark tar över"
Turkiet har krävt att under toppmötet i Köpenhamn i december få löfte om en tidtabell för medlemsskapsförhandlingar. Danmark har redan en av de mest ambitiösa dagordningarna i EUs historia. Ett annat problem för Danmark är att det är Grekland som redan till hösten kommer att vara ordförande för alla EU-möten som behandlar säkerhets- och försvarsfrågor.

2002-27 s 3-6
"EUs medborgare betalar ett högt pris för jordbruket"
Oenigheten on EUs jordbrukspolitik kastar en mörk skugga över utvidgningen. The Economist skriver att "CAP är det i särklass mest idiotiska system av ekonomiskt vanstyre som de rika västländerna någonsin har hittat på". CAP är dessutom protektionism och ett brott mot den fria handeln.
44 % mer, så mycket betalar EUs medborgare extra för maten, till stöd åt EUs jordbrukare. Men olika mycket. Tysklands nettobidrag till EU är 6 gånger större än Frankrikes. Hälften av medborgarna vet inte detta och känner inte ens till jordbrukspolitikens (CAPs) existens. Om EU får 10 länder till ökar antalet jordbrukare med 50 % och budgeten spricker.

2002-27 s 4
"Britterna värjer sig för reform"
Den brittiska regeringen är starkt kritisk mot EU-kommissionens planer på att begränsa stödet till enskilda jordbruksföretag. I dessa finns ett förslag att inte betala mer än 300000 euro till enskilda gårdar. 600 engelska gårdar skulle i så falla få mindre bidrag än i går.

2002-27 s 7-8
"Paris och Berlin skräder inte orden"
I striden om EUs jordbruksmiljarder står en hård duell mellan Berlin och Paris i centrum. President Jacques Chirac tycks ha tagit intryck av Le Pens framgångar i valet: "Frankrike i första hand". Förbundskansler Gerhard Schröder är lika entydig. Tyskland har nått gränsen för vad det förmår. Kassakistan är tom.

2002-27 s 9-10
"Ordförandeskap med förhinder"
Den danska regeringen går helhjärtat in för att avsluta förhandlingarna med EUs ansökarländer under de kommande 6 månaderna. EUs utvidgning står överst på dagordningen. Alla andra frågor måste vänta. Det är alltså det EU-skeptiska Danmark som på sätt och vis får spela huvudrollen i utvidgningsprocessen, en motsägelse som inte tycks störa danskarna det minsta. Danmark har efter en folkomröstning för nästan 10 år sedan rätt till 4 undantag från Maastrichtavtalet: valutaunionen, säkerhetspolitiken, polissamarbete och unionsmedborgarskap. I dag finns det en majoritet i Danmark för att avskaffa dessa undantag

2002-27 s 11
"Polisen förbereder sig på det värsta"
Myndigheter och polis i Köpenhamn lämnar ingenting åt slumpen. Man har ordnat tillfälliga häkten i en underjordisk bilparkering. Där kan det bli kallt i december och detta förskräcker "EU-fientliga aktivister" som också upprörs över polisens underrättelseverksamhet. Polisen gör razzia hos många små vänstergrupper som protesterar mot EU, kapitalism och rasism och är för djurskydd och jämlikhet, under förevändning av att leta efter narkotika.

2002-28 s 4
"Europa är inte redo för globalt ledarskap"
Vem ska fungera som motor för världsekonomin om inte USA kan? USAs reträtt från ledarrollen är en möjlighet för EU. Problemet är att unionens institutioner inte är mogna nog för att lösa handelstvister och bortse från enskilda medlemsstaters omedelbara intressen. Hemligheten bakom USAs ledarskap nämligen att det krävs hårt arbete och svåra beslut har européerna ännu ej genomskådat.

2002-29 s 3-4
"Dags för EUs diskussionsklubb att börja jobba"
EU-konventets "lyssningsfas" är slut. Nu gäller det att komma till saken. Nu börjar det viktiga arbetet att formulera en författning för euron. Den största utmaningen är att det ska råda samförstånd om "ett konstitutionellt fördrag för Europa". Kommissionens ordförande Romano Prodi vill att kommissionen ska ha större makt så att Europa kan bli en global stormakt. Han vill också att kommissionen ska bestämma över skattepolitiken ett mycket kontroversiellt förslag både inom och utanför eurozonen.

2002-29 s 4-5
"Bäddat för bråk i Bryssel"
EU-kommissionen lade i förra veckan fram sitt förslag till reform av jordbrukspolitiken. Jordbruket lägger beslag på nästan 45 % av EUs årliga budget och det anses allmänt att en reform är nödvändig med tanke på att EU inom kort får 10 nya medlemsländer. Den nya planen möter stark kritik från bl a Frankrike som är det medlemsland som gynnas mest av det nuvarande systemet. Den gemensamma jordbrukspolitiken CAP kostar 41,5 miljarder euro per år, trots att unionens lantbrukare bara utgör 5 % av den arbetande befolkningen. Programmet som skapades för att hjälpa bönderna att producera mer för att föda det hungriga Europa efter andra världskriget har vuxit EU över huvudet. I dag leder CAP till en massiv överproduktion av livsmedel som ingen vill ha i Europa. Smörberg och vinhav dumpas till låga priser i uländerna vilket skadar deras inhemska marknader.

2002-32 s 14
"Turkiet redo för EU"
Men trots nya reformer har både EU och Turkiet reservationer.
Efter en natts överläggningar godkände det turkiska parlamentet ett reformpaket som bl a förbättrar kurdernas ställning i landet , avskaffat dödsstraffet och häver den tidigare begränsningen av yttrandefriheten. Men Turkiets ställföreträdande premiärminister Devlet Bahceli, ledare för nationalisterna i parlamentet, meddelade att han ska be Turkiets högsta domstol att kullkasta förändringarna. Turkarna är inte övertygade om att EU skulle acceptera att ha ett muslimskt land som ett av unionens största medlemsländer och acceptera att ha gränser till Irak, Iran och Syrien.

2002-32 s 15
"Polen ett steg närmare EU"
26 av 30 medlemskrav är avklarade. Polen har bestämt sig för att sätta in mer kraft på att kontrollera sin gräns mot Ryssland, Ukraina och Vitryssland. Polens militära styrkor ersätts med speciellt tränade vaktstyrkor.

2002-33 s 4-5
"Kommer Europa att falla i tusen bitar?"
Giscard d'Estaing har många tunga frågor att söka svar på inför utvidgningen.
Under 50 år var drivkraften i Europas storslagna unionsexperiment att Frankrike och Tyskland skulle arbeta sida vid sida som partners. De drog resten av unionen med sig. Den fransk-tyska motorn är inte längre den drivande kraften. De två länderna kan idag inte enas om hur man ska hantera det kniviga problemet om Europas budget och dess jordbrukspolitik.

2002-37 s 3-4
"Framtidens Europa tar form"
Giscard d'Estaing, som leder EUs framtidskonvent, har studerat amerikansk federalism under semestern. Det återstår att se om studierna gav honom några goda idéer. De stora frågorna för författningskonventet är: Vad betyder federalism i Europa? Hurdant är förhållandet mellan EU och de enskilda medlemsstaterna? Ska Bryssel ha rätt att ge order till de nationella regeringarna? Konventets mål är att skapa en federal struktur för Europa men efter ett halvår har dess ledare kommit fram till att det inte går att skapa en stark central EU-regering för tillfället. En del strukturer finns redan: internationell handel, en enhetlig marknad och en gemensam valuta.

2002-37 s 5
"Dystra utsikter för EUs ekonomi"
EUs finansministrar kunde på sitt möte i Köpenhamn under veckoslutet dra slutsatsen att de ekonomiska utsikterna för eurozonen är ganska mörka de närmaste månaderna. Tillväxten väntas bli mindre än 1 % i år. Fyra medlemsländer, Tyskland, Frankrike, Italien och Portugal är när att överskrida stabilitetspaktens gränsvärden för budgetunderskottet. Risken finns att pakten kommer att rivas upp.

2002-39 s 4-5
"Gemensam utrikespolitik?"
EU finns helt enkelt inte i FN. I säkerhetsrådet är det Storbritannien och Frankrike som agerar på egen hand. Och länderna är inte överens i Irak-frågan. Tony Blair betonar Storbritanniens speciella förhållande till USA. Gerhard Schröder har uteslutit militärt engagemang i Irak och Jacques Chirac försöker framträda som "det sunda förnuftets" röst. Var finns i denna utrikespolitiska härva de två personer som inom EU har som sin uppgift att samordna den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken? Dvs Javier Solana och Chris Patten.

2002-40 s 20
"EU viker sig för USAs krav"
EU är beredd att göra en överenskommelse med USA enligt vilken amerikanska medborgare får en viss grad av immunitet mot åtal i den nya internationella brottmålsdomstolen. Det är Storbritannien som lyckats övertala sina partners i EU att inta en mjukare linje. Nu tillåts enskilda EU-medlemmar att underteckna immunitetsavtal med USA.

2002-41 s 3-4
"Undantag kantar vägen till medlemskap"
EU-kommissionen har 10 länder på listan över lämpliga nya medlemmar i EU. . På ministerrådets toppmöte i Köpenhamn i december ska medlemsavtalen undertecknas. Under första halvåret 2004 blir de nya staterna fullfjädrade medlemmar av EU. En mängd övergångsregler syftar till att dämpa osäkerhet och farhågor i både gamla och nya medlemsländer. Polen kommer inte att tillåta att utlänningar kan köpa mark förrän efter 12 år. Arbetstagare från de nya medlemsländerna får inte röra sig fritt inom unionen förrän efter 7 år. De nya länderna behöver inte anpassa sig till EUs normer i fråga om avfall och utsläpp förrän 2015. Samma livsmedelsstandar krävs inte.

2002-41 s 4-6
"Allt blev dyrare"
Euron skapades för att ena Europa men den har också lett till starka protester mot prishöjningar i framför allt det fattiga Sydeuropa. I Italien har priset på pastan tredubblats vilket Berlusconis mamma Roa klart framhållit. De kraftiga prisökningarna som följt i den gemensamma valutans spår har åter visat på klyftan mellan norra och södra Europa. I söder verkar prisökningarna vara större och där är de också mest kännbara. Visserligen har inflationen bara ökat mycket minimalt men "statistik är en sak och verkligheten en annan". Dagligvaror som mat är mest lokala produkter och dessa omfattas inte av ECBs inflationssiffror.

2002-41 s 4-5
"Vad ska Europa heta"
Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen, Europas förenta stater, Europeiska federationen eller bara Europa?
Ledaren för EUs författningskonvent Valery Giscard d'Estaing, vill ha EU-medborgarnas reaktion på de olika förslagen.

2002-41 s 6-7
"Reformer, glöm det!"
Det senaste försöket att modernisera EUs jordbrukspolitik ser ut att misslyckas. EU betalar omkring 40 miljarder euro per år i direktstöd till Europas jordbrukare. Det är ett synnerligen dyrt sätt att skapa livsmedelsberg, höga matpriser, miljöskador och att missgynna bönderna i tredje världen. I juli presenterade så EUs jordbrukskommissionär Franz Fischler ett efterlängtat reformförslag enligt vilket det inte längre skulle vara lönsamt att överproducera. 6 länder har emellertid kommit överens om att inte stödja förslaget och detta är tillräckligt för att vilda en "blockerande minoritet".

2002-41 s 6-7
"Britterna vill ha EU-president"
En ämbetsman med hög profil ska skydda den nationella suveräniteten och kunna stärka unionens internationella anseende speciellt i konkurrensen med et starka USA. Britterna anser att en f d eller sittande regeringschef bör leda EUs toppmöten, övervaka att besluten verkställs och fungera som unionens ansikte utåt på världscenen.

2002-41 s 8
"Ahern (och EU) hotas av folkets hämnd"
Den 19 oktober röstar Irlands väljare för andra gången om EUs Nice-fördrag. Ja-sidans företrädare befarar att regeringen Fianna Fails krympande popularitet leder till ett nytt nej. 37 % är idag för en ratificering av fördraget och 25 % emot. Nästan 40 % vet ej eller ska inte rösta.

2002-41 s 9
"Sorgebarnet Cypern"
Turkcyprioternas ledare Denktash säger att om Cypern får medlemskap i EU kommer ön att förbli delad för all framtid. Grekland å andra sidan varnat för att de kommer att lägga sitt veto mot andra länders medlemskap i EU om inte Cypern accepteras som medlemsland.

2002-41 s 9-10
"Hur det blev som det blev"
Den grekcypriotiske ledaren och hans turkcypriotiske kollega har enats om ett förhandlingsschema för att sätta punkt för 30 års delning av ön, men det är också allt.

2002-42 s 3
"Bryssel fortsätter att klanta med bokföringen"
Chefsbokhållaren Marta Andreasen vid EU-kommissionen i Bryssel avskedades därför att hon avslöjade att kommissionens räkenskapsböcker fortsätter att vara mottagliga för manipulation. Kommissionens bokföringssystem ät mottagligt för sken- och luftposter och det går inte att utesluta fusk och misshushållning. Man använder ålderdomliga datorer och primitiva bokföringssystem. Marta Andreasen upptäckte under sina 4 månader mängder av ofullständiga verifikationer och ändrade protokoll. Nu kommer EU-parlamentet att ta itu med affären.

2002-43 s 6
"Europa drar en suck av lättnad"
EUs utvidgningsplaner kom ett stort steg närmare fullbordan tack vare irländarnas ja till EUs Nice-fördrag i lördagens folkomröstning. Officiella siffror säger att nästan 63 % av väljarna sa ja. 48 % deltog i folkomröstningen. Resultatet sätter nu en punkt för en lång nervös väntan i EUs medlemsländer men framför allt i de 10 kandidatländerna.
Men flera problem återstår. De måste acceptera mindre jordbrukssubventioner och Polen, Lettland och Slovakien beskylls av Holland för att vara korrumperade.

2002-44 s 3
"Utvidgningsprocessen linkar på"
Grönt ljus till slutförhandlingar när medlemsländerna har enats om jordbruksbudgeten. Tyskland och Frankrike har lyckat komma överens om en kompromiss. Mellan 2002 och 2006 kommer det direkta jordbruksstödet till de nya medlemmarna att öka gradvis. Från början får de 25 % och 2007 40 % av vad de "gamla" EU medlemsstaterna får. 2013 ska alla ha samma stöd.

2002-44 s 3
"Om man ångrar sig"
Medlemsländer som blir oense med EU ska få möjlighet att dra sig ur unionen föreslår Valery Giscard d'Estaing i Europakonventet. Inget land ska tvingas stanna kvar i ett "Förenade Europa".

2002-45 s 3-6
"Nu sluts cirkeln"
Europeiska unionen har fattat ett formellt beslut om utvidgning. Europas enande är ett nödvändigt steg, men de nya medlemmarna från Centraleuropa blir kanske besvikna. I december ska EU avsluta förhandlingarna med 10 hoppfulla kandidatländer som, bortsett från Cypern och Malta, är f d sovjetiska satellitstater. Alla är inte lika nöjda med utvecklingen sedan 1989 i dessa länder. Bönder, fabriksarbetare, arbetslösa ungdomar liksom pensionärerna är ilskna. Mycket av välståndet har dunkel härkomst och korruptionen breder ut sig. Centraleuropa, Polen, Ungern, Slovakien och Tjeckien (64 miljoner invånare) är idag fattigare än vad Spanien, Portugal och Grekland var vid sitt inträde på 1980-talet. Det är något bättre i Ungern och Tjeckien men i Polen och Slovakien är arbetslösheten hög och tillväxten svag. Inget land har gjort upp med sitt kommunistiska förflutna.

2002-45 s 7-8
"Medlemskap är ingen självklarhet"
Balterna är inte odelat entusiastiska inför möjligheten att gå med i EU. Många människor i regionen frågar sig varför de ska överge sin svårvunna frihet från Sovjetunionen bara för att gå med i en annan union. Bar 38 % av esterna, 46 % av letterna och 55 % av litauerna är för medlemskap i EU. Folkomröstning om medlemskap äger rum nästa år.

2002-46 s 3
"Cypern får en sista chans"
Både Nato och EU vill ha en snabb lösning av Cypernfrågan. FNs Kofi Annan har gett Cypern en månad på sig att sluta fred. Det är FNs 73:e och sista förslag. Det ger tre möjligheter: en suverän stat enligt belgisk modell, en stat enligt schweizisk modell eller en stat där makten delas lika mellan en president och en vice president, båda med vetorätt. Turkiet har hotat med att annektera den turkcypriotiska norra delen om Cypern går med i EU och Grekland säger sig lämna veto mot EUs utvidgning om Cypern utesluts från kandidatlistan.

2002-46 s 4
"EUs problem med Kalingrad är löst"
På toppmötet mellan EU och Ryssland enades parterna om hur trafiken till och från den ryska enklaven Kaliningrad ska skötas. Kaliningrad är idag mycket fattigt och ett populärt tillhåll för den organiserade brottsligheten. Där finns många med Hiv och aids. Svårare var det för parterna att komma överens som Rysslands krig i Tjetjenien.

2002-46 s 10
"Bush får friare händer"
Republikanernas övertygande seger i de amerikanska mellanårsvalen förra veckan borde ha uppmuntrat européerna att sluta upp bakom en gemensam utrikespolitik. EU-diplomater tycks ha insett att Bushs regering och Bushs politik är det som gäller och att EU-länderna inte har någon möjlighet att påverka den amerikanska administrationen. Samtidigt är det uppenbart att EU inte har några ambitioner att tala med en röst. Flera EU-länder, som Spanien och Italien, är mycket mer intresserade av att vårda relationerna till Washington än att medverka till en gemensam EU-politik.

2002-47 s 3-4
"Splendid isolation"
Tony Blair står ensam i Europa och beskylls allt som oftast för att vara Bushs "knähund". Från Paris till Bryssel och Berlin är europeiska regeringsföreträdare och byråkrater både trötta och irriterade på Blairs okritiska inställning till USA. Men det nya Europa med länder som Lettland, Estland, Polen och Tjeckien kommer att ha en mer USA-vänlig inställning. Men Blair vet nog vad han gör. Europa må vara Storbritanniens framtid men är inte dess nutid. Europa har idag ingen "motor" eller stark drivkraft. Varken Frankrike eller Tyskland duger. Landet måste avvakta EUs utvidgning och vad som händer i Irak.

2002-47 s 6
"Varning för korruption!"
Korruptionen i kandidatländerna är omfattande, men det finns korrumperade EU-länder också. George Soros Open Society har under ett år undersökt korruptionen i ett flertal europeiska länder. Korruptionen är vitt utbredd. Den bulgariska tullen, polisen och sjukvården fungerar bara om den smörjs rikligt med pengar. I Estland är korruptionen på lokal nivå stor och farlig. I nästan alla länder har pengar (mutor) stort inflytande i politiska kampanjer.

2002-48 s 3-7
"Dags för Europa att ta sitt ansvar"
Europa kan inte längre ducka för kraven på internationellt ansvar och engagemang. Europas försvarsbudgetar är för små i jämförelse med USAs. Det nya Nato som presenterades på toppmötet i Prag kommer att ha för få snabbfotade enheter med smarta vapen och avancerad kommunikationsutrustning, av det slag som USA har och som behövs för att vinna krig. Men europeiska soldater börjar alltmer dyka upp på platser långt hemifrån som i Afrika och Östtimor. Kraven på en tydlig hållning i Mellanöstern, en stark röst i kriget mot terrorismen och större kapacitet för att lösa problem tvingar nu européerna att fundera på hur de ska etablera ett bättre och mer unisont umgänge med omvärlden.

2002-48 s 7-8
"Öppet hus i EU-parlamentet"
Med EUs utvidgning följer mer tolkning och fler översättningar. 200 parlamentariker från 12 av de tretton kandidatländerna (Turkiet saknades) besökte EU-parlamentet. Talmannen Pat Cox var överväldigad. Det krävdes simultantolkning till 23 språk!

2002-48 s 8
"Turkiet kan bli brobyggare"
Om Turkiet får bli medlem i EU skulle det skicka positiva signaler till den islamska världen och förhindra en framtida civilisationskrock säger ledaren för Turkiets nya regeringsparti, Tayyip Erdogan. "Turkiskt medlemskap är bästa exemplet på att islam och demokrati fungerar ihop". (Jag tror faktiskt att han har rätt. Turkiet i EU skulle kunna ta loven av den fundamentalistiska kritik av västvärlden som många muslimer tror på).

2002-50 s 4-5
"Prodi föreslår en federalistisk författning"
EU-kommissionens ordförande, Romano Prodi, har presenterat ett förslag till federal författning för EU. Vi måste bygga den första sant överstatliga demokratin i världen menar han. Han vill att kommissionsordföranden ska väljas av EU-parlamentet. Vidare ska alla beslut fattas med majoritet utom de militära och det nationella vetot i skattefrågor slopas.

2002-50 s 5-7
"Är Europa en världsdel eller ett ideal?"
Samtidigt som EU växer ritar Europas många regioner en egen unionskarta med överlappande gränser.
Den "blå bananen" regionen från Manchester i England via Rhenlandet till Milano. Den är EUs ryggrad. Men det nya Europa kommer att präglas av regionernas framväxt. Europeiska regionförbundet har 250 medlemmar.

2002-51 s 3-4
"Utvidgningen löser inte alla problem"
Det finns många fördelar med ett enat Europa, men vägen framåt kantas ändå av stötestenar. Kandidatländerna anser att de hårda kriterierna för inträde i unionen gör dem till andra klassens medlemmar. BNP per capita är mycket lägre i de nya medlemsstaterna, korruptionen är ett stort problem, den sovjetinfluerade byråkratin lever i högönsklig välmåga, infrastrukturen är ofta undermålig och tron på demokratiska principer kan ofta ifrågasättas.
Det stora testet kommer nästa år när kandidatländerna ska folkomrösta om anslutningen till EU.
USA hälsar med glädje de nya medlemmarna. Dessa är sedan länge mer USA-vänliga än Västeuropa.

2002-51 s 4-6
"Penelope" kan falla på eget grepp"
Det finns långtgående planer på att utesluta motspänstiga medlemsländer ur Europeiska Unionen. Europas författningskonvent vill ha ett djupare samarbete mellan medlemsländerna. Ett förslag till EU-fördrag kallat "Penelope" vill ha en klart mer federalistisk modell, där EU genom majoritetsbeslut ska kunna ändra skatter, utöka polisens makt och t o m kunna ingripa för att återställa den allmänna ordningen i ett medlemsland. Det finns förslag om att ett land som inte ratificerar fördraget bör lämna unionen. Varför ska t ex 4 miljoner irländare tillåtas blockera ett fördrag som gäller 400 miljoner européer?

2002-51 s 4-5
"Ambitionen är större än förmågan"
Tysklands beslut att minska försvarsbudgeten är ett hårt slag mot EUs militära styrka. EUs utrikespolitiska samordnare, Javier Solana, har i tre år uppmanat unionens medlemsländer att minska det stora gapet mellan USAs militära budgetar. Tyska pengar behövs för att utveckla kapaciteter som också tillgodoser NATOs behov av kapacitet.

2002-51 s 6
"Kommissionen angriper subventionsfusk"
Kommissionen står som garant för att alla på den europeiska flygmarknaden åtnjuter samma villkor. Den har ålagt det grekiska Olympic Airways att betala tillbaka 200 miljoner euro till den grekiska staten. Detsamma har drabbat Air France och irländska Ryan Air. Stödet strider mot EUs regler om statliga subventioner.

2002-51 s 8
"EU blir en värdig partner till USA"
Det nya, stora EU blir en motvikt till USA, inte ett hot. Europas och USAs gemensamma värderingar går mycket djupare än de frågor som splittrar dem. En sådan fråga är Mellanöstern en annan Turkiets medlemskap i EU som USA förordar.

2003 1/2 s 3-4
"EUs framtid avgörs de närmaste 10 åren"
Europeiska Unionen har varit ett embryo till det regionala samarbetets idealform. Om den underliggande mångfalden är för stor kan konflikter uppstå i en stabil ekonomi. Europas diversitet är stor. De 10 blivande medlemsländerna kommer att skärpa motsättningarna. Men EU har faktiskt chansen att etablera sig som en livskraftig modell för regionalt styre överallt i världen.

2003 1/2 s 4-6
"Vad händer nu?"
Utvidgningen är första etappen på en lång resa. Om folket säger ja i folkomröstningarna kommer 10 nya medlemmar att anslutas den 1 maj 2004. Frågan blir då hur deras ekonomiska utveckling blir, vilken inverkan de får på EU samt EUs behandling av de länder som fortfarande bankar på porten som exempelvis Turkiet, Bulgarien och Rumänien. De nya ländernas ekonomier växer snabbare än de "gamlas" och så måste det förbli om inte klyftan dem emellan ska förbli lika stor som den är nu.

2003 1/2 s 4-5
"Cypern står högst på dagordningen"
Det nya ordförandelandet Grekland vill främst ha en överenskommelse med Cypern, vidare gemensamma bestämmelser för den illegala invandringen samt att alla 10 "Cypern står högst på dagordningen"
Det nya ordförandelandet Grekland vill främst ha en överenskommelse med Cypern, vidare gemensamma bestämmelser för den illegala invandringen samt att alla 10 kandidatländer undertecknar sina anslutningsavtal.

2003-3 s 3
"EU varnar Berlin, Paris och Bonn"
EU kommissionen hotar med sanktioner, inklusive böter, om EUs stora ekonomier inte minskar sina budgetunderskott. "Sunda finanser är en förutsättning för att vi ska få fart på tillväxten i Europa" säger EUs ekonomi- och finanskommissionär Pedro Solbes. Tyskland har svårt att skära ner de stora offentliga utgifterna p g a landets generösa och djupt rotade välfärds- (socialbidrag särskilt till invandrare) och arbetslöshetsförmåner.

2003-3 s 4-5
"Solana förutspår växande klyfta mellan EU och USA"
Europa och USA har olika syn på många världspolitiska frågor. Det är naturligt säger EUs "utrikesminister" Javier Solana som förklarar skillnaden med att USA är ett religiöst samhälle och USA ett sekulärt. Ett religiöst samhäller uppfattar ondskan som ett resultat av ett moraliskt val och fri vilja medan ett sekulärt samhälle försöker ge ondskan politiska eller psykologiska förklaringar.

2003-4 s 4-6
"Pengarna hamnar i fel fickor"
De rika ländernas skattebetalare betalar ungefär en miljard dollar per dag i jordbrukssubventioner, pengar som, enligt en rapport från OECD, hamnar hos familjer som inte behöver dem. Pengarna går till stor del till markägare och leverantörer till jordbruket av gödsel och lantbruksmaskiner. I värsta fall går bara 25 % av pengarna dit de är ämnade. "Små familjeföretag med relativt små arealer får inga eller mycket små bidrag". 80 % av EUs jordbruksstöd går till 20 % av bönderna. 2003-5 s 3
"Fransk-tyska alliansen väcker oro i Washington"
USA befarar att denna allians kommer att resultera i en mer oberoende försvars- och utrikespolitik. De tycker inte om förslaget att installera en gemensam enhet för anskaffning av försvarsutrustning. De störs också av att USAs gamla allierade Storbritannien tycks stödja den tysk-franska planen. Det är inte heller bra att EU överväger att ersätta enhällighet med majoritetsbeslut i utrikespolitiska frågor. Detta skulle ge EU en mer kraftfull och fokuserad utrikespolitik. (Verkligen rädda för konkurrens?)kandidatländer undertecknar sina anslutningsavtal.

2003-3 s 3
"EU varnar Berlin, Paris och Bonn"
EU kommissionen hotar med sanktioner, inklusive böter, om EUs stora ekonomier inte minskar sina budgetunderskott. "Sunda finanser är en förutsättning för att vi ska få fart på tillväxten i Europa" säger EUs ekonomi- och finanskommissionär Pedro Solbes. Tyskland har svårt att skära ner de stora offentliga utgifterna p g a landets generösa och djupt rotade välfärds- (socialbidrag särskilt till invandrare) och arbetslöshetsförmåner.

2003-3 s 4-5
"Solana förutspår växande klyfta mellan EU och USA"
Europa och USA har olika syn på många världspolitiska frågor. Det är naturligt säger EUs "utrikesminister" Javier Solana som förklarar skillnaden med att USA är ett religiöst samhälle och USA ett sekulärt. Ett religiöst samhäller uppfattar ondskan som ett resultat av ett moraliskt val och fri vilja medan ett sekulärt samhälle försöker ge ondskan politiska eller psykologiska förklaringar.

2003-6 s 4
"Den fransk-tyska axeln har försvagats"
Förbundskansler Gerhard Schröders stora nederlag i söndagens delstatsval kan mycket väl spräcka den fransk-tyska alliansen i fråga om Irak, särskilt som förlusten kom samtidigt som 8 av nuvarande och blivande EU regeringschefer förklarade att de inte accepterar dessa två länder som talesmän för EUs utrikespolitik.

2003-7 s 3
"EU måste acceptera att det är splittrat"
Det är kanske dags att acceptera erkänna att EUs gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik är en omöjlighet. Om EU ska ha en gemensam säkerhetspolitik måste denna inom överskådlig tid begränsas till framför allt den egna regionen och dess närområde. Det är nog all Europa kan eftersträva och det bör det göra. Att som Tony Blair aktivt ta stöd för USAs politik medför stora politiska risker på hemmaplan men inget inflytande på Washingtons politik.

2003-7 s 4-5
"EU debatterar Guds plats i unionen"
Elva män och två kvinnor debatterar huruvida EUs nya författning ska innehålla referenser till det gudomliga. Bland de som vill att Gud ska nämnas i författningen finns delegater från Polen, Italien, Tyskland och Slovakien medan motståndarna som är för ett sekulariserat Europa är franska nederländska, spanska och nordiska delegater.

2003-8 s 3-4
"Behöver EU en president, eller kanske två?"
Presidentfrågan skapar oenighet mellan stora och små EU-länder. Ett förslag som stöda av Spanien och Storbritannien innebär att en av unionens två presidenter utses av medlemsländerns regeringar medan den andra som blir chef för EU-kommissionen ska väljas av EU-parlamentet. Ledaren för framtidskonventet, Giscard d'Estaing vill däremot ha en president som ska tillsättas i direkta val. En självklar kandidat är den danske statsministern Anders Fogh Rasmussen som fick mycket beröm för sitt sätt att sköta EUs hårda utvidgningsförhandlingar på toppmötet i december i fjol i Köpenhamn.

2003-8 s 4
"Dystra utsikter för EUs ekonomi"
Stabilitetspakten kan åsidosättas i händelse av naturkatastrof - eller krig. Tyskland som är EUs största ekonomi överskred paktens underskottsgräns på 3 % av BNP i fjol och så kommer att ske också i år. Sker detta också 2004 måste EU enligt reglerna i Maastrichtfördraget, inleda åtgärder för att bötfälla Tyskland. Regeringen i Berlin diskuterar med Frankrike och Storbritannien tanken att suspendera pakten på grund av "exceptionella omständigheter" till följd av risken för krig i Irak.

2003-8 s 5-6
"Cyperns enande i farozonen"
Clerides nederlag försvagar hoppet om en lösning av Cypernfrågan. Papadopoulus som vann presidentvalet har tidigare verkat för att Cypern skulle bli fritt från turkar. Han är känd för att motsätta sig en fredlig uppgörelse med turkcyprioterna. Därför blir det kanske bara grekcyprioterna som undertecknar ett anslutningsavtal med EU i april.

2003-9 s 3-4
"EUs ledare kämpar om makten"
President Chiracs kritik mot östeuropéerna gjorde dem ännu mer sammansvetsade i sitt stöd för USA. Striden mellan Storbritannien och Frankrike handlar mindre om Irak-frågan än om inbördes relationer i Europa. Tyngdpunkten kommer att förflyttas inom EU österut när utvidgningen fullbordas. Detta främjar särskilt Tyskland och får Blair att skicka brev till de 10 länder som blir medlemmar i unionen nästa år + Bulgarien, Rumänien och Turkiet. Chirac i sin tur fördömer dessa länder för deras stöd till USA och menar att de bör hålla tyst.

2003-9 s 5-6
"EU har ögon och öron överallt"
EU har i all tysthet skaffat sig en egen underrättelsetjänst. EUs uppdrag i Makedonien blir agenternas eldprov. På Balkan har EU ett nätverk av över 100 s k övervakare. Dessa har nyligen rapporterat från en makedonsk by nära gränsen till Kosovo att våldsdåden mellan etniska albaner åter snabbt ökar. Enligt en klankodex från 1400-talet låter man de Äldstes råd döma i gamla släktfejder. Enligt denna ska mord vedergällas med mord. Det är EUs utrikespolitiske representant Javier Solana och hans stab som förmedlar kunskapen. De har idag en detaljerad kunskap om alla faror och hot i Makedoniens rättslösa områden, där 250 soldater från EUs krishanteringsstyrka i mars tar över skyddsuppdraget efter NATO.

2003-10 s 3
"Nykomlingar försenar EUs nya författning"
EUs kandidatländer vill vara med och förhandla om unionens framtid. Tanken från början var att författningsutkastet skulle var färdigt till toppmötet i Thessaloniki i juni. Tiden är knapp: 10 länder ska ansluta sig till EU i maj 2004, valen till Europaparlamentet ska hållas månaden efter, och en ny kommission måste utses. Denna vecka röstar alla kandidatländer on huruvida de ska ansluta sig eller ej. Många länder menar att medborgarna inte kan rösta om de inte vet huruvida de kommer att ha möjlighet att påverka den nya författningen.

2003-11 s 3
"Malta sa ja till EU"
Maltas medborgare röstade i lördags ja till medlemskap i EU i en folkomröstning, som var föremål för stort intresse och mycken nervositet i EUs medlemsländer. Även om invånarantalet bara är 400000 föregicks valet av en intensiv debatt i den f d brittiska kolonin och valresultatet, 53, 65 % för, ansågs vara en viktig fingervisning inför de övriga 9 kandidatländer som ska rösta i år. Valet var dock bara rådgivande och är inte bindande för Maltas regering.

2003-12 s 3-4
"Europa har kört fast"
Tillväxten i Europa fortsätter att tappa fart trots vällovliga ambitioner"
Toppmötet i Bryssel ska handla om "Lissabonagendan" men risk finns att IRAK-frågan kommer att dominera allt. Programmet lanserades 2000 som en reaktion på tydliga bevis för att de europeiska ekonomierna inte höll jämn takt med de amerikanska. Orsaken är att amerikanerna jobbar mer och att generösa välfärdssystem bromsar Europas ekonomiska tillväxt och leder till högre skatter och färre jobb. Många av välfärsstatens förmåner tillfaller inte alla utan främst mottagare av skattefinansierade förmåner.

2003-12 s 4-5
"Kasta inte det transatlantiska samarbetet överbord!"
Britterna kräver rättning i leden och ett slut på Tysklands och Frankrikes utpressningsförsök mot de nya kandidatländer i Östeuropa. Dessa vägras t ex delta i EU-ländernas senaste toppmöten om Irak. De uppmanas att ansluta sig till den fransk-tyska utrikespolitiska linjen med risk att annars få sina medlemskap blockerade!

2003-13 s 3-4
"Europa är i stort behov av reparation"
Toppmötet ägde rum i en frostig atmosfär. Att reparera skadorna efter skiljelinjerna kring Irak kommer att ta mycket lång tid och kraft. EU är mer splittrat än någonsin förr avslöjades på det s k Lissabonmötet i Bryssel. Storbritannien, Irland, Spanien och Italien stöder helhjärtat USAs Irakpolitik. Tyskland och Frankrike är de främsta motståndarna.
Tyskland är det land som råkat mest illa ut när det gäller att inte ha kunnat följa ambitionerna i Lissabon-processen att avreglera arbetsmarknaden.

2003-13 s 4-5
"Europa går vilse utan en egen Mellanösternlösning"
EU måste utveckla en gemensam utrikespolitik för Mellanöstern där man har en positiv roll att spela. Annars riskerar man att åter tas på sängen av USA. Till skillnad från USA skulle européerna sätta den arabisk-israeliska konflikten i centrum för sin strategi.

2003-13 s 6
"Slovenien röstar för medlemskap i EU"
Slovenerna röstade med en överväldigande majoritet i tisdags för ett medlemskap i EU och Nato. Slovenien är tillbaka i det "Europa landet tillhör".

2003-13 s 3-4
"Europa är i stort behov av reparation"
Toppmötet ägde rum i en frostig atmosfär. Att reparera skadorna efter skiljelinjerna kring Irak kommer att ta mycket lång tid och kraft. EU är mer splittrat än någonsin förr avslöjades på det s k Lissabonmötet i Bryssel. Storbritannien, Irland, Spanien och Italien stöder helhjärtat USAs Irakpolitik. Tyskland och Frankrike är de främsta motståndarna.
Tyskland är det land som råkat mest illa ut när det gäller att inte ha kunnat följa ambitionerna i Lissabon-processen att avreglera arbetsmarknaden.

2003-13 s 4-5
"Europa går vilse utan en egen Mellanösternlösning"
EU måste utveckla en gemensam utrikespolitik för Mellanöstern där man har en positiv roll att spela. Annars riskerar man att åter tas på sängen av USA. Till skillnad från USA skulle européerna sätta den arabisk-israeliska konflikten i centrum för sin strategi.

2003-13 s 6
"Slovenien röstar för medlemskap i EU"
Slovenerna röstade med en överväldigande majoritet i tisdags för ett medlemskap i EU och Nato. Slovenien är tillbaka i det "Europa landet tillhör".

2003-14 s 4
”Bryssel ser unionen växa mot Balkan”
Sammanslagningen av Europa blir inte komplett förrän den inkluderar sin sydöstra del – länderna på västra Balkan blir nästa grupp. Det är Kroatien (som redan har ansökt), Serbien-Montenegro, Makedonien, Bosnien och Albanien. Det krävs av dem att de ska vara demokratier och rättsstater och de ska ha en marknadsekonomi som klarar en jämförelse med övriga länder i regionen. Kanske krävs det en särskild strategi för ansökarländerna inför själva ansökan som skulle stärka regionens ekonomi och minska korruptionen.

2003-14 s 5
”EU-styrkor tar över fredsroll i tysthet”
EUs Operation Concordia tog över Natos fredsbevarande uppgift i Makedonien. Styrkan kallad EU-For har 300 lättbeväpnade fredsbevarare från 27 länder. EU har redan tagit över FN-polisens uppgifter i Bosnien.

003-15 s 3-4
”EU-tåget kör vidare mot okänd destination”
Snart är alla ombord på EU-tåget men ingen vet vart resan bär. Malta och Slovenien har röstat ja för anslutning med stor majoritet. Nu är det Ungerns tur.
Medan Tyskland och Frankrike vill se det nya EU både som ”en stark partner och motvikt till USA” vill de nya centraleuropeiska länderna ställa sig mera på USAs linje.

2003-17 s 3
”EU-konventet förordar gemensam utrikesminister”
EUs utrikespolitik är just nu inte mycket att hurra för, men med en gemensam utrikesminister ska det bli bättre, tror gruppen som planerar för unionens framtid.

2003-17 s 4
”EUs hårda kärna”
I förra veckan undertecknade 25 stats- och regeringschefer fördraget om EUs utvidgning. Frågan är nu om unionen fungerar med så många medlemsländer. En nyktrare syn på utvidgningen kom när de östeuropeiska kandidatländerna medverkade till att skärpa motsättningarna i EU genom att helhjärtat ställa sig bakom George Bushs krigsplaner. Tisdag nästa vecka sammanträder regeringscheferna för Frankrike, Tyskland, Belgien och Luxemburg för att uppnå ett mycket närmare samarbete i försvarsindustrin och i utvecklingen i den militära potentialen plus samordning av militära planerings- och beslutsstrukturer. Dessa länder vill bilda den ”hårda kärnan”

2003-17 s 5
”USAs inblandning kan äventyra Turkiets medlemskap i EU”
Varnar EUs utvidgningskommissionär Günter Verheugen som säger att amerikanska påtryckningar bara försämrar Turkiets sak. Samtidigt hävdar andra att USAs engagemang i Turkiets sak påtagligt har svalnat p g a Turkiets motstånd mot att hjälpa USA i kriget mot Irak.

003-17 s 5
”Vatikanen bevakar sina intressen”
Vatikanen har under påven Johannes Paulus II arbetat intensivt på att stärka kyrkans inflytande i östeuropa sedan kommunismens fall. Slovakien planerar att ingå en pakt med Vatikanen om en samvetsklausul som betyder att den romersk-katolska kyrkans inflytande i skolor, sjukhus, domstolar och säkerhetsstrukturer stärks. Vatikanen trycker också på att de östeuropeiska kandidatländerna ska kräva att författningen hänvisar till de kristnas Gud.

2003-19 s 4
”Lustjakt förde EU till lugnare vatten”
Utrikesministrarna för 25 nuvarande och blivande EU-länder tillbringade 36 timmar på Egeiska havet i ett försök att reparera unionens transatlantiska relationer. Det tycks ha fungerat. Man enades om att ge EUs säkerhets- och utrikespolitiske chef Javier Solana i uppdrag att formulera en gemensam säkerhetsstrategi före mitten av juni. Senaste tidens djupa sår tycks ha läkt ganska snabbt.

2003-19 s 5-6
”Handelsfrågor erbjuder tillfälle till försoning”
Förhandlingarna om ett nytt handelsavtal skulle kunna överbrygga klyftan mellan USA och Europa. Robert B Zoellick som är USAs handelsrepresentant talade under veckoslutet inför tyska företagsledare i München som hälsade honom med entusiasm. Zoellick uppmanade européerna att minska sitt stora jordbruksstöd så att det kommer i paritet med USAs.

2003-20 s 3-4
”Hur mycket bestämmer Bryssel egentligen?”
EUs medlemsländer låter Bryssel stifta många lagar, men de håller hårt i sina plånböcker. Det som folk bryr sig om regleras fortfarande på nationell nivå. 50 % av de nya nationella lagarna regleras i Bryssel. EUs auktoritet sträcker sig långt utanför den enhetliga marknaden. De största områdena för nya lagar är miljön, den allmänna sjukvården, konsumentskydd och intern säkerhet. Trots allt tal om subsidaritet, dvs att lagar ska stiftas på en så lokal nivå som möjligt har Bryssel en stark europeiseringsdrift. Frågor som får folk att demonstrera på gatorna styrs dock fortfarande i stort sett på nationell nivå.

2003-20 s 4
”Många små fnurror på tråden”
Kriget är över men alliansen blöder än.
EUs utrikespolitiska chef Javier Solana uppmanar USA att umgås med Europa som en enhet i stället för att vända sig till enskilda allierade som stöder Washingtons politik. Polen, Danmark, Bulgarien och Estland han nu anslutit sig till Storbritannien, Spanien och Italien och deklarerat att de är beredda att delta i fredsbevarande arbete i Irak.

2003-20 s 5
”Bryssel ställer ultimatum”
EU ger USA drygt fyra månaders tidsfrist för att ändra en skattelag. EU kräver att USA slutar ge lagstadgade skattelättnader för företagen. Om USA inte ändrar lagen om exportstöd hotar EU med sanktioner på upp emot 4 miljarder dollar vilket är det största vedergällningspaketet i WTOs historia.

2003-21 s 3
”Europas ekonomi är farligt nära recession”
Ny ekonomisk statistik ökar pressen på Europeiska centralbanken att sänka räntan. Tysklands ekonomi har krympt två kvartal i rad. Samma har hänt i Italien. USA växer med bara 2 % om året och det är otillräckligt för att fungera som draghjälp åt både Asien och Europa. Dollarn har minskat med 26 % gentemot euron men det förvärrar bara den europeiska krisen. Den främsta orsaken till denna är dock motviljan att genomföra nödvändiga reformer av arbetsmarknad och välfärdssystemet.

2003-21 s 6
”Har EU-konventet någon betydelse?”
Konventet inrättades i februari 2002 för att skriva en författning för EU inför utvidgningen nästa år. Tanken är att reformera unionens institutioner och procedurer som från början skapades för EUs 6 grundarländer 1957. När förslaget är klart kommer det att presenteras för EUs ledare på toppmötet i Thessaloniki i juni. Ett förslag kommer att bli att EU har en permanent ordförande som leder toppmötena.2003-21 s 6-7
”EU måste välja rätt sorts ledare”
Debatten om europeiska unionen ska ha en president eller två skulle ha varit ganska roande om den inte hade kunnat få så allvarliga konsekvenser. Förslaget om kollektivt presidentskap har väckts av de mindre medlemsländerna.

2003-23 s 3-4
”Nu hårdnar kampen om makten i EU”
EUs framtidskonvent lägger just nu sista handen vid utkastet till en ny EU-författning. Redan kända delar av förslaget möter kritik. EUs små medlemsländer befarar att nya regler kommer att minska deras inflytande. Författningsförslaget ska först diskuteras på EUs toppmöte i Grekland denna månad. Sedan blir det en konferens mellan medlemsländernas regeringar. Förhoppningen är att det ska ha godkänts, ratificerats och implementerats om ett år, då EU får 10 nya medlemmar. Framtidskonventet vill ha maximalt 15 kommissionärer och att EU-ordförandeskapet inte längre ska rotera. Slutligen ska finansministrarna får mer makt än idag.

2003-23 s 4-5
”EUs nya författning”
Den består av en pampig deklaration som inledning i vilken Europas ”kulturella, religiös och humanistiska arv” hyllas. Del 1 är Författningens centrala juridiska principer. Del 2 är en Deklaration om grundläggande rättigheter. Del 3 behandlar Politiken och del 4 procedurer för ratificering. Författningen ska ersätta alla existerande EU-fördrag. Ett land som inte ratificerar kanske måste lämna unionen.

2003-23 s 4-5
”EU-parlamentet får mer att säga till om”
Enligt utkastet till en ny EU-författning utökas EU-parlamentets makt från 34 till 70 områden, bl a känsliga områden som asylpolitik, EUs årsbudget, energi och regionala fonder. På områden som utrikespolitik, försvar och skatter ska däremot nationella veton gälla även i fortsättningen. Danmark kommer att folkomrösta om EUs nya författning i likhet med Frankrike och Spanien. I Tyskland och Storbritannien kommer parlamentena att avgöra.

2003-23 s 5-6
”EUs inte särskilt snabba insatsstyrka”
EUs insatsstyrka tycks huvudsakligen vara virtuell, dvs den existerar huvudsakligen i entusiastiska politikers hjärnor. EU har som mål att 2003 kunna sätta in 60000 soldater inom 60 dagar och hålla styrkan i gång under minst ett år. Men problemet är de europeiska regeringarnas ovilja att satsa pengar på både material och forskning.

2003-24 s 3
”Polen är klart för medlemskap i EU”
Polackerna sa ja, men vägen till medlemskap är fullt av hinder. 77 % röstade ja. 59 % röstade. Därför kommer Polen att i maj nästa år gå med i unionen. Men till dess måste Polen få ihop de 6,5 miljarder euro som det kostar årligen att vara med. Tusentals offentliganställda måste sägas upp när arbetslösheten redan är stor.

2003-24 s 4
”OECD underkänner reformtakten”
OECD konstaterar att jordbruksreformen stagnerade i de rika länderna och backade i USA förra året. Det totala värdet av jordbruksstöd i medlemsländerna ökade från 303 till 318 miljarder dollar i fjol. Industriländerna har också misslyckats med att kanalisera stödpengarna till miljö- och utvecklingsprogram, som inte förvränger konkurrensen på marknaden.

2003-24 s 5
”Inte ännu”, sade finansminister Brown”
Blair håller hoppet om folkomröstning vid liv, medan Brown konstaterar att de ekonomiska kriterierna för medlemskap i valutaunionen inte är uppfyllda. Han tycks dock ha intagit en mindre negativ hållning i frågan. Browns prognos var positivare än vad många EMU-förespråkare hade väntat sig. Två tredjedelar av britterna säger att de inte vill byta valuta. Pundet är en symbol för nationell enhet.

2003-25 s 5-7
”Det nya Europa?” (av Rana Foroohar i Newsweek)
Alla påstår att det finns en klyfta mellan de gamla och de nya EU-länderna, men faktum är att det råder stort samförstånd i de riktigt viktiga frågorna. Det ”nya” Europa existerar inte. Visserligen gav 7 länder Washington sitt stöd före kriget, men bara Polen skickade soldater. Kärnan i det europeiska samarbetet är inte politiken utan den livliga frihandeln och en gemensam valuta. De 10 kandidatländerna är en heterogen grupp med olika prioriteringar. Esterna är offensiva frihandlare, polacker och slovaker snarare protektionister. Alla har de alldeles för stora välfärdsprogram, enorma budgetunderskott och åldrande befolkningar. Alla har stor offentlig sektor.

2003-25 s 7
”Madrid räddar sina stödpengar”
Spanien lyckades, med hjälp av några kompromisser i sista minuten i EUs framtidskonvent avvärja ett hot mot de miljarder euro som landet får från EU varje år. Konventets utkast till en ny EU-författning innehåller regler som kan ge Spanien (och alla andra medlemsländer) vetorätt över EUs budget fram till 2017.

2003-25 s 8-9
”Konventet nådde inte ända fram, men nästan”
EUs framtidskonvent har formellt avslutat sitt arbete. Nu väntar flera månaders finslipning och kompromissande. Den nya författningen konsoliderar de tre fördrag som för närvarande styr EU, rationaliserar röstprocedurer och skapar ett nytt presidentämbete. Den ger mer makt åt kommissionen och parlamentet. Det är inom områdena utrikespolitik, skatter och försvar som man är mest oenig. Därför kommer man att fortsätta diskutera förslaget. En möjlighet är att skapa en ”Eurogrupp” med egen ordförande. Då kan denna fatta beslut utan Storbritanniens, Danmarks och Sveriges inblandning. Författningsförslaget måste godkännas av alla 15 nuvarande medlemsländer.

2003-25 s 10
”Tjeckien klar för EU”
De ovanligt EU-skeptiska tjeckerna röstade trots allt ja till medlemskap, men nu måste den tjeckiska regeringen ta upp kampen mot den motsträviga oppositionen. 77 % röstade ja. 55 % deltog i valet. Premiärminister Spindla menar att Tjeckien äntligen är återförenat med Västeuropa efter att ha varit instängt bakom järnridån i ett halvsekel. Det blir dock svårt att enas med oppositionen i arbetet med att förbereda ekonomin för EMU. Budgetunderskottet måste ner. Facket förbereder stora demonstrationer mot reformer som innebär nedskärningar i den statliga byråkratin, tak för löneökningarna minskningar av sociala förmåner och höjda indirekta skatter.

2003-25 s 12-13
”Jordbrukspolitiken gick i EUs egen fälla”
EUs jordbrukspolitik skakas av en ny skandal: serbiska sockerhandlare har tjänat miljoner på EUs sockersubventioner. Bryssel har satt sockerpriset till 680 euro per ton som är tre gånger högre än världsmarknadspriset. På våren 2000 bestämde EUs jordbruksministrar att Kroatien och Jugoslavien skulle få exportera sitt socker tullfritt till EU, dvs köpa det för 215 euro och sälja för 680 euro per ton. Tanken var att länderna bara skulle sälja det som de själva producerat. Men det gick ju lika bra att köpa socker från EU eller Östeuropa för 215 och sedan sälja för 680. Bland de misstänkta finns Serbiens ”sockerkung” Miodrag Kostic som anses vara det regerande demokratiska partiets främsta finansiär.

2003-26 s 12-13
”Allt är som vanligt i EU”
En myriad av vitt skilda visioner, drömmar och ambitioner kom till uttryck på toppmötet i Thessaloniki. EUs ledare är oeniga om hur mycket utvidgning som är lämplig och även om hur stor unionen bör bli. Många vill att EU ska förbli en kristen klubb och då är Turkiet och Israel uteslutna. Men även bland de nuvarande 15 medlemmarna finns stora olikheter i fråga om ekonomisk prestanda, språk och kultur.

2003-26 s 4
”Från rött till gult ljus för Balkan”
Länderna på Balkan tar plats i EU-kön. EUs ledare har lovat att bistå med pengar och politiska råd så att de krigshärjade länderna på Balkan kan bli medlemmar i EU. Men då måste dessa länder angripa den organiserade brottsligheten och korruptionen. Balkanländerna som är en viktig knutpunkt för den illegala invandringen, måste komma till rätta med flykting- och narkotikasmugglig genom att förbättra sina gränskontroller.

2003-26 s 4-5
”Ett nytt Romfördrag har lanserats”
EUs framtidskonvent har gjort sitt. Nu återstår att se hur mycket av Giscard d’Estaings arbete som finns kvar när EUs medlemsländer har diskuterat klart någon gång nästa vår. Utkastet som presenterades på toppmötet i Thessaloniki föreslår bland annat inrättandet av ett enskilt departement som ska ledas av en gemensam utrikesminister.

2003-26 s 4-5
”Dags att diskutera Kosovo”
EU och USA kommer att stödja direkta samtal mellan Serbien och Kosovo i syfte att sätta punkt för en av de sista återstående konflikter som äventyrar säkerhet och stabilitet på Balkan. Kosovo tillhör konstitutionellt Serbien men i praktiken har regionen styrts som ett FN-protektorat sedan 1999. Alla inblandade parter anser att tiden nu är mogen för förhandlingar om ett fungerande partnerskap mellan Kosovo och Serbien.

2003-27 s 3-7
”Berlusconi, Den kontroversielle mediekungen är EUs nye ledare”
Silvio Berlusconi har alltid litat till sin charm, instinkt och förmögenhet för att få som han vill. Men misstankarna om korruption och intressekonflikter finns kvar och hans motståndare i den italienska vänstern har blivit starkare. Frågan är nu om EUs nye ordförande växer med uppgiften eller om han blir en pinsam parentes i både EUs och Italiens historia. Berlusconi utövar direkt eller indirekt kontroll över 6 av Italiens 7 nationella TV-kanaler. Tidningen Corriere della Sella är Italiens största och mest oberoende tidning. Dess majestätsbrott och måttfulla men ihärdiga kritik mot premiärministern har noterats. Berlusconi vill utvidga sitt medieimperium med denna tidning. Berlusconi är duktig på att hålla ihop sin bräckliga regerings koalition. Vice premiärminister är Nationalalliansens Gianfranco Fini.
1994 när Italiens misskrediterade efterkrigspartiet föll sönder verkade det so om Berlusconi erbjöd en ny början. Nyhetens behag var temat även 2001.
Nu när Italien tagit över ordförandeskapet i EU vill Berlusconi att medlemsländerna ska enas om en ny författning så att även den nya konstitutionen får bära Roms namn.

2003-27 s 8
”Det bidde en tumme”
EUs jordbruksreformer må vara radikala enligt unionens standard, men de är inte tillräckligt långtgående för att tillfredsställa resten av världen. Kärnan i kommissionens förslag var att bryta kopplingen mellan subventioner och produktion. Ersättning skulle i stället utgå för landsbygdsutveckling och miljöskydd. De av CAP mest gynnade; Frankrike, Spanien, Irland och Portugal motsatte sig förslaget och man enades om en urvattnad kompromiss.

2003-29 s 3-4
”Det enade Europa är ingen utopi”
Tre tunga européer tror sig veta hur EU kan fungera bättre och bli en kraft att räkna med i världspolitiken.
Samarbetet mellan Tyskland, Frankrike och Storbritannien måste bli bättre. Storbritannien måste lämna illusionen att det har mest att vinna på det exklusiva ”speciella förhållandet” till USA. Frankrike måste sluta tro att allt som är dåligt för USA är bra för Frankrike och Tyskland måste bli modigare, de känner inte längre tvånget av att vara mönstereuropéer nu sedan landet förenats med grannländernas medgivande. EUs nye utrikesminister bör bli stark och uppgiften är att formulera en gemensam strategisk syn på de utmaningar som världens ställs inför: skurkstater, internationell terrorism, spridning av massförstörelsevapen, fattigdom, organiserad brottslighet, narkotika, människosmuggling och miljöförstörelse.

2003-29 s 5
”Bråk i EU-sandlådan”
Det kommer att stå Italien dyrt om de ”öldrickande, rapande tyskarna” inte invaderar de italienska badstränderna i sommar. En italiensk regeringsföreträdare, Stefano Stefani, påstod också att Tyskland var ”ett land som är förgiftat med arroganta fördomar”. Bråket antyder att normala tider inte råder i Italien och Tyskland.

2003-29 s 4-5
”Giscard d’Estaing satte punkt för konventet”
Valéry Giscard d’Estaing satte i torsdags i förra veckan punkt för EUs författningskonvent med en sista vädjan till EUs ledare att harmonisera ländernas företagsskatter eftersom olika nivåer förvränger marknaden. Konventet har varat i 17 månader. Denna vecka presenteras det slutgiltiga förslaget i Rom. Sedan ska detta diskuteras i en regeringskonferens som startar i oktober.

2003-29 s 7
”Cyperns parlament för EU”
Det cypriotiska parlamentet röstade enhälligt för ett inträde i EU med officiellt tillträde i maj nästa år. Utfästelsen kom tre månader efter det att EU godkänt Cyperns inträde jämte nio andra staters.

2003-30/31 s 6
”EU rensar i sin egen byk – igen”
Under den gångna veckan påbörjades en omfattande utredning av hemliga bankkonton och falska kontrakt inom Europakommissionen. Dess vice ordförande, Neil Kinnock, beordrar nu kommissionens högsta chefer att besvara ett frågeformulär om bedrägerier. Enligt Kinnock finns det bevis för att en ”ytterst förkastlig verksamhet” pågår särskilt i Eurostat, där hemliga och olagliga bankkonton öppnats, varigenom flera miljoner euro tros ha försvunnit till vissa underleverantörer.

2003-30/31 s 7-10
”Frågor och svar om Europa”
Förslaget till en ny EU-författning, som antogs av EUs ledare vid toppmötet i Grekland i slutet av juni, har orsakat kontroverser, förvirring, upprördhet och leda. Men vad handlar det egentligen om? EU kommer att gå alltmer mot att bli en europeisk stat. Men det är det till stor del redan nu och fortfarande kan EU inte beskatta och föra krig. Det som påverkas mest är rättsväsendet och inrikespolitik, t ex kan asyl- och flyktingpolitik beslutas med majoritetsröstning. Euro-gruppen kommer att formaliseras och länder som inte är med kommer att uteslutas från beslut om t ex ändrade budgetregler. Vi får gemensamma grundläggande rättigheter. Alla länderna får var sin kommissionär men bara 15 får rösträtt. Den verkliga vinnaren är EU-parlamentet.
Nu måste den nya författningen ratificeras av samtliga medlemmar. Om några länder inte godkänner förslaget kan de övriga komma överens om att upplösa de gamla fördragen och bilda en ny union under den nya författningen.

2003-36 s 4
"Falukorv från Falun och champagne från Champagne"
EU är nära en lösning om en lista på 41 berömda produktnamn inom mat och dryck. Dessa produktnamn får, enligt EU-kommissionen i Bryssel, inte användas av producenter utanför Europa. Det handlar också om namn som Parmaskinka, Roquefortost, Mortadella och Ouzo. Endast producenterna i den ursprungliga regionen ska ha rätt att använda namnen. EUs planer på att göra denna lista väcker starkt motstånd i många länder.

2003-37 s 3-7
"EU-medlemskapet väcker både bävan och förväntan"
Polen är utan jämförelse det största av de länder som nästa vår går med i EU. Polen är också det land som är minst i fas med unionen. Polen svarar för nästan halva BNP i alla de 10 kandidatländerna. Men Polen kan få svårt att uppfylla EUs alla regler för jordbruket och säkra livsmedelsprodukter. Polen förmår kanske inte heller presentera välunderbyggda projekt för att kunna lägga beslag på sin beskärda del av EUs utvecklingsfonder, vilket i så fall gör landet till nettobetalare av EUs budget. Landets höga budgetunderskott gör att Polen inte kan räkna med EMU-medlemskap förrän 2010. Polen är mycket intresserad av EUs utrikespolitik. Polen vill ha nära kontakter med USA och Storbritannien men vill också att EU intresserar sig för Polens grannar österut som Ukraina, Vitryssland och Ryssland.

2003-37 s 4-5
"Nya medlemmar uppmanas att ta det lugnt"
Grönt ljus för EU men inte för euron. Den nye ordföranden i EUs traditionellt mycket hemlighetsfulla ekonomi- och finansutskott, Koch-Weser, som avgör vilket land som får inför euron påpekar att de nya medlemmarna måste bevisa att de förmår upprätthålla en stabil kurs gentemot euron innan de kan gå med i valutaunionen.

2003-37 s 7-9
"Den stilla revolutionen"
Turkiets premiärminister Erdogan vänder upp och ned på sitt land. Han försöker vinna USAs gunst och arbetar hårt för att Turkiet ska uppfylla kriterierna för medlemskap i EU vilket faktiskt bekymrar Ankaras motståndare i Bryssel. Upp emot 10000 turkiska soldater kommer under hösten att ansluta sig till styrkorna i Irak. Men ännu viktigare för Erdogan är medlemskapet i EU. 70 % av turkarna vill gå med även om landet inte ännu är moget. Ekonomin är bräcklig, klyftan mellan städerna i väst och landsbygden i öst är avgrundsdjup och dessutom har Erdogan misslyckats med att lösa Cypernfrågan.

2003-37 s 13
"Européernas misstro mot USA växer"
Klyftan efter Irakdebatten blir bara större och större. En undersökning har gjorts i USA och 7 Eu-länder: Tyskland, Frankrike, Storbritannien, Italien, Holland, Polen och Portugal. Amerikanerna är mer benägna än européerna att godkänna bruket av våld. 63 % mot 37 % stödjer t ex våld mot Nordkorea för att stoppa landets kärnvapenprogram.

2003-38 s 5
"Det ligger en hund begraven i Bryssel"
Sparkade Eurostatchefen bedyrar sin oskuld. Den förre chefen, Yves Franchet, för Eurostat, EUs statistikbyrå, som avskedades i maj efter en finansskandal, har brutit sin tystnad och deklarerat att han aldrig dolde den finansiella styrningen av byrån eller undanhöll någon information från EU-kommissionen. Franchet påstår att han skickat alla viktiga rapporter från den interna revisionen till EUs antikorruptionsmyndighet utan någon reaktion från dess sida.

2003-38 s 26
"Bakåtsträvarna har vind i ryggen"
Blivande EU-länder sluter upp bakom Frankrikes motstånd mot jordbruksreform. Polen och Ungern har uttryck ett starkt stöd för att man bevarar EUs gemensamma jordbrukspolitik intakt. Antalet bönder i EU ökar med 50 % nästa år. Ett nät av tariffer och kvoter gör att t ex nötkött kostar 221 % mer med CAP (den gemensamma jordbrukspolitiken) än utan. En förändring kommer först när Europas konsumenter inser att de betalar ett alltför högt pris för systemet.

2003-39 s 3
"EU står inför en hektisk valsäsong"
Det räcker med att ett enda EU-land säger nej till EUs nya författning för att dokumentet ska hamna i papperskorgen. Minst 5 av de nuvarande 15 EU-länderna, Danmark, Irland, Holland, Portugal och Spanien har bestämt sig för att rösta om författningen. EU-kommisionens ordförande Prodi vill att fler frågor ska avgöras med majoritetsbeslut, alltså länderna ska ha färre möjlighet till veton, och att eurozonens länder ska ha större ekonomisk makt.

2003-39 s 4-5
"Stockholmssyndromet"
Sveriges nej till euron är en varningssignal till Europeiska Unionen. Vad betyder Sveriges nej? Det finns tre teorier. En menar att integrationen är oundviklig och inte stannar upp därför att Sverige röstar nej. Bakslag och kriser har kantat unionens väg men den politiska och ekonomiska logiken har drivit unionen framåt och förmått skeptiska länder att med tiden ansluta sig. En annan menar att nejet öppnar vägen för ett "differentierat Europa", där olika länder accepterar olika grader av integration. Katastrofteoretikerna menar att ett uppror mot EU som elitprojekt ät på gång.

2003-41 s 3
"EUs kommande problem: 25 ledare och 25 åsikter"
På det senaste mötet i Roms utkanter kunde de inte enas om den viktigaste frågan på dagordningen, den om den europeiska urtikesministerposten. De kom emellertid överens om att skrota ett förslag om ett lagstiftande råd som skulle han ha fungerat som ett slags alleuropeiskt parlamentariskt överhus. Det länderna är mest oense om när det gäller förslaget till ny konstitution är det framtida röstsystemet, kommissions storlek och huruvida man ska inkludera en hänvisning till kristendomen i författningen.

2003-41 s 4-5
"Ett orakel bestiger ECB-tronen"
Den 16 oktober möts Europas ledare i Bryssel för att inviga den 60-årige Jean-Claude Trichet som arvtagare till bankens nuvarande ordförande, Wim Duisenberg. Många anser att detta förebådar en ny, kraftfullare era för Europas yngsta och enligt mångas förmenande, mäktigaste institution. Trichet är nu chef för franska centralbanken och har haft känsliga poster under både Mitterrand och Chirac. Han har överlevt och frikänts från korruptionsanklagelser som var nära att krossa drömmen om att flytta till Frankfurt, ECBs hemstad. Han är mer teknokrat än innovatör och han kommer inte att avvika från bankens främsta mål: att kontrollera inflationen. Frankrike har arbetat hårt för att få Trichet till banken första president. Nu avgår Duisenberg som en kompromiss efter halva sin mandatperiod.

2003-41 s 5
"EU-kommissionen lanserar ett tillväxtpaket"
Kommissionen avslöjade nyligen höga ambitioner om att driva på EUs svaga tillväxt genom att stimulera offentliga och privata investeringar i transportsektorn och forskningsprojekt. Ordföranden, Romani Prodi, säger att en kontinuerlig ökning av offentliga investeringar med 1 % av BNP skulle kunna öka tillväxten i EU med mellan 0,6 och 1 % årligen. Det nya initiativet ska diskuteras av EU-ländernas ledare den 16-17 oktober.

2003-41 s 6
"Holländarna hoppas kunna laga sprickan EU/USA
Genom utnämningen av den holländske utrikesministern Jaap de Hoop Scheffer till generalsekreterare i Nato och Nederländernas 6 månaders ordförandeskap i EU under andra halvan av år 2003 hoppas holländarna förstärka sin roll. Holland uttryckte bara ett försiktigt stöd för det USA-ledda kriget och förstörde därmed inte sina chanser att vara vän med Tyskland och Frankrike. Däremot kan Holland komma att kräva att dessa två länder följer kraven i stabilitetspakten. Premiärminister Balkenende har problem med sin nya regeringen som sprack första gången bara 87 dagar efter det den bildats då Fortuyns parti splittrades. Nu har hans parti, den kristdemokratiska alliansen, en svag majoritet tillsammans med det nyliberala VVD och centerpartiet D66.

2003-41 s 7
"Brown/Mer/Eichel vill sätta fokus på EUs tillväxt"
I ett gemensamt brev från Storbritanniens, Tysklands och Frankrikes finansministrar uppmanas EU att ta itu med den "otillfredsställande tillväxten". Man varnar för att Europa "riskerar att inte uppnå sysselsättningsmålen år 2010". Man måste ta itu med den långsiktiga arbetslösheten och detta kräver en översyn av förmånernas varaktighet, täckning och nivå och man måste se till att välfärdssystemet inte hämmar sysselsättningen.

2003-43 s 3
"Reservplan redo för att rädda EUs författning"
Spanien och Polen har utsikter att få var sina två representanter i EU-kommissionen enligt ett förslag, som har lagts fram för att rädda förhandlingarna om EUs nya författning. Enligt fördragsförslaget skulle antalet kommissionärer bantas från 20 till 15. Reservplanen ger plats för 31 ledamöter, av vilka alla 25 medlemsländer ska ha var sin och de sex stora ha två var.

 2003-44 s 7-8
"Ny maktbalans i det nya Europa"
I rollen som värd för den internationella givarkonferensen om Irak fjärmade sig Spanien ännu mer från Frankrike och Tyskland. Spanien led länge av minnet av Francos diktatur. Men nu har Spaniens medlemskap i EMU, den snabba ekonomiska utvecklingen och rollen som en av världens största investerare i Latinamerika gjort att Spanien uppfyller kriterierna för högsta status. Spanien menar att EU har många medlemsländer som har anpassat sig bättre till det förändrade världsekonomiska läget än både Frankrike och Tyskland.

2003-45 s 3-4
"Leve EU-debatten!"
EU-skeptikerna må ha rätt eller fel men de behövs för debattens skull. EU-skeptikerna är en frisk fläkt i EU-parlamentet där samförstånd för det mesta är en gyllene regel. Skeptikerna är oftast kvinnor, oftast arbetareklass och oftast antingen under 30 eller över 60 år.

2003-46 s 3-4
"Stabilitetspakten gör inte skäl för sitt namn"
Tyskar och fransmän struntar i EUs stabilitetspakt - igen! Men de blir inte föremål för sanktioner, utan i stället diskuterar man en ändring av regelverket. Även Portugal överskrider gränsen och Storbritannien, Italien, Holland och Grekland är på väg att göra det 2004. Ingen vågar öppet ifrågasätta stabilitetspakten son man kom överens om i Dublin 1996 men nu funderar man på att införa bindande regler också för överskott i goda tider som kan bli en buffert för dåliga.

2003-46 s 4-5
"Beslutet om sanktioner sköts upp"
Frankrike lyckades i förra veckan avvärja en kraftmätning med anledning av den franska statens uppblåsta underskott. EUs utrikesministrar beslöt nämligen att skjuta upp omröstningen om huruvida Frankrike ska bestraffas för att dess budgetunderskott är oacceptabelt högt för tredje året i rad.

2003-46 s 5-6
"Bryssel kritiserar Warszawa"
Tilltagande EU-skepsis i Polen underblåses av kritiken från Bryssel. Polen får i EU-kommissionens årliga lägesrapport besked om att landet halkat långt efter i förberedelserna inför inträdet i EU om bara ett halvår. Kritiken gäller bl a bristande gränskontroller, korruption i den offentliga sektorn och bristande hygien i livsmedels- och jordbrukssektorn.

2003-46 s 6
"Cypern kan sätta krokben för Turkiet"
Turkiet vill gärna inleda medlemsförhandlingar med EU men detta allvarligt förhindras om Cypernfrågan inte blir löst nästa år. Före den 1 maj 2004 bör grek- och turkcyprioter ha hittat en lösning. Turkiets status som medlemsland hänger också på vilka reformer som landet genomför fram till i oktober nästa år.

2003-47 s 3
"Frankland eller Tyskrike"
En fransk-tysk union skulle stärka Paris och Berlins inflytande i Bryssel, men den skulle också kunna fungera som en räddningsplanka om det utvidgade EU blir ett misslyckande. Bakom ligger insikten att både Paris och Berlin riskerar att förlora en hel del av sitt inflytande i det utvidgade EU om de inte samarbetar mera.

2003-47 s 4
"Det går mot ljusare tider"
Signalerna om en blygsam uppgång i eurozonens ekonomier förstärktes i förra veckan. Tyskland och Frankrike visade tillväxtsiffror. Tyskland kommer loss ur recessionen tack vare stark efterfrågan på tyska exportprodukter framför allt från USA där tillväxten har tagit fart. Frankrike har med nöd och näppe undvikit recessionen.

2003-47 s 5-6
"Regionerna känner sig åsidosatta"
Europas stora regioner börjar förlora tron på Bryssel"
Många europeiska regionalister har länge betraktat EU som en allierad i kampen mot nationalstatens centralstyre. Men nu misstänker många att EU har upphört att uppmuntra regionalismen. Regionkommittén som har sitt säte i Bryssel är en synonym för leda och tandlöshet. Kommissionen vågar inte uppmuntra regionalismen öppet av rädsla för att stöta sig med mäktiga medlemsländer, främst Frankrike och Spanien.

2003-49 s 9
"Oenighet om röstreglerna i EU"
Storbritannien ställer upp bakom Polen och Spanien och motsätter sig en ändring av EUs röstfördelningssystem. Enligt det nya förslaget till författning skulle Tysklands makt förstärkas eftersom det gynnar länder med hög folkmängd. Nu meddelar Storbritanniens utrikesminister Straw att det gamla röstsystemet bör gälla till 2009. Författningen måste godkännas av alla länder i enighet. Eniga är man om att varje land bör ha en egen representant med full rösträtt i EU-kommissionen samt att antalet ledamöter i parlamentet ska vara lägst 5 eller 6 per land. Förslaget om EUs försvarssamarbete är en annan knäckfråga som särskilt Sverige är tveksam till.

2003-49 s 10
"Det nya, nya Europa"
Kreativt kaos eller ödesdiger splittring?
Frankrike och Tyskland beskyllde USA för att topprida andra länder i samband med kriget i Irak. Nu beskylls Tyskland och Frankrike för att vara Europas USA - en tvåhövdad supermakt, som topprider resten av Europa. Deras brott är att de struntar i EUs ekonomiska regler, tillrättalägger den nya författningen och försöker därmed styra hela Europaprojektet.

2003-50 s 3-4
"Visionen om det enade Europa brottas med verkligheten"
En rad kriser och motsättningar har på senare tid fått många bedömare att fråga sig om unionen kan fungera med så många medlemmar med så skiftande intressen och egenskaper. Denna vecka träffas unionens stats- och regeringschefer för att besluta om förslaget till ny EU-författning ska godkännas. Absolut jämlikhet inom EU är en orimlighet. Den grundläggande konflikten handlar om maktfördelningen mellan de stora och de små medlemsländerna. Alla EUs medlemsländer behöver de stora ländernas styrka, och dessa intar därför en särställning. Sådan är verkligheten.

2003-50 s 4-5
"Berlusconis övertalningsförmåga"
Samling i Bryssel inför ett historiskt steg i EUs historia. Berlusconi har under de senaste veckorna träffats de flesta av medlemsländernas regeringschefer för att försök få ihop en kompromiss om EU-författningen på toppmötet i Bryssel denna vecka. Italiens biträdande premiärminister Gianfranco Fini är övertygad om att mötet i Bryssel blir framgångsrik. Det måste bli en ny författning ammars blir det inget val till ett nytt EU-parlament i juni 2004.

2003-51/52 s 3-4
"Det enade Europa är fortfarande en myt"
Misslyckandet att enas om EUs nya grundlag är egentligen bara ett av många misslyckanden. EU har befunnit sig i samma situation flera gånger förut. Tid, eftertanke och omgrupperingar leder förr eller senare till samförstånd. Första försöket att anta gick i stöpet, främst för att inte Frankrike och Tyskland å ena sidan och Spanien och Polen å den andra kunde komma överens om maktfrågorna (läs antalet röster i Ministerrådet) och det är bara som det varit många gånger förut i EUs 50-åriga historia. Arbetet att skapa större enhet medför som så ofta förr, väntan, omgruppering och nya kompromisser. det är verkligheten, inte någon katastrof.

2004-01/2 s 3-5
"Historien om tanken bakom det enade Europa"
Idén om ett enat Europa har många tusen år på nacken. De första entusiasterna hade dock inte lika ädla avsikter som deras moderna efterföljare. Ända sedan Romas fall har det funnits en idé i Europa om att återskapa det romerska imperiet. 800, 3 århundraden efter Roms fall lät Karl den store kröna sig av påven i Rom. Napoleon åberopade Karl den store under sin kröning 1804 och i Bryssel finns Charlemagnebyggnaden varifrån utvidgningen av EU styrs. Det finns gemensamma element som territoriell utvidgning, skapandet av en gemensam rättskod och gemensam valuta samt byggandet av vägar som länkar samman imperiet.

2004-01/2 s 6
"Irland gör sig redo att medla"
Nya ordförandelandet vill bryta dödläget i fråga om EUs nya fördrag. Irland hoppas att det med sin erfarenhet av "konfliktlösning" (man kan konsten att förhandla om komplicerade frågor tack vare samtalen om Nordirland) ska kunna får medlemsländerna att enas om EUs nya fördrag om bara alla parter visar minsta lilla kompromissvilja.

2004-01/2 s 6-7
"Författningskrisen svår nöt för Irlands ordförandeskap"
Irlands premiärminister, Bertie Ahern, vill tona ner förväntningarna om en snabb lösning av EUs författningskris. Irland, som i torsdags i förra veckan tog över ordförandeskapet i EU, lovar också att arbeta för bättre relationer mellan EU och USA och enklare samarbetsformer inom unionen, som den 1 maj får 10 nya medlemsländer. Irland måste lösa den besvärliga uppgiften att välja en ersättare till EU-kommissionens ordförande, Romano Prodi och inleda förhandlingarna om EUs sexåriga budget. Vidare måste man skynda på Lissabonagendan som ska göra ekonomin mer konkurrenskraftig.

2004-01/2 s 8
"Den europeiska oenigheten"
Frågan om Turkiets medlemskap i EU kommer sannolikt att öka klyftorna i EU. Är splittring unionens ofrånkomliga öde? Den 14 december röstade nästan hälften av Cyperns turkiska minoritet på EU-skeptiska kandidater i parlamentsvalet. Resultatet av turkcyprioternas parlamentsval dödar hoppet om en återförening av Cypern före inträdet i EU den 1 maj i år. Konflikten kommer att bli en del av EU.
EU kan inte heller enas om hur man ser på Turkiets eventuella medlemskap. Den romerskt katolska delen vill inte ha in ett muslimskt land och Tyskland oroar sig för den starka röst som Turkiets skulle få på grund av sin storlek.

2004-03 s 12-13
"EU-medlemskapet är bara första steget"
Attityder och mål betyder lika mycket som storlek och pengar i EU. Slovakien har 5,4 miljoner invånare och satsar hellre på att få ekonomiska fördelar än på att utöva inflytande i egenskap av bidragsgivare. De faktorer som i första hand avgöra ett lands inflytande är kompetensen i den offentliga administrationen och enigheten mellan landets politiker i fråga om EUs mål. Slovakien står inför två viktiga beslut som kommer att bli avgörande för dess roll i EU. Regeringen ska nominera sina medlemmar till EU-kommissionen och bestämma sin position i överläggningarna om nästa EU-budget som löper från 2007 till 2013.
De nya medlemsländerna är mycket fattigare än nuvarande 15 medlemsländer. Deras BNP/capita varierar mellan en till två tredjedelar av genomsnittet i EU.

2004-03 s 13
"EUs tre stora intensifierar samarbetet"
Ledarna för Frankrike, Storbritannien och Tyskland samlades i söndags i Berlin. Samtalet gällde i första hand sysselsättning, innovation och entreprenörskap i Europa. Detta väcker farhågor bland EUs mindre länder om att ett trilateralt direktorat håller på att växa fram i EU.

2006-03 s 3
"Stormaktsmöte oroar EUs små länder"
Den 18 februari ska Schröder, Chirac och Blair träffas i Berlin tillsammans med många av sina ministrar. Det gäller att stärka EUs industripolitik och konkurrenskraft. Det handlar också om att styra EU på rätt väg när unionen får tio nya medlemmar den 1 maj.

2004-07 s 3-5
"Växtvärk brukar gå över"
För många av EUs nya medborgare betraktas medlemskapet som en antiklimax. År av förhandlingar, reformer, nedskärningar och anpassning har dämpat den ursprungliga entusiasmen. Fördelar och nackdelar väger nästan upp varandra. De flesta är emellertid övertygade om att medlemskap i EU är det enda rätta på sikt. I de f d kommunistiska länderna finns en djupt liggande känsla att man äntligen, efter nästan ett halvsekel i östblockets grepp, har funnit sin rätta plats i Europa. Människorna vill vara del av en civiliserad värld där man kan lita på lagen och internationella relationer.

2004-07 s 5
"Smakar det så kostar det"
EUs nya medlemsländer får drygt 11 miljarder euro i EUs budget för 2004. Men de måste själva bidra med 247 miljoner euro till Storbritanniens budgetrabatt. Denna rabatt tvingade Margaret Thatcher fram 1984 med argumentet att Storbritannien förlorade på att ha så liten jordbrukssektor.

2004-07 s 5-6
"Dra inte alla över en kam!"
EUs nya medlemsländer skiljer sig från varandra på många olika sätt. Slovenien är tre gånger rikare än det fattigaste, Lettland. Alla 10 är större än Belgien, Holland och Danmark. Polen blir EUs 6:e största land vad gäller befolkning. De tre baltiska staterna var ockuperade och annekterade av Sovjetunionen i ett halvsekel. Polen, Ungern, Tjeckien och Slovakien var självständiga på papperet men de styrdes av Moskva via kommunisttrogna partier. Slovenien tillhörde Jugoslavien. Sant är dock att en stor andel invånare bor på landet och nationalismen ligger alltid nära ytan.

2004-07 s 6-7
"Det är si och så med den fria rörligheten"
Unionens inre murar byggs upp igen. Alla nuvarande 15 länder har rätt att införa restriktioner vad gäller rörligheten för medborgare i de nya medlemsländerna. 5 år är tillåtet och ytterligare 2 år om goda skäl finns. Senast 2011 måste EUs inre arbetsmarknad vara helt öppen. Det är bara Irland som idag inte säger sig komma att införa restriktioner. Vilka inte gäller medborgare från Cypern och Malta.

2004-07 s 7-8
"EU drar öronen åt sig"
Den brittiska regeringen överväger att ändra välfärdssystemet för att bemöta hotet om en invasion av fattiga centraleuropéer efter utvidgningen den 1 maj. Främst är man orolig för att den eländigt fattiga romska minoriteten flyttar dit. Det finns 1,5 miljoner romer i de nya EU-länderna. EU-länderna kan inte införa lagar som diskriminerar andra EU-medborgare av nationalitetsskäl.

2004-08 s 3-4
"De tre stora gick balansgång i Berlin"
Storbritannien, Frankrike och Tyskland vill visa auktoritet men de gör klokt i att inte visa för mycket. Blair, Chirac och Schröder försöker enas utåt, men var och en har problem på hemmaplan och ingen av dem har för tillfället den auktoritet som krävs för att ena 25 länder. För de européer som anar fröet till en europeisk makttriangel är det naturligt att vara mycket skeptiska till de tre stora ländernas försök till närmande. Särskilt Spanien, Italien och Holland är mycket kritiska.

2004-09 s 3
"EU försöker tackla antisemitismen"
EU-kommissionen arrangerade i förra veckan ett seminarium med judiska ledare från olika länder för att diskutera oroväckande signaler om växande antisemitism och vad man kan göra för att bekämpa sådana strömningar. Judiska ledare vittnade inför EU-kommissionen om växande antisemitism i Europa. Många är besvikna över att Europas religiösa ledare inte fördömer de palestinska självmordsbombarna. USAs EU-ambassadör påstod för några veckor sedan att antisemitismen håller på att bli lika utbredd som på 1930-talet.

2004-09 s 3
"De nya EU-länderna är besvikna"
EU-ländernas arbetsmarknadsrestriktioner väcker bestörtning i de nya medlemsländerna som känner sig diskriminerade och förolämpade. Polen tycker sig inte behandlas rättvist. De känner sig också diskriminerade vad gäller röstfördelning i Ministerrådet. Länder som Slovakien och Tjeckien är speciellt härskna på Holland. Båda länderna har stor mängder romer som ofta visat intresse för att massutvandra.

2004-09 s 4
"Makedonien ställer sig i kön"
Makedonien har ansökt om medlemskap. Många långtgående reformer anses kunna ge resultat. Alla ansökningar från Balkan hänger på den serbiska utbrytarprovinsen Kosovo, som styrs av FN och Nato sedan 1999. Vad kommer resultatet av nästa års förhandlingar att bli? Ska Kosovo delas mellan serber och albaner?

2004-09 s 5
"Chauvinismen visar sitt fula tryne"
Nu när EU-medlemskapet är i hamn vågar Sloveniens politiker bekänna färg. I Ljubljana har 12000 personer krävt stopp för byggandet av en moské. De 47000 muslimerna från Bosnien vill dock annorlunda. I Slovenien finns också 18000 serber som missade att förlänga sina uppehållstillstånd 1991 när Slovenien förklarade sig självständigt. De som är emot dessa har som argument att de då ville att den jugoslaviska armén skulle invadera landet.

2004-09 s 6
"Utmattningssyndrom kan fördröja fortsatt utvidgning"
Kroatien arbetar på att får status som kandidatland i EU. Men landets president Stipe Mesic vet att förutsättning nr 1 är att Kroatien letar upp och utlämnar den förrymde generalen Ante Gotovina till krigstribunalen i Haag för att EU ska stödja Zagrebs ansökan.

2004-10 s 14-15
"Ryssland och den europeiska unionen"
Mörka moln tornar upp i öster. Strategerna i Bryssel talar inte längre hoppfullt om en "ring av vänner" runt den utvidgade unionen. Enligt en aktuell policydeklaration från EU-kommissionen har Ryssland problem med demokratin, de mänskliga rättigheterna och pressfriheten. Relationerna mellan EU och Ryssland närmar sig en postsovjetisk bottennivå. Denna analys markerar en skarp omsvängning från fjolårets optimism.

2004-11 s 4-5
"Asien håller det nya Europa på helspänn"
Den hårdaste konkurrensen mot den nya EU-länderna kommer inte inifrån EU utan från Asien och särskilt Kina. De ökade lönerna i Ungern och Polen gynnar konkurrenterna i Kina. Kinas tillväxttakt är 8 % mot EUs 2 %. För att komma innanför EU-tullarna förväntas kinesiska företag starta företag i de relativt låglöneländerna Ungern och Slovakien. En fördel för de nya östeuropeiska EU-länderna är att de uppfattas som mer stabila att investera i än Kina.

2004-12 s 8-9
"Skärpta kontroller i Europa"
Alla visste att järnvägen var ett potentiellt mål. Ledande europeiska säkerhets- och underrättelseexperter har de senaste månaderna uttryck farhågor över att Europas alltjämt öppna järnvägar skulle kunna bli utsatta för terror. Efter terrorbombningarna i Madrid har Europas länder skärpt säkerheten. Händelserna i Madrid visar att järnvägen är mycket sårbar i händelse av terrorattentat. Järnvägsstationer är några av den moderna stadens mest välbesökta platser.

2004-14 s 3
"Nu eller aldrig"
EU-författningen kan bli en mardröm"
Om inget oförutsett inträffar kommer konstitutionen att undertecknas av EUs 25 ledare på toppmötet i juni. Författningen skapar en ny EU-president och en EU-utrikesminister. EU-parlamentet får större makt, nationella veton försvinner på många områden. Men författningen träder inte i kraft förrän alla de 25 medlemsländerna har ratificerat den. Detta kan ske genom parlamentsomröstningar eller genom folkomröstningar som i Danmark, Irland, Luxemburg, Holland, Portugal och Spanien.

2004-14 s 4
"Jakten på terrorister blir effektivare"
EUs ledare utsåg på förra veckans toppmöte en samordnare för unionens antiterroråtgärder samtidigt som de lovade att förbättra utbytet av information länderna emellan. Antiterrorkoordinator blir Nederländernas f d inrikesminister, Gijs de Vries. En viktig åtgärd är att se till att redan fattade beslut verkställs. Många länder har lovat att göra saker utan att verkställa dem.

2004-14 s 4-5
"Europa är Europa, varken gammalt eller nytt"
Den nya spanska regeringen godkänner förslaget till ny EU-författningen som ett bevis för att dess lojalitet ligger hos "det gamla Europa". Men förändrade omständigheter gör beteckningarna "gamla" och "nya" Europa oanvändbara. Storbritannien har beslutat att rådslå regelbundet med Tyskland och Frankrike. Tyskland betonar värdet av "transatlantiskt samarbete" och vill hjälpa att undvika att ta hem soldaterna från Irak.

2004-14 s 7
"Ostadigt klimat i nya EU-länderna"
Missnöjda väljare bäddar för instabil politik i Centraleuropa. Lettland och Litauen har haft 12 regeringar sedan 1993, Polen 8. Vetskapen om att EU-medlemskapet är i hamn uppmuntrar väljare och politiker att nedvärdera betydelsen av en stabil regering. Centraleuropéerna är inte lika nöjda med livet som västeuropéerna. De skyller sina problem på "samhället" i stället för på sig själva.

2004-15 s 3-4
"Motsättningarna i EU finns kvar på ytan"
Den nya EU-författningen är egentligen inte särskilt omtyckt. Händelserna i Madrid påskyndade uppmuntrade dock EUs ledare att demonstrera enighet. Många länder är dock fortfarande skeptiska eller negativa till fördraget och inget av de 10 nya medlemsländerna verkar hysa någon större entusiasm. 7 eller 8 länder ska folkomrösta innan ratificering och det räcker med ett land för att förslaget ska dö i juridisk mening.

2004-15 s 4-5
"Byråkratin är "Mister Terrors" värsta fiende"
Holländaren Gijs d Vries, som nyligen utsågs till EUs samordnare för terroristbekämpning har bara sin övertalningsförmåga att lita till. Han har fortfarande inga medarbetare och inga "superhemliga" rapporter att behandla. Han har emellertid lång politisk erfarenhet, har suttit 14 år i EU-parlamentet, har både nederländskt och amerikanskt pass, talar flytande 5 EU-språk och har varit ställföreträdande inrikesminister i Holland. Hans mest effektiva redskap är den rapport han ska avlägga varje halvår. Vilken regering i Europa vill hamna i skamvrån när det gäller skyddet av den egna befolkningen.

2004-15 s 5
"Kunskap är det som sätter fart på hjulen"
En ny forskningsrapport bedömer läget i de 15 EU-länderna + Schweiz och Norge. Skillnaderna i konkurrenskraft är stor mellan regionerna. Schweiz, Luxemburg, Norge och Danmark toppar listan medan Spanien, Portugal, Grekland och Italien ligger i botten. Sverige kommer på 6:e plats. Konkurrensindex för Europas olika regioner toppas av Uuisimaa i Finland och Stockholm. Högst kreativitetsindex har också Uuisimaa följt av Îl de France, Berlin, Lazio och Bremen.
Europäischer Index der Wettbewerbsfähigkeit
1. Schweiz 224,7 2. Luxemburg 222,0 3. Norwegen 184,6 4. Dänemark
142,6 5. Finnland 140,9 6. Schweden 136,5 7. Holland 129,1
8. Deutschland 117,1 9. Frankreich 101,2 10.
Grossbritannien 99,2 11. Belgien 93,2 12. Österreich 86,5
13. Irland 71,0 14. Italien 59,0 15. Spanien 35,3 16.
Portugal 34,9 17. Griechenland 17,1 Europa-Durchschnitt =
100
(http://www.standortschweiz.ch/imperia/md/content/seco/english/level2/level3bli/112.pdf).

2004-16 s 3
"Tyskland kastar sin skugga över eurozonens ekonomi"
Under mars månad ökade sysselsättningen i USA med 308000 nya jobb. I Europa ökar inte sysselsättningen. Man tror att tillväxten i eurozonens 12 länder kommer att minska till 1,4 % nästa år från 1,9 % i år. Konsumenterna vill inte konsumerar om inte arbetslösheten sjunker.

2004-17 s 3-4
"Europeisk kultur, vad är det?"
Den masskultur, som konsumeras av Europeiska Unionens medborgare, har en markant amerikansk biton. Varje land inom EU har sin kultur, men det är inte något som nämnvärt intresserar andra EU-länder. Européerna har föga intresse för varandras moderna kulturyttringar. De flesta icke inhemska bästsäljare kommer från USA och det gäller inte bara film utan också musik, teater och litteratur.

2004-18 s 3-5
"Lite friskt blod skadar inte"
Europeiska unionens problem är att den är en succé som tas förgiven. Den varaktiga freden i Europa som var Kol och stålunionens främsta mål tas i dag för given, liksom öppna gränser, enhetlig valuta, avreglering av flyg- och telekommunikationer. Ingen förvånar sig heller över låg inflation, extremt låg ränta, låga nationella budgetunderskott och låg statsskuld. 2,5 miljoner nya jobb har skapats sedan 1993. EUs brister och nackdelar däremot ältas under understryks. Bara 46 % av EUs medborgare gillar medlemskapet i unionen. 15 % tycker att EU borde läggas ned. En verklig brist hos EU är oförmågan hos medlemsstaterna att enas i utrikespolitiska frågor. "Oförmågan att anta en enad hållning inför kriget i Irak var det största bakslaget i EUs historia", menar Frankrikes förre president Giscard d'Estaing. I de nya medlemsländerna som minns det sovjetiska vanstyret tar man däremot inte frihet och demokrati för självklar. Alla ordnade folkomröstningar om medlemskapet.

2004-18 s 6
"Stor besvikelse i Bryssel"
EU kommer att belöna turkcyprioterna för att de röstade ja (65 %) till FNs återföreningsplan, som dock förkastas av grekcyprioterna i lördagens folkomröstning. Utrikesministermötet beslöt att häva det ekonomiska embargot, godkänna ett hjälppaket på 260 miljoner euro och tillåta tullfri export av frukt och grönsaker. Valresultatet stärker sannolikt Turkiets chanser att få inleda medlemskapsförhandlingar senare i år. Grekcyprioternas nej (76 %) i sin separata folkomröstning kastar emellertid en lång svart skugga över EUs utvidgning den 1 maj. Bara halva Cypern blir medlem.

2004-18 s 7-8
"Irland är landet som alla vill likna"
Nykomlingarna i EU kommer att imitera de flinka kelterna - om de bara får en chans av sina egna medborgare. De reformer som krävs, skattelättnader, mindre byråkrati. lägre företagsskatter kommer att ha både vinnare och förlorare i de nya medlemsländerna. Och det viktigaste för att nå utländska investerare är att ha långvarig politisk stabilitet. När Irland anslöt sig till EU 1973 var dess per capita inkomst 62 % av genomsnittet i EU, idag är det 121 %. Man har lyckats genom att sänka skatter och minska statens andel av BNP från 54 till 33 %. Företagsskatten som var som högst 40 % är idag 12,5 %. Arbetslösheten är mindre än 5 %.

2004-18 s 8-9
"Folkets vilja kan bli författningens död"
EUs författning ligger i startgroparna inför en svår hinderbana. Många i Bryssel uppfattar Tony Blairs vändning i frågan om folkomröstning om författningen i Storbritannien som ett bedrägeri. Du kanske också Chirac tvingas till detta i Frankrike. Fyra länder har redan bestämt sig, förutom Storbritannien, Danmark, Irland och Nederländerna. Kanske också Luxemburg, Tjeckien, Portugal och Spanien. Om ett land röstar "Nej" så faller hela författningsförslaget.

2004-18 s 9
"Tvistefrågorna Ryssland/EU är lösta"
Frågor kring östutvidgningen har länge diskuterats. Nu har man kommit överens om regler för handeln mellan Ryssland och den lilla ryska enklaven Kaliningrad som kommer att ligga helt med gränser till EU-länder. En stridsfråga som inte lösts är de ryska minoriteternas rättigheter i Estland och Lettland.

2004-18 s 10-11
"Inget tillstånd, inget arbete"
Östeuropéerna står inför nya restriktioner"
Folkets fördomsfulla rädsla, som har underblåsts av populistiska tidningar, för att östeuropéerna skulle välla in i Europa och lägga beslag på jobb och sociala förmåner har fått 13 av EUs 15 gamla medlemsländer att införa nya restriktioner som syftar till att begränsa nykomlingarnas tillgång till arbetsmarknaden. Alla utom Irland och Sverige.

2004-18 s 17-18
"Farväl till Europadrömmen"
En allt närmare union faller på sin egen orimlighet. Det gamla "harmoniska" EU kommer inte mer tillbaka hävdar artikelförfattaren i Newsweek. "Europa kommer att få fullt upp med att försöka hålla ihop sin växande mångfald. Ökande invandring, framför allt från muslimska länder kommer att snabbt förändra Europa både etniskt och kulturellt." Vidare föds det alldeles för få barn: "Den demografiska utvecklingen kommer att undergräva den traditionella europeiska välfärdsstaten".

2004-19 s 3-4
"Det nya Europa gör sig redo för vardagen"
Europas medborgare uppmanas att köpa mera. Det allra mesta kan nu köpas i vilka som helst av de 25 EU-länderna och transporteras till det egna landet. Alkohol får dock bara transporteras över gräns föreget bruk. Storbritannien, Danmark, Tyskland och Sverige har satt gränser för införsel av cigaretter från de nya EU-länderna. Ungern, Malta, Tjeckien, Cypern och Polen har tillfälligt hindrat utlänningar att köpa semester- och sommarhus. Resandet har liksom köpandet tagit bättre fart. I Dublin har man med en stor ceremoni firat de nya länderna. Men man har också annat att göra. Ny ledare för kommissionen måste utses, förslaget till ny författning godkännas och beslut fattas om medlemsförhandlingar med Kroatien.

2004-19 s 4-5
"Handels- och jordbrukspolitik påverkas"
75 miljoner nya konsumenter och miljontals nya företag kommer oundvikligen att förändra unionen. EUs folkmängd har ökat med 20 % men dess ekonomiska styrka bara 4-6 %. De 10 nya ländernas BNP stannar vid 500 miljarder euro medan de 15 "gamla" producerar för 9000 årligen. Men man har ändå fått 75 miljoner nya konsumenter. Tyskland kommer att få de flesta men relativt sett tjänar Österrike mest. Österrike är "porten österut". Fler länder blir negativa till förändringar i EUs jordbrukspolitik vilket blir en nackdel för EUs skattebetalare, jordbruksexportörer i tredje land och för EUs internationella handelsrelationer.

2004-20 s 7-10
"Hur står det till mellan Berlin och Washington?"
Oenigheten om kriget i Irak orsakade stor missämja mellan Tyskland och USA. Att oenigheten uppstod var på sätt och vis det lyckliga slutet på USAs framgångsrika kampanj för att ställa Tyskland på fötter igen efter andra världskriget och skapa förutsättningar för en fredlig och demokratisk stat. Konsekvensen är att Tyskland går sin egen väg även om det misshagar USA. I München 2003 vid den årliga säkerhetskonferensen läxade den amerikanske förvarsministern Rumsfelt upp Tyskland. Tysklands utrikesminister Joschka Fischer svarade då på ett sätt som i praktiken satte punkt för ett halvsekel av nästan automatisk lojalitet mot Amerika. Men vid tidpunkten för nästa säkerhetskonferens i München i år hade klimatet ändrats markant. Nu talade Fischer om att vi står inför ett gemensamt hot i form av "destruktiv terrorism i namn av det heliga kriget och dess totalitära ideologi". Normala relationer mellan Tyskland och USA har återupprättats men de ackompanjeras av några nya ovissheter och frågetecken.

2004-20 s 11-12
"USA märkte knappt att EU passerade en milstolpe"
USA ägnar hela sin tid åt två tunga frågor, kriget i Irak och presidentvalet. Den bedövande tystnaden runt EUs utvidgning med 10 länder, varav åtta tillhörde sovjetblocket på sin tid, speglar att någonting är fel. Partnerskapet mellan EU och USA är livsviktigt. Tillfälliga fnurror på tråden kan knappast undvikas men strävan mot gemensamma mål är viktigare än något annat i förhållandet mellan länderna på båda sidorna av Atlanten. USA är mer intresserat av varför inte Turkiet är med. Det är demokratiseringen av Mellanöstern som är huvudmålet för USA inte Europa.

2004-20 s 12-13
"De nya medlemmarna ger Turkiet ljummet stöd"
EUs nya medlemmar stöder Turkiets ambitioner att komma in i unionen men de tycker inte att det brådskar. De ansluter sig till Frankrikes president Jacques Chirac som menar att Turkiet inte är moget för medlemskap på flera år. De nya öststaterna vill hellre får med Bulgarien och Rumänien 2007 och sedan Kroatien och hellre Ukraina än Turkiet. Ukraina har kristna rötter och därför ett mer lämpligt medlemsland än Turkiet.

2004-20 s 12-13
"Redo för Europa?"
Turkiet i EU skulle för alltid förändra Europas "kristna klubb". Just därför kommer Turkiet kanske aldrig med i EU. I ett nytt befolkningsbaserat röstsystem skulle Turkiet få lika många röster i ministerrådet som EUs 18 minsta länder tillsammans. Turkiets medlemskap skulle innebära en omdefiniering av Europas kulturella och politiska självbild. Många européer är rädda förökad arbetskraftsinvandring men det är just behovet av arbetskraft som gör att EU behöver Turkiet lika mycket som Turkiet behöver EU.

2004-20 s 13
"EU är berett att slopa subventioner"
EU erbjöd sig i måndags att slopa alla exportsubventioner i jordbruket i ett försök att åstadkomma framsteg i den pågående handelsrundan. Erbjudandet riktades i ett brev till WHOs 148 medlemmar.

2004-20 s 25
"Tre plus tre blir sex nordiska EU-länder"
Sverige, Finland, Danmark och de tre baltiska staterna ska i regelbundna möten strax före EUs toppmöten försöka enas om gemensamma ståndpunkter för att försvara gemensamma intressen. (alkohollagstiftningen kanske?)

2004-21 s 3
"Goda grannar blir nära vänner"
Den utvidgade Europeiska unionen erbjuder sina nya grannar samarbete och stöd men håller dem också på armlängds avstånd. En "ring av vänner" ska kunna dela allt utom EUs institutioner. EU har redan etablerat ett formellt partnerskap med Ryssland. Detta ska också erbjudas Ukraina, Vitryssland och Moldavien förutsatt att de uppfyller EUs krav på respekt för de mänskliga rättigheterna och demokrati. Kommissionen vill också knyta band till Azerbajdzjan, Armenien och Georgien. Vidare Algeriet, Egypten, Tunisien, Israel, Jordanien, Libanon, Libyen, Syrien och Palestina. Deltagarna i dialogen kommer att erbjudas skräddarsydda "handlingsplaner" som syftar till att främja förnuftigt styre, mänskliga rättigheter, ekonomisk och social utveckling. Moroten blir sannolikt möjligheten att få tillgång till EUs interna marknad.

2004-21 s 4-5
"De nya EU-länderna satsar på turister från väst. Stalintidens grå etablissemang med läckande toaletter är ett minne blott. De nya EU-länderna satsar hårt på turistnäringen bl a genom att utnyttja sina konkurrensfördelar. Medlemskapet i EU betyder också kontanter från högkvarteret i Bryssel till det som kallas infrastrukturella projekt. Sådant som vägar, tågstationer och flygplatser har förbättrats och kommer att bli ännu bättre.

2004-21 s 5-6
"EUs heta linje svarar på allt"
"Folkets port till den jättelika Europeiska Unionen är ett prydligt litet kontor, där tonen är förvånansvärt lågmäld. Det är här som plikttrogna EU-byråkrater, med hjälp av en uppsjö datorer, försöker besvara frågor från folk i hela unionen och från världen utanför. Europe Directs kontor har inrättats för att besvara frågor från unionens 450 miljoner invånare. De får telefonfrågor, brev och e-post. www.europa.eu.int/europedirect.

2004-21 s 7-9
"Grekland är en bångstyrig medlem"
Medlemskapet i EU var tänkt att göra Grekland modernt, men det stannade vid en tanke. Grekland gick med i EU 1981 och har utvecklats från att vara ett fattigt, perifert Medelhavsland till en regional stormakt. Men de första 18 åren ägnade Grekland åt att leka "olydig gosse" genom att blockera EUs utrikespolitik och tjäna miljarder euro i form av subventioner från Bryssel. Men Greklands sätt att använda EUs pengar har ifrågasatts. Mycket av pengarna har missbrukats genom projektförseningar och korruption. Pengarna från EU kan därför ha bromsat den ekonomiska utvecklingen. Greklands statsskuld är idag nästan 100 % av BNP och offentliga sektorn sysselsätter mer än hälften av arbetstagarna. Byråkratin har kunnat växa sig enorm.

2004-22 s 3-4
"EU är inte detsamma och blir aldrig detsamma som Europa"
Det gäller att hålla Europaprojektet inom rimliga ramar och gränser. Brysselprojektet har svårt att entusiasmera folk. Valen till EU-parlamentet om några veckor verkar bli nationella förtroendeomröstningar i vilka väljarnas röster har mindre med deras syn på EU att göra än med deras ofta stora missnöje med den egna regeringen.

2004-22 s 4-5
"Ordning och reda i parlamentet!"
Den österrikiske EU-parlamentarikern Hans-Peter Martin driver en hård antikorruptionskampanj i EU-parlamentet. Med stöd av högerextremisten Jörg Haiders väljare har han en chans att bli omvald och fortsätta kampanjen. Enligt opinionsmätningar kan hans "Doktor Hans-Peter Martins lista för effektiv kontroll i Bryssel" få två platser i parlamentet.

2004-22 s 5
"En frisk fläkt skulle inte skada i Europarådet"
Estniskan Kristina Ojuland skulle nog kunna vädra ut hos Europas moralväktare. Europarådet som grundades 1949 och har 45 medlemsländer verkar ofta försjunken i ett hav av artiga politiska samtal och politisk korrekthet. Europarådet måste agera mera kraftfullt om det ska imponera på det nya och det gamla Europas medborgare. I juni ska rådet välja en ny generalsekreterare.

2004-22 s 6-7
"Vem efterträder Romano Prodi?"
Det pågår en kapplöpning där deltagarna har så stora handikapp att det är svårt att se hur någon av dem skall kunna vinna. Det finns alltså goda vinster för en otippad löpare att passera hela startfältet på innerbanan och gå i mål som ny ordförande för EU-kommissionen. Den nye ordförande bör tillhöra den fraktion i Parlamentet som har majoritet vilket förväntas bli mitten-högerblocket. Han bör komma från ett mindre, nordeuropeiskt land och tala franska. Helst ska han vara f d regeringschef och inte automatiskt göra britterna misstänksamma. Favorit är Belgiens premiärminister Guy Verhofstadt, som är flerspråkig, ung och energisk. Britternas favorit är Pat Cox, irländare som är talman i EU-parlamentet.

2004-23 s 3-4
"Populister förbereder sin invasion i EU"
Polska lymlar, strebrar och halvdemokrater försöker komma in i EU-parlamentet. I EUs nya medlemsländer är det populisterna som har störst chanser att bli valda. I Polen tycks den f d proffsboxaren Andrzej Lepper vara i stånd till allt liksom fränden i Bratislava, den f d presidenten, och proffsboxaren Vladimir Meciar. Båda har stora chanser att få en plats i EU-parlamentet liksom f d premiärministern i Ungern, Viktor Orban. Det är framför allt de, som förlorade på omvälvningen i slutet av 1980-talet, som är beredda att rösta på Östeuropas "råttfångare" i EU-valet.

2004-23 s 4-5
"Dystra prognoser för EU-valet"
Väljarna tar chansen och ger sina ledare en knäpp på näsan. EU-frågorna kommer att överskuggas av nationella frågor. Opinionsmätningar ger mitten-högerblocket 285 platser, det socialistiska 217 och den liberala gruppen 73 platser av 732. Det blir troligen ett lågt valdeltagande vilket gynnar små eller extremistiska partier.

2004-23 s 6-7
"Prodis farhågor och förhoppningar"
Romano Prodis tid som EU-kommissionens ordförande har kännetecknats av utvidgningen och missämjan, som uppstod mellan stora EU-stater och USA med anledning av kriget i Irak. Prodi tycker dock att sprickan mellan väst och den islamska världen är mest oroväckande. Det kommer att ta lång tid, kanske en generation eller två innan EU förmår fatta ett enhälligt beslut i en fråga om Irak.

2004-24 s 3-5
"EU-parlamentet uträttar mer än medborgarna anar"
Prognosen om lågt valdeltagande kastar sin skugga över helgens EU-val. Bara drygt en tredjedel av européerna uppgav i en opinionsundersökning att de kände till det stundande valet och bara 45 % sa att de säker tänkte rösta. Valdeltagandet tycks bli lägst i de nya EU-länderna. EU-valet tycks bli ett slags folkomröstning om de nationella regeringarna. Att Europas författning och Turkiets eventuella medlemskap är centrala frågor märks inte. Paradoxen är att EU-parlamentet på senare år har fått mycket större makt och i vissa fall större makt än de nationella parlamenten.

2004-24 s 4-5
"EU-parlamentet försöker hävda sin ställning"
Sex veckor efter EUs historiska utvidgning 'ger val till EU-parlamentet rum i hela unionen. Parlamentet har kontinuerligt fått större makt, men den breda allmänheten tar det ändå inte på allvar. Mellan den 10 och 13 juni ska upp emot 350 miljoner EU-medborgare i 25 länder välja representanter till EU-parlamentet. Antalet platser har ökat från 626 till 732. Under den gångna mandatperioden utgjorde kristdemokraterna och andra borgerliga partier den största fraktionen i parlamentet med 232 platser. De förr dominerande socialdemokraterna hade 175 mandat. Under de gångna 25 åren har parlamentet med varje fördragsändring fått mera makt. Den för närvarande diskuterade EU-författningen innebär ytterligare en förstärkning av parlamentets makt. Ordföranden för EU-kommissionen måste godkännas av parlamentet som också granskar alla de nya kommissionärerna.

2004-24 s 5
"Solana dyker upp som kompromisskandidat"
Storbritannien och Spanien diskuterar Javier Solana som ett alternativ till den belgiske ledaren, Guy Verhofstadt, som ny ordförande i EU-kommissionen. Alla länder som motsätter sig Verhofstadt ser positivt på Solana.

2004-24 s 6-7
"EU är omtyckt men väcker ingen entusiasm"
Tyskarna uppmanas att gå och rösta men de frågar sig: på vem och varför? I Tyskland är det det breda samförståndet om EUs fördelar som fått intresset att svalna. De tyska väljarna tycks dock välkomna tillfället att visa sitt missnöje med Schröders regering. Landets ekonomi krympte för första gången på ett decennium i fjol och arbetslösheten förblir envist hög. Prognoserna ger regeringspartiet SPD 26 % medan CDU + CSU får 45 %.

2004-24 s 8-9
"Europas olydige gosse rannsakar sig själv"
Frankrike har i flera år beklagat sig över att det franska språket och Frankrike generellt får alltmindre inflytande i Europa. Nu har det kommit en ny rapport från ett av nationalförsamlingens utskott, som konstaterar att fransmännen har sig själva att skylla. Rapporten hävdar att Frankrikes vägran att införa EUs regler, dess rykte som "arrogant" och de franska EU-parlamentarikernas dåliga arbetsmoral har skadat landets trovärdighet och undergrävt dess auktoritet.

2004-24 s 9-10
"Fotbollen konkurrerar ut EU"
Portugal har drabbats av Europafeber, men den orsakas inte av EU-valet. Portugiserna är mycket nöjda med EU. Portugal är nämligen ett land som kanske mer än någon annan europeisk stat har gynnats av de rika EU-ländernas generositet. Ändå är över hälften av portugiserna ovetande om att det är val till EU-parlamentet, den 13 juni, dagen efter den första EM-matchen, som spelas mellan Portugal och Grekland.

2004-24 s 10-11
"Kampanjen går i moll"
Sveriges EU-positiva partier tonar ner sin entusiasm. En föga inspirerande paroll i den svenska kampanjen inför valet till EU-parlamentet lyder: "Ursäkta, men vi gillar Europa!" Parollen är ungefär det mest positiva man kan hitta om EU i den svenska valkampanjen. Partiet som ber om ursäkt är folkpartiet som är Sveriges tredje största och mest EU-vänliga parti. Midsommarmånaden juni har fått en egen lista som vill lära svenskarna säga nej till att EU får allt mer makt.

2004-25 s 3-4
"Apatin blev EU-valets största segrare"
Europas regeringspartier hamnade i skamvrån. 44 % röstade - förra gången var det 49 %. I de västeuropeiksa länderna röstade 48 %, i de östeuropeiska 29 %. Regeringspartierna fick ta mycket stryk, som Schröders SPD i Tyskland, Chiracs UMP i Frankrike, Blairs Labourparti i Storbritannien (och Perssons socialdemokrater i Sverige). EU-skeptiska partier gick framåt. "Resultatet ifrågasätter hela EU-konceptet med en överstatlig demokrati. I Österrike lyckades H P Martin ta 14 % för egen räkning. Och Paul van Buitenen som avslöjade bedrägerier och vanstyre i Jacques Santers EU-kommission 1999 fick två av Nederländernas mandat. Hög arbetslöshet och terroristhotet är det som bekymrar väljarna alla mest i Europa.

2004-25 s 4-5
"Nu gör de ett nytt försök"
Europeiska unionens nya författning möter sitt öde på toppmötet denna vecka. Det som blockerade en uppgörelse i december i fjol var det föreslagna nya röstsystemet som skulle minska den fördelen de små länderna hittills haft. En kompromiss om dubbel majoritet, med krav på att 55 % av medlemsländerna röstar för och att dessa representerar 65 % av folkmängden finns också. Varje land ska få ha en kommissionär t o m 2014. Ett annat problemområde är att enas om vem som ska efterträda Prodi som kommissionens ordförande.

2004-25 s 5-6
"Det polska jordbruket står vid ett vägskäl"
Medlemskapet i EU kan sätta punkt för en traditionell livsstil. Polen har idag 2 miljoner gårdar som omfattar i genomsnitt 7,2 hektar. Hästen är fortfarande ett vanligt dragdjur och miljöskadlig konstgödsel förekommer knappast. Om Polen missar chansen att utveckla det organiska jordbruket kan det hända att EU lyckas med det som kommunismen inte klarade av: att utrota de polska småbruken.

2004-25 s 6-7
"Nu är alla sams igen"
Nu när Frankrike och Tyskland har undertecknat en USA-initierad resolution i FNs säkerhetsråd kan man fråga sig varför de f d motståndarna mot kriget i Irak i "det gamla Europa" plötsligt är så försonliga och vänliga mot USA. Bakom det återfunna transatlantiska samförståndet finns insikten om att måttfullhet och samarbete gagnar alla i längden. Det påskyndar läkningen av Europas egna sår som uppstod när Europa splittrades i en "gammal" och "ny" del i Irakdebatten. "Att vara vänlig mot Bush lönar sig i Europa".

2004-26 s 3
"EU har trasslat sig igenom ännu ett toppmöte"
Entusiasmen lyste med sin frånvaro. På toppmötet i Dublin lyckades man enas om det nya politiska fördraget Blair underkände alla Tysklands och Frankrikes förslag till kandidater för toppjobbet inom EU. Enligt artikelförfattaren har "EU byggt ut sina byråkratier och fördjupat den politiska och ekonomiska integrationen, men beslutsfattarna har inte fått medborgarna att känna att de har någon röst i unionen". Men menar han, EU kommer att ta sig igenom den aktuella krisen på samma sätt som man överlevt tidigare kriser. Insatsen är alltför stora för att resultatet skulle kunna bli något annat.

2004-26 s 4-5
"EUs konstitution är inte så märkvärdig som det verkar"
Den nya författningen är egentligen bara ett fördrag som innebär att man inrättar ämbetena president och utrikesminister samt inför ett maktfördelningssystem som bygger på medlemsländernas folkmängder.

2004-26 s 5
"Bryssel öppnar dörren för Kroatien"
EUs ledare enades i förra veckan om att inleda medlemsförhandlingar med Kroatien i början av nästa år. Detta markerar en milstolpe för Kroatien som var djupt involverat i Balkankrigen på 1990-talet.

2004-27 s 3-4
"Det är inte politik som sätter fart på Europa"
Europa har just bevittnat en massuppvisning i likgiltighet och en annan i entusiasm. Det "sanna" Europa avslöjas som nationalstater i fotbollsturneringen som är den "vackraste, fredligaste allegorin för de krig, som tack och lov inte rasar i Europa längre".

2004-27 s 4
"Surt besked till sockerodlarna"
EUs kommission kommer att lägga fram ett förslag som minskar subventionerna och därmed produktionen av socker i Europa. Priset på socker i EU är tre gånger högre än på världsmarknaden. Tack vare bidragen kan EU ändå konkurrerar ut producenter i u-länderna. Reformen ska avvärja en anmälan mot EUs sockersubventioner till WTO. En sådan skulle kunna resultera i en dom som skulle tvinga EU att genomföra förändringen.

2004-27 s 5
"Portugis får Prodis jobb"
Portugals premiärminister, José Manuel Durao Barroso blev den nye kompromisskandidaten till ordförandeskapet i EU-kommissionen. Han har fört en strikt rigorös ekonomisk politik för att reducera Portugals underskott, bantat ner den offentliga sektorn och liberaliserat arbetsmarknadslagarna. I Bryssel tror man att han kommer att värna om de små medlemsländernas intressen. Innan dess måste han dock godkännas av EU-parlamentet.

2004-28 s 3-4
"Euforin är inte gratis"
Stora idrottsevenemang hjälper små länder att hamna på kartan. Evenemangen fungerar som ett slags debutantbaler för små länder som känner sig geografiskt och politiskt marginaliserade i Europa. Men det är varken riskfritt eller billigt. Portugal satsade 660 miljoner euro på nya arenor och renoveringar av gamla för en turnering som varade 4 veckor. De nya arenorna är så stora att de kommer att se ödsliga ut vid vanliga matcher. Grekerna som ska arrangera sommaros befarar att byggförseningar och budgetöverskridningar kommer att stärka misstanken mot att deras land inte är riktigt modernt. Nej, de ekonomiska argumentet för att arrangera idrottsevenemang är ogrundade. Men faktum är att idrottsliga framgångar får folk att må väldigt gott. Inte behöver Portugal ett imperium eller ett ekonomiskt uppsving när man går till final i EM i fotboll? Och Grekland som vann finalen har väl redan vunnit vad det landet behövde.

2004-27 s 4
"Verkställning är Hollands motto"
Varken tulpaner eller väderkvarnar när holländarna tar över ordförandeskapet i EU 1 juli 2004. Modernare symboler ska användas för det nya ordförandeskapet som kommer att prioritera frågor som illegal invandring och säkerhet och åtgärder för att stimulera arbetsmarknad och ekonomisk tillväxt. Den viktigaste frågan blir kanske den om huruvida Turkiet ska få grönt ljus att inleda medlemskapsförhandlingar men unionen. Holland kommer mera försöka genomdriva vad som tidigare beslutats än att starta nya spektakulära projekt.

2004-28 s 10-11
"EU får en brobyggare"
Valet av portugisen Durao Barroso till ny ordförande i EU-kommissionen kan visa sig vara ett mycket klokt beslut. Han är en övertygad integrationist och kommer sannolikt att förorda fortsatt utvidgning med Rumänien, Bulgarien, Kroatien och - på sikt - med Turkiet. Barrosos utnämning sätter också punkt för en kort period, under vilken Irak var en geopolitisk sprängkil, som formade förhållandet mellan USA och stora delar av Europa i gott och väl två år.

2004-29 s 3
"Rivningspatrullen tar plats i parlamentet"
Andelen EU-skeptiska ledamöter i EU-parlamentet är större än någonsin men frågan är om de kan göra någon nytta alls. EU är här för att stanna och det är mera konstruktivt att delta i uppbyggnaden av unionen än att försöka riva den inifrån. Ett exempel är det brittiska Independencepartiet som fick 16 % i det brittiska EU-valet. Partiets framgång är märkvärdig eftersom Storbritannien mer än någonsin lyckats forma EU enligt egna önskemål. T ex fick inte fransmän och tyskar den kommissionsordförande som dessa båda länder förespråkade. Två av motståndarnas argument är att det finns för mycket byråkratiska överdrifter i EU och att ingen vill vara med på tyskarnas sjunkande skepp.

2004-29 s 4-5
"Bort med etablissemanget!"
Väljare runt om i Europa tycks ha tröttnat på sina ledare. Vilken ideologi eller hemvist på den politiska vänster-högerskalan regeringspartierna i många länder än har så har de lidit svåra nederlag i de senaste lokala och regionala valen och i EU-valen. Det verkar son om de traditionella partierna är föremål för en generell misstro som överstiger ideologi och som signalerar djup pessimism. Det finns en allmän uppfattning bland väljarna om att allt går överstyr trots att regeringarna kräver stora uppoffringar av sina undersåtar. En Annan orsak är att regeringspartierna inte förmår formulera en vision som kan väcka vanligt folks entusiasm.

2004-30 s 3-4
"EU-entusiasmen är som bortblåst"
Ett förvånansvärt skeptiskt Nederländerna har tagit över ordförandeskapet i Europeiska unionen. Många EU-medborgare tycker att EU utvecklats alltför fort. En legitimitetskris har lett till att vanligt folk oroar sig för en "förlust av identiteten". Under sin ordförandeperiod kommer Hollands premiärminister Jan Peter Balkenende att fokusera på "minskad byråkrati och ökad ekonomisk tillväxt". En satsning på praktiska frågor snarare än på nya visioner. Mycket har hänt i Holland sedan Pim Fortuyns korta "politiska revolution". Nu vågar politikerna ifrågasätta värderingar som det mångkulturella samhällets fördelar och samförståndspolitikens fördelar. Åsikten att Bryssel är genomkorrupt är spridd i landet. Dessutom väckte det faktum att Frankrike och Tysklands brott mot stabilitetspakten tolererades "kalvinistisk" vrede i landet.

2004-30 s 4
"Fransmännen ska också rösta om EU-författningen"
Frankrikes president Jacques Chirac har ändrat åsikt i frågan om en folkomröstning om EUs nya grundlag och vill nu hålla en sådan under 2005. Chirac har varit hårt pressad av sitt eget konservativa parti UMP. Finansministern Nicolas Sarkozy har gått i bräschen för en folkomröstning. Om Chirac väntat längre med beslutet hade han verkat vara rädd för utfallet.

2004-31/32 s 7
"Bush uppmanar EU att godkänna Turkiet"
Han stöder helhjärtat Turkiets önskan att bli medlem i EU. Detta skulle gynna demokratiseringsprocessen i Mellanöstern. Turkiet som är en sekulär demokratisk stat med en muslimsk majoritet skulle kunna bli en förebild för regionen och en viktig medlare mellan Europa och Mellanöstern. Av EUs medlemsstater är det främst Frankrike som reagerar negativt på vad Chirac kallar att "Bush inte ska lägga näsan i blöt" och lägga sig i interna europeiska frågor.

2004-31/32 s 8
"Erdogan hoppfull om turkiskt EU-inträde"
Turkiets premiärminister Erdogan menar att man nu har kommit över det sista diplomatiska hindret inför landets EU-ansökan efter ett tredagsbesök i Frankrike. Chirac stöder nu Turkiets EU-kandidatur. Turkiska flygbolaget Turkish Airlines har skrivit ett kontrakt med Frankrike om att köpa 36 flygplan från Airbus. Ordern är värd 1,2 miljarder euro. Detta erbjudande kunde Chirac inte motstå. Innan EU-toppmötet i december ska EU-kommissionen sammanställa en rapport där man rekommenderar eller avråder Bryssel från att påbörja formella förhandlingar med Turkiet.

2004-33 s 3-4
"Tar terroristerna semester"
Risken för attacker från terrorister är störst under sommaren och semesterperioder. Experter menar att EU är nästan helt oförberett på att stoppa och hantera svåra attacker under sommaren och faran växer för varje dag. På informell basis finns det ett gott samarbete om säkerhetsfrågor i Europa, men så fort man kommer över departementsnivån är det samma gamla tröga system som vanligt. Europols chef Jörgen Storbeck med uppdrag att underlätta informationsutbyte av terroristaktiviteter har förlorat sitt arbete. Någon efterträdare har EUs ministerråd inte kunnat enas om. Biträdande chefen är på semester. USA menar att det mest akuta terroristhotet inte kommer från Mellanöstern utan från Västeuropa. Al-Qaida har rekryterat personer med europeiska pass som får komma in i USA utan visum.

2004-33 s 4
"Europa tar nya terrorhot med en nypa salt"
Bortsett från Storbritannien är det ingen i Europa som verkar ta de nya terrorhoten mot USA på särskilt stort allvar. Reaktionerna skiftar mellan officiellt lugn och inofficiell cynism. Bush höjde nyligen beredskapsnivån men Europa har inte höjt sin beredskap. En expert i Tyskland, Rolf Tophoven, menar att länder som Pakistan och Saudiarabien som har varit USAs allierade är mycket mer sannolika mål. Europa framstår också som mer sårbart än USA och attackerna mot kristna mål i Irak är den senaste varningssignalen. "För militanta islamister är Rom kätteriets högborg".

2004-34 s 3
"Barrosos nyuttagna lag visar på mästerlig taktik"
Den portugisiske f d premiärministern har redan omkullkastat farhågorna kring utnämnandet genom en rad självsäkra och eftertänksamma framträdanden. Han lyckades snabbt och utan alltför stora protester utse sin nya kommission om 24 män och kvinnor. Kritikerna anser att det är en balanserad och bra kommission. Det finns ett "liberalt stråk" genom de tre viktigaste ekonomiska posterna: handel, konkurrens och inre marknaden. För första gången finns det en vice ordförande för kommissionen, svenskan Margot Wallström.

2004-34 s 4-5
"Den nya kommissionen"
Tunga portföljer fick Günter Verhaugen, företagande och industri, Peter Mandelson, handel, Neelie Kroes-Smit, konkurrens, Charlie McCreevy, inre marknaden och finansiella tjänster , Benita Ferrero-Waldner, externa relationer, Rocco Buttoglione, rätts- och säkerhetsfrågor, Jacques Barrot, transport och Margot Wallström, internationella relationer och PR-frågor.

2004-35 s 5
"EU-reform högst på Barrosos agenda"
Den nye kommissionsordföranden José Manuel Barroso lovar att leda en pragmatisk och samarbetsvillig kommission och undvika öppna konfrontationer med de 25 nationella regeringarna. Detta välkomnas av regeringschefer i hela EU. Han är för ett gott och nära samarbete med USA.

2004-25 s 37
"Polen vill flytta EUs tyngdpunkt österut"
Polens president Kwasniewski anser att både Turkiet och Ukraina hör hemma i EU. Ett skäl kan vara att han känner behov av att ha "skyddsstater" mellan sig och Ryssland. Ett land som Polen av förklarliga skäl knappast kan lita på. Polen är djupt misstänksamma mot Moskvas ekonomiska hållhake på Ukraina liksom på dess politiska inflytande i Vitryssland.

2004-38 s 3-4
"Alla står sig själv närmast - även i EU"
de stora, rika EU-länderna tänker inte göra det lättare för de nya, fattigare medlemsländerna att locka företag och investerare. De har sänkt sina företagsskatter. Polen från 27 till 19 %, Ungern har 16 % och Estland beskattar inte alla vissa inkomster. I tyskland är skatten 39 %. Nu krävs att de höjer sina företagsskatter så att företag och arbetstillfällen inte lockas att flytta österut. Den franske finansminister Sarkozy föreslår att man ska reducera de miljarder euro som flödar från Bryssel till de nya medlemsländerna. Östeuropéerna å sin sida hävdar att de behöver och förtjänar lite extra som kompensation för de skador som kommunismen åsamkade dem.

2004-38 s 4-5
"Myten om det USA-vänliga Turkiet"
Det är inte alldeles självklart att Turkiets medlemskap i EU skulle gagna USA. Före december måste EU bestämma om Turkiet ska få förhandla om medlemskap. Frågan är känslig och EUs ledare vill inte få påtryckningar från USA. USA tror att Turkiet skulle bli en stark USA vänlig EU-medlem. Marshallfonden har gjort en stor undersökning vad gäller attityd mot USA i 9 EU-länder plus Turkiet. Den visar att turkarna hyser större motvilja mot USA än t ex fransmännen. De är också mer fientligt sinnade mot Israel. Åsikterna anses spegla de starka känslor som finns bland alla muslimer efter de senaste två årens händelser i Palestina och Irak. USA vill att Turkiet ska bli en "brandvägg mot terrorismen" och en "demokratisk modell för den muslimska världen".

2004-38 s 6
"Tummen upp och tummen ner för Turkiet"
EU-kommissionens utvidgningskommissionär Günther Verheugen har återvänt efter en rundresa i Turkiet. Han säger att allt ser bra ut på papperet men om man ser hur det ser ut i verkligheten får man en annan bild. Han anser sig inte kunna ge klartecken för Turkiet utifrån den information han fått.

2004-38 s 6-7
"Fischler höjer ett varande finger"
EU bör p g a tvivlen på Turkiets demokratiska reformer och religiösa identitet ha "en plan B" som alternativ till att erbjuda förhandlingar om medlemskap, säger jordbrukskommissionären Franz Fischler. Risk finns för ett fundamentalistiskt bakslag och därför behövs ett "speciellt partnerskap". Ett förslag om att straffbelägga otrohet från den turkiske premiärministern Erdogan har fått debatten om Turkiets lämplighet att blossa upp igen.

2004-40 s 3-5
"Fransk arrogans imponerar inte på det nya Europa"
Frankrike har förlorat sin hegemoni landet haft sedan Robert Schumans dagar. EU har blivit för stort och för diversifierat för att Franrike - och Tyskland tillsammans ska kunna dominera. Det riktiga "Nya Europa" är en båge av länder, där engelska är vardagsspråk och där banden till USA känns naturliga och trygga. "Anglofonia" sträcker sig från de brittiska öarna genom de nordiska länderna bort till en klunga stater som förut dominerades av Sovjetunionen. Den ekonomiska liberalism som dessa länder står för har mer gemensamt med USA än med den klassiska, europeiska socialismen. Den nya klyftan går mellan "EU-realism" och traditionell "efterkrigssentimentalitet".

2004-40 s 5
"EU imponerar inte på Europas outsiders"
Schweiz och Norge vägrar envist att gå med i EU, och än så länge har utanförskapet inte varit till någon nackdel. Välståndet i deras länder bekräftar antagandet att utanförskap inte är detsamma som undergång. De har tack vare tålmodig diplomati erövrat de flesta av medlemskapets fördelar utan att behöva bära dess bördor. 2001 röstade 76 % av schweizarna nej till EU-medlemskap. Deras tvekan härstammar delvis från en 500 år gammal sed att undvika allianser med utlandet.

2004-40 s 6
"Storleken har betydelse"
Silvio Berlusconis försök att övertala Bryssel att beräkna medlemsländernas storlek på antal medborgare i stället för antal invånare stöter på motstånd. Tyskland som har Europas striktaste medborgarskapslagar skulle påverkas mest av en sådan förändring. Storleken mätt i antalet invånare spelar stor roll i det röstfördelningssystem som godkändes på ett toppmöte i Nice 2002, enligt vilket "kvalificerad majoritet", som godkänner nya EU-lagar, måste omfatta minst 62 % av unionens befolkning.

2004-40 s 6-7
"Sarkozy kräver folkomröstning om Turkiet"
Turkiet kommer inte med i EU förrän om tidigast 15 år och i så fall sker det inte förrän Frankrike har haft en folkomröstning i frågan säger den franske finansministern, Nicolas Sarkozy. Han är mycket skeptisk till Turkiet som medlem i EU, inte för att landet är muslimskt utan för att det är så stort, det har lika många invånare som alla de 10 nya medlemsländerna sammanlagt.

2004-40 s 8-12
"Det går nog inte att säga nej"
Många europeiska regeringar ogillar tanken på Turkiet som medlemsland i EU, men de kommer ändå att gå med på att börja förhandla med Turkiet om medlemskap. Däremot kan det ta mycket lång tid innan Turkiet kan bli en medlemsstat eller att något land (eller EU-parlamentet) till slut lägger in veto. De främsta argumenten mot medlemskap för Turkiet är att landet är så stort och att det har en växande befolkning. Vidare att landet är fattigt och att en ojämförbart stor andel ägnar sig åt jordbruk. Andra menar att Turkiet inte ligger i Europa. Dern största haken för all är Islam. Den 11 september, Irak och kriget mot terrorismen har väckt frågan om EU gör rätt i att inkludera ett muslimskt land.

2004-40 s 9
"2007 ska drömmen bli verklighet"
Rumäniens president, Ion Iliescu, deklarerar att hans land är fast beslutet att avsluta förhandlingarna om medlemskap i EU före årsskiftet. Landet har, enligt honom, nu gjort tillräckliga framsteg i sina ansträngningar att rensa bort korruption, reformera rättsväsendet, stärka respekten för de mänskliga rättigheterna och garantera pressfriheten. EUs diplomater är emellertid bekymrade över korruptionen i landet och Iliescu oroas också över "människornas mentalitet".

2004-40 s 9
"Det sista hindret ska undanröjas"
Efter sitt senaste möte med Turkiets premiärminister Recep Erdogan säger EUs utvidgningskommissionär Günter Verheugen att hans rapport om Turkiet som offentliggörs den 6 oktober innehåller en rekommendation om att EU bestämmer ett datum för när förhandlingarna om Turkiets medlemskap ska börja. Ett beslut i frågan ska ske vid EUs toppmöte i december.

2004-42 s 3-4
"Utvidgningen gör utrikespolitiken ännu krångligare"
Att nå samförstånd kan bli en mardröm i en union med 25 eller ännu fler medlemmar. De nya medlemsländerna utnyttjar sin nya status i unionen för att göra upp med grannländer som inte är med i unionen. Alla medlemsländer har ju vetorätt vid eventuell ny utvidgning. Exempel har senast varit Slovenien mot Kroatien, Cypern mot Turkiet och Ungern mot Serbien.

2004-42 s 8-10
"Invandringen från Afrika är en europeisk utmaning"
För många nordafrikaner är enda hoppet en framtid i Europa om de bara kan ta sig dit. Människosmugglingen över Medelhavet, den misslyckade integrationen av invandrare i Europas samhällen och den påtagliga risken för terroristinfiltration och rekrytering har gjort att Nordafrika har blivit ett problem för Europa. Slaktare som Abu Mussab al-Zarqawi har byggt nätverk i invandrartäta slumområden från München och Milano till London. Européerna tycks helt oförmögna att vidta åtgärder. Europa står inför en demografisk katastrof med åldrande befolkningar. Ung arbetskraft från länder utanför Europa behövs snart och i stora mängder. Regeringarna borde styra invandringen genom lagliga och välövervakade kanaler. Tyskland och Italien samarbetar för att skapa läger i bl a Libyen och Tunisien där invandrare kan vänta medan deras asylärenden utreds.

2004-42 s 10-11
"Spanien försöker slå igen öppna dörrar"
En fjärdedel av alla illegala invandrare till Europa tros komma via Spanien. Gibraltar Sund är bara 14 km vatten mellan Europa och Afrika. En strid ström av droger och människosmuggling går den vägen. Nu bygger man ett elektroniskt stängsel utmed den kuststräcka som ligger närmast Marocko. Frågan hur man ska kunna skilja mellan de som flyr från "våld eller politiskt förtryck" och de som "bara vill ha ett arbete" diskuterades nyligen på ett möte mellan EUs inrikes- och justitieministrar. EU har inte någon gemensam asylpolitik men de flesta av medlemsländerna vill ha bättre kontroll av invandrare och asylsökande. Tyskland, Storbritannien och Italien stöder en plan att bygga transitcenter utanför Europa för att där göra den första gallringen.

2004-42 s 3-4
"EU-parlamentet visar tecken på hybris"
Förhören med de nya kommissionärerna vållar bekymmer. Parlamentet kan inte avvisa en nominerad kommissionsmedlem men den största partifraktionen, EPP, klargjorde i juni att den absolut krävde att kommissionspresidenten skulle vara från det politiska höger-mitten-fältet. Parlamentet fortsatte sedan att bråka om flera enskilda kommissionärer och enkannerligen italienaren Rocco Buttiglione som är nominerad som justitie- och inrikeskommissionär. Han är filosof och varmt troende katolik och har antytt att kvinnans roll är att stanna hemma och föda barn och att homosexualitet är en synd. Detta har retat gallfeber på feministerna.

2004-42 s 4-5
"Större integration är omöjligt"
Avgående kommissionären för den inre marknaden Frits Bolkestein varnar EU för att integrera mera. 25 medlemsländer är mer än tillräckligt. Han hävdar också att den höga arbetslösheten i Europa till stor del beror på Tysklands och Frankrikes politik. "Det är hög tid att de börjar leva på 2000-talet. De för en gammalmodig och trög industripolitik". På andra sidan förser en anglosaxiska kapitalismen massor av människor med jobb.

2004-42 s 5
"Buttiglione trampade i klaveret igen!"
I ett tal tycks den konservative kristdemokraten som för närvarande är Italiens EU-minister, ha förringat ensamstående mödrar. Detta ökar pressen på den nya kommissionsordföranden Barroso att antingen slopa honom eller ge honom en annan portfölj än den som innehåller rättsfrågor, medborgerliga rättigheter och säkerhet.

2004-44 s 3-4
"EU behöver realistiska mål"
EUs blivande kommissionär för industri och näringsliv, Günter Verheugen, ger sin syn på EUs mål att blir världens största ekonomiska makt, den stora arbetslösheten i EU och vilka branscher som han tror har största tillväxtchanser. Om den italienske kandidaten Buttiglione säger han att alla har rätt till sin åsikt och sina värderingar. Men en kommissionär får inte lov att sätta sina egna åsikter och värderingar över det europeiska regelverket. Han menar också att EU bör koncentrera sig på mål som kan realiseras i praktiken. Vi måste arbeta mer i Europa. De amerikanska löntagarna är inte mer produktiva men de arbetar 25 % mer.

2004-44 s 5
"Europas farhågor om företagsflykt saknar grund"
Västeuropas löntagare är rädda för att nya företag i Östeuropa ska lura av dem jobben med löften om billigare arbetskraft och längre arbetstid. I EUs nya medlemsländer är arbetstiden 44,4 timmar jämfört med 38,2 timmar i de gamla. Om Västeuropa löser sina interna problem försvinner risken för att jobben flyttar till de nya EU-länderna. Östeuropa utgör också ett skydd för att företagen flyttar ännu längre bort till länder som Kina och Indien.

2004-45 s 3-5
"Det är inte lätt att sälja EU till européerna"
Om inte EU-kommissionens nye ordförande bestämmer sig för att möblera om helt och hållet i sin kommission blir det Margot Wallström som får det svåra uppdraget att sälja EU till européerna. Ingen har bättre förutsättningar än hon, men frågan är om ens hon kan förvandla den negativa bilden av EU till en inspirerande, positiv bild, som lockar medborgarna att engagera och aktivera sig. Den nya kommissionen kommer att lansera EUs mest omfattande PR-kampanj eftersom 11 länder snart kommer att rösta om EUs nya fördrag. Alla länder måste godkänna detta. Wallström som också är kommissionens vice ordförande ska försöka bygga ett slags gemensam identitet för oss EU-medborgare. Problemet är att det inte finns några europeiska hjältar att samlas kring.

2004-47 s 3-4
"Europa säger ja till Islam och nej till terrorismen"
Europa brottas med frågan hur det öppna, toleranta samhället ska bemöta intoleransen. Omfattande våld följde på mordet på den holländske filmregissören Theo van Gogh för ett par veckor sedan. Attacker mot moskéer och muslimska skolor besvarades med hämndattacker mot kyrkor. Hur stor tolerans ska det liberala samhället visa mot intoleransen? I Holland var det den homosexuelle populisten Pim Fortuyn som först förfäktade argumentet att landets muslimska invandrare spred värderingar som i grunden var oförenliga med holländska traditioner.
EUs invandrarministrar som sammanträdde i början av månaden har enats om gemensamma principer när det gäller integration av nykomlingar. Det läggs mer tonvikt på hårda åtgärder nu än förr. Toleransen för radikala islamister som med juridiska knep försöker stanna kvar i Tyskland har minskat. "Den militanta islamismen är en liten kraft i Europa, men den är farlig, eftersom många samhällen i Europa har upphöjt försvarslöshet till en dygd.

2004-47 s 8
"Litauen var först ut"
Det litauiska parlamentet ratificerade i förra veckan EUs nya författning vilket betyder att Litauen blev det första av EUs medlemsländer som godkände det historiska dokumentet. 84 ledamöter röstade ja, fyra röstade nej. Tre avstod från att rösta och 50 ledamöter var frånvarande.

2004-48 s 3
"Parlamentet vann första ronden"
EU-parlamentet har visat att det inte är en papperstiger. Det var en stor seger för en församling som länge ansetts vara den svaga länken i EUs maktstruktur att den kunde tvinga den nye kommissionsordföranden Barroso att ändra sitt lag. Händelsen innebar också att navelsträngen mellan parlamentarikerna och deras nationella regeringar har klippts av. Sammanhållningen inom de politiska blocken i parlamentet var starkare än lojaliteten med regeringarna hemma.

2004-48 s 4-5
"En lobbyarmé belägrar Bryssel"
EU-parlamentet har fått större makt och ivriga påtryckare flockas i Bryssel där de försöker påverka EUs lagar och regler. Mer än hälften av de lagar som antas av EU-ländernas nationella parlament har numera sitt ursprung i Bryssel. Lobbyisterna tenderar att i första hand vända sig till Kommissionen som formulerar EUs lagförslag. Därefter inriktar de sig på Parlamentet när det är dags för ledamöterna där att granska förslaget.

2004-49 s 3-4
"Det är svårt att hitta den rätta balansen"
Gärningsmannen i det uppmärksammade mordet i Holland på filmmakaren Theo van Gogh, hade ögonen på sig, men det hjälpte inte. Myndigheterna går en svår balansgång i sina försök att å ena sidan respektera de medborgerliga och mänskliga rättigheterna och å andra sidan förhindra terrordåd. Mohamed Bouyeri, en holländsk medborgare av marockanskt ursprung, skaffade sig redan 2002 en extra lägenhet som blev mötesplats för radikala muslimer. Där fanns Abu Khaled som predikade "våldsam jihad" och Samir Azzouz vars telefonsamtal med deltagare i självmordsattentaten i Spanien antydde planer på terrorattentat. Men man kunde inte gripa personer misstänkta för terrorverksamhet, bara först sedan de gjort sina attentat. Holland har nu infört en lag som kriminaliserar planeringen av terrordåd. Resten av Europa skärper också lagen för att förhindra terrorism. De hårdare lagarna riktas oundvikligen mer mot muslimer än mot befolkningen i allmänhet. Det finns 15-20 miljoner muslimer i Europa.

2004-49 s 8-9
"Eurozonen kommer att växa"
EUs nya medlemsländer ska enligt ingångna avtal ansluta sig till euros. Detta kräver förberedelser och anpassning och det brådskar, varnar EU-kommissionen. EUs kommissionär, Joaquin Almunia, avslöjar i en rapport en överraskande brist på insikt hos medlemsstaterna att 2010 ska euro vara den officiella valutan i alla länder. Bara Storbritannien och Danmark har "undantag". Cypern, Estland, Litauen och Slovenien kommer att ha euro redan 2007.

2004-49 s 9-10
"Kohandel i EU"
Turkiets EU-förhandlingar kan hänga på Kroatiens vilja att hitta och lämna ut misstänkta krigsförbrytare. Flera länder vill inte börja förhandla med Kroatien p g a landets ovilja att lämna ut misstänkta krigsförbrytare. Tyskland och särskilt Österrike däremot vill ha med Kroatien och kan tänkas blockera medlemsförhandlingar med Turkiet om inte Kroatien också får vara med.

2004-49 s 10
"Stabilitetspakten blir mer flexibel"
EUs ledare kommer att ändra stabilitets- och tillväxtpaktens regler i mars nästa år. Taket på 3 % underskott i statens budget eller maximala 60 % statsskuld ligger dock kvar. Länder med låg statsskuld som behöver pengar för strukturella reformer ska dock behandlas mindre strikt och för alla inför man en mer flexibel "korrigeringsväg".

2004-50 s 3-4
"De små och medelstora företagen har det kärvt"
Dollarns ras gör livet svårt för många små och medelstora exportföretag i Europa. I takt med att eurokursen stiger - den noterade ett rekord med 1,33 dollar i mitten av förra veckan - växer farhågorna hos den europeiska exportindustrin. ECB måste reagera, antingen genom att ingripa på valutamarknaden eller genom att sänka räntorna.

2004-50 s 4
"ECB behöll räntan"
ECB beslöt i förra veckan att inte förändra räntenivån som sedan ett och ett halvt år är två procent. Många observatörer misstänker dock att banken om någon eller ett par månader sänker räntan.

2004-50 s 4
"De världsliga krafterna får mothugg"
Sekulära krafter dominerar det offentliga livet i Europa, men nu varnar experterna för ett bakslag. Det kan verka som om sekularisterna vinner alla slag, men många experter befarar att de kommer att förlora kriget inte minst p g a de nya EU-medlemmarnas växande inflytande. Dessa fick nog av religionsförtryck under kommunismen. När EU utvidgades i maj betydde det också att andelen katoliker i EU ökade till 60 %. Alla gillar inte den sekulära majoritetens "intoleranta tyranni" mot allt som inte är "progressivt, liberalt och modernt".

2004-51 s 3
"Bush planerar Europaresa"
Den diplomatiska tonen har mildrats men det är inte säkert att det betyder ändrad politik. Bushs definition av multinationellt arbete är fortfarande att USAs rätt att alliera sig med länder som ställer upp på USAs ambitioner att sprida demokrati, bekämpa terrorismen och stoppa spridningen av massförstörelsevapen. I februari kommer Bush till Europa för att besöka NATOs högkvarter och EU i Bryssel. Kanske besöker han också Tyskland och något land i Östeuropa.

2004-51 s 4-5
"Turkiet hyser gott hopp om ja från EU"
Premiärminister Erdogan lovar att fortsätta demokratiseringen. Troligen kommer EUs ledare att säga ja till Turkiet i dag fredag, men medlemskapet kan vara avlägset. Turkiet vägrar att erkänna den cypriotiska regeringen - en EU-medlem - och det finns en utbredd skepsis i EU mot att inkludera ett stort, fattigt och muslimskt land. Ledaren för CSU i Tyskland, Edmund Stoiber, har svurit på att göra allt han kan för att stoppa Turkiet och CDUs ledare Angela Merkel föreslår "priviligierat partnerskap". Majoriteten av befolkningen i Österrike, Finland, Frankrike, Tyskland och Luxemburg är emot. 9 av 25 länders regeringar är för, bl a Sveriges. I Tyskland pågår en mycket polariserad invandringsdebatt. Grunden är den höga arbetslösheten och rädsla för islamisk extremism och terrorism.

2004-52 s 3-4
"EU vill, men vill turkarna?"
Många turkar befarar att de får betala med sin själ för medlemskapet i EU. Landet måste utsätta sig för en mikroskopisk granskning vilket inte är lätt för landets medborgare som ser sig leva i en stormakt likvärdig med Frankrike och Tyskland. Stoltheten får sig en törn. Många är också rädda för att bli europeiserade och förlora den kultur man menar är typisk för Turkiet.

2004-52 s 4
"Kroatien är först ut på Balkan"
Kroatiens medlemskap i EU ses som en sporre till övriga länder i regionen. EUs toppmöte i förra veckan beslöt att inleda förhandlingar med Kroatien nästa år. Kroatien som har 4,5 miljoner invånare hoppas bli medlem 2007. Ett villkor är dock att regeringen i Zagreb gör allt för att lämna ut den förre generalen Ante Gotovina till krigsförbrytartribunalen i Haag. Den nye premiärministern Ivo Sanader som tillhör framlidne Tudjmans parti HDZ, är helt inriktad på att genomföra de reformer som behövs för att accepteras av EU.

2004-52 s 5-6
"Sluta gnälla! Reformera!
Hollands finansminister som fram till årsskiftet är ordförande för EUs finansministergrupp, tycker att det är hög tid att EUs medlemsländer tar tjuren vid hornen och sätter i gång att reformera sina ekonomier. Han uppmanar regeringarna att koncentrerar sig på minskade välfärdsresurser och flexiblare arbetsmarknader. Han varnar också för att rubba ännu mer på reglerna för stabiliseringspakten.

2004-52 s 6
"EU sår för nya tider"
EU knuffar sakta men säkert sina jordbrukare mot den fria marknaden. Efter 1 januari erhåller de flesta jordbrukare ett enhetsbidrag som inte längre är kopplat till produktionskvantiteter. För att få stödet måste man driva en verksamhet som motsvarar standardregler för djurhållning och landskapsvård. Men inte ens en reformerad form av CAP är förenlig med frihandelsprinciperna.

2005-1/2 s 10-11
"Myter undergräver EUs trovärdighet"
Sant eller falskt? En del EU-myter är så uppenbart tokiga att ingen tror på dem, andra är mer försåtliga men minst lika felaktiga. De flesta finns att läsa i brittiska tidningar som "The Daily Mail" men Tyskland och de nordiska länderna sprider också EU-myter. En ständigt återkommande fråga för EU-Kommissionen är huruvida det är effektivt att bemöta falska uppgifter aggressivt eller om det är bättre att bara ignorera dem.

2005-1/2 s 10
"Frankrike folkomröstar i vår"
Frankrike kommer att rösta om EUs författning i vår, meddelade president Jacques Chirac och uppmanade sina ministrar att aktivt deltaga i ja-kampanjen. Dessförinnan kommer nationalförsamlingen att godkänna en ändring i den franska författningen så att den är förening med EUs nya. Den kommer också att godkänna en lag som kräver folkomröstning varje gång som EU utvidgas.

2005-1/2 s 11
"Luxemburgs tur"
Storhertigdömet Luxemburg har tagit över ordförandeskapet i EU. Det innebär att det är Luxemburg som under det kommande halvåret sammankallar alla EU-möten och företräder EU i världen. Jean-Claude Juncker är både regeringschef och finansminister och kommer att få mycket att göra. En fördel är att det lilla landet har en stor erfarenhet av ordförandeskapet som ett av EUs grundarländer.

2005-1/2 s 11
"Solana varnar för djupa sprickor"
Risk för sämre interna relationer om ett eller flera länder säger nej till EUs författning. Storbritanniens relationer med resten av EU skulle kunna ifrågasättas

2005-3 s 3-5
"Facket kämpar i motvind"
EUs utvidgning ger företagen större handlingsfrihet, samtidigt som fackförbundens möjligheter att agera har begränsats. I Tyskland har det tidigare så mäktiga IG Metall förhandlat till en sänkning av nettolönerna med 9 %. Det är bättre att ha arbete även om lönen måste sänkas menar många. I många fall har arbetstiden förlängts, man har fått flexiblare arbetsscheman och flera bonus har slopats. En orsak är de lägre löner som de 10 nya medlemsländerna betalar. Andelen organiserade arbetare har minskat i hela Europa särskilt i länder som Frankrike och Tyskland. I Tyskland tycker allt fler att facket borde få mindre makt. Ändå är det Europa som tycks bli den fackliga rörelsens sista bastion i den rika världen.

2005-3 s 4
"Dubbla löner upprör tyskarna"
Det tyska bilföretaget Volkswagen har gått med på att upphöra att betala löner till anställda som jobbar heltid i politiken. Det blev nyligen känt att många tyska företag har politiker på sin lönelista trots att de kan vara många år sedan de arbetade där.

2005-3 s 5-6
"Dags att håva in vinsten"
Centraleuropéerna har slutat oroa sig och börjat älska EU.
Polackerna har börjat upptäcka att medlemskapet innebär stora fördelar. Under de första 8 månaderna har landet fått över en miljard euro netto. Särskilt är det inkomsterna för bönderna som ökat. Nu är 75 % av polackerna nöjda med sitt medlemskap som också inneburet att turismen ökat med 20 %. Tillväxten har varit i hög i alla de nya EU-länderna. Nyckeln till tillväxt har varit arbetskraftskostnader som är mycket lägre än övriga medlemsländer. Slovakien har infört en enhetlig inkomst-, företags- och omsättningsskatt på 19 %. Andra länder planerar ännu lägre skatter. Det blivande EU-landet Rumänien har infört enhetsskatt på 16 %.

2005-3 s 7
"Ukraina får gul signal från Bryssel"
EU-parlamentet har med stor övervikt röstat ja till möjligt medlemskap. Omröstningen är inte bindande men innebär ett starkt stöd för landets ambitioner att bli medlem. EUs ministerrård intar en mer försiktig hållning.

2005-4 s 3-5
"Sista etappen är den svåraste"
Folkomröstningarna om EUs nya författning är ett riskfyllt vågspel. 2005 är ett avgörande år för den nya författningen och hela unionen. Parlamenten i Litauen och Ungern har redan sagt ja. EU-parlamentet i Strasbourg har också godkänt den. Närmaste val hålls i Spanien den 20.2. Där förväntas resultatet bli ett ja. Det kan bli värre med Holland och Frankrike. Omröstningen om författningen ackompanjeras automatiskt av en mängd nationella intressen och klagomål. Ett nej i Frankrike vore ödesdigert.
Men det finns andra viktiga frågor på dagordningen. Ska vapenembargot mot Kina hävas? Hur ska kontakterna med Iran skötas? Förhållandet till USA måste definieras eftersom George Bush kommer på besök i februari.

2005-6 s 21
"Castro lanserar ny charmoffensiv"
Hur normala kan relationerna med Havanna bli egentligen? Meningarna i EU är delade när det gäller förhållandet till Kuba. Den åldrige ledaren eftersträvar ett närmare förhållande mellan sin isolerade, socialistiska republik och världssamfundet och i denna ambition vänder han sig i första hand till Europa. Framför allt hoppas Castro att européerna ska ställa sig på Kubas sida i FNs människorättskommission i Genève, där diskussioner om vilka länder som bryter mot konventionerna, börjar i mars. Ministerrådet beslöt att EUs utvecklingskommissionär Louis Michel personligen ska bedöma Castros reformvilja!

2005-7 s 3-4
"Spanien är EUs bästa vän"
Planen är att spanjorerna ska väcka entusiasm för unionen hos övriga EU-medborgare. Spanien är ett av Europas mest EU-entusiastiska länder och där förbereds nu den första folkomröstningen om EU:s nya författning. Ja-resultatet är säkert den stora frågan är om valdeltagandet blir så högt att resultatet blir trovärdigt. Ungern och Litauen har redan godkänt konstitutionen i sina parlament och det italienska underhuset sammalunda. Inget land har tjänat så på EU-medlemskap som Spanien. Före anslutningen 1986 hade Spanien en historia av kupper och komplotter.

2005-7 s 4-5
" Kampanjen för det nya Europa har börjat"
Nu har startskottet gått för en 18 månader lång kampanj som i bästa fall resulterar i att EU:s väljare säger ja till en ny författning. Efter Spanien är det Frankrike som ska rösta. Opinionsmätningar där visar att ja-sidan leder med 61 % av rösterna. Om Frankrike röstar nej skulle det fälla författningen i ett enda slag eftersom processen inte kan gå vidare utan ett av EU:s största länder. Även i Storbritannien leder nej-sidan stort. Ej nej där kan betyda ett nej till EU för britterna.

2005-9 s 118-19
"Pengar är viktigare än moral"
Europa vill sälja allt, inte bara vapen, till Kina. Det är därför som Europas ledare medvetet trotsar USAs motstånd mot att vapenembargot hävs. Embargot är en symbol för EUs försök att fördjupa relationerna med Kina som betraktas som en strategisk partner. Men om möjligheterna till handel med USA försämras av detta är det kanske ändå bättre att föredra USA framför Kina.

2005-10 s 8
"Turkiet äventyrar förhandlingarna med EU"
Turkiet vill förhandla om medlemskap i EU, men då måste det först erkänna Cypern, varnar Bryssel. I fjolårets intensiva överläggningar med EUs ledare gick Turkiet med på att i tysthet erkänna Cypern och lovade att underteckna ett protokoll som utvidgade Turkiets existerande tullunion med EU till de tio länder som blev medlemmar i maj, inklusive Cypern. Men Ankara har ännu inte undertecknat protokollet.

2005-10 s 16-17
"EUs Kinapolitik oroar flera länder"
Hårdare konkurrens och risken för instabilitet är det som får flera länder att se kritiskt på EUs planer att häva vapenembargot mot Kina. USA oroar sig för militär obalans i regionen, medan Ryssland oroar sig för att förlora en marknad. Ryssland, Australien och israel har aldrig anslutit sig till embargot eller lämnat det.

2005-10 s 17
"Bush utarbetar gemensam Iran-strategi med EU"
EU och USA vill få Iran att skrota sitt misstänkta kärnvapenprogram. USA överväger att stödja ett europeiskt förslag om att ge Iran handelsfördelar, inklusive medlemskap i WTO.

2005-11 s 25
"Ny språkstrid rasar i Bryssel"
EU får gärna spara pengar, men inte på italienares och spanjorers bekostnad. EU-kommissionens ordförande, portugisen Barroso, hotas av ett uppror i Bryssel nu när italienska och spanska i all tysthet nedtystats till arbetsspråk i EU. Revolten leds av EU-parlamentariker och journalister och började när Kommissionen beslöt att använda bara engelska, franska och tyska på vissa presskonferenser. Allt speglar problemet med det sammelsurium av 20 olika språk som blivit officiella sedan den senaste utvidgningen.

2005-12 s 3-4
"EU är tillbaka i Bosnien"
EUs största militära operation pågår i den region där EU gjorde sitt hittills största utrikespolitiska misslyckande. I december 2004 tog EUs 7000 man starka EUFOR-styrka över kontrollen över fredsinsatserna i Bosnien från NATO. När Jugoslavien började lösas upp 1990 var EUs första reaktion att försöka muta landets delar att hålla ihop under löften om att Bryssel skulle hjälpa till. Detta nådde sitt bottenläge 1995 när holländska FN-soldater inte förmådde förhindra bosnienserbernas massaker på 7500 bosnienmuslimer i Srebrenica 1995. Till slut krävdes det en USA-ledd NATO-intervention för att sätta stopp för konflikten. Därför är inte bosniakerna särskilt glade när nu EU tar över efter amerikanerna. Bosniens officiella arbetslöshet är 45 % och landet lider av kronisk, organiserad brottslighet.

2005-12 s 4-5
"Förändringens vind blåser i Europa"
Marknaderna och deras allierade tvingar fram förändringar i Europa trots att regeringarna försöker värja sig. Den globala konkurrensen, förstärkt av eurons starka kurs, tvingar företagen att vidta drastiska åtgärder, som regeringarna värjer sig mot. Företag omstrukturerar, entreprenörer startar nya verksamheter i snabb takt, och produktiviteten ökar. Motsträviga nationella ledare blir mer och mer isolerade i sitt försvar av välfärdsstaten. Unga anhängare till EU-kommissionens ledare, portugisen Barroso, räknar med att kunna tjäna pengar på den sammanbrytande välfärdsstaten.

2005-12 s 6
"EU lättar på regelverket"
EUs ledare har enats om att mildra reglerna i EUs stabilitets och tillväxtpakt för att rädda ansiktet på i första hand Tyskland och Frankrike sedan dessa länder brutit mot pakten flera gånger. Pakten antogs 1997 på grund av farhågor att länder som Italien och Grekland inte hade tillräckligt strikt ekonomisk disciplin.

2005-12 s 6-8
"Ett proffs styr den rumänska skutan"
Rumäniens kurs mot Bryssel underlättas kanske av att en sjökapten, som är van vid hårda stormar, håller i rodret. Den 54-årige Basescu är en ny rumänsk ledare beredd att möta en ny tids nya uppmaningar. Landet har stora bekymmer och vill gå med i EU redan 2007. 1989 trodde man att Rumänien kastade av sig den kommunistiska diktaturen men det var kommunistiska apparatjiker och hemliga poliser som styrde landet i 15b år till. Korruptionen och den tungrodda byråkratin ledde till att nästa halva ekonomin är svart. Maffiaekonomi och maffiavärderingar genomsyrar samhället. Nu har Basescu infört ett "platt skatt" på både företags och enskilda inkomster för att locka tillbaka pengar från den svarta ekonomin. Han kommer också att offentliggöra den hemliga polisen Securitates hemliga arkiv om diktatorn Ceausescu, som störtades i "kupprevolutionen" 1989.

2005-12 s 14-15
"Om Bush hade rätt, vem hade då fel?"
Verkligheten tvingar Europas ledare att hoppa ned från sina höga hästar. Ledare som Gerhard Schröder i Tyskland och José Zapatero, båda socialdemokrater, vann val genom att opponera mot Bush och Irakkriget. Nu händer det saker som antyder en omsvängning i några av de länder, där Bushs regering tidigare har pekats ut som både dum och farlig. Ett exempel är stora demonstrationer i Libanon för demokrati. Samtidigt röstade EU-parlamentet med stor majoritet för ett förslag till EUs ledare att kraftigt fördöma Hizbollahs terroraktiviteter. Ett annat förslag från de tyska EU-parlamentarikerna är att uppmana Schröder att inte häva vapenembargot mot Kina.

2005-12 s 25
"EUs beslut om att upphäva vapenembargot dröjer"
"Europeiska unionen överger inte planerna på att häva vapenembargot mot Kina, men beslutet kommer sannolikt att skjutas upp till nästa år, säger EUs utrikespolitiska representant, Javier Solana. Påtryckningar från den amerikanska regeringen och kongressen i kombination med Kinas nya lag om att med våld hindra Taiwans utbrytning har fått EU att backa.

2005-13 s 3-4
"Europeisk kapitalism har 25 nyanser"
EUs gamla och nya ekonomier trevar sig fram mot större harmoni. Klyftan mellan, i sin mest grundläggande form, skiljer på européer, som aktivt anammar marknadsekonomin, och européer som klamrar sig fast vid hårt reglerade arbetsmarknader, jordbruk och som bär på tunga, statligt ägda företag. Roten till olikheterna ligger i första hand i Europas socialistiska experiment och människors syn på resultaten av dessa experiment. Ett index över "ekonomisk frihet" placerar Luxemburg, Estland och Irland främst i Europa medan den gamla ekonomins ihärdigaste företrädare är Frankrike, Grekland och Slovenien. Det är svårt att öka produktiviteten om man inte avvecklar t ex arbetsmarknadens regelverk för arbetstid och anställningsskydd.

2005-13 s 4
"Entusiasmen svalnar"
Den europeiska allmänhetens växande motstånd mot tanken på ett enhetligt Europa, styrt från Bryssel, tvingar den nuvarande generationen europeiska ledare - den första utan direkt erfarenhet av andra världskriget - att knyta ännu starkare band mellan länderna. Detta kan de göra genom att i första hand anta förslaget till en ny EU-författning. Ledaren för EUs nuvarande ordförandeland, Luxemburg, Jean-Claude Juncker menar att de kommande 18 månaderna blir "en spännande och avgörande period för EU". Då ska elva medlemsländer hålla folkomröstningar om EUs nya författning. Ett enda nej skulle föra EU-skutan ut på "stormiga vatten".

2005-14 s 3-4
"Blair och Chirac är som hund och katt"
Kampen om makt och inflytande i EU fortsätter med korta avbrott för tillfällig vapenvila. Chirac och Blair har diametralt motsatta visioner om hur EU bör utvecklas och de slåss ständigt om vems visioner som ska överleva. Blair är atlantisk, ekonomiskt liberal och positiv till fortsatt utvidgning med Turkiet och andra länder. Chirac till göra EU till en motvikt till Amerika och är djupt misstänksam mot Bryssels tendenser att liberalisera. EUs utvidgning har försvagat Chiracs Europastrategi. De tio nya länderna tenderar att dela Blairs proamerikanska, liberala åsikter.

2005-14 s 4-5
"Arbetslösheten förföljer EUs jättar"
Färsk statistik stärker bilden av ett Europa som har kört fast. Statistiken förstärker farhågorna om att den höga arbetslösheten fortsätter att bromsa den ekonomiska återhämtningen samtidigt som den försämrar utsikterna för de politiska ledarna. Stödet för Schröders socialdemokratiska parti sjunker och i Frankrike undergräver den kroniskt höga arbetslösheten Chiracs ställning.

2005-14 s 6-7
"EUs handelschef gillar rampljuset"
EUs nya handelskommissionär är den som hamnar i blåsväder om handelskrig bryter ut mellan Bryssel och Washington. Britten Mandelson förespråkar ekonomiska reformer men de bordläggs eller urholkas av europeiska ledare som försöker vinna stöd från missnöjda ledare som protesterar mot arbetslöshet och dålig tillväxt. Senast modifierade EUs ledare ett förslag om att liberalisera tjänstesektorn och låta alla arbeta fritt inom unionen. Detta EUs stora steg mot en fullständig ekonomisk integration stoppades. Mandelsons reformistiska tendenser och hårda hud och hans proeuropeiska ideal uppskattas i Bryssel då han tar strid mot Washington och Kina.

2005-15 s 3-4
"Två visioner kolliderar i EUs budget"
Den eviga debatten vilket slags union EU ska vara fortsätter. Det finns en diskrepans mellan alla EUs lagar och regler, projekt och ambitioner och den lilla budget som ska åstadkomma detta. Nu lägger kommissionen ett förslag till budget som motsvarar 1,14 % av EUs sammanlagda BNP. Budgeten innehåller pengar till en katastroffond, till en utbyggnad av den gemensamma brottsbekämpningen och invandringen och för att stärka "europeiska grundvärderingar". Den största satsningen är på avancerad teknik. Anslagen till forskning och utveckling ska fördubblas till 68 miljarder euro. Budgeten måste godkännas innan juni månads utgång. Minst sex länder, däribland Sverige, har redan meddelat att de vill begränsa budgeten till 1 %.

2005-15 s 4-5
"Frankenstein söker omvända fransmännen"
Det finns ingen plan B om folkomröstningen i Frankrike går snett. Frits Bolkenstein, holländaren och f d EU-kommissionären, är inte nöjd över fransmännens mottagande av det tjänstedirektiv han snickrat ihop när han kom till Paris. Han är också motståndare till folkomröstningar om EUs författning.

2005-15 s 11
"Historiska besvär"
60-årsminnet av krigsslutet river upp gamla sår. President Bush kommer om några veckor bege sig till först Lettland och sedan Nederländerna, Ryssland och Georgien för att hedra "miljontals amerikaners och européers offervilja i kampen mot tyranni och hylla demokratins utbredning. Ryssland anser att Bushs program gränsar till provokation eftersom Lett land och Georgien är Rysslands minst omtyckta grannar och de mest frispråkiga kritikerna mot Rysslands imperialistiska tendenser. De baltiska länderna befarar att Ryssland fortsätter att försöka dominera dem. Få av de gamla EU-länderna delar de nya EU-ländernas farhågor. Men USA tycks till balternas och polackernas lättnad ha förståelse för deras linje.

2005-16 s 4-5
"EU-parlamentet tar ton i utrikespolitiken"
En svag förskjutning i maktbalansen mellan EUs institutioner har stärkt parlamentets självförtroende. Nyligen krävde parlamentet för att stödja planerna på att erbjuda Bulgarien och Rumänien medlemskap i EU ett större inflytande över budgeten och en starkare roll i beslutet huruvida ett inträde ska uppskjutas om kandidatländerna inte genomför nödvändiga reformer i tid. Parlamentarikerna hävdar att deras mer aktiva engagemang rättfärdigas av det nya regelverk som införs med EUs nya författning.

2005-16 s 9
"London ökar pressen på Cypern"
Storbritannien tjatar ständigt på den cypriotiska regeringen att den ska vara mer flexibel när återföreningsförhandlingarna återupptas inom kort. Storbritannien föreslår, till grekcyprioternas bestörtning, etablering av direkta handelsförbindelser mellan EU och Turkiska republiken på norra Cypern (TRNC). Man vill också inrätta direkta flygförbindelser till norra Cypern samt ge EUs stöd på 259 miljoner euro till TRNC i stället för till regeringen i Nicosia. Orsaken är att grekcyprioterna röstade nej i fjol till ett återföreningsförslag som satts samman av FN. En annan är att Nej-sägaren Rauf Denktash ersatts som premiärminister i TRNC av Mehmet Ali Talat som vill ha en återförening till stånd. Storbritannien väntas driva Cypernfrågan under sitt ordförandeskap i EU fr o m den 1 juli.

2005-17 s 3-5
"Standarden sjunker obevekligt"
Brysselklubben ska ta in nya medlemmar. De är ett par av Europas fattigaste länder, där maffiagäng och korruption hör till vardagen. Befolkningen i länderna är mycket positiva till EU-medlemskap som de ser som räddningen för Rumänien och Bulgarien. EU-politikerna förefaller röra sig i en helt annan värld än ländernas medborgare gör. Och därför är också risken stor att de röstar nej till den nya författningen som är den enda möjligheten för dem att fördröja utvidgningen. I Bukarest lever framför allt romer under sämsta tänkbara förhållanden. I Bulgarien är det, förutom fattigdomen, brottsligheten som kännetecknar människornas vardag. Det bulgariska rättsväsendet är helt maktlöst.

2005-17 s 6
"Rumänien undanber sig Frankrikes översitteri"
Rumäniens president Traian Basescu har tröttnat på Frankrikes kritik mot hans lands allt närmare band till London och Washington. Basescus linje irriterar Frankrike som är Rumäniens trofastaste vän i EU.

2005-17 s 6
"Rumänien undanber sig Frankrikes översitteri"
Rumäniens president Traian Basescu har tröttnat på Frankrikes kritik mot hans lands allt närmare band till London och Washington. Basescus linje irriterar Frankrike som är Rumäniens trofastaste vän i EU.

2005-17 s 9
"Nu ska Bryssel komma närmare folket"
EU-kommissionen vill föra "Bryssel" närmare folket genom att sammanträda i olika städer runt om i Europa - ibland inför öppen ridå. Förslaget, som ingår i kommunikationskommissionär Margot Wallströms plan, speglar traditioner i hennes hemland, Sverige. EUs namn och flagga bör också användas flitigare i samband med alla de projekt som EU finansierar. EU bör också utrustas med ett slags snabbutryckningsenhet, som kan reagera direkt på det, som kommissionen uppfattar som desinformation om EU i medierna.

2005-17 s 10
"Centraleuropéerna har blivit européer"
Centraleuropa brukade betyda Visegradgruppen, som föddes 1991, med en deklaration om samarbete mellan Polen, Tjeckoslovakien och Ungern. 1993 tillkom Slovakien. Sedan länderna blev medlemmar i EU har Visegradgruppen förlorat i betydelse. Nu vill Ungern få med Österrike och Slovenien, grannar och f d delar av Habsburgs "Mitteleuropa" i den. Slovakien vill hindra detta. Polens anspråk på ledarskap i gruppen stöter också på motstånd. Ett annat tydligt tecken på att Visegradgruppen har spelat ut sin roll är att de fyra länderna inte har några ambitioner på att gå med i valutaunionen (EMU) samtidigt.

2005-18 s 3-4
"Den ryska segerfesten river upp gamla sår i Europa"
Firandet av segern över nazisterna för 60 år sedan väcker minnen av ett mörkt kapitel i Rysslands historia. Det blir ståtliga ceremonier till minne av Rysslands seger över Nazityskland för 60 år sedan. Detta är för Kreml en ljuspunkt i Rysslands för övrigt svarta 1900-tals historia. Men för många andra fick segern 1945 en mörk baksida s och förebådade det kalla krigets 45-åriga delning av Europa. Stalins triumf i på östfronten för 60 år sedan gjorde Sovjetunionen till en supermakt, men den ledde till en katastrof för Central- och Östeuropas länder, som i 45 år pinades bakom järnridån under Kremls järnhand. Polen invaderades och splittrades av både Tredje Riket och den ryska armén och dess militära och intellektuella elit mördades av Stalins bödlar. De ryska myndigheterna har lagt ner en 14-årig utredning av massakern i Katyn där Stalins hemliga polis mördade 21768 polska officerare, intellektuella och präster. Polackerna betraktar denna händelse som krigsförbrytelse och folkmord. Kreml har heller aldrig upphävt eller tagit avstånd från den s k Molotov-Ribbentroppakten, som uppkallades efter Sovjetunionen och Nazitysklands utrikesministrar. Janusz Reiter, f d polsk ambassadör i Tyskland säger att "Putin försöker modernisera den sovjetiska mytologin så att den tjänar Rysslands aktuella behov".

2005-18 s 4-6
"Polackerna är farligare än både depression och krig"
Det nya EU med 25 medlemmar är bara ett år gammalt, men Boris Ried i Frankfurt längtar efter det gamla EU. Förbundskansler Schröder som var bekymrad över den höga arbetslösheten i Tyskland valde sju års övergångstid. Men samtidigt liberaliserade Tyskland sina regler för vissa yrkesgruppers rätt att etablera sig - allt från kakelsättare till lokalvårdare till guldsmeder. Tusentals polacker har etablerat sig som egna företagare inom dessa branscher, lättlärda yrken med stor efterfrågan. Polackerna är ungefär hälften så dyra som sina tyska konkurrenter och slår därför ut dessa. Polackerna som på 1900-talet arbetade illegalt på de tyska byggplatserna, har nu kommit tillbaka som EU-medborgare och entreprenörer och ge de tyska företagarna den hårdaste konkurrens de någonsin mött.

2005-18 s 6-7
"Slovenien är bäst i klassen"
Det nya EU-landet Slovenien hade det väl förspänt inför inträdet i EU. Det enda som kan hota fortsatt utveckling är en viss tendens till självgodhet. Landet ligger på 16:e plats vad gäller BNP/capita i EU men har ambitionen att nå genomsnittet i EU och att införa euron. Slovenien ser sig som en bro mellan Väst- och Östeuropa, framför allt till länderna i det forna Jugoslavien. Den slovenska effektiviteten förklaras med 600 års habsburgskt styre. De nödvändiga reformerna kommer att resultera i kännbara inskränkningar i välfärdssystemet. Landets måste välja väg: Vill man ha en stat, som ger dem trygghet av skandinavisk typ men inte samma välståndsnivå, eller vill man ha en stat med mindre trygghet och högre tillväxt?

2005-18 s 7
"Processen går vidare"
Luxemburgs premiärminister Juncker, som är ordförande i EUs ministerråd, understryker att EU kommer att fortsätta ratificeringsprocessen även om fransmännen röstar nej till författningen. När hela ratificeringsprocessen är avslutad vet vi om ett, två eller flera länder röstat nej. Vi har mekanismer för att reagera på ett sådant läge. Ministerrådet ska besluta vad som då ska göras.

2005-18 s 7
"Tre nya euro-aspiranter"
De två f d brittiska kolonierna Malta och Cypern beslöt under veckoslutet att försöka gå med i valutaunionen, EMU, 2008. De två länderna plus Lettland, som alla gick med i EU för ett år sedan, har antagit tuffa ekonomiska reformprogram för de kommande två åren.

2005-19 s 3-6
"Var god tag plats, dörrarna stängs"
Stämningen i EU ett år efter utvidgningen är minst sagt dämpad. Faktum är dock att fjolårets utvidgning avlöpte anmärkningsvärt smidigt, både för nykomlingar och veteraner. Institutionerna i Bryssel har fortsatt att fungera normalt. De nya medlemsländernas ekonomier har vuxit i snabb takt. Negativt är dock att centraleuropéerna själva ser sig som andra klassens medborgare i vissa avseenden. De är uteslutna från Schengenzonens passfrihet i ytterligare två år, de förnekas rätten att arbeta i de flesta EU-länder i upp till 6 år och deras bönder får mindre direkta subventioner av EU. Men om unionen fått några år på sig i lugn och ro att växa i kläderna skulle allt ha blivit bra men nu kommer den politiskt mycket tröttsamma processen att ratificera en ny författning. Utvidgningen som förr sågs som ett sätt att exportera stabilitet till grannländerna, som Spanien, Portugal och Grekland framstår mer och mer som ett sätt att importera instabilitet.

2005-19 s 7
"Blair vill slopa pompa och ståt"
Arbete, inte onödiga uppvisningar, är målet för Storbritanniens ordförandeskap i EU. Blair tycker att EUs toppmöten i Bryssel är "frustrerande, ofta förödmjukande och ibland farliga för hälsan - 2003 kom hans hjärta i otakt för att han tvingats dricka alltför mycket starkt italienskt kaffe för att kunna hålla sig vaken under en nattmangling. Blair planerar att eliminera ett av de två traditionella toppmötena under den brittiska ordförandeperioden som börjar i juli. Tanken att man inte behöver sammanträda när det inte finns något att diskutera är helt ny (!?).

2005-19 s 8
"Om man nu måste folkomrösta"
En enda folkomröstning i hela EU är mycket bättre än nått, tio eller tjugo nationella folkomröstningar. En genuin författning borde möjligen bli föremål för en EU-omfattande folkomröstning plus de nationella parlamentens ratificering. Dubbel majoritet med två tredjedelar av befolkningen och två tredjedelar av medlemsstaterna bör vara tillräckligt för att ge legitimitet och garantier för att EU även i fortsättningen kan agera kollektivt. Om majoriteten i ett land då röstar nej men övriga röstar ja borde det vara tid för en förhandling om utträde ur EU för det landet.

2005-19 s 10
"EU och Ryssland bekräftar samarbetsviljan"
EUs ledande företrädare och den ryska regeringen har enats om "fyra friheter" som grund för en fördjupning av samarbetet. Man är överens om ett närmare samarbete i utrikespolitiken och ekonomin, samt större kulturellt utbyter och frihet att resa. Ryssland vill att EU lättar på visumreglerna för ryska medborgare och Bryssel kräver att Ryssland tar tillbaka de medborgare som vistas illegalt i EU. EU stöder Rysslands inträde i WHO och är själva mycket intresserade av att säkra sitt energibehov på lång sikt med hjälp av Rysslands väldiga olje- och naturgastillgångar.

2005-21 s 7
"Det finns bara två alternativ: ja eller nej!"
En knapp vecka före folkomröstningen om EUs nya författning i Frankrike deklarerade Tyskland, Frankrikes och Polens ledare att författningen inte kan omförhandlas. De tre ledarna, som träffades i Nancy i Frankrike, passade på att göra reklam för konstitutionen, vars öde kanske avgörs de närmaste dagarna. Den tyska förbundsdagen ratificerade fördraget för ett par veckor sedan och Polen ska folkomrösta i höst. Där tyder opinionsundersökningarna på att ja-sidan vinner.

2005-21 s 6-7
"Sanningens minut närmar sig"
Holländarna kan bli de, som blockerar EUs nya författning. I Frankrike är ställningen jämn med svag tendens mot nej men i Holland leder nejsidan med 55-45 %. Samförståndet inom "eliten" i Holland, den politiska och ekonomiska, om ett "ja" är klart vilket är en black om foten för ja-anhängarna. Ända sedan Pim Fortuyn, som sedan mördades, gjorde entré på den politiska scenen 2002 har tendensen att utmana etablissemanget förstärkts. Folkomröstningen om EUs nya författning kan därför bli "en konfrontation mellan den politiska eliten och folket". Folket ville varken ha euron eller massinvandringen, två projekt som eliten "lurat på dem".

2005-21 s 8
"Jobba så mycket ni orkar"
Att begränsa arbetstiden är ett stort misstag, enligt internationella valutafonden. Tidigare fanns det ett undantag från regeln som Storbritannien och några andra EU-länder haft men nu har EU-parlamentet röstat för att avskaffa detta. IMFs VD Rodrigo Rato, menar att detta är alldeles fel väg att gå för Europa där de 12 EMU-länderna får en tillväxt på 1,6 % i år i jämförelse med 3,6 % i USA. ECB borde också sänka räntan men att det största hindret för tillväxt i Europa är uteblivna, nödvändiga strukturreformer.

2005-21 s 10
"Alla var där, utom Vitryssland"
Europarådets sammanträden har ingenting med EU att göra, men Slovakiens president Ivan Gasparovic passade på att göra ett EU-utspel. Han föreslog att små EU-länder borde försöka göra ett tillägg till EUs nya författning så att de inte måste acceptera alla nya lagar från Bryssel. På Europarådets möte var alla länder med utom Vitryssland som är det enda land i Europa som inte undertecknat Europakonventionen om mänskliga rättigheter och som inte är med i Europarådet.

2005-22 s 8-9
"Non!
Fransmännen sade ett tydligt nej till EUs nya författning.
Nej-sidans seger med 55 % mot 45 % ja-röster kom efter en bitter kampanj, som har splittrat Frankrike och väckt stor oro i hela Europa. Resultatet är också ett mycket hårt bakslag för president Chirac. Valdeltagandet blev högt, omkring 70 %. Nu finns det riska för att hela den nya författningen får läggas på is ett tag. Vad handlar den egentligen om:
1. Bestämmer tågordningen i händelse av fortsatt utvidgning och integration.
2. Det roterande ordförandeskapet försvinner och ersätts av en president som får högst 5 års mandat.
3. En lista över grundläggande rättigheter
4. En lista som definierar vilka funktioner som ska skötas på EU-nivå eller nationellt som visa, invandringsregler, utrikes- och försvarspolitik.

2005-22 s 9
"Livet går vidare"
Europas ledare är besvikna och förbereder sig för en lång process. De är emellertid inte särskilt överraskade. Alla underströk att ratificeringen av processen fortsätter.

2005-22 s 10
"Snart tryter tålamodet i Kroatien"
Kroatien är bäst i klassen utom i ett ämne, och det är det viktigaste ämnet enligt Bryssel. Det är FNs krigstribunal i Haag. Drobnjak som är Kroatiens EU-ambassadör säger att krigsförbrytaren Gotovina har "hjältestatus" i sin hemstad Zadar och att han är "extremt populär bland sina f d krigsbröder". Tribunalen underblåser EU-skeptisk stämningar i landet, säger han.

2005-23 s 4-5
"Vad händer nu? Fyra scenarier"
Det mest troliga är att EU beslutar att återgå till Nicefördraget från 2001,men en djup förtroendekris uppstår när stagnationen befästs och politiska initiativ blockeras av det krångliga röstsystemet. Den ekonomiska tillväxten hämtar sig när tuffa välfärds- och arbetsmarknadsreformer drivs igenom av Tysklands nya förbundskansler, Angela Merkel, efter det tyska valet i september. Medlemsförhandlingarna kommer att gå så långsamt att Turkiet begär att de ska upphöra. Kroatien kommer att bli medlem efter att ha utlämnat sina krigsförbrytare medan Rumäniens och Bulgariens planerade inträde i unionen 2007 kommer att hotas av veto i det franska parlamentet.

2005-24 s 3-4
"Tony Blairs tid är nu - igen!"
Ett Europa i kris behöver en stark ledare, det kan hända att Tony Blair är rätt man! Just när han nästan var uträknad efter det dåliga valet i maj kommer han tillbaka. Folkjets nej till både Frankrike och Holland banar väg, liksom att Blair tar över ordförandeskapet i EU om några veckor. Blair kan på nytt spela den roll han gillar allra bäst - mannen med ett uppdrag. Blair är förmodligen världens mest beundrade statsman. "Blair är den ende som finns kvar i Europa". "Blair är faktiskt den ende som fortfarande har trovärdighet". Chirac och Blair kommer att utmana varandra i Bryssel i frågan om Europas framtid. Striden börjar med et debatt om den nya EU-budgeten - framför allt den brittiska rabatten.
Opinionsmätningar visar att i Frankrike var det främsta skälet att rösta nej till det nya EU-fördraget att det finns för många utlänningar i Frankrike. Av de som röstade nej i Holland gjorde nästan hälften det för att protestera mot Turkiets eventuella medlemskap i unionen. Detta oroar naturligtvis Turkiet, men också Rumänien och Bulgarien.

2005-24 s 5
"Impopulär rabatt"
De brittiska ministrarna accepterar inte att Chirac kräver att Storbritannien ska offra sin rabatt, när Chirac själv vägrar att ens diskutera reduceringar av EUs jordbruksstöd till de franska bönderna. De franska experterna avfärdar Blairs försök att koppla den brittiska rabatten till jordbrukssubventionerna. De menar att den gemensamma jordbrukspolitiken har förändrats totalt sedan 1984, då Thatcher under hot tvingade till sig rabatten. Då lade jordbruket beslag på 50 % av EUs budget, nu 40 % och snart bar 33 %.

2005-24 s 7
"Gaeliska i Bryssel"
EU har erkänt det irländska språket gaeliska som unionens 21:a officiella språk. Det betyder att alla lagar i fortsättningen måste översättas till gaeliska och 30 tolkar till en kostnad av 3,5 miljoner euro per år måste anställas.

2005-25 s 3-4
""Ledarna diskuterar strunt medan unionen brinner"
EUs ledare tycks inte se de verkliga problemen. Frankrikes potentiella presidentkandidat Nicolas Sarkozy säger att politikerna måste skapa en flexibel, konkurrenskraftig ekonomi. Det är samma som ekonomerna påpekat i flera år, att för att skapa nya jobb måste de minska kostnaderna för att anställa och avskeda, sänka skatterna, minska den offentliga budgeten och avreglera varu- och tjänstemarknaderna. Europas omoderna sociala modell fungerar inte. Den europeiska välfärdsstaten, med sina generösa pensions-, sjukvårds- och utbildningsförmåner föddes under "det tyska undret" och "les trentes glorieuses", när Europa kunde glädja sig åt tre efterkrigsdecennier av megatillväxt. Modellen är så grundläggande för många att man kan avfärda alla nya och bättre moderna idéer med argumentet att dessa hotar den europeiska socialmodellen.

2005-25 s 5
"Varför bråkar fransmän och britter om jordbruket?"
Frankrikes president, Jacques Chirac, är böndernas skyddshelgon, men de brittiska bönderna har inte ens en lobbygrupp. Frankrike har alltid strävat efter att vara självförsörjande när det gäller livsmedel, medan Storbritannien redan under 1800-talet avskaffade importhinder för att kunna köpa så billig mat som möjligt. London har alltid haft svårt att förlika sig med den fransk inspirerade jordbrukspolitiken och i förra veckan klagade Tony Blair på att över 40 % av EUs budget går till 5 % av dess befolkning, som bara svarar för 2 % av EUs samlade BNP.

2005-26 s 3-4
"Polen fortsätter att tro på EU"
Polackerna påpekar för sina partners i väst att det inte är pengar utan enighet och harmoni som är det viktigaste i det europeiska samarbetet. 70 % av polackerna gillar den nya författningen. De ser den som ett slags garanti för den nationella säkerheten. De nya medlemsländerna värnar mer om EUs värderingar än de gamla gör. Den polska jordbruksexporten har ökat med 40 % under det första året som medlem. Tillväxten har varit 5,3 %, en av de högsta i EU.

2005-26 s 3-4
"Polen fortsätter att tro på EU"
Polackerna påpekar för sina partners i väst att det inte är pengar utan enighet och harmoni som är det viktigaste i det europeiska samarbetet. 70 % av polackerna gillar den nya författningen. De ser den som ett slags garanti för den nationella säkerheten. De nya medlemsländerna värnar mer om EUs värderingar än de gamla gör. Den polska jordbruksexporten har ökat med 40 % under det första året som medlem. Tillväxten har varit 5,3 %, en av de högsta i EU.

2005-26 s 4-5
"Asien begrundar Europas bekymmer"
Oenigheten i EU väcker ingen större uppståndelse i Asien, vars länder tycks vara övertygade om att misslyckandet med den nya författningen bara är ett tillfälligt avbräck i integrationsprocessen. Kineserna lovordar EU för dess välvilliga inställning i förhandlingarna om en pakt gällande textilhandeln. Sydkorea hoppas på en integrerad europeisk union som skulle ge Europa en mäktig röst i konkurrens med USA. EU ses också som en modell för Nord- och Sydkoreas fredliga återförening.

2005-27 s 6-9
"Fler medlemmar är Europas och kanske EUs räddning"
EU har utvidgats med stormsteg. Vad händer om utvidgningen avbryts? Många hoppas på medlemskap. Av de 15 stater som ligger öster och sydost om EU hoppas minst 11 på medlemskap inom 10 år. EU har under hela sin historia kämpat för att hitta alternativ att erbjuda i stället för medlemskap för att hålla grannländerna nöjda men fortsatt uteslutna. 1995 lanserades ett program "Barcelonaprocessen" för att ge länderna söder om Medelhavet tillgång till EUs marknader plus bidrag i form av pengar och teknisk kunskap. Nio miljarder euro kommer att spenderas när programmet är klart om ett år utan några påtagliga resultat. Länderna har tagit emot hjälp och pengar men inte genomfört ekonomiska eller politiska reformer. EU lyckas bara sprida sina värderingar när kraven på förändringar kopplas till löften om medlemskap. Det betyder att för att påverka och kunna utgöra en modell för länder som Turkiet, Vitryssland, Serbien, Kosovo etc så måste möjligheten till ett medlemskap vara öppen. Samtidigt så måste EUs ledning Ta motståndet i flera av EUs länder mot fortsatt utvidgning på allvar och förstå orsakerna till detta motstånd.

2005-27 s 9
"Kommissionen är en byråkratisk mardröm"
Europeiska kommissionen är "en byråkratisk mardröm", som inte har en aning om hur den ska "sälja" Europa till den brittiska allmänheten påstår den f d chefen för Storbritanniens EU-kontor i London, Jim Dougal. Dess sätt att arbeta avslöjar en hårresande brist på sunt förnuft. Anklagelser om tungrodd byråkrati är inte ovanliga från EU-skeptiker som kritiserar EU, men det är ovanligt att en insider ger röst åt liknande kritik. Douglas kommentarer stärker den brittiska regeringens påståenden att EU måste reformeras.

2005-27 s 10-11
"Den polske rörmokaren gör entré"
Den "polske rörmokaren" är en mytisk figur som spelade en av huvudrollerna i den franska debatten inför folkomröstningen om EUs nya författning. Han har beskrivits som ett rovdjur, som ligger och trycker i väntan på att flytta till Frankrike för att stjäla jobb för mindre lön. Denne rörmokare har blivit personifieringen av fransmännens oro inför framtiden. Nu utnyttjar den polska turistbyrån rörmokaren för att skingra fransmännens oro och locka dem att besöka Polen. Reklamen med den 21-årige modellen Adamski ser ut som en sexfilm för vuxna om kvinnor som väntar på att rörmokaren ska komma.

2005-27 s 11
"Nu är det Luxemburgs tur att tackla EUs författning"
Den 10 juli röstar Luxemburg, ett land där det är obligatoriskt att rösta. En nejröst där vore spiken i kistan för fördraget. Valet kan också bli avgörande för premiärministern Jean-Claude Juncker som är ordförande för eurozonens 12 finansministrar, Han har hotat att avgå som premiärminister om nejrösterna får majoritet.

2005-27 s 12
"Lyckans land"
Knappt någon känner till att Irland är EUs rikaste land näst Luxemburg. Det är faktiskt sant att landet, som i århundraden var mest känt för sina många utvandrare, tragiska poeter. Hungersnöd, inbördeskrig och tomtar och troll nu har en BNP per capita som är högre än Tysklands, Frankrikes och Storbritanniens. Länder i EUs periferi har anpassat sig bäst till globaliseringen. Länder, som han anammat den fransk-tyska socialmodellen leder av hög arbetslöshet och låg tillväxt. Återhämtningen i Irland började i slutet av 1960-talet när regeringen gjorde gymnasieutbildningen gratis och hade därför en relativt välutbildad arbetskraft när landet gick med i EU 1973. Men på 1980-talet fortsatte landet att låna, spendera och beskatta och gick nästan i konkurs. Sedan kom en stark förändring. Facken och näringslivet enades om ett ekonomiskt åtstramningsprogram som bl a sänkte företagsskatten till 12,5 %. 1996 blev också högskoleutbildningen gratis. Idag har 9 av 10 av världens ledande läkemedelsföretag verksamhet i Irland. Det som har lockat är välutbildad arbetskraft och företags- och skattepolitiken. Irlands totala arbetskraft har ökat från 1,1 miljoner till 2 miljoner på de senaste 15 åren!

2005-28 s 10
"Malta säger ja"
Parlamentet i Malta gav i förra veckan sitt enhälliga godkännande av EUs nya författning trots att den förmodligen inte kommer att antas. Malta blev därmed EUs 12 land som godkände fördraget.

2005-29/30 s 3
"Skärpning annars får ni inte vara med!"
Porten är stängd om inte Bulgarien och Rumänien reformerar säger Olli Rehn, EUs kommissionär med ansvar för utvidgningen. En högre standard för EUs utvidgning är nödvändig. Det finns idag en misstro som genomsyrar många av de 25 medlemsstaterna och som kommer fram vid folkomröstningarna. Folket går inte i takt med kommissionärerna vilket en del av dessa upptäckt och tagit lärdom av.
2005-29/30 s 4
"Österrike säger nej till Turkiet"
Österrikes finansminister Karl-Heinz Grasser menar att länder som Kroatien och andra Balkan-länder har större rätt till medlemskap än Turkiet. Han säger att statsöverhuvud och regering har börjat inse att Turkiet-frågan har hamnat långt borta från folket.

2005-29 s 4
"Vive la France!"
I den 50 minuter långa intervjun på nationaldagen den 14 juli tog Jacques Chirac tillfället i akt att kritisera engelsmännen. Fransmännen föder fler barn, de lägger mer pengar på forskning och de lever längre. Bara 7 % av de franska barnen lever under fattigdomsstrecket, jämfört med 17 % i Storbritannien.

2005-34 s 10-11
"EU har förändrat Estland och vice versa"
Lite friskt blod har inte gjort någon skada. Trenderna som den nya förde in i EU - snabb tillväxt, som förstärktes av låga löner och låga skatter, plus en stark önskan att kompensera för de gångna 50 åren, riktade strålkastarljuset på den tröga tillväxten i äldre ekonomier som Tyskland och Frankrike. EU-medlemskapet har satt djupa spår i den estniska politiken, för ett land som i sekler var en lydstat som bollades mellan skandinaviska, tyska och senast sovjetiska härskare. Den ekonomiska effekten är också häpnadsväckande. På 1990-talet kom en flod av investeringar och hög tillväxt och den har sedan fortsatt med en svacka 1998 på grund av den ekonomiska krisen i Ryssland. Stabil penningpolitik och framgångsrik skattepolitik lockar investerarna till Estland.

2005-36 s 5-6
"Européerna är luttrade"
Snabbt stigande bensinpriser oroar, men andra bekymmer oroar mycket mer som till exempel den höga arbetslösheten i Tyskland och stagnationen i Italien. Konsumentförtroendet i Tyskland ökade i augusti vilket speglar förhoppningar om att det blir en ny regering i landet efter den 18 september. Agneta Merkel har satt sysselsättningen och en skattereform högst på dagordningen.

2005-36 s 5-6
"Européerna är luttrade"
Snabbt stigande bensinpriser oroar, men andra bekymmer oroar mycket mer som till exempel den höga arbetslösheten i Tyskland och stagnationen i Italien. Konsumentförtroendet i Tyskland ökade i augusti vilket speglar förhoppningar om att det blir en ny regering i landet efter den 18 september. Agneta Merkel har satt sysselsättningen och en skattereform högst på dagordningen.

2005-36 s 11-12
"Luften tycks ha gått ur EU"
Oenigheten mellan medlemsländerna växer, och EUs institutioner har ingenting att sätta emot. Den stora motsättningen finns mellan Toni Blairs förslag om ekonomiska reformer och lägre skatter vilket ses som angrepp på Frankrikes och Tysklands välfärdssystem. Kommer CDUs ledare Agneta Merkel att våga sluta upp bakom Blairs vision? För närvarande tycks Kommissionen tycks vara insnärjd i ett bråk om textilimporten från Kina.

2005-37 s 25-26
"Den transatlantiska klyftan är djup, men inte särskilt vid"
I vissa frågor är amerikaner och européer helt oeniga, men enighet råder i de flesta stora, viktiga frågor. Marshallfonden, en amerikansk-europeisk tankesmedja har låtit göra opinionsundersökning i 11 länder - USA, Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Italien, Nederländerna, Polen, Portugal, Slovakien, Spanien och Turkiet. Omkring 1000 män och kvinnor i varje land har fyllt i frågeformulär. Frågorna formulerades för att "ta temperaturen" på det transatlantiska förhållandet. Man fann att amerikanerna är mer positivt inställda till européerna än tvärtom. Mest positiva är britter och italienare och minst spanjorer och turkar. Eftersom europeisk politik tenderar att vara mer vänsterinriktad än amerikansk drar man i undersökningen slutsatsen att det är ideologisk antipati mot Bushs regering som i mycket formar européernas attityder.

2005-38 s 5
"Tiden rinner ut"
Storbritannien börjar få kort om tid för att nå fram till en uppgörelse med övriga EU-länder om när medlemskapsförhandlingarna med Turkiet ska börja. Från början var det meningen att samtalen skulle börja den 3 oktober. Det svåraste hindret har Turkiet åstadkommit genom att vägra erkänna EU-landet Cypern.

2005-40 s 7
"Vart tog solidariteten vägen?"
De offentliga finansernas dåliga tillstånd belyser grundläggande ekonomiska problem i Europeiska Unionen och Bryssels oförmåga att få medlemsländerna att rätta sig efter gällande regler. Tyskland har överskridit EUs underskottsgräns på tre procent av BNP varje år sedan 2002. I år förväntas det bli 4 %. Orsaken är "minskat skatteunderlag, galopperande välfärdskostnader och regeringens oförmåga att reducera subventioner och skatteunderlag värda 157 miljarder euro har gjort stora hål i Tysklands statskassa". Förra året satte Grekland rekord i underskott med 6,6 % efter att ha lämnat felaktiga siffror i flera år. 12 av EUs medlemsländer bryter mot stabiliseringspakten. Situationen är en hård prövning för EU och en test på den politiska solidaritet som skulle utgöra grunden för den enhetliga valutan. Stabilitetspaktens trovärdighet är allvarligt skadad.

2005-40 s 10
"Problemet är inte Turkiet"
(Detta har Charles Grant skrivit i Newsweek skrivit från Bryssel. Hans slutsatser är mycket tvivelaktiga.) De turkfientliga stämningarna i Europa beror till stor del på det utbredda missmodet. Människor som lever i ekonomisk osäkerhet värjer sig alltid mot förändringar. "Man bör komma ihåg att de antiturkiska stämningarna beror på allmänt missmod i Europa". En annan är den långsamma tillväxten i Frankrike, Tyskland och Italien. Flera EU-länder befarar att fjolårets stora utvidgning försvagade EUs konstitutionella solidaritet. "För att väcka den europeiska drömmen vid liv (vems dröm är detta?) och öppna dörrarna till Turkiet krävs….")

2005-41 s 8
"EU går på tomgång"
premiärminister Tony Blair erkänner att Storbritannien i egenskap av EUs ordförandeland inte har åstadkommit särskilt mycket de tre första månaderna. Orsakerna kan vara fransmännens nej till EUs författning och det jämna valresultatet i Tyskland liksom debatten om Turkiets medlemskapsförhandlingar. Vad Storbritannien vill ha på agendan i stället är konkurrensstimulerande åtgärder och ekonomiska reformer.

2005-42 s 3-5
"Dagens farhågor är morgondagens möjligheter"
Gammal och ny erfarenhet visar att västeuropéernas rädsla för en invasion av billig arbetskraft är ogrundad. Arbetskraftens fria rörlighet gör alla till vinnare. Skeptikerna har presenterat alla sorters kulturella och geopolitiska skäl för att stänga turkarna ute. Samma tveksamhet fanns inför utvidgningen med de senaste 10 medlemsstaterna. Nu kan följderna med denna utvärderas. En preliminär granskning av vad som hände i Storbritannien ser mycket lovande ut. Dit kom särskilt många arbetssugna polacker lockade av kontanter. Fler än 130000 jobbsökande polacker har registrerat sig i Storbritannien sedan Polens EU-inträde. Mindre än en procent har ansökt om sociala förmåner. De brittiska arbetsgivarna - som erbjuder 600000 lediga jobb - tycker att alla vinner på de nya bestämmelserna. De nya arbetstagarna stimulerar landets ekonomi och utnyttjar verkligen inte välfärdssystemet. Men inte ens i Storbritannien har den outbildade arbetaren med dålig kunskap i engelska mycket att hämta. Den tid då en stor mängd outbildad arbetskraft med lite eller ingen skola i ryggen rekryterades från lantbruksregionerna i Europa är förbi för länge sedan.

2005-42 s 6-7
"Välfärd eller välgörenhet?"
Europas länder månar om dem som inte har arbete, men sakta men säkert börjar åtminstone politikerna inse att deras länder inte har råd med allt för generösa välfärdssystem. En OECD-undersökning visar att ju generösare ett land är med förmåner till de som är arbetslösa ju hårdare är kontrollen och trycket på understödstagaren att söka nytt jobb. I vissa länder tjänar en del personer mer på att inte arbeta än på att söka nytt jobb. I Frankrike är det så att det enda en arbetslös behöver göra för att få sitt understöd är att ringa till arbetsförmedlingen var sjätte månad och bekräfta att han eller hon fortfarande inte har något arbete.

2005-42 s 10-11
"Nu börjar matchen mellan optimister och pessimister"
Premiärminister Tony Blairs reformkampanj stöds av Polen och andra nya EU-länder som eftersträvar långtgående förändringar. Medan de gamla EU-länderna lider av en förtroendekris - oförmåga att enas om en författning, skepsis mot Turkiet, rädsla för globalisering och osäkerhet om kursen framåt - väcker EU optimism och framtidstro i Polen och hela Centraleuropa. Nästa vecka samlas stats- och regeringscheferna i London. Är det den mer liberala, flexibla, reformistiska visionen som kommer att vinna eller är det det fransk-tyska kravet på traditionell välfärdsstat?

2005-42 s 11
"EU sjösätter 'Plan D'"
Demokrati, Dialog och Debatt är EUs sätt att närma sig medborgarna.
EU-kommissionens vice ordförande, Margot Wallström, har presenterat EUs kommunikationsstrategi. Wallström noterade att "medborgarna hyser befogad oro för jobben, invandringen och levnadsstandarden".

2005-42 s 12
"Malta vill behålla sitt språk som symbol för kulturella band"
Maltesiskan är det enda semitiska språk som skrivs med latinska bokstäver. Språket blev nationellt språk i samband med självständigheten från Storbritannien 1964. Maltesiskan talas av 400000 öbor. "Språket är den faktor som har hjälpt Malta att bli en separat stat till skillnad från andra större och mer resursrika Medelhavsöar som Sicilien, Korsika och Kreta.
Vad som hänt i EU sedan utvidgningen är att engelskan har stärkt sin ställning samtidigt som de små språken i unionen fått högre status. Engelska talas idag av nästan hälften av Unionens medborgare och tyskan har passerat franskan som andra språk.

2005-43 s 5
"EU kan bli boven i handelsdramat"
EU står under hårt tryck att förbättra sitt erbjudande om att minska tarifferna på jordbruksprodukter senast i början av november. Om inte EU gör detta kan det leda till att handelstoppmötet i Hongkong i december måste ställas in. Ett inställt möte vore detsamma som att erkänna att Doharundan har misslyckats.

2005-43 s 5
"Bulgarien och Rumänien måste skärpa sig!"
Båda länderna har fått en varning från Bryssel om att de måste komma igång med att modernisera byråkrat och lagar. Kommissionen är kritisk mot undermåligt rättsskydd och bristande hårdhet mot organiserad brottslighet och korruption. Även jordbruk, miljöpolitiken och gränsskyddet måste förbättras.

2005-44 s 3
"Först gala, sedan hårt arbete"
Förra veckans EU-toppmöte underströk det faktum att reformarbetet inom unionen måste börja på nationell nivå. Blair har rätt i att ekonomisk anpassning till globaliseringen är Europas viktigaste uppgift men att detta är de nationella regeringarnas område. Det är ingenting man kan kräva att statscheferna tillsammans ska kunna ena sig om. Att EU inom ett år måste godkänna en budget och framför allt hitta en acceptabel kompromiss i handelsförhandlingarna med WTO. Båda frågorna kräver att britterna återlämnar den "rabatt" de länge haft, att tyskarna bidrar med mer pengar till budgeten samt att fransmännen accepterar att jordbrukspolitiken måste reformeras. Det är bättre att statscheferna ägnar sig åt något som britterna är duktiga på nämligen pompa och ståt.

2005-45 s 3-5
"Dörrarna stängs"
Nyväckt protektionism kan locka Europa i fördärvet. Europas kärnekonomier: Tyskland, Italien och Frankrike, som alla har stagnerande ekonomier men ändå försöker bevara visionen om välfärdsstaten, som skyddar medborgarna mot alltför drastiska förändringar, är rädda för och vill hindra den globala konkurrensen. Å andra sidan finns det länder i EU som Storbritannien och de skandinaviska länderna som vill tackla globalismens utmaningar. Men även i Sverige vill facket stoppa konkurrensen från utländska byggföretag.

2005-45 s 4
"EU får skylla sig självt"
EU vill inte erbjuda sig att sänka sina jordbrukssubventioner tillräckligt. WTOs generaldirektör, Pascal Lamy, varnar för att ett misslyckande i Hongkong kan kosta världen miljarder dollar i förlorad handel och utveckling, och vara "ett grymt bakslag för de fattiga länderna".

2005-45 s 5-6
"Vågar EU slakta den heliga kon?"
Europas identitet står på spel i jordbruksförhandlingarna. Den holländske jordbruksministern Veerman framhåller vad många tänker i Europa nämligen att européerna inte vill var beroende av andra regioner när det gäller man på samma sätt som oljan. CAP skapades för att för all framtid garantera självförsörjningen i EUs sex grundarländer. I dag behövs det 1200 miljoner måltider per dygn i Europa. Andra pekar dock på att en stor del av jordbruksstödet till Storbritannien går till stora, kommersiella jordbruksföretag och kungliga som drottning Elisabeth och hertigen av Windsor. OECD har visat att bara 25 % av jordbruksstödet går till bönderna, resten blir vinster för företag som säljer traktorer och gödningsmedel, eller till högre arrenden till stora jordägare.

2005-45 s 6-7
"Europeiska lyxmärken tar strid mot kinesiska förfalskare"
Sidenmarknaden i Peking är ett eldorado för köpsugna turister, men seriösa producenter, som opererar på den lagliga marknaden, har fått nog. De europeiska lyxmärkena har förenat sina krafter för att stämma kinesiska affärsmän. Nu har den kinesiska regeringen lovat att ta i med hårdhandskarna mot förfalskarna.

2005-45 s 15
"Västra Balkan närmar sig Bryssel"
Snart blir både Bulgarien och Rumänien medlemsstater i EU och därmed stängs 22 miljoner människor in i ett fattigt Balkanreservat. Detta kan leda till etniska konflikter, smuggling och organiserad brottslighet. Med tanke på vad detta skulle kunna kosta EU är det billigare att inkludera länderna. Enligt denna logik fick Kroatien i oktober grönt ljus för formella medlemskapsförhandlingar. En vecka senare inledde Serbien och Montenegro preliminära förhandlingar som ska leda till medlemskap på sikt. 21 oktober fick Bosnien-Hercegovina besked om att det är godkänt för preliminära förhandlingar. Och denna vecka ger EU-kommissionen besked om hur den ser på Makedoniens ansökan om medlemskap i EU. Där har etniska albaner och makedonier kunnat samsas i regeringen tack vare delade ambitioner att bli medlemmar i EU.

2005-47 s 3-4
"Det handlar om jobben"
Upploppen i Frankrike handlade mindre om en civilisationskrasch än om att horder av unga, arga män är sysslolösa. I de områdena är arbetslösheten 40 %. Varför? Jo , orimligt låg minimilön som hämmar företagens vilja att skapa nya jobb. Den är 30 % högre än i USA och får den "perversa följden att antalet jobb för de mest behövande reduceras". Det slår hårdast mot de unga, de outbildade och de fattiga, som är sämst rustade. Höga lönekostnader och en byråkrati som gör det svårt att starta och driva nya företag. Upploppen gav Frankrike både möjlighet och anledning att göra ett viktigt val: valet mellan förändring och en ny social modell eller fortsatt ekonomiska stagnation och ännu mer sociala oroligheter. Mellan 1970 och 2003 tillkom 59 miljoner nya jobb i Amerika. Frankrike, Tyskland och Italien skapade 17,6 miljoner tillsammans. Tillväxten i dessa tre länder är idag nära noll. Det farligaste för Europas unga är att inte ha något jobb alls. Bättre ett McJobb än inget.

2005-47 s 4-5
"Upp med huvudet"
Eurorådets ekonomier är i bättre form än de verkar. Eurozonens BNP ökade med 0,6 % det tredje kvartalet (vilket är 2,4 % på årsbasis). Det är sämre än i USA men bättre än tidigare. Bankernas utlåning till företag och hushåll har börjat öka. De flesta nya jobben har uppstått i Spanien. 4 % plus sedan 2000. Den arbetande andelen av den arbetsföra befolkning i USA är 71 %. I eurozonen har den ökat från 59 till 65 % de senaste 10 åren. Ett stort problem är dock att den arbetsföra delen av befolkningen krymper.

2005-48 s 12-13
"Mångfalden manifesterar sig i EU"
Polackerna äntrar barrikaderna i EUs kulturkrig, som har blivit tydligare sedan de övervägande katolska länderna i Central- och Östeuropa gick med i EU i fjol. Det handlar om abort, kvinnans rättigheter och synen på homosexualitet. En stor del av befolkningen vill ha ett Europa byggt på kristen etik. Den nye polske presidenten, Lech Kaczynski, ogillar både abort och homosexualitet. Som borgmästare i Warszawa förbjöd han stadens årliga gayfestival och i regeringen slopade han posten som jämlikhetsminister.

2005-48 s 14-15
"Öst och väst och gapet däremellan"
Har de fattigaste före detta östblockländerna och sovjetrepublikerna en chans att komma i kapp? I central- och östeuropa går fattigdomsgränsen vid 2,15 dollar. Mellan 1998 och 2003 krympte antalet fattiga i regionen med 40 miljoner. 60 miljoner är fortfarande fattiga. Det land som klarat sig bäst är Ungern. Men i Tadzjikistan lever 70 % av invånarna i fattigdom. De nya EU-länderna och Kroatien avancerar snabbast. De har öppnat sig för internationell handel vilket inneburit ökad konkurrens och markant förbättring av produktiviteten. De har också skapat institutioner som får kapitalismen att fungera. Man har skapat "politisk konkurrens och en rättsstat", det vill säga inkompetenta politiker och byråkrater riskerar att avsättas och korrumperade dito kan sättas i fängelse.

2005-50 s 3
"Tiderna förändras men inte EUs jordbrukspolitik"
EU skjuter än en gång det allra viktigaste på framtiden. Ingen vill verkligen försöka komma tillrätta med de stora jordbrukssubventionerna. Det har visserligen sänkts jämför med några decennier tillbaka men tar fortfarande 40 % av EUs budget. En fjärdedel av det går till bönderna i Frankrike och då särskilt till de stora jordägarna.

2005-50 s 7
"Nya EU-länder är besvikna"
Flera av EUs nya medlemsländer har deklarerat att de inte tänker godkänna Storbritanniens förslag till EU-budget, även om detta betyder att det dröjer längre innan de får tillgång till unionens infrastrukturfonder. Polen, Litauen och Ungern har deklarerat att de kommer att rösta mot förslaget till EU-budget på veckans toppmöte. Av minskningen på 24 miljarder euro i regionalstöd ska länderna i Öst- och Centraleuropa bära 14 miljarder. De rikare nykomlingarna, Slovenien, Slovakien och Tjeckien säger sig däremot kunna leva med det brittiska förslaget.

2005-51 s 3
"Budgeten är i hamn…eller?"
Efter förhandlingar till långt fram på småtimmarna kunde EUs ledare enas om en budget som dock kommer att ses över om några år. Agneta Merkel lyckades medla mellan Blair och Chirac angående både den brittiska EU-rabatten och villkoren för en översyn av EU-budgeten 2008-09. Under sjuårsperioden 2007-2013 kommer EUs samlade utgifter att uppgå till 862,3 miljarder euro vilket motsvarar 1,045 % av EU-ländernas samlade nationalinkomst. Budgetdispyten är dock inte över än. EU-parlamentet ska godkänna budgeten.

sidans topp