Dessa sidor innehåller sammanfattningar av artiklar om EU, Europeiska unionen som Bertil Tomelius läst i den svenska veckotidskriften Tempus sedan 1996. Tempus ger en bra bakgrund till och ökar förståelsen för världspolitiska händelser.
2000-1,2 s 31
"Nu är det Portugals tur att slå an tonen i EU"
Första halvåret år 2000 ska präglas av kontinuitet.
Jobben, den ekonomiska konkurrenskraften samt utvidgningen är
de tre område som ska prioriteras. Redan under januari kommer
ett diskussionsunderlag om hur man skapar fler arbetstillfällen.
En gemensam arbetsmarknadspolitik ska det bli och en harmoniserad
skattepolitik.
2000-1,2 s 32-33
"Turkiet är på väg västerut"
Demokratiseringen vid Bosporen gynnas av att landet har blivit
erkänt som kandidat till EU, men det finns väldiga hinder
för reformarbetet. Tex ska inflationen bringas ner från
80 % till 3 %! Även militären har nu gett sin välsignelse
till Ankaras undertecknande av kandidatfördraget med EU.
Det blir svåra konflikter med de som profiterar på
det gamla systemet. Ett system som inte har den minsta civila
demokratiska samsyn. Generalerna har alltid fyllt det tomrum som
de civila politikerna har lämnat. (det
blir mycket intressant att se om Turkiet
kan bli det första islamska land som uppfyller kraven på
demokrati. Kommer detta i så fall att leda till att även
andra länder kan förena islam med demokrati eller kommer
det tvärtom att betyda att Turkiet avlägsnar sig från
andra islamska länder eller t o m från Islam? Det blir
en viktig sak under det nya århundradets första år!!
Kanske kommer man att få se en ny uppdelning av världen.
Demokratins länder får en ny motståndare - kommunismen
är död, länge leve islam!?)
2000-3 s 3-4
"Nationalstaten försvagas till förmån för
Europa"
EU övergår sakta men säkert från att vara
ett elitprojekt till ett gräsrotsprojekt, vilket får
medborgarna till att känna sig som européer.
Det är den gemensamma valutan och konflikten på Balkan
som ligger bakom. Och det är på lagens område
som nationalstaten främst tappar mark (och makt). Och även
om man ännu inte är medlem rättar man sig efter
reglerna i EU-domstolen som nu Turkiet som uppskjutit avrättningen
av Öcalan.
(att EU kan vara något gott för
"vanliga" människor och att vi alla kommer att
känna oss som EU-patrioter är något som nu "tränger
ner" till allt fler. Själv var jag klar över detta
för nästa 10 år sedan och var då ett "språkrör"
för dessa åsikter. Varför? Därför att
jag var välinformerad. Varför kan det inte vara en fördel
i detta land att veta mer? Vill Makten bara ha okunniga undersåtar!).
2000-3 s 4-5
"Nu skall Europa satsa på tillväxt"
Antonio Guterres mål under Portugals ordförandeskap
i EU är att förvandla Europa till världens mest
konkurrenskraftiga ekonomi. Målet är att inleda kapplöpningen
med USA. Dock utan att godta fattigdomen.
Han vill "sätta Europa i arbete". Genom att främja
strukturreformer och minska det byråkratiska krånglet.
Utbildning är viktigt. Internet till alla skolbarn över
en viss nivå. Gemensam grundnivå för kompetens
efter grundskolan i matematik, IT och främmande språk.
Ett internationellt "IT-pass" etc.
2000-4 s 3-4
"Neil Kinnock förbereder en kulturrevolution"
En etisk kommission med uppgift att granska alla EUs institutioner
är huvudpunkten i en ambitiös plan för att eliminera
korruption och vanstyre inom EU. Hans förslag, som är
en följd av de missförhållanden som tvingade fram
den förra kommissionens avgång, kan leda till det hittills
största "kulturrevolutionen" i EUs 40-åriga
historia. Även EU-parlamentarikerna ska granskas.
2000-4 s 3
"Tjallaren bildar stödfond för andra maktgranskare"
Paul van Buiten, revisorn vars avslöjanden om bedrägeri
och fusk ledde till att Jacques Santers kommission avgick förra
året har fått pris som årets europé och
donerat en del av prissumman till en fond i Holland till personer
som avslöjat obehagliga sanningar om offentlig förvaltning.
2000-4 s 4-5
"EU planerar bättre kontroll av maten"
En europeisk livsmedelsmyndighet som ska bevaka konsumenternas
intressen och bestämma standard. Ett skäl är att
återuppbygga den franska allmänhetens förtroende
för europeisk mat.
2000-6 s 8
"EUs sanktioner skapar huvudbry"
Österrikes 14 partners i EU som hotade med att stoppa alla
bilaterala diplomatiska kontakter med Österrike om Jörg
Haiders FPÖ blev en del av den nya regeringen, har nu problem
att avgöra var gränsen finns mellan sådana och
informella ministermöten inom EU.
2000-8 s 3-4
"Sex nya båtar har startat i den stora EU-regattan"
Inledningen av EUs medlemsförhandlingar med ytterligare sex
kandidatländer ger EU en ny dimension, vars konsekvenser
är okända. Många av "de nya" antas ha
kapacitet att komma i kapp de sex länder med vilka EU förhandlar
sedan 1998. Dessa 6 kandidatländer förhandlar för
närvarande om jordbruket och den fria rörligheten, frågor
som mycket lätt leder till kontroverser. Det är Bulgarien,
Lettland, Litauen, Malta, Rumänien och Slovakien. Slovakiens
BNP per capita är knappt hälften av EU-ländernas
genomsnitt, de övriga ligger omkring 25 %!! Jordbrukets andel
av BNP är omkring 20 % i Bulgarien och Rumänien, ner
till mer normala 4,6 % för Slovakien som dock är dubbelt
mot EU-ländernas genomsnitt.
2000-8 s 5-8
"Vänsterns nya ansikte"
EUs socialistiska regeringar rör sig sakta men säkert
mot det politiska mittfältet. Det är Tony Blair som
driver skutan snabbast mot höger men nu börjar Jospin
komma med. Tysklands Schröder däremot är mycket
vag.
Blair har infört "bidrag-mot-arbete" har nått
långt när det gäller "att få ut bidragstagare
och arbetslösa att verkligen söka och acceptera befintliga
jobb". Det gäller att undvika "fattigdomsfällan,
dvs den som uppstår när generösa bidrag får
arbetslösa att strunta i att söka jobb".
2000-8 s 10-11
"Många huvuden skall rulla"
Olaglig partifinansiering och hemliga gåvor underblåser
EU-motståndarnas påstående att EU är en
genomrutten institution. Man anser att en av huvudorsakerna till
de olagliga metoderna för partifinansiering är det kalla
krigets slut 1989. Allmänheten blev då mindre överseende
med företeelser som man hade blundat för under det kalla
kriget.
2000-8 s 10-11
"Makten korrumperar"
Ryssland: Boris Jeltsin
Tyskland: Helmut Kohl
Frankrike: f d EU-kommissionären Edith Cresson
Storbritannien: de konservatives skattmästare Michael Ashcroft
Italien: Silvio Berlusconi
2000-10 s 3
"Förberedelserna för toppmötet pågår
för fullt"
Om man vill uppnå något måste man ha ambitiösa
mål, säger ministerrådets ordförande, Portugals
premiärminister Guterrers.
Möte den 23-24 mars i Lissabon. Program för att höja
tillväxten, öka konkurrenskraften och sysselsättningen.
2000-10 s 4-5
"EUs militära organisation tar form"
EU presenterade i mitten av förra veckan ett institutionellt
redskap som skall ansvara för unionens försvar. Det
var EUs första konkreta steg mot en egen militär försvarsstyrka
som komplement till NATO. EU ska ha en styrka som kan mobiliseras
inom 60 dagar för uppdrag som inte kräver hela NATOs
kapacitet. Eniga beslut i Ministerrådet krävs. USA
vill absolut inte få en konkurrerande försvarsorganisation.
USA vill ha vetorätt när det gäller EUs handläggning
av säkerhetsfrågor.
2000-10 s 5-6
"Europa och USA i hård prestigekamp"
USA godtar inte den tyske kandidaten till topposten i Internationella
valutafonden. Europa anser att USA har förödmjukat Tyskland
offentligt. "En demonstration av USAs okänslighet gentemot
sina allierade". Eller en befogad oror för att Europas
kandidat Koch-Weser inte är vuxen uppgiften?
IMF har säte i Washington och representerar 182 länder
som lånar ut pengar till medlemsstater i ekonomisk kris.
2000-12 s 3-4
"Jobb, jobb, jobb och jobb"
Veckans EU-toppmöte i Lissabon handlar i första hand
om jobben. Arbetslösheten har i många år varit
ett av de största problemen i Europa. Nu går EUs ekonomier
bra, men det finns fortfarande alldeles för många arbetslösa.
Kan politikerna hitta en lösning?
Britterna vill kopiera den amerikanska modellen med satsning på
en "dynamisk kunskapsbaserad ekonomi". Frankrike vill
korta arbetstiden och subventionera ungdomsjobben. Men enigheten
bland européerna är större än vad det verkar.
Man vill börja lära av varandra även om det sker
i hemlighet.
2000-13 s 3-4
"Romani Prodi slår ett slag för revolutionen i
EU"
EU måste avregleras och moderniseras för att möta
konkurrensen. Han rapporterar från EU-toppmötet i Lissabon.
De makroekonomiska förutsättningarna är mer gynnsamma
nu än på många år. Men det krävs lägre
offentliga utgifter, flexibla arbetsmarknader. 10-20 % av EU-ländernas
BNP går till spillo genom sjukdom, brottslighet och andra
biprodukter till arbetslöshet och att många står
utanför arbetsmarknaden (särskilt invandrare). Alla
européer ska göras "digitalt läskunniga",
särskilt ska lärare utbildas.
2000-13 s 4-5
"Kön till EMU växer"
Grekland har redan lämnat in ansökan. Danmark ska rösta
i september. Sverige är splittrat, men folkomröstning
ska ske år 2002. Norge börjar också bli intresserat
av att bli EU-medlem.
2000-13 s 5-6
"Kampen om Turkiets själ fortsätter"
Debattens vågor går höga om reformer och EU-medlemskap.
När Turkiets äntligen tilläts bli officiell EU-kandidat
för ett halvår sedan betraktades detta som den största
händelsen sedan landet grundades. Men nu anser mäktiga
krafter att Turkiets pris att betala är för högt.
De nationalistiska impulserna är stora och högljudda.
2000-13 s 6-8
"Det unga EU packar kappsäcken"
Den unga generationen i EU jagar framgång och lycka över
de öppna gränserna, vilket är en förutsättning
för att EU på sikt skall bli en ekonomisk och politisk
enhet i ordets rätta bemärkelse. Den populäraste
platsen just nu tycks vara London. Men även Paris drar till
sig många.
2000-14 s 3
"Misstämning rådde på EUs toppmöte
med Afrika"
Dåliga förberedelser inför toppmötet bidrog
till misstron mellan deltagarna. Afrika kritiserar t ex EU för
att mästra sina f d kolonier.
Det var OAU:s medlemsländer som träffade representanter
för EU-staterna i Kairo. Det var de första kontakterna
mellan Libyens Khadaffi och europeiska ledare sedan sanktionerna
hävdes förra året.
2000-14 s 3
"EU belönar Balkans lojalitet"
Länderna kan få nästan två miljarder dollar
i bidrag till att reparera vägar, bygga broar och annan infrastruktur
som tack för att de stödde Natos krig mot Serbien förra
året. Det är Albanien, Bosnien, Kroatien, Makedonien
och Rumänien.
2000-15 3-5
"Prodi känner sig som Bryssels ensammaste man"
EUs planerade östutvidgning och institutionella reform innebär
en mycket känslig fas för EU. Just i detta skede har
det uppstått kritik mot Romano Prodis ledaregenskaper, vilket
har resulterat i en diskussion om Prodi bör ersättas
innan hans mandat går ut. Ministerrådet (fullt
av socialdemokrater?) kör över Kommissionen.
Man kritiserar hans oförmåga att genomföra beslut.
Han anses vara lat. Blandar sig i ministerrådets arbete.
Hans auktoritet sviktar även inom Kommissionen.
2000-15 5
"Prodi får kommissionens stöd"
En av Romano Prodis närmaste medarbetare dementerar att det
pågår försök att avsätta Prodi. Han
understryker också att Prodi har starkt stöd från
EUs regeringar.
Pressen har spekulerat i att Chris Patten eller Neil Kinnock är
ute efter hans jobb.
2000-17 s 3
"EU stärker sin roll i Nato"
Eucorps nya ledarroll i fredsuppdraget i Kosovo underblåser
EU:s militära ambitioner. Den militärstyrka som etablerades
för fem år sedan mellan Frankrike och Tyskland som
ett embryo till en europaarmé har nu tagit över kontrollen
av Nato-operationerna i Kosovo. Stödet för detta har
framför allt kommit från Natos civile ledare, generalsekreteraren
George Robertson.
2000-18 s 8
"Flexibel integration på dagordningen"
EUs författningskonferens är i full gång och resultatet
i form av ett nytt fördrag kommer i slutet av året.
En av frågorna på konferensen handlar om partiell
integrering eller flexibilitet, som de flesta föredrar att
kalla det numera. Det är en känslig fråga som
handlar om att några EU-länder ska kunna etablera en
ny institution inom unionen i syfte att uppnå större
integration även om inte alla vill vara med. Redan i dag
finns exempel som EMU, Schengenavtalet och det militära försvaret.
Möjligheten är speciellt viktigt nu inför den stora
utvidgningen.
2000-18 s 8
"Nu ska budgeten granskas"
Alla de 20 kommissionärerna måste få sina budgetar
granskade och godkända av en speciell panel bestående
av kommissionärskolleger med ordföranden Prodi i spetsen.
2000-18 s 9
"Trotsig Haider rasar mot "exorcismen" i EU
Österrikiska frihetspartiets ledare avgår och efterträdes
av "kungskobran", den hårdföra 30-åringen
Susanne Riess Passer.
2000-20 s 3-4
"Vägen till Bryssel är lång"
Det dussintal länder som kandiderar för medlemskap i
EU vill ha tidsscheman som anger när medlemsförhandlingarna
skall vara avslutade och när de kan räkna med att bli
fullvärdiga medlemmar. De svåraste frågorna är
jordbrukssubventioner, arbetskraftens fria rörlighet och
miljöpolitiken. 6 länder hoppas att förhandlingarna
ska avslutas under 2001: Cypern, Estland, Polen, Ungern, Tjeckien
och Slovenien. Lettland, Malta och Slovakien ligger tätt
efter. Sedan Litauen och därefter långt efter Bulgarien
och Rumänien.
En svårighet är att vissa EU-länder bromsar de
institutionella reformer som krävs. Det handlar om kommissionens
storlek och vetorätten.
2000-20 s 4-8
"Europa behöver fler invandrare"
Invandrare strömmar in i EU i jakten på jobb. De både
förtalas och trakasseras i sina nya hemländer men faktum
är att de behövs.
Storbritannien värvar både legal och illegal arbetskraft
från utlandet.
Från att bevara den arbetande delen av befolkningen fram
till 2050 måste t ex Tyskland importera en halv miljon arbetskraft
per år. Tyskland vill rekrytera 20000 IT-specialister från
Indien och Östeuropa.
De flesta invandrare som kommer till Europa nu är anknytningsfall
ofta makar eller mödrar till dem som är här.
Framför allt Tyskland och Österrike oroar sig för
att arbetsinvandrarna blir många från de nya kandidatländerna.
2000-20 s 4
"Antal asylsökande minskar"
Sista kvartalet 1999 kom det 15450 flyktingar från det forna
Jugoslavien till Europa men bara 11610 nästa kvartal. Antalet
från Irak och Afghanistan har också minskat.
2000-21/22 s5
"EU stiftar lagar för att bekämpa extremhögern"
Nya antidiskrimineringslagar förs in under artikel 13 i Amsterdamfördraget.
Nya "rasdirektiv". Också om "indirekt diskriminering".
2000-23 s 11-12
"Europa och USA utkämpar en duell"
Försvar blir viktigare än handel på de allierades
dagordning. Likheterna mellan parterna gör att de blir både
bundsförvanter och konkurrenter. Frankrike betraktar den
europeiska försvarsidentiteten som ett långsiktigt
alternativ till Nato med Storbritannien ser den mera som ett komplement.
2000-23 s 12
"De danska väljarna ställer till problem"
Motståndet är stort inför folkomröstningen
den 28 september. 46 42 % mot. Ett nej kan också
komma att påverka Sverige och Storbritanniens beslut.
2000-24 s 3-4
"Är medborgarnas rättigheter ett hot mot nationalstatens?
Går det att kombinera individens rättigheter med nationalstatens
inom EUs ramar? EUs nya deklaration om medborgerliga rättigheter
förstärker misstankarna om en superstat.
Särskilt Storbritannien anser att medborgarrättsdeklarationen
är en "federalistisk komplott".
2000-24 s 4
"EUs utrikespolitik är tandlös"
Chris Patten vill ge den gemensamma utrikespolitiken "mer
kött på benen". Också stärka kommissionens
roll i f h till medlemsstaterna och EU-parlamentet.
2000-25 s 3-4
"Det ljusnar på arbetsmarknaden"
De europeiska hjulen snurrar allt snabbare i Europa, vilket har
skapat många nya jobb och resulterat i optimistiska prognoser
om en ljusare arbetsmarknad. Tillväxten beräknas bli
minst 3,5 % och arbetslösheten minskar. Risk finns för
inflation och överhettning. Även om många av de
nya jobben är temporära jobb eller deltidsjobb. S.k
flexibla jobb. En mindre trygg arbetsmarknad.
2000-25 s 4
"Inflationstrycket ökar i Spanien och Irland"
Genomsnittet i EU 1,9 %, I Spanien 3,1 och i Irland 5,1 %! Men
tillväxten är 4 % resp. 9 %.
2000-25 s 5-6
"Hur ska Europa klara sig utan atomen"
Motståndet mot fortsatt användning av kärnkraft
i Tyskland och på andra håll i Europa är starkt,
men EUs energikommissionär Loyola de Paslicio varnar för
att Europa inte klarar av att uppfylla de internationella kraven
på minskade utsläpp av växthusgaser utan den lilla
atomens hjälp. EU importerar 50 % av sitt energibehov, inom
20 år kan siffran vara 60-70 %. Mycket kommer från
instabila regioner. Kommissionen vill ha ett program för
hur medlemsländerna ska öka andelen förnybar energi.
23 % kommer idag från kärnkraft.
2000-26 s 7-9
"Europa agerar på egen hand"
Intervju med Javier Solana, utrikespolitiska representant för
EU, uttalar sig om EUs militära styrka, förhållandet
till NATO och USAs aversion mot misshaglig konkurrens.
EU ska kunna ställa en styrka på 60000 man på
fötter inom 60 dagar och som ska kunna försörjas
i minst ett år. Den ska kunna agera tillsammans med Nato
men också på egen hand. EUs karaktär kommer då
att förändras mot att bli en världsmakt.
2000-26 s 12-14
"Handeln med människor kräver många offer"
Europa behöver arbetare; immigranter vill ha ett bättre
liv. Det har uppstått en ljusskygg och farlig
verksamhet: människosmuggling. Många kommer nu från
Kina, särskilt till Storbritannien, sedan USA har skärpt
kontrollen. Kinesisk internationell maffia tjänar grova pengar
på att smuggla in människor i främmande länder
med löften om ett rikt och bekvämt liv (och
länder som Sverige bidrar väl till denna hemska hantering
av oskyldiga människor genom att uppfylla dessa löften
om en god arbetsfri inkomst under många år för
alla som på något sätt kan föreställa
vara flyktingar. Och som sedan överger dem i ett osäkert
liv i lång arbetslöshet. Har Sverige inte ett ansvar
för detta? För inte är väl politikerna okunniga
om sakförhållandena? ).
2000-27 s 3-4
"Misstron mot EU växer i Östeuropa"
EUs planer på flexibel integration (att
vissa länder ska gå snabbare fram mot en federation
vilket betyder att andra särskilt de nya kommande medlemmarna
riskerar att hamna i "division 2") och vägran
att fastslå tidtabell för nya medlemmar i kombination
med nationalistiska vindar i Östeuropa (många av kandidatländerna
är kritiska mot sanktionerna mot Österrike, liksom mot
västländernas aggression mot Jugoslavien under Kosovokonflikten)
riskerar att dämpa östeuropéernas entusiasm för
medlemskap i EU.
2000-27 s 4
"Bromsa inte utvidgningen!"
EU-kommissionens ansvarige för unionens utvidgning österut,
Günther Verheugen, uppmanar EU att inte förhala utvidgningen.
Han ogillar också fransmännens och tyskarnas förslag
om en "inre, hård kärna" såvida inte
alla som vill får tillträde till denna exklusiva krets.
Kohl och Chirac sade 1996 att år 2000 skulle kandidatländerna
kunna bli medlemmar, nu är möjligen 2005 inträdesdatum.
2000-27 s 5
"Paris presenterar en diger dagordning"
Frankrike har satt upp tre mål för sitt förmodligen
ganska händelserika ordförandeskap i EU, vilket just
börjat. En av Frankrikes viktigaste uppgifter är att
fortsätta att förbereda unionen för nya medlemmar.
Tre mål:
2000-28 s 3-4
"Alla mot alla i EU-toppen"
Det pågår en bitter kamp mellan EUs utrikespolitiker
Solana, Patten och Hombach om vem av dem som egentligen har sista
ordet i Bryssel.
Bodo Hombach är samordnare av stabilitetspakten på
Balkan
Javier Solana är "EUs högste representant i säkerhets-
och utrikespolitiska frågor
Chris Patten är utrikespolitisk kommissionär
Som fjärde man med anspråk på makt finns förstås
kommissionens ordförande Romano Prodi.
Och slutligen 15 utrikesministrar i Ministerrådet som föredrar
att inte lämna ifrån sig sina befogenheter.
2000-27 s 4
"Fischer förtydligar"
Tysklands utrikesminister tycker att kommissionsordförandeämbetet
ska förvandlas till ett direktvalt presidentämbete.
2000-30 s 3-4
"Nej till europeisk federation"
Intervju med Frankrikes utrikesminister Hubert Védrine
om Europas framtid, unionens förnyelse och hans sympati för
sin tyske kollega Joschka Fisher. Frankrike spår att mycket
ska förändras innan landets ordförandeperiod är
slut med mötet i Nice i december. Ländernas röster
i ministerrådet, antalet kommissionärer, nya områden
med majoritetsbeslut. Det kommer att finnas en "tätgrupp"
och samarbetet intensifieras men någon "Europas förenta
stater" blir det inte.
2000-30 s 6
"Kommissionen vill ge grönt ljus för genmodifierade
produkter"
Många medlemsstater säger nej. Särskilt deras
miljöministrar rasar.
2000-31 s 3-4
"Polen kan försena östutvidgningen"
Det råder förbittring i kandidatländerna Estland,
Slovenien och Ungern som inte vill vänta längre på
de söliga polackerna. Eventuellt kan de bryta sig ur 5-gruppen
och bli medlemmar tidigare. Detta har flera EU-länder ingenting
emot. Däremot vill Tyskland ha med Polen från början,
det är Tysklands viktigaste exportmarknad av de nya. Polen
har bara avslutat 11 av 31 avsnitt i förhandlingarna. Även
Tjeckien bromsar.
2000-33 s 25-27
"Italienarna gillar inte EUs regler"
Regelsystemet ingriper för mycket i det dagliga livet. Många
i västvärlden reagerar mot globaliseringen som tenderar
att utplåna lokala egenheter.
Italienarna vill gärna bevara det gamla. Många är
rädda för att deras traditionella kultur med enkel matproduktion
i liten skala är hotad av "hedningar långt bortifrån".
T ex omöjliga regler för pastaproduktion.
2000-34 s 11
"Mycket väsen för ingenting"
EU lägger ner stor möda på en egen deklaration
om de mänskliga rättigheterna, men faktum är att
unionen borde satsa sina krafter på mer meningsfyllda projekt.
EU skulle t e x som juridisk person kunna underteckna Europakonventionen
om mänskliga rättigheter i stället. Dessutom är
"ordalydelsen exakt sådant eurobabbel som ingen frånsett
experter
någonsin kommer att läsa".
Och ändå är naturligtvis avsikten att göra
EU mer populärt bland vanligt folk eller med euro-språk:
"föra unionen närmare medborgarna".
2000-36 s 6
"EU-kommissionen är inte riktigt nöjd med sin roll"
EUs utrikesministrar diskuterade i veckoslutet unionens framtid
på sikt. Kommissionen vill få ett större roll
när det gäller utrikespolitik.
Men frågan om Österrikes diplomatiska isolering var
ändå den viktigaste dagsfrågan. Alla länder
utom Belgien tycket att frågan är pinsam.
2000-37 s 3
"EMU-valet i Danmark påverkar alla"
Den 28 september ska Danmark rösta om medlemskap i den europeiska
valutaunionen EMU. Resultatet får stor betydelse för
övriga länder i Norden.
I Norge börjar isoleringen från EU bli obekväm.
Stoltenbergs försök att få upp EU-frågan
på dagordningen behöver stöd i ett danska ja,
särskilt nu när oppositionens Framskrittsparti är
klar större än regeringspartiet.
Ett danskt nej skulle förstärka motståndet mot
EMU i Sverige.
Missnöjet med euron skulle underblåsas i Finland. Och
ett nej skulle kunna bli ett lika stort hinder för EU-medlemskap
för Island som fiskefrågan är.
Tillslut kan ett danskt nej göra det svårare för
landet att dra in de baltiska länderna i det nordiska samarbetet
och i EU.
2000-37 s 11-12
"EU har bekymmer med både euron och oljan"
Det höga oljepriset i kombination med den svaga euron är
ett dubbelt hot mot Europas ekonomiska återhämtning.
Det ökar risken för inflation i euro-zonen. ECBs situation
har aldrig varit mera brydsam.
2000-38 s 7
"I forna Sovjet blåser kyliga västvindar"
EUs kandidatländer stänger sina gränser för
människor och varor österifrån"
En av förutsättningarna för att få tillgång
till den fria marknaden är att länderna inte ger andra
länder utanför samma tillgång. Det gör dessa
länder gärna eftersom deras handel inom EU är mångdubbelt
den med grannarna i öster. Men småhandlarna som levt
på gränshandel och svarta affärer drabbas. Nu
byggs en ny "järnridå" 50 mil öster
om den gamla.
2000-38 s 9
"Rasmussen hoppas på de osäkra väljarna"
Danmarks statsminister bedömer chansen att i det kommande
valet få ett ja till EMU som 50-50 %. Eurons fallande kurs
gentemot euron påverkar negativt.
2000-38 s 10
"Euron kräver en fast hand"
Det stolta euroexperimentet fungerar inte som det var tänkt.
Det som saknas är en stark ledning. Europa har en centralbank,
men euron har 11 nationella regeringar. De omfattande strukturreformer
av, inklusive av rigida arbetsmarknader och generösa pensionssystem
har inte genomförts.
2000-40 s 4
"Holländarna tar strid mot hemlighetsmakeriet i EU"
Holland kommer att klaga inför Europadomstolen för mänskliga
rättigheter om den överdrivna sekretess som omger EUs
säkerhets- och försvarspolitik. Holland, Sverige och
Finland röstade i augusti mot EUs utrikesministrars beslut
att hemligstämpla alla försvars- och säkerhetsdokument.
2000-41 s 3-4
"Jordbruket sätter käppari hjulet för Polens
EU-inträde"
Förhandlingarna mellan Warszawa och Bryssel går i stå
på grund av jordbruksproblemen. Något samförstånd
är knappast i sikte. Polens jordbruk har kommit hopplöst
på efterkälken. 25 % av polackerna livnär sig
på jordbruk, hälften producerar bara för den egna
familjens förbrukning. Kvalitet och hygien uppfyller inte
alls EUs normer. Stor arbetslöshet hotar. Mycket måste
göras annars kommer Polens mål att blir medlem inte
att uppnås. Men 40 % av väljarna i Polen bor på
landsbygden.
2000-41 s 7
"EU-parlamentet vill fastställa en tidsgräns"
Senast 2004 bör första omgången nya medlemsstater
vinna inträde i EU säger EUs parlamentariker, som också
kräver att besluten om nödvändiga institutionella
reformer fattas senast i december på regeringskonferensen
i Nice. Kandidatländerna ska kunna delta i nästa val
till Europaparlamentet i juni 2004.
2000-42 s 3-4
"Suveränitetsfrågorna kan stjälpa EUs reformplaner"
Med Jugoslaviens inträde i de europeiska ländernas demokratiska
gemenskap blir det ännu viktigare att EU reformerar sina
institutioner.
På toppmötet i Biarritz deltog Jugoslaviens nye president
Vojislav Kostunica för att bekräfta att hans land eftersträvar,
fred, stabilitet och demokrati på Balkan. EU klargjorde
att de vill hjälpa Kostunica och lovade 170 miljoner dollar
i omedelbar hjälp utan krav på någon motprestation.
För övrigt diskuterades 4 viktiga frågor:
a) ska klartecken ges till s k flexibel integrering?
b) Ska ministrarnas vetorätt försvinna?
c) Ska röststyrkan i ministerrådet bättre spegla
invånarantalet - det ger de stora länderna större
makt än nu.
d) Hur stor ska EU-kommissionen vara?
2000-44 3-4
"Det är lite si och så med enigheten i EU"
Nationalism och egenintressen tillåts alltför ofta
hämma utvecklingen i Europeiska unionen. Euron faller men
detta har inte enbart ekonomiska orsaker utan mer politiska. T
ex vissa EU-länders oövertänkta planer på
att etablera diplomatiska förbindelser med Nordkorea eller
atat flera EU-länder vägrade att godkänna en resolution
i FNs generalförsamling att fördöma Israels roll
i våldsamheterna i Mellanöstern. EUs politik styrs
av motstridiga mål och intressen. Det är mycket kohandel
som t ex den som föregick valet av holländaren Duisenberg
till centralbankschef för några år sedan.
2000-44 4-5
"EU måste ta emot fler invandrare"
Europeiska kvinnor föder allt färre barn. Deras föräldrar
och far- och morföräldrar lever allt längre. Vem
ska göra arbetet? Enda möjligheten är att ta arbetskraft
från något annat land. Men att öka invandringen
väcker i allmänhet stor opposition. Har allmänheten
fått en chans att debattera situationen eller har den bara
ställts inför fait accompli därför att politikerna
inte vågar diskutera för- och nackdelar? Den sorts
invandrare som behövs i Europa är den välutbildade.
Man kanske ska införa ett sorts kvotsystem, av amerikansk
eller kanadensisk typ som gynnar utbildad arbetskraft?
2000-45 3
"Europeiska unionen har vuxit ur sina kläder"
Det råder stora motsättningar mellan EUs små
respektive stora medlemsländer i fråga om röstbalans
och vetorätt. En förutsättning för ett lyckat
toppmöte i Nice i december och en lyckad avslutning på
Frankrikes ordförandeskap är att medlemsländerna
enas om reformer som gör arbetet i EU smidigare, vilket i
sin tur är en förutsättning för att unionen
ska kunna utvidgas. Vad de små och stora inte är överens
om är framför allt antalet kommissionärer, även
de små vill ha en permanent kommissionär; vidare vill
de små behålla sitt relativt stora antal röster
i ministerrådet och slutligen bevara vetorätten så
långt det är möjligt.
2000-46 3-4
"Kandidatländerna tvingas vänta längre än
väntat"
EU-kommissionen har presenterat "en vägskiss" för
inträdesförhandlingarna med 12 kandidatländer.
Enligt den kan de första förhandlingarna vara avslutade
2002.
EU-kommissionens årliga rapport om de 13 länder som
kandiderar för medlemskap varnar för inflation, budgetunderskott,
växande arbetslöshet, korruption, handel med kvinnor
och barn samt diskriminering av etniska minoriteter. Vissa ska
dock kunna bli medlemmar 2003. I praktiken inte ens 2004. Och
under förutsättning att Ministerrådet på
mötet i Nice beslutar om de nödvändiga institutionella
reformerna.
2000-46 20
"WEU finns inte mer"
Västeuropeiska unionen en organisation född under det
kalla kriget för militärt samarbete har upphört
att existera när den inlemmades i EU.
2000-47 3-4
"EU-styrkan börjar ta form"
EUs planer på en militär styrka är snart verklighet.
60000 man kommer att utgöra kärnan i det som en dag
ska bli en EU-armé. Tyskland, Storbritannien och Frankrike
ska bidra med mest. Sverige med 1900 man. Danmark avstår
från att delta. Alla andra EU-länder är med. Alla
ska vara yrkesmilitärer. 2003 ska styrkan vara klar och kunna
sättas in efter 60 dagars förberedelser. EUs styrka
ska kunna operera utanför Europa men i första hand sättas
in vid mindre kriser. Vid ett allvarligt anfall mot Europa är
det USA och Nato som försvarar.
2000-48 3-4
"Nedräkningen till dagen Euro har börjat"
Euron har drabbats av motgångar, men många experter
tror på dess framtid. Sedlar och mynt kommer att införas
den 1.1 2002, men redan nu anges många priser i euro. ECB
kommer att genomför en stor kampanj som kostar 800 miljoner
svenska kronor.
Euron har inte blivit det hot mot dollarn som många trodde.
Den har förlorat 29 % av sitt värde mot dollarn.
2000-49 3-5
"EUs statschefer bjuds på en svårsmält meny
i Nice"
Europeiska unionens toppmöte denna vecka syftar till att
jämna vägen för nya medlemmar. Samtidigt finns
det emellertid en påtaglig risk för att mötet
förstärker splittringen av unionen i två grupper,
en inre kärna och en grupp mer perifera medlemsstater.
Det handlar om integrationens takt och omfattning, om maktbalansen
och en ventuell uppdelning av medlemsstaterna.
Ska man komma överens om att utveckla "kvalificerad
majoritet" till att gälla många fler områden
än nu, kanske även skatter, välfärdspolitik
och invandring?
Ska stora länder få ökad röstsstyrka? Kanske
Tysklands förslag på "dubbel majoritet"?
Hur många ska kommissionärerna vara och hur ska de
fördelas mellan länderna?
Ska några länder förstärka integrationen
innan alla är beredda till detta?
Dessutom kommer man att diskutera en deklaration om medborgerliga
rättigheter, det militära försvaret samt "det
sociala Europa", ett förslag från Frankrike.
2000-49 5-7
"Det gnisslar i unionens nav"
Frankrikes kontakter med Tyskland och regeringen i Berlin har
varit mer dragkamp än samarbete under de gångna fem
månaderna. Till skillnad från Kohls och Mitterands
era sitter två måttligt passionerade européer
i Berlin och Paris. De är oeniga när det gäller
frågan om majoritetsbeslut och om förslaget om "dubbel
majoritet" som enligt Frankrike ensidigt gynnar Tyskland
p g a dess 20 miljoner mer invånare.
2000-50 s 13
"Varken succé eller fiasko i Nice"
Man lyckades kompromissa fram ett fördrag på övertid.
De fyra stora EU-länderna fick så många röster
att de inte kan överröstas av summan av de små.
De små kan å andra sidan stoppa förslag från
de fyra stora. Frankrike fick behålla vetorätten för
att skydda fransk kultur och Storbritannien och Sverige densamma
i skattefrågor. Man godkände planerna på en europeisk
militärstyrka och beslöt att samlas till en toppkonferens
2004.
2000-51 s 3-4
"Dags för EU att göra slag i saken"
EUs ledare som samlades i Nice för ett par veckor sedan bör
känna sig smickrade. De hälsades av samma vildsinta
demonstrationer som mötte upp på WHOs möte i Seattle
i fjol och på Världsbankens och Internationella valutafondens
toppmöte i Prag tidigare i höstas. Men EU har långt
ifrån den makt som demonstranterna tror. "Så
länge inte EU konkret visar att det är redo för
nya medlemmar kommer det bara att vara en skugga av vad det kunde
vara", säger den av Andrew Nagorski signerade artikeln
i Newsweek.
2000-51 s 4-5
"En dos nordisk pragmatism"
Det svenska ordförandeskapet i EU kommer att ge resultat,
säger statsministern Göran Persson. Sverige har presenterat
ett praktiskt program, som betonar utvidgning, sysselsättning
och miljö. Ett skäl till detta är naturligtvis
att bara 37 % av landets befolkning stöder medlemskapet i
EU. Huvudpunkten på det första toppmötet i mars
blir sysselsättningen, men Persson vill också betona
vikten av att biotekniken förs upp på dagordningen.
Persson ser inte en ökad invandring som lösningen på
landets demografiska problem. Han vill att fler barn ska födas
i landet.
2000-51 s 6-7
"Euro-zonen är stark nog att klara den amerikanska mjuklandningen"
Europas ekonomier ser robusta ut, och effekterna av avmattningen
i USAs ekonomi blir mycket blygsamma, tror de flesta ekonomer.
Det viktigaste i Europa är den sjunkande arbetslösheten
och tillväxten spås nästa år bli större
i eurozonen än i USA. En annan åtgärd man väntar
positiva effekter av är att euroländerna genomfört
den största skattelättnaden på decennier vilket
förväntas öka BNP med 0,5 %. Euroländerna
är inte längre lika beroende av USA som tidigare. Exporten
till Central- och Östeuropa är lika stor som den till
USA.
2001-1/2 s 3-4
"Svenskarna saknar EU-glöd"
Sverige har för första gången övertagit rollen
som EUs ordförandeland. Det betyder att EU-arbetet under
det kommande halvåret leds av ett land vars befolkning hyser
stor skepsis mot det europeiska samarbetet i allmänhet och
EUs valutasamarbete i synnerhet.
Att Sverige inte är med i EMU har konsekvenser som att Belgien
kommer att leda euro-gruppens möten och den belgiske finansministern
deltager i ECBs möten i stället för Bosse Ringholm.
Sysselsättningen får ett särskilt toppmöte
i mars och Sveriges motto blir de tre E-na: enlargement, employment
och environment.
2001-1/2 s 4
"Fortsatt ljust på arbetsmarknaden"
Arbetslösheten i euro-zonen minskar nu i en långsammare
takt än tidigare. Är nu 8,8 %. Irland har bara 4,1 %
och har arbetskraftsbrist. Genomförda skattesänkningar
kommer att leda till minskad arbetslöshet på sikt tror
många.
2001-1/2 s 6-7
"Globaliseringen ger Europas kvinnor nya möjligheter"
Arbetslivet förändras betydligt, men inte tillräckligt
snabbt: kvinnor har fortfarande svårt att nå topposter.
Globaliseringen sprider kunskaper och medför nya möjligheter.
2001-3 s 3
"EU är nödvändigt på gott och ont"
Invånarna i kandidatlandet Polen har en pragmatisk syn på
medlemskapet. Få tror att Polen får några omedelbara
fördelar av att gå med i EU, och många misstänker
att Polen under lång tid framöver blir en andra klassens
medlem. Ändå anser majoriteten av polackerna att Polen
bör gå med i unionen. Polackerna tror att EU vill ha
med Polen i gemenskapen för att få en större marknad,
alternativt för att få billig arbetskraft. De tror
att de är de välutbildade som i Polen främst tjänar
på medlemskap, därefter kommer politiker och de stora
företagen.
2001-3 s 4
"Svenskarnas EU-skepsis är en hård nöt att
knäcka"
Just nu stöder bara 47 % ett medlemskap, mindre än valresultatet
alltså. Bara 33 % stöder den gemensamma valutan. Partier
som vänsterpartiet och miljöpartiet ordnar anti-EU-demonstrationer
även under Sveriges ordförandeskap.
2001-05 s 3-4
"Skilsmässa efter alla dessa år?"
Det knakar i förhållandet mellan Frankrike och Tyskland,
men parterna gör sitt bästa för att släta
över motsättningarna och hålla skenet uppe. Problemet
är att Tyskland blivit så stort och mäktigt. Landet
svarar för 33 % av EUs BNP men Frankrike vill inte tillåta
Tyskland en större rösträtt i Ministerrådet.
2001-05 s 3
"EU-kommissionen har lagt fram ett nytt miljöprogram"
Kommissionär Margot Wallström har lagt fram EUs fleråriga
handlingsprogram som betonar klimatskydd, biologisk mångfald,
avfallshantering och växelverkan mellan miljö och hälsa.
2001-05 s 5
"Turkiet blockerar EUs militära planer"
Turkiet tänker blockera USAs förslag att EU-styrkan
automatiskt ska få tillgång till Natos placeringsfaciliteter
när den förbereder operationer. I botten på protesterna
ligger det faktum att Turkiets gamla rival Grekland är medlem
av EU.
2001-05 s 5
"Kaliningrads öde diskuteras i EU"
När Polen och Litauem blir medlemmar i EU kommer den ryska
enklaven att ligga som en isolerad ö i EU-territorium. Detta
gör det angeläget för EU att hjälpa till att
lösa Kaliningrads problem, då dessa är av den
sort som lätt sprider sig över gränserna: miljöförstörelsen,
dess svaga ekonomi, den organiserade brottsligheten och utbredd
ohälsa, inklusive aids och tuberkulos. Kaliningrad är
stor som Belgien och har en miljon invånare.
2001-06 s 3
"Den stora oredan i Europa"
Det verkar nästan som om integrationen har nått gränsen
för vad som är möjligt om Europas länder ska
kunna fortsätta att skydda nationella intressen.
EN artikel i Washington Post som slår fast att "EMU
fungerar" men att det är sämre ställt med
det politiska Europa. Allmänhetens förtroende för
Europas regeringar och institutioner faller "lika snabbt
som en hammare till marken". Det gäller både EU
och nationerna. En orsak är oron för och smusslet kring
galna kosjukan. En annan obefogade farhågor om följden
av NATOs bruk av uran i ammunitionen i Kosovo. Att utvidga EU
i detta läge förefaller svårt.
2001-06 s 4-5
"Europas stjärna stiger när USAs dalar"
Europas ekonomier är stabilare än på länge,
arbetslösheten avtar och optimismen är stor. USAs ekonomi
går mot stopp, men den europeiska ser fram emot fortsatt
tillväxt. Ingen ska emellertid inbilla sig att Europa är
starkt nog att ersätta USA som världens ekonomiska motor.
Det är gott nog om Europa förmår fungera som hjälpmotor
(Europas befolkning växer inte) tills den amerikanska motorn
sätter ny fart. Vilket optimisterna spår redan ske
till hösten 2001.
2001-07 s 3-4
"Europa höjer rösten"
Integrationen har medfört att Europa i allt högre grad
talar med en röst och stärkt sin roll som jämlik
partner och jämbördig konkurrent i förhållandet
till USA. EU vill behandlas som ett block och som en jämlike
med alliansen. De amerikanska farhågorna är många.
2001-07 s 4-5
"EU beordrar rättning i ledet"
Irland har offentligt uppmanats att rätta sig efter EUs överenskomna
riktlinjer, men EU har egentligen inga medel för att tvinga
in Irland i leden. Ecofinmötet råder att Irland att
starkt beakta möjliga konsekvenser av att kraftigt sänka
skatten och öka de offentliga utgifterna. Irland förstår
inte varför ett litet land, och det som går bäst
i EU, ska pekats ut.
2001-07 s 5
"Kommissionen skyndar på reformarbetet"
Den definierar 10 områden som medlemsländernas regeringar
ska uppnå för att EU ska blir världens mest konkurrenskraftiga
kunskapsbaserade ekonomi 2010. Fler kvinnor ska arbeta, en avreglering
av arbets- och finansmarknaderna, en mer positiv attityd med invandring
av utbildad arbetskraft.
2001-09 s 3-4
"Nya matvanor följer i galna ko-sjukans spår"
Galna kosjukan han ändrat européernas syn på
mat och väckt misstankar mot det rationella, moderna storskaliga
jordbruket".
Allt som inte är nötkött går strålande
att sälja. Struts, känguru, antilop för att inte
tala om fläskkött och kyckling. Men antalet vegetarianer
ökar också. I Tyskland har de dubblerats.
2001-09 s 6-7
"Vladimir Putin kommer till Stockholm"
Putin ska deltaga under den första dagen av toppmötet
den 23 mars i Stockholm. Kommer att främst handla om Rysslands
önskan om att bli medlem i WTO. Flera andra möten mellan
EU och Ryssland är inplanerade under våren.
2001-09 s 7
"Spanien förbereder sig på ordföranderollen"
Inte bara Sverige utan också Spanien har en pragmatisk syn
på europeisk integration. Detta möjliggör en anpassning
av de nationella intressena till en i många stycken oförutsebar
utveckling. Samtidigt är entusiasmen för EU stor, vilket
delvis beror på att Spanien är ett mottagarland och
inte hyser någon skepsis mot Bryssel.
Under Spaniens ordförande period 2002 arrangeras det andra
toppmötet mellan EU och Latinamerika.
2001-10 s 3-4
"Kriserna öppnar dörren för senkomna reformer"
EU:s jordbruksbudget hotar att spräckas av galna kosjukan
och ett växande köttberg. Detta tvingar fram en omvärdering
av den gemensamma jordbrukspolitiken och nödvändiga
reformer. På sikt kanske mindre än 50 % av EUs budget
behövs för lämna bidrag till bönderna. Och
som gör maten dyrare med ca 12000 per år för en
familj! Kanske måste bönderna ställa om till mera
ekologisk odling. Problemet är då bara att då
blir maten dyrare av det skälet.
2001-10 s 4-5
"Vad tar det åt Europa?"
Det är livsfarligt att leva och det blir farligare för
varje dag. Lite fatalism skulle kanske inte skada. Europa intar
en tätposition i den globala tekniska utvecklingen. Ändå
finns det en passiv teknofobi som underblåses av skeptiska
medier, framgångsrika gröna partier och EUs växande
regleringsapparat. Man är rädd för genetiskt modifierad
majs, hormonmatat kött, galna kosjukan, mässlingsvaccin,
mobiltelefoner och flygplansfåtöljer som ska orsaka
blodproppar ("turistklassyndromet"). Varför? En
teori är att européerna blivit allt mindre religiösa.
"Man behöver bara se den religiösa glöden
hos dem som protesterar mot genmodifierade livsmedel".
2001-11 s 7
"Europeiska centralbanken hyser kontroversiella planer"
Den vill att de nationella bankerna ska åta sig en större
roll när det gäller att övervaka Europas finansiella
marknader. Efter införandet av euron i det daglig livet om
drygt ett halvår ökar risken för att lokala kriser
sprids snabbt över gränserna.
2001-13 s 3-4
"EUs ledare tragglar på"
Statsminister Göran Persson var nöjd med toppmötet
i Stockholm, men faktum är att resultatet är ganska
blygsamt. Några små steg framåt noterades, men
det står stilla på många områden. Det
fanns många punkter som EUs ledare inte kunde enas om:
Frankrike motsatte sig en avreglering av el och gasmarknaderna.
Spanien och England kunde inte, p g av Gibraltar, enas om ett
enhetligt kontrollsystem för flygtrafiken.
Man kom inte igång med uppbyggnaden av Galileo satellitnätverket.
Det europeiska patentsystemet motsatte sig Spanien och Portugal
p g a språkfrågor.
Ingen plats för myndigheten för livsmedelskontroll bestämdes.
Schröder i Tyskland vill att arbetssökande från
östländerna inte ska få full rörlighet under
de första åren efter anslutningen. EUs ekonomi är
stark. Prisstabilitet råder och de offentliga finanserna
är sunda.
2001-13 s 4
"EU vill medla i Korea"
Sveriges statsminister ska åka till Pyongjang och Söul
för att tala med parterna. Uppdraget är att lägga
grunden för ett nytt toppmöte mellan de koreanska ledarna
och fastslå en tidtabell för återföreningen.
Medföljer gör Javier Solana och Chris Patten.
2001-13 s 6-7
"Turkiets reformprogram möttes med skarp kritik"
Den turkiska regeringens reformprogram, som är ett led i
landets EU-kandidatur, kritiseras i turkiska media för brist
på politisk vilja. De föreslagna reformerna motsvarar
knappast EUs krav vilket får många att befara att
Turkiets medlemskap ligger mycket långt fram i tiden. På
de sociala och ekonomiska områdena är reformförslaget
omfattande men inte på det politiska. Särskilt viktiga
områden som kurdfrågan och arméns roll i det
politiska livet berörs knappt.
2001-13 s 19
"EU startar krig mot människosmugglingen"
Balkan är den enskilt största källan till illegal
invandring i Västeuropa och svarar för mer än 50
%. Ett flertal EU-länder har nu enats om att sända ett
trettiotal poliser till Kroatien och Bosnien för att hjälpa
dessa länder att kontrollera sina gränser och stoppa
smugglingen av människor. Man antar att av bara kineser finns
det 200000 som väntar på Balkan att smugglas in. Sverige
har inte kontaktats trots att landet är EUs ordförandeland.
2001-13 s 24
"Avmattning i Eurozonen"
Ifo-institutets index över det tyska affärsklimatet,
som är det mest använda måttet på den ekonomiska
aktiviteten i Europas största ekonomi har minskat från
97,5 i januari till 94,9 i februari. Det speglar minskad efterfrågan
och färre order. I Eurozonen minskade industriproduktionen
med 1,9 % mellan december och januari. Röster för en
räntesänkning hörs. Prognosen för Europa är
trots allt bättre än den för USA.
2001-13 s 25
"Tack och lov för oberoendet!"
Mycket talar för att Europa slipper USAs ekonomiska influensa.
Europa har under flera decennier gjort sig mer oberoende av USA.
60 % av handeln är intern. Östeuropa har utvecklats
till en viktig handelspartner. Den höga dollarkursen ger
fart åt den europeiska exporten.
2001-14 s 5-6
"EUs planer blockeras"
Regeringstjänstemän som arbetar med att strukturera
EUs säkerhets- och försvarspolitik (ESDP) börjar
bli mäkta irriterade på Frankrike och Turkiet som tycks
göra allt för att blockera arbetet.
2001-16 s 4-6
"EUs gemensamma försvar saknar gemensam röst"
EUs tre ledande stater har olika syn på unionens försvarspolitik.
Idag finns det ingen EU-regering som känner sig manad att
förklara hur Europas autonoma försvar ska definieras
med avseende på närhet till och oberoende av USA respektive
Nato. Alla har olika tolkningar av den Europeiska säkerhets-
och försvarspolitiken (ESDP).
2001-17 s 3-4
"Rivalitet i EU-toppen"
När Chris Patton och Javier Solana, båda representanter
för EU, framträder offentligt bedyrar de alltid att
de är eniga, men bakom kulisserna råder det ofta rivalitet
mellan dem, och denna rivalitet missgynnar unionen. Solana är
f d spansk minister och f d Nato-chef och representerar EUs 15
medlemsländer. Patten som var Hongkongs siste guvernör
representerar den överstatliga kommissionen och dess ordförande
Romano Prodi.
Många diplomater klagar över att revirstrider och bristande
samordning mellan ministerråd och kommission betyder att
EUs potentiellt mycket goda förutsättningar att agera
inte utnyttjas fullt ut. Även om de trots allt delar målet
att ge EU politiska och diplomatiska muskler som matchar EUs ekonomiska
tyngd.
2001-17 s 3
"EUs föregångare går i graven"
Den 18 april fyllde Kol- och Stålunionen 50 år. Den
går i graven den 25.7 i år. Nu ska dess funktioner
bli en del av EU-kommissionens ordinära arbete.
2001-18 s 3
"Större öppenhet i EU, men alla är inte nöjda"
EUs öppenhetskod blev klart under Sveriges ordförandeskap.
Det blir i framtiden lättare att få tillgång
till EU-institutionernas dokument. Kodens kritiker anser emellertid
att definitionen på vad som är hemligt även i
fortsättningen är vag och svårtolkad. EU-parlamentet
godkände överenskommelsen men många anser att
det har gett efter för Ministerrådet för lätt.
Sverige som har en lång tradition av öppenhet, har
ansträngt sig för att överbryggs motsättningar,
men det hela blev mest ett "spel för galleriet".
2001-18 s 4
"Fortsatt sockrade priser på socker"
Socker är EUs mest reglerade jordbrukssektor. Priset kan
bli tre gånger världspriset vilket oroar de stora sockerkonsumerande
industrierna. Jordbruksministrarna förmådde inte enas
om en reform av den kraftigt subventionerade sockerproduktionen
i Stockholm.
2001-18 s 4
"Sverige tar strid om priskontroll"
De svenska och brittiska regeringarna angriper EUs s k varumärkesdirektiv,
som blockerar grå import den inofficiella importen och försäljningen
av produkter från länder utanför EU. Den leder
till att märkesvaror blir mycket dyrare i Sverige och Storbritannien
än i USA och EUs övriga länder.
2001-18 s 4-5
"Sänk räntan, säger IMF"
Internationella valutafonden uppmanar den europeiska Centralbanken
att agera för att avvärja global avmattning. IMF uttrycker
oro över riskerna med världsekonomin och vill att man
snabbt gör något både i USA, Japan och Europa
för att bevara tillväxten. ECB motiverar sitt beslut
att hålla räntan kvar med att eurozonens inflationstakt
(2,6 %) ligger över ECBs inflationsmål på 2,0
%.
2001-19 s 3
"Nyköpingsmötet bjöd på intensiv debatt"
Utvidgningen är lättare sagt än gjort, speciellt
som existerande medlemsländer tvekar att ge upp befintliga
förmåner för kandidatländernas och den europeiska
integrationens skull. De två dagar långa informella
mötet i Nyköping innehöll en intensiv debatt som
för första gången handlade om hur utvidgningen
skall finansieras efter 2006, då EUs rådande budgetperiod
går ut. Tyskland, Finland och Österrike kräver
en övergångsperiod innan den fria rörligheten
för arbetskraft kan gälla. Fransmännen vill ha
en genomgripande reform av CAP och Spanien vill ha garantier för
att förbli det stora bidragslandet.
2001-19 s 3-5
"Schröders EU-vision väcker frågor"
Den tyske förbundskanslerns planer på fördjupad
integration leder in på okända vägar. Schröders
förslag faller inom ett område där tyska egenintressen,
övriga EU-länders motvilja mot att göra avkall
på sin suveränitet och deras oro för tysk dominans
strålar samman. Schröder föreslog en utvidgning
av EU-kommissionens exekutiva roll, större makt till EU-parlamentet
och en omvandling av det hemlighetsfulla ministerrådet till
ett öppet lagstiftande organ.
2001-19 s 4
"Paris gör tummen ner"
Schröders förslag om en utvidgning av EU-kommissionens
exekutiva roll, större makt till EU-parlamentet och en omvandling
av det hemlighetsfulla ministerrådet till ett öppet
lagstiftande organ, har inte mötts av någon större
entusiasm i den franska huvudstaden.
2001-22 s 3-4
"EU-ländernas förhalningstaktik retar östeuropéerna"
Ju närmare utvidgningen desto nervösare blir EU:s medlemsländer.
De fem länderna, Polen, Ungern, Tjeckien, Estland och Slovenien
som alla hoppas kunna gå med i EU före nästa val
till parlamentet 2004, tycker nu att EU ställer för
höga krav. Dessa leder till att opinionen i dessa länder
blir negativ.
2001-23 s 3-4
"Var och en är sig själv närmast"
Vad sker med EUs stöd till unionens fattiga regioner när
de östeuropeiska länderna med sina ännu fattigare
regioner går med i EU?
35 % av EUs budget för 2000-06 går till regionalstödet.
213 miljarder euro varav 182 utgör de s k strukturfonderna.
Till dessa kvalificerar regioner med BNP<75 % av genomsnittet.
Och då ligger Polen och Ungern bättre till än
som nu Spanien, Portugal och Grekland (och södra Italien.
Däremot har Irland redan lämnat "klubben").
Detta kommer inte att ske utan strid.
Flera akademiska ekonomer ifrågasätter om regionalstödet
verkligen förbättrar de fattiga regionerna på
sikt. Undersökningar har visat att klyftan till rikare delar
snarare ökar.
2001-23 s 4
"Nato och EU behöver växa samman"
Enligt Zbigniew Brezezinski, en gång president Carters nationella
säkerhetsrådgivare.
Varje land som betraktas som en godtagbar kandidat till EU-medlemskap
bör automatiskt godkännas som Nato-kandidat förutsatt
att landet kan bidra tillräckligt till Natos försvarsstyrka.
Redan vid toppmötet i Prag bör nuvarande Nato-kandidater
få inbjudan att ansluta sig till alliansen. Natos utvidgning
är en kontinuerlig process.
2001-24 s 3-4
"Utvidgning? Javisst"
Det ser faktiskt ut som om Sverige under sin tid som EU:s ordförandeland
har fört utvidgningsprocessen framåt mer än vad
man från början vågade hoppas. Unionens udvidgningsförhandlingar
hade börjat handla om rätten för de nya att arbeta
i väst, rätten för medborgare i väst att köpa
mark i de nya länderna, samt omfördelningen av regionalstödet
till nuvarande medlemsländer som inte längre är
"fattiga" sedan EU-ländernas genomsnittliga levnadsstandard
sänkts i och med de nya medlemmarnas inträde i unionen.
Svenskarna hoppas kröna orförandeskapet med att i Göteborg
fastslå en definitiv tidpunkt för när förhandlingarna
med kandidatländerna ska vara avslutade.
2001-24 s 4-5
"Irlands nej vållar bekymmer"
Irland röstade i förra veckan om ja eller nej till Nice-fördraget,
som i första hand handlar om utvidgningen. Resultatet av
folkomröstningen blev nej!
2001-24 s 4-5
"George Bush möter ett skeptiskt EU"
Europa ogillar traditionellt maktskiften i Vita Huset i Washington.
Med Bushs makttillträde tycker sig européerna för
en gångs skull ha fog för sin skepsis. I Europa misstänker
man att USA under Bushs ledning kommer att värna USAs egna
intressen, smutsa ned luften, bryta löften och starta ny
kapprustning. De har också svårt för USAs linje
i fråga om trampminor, abort och genmodifierade livsmedel
men kanske framför allt att USA inte tänker stödja
Kyotoprotokollet.
2001-24 s 6-8
"Man kan inte avfärda risken för euro-panik"
Europa befarar strejker, tekniska sammanbrott och en epidemi av
bedrägerier när de nya sedlarna och myntet introduceras
den 1 januari 2002. Är euro-monstret verkligen så farligt?
Inte sedan milennieviruset kom och gick utan att orsaka en enda
liten febertopp har det presenterats så många skrämmande
prognoser från kloka människor med stor auktoritet.
Den svarta marknaden kommer att sjuda. Minst 20 % av Europas valuta
ligger gömda i madrassen och de kommer inte att växlas
öppet beroende på skattekonsekvenser. Troligen smugglas
de utanför Europa. Det är meningen att vi ska ta ut
den nya valutan via bankomater men kommer dessa att klara anstormningen.
Och kan dessa enorma mängder av den nya valutan transporteras
till bankerna utan att råka ut för rån? Och hur
blir det med parkeringsautomater, vägtullar etc när
de gamla valutorna våren 2002 inte längre gäller?
2001-24 s 6-7
"Blair banar väg för folkomröstning"
Tony Blairs regeringsombildning kommer att göra det lättare
att förbereda Storbritannien för en folkomröstning
om att ansluta sig till euron när de ekonomiska villkoren
är de riktiga.
2001-24 s 9-11
"Kommer Mr. Euro att avgå?"
Euron försvagas men Europas valutabeskyddare och penningpolitiker
engagerar sig i en helt annan fråga: kommer chefen för
Europeiska Centralbanken Wim Duisenberg att avgå i förtid,
så som utlovades eller inte? Holländaren Duisenberg
visar inga tecken på att lämna ifrån sig rodret,
men fransmännen trycker på för att få honom
att åtminstone lämna ett besked. Frankrike vill att
Duisenberg ska tala om när han tänker avgå så
att deras kandidat den franska centralbankschefen Jean-Claude
Trichet kan träda in. ECBs vice chef är idag fransman,
Christian Noyer. Hans mandat går ut den 31.5 2002. Frankrikes
dilemma är huruvida man ska kräva att Noyer ersätts
av en annan fransman och därmed ge upp kravet på chefsposten!
2001-25 s 3-4
"Toppmötets framgångar överskuggades av kravaller"
På grund av gatukravaller hölls EUs toppmöte i
Göteborg bakom polissköldar. De europeiska toppolitikerna
fördömde våldet, gladde kandidatländerna,
gjorde miljökämparna besvikna och ingav kritiker av
det amerikanska missilförsvaret nytt mod.
"Sammanfattningen av kroppsliga och materiella skador är
deprimerande. Polisen reagerade både tafatt och felaktigt."
Den svenska regeringen skakades av att dess strategi att föra
dialog misslyckades så kapitalt.
2001-25 s 3
"Belgien koncentrerar på sociala frågor"
Dagordningen kommer mer att handla om sociala frågor än
om ekonomiska reformer. T ex kontrollen över lastbilschaufförers
arbetsvillkor och olika metoder att avvärja trafikstockningar.
2001-25 s 4-5
"Bryssel får äran och besväret"
Länder som vunnit Eurovisionens schlagerfestival vet att
det är på gott och ont. Samma sak gäller värdskapet
för ett EU-toppmöte. PR-värdet för staden
är minimalt och turismen brukar inte öka. Kanske ska
alla EUs toppmöten förläggas till Bryssel men efter
vad som hände i Göteborg är staden tveksam.
2001-25 s 5-6
"Kyotoprotokollet är det enda vi har"
EUs ledare understryker att Kyotoplanens bestämmelser om
minskade utsläpp av växthusgaser är bättre
än ingen plan alls. Européerna delar USAs kritik mot
protokollet men hyllar det ändå. En del av dem misstänker
att USAs motstånd mot planen bara är ett försök
att undvika kostnader och protester som oundvikligen följer
i implementeringens spår. Bush skickar dock en delegation
till klimatkonferensen i Bonn i juli.
2001-25 s 6-7
"Bush gjorde gott intryck på Europas ledare"
Under en vecka i Europa vann George Bush respekt som en informerad,
samarbetsvillig partner. Den amerikanska presidentens budskap
som kännetecknas av förmaningar till Europas ledare
och ett underförstått antagande att USA på sätt
och vis är Europas övervakare accepterades dock inte
av alla.
På 5 dagar deltog Bush i Natotoppmöte i Bryssel och
EU-toppmöte i Göteborg samt träffade Putin i Slovenien.
Bush sätter Nato i främsta rummet och i sitt tal i Warszawa
smälte samman Nato och EU till ett koncept.
2001-25 s 8
"Eurozonen har stött på farthinder"
Europeiska centralbankens experter reviderar tidigare optimistiska
prognoser och manar eurozonens länder till avreglering av
arbets- och produktmarknaderna. Länderna måste införa
flexiblare arbetsregler, främja konkurrensen och reducera
de statliga utgifterna.
2001-26 s 4
"Mindre byråkrati i EUs jordbruk"
Jordbrukare som har rätt till mindre än 1240 euro i
årligt stöd ska få detta som en enhetlig summa
oavsett vad de producerar och utan att behöva fylla i ett
stort antal ansökningsblanketter. Metoden gör det lättare
att inkludera miljontals östeuropeiska jordbrukare i framtiden.
Metoden tros också bli lättare att acceptera för
WHO.
2001-26 s 7-8
"EU ökar pressen på Makedonien"
EU-representant i Skopje kommer att kontrollera att utlovade reformer
blir verklighet. Beslutet at EUs utrikesministrar att skicka en
kontrollant signalerar en ändrad attityd. Det är den
förre franske försvarsministern Francois Leotard som
ska övervaka den makedonska regeringens reformarbete.
2001-27 s 13
"Trångt i porten till EU"
Under det svenska ordförandeskapet fördes merparten
av kandidatländerna i "andra gruppen" upp till
samma nivå som länderna i "första gruppen",
t ex Slovakien, Lettland och Litauen. Om kandidatländerna
fortsätter i nuvarande takt kan fler länder än
väntat vara klara med förhandlingarna 2002 och som medlemmar
delta i valen till EU-parlamentet 2004.
2001-27 s 18
"Belgiens tur att leda EU"
Den belgiske regeringschefen Guy Verhofstadt har ambitioner att
lyssna mera på medborgarna och att hitta en balans mellan
det som unionen gör bäst och det som enskilda medlemsländer
gör bäst. Han vill gärna stimulera den europeiska
integrationen.
2001-28 s 3-4
"Europa slår näven i bordet"
USA må vara den ende supermakten, men dess ställning
som oomstridd ekonomisk supermakt undergrävs av Europeiska
unionen och dess byråkrater i Bryssel.
Europas nya maktposition kommer att forma den globala ekonomin
i flera decennier. Exempel:
- EU har för första gången underkänt sammanslagningen
av två amerikanska jätteföretag. Det är EU
som dominerar antitrust sedan den inrättade en konkurrenskommission
1990.
- EU vann en strid i WTO som därmed kritiserar USA för
att subventionera den amerikanska exportindustrin.
- EU godkänner ej försäljning av genmodifierade
livsmedelsprodukter. De flesta har uppfunnits i USA. Därmed
hindras hjälp åt utvecklingsländer.
- EU försöker få Japan att godkänna Kyoto-avtalet.
Detta skulle isolera USA som anser att avsikten är att misskreditera
George Bush.
2001-29 s 5-6
"Ekonomisk avmattning tvingar Europa att sänka ambitionsnivån"
EU får ta sin del av den globala avmattningen; det är
inte mycket att göra åt det. Energin skulle i stället
kunna satsas på andra områden, men så sker inte.
Det finns tre exempel på att Europas ambitioner inte understöds
av beslutsamma åtgärder för att förändra
gamla mönster:
- Det gemensamma försvaret. Mycket mer måste göras
om EUs snabbinsatsstyrka ska bli mer konkret än ett pappersark
- Avreglering och strukturreformer. Parlamentet förkastade
nyligen förslag om att liberalisera de nationella postmonopolen.
Frankrike och Tyskland stoppade avreglering av energisektorn.
- Den gemensamma utrikespolitiken. Det var USAs villkorade ekonomiska
stöd till Jugoslavien som ledde till utlämningen av
Milosevic. EU ställde aldrig krav för bidrag.
2001-29 s 6
"Kommissionen föreslår gemensam invandringspolitik"
EU-kommissionen har ett ambitiöst program för att ge
medborgare utanför EU rätt till anställning inom
EU. Orsaken är att EU hotas av akut brist på arbetskraft.
Idag "utsätts invandrare för hårda villkor"
men "tenderar ändå att stanna kvar" ofta
illegalt. Men kärnan i förslaget är att alla medlemsländer
ska ha samma regler vad gäller villkor för inresa och
uppehållstillstånd för invandrare att ta anställning
eller starta eget.
2001-33 s 3-4
"Europa behöver invandrare"
Efter en period av praktisk självrannsakan har Europa ett
nytt budskap till världen: ge oss era entreprenörer,
era tekniker, era bästa arbetare. Hotet är: det föds
inte tillräckligt med barn i Europa för att betala den
åldrande befolkningens pensioner. (Men det hotet måste
ju mötas med att de som flyttar till Europa verkligen börjar
arbeta och betala skatt. Européernas pensioner kan ju knappast
garanteras av att människor kommer hit som mer är inriktade
på att själva bli pensionärer - bidragstagare-
än på att bli europeiska arbetare!).
2001-33 s 5-6
"Fästning Europa stormas"
Önskan att rensa ut de illegala har förvandlat immigrantsmuggling
till ett företag som kan kosta liv. Sedan 1997 tros 7000
människor ha under försök att ta sig in i Europa.
Europa är inte villig att ta emot den "flod av illegala
invandrare" som mest består av afghaner, kurder, zigenare
som flyr från albanernas förföljelser och afrikaner
som vill få det bättre ekonomiskt. Människosmugglarna
tjänar allt större pengar allteftersom svårigheten
att komma in ökar. De är helt känslolösa och
drar sig inte för att dumpa laster med människor om
de riskerar att gripas. Smugglarna håller upp små
barn och hotar att kasta dem i havet om inte polisen avlägsnar
sig. "Människoliv har inget värde för dessa
smugglare, det är som om de sålde apelsiner".
2001-34 s 6
"Engelskan breder ut sig"
Många irriteras över att engelskan använda allt
oftare inom EU-kommissionen. Bruket ökade i och med utvidgningen
1995. Nu protesterar Tyskland och Frankrike gemensamt mot ett
reformförslag som skulle innebära att många dokument
lämnas på sitt originalspråk utan översättning
under den interna behandlingen i kommissionen. EUs översättnings-
och tolkservice kostar mycket pengar.
2001-34 s 7
"Stabilitetspakten blir mer flexibel"
Tysklands finansminister Hans Eichel talar om att eventuellt ändra
på EUs stabilitetspakt som ålägger eurozonens
länder en viss disciplin, framför allt en årlig
skuldminskning. Frågan är om man inte nu, då
p g a den ekonomiska nedgången skatteintäkterna minskar
kan acceptera ett något större underskott.
2001-35 s 3
"Belgien präglar mynt för brinnande livet"
5 miljoner mynt produceras dagligen. Målet är 2 miljarder.
Redan den 15 december kan man börja köpa mynt. "De
nya mynten inger en känsla av stolthet".
2001-35 s 3
"Euron är på väg"
I Frankrike och Italien börjar de nya mynten transporteras
ut och fördelas över länderna under stark polisbevakning.
2001-35 s 4
"En flod av falska sedlar befaras i Eurozonen"
Eftersom man nu främst vill skydda sig mot förfalskningar
av euron så finns det risk för att de nationella valutorna
förfalskas. Man antar t ex att många försöker
omsätta den mängd av falska lire i Italien innan möjligheten
försvinner vid årsskiftet. I öststaterna kommer
falska Dmark att säljas.
2001-36 s 3-5
"Kommissionen och parlamentet driver på reformarbetet"
EU-kommissionen och EU-parlamentet är mitt uppe i arbetet
med en författningsreform. Utsikterna att lyckas bedöms
som goda. Även om ministerrådets medlemmar aldrig med
glädje hälsar förändringar som inskränker
deras makt.
2001-36 s 4-5
"Bryssel planerar för säkra toppmöten"
Belgien försöker med hjälp av övertalning
och påtryckningar förhindra obehagliga och oönskade
konfrontationer med antiglobaliseringsdemonstranter under sin
tid som EUs ordförandeland. Ändå kommer man att
använda sig av stora polisstyrkor.
2001-36 s 5
"Eurokampanjen är i full gång"
Annonser och paroller syftar till att få européerna
att med hull och hår anamma något som fortfarande
upplevs som en utländsk valuta och till att övertyga
alla de som fortfarande är skeptiska.
2001-36 s 6-7
"Dags för Keynes comeback?"
Den aktuella ekonomiska nedgången har medfört att många
politiker börjar ifrågasätta 1990-talets allmänt
accepterade princip om att låg inflation är den ekonomiska
politikens främsta mål. Principen att avpolitisera
vissa nyckelområden i den ekonomiska politiken ifrågasätts
framför allt i det 12 euroländerna. Även EUs stabilitets-
och tillväxtpakt ifrågasätts.
2001-37 s 9
"Kris i sikte"
EU-länderna måste snart besluta om huruvida ett splittrat
Cypern får bli medlem i unionen. Faktum är att möjligheten
att EU accepterar Republiken Cypern (den grekiska delen) kanske
bara resulterat i ett ännu mer spänd läge mellan
de två delarna. EU hoppas att fullbordandet av förhandlingar
med Republiken Cypern kommer att tvinga öns greker och turkar
att förhandla fram en lösning.
2001-39 s 8
"EU skriver ner tillväxtprognosen igen"
Finansministermötet i Liège skrev ner tillväxten
för året till klart under 2 % efter terrorattackerna
mot USA. Men man uttryckte också en tillförsikt för
en återhämtning
2001-42 s 3
"Lipponen rider ut stormen"
Finlands statsminister kräver disciplin och anpassning till
EU. Finlands hastiga nedgång tog många på sängen
men Lipponen var inte oförberedd och han varnar för
att ta den ekonomiska nedgången som en förevändning
för EUs länder att överge stabilitetspakten eller
att förhala EUs utvidgning. Men Lipponen vill också
hindra EU från att bli en klubb som styrs av de stora medlemsländerna.
Han kritiserar förbud mot samgående av stora företag
på de små ländernas nationella marknader.
2001-42 s 4
"EU hoppas att Polen sätter fart"
Polens ekonomi som tidigare berömts av EU är nu i sin
sämsta situation på 10 år. I förhandlingsprocessen
med EU ligger landet nästan sist. SLD som vann det polska
valet måste nu samregera med det polska bondeförbundet
som ställer hård krav inför EU. Om Polen inte
skyndar på med bl a en snabb finansiell åtstramningsplan
kommer landet inte med i "den första vågen".
2001-43 s 3
"Veteranerna säger ett sanningens ord"
EU behöver fler långsiktiga mål och större
disciplin. EU håller på att förlora styrkraften,
varnar en grupp f d regeringschefer och EU-ledare, som tycker
att kommissionen och EU-Parlamentet bör ha större makt
i förhållande till de nationella regeringarna. Bland
de förra ledarna finns med Jacques Delors i spetsen, Helmut
Kohl, Helmut Schmitz, Felipe Gonzalez, Jacques Santer. De vill
ha fler majoritetsbeslut i Ministerrådet och inte så
många vetomöjligheter.
2001-43 s 4
"En splittrad union"
Kriget i Afghanistan tycks snarare försvaga EU och splittra
den i fraktioner än stärka dess ambitionen att ta med
en röst i utrikespolitiska frågor. Detta visade sig
vid det extra hopkallade toppmötet i Gent i Belgien.
2001-44 s 3-4
"Belgiens premiärminister har stora planer"
Guy Verhofsstadt vurmar för europeisk integration, men den
efterlängtade triumfen i rollen som EUs ordförande låter
vänta på sig"
Samtal om terrorism och Afghanistan överskuggade allt annat
i Gent. Verhofstadt ska hålla reda på 6 partier i
sin regeringskoalition och de 15 medlemsländerna. Han vill
ha en starkare europeisk integration men utan att stöta sig
med Storbritannien och Blair.
2001-44 s 4
"Prodis sårade stolthet"
Kommissionsordförande Prodi lämnade toppmötet i
Gent utan att delta i presskonferensen enligt egen utsago för
att snoppa av värden för mötet, Belgiens premiärminister
Verhofsstadt som han tycker pratar för mycket och stjäl
tid. Men Prodi har kommit på kant med flera andra av de
andra medlemsländernas ledare som Blair, Schröder, Chirac
och Berlusconi.
2001-45 s 3-6
"Förlamningen breder ut sig i Europas ekonomier"
Politikerna driver ett farligt spel i syfte att vinna fördelar.
USA våndas i terrorattackernas kölvatten och noterar
allt sämre ekonomiska värden och den japanska nedgången
tycks fortsätta. Det var nu som Europa skulle styra världsekonomin
genom stormen, men i stället stagnerar dess ekonomier. Många
bedömare anser att det är politikernas fel. Europs stabilitets-
och tillväxtpakt hindrar finansministrarna från att
pumpa in pengar i sina ekonomier. Pakten ålägger dem
att hålla budgetunderskotte på en nivå som ligger
under 3 % av BNP. Pakten är en hörnsten i den monetära
unionen och alla undviker att kritisera den offentligt. De europeiska
länderna vägrar att erkänna att rigida arbetsmarknader
och höga löneskatter bäddar för stagnerande
ekonomier. Inget land i Europa kommer ens i närheten av USAs
liberala arbetsmarknad. Arbetslösheten ökar ånyo
i Europa efter att under en lång tid ha sjunkit. Tyskland
har det största budgetunderskottet och den långsammaste
tillväxten i eurozonen.
2001-65 s 3-4
"Paris har tappat målföret"
Frankrikes inflytande på den internationella scenen har
minskat. Attackerna mot USA har ändrat på makthierarkin
bland medlemmarna i EU. Medan Tony Blair och Gerhard Schröder
bokstavligt talat kastat sig över tillfället att stärka
sin ställning genom att agera resolut har Frankrike varit
nästan osynligt på den internationella scenen sedan
den 11 september. Frankrike har mer ägnat sig åt inrikespolitiska
diskussioner relaterade till presidentvalet nästa vår
och sin oro för Frankrikes 5 miljoner nordafrikanska invandrare.
När det gäller Mellanösternfrågan har Tyskland
blivit det mest inflytelserika landet i Europa. Israelerna litar
mer på Tyskland än på något annat europeiskt
land.
2001-47 s 3-4
"EU öppnar porten på vid gavel"
Redan om tre år kan Europeiska Unionen ha 10 nya medlemmar.
10 länders förhandlingar kan vara klara före 2003
och bli medlemmar 2004-2005. Det finns emellertid många
hinder att forcera. Den stora utmaningen är jordbruks- och
regionalstödsfrågorna. Ett annat problem är Cypern.
Kan EU anta ett delat Cypern?
2001-47 s 4-5
"Tydliga tecken på nedgång i Europa"
Ordet recession undviks om möjligt men situationen för
några av Europas största företag ger nya bevis
för att en kraftig avmattning är att vänta snarare
förr än senare. Arbetslösheten ökar i hela
Europa samtidigt som investeringar och konsumtion avtar.
2001-47 s 5
"Eurozonen tappar fart"
Eurozonens ekonomier kommer sannolikt att notera sjunkande BNP
under årets fjärde kvartal. ECB sänkte räntan
med 0,5 % den 8 november och detta har enligt banken resulterat
i adekvata räntenivåer som garanterar prisstabilitet.
2001-49 s 3-4
"Inget ont som inte har något gott med sig"
Det vore att ta i att säga att de många nedläggningarna
och varslen är ett botemedel mot de europeiska ekonomiernas
sjukdomar, men de är åtminstone början på
en förändring. Under tiden 1994-2000 minskade arbetslösheten
i euro-länderna men nu stiger den snabbt igen. De europeiska
ländernas syn på arbetslagar och på hur arbetslösheten
ska bekämpas varierar stort.
2001-50 s 3-4
"Ett Europa utan gränser för alla utom polisen"
Tjuvar och ännu värre typer har övertaget. Lagen
att polisen inte får gå över gränsen gynnar
brottslingarna. Rättsväsendet har länge varit omhuldade
nationella stöttepelare och man misstror andra länders
rättsväsen. Attackerna mot World Trade Center har fått
EUs ledare att vakna upp. Nu enas man om att införa en gemensam
arresteringsorder och en gemensam databas med uppgifter om misstänkta
terrorister.
2001-50 s 5
"Våldsverkare kan få reseförbud"
Belgien vill ha en snabb demonstrantförteckning. Sverige
och Finland är emot. Kanske det också blir en förteckning
över "medborgare från tredje land" som avvisats
som asylsökande men som vägrar lämna EU.
2001-50 s 5
"Vi hamnar ofta i en gråzon"
Intervju med chefen för Europol Jurgen Storbeck. Han säger
att arabiska terrorister åstadkommer förvirring genom
att uppge olika namn i skilda sammanhang. Det är ett problem
som medlemsländerna inte kan lösa på egen hand.
2001-51 s 3-4
"Europa blir sig aldrig mer likt"
Världens största valutareform hälsas med både
glädje och skepsis. Om bara drygt en vecka kommer 300 miljoner
människor i 12 europeiska länder att överge sina
nationella valutor till förmån för euron. Den
28 februari kommer alla gamla valutor att bara vara skrot. Euron
är mer än en valuta, den är en symbol för
integrationen i Europa i ordets alla bemärkelser. Medlemskandidaterna
är alla beredda att anta den nya valutan så snart de
blir medlemmar. Nu kan alla direkt jämföra priserna
på samma vara i olika länder.
2001-51 s 4
"Bankcheferna vill prata
och gör det"
Ernst Welteke är chef för den tyska Centralbanken Bundesbank,
Wim Duisenberg för Europeiska Centralbanken (ECB). Den omstridda
euron har ofta utsatss för motstridiga kommentarer från
de två och detta har undergrävt valutans värde.
Många anser att Duidenberg bör avgå så
snart euron införts.
2001-51 s 5
"Stor efterfrågan på startpaket"
300 miljoner startpaket med 10 euro har ECB planerat ge ut. Snart
är de slutsålda. Många köper för att
ge i julklapp.
2001-51 s 5-6
"Euron gör livet lättare för Europas turister"
Den europeiska turistnäringen drabbades hårt av terroristattackerna
den 11 september, men nu hoppas man att den ska få ett uppsving
efter årsskiftet, när eurosedlar och euromynt gör
det bekvämare att göra resor över många länders
gränser. Man förväntar sig t ex fler besök
från japan samtidigt som oro finns för att Storbritannien
kommer att förlora turister p g a att pundet står så
högt i förhållande till euron.
2001-51 s 6-7
"Enighet är en bristvara i EU"
Under toppmötet i Laeken I Belgien demonstrerade unionens
ledare återigen att EU inte har någon enhetlig utrikespolitik.
Chris Patten, EUs kommissionär för utrikespolitiska
relationer säger att EU aldrig kommer att tala med en röst
i utrikespolitiska frågor. Medlemsländerna skiftande
politiska åskådningar omöjliggör detta.
2001-51 s 8
"Framtidskonvent ska diskutera EU-reform"
EU har inlett ett nytt kapitel i sin historia med beslutet att
inrätta ett konvent som ska samlas nästa år för
att diskutera en ny grundlag. Unionen ska bli mer demokratisk,
öppen och effektiv. Ett hundratal personer ska samlas under
ordförandeskap av Frankrikes f d president Giscard d'Estaing.
2021-1/2 s 3-4
"Euron är på plats och det fungerar"
På årets första dag skrev Europa historia. Drygt
300 miljoner européer använder nu en gemensam valuta.
Ett stort steg mot ekonomisk integration och kanske också
mot politisk enhet. Övergången gick smidigt och utan
allvarliga missöden. Euro blir nu världens största
reservvaluta näst dollarn.
2021-05 s 3-4
"Var finns de goda européerna?
EU-skepsis breder ut sig bland medlemsländerna. Italienarna
är inte de enda traditionellet "goda européerna"
som har uppfört sig lite märkligt på senare tid.
I fjol röstade Irland ned till Nicefördraget. Under
de kommande 2,5 åren kommer EUs dagordning att fastställas
av länder vars definition av de nationella intressena kan
skapa problem för övriga medlemsländer. Efter Spanien,
första halvåret 2002, kommer Danmark, och därefter
Grekland, Italien och Irland.
2002-06 s 3-5
"Vänster, höger eller mitten?"
Många av Europas länder förbereder sig för
allmänna val och samtidigt verkar det som om högern
har fått vind i ryggen. Vad betyder det för Europas
och framför allt för EUs framtid?
I Tyskland har de konservativa partierna slutit upp bakom Edmund
Stoiber. I Frankrike håller den konservative presidenten
Jacques Chirac premiärministern och socialisten Lionel Jospin
stången. I Portugal väljer man nu i februari en efterträdade
till den socialistiska premiärministern Antonio Guterres,
som avgick i december sedan hans parti lidit ett stort nederlag
i de lokala valen. Konservativa partier har redan tagit makten
i Spanien, Italien, Österrike, Belgien, Danmark och Norge.
Kommer EU-skeptikerna att få överhanden och bromsa
fortsatt politisk och ekonomisk integration? Möjligen kan
hastigheten förändring minska men inte mer.
2021-06 s 6-7
"Smakar det så kostar det"
Om EU antar 10 nya medlemmar 2004 kommer det att kosta 5,6 miljoner
euro det första året. Och detta trots att den föreslagna
budgeten inte ger nya medlemmar omedelbar tillgång till
direkt jordbruksstöd. De får bara 25 % under det första
året för att 2013 få 100 %.
2002-08 s 6
"EU vill stimulera rörligheten"
EU-kommissionen konstaterar att ett flexibelt socialförsäkringssystem,
bättre utbildningsmöjligheter och en gemensam invandringspolitik
är alla förutsättningar för att EU till världens
mest dynamiska ekonomiska zon. Den tröga rörligheten
på arbetsmarknaden resulterar i en kunskapsklyfta och bromsar
utvecklingen. Importen av arbetskraft som det finns ett "påtagligt
behov av" utifrån måste påskyndas. Skattediskrimineringen
måste avskaffas och man ska införa gemensamma definitioner
på kunskaper i informationsteknik (ECDL?).
2002-09 s 3
"Reformer blir allt nödvändigare"
Nästa utvidgning rycker allt närmare, och EUs medlemsländer
har insett att institutioner, bidragssystem och arbetssätt
måste reformeras. Storbritannien har presenterat en ny EU-vision
enligt vilken unionen ska domineras av medlemsländernas regeringar
och inte av byråkraterna i EU-kommissionen. Premiärminister
Tony Blair och förbundskansler Gerhard Schröder förenar
sig i kampen för radikala reformer av EUs institutioner.
De vill öka öppenheten på ministerrådets
möten.
2002-10 s 3-4
"Utformningen av en ny EU-författning har börjat"
EU växer och europeiska konventet har som mål att omfördela
makten i Unionen. I förra veckan öppnade 105 europeiska
delegater "konventet om Europas framtid". En del vill
att EU ska ha en starkare exekutiv gren med en direktvald president
medan en annan vill att makten ska koncentreras till de nationella
regeringarna genom att Europeiska Rådet ska bli högst
beslutande.
2002-10 s 4-5
" De gamla valutorna har gått i graven"
Ingen nämnvärd sorg märktes under deras sista timmar.
Övergången till euron har gått snabbare och smidigare
än t o m de största optimisterna väntat sig. Medborgarna
lämnade de nationella valutorna innan tiden gick ut. Många
har uppmärksammat att varorna i det egna landet varit dyrare
än utlandets trots uppgifter om motsatsen.
2002-10 s 4-5
"Nya misstankar om korruption i Bryssel"
Holländaren Paul van Buitenen som fick den förra EU-kommissionen
på fall kommer nu med nya anklagelser. Bl a mot kommissionären
Prodis närmaste medarbetare.
2002-12 s 6
"Toppmötet resulterade i halvmesyrer"
EU-mötet i Barcelona visade än en gång att ledarna
saknar politiskt mod att uppfylla uttalade ambitioner och mål.
Den totala avregleringen av energimarknaden skjuts på framtiden.
Skälet var att inte störa det franska presidentvalet.
Tyskland har också ett eget val att tänka på
i september. Inget av det som beslöts på mötet
i Barcelona väcker hopp om ökad takt i strukturreformen.
Och det är den långsamma reformtakten som ligger bakom
den låga tillväxten.
2002-12 s 7
"Parlamentet har fått en ny ledare"
Pat Cox, ledare för EU-parlamentets liberaldemokratiska block
och f d TV-reporter från irländska Limerick segrade
i parlamentets ordförandeval i januari i hård konkurrens.
2002-12 s 8
"Kaliningrads framtid är oviss"
Många frågetecken inför EUs utvidgning, som kan
komma att göra det tidigare Köningsberg till en ö
i EU. Ryssland vill därför ha kvar de enkla regler om
visum som finns idag. Kaliningrad betraktas som efterblivit t
o m i jämförelse med moderlandet Ryssland. Klyftan till
grannländerna Polen och Litauen är ännu större.
Kaliningrads problem -grasserande kriminalitet, miljöskador
och en hög andel aidssjuka är ett hot mot hela Östersjöregionen.
2002-12 s 9
"Vad vill Turkiet? Och vad vill EU?
EU har länge varit ambivalent beträffande Turkiets kandidatur
för medlemskap. Ambivalensen har på senare tid förstärkts
även i Turkiet. Ju längre EU tvekar ju mer börjar
turkarna tvivla på om de vill vara med i EU. En högt
uppsatt turkisk general vill att Turkiet söker andra alternativ
som Iran och Ryssland.
2002-12 s 12-13
"Hökar och duvor i Europa" Var står Europas
ledare i frågan om USAs planer på ett anfall mot Irak?
Italien har försäkrat USA om stöd i händelse
av ett anfall mot Bagdad. Spanien stöder USA till fullo.
Frankrike motsätter sig varje plan på anfall mot Irak
liksom Tyskland.
2002-14 s 3-4
"Smolk i mjölken"
Tillståndet i det polska jordbruket försvårar
inträdet i EU. Mjölk och kött i Polen uppfyller
för det mesta inte västliga krav på hygienisk
standard. Kommissionen menar att Polen inte är kvalificerat
för medlemskap när det gäller livsmedelssäkerhet.
Det polska jordbruket arbetar fortfarande som på farfars
tid. Två till tre kor per bonde, inga kylanläggningar
och föräldrade mjölktankar. Polen klassificeras
också som ett riskland vad gäller BSE - galna kosjukan!
2002-14 s 4-5
"Fisken eller fiskeindustrin?"
Stödet till fiskeindustrin är ett hot mot fiskbeståndet.
EU-ländernas fiskare subventioneras med 21 miljarder euro
per år. Över hälften går till Spanien. En
stor del till Galizien som är Spaniens fattigaste provins
där Vigo är Europas största fiskehamn. Där
bävar man inför att EU-förslag som skulle minska
den europeiska fiskeflottan med 40 %.
2002-15 s 3-5
"EU är en ekonomisk jätte i politiskt dvärgformat"
EUs ekonomiska makt är väldig, men nationalstatliga
traditioner och oenighet minskar unionens politiska betydelse.
De europeiska folkens ekonomier är tätt förbundna
med varandra genom frihandel, inre marknad konkurrenspolitik och
världshandelspolitik. Om det senaste steget mot integration
- valutaunionen - någon gång i framtiden resulterar
i harmonisering av skatte- social och arbetsmarknadspolitik återstår
att se. Europas ekonomiska makt räknas som en helhet men
européerna tänker nationellt. De europeiska bröderna
vill inte ge upp sin nationella suveränitet. Så länge
förblir EU en politisk dvärg.
2002-15 s 6-7
"Europa viker av från toleransens väg"
En invandrarfientlig rörelse speglar den förändrade
synen på muslimer efter den 11 september. En våg av
antimuslimska känslor har givit högerextrema partier
i några av Europas länder kraftig medvind sedan den
11 september, vilket har fått Europas stora invandrarkolonier
att undra om de överhuvudtaget kan stanna kvar. Extremhögerns
frammarsch påverkar de etablerade partierna som reagerar
med att tillmötesgå allmänhetens krav på
större inhemsk säkerhet, svårare villkor för
invandring minskade rättigheter för de invandrare som
redan finns.
2002-16 s 8-9
"Tomgång i EU-byråkratins glaspalats"
Den 25-åriga Honor Mahony från Irland behärskar
tre språk och har universitetsexamen. Hon har gjort en praktikperiod
hos EU-kommissionen i Bryssel. Av byggnaden i Bryssel att döma
skulle man kunna tro att kommissionen arbetar raskt, effektivt
och multinationellt. Men det är precis tvärtom och ännu
värre. Småskuret, nationella byråkratiskt tänkande
är vad som präglar EU-kommissionen alltsedan Jacques
Delors lämnade den. Det är nu lika illa med italienaren
Romano Prodi som innan Jacques Santer från Luxemburg.
2002-16 s 10
"Oro inför Danmarks ordförandeskap"
Danmark, som vid halvårsskiftet tar över ordförandeskapet
i EU, har de senaste veckorna kritiserats av övriga EU-länder.
I flera av Europas huvudstäder befarar man att högermittenregeringen
i Köpenhamn kommer att försöka exportera sin skärpta
asylpolitik.
2002-17 s 3-8
"EU riskerar att gå miste om Turkiet"
EU borde ta sig en funderare på sin attityd mot Turkiet.
En urladdning kommer allt närmare. Grundproblemet är
att EU behandlar Turkiet som om det vore ett fattigt östeuropeiskt
land som är mer eller mindre tvingat att gå i Bryssels
ledband. Europa förutsätter att Turkiet inväntar
tidpunkten för medlemskap med tålamod och pliktskyldigast
genomför de sociala och politiska förändringar
som herrarna anser lämpliga. Turkiet har förberett sig
för att bli ett fullvärdigt europeiskt land sedan det
ottomanska rikets fall. Men Turkiet har, till skillnad från
de andra kandidatländerna i Europa, andra vägar att
gå.
2002-17 s 4
"Grekland blockerar EUs militära planer"
Planerna att etablera en snabbinsatsstyrka i EU är än
i gång i farozonen sedan Grekland har lagt in veto mot att
Turkiet ska få yttra sig. Emellertid krävs Natos godkännande
för att styrkan ska kunna byggas upp vilket kräver överläggningar
med Turkiet.
2002-17 s 7
"EU slår ett slag för jämlikheten"
EU-kommissionen överväger att stifta lagar om pappaledighet.
Det betyder att pappor i hela unionen för första gången
får laglig rätt att ta barnledigt i stället för
barnets mor. EUs parlamentariker har också enats om, en
gemensam definition av sexuella trakasserier på arbetsplatsen.
2002-17 s 11
"Invandrarfientligheten breder ut sig"
Högern är på frammarsch på många håll
i Europa och har redan tagit makten i huvudstäder från
Köpenhamn till Lissabon. Högerframgångarna har
sin grund i missnöje med vänsterregeringarnas insatser.
2002-19/19 s 3-6
"Europa bär på en smutsig hemlighet"
Korruptionen är inte något främmande i Europa
utan snarare en livsstil. Detta undergräver förtroendet
för regeringar och myndigheter och hotar EUs framtid. Den
politiska korruptionen som består av mutor, förmåner,
saltade fakturor etc utökar kostnaden för offentliga
projekt med 5-30 % och kostar skattebetalarna enormt med pengar.
I Frankrike har korruptionen gett hela valet ett löjets skimmer
och ledde till en enorm proteströstning på mindre kända
partier än de två stora. I Tyskland är den socialdemokratiska
maktapparaten så inblandad att man förväntar sig
att förbundskansler Gerhard Schröder inte blir omvald
i höst. Två anledningar till varför den politiska
korruptionen (dvs handhavande av skattebetalares pengar för
egen vinnings skull) är större i Europa än i USA
är främst att så stor del av BNP passerar genom
händerna på regeringstjänstemän = skatten
är mycket hög. En annan är att de europeiska medierna
inte uppfyller de kriterier på oberoende och mod som amerikanerna
förväntar sig av den fjärde statsmakten - Tempus
är ett lysande undantag!.
(En artikel i Newsweek som bygger på ett av marsnumren av
der "Spiegel" "Die Schmiergeld Republik".
2002-20 s 3-4
"EES-avtalet motsvarar inte norrmännens förväntningar"
EES-länderna känner sig satta på undantag. Avtalet
räcker inte till för att tillgodose Norges intressen
i Bryssel. Varken Norge, Island eller Liechtenstein har något
inflytande på nya EU-bestämmelser som påverkar
EES. Östutvidgningen kommer att ha negativa följder
för Norges fiskeexport. EES hotar att förlora i betydelse
eftersom EU befinner sig i så snabb omvandling.
2002-20 4-5
"Risk för bakslag för Östeuropa"
De flesta polacker vill fortfarande gå med i EU, men landets
EU-motståndare gör allt de kan för att övertyga
sina landsmän att Polen förlorar på att bli medlem
i EU. EU-anhängarna har minskat i Polen från 77 % 1994
till 55 % idag. Polen oroas främst av att nya medlemsländer
ska få en fjärdedel av de subventioner som delas ut
till de mycket rikare bönderna i Frankrike, Spanien och Portugal.
Nästa år är det folkomröstning om EU i Polen.
2002-20 6
"EU vill stärka gränsskyddet"
EU vill ha en multinationell gränsstyrka för att övervaka
EUs yttre gränser mot illegal invandring, drogtrafik och
terrorhot. Syftet med förslaget är att lugna EUs invånare
18 månader före EUs utvidgning.
2002-21 s 11-12
"EU behöver ett ansikte utåt
och inåt"
Frankrike vill att unionen ska ha en president. Även Spanien
är för tanken som skulle kunna bli verklighet 2005 eller
2006. Rådspresidenten skulle väljas av EU:s ledare
för en mandatperiod om 5 år. EU-kommissionen är
starkt emot eftersom detta skulle begränsa dess makt.
2002-22 s 3-4
"Romani Prodi har gått till attack"
EUs stora medlemsländer kommer att angripa Bryssels senaste
initiativ. Inför EU-parlamentet har kommissionsordförande
Romano Prodi föreslagit en enhetlig europeisk utrikespolitik.
Den ska vara lika självklar som euron. Han vill också
ge EU rätten att höja de direkta skatterna och förespråkar
en"gemensamma gränskontroller och en integrerad europeisk
polis".
2002-22 s 4
"Aznar och Blair förordar gemensam invandringspolitik"
De vill ta upp frågan på EUs toppmöte i Sevilla
i juni. De vill ha en förstärkning av EUs yttre gränser
och hårdare metoder för att komma åt människosmugglare.
Den nya politiken behövs för att hindra "extremister".
Den franska interimsregeringen har förstärkt polismakten
mot den ökade kriminaliteten och gör razzior i områden
man tidigare undvikit för att inte provocera konfrontationer.
2002-23 s 3-4
"Utvidgningen möts med ignorans och skepsis"
Medborgarna i EUs medlemsländer vet väldigt litet om
kandidatländerna och deras folk. En ny "EU-barometer"
har publicerats. Den visar en utbredd okunskap bland medborgarna
om exempelvis EUs utvidgning. Det väcker också till
eftertanka att omkring 40 % av EUs medborgare protesterar mot
påståendet att utvidgningen är en god sak medan
deras regeringar ser den som något mycket positivt. De föga
uppmuntrande resultaten den senaste opinionsundersökningen
har fått EU-kommissionen att än en gång överväga
nya informationskampanjer.
2002-23 s 3
"Dags att dra ner på gåslevern"
Har införandet av euron utnyttjats som en ursäkt att
höja priserna? Politikerna hävdar bestämt att de
faktiska prishöjningarna inte beror på euron. Men faktum
är att införandet kostade affärsmännen mycket
pengar så det är förståeligt om de nu försöker
få igen lite.
2002-23 s 4
"Eurozonens ekonomier börjar återhämta sig"
Ekonomin i eurozonen vände under årets första
kvartal uppåt från fjolårets svacka. Det är
emellertid enbart en kraftig ökning av exporten som satt
fart på tillväxten. Övriga siffror, som inhemsk
efterfrågan eller investeringarna är inte lika positiva.
2002-24 s 3-6
"Invandringsfrågan sätter EUs handlingskraft på
prov"
EU beslöt för tre år sedan att anta en gemensam
asyl- och invandringspolitik, men det har inte hänt något.
Regelverk och lagar varierar från land till land, vilket
skapar motsättningar och skadar förtroendet för
unionen.
Under de gångna fem åren har nästan 2 miljoner
asylsökande kommit till en europeisk union som saknar en
enhetlig strategi för hur flyktingarna ska tas emot och hur
man ska lösa de sociala och finansiella problem som uppstår.
EUs väljare har börjat visa sin irritation. Invandringen
har blivit den viktigaste frågan för många européer.
Regeringarna verkar dock stå handfallna. På EUs toppmöte
i Sevilla kommer invandrings- och asylfrågor att stå
överst på dagordningen.
2002-24 s 7
"EU-kommissionen varnar för bakslag"
Utvidgningen är ett effektivt sätt att bekämpa
ultrahögerns framfart i Europa, hävdar EU-kommissionen
i Bryssel. Polen, Ungern, Tjeckien, Estland, Lettland, Litauen,
Slovakien, Slovenien, Malta och Cypern hoppas bli medlemmar 2004,
men det finns tecken på att de börjar tappa tålamodet
med den smärtsamt långsamma utvidgningsprocessen. Mycket
handlar om jordbruksstödet och EUs medlemsländer är
inte överens om och när de nya länderna ska få
fullt bidrag. Inom EU finns också rädslan för
att irländarna i ett kommande val kommer att rösta nej
till Nice-fördraget vilket i så fall ytterligare förhalar
utvidgningen.
2002-24 s 8
"EU får nytt forum för problemlösning"
EUs utrikespolitiske representant Javier Solana har föreslagit
ett nytt EU-organ som ska förbättra beslutsprocessen
i EU. En separat kommitté med en högt uppsatt minister
från varje land ska lösa de frågor som ministerrådet
inte kan lösa under sina sammanträden. Det ska göra
framtida toppmöten mer strömlinjeformade och ha en mer
fokuserad dagordning.
2002-24 s 9
"Vem ska betala kalaset?"
Vem ska betala för EUs snabbinsatsstyrka på 60 0000
man som enligt planerna ska vara färdig att operera inom
ett år. Det är de enskilda länderna som ska betala.
De mindre länderna vill ha en "solidarisk kostnadsfördelning"
dvs efter ländernas BNP. Detta är t ex Tyskland emot.
2002-24 s 9
"Schröder trampar på bromsen"
Berlin förhalar utvidgningsprocessen av rädsla för
att Tysklands andel av EUs gemensamma budget blir skyhög.
Der viktigaste för Schröder just nu är att bli
omvald. Han vill inte att utvidgningen blir en valfråga.
Utgifterna för jordbruket i en utvidgad union kan fördubbla
Tysklands bidrag till EU.
2002-25 s 3-4
"Alla vill ha makten i EU"
Schröder, Blair & Co. sätter hård press på
EUs författningskonvent i sina försök att stärka
regeringschefernas makt i förhållande till EU-kommissionen.
Europeiska stats- och regeringschefer är rädda om sin
makt. De gillar inte alls kommissionens förslag om att den
skulle utgöra Eus "Regering". Tvärtom vill
de ha en ny författning som definierar ministerrådet
som unionens centrala maktinstans. De vill också att en
av dem ska bli EU-president.
2002-25 s 4-5
"Utvidgningen är lättare sagt än gjort"
Tvivlen på EUs utvidgning växer i takt med att tidsfristen
blir allt kortare. Det finns tre specifika problem:
1. Ministrarna är inte överens om hur jordbruksstödet
till de nya länderna ska utformas.
2. Det är ett "nytt politiskt klimat" i Europa.
I många länder är nya populistiska partier starka.
Många är inte beredda att ge speciella förmåner
till andra länder. När erbjudandena till de nya medlemsländerna
inte längre kan bli så generösa finns det risk
för att de inte längre vill bli medlemmar.
3. Irländarna ska snart ånyo rösta om Nice-fördraget.
2002-25 s 4-5
"Jordbrukskapitlet vållar stora bekymmer"
Spanien har övergivit försöken att göra utvidgningen
till en viktig punkt på dagordningen på nästa
veckas toppmöte i Sevilla. Frågan flyttas till hösten
och Danmarks ordförandeskap. EUs nettobetalare: Storbritannien,
Tyskland, Sverige och Holland önskar detta eftersom de vill
ha genomfört en jordbruksersättningsreform innan de
säger ja till utvidgning.
2002-25 s 6-8
"Javier Solana fixar det!"
Javier Solana har i all tysthet och nästan obemärkt
gjort det otänkbara. Han har skapat en gemensam europeisk
utrikespolitik. NATOs f d generalsekreterare, spanjoren Javier
Solana har lättat på EU-byråkratin och inspirerat
till nya initiativ och mål i EUs ofta "förstockade"
politik. Den största utmaningen är att övertyga
EU om att den måste tala med en röst. Solanas framgångar
beror mycket på hans samarbete med en annan skicklig EU-diplomat,
nämligen den utrikespolitiska kommissionären Chris Patton,
f d guvernör i Hongkong.
2002-26 s 3-6
"Framtidens Europa"
Många befarar att EU blir så stort att det spricker"
Den planerade utvidgningen kommer att kräva radikala förändringar
av EUs språkpolitik. Antalet officiella språk blir
21. Man måste också göra klart hur arbetsfördelningen
ska vara mellan EUs olika institutioner. Nu är det en dragkamp
mellan Kommissionen och Ministerrådet. De nya länderna
ser gärna att Kommissionen får mera makt. De stora
staterna vill att Ministerrådet ska bestämma.
Med de 10 nya medlemsstaterna blir Tyskland EUs geografiska centrum.
Unionens folkmängd blir 450 miljoner. EU-medborgarnas genomsnittliga
tillgångar minskar med 13 %. EU blir mer romerskt-katolskt
och mer socialt konservativt ( synen på skilsmässa
och homosexualitet t ex).
2002-26 s 5
"Sevillamötet slutade med väntad kompromiss"
Problemen tornar upp sig inför utvidgningen. Tyskland vill
bromsa utvidgningsprocessen p g a farhågor om att kostnaden
för jordbruksstödet kommer att skjuta i höjden.
Edmund Stoiber menar att Turkiet troligen aldrig kommer att kvalificera
sig för medlemsskap. Vilket kan komplicera Cyperns inträde.
EU enades om att illegala invandrare i fortsättningen ska
skickas tillbaka till sina hemländer omedelbart. EU planerar
att under 2003 anta en gemensam asylpolitik. Man kommer att fortsätta
att diskutera en gemensam gränsstyrka.
2002-26 s 6-7
"Kan Giscard d'Estaing skapa harmoni?"
Frankrikes förre president skall försöka få
ett konvent fullt av federalister att enas om en ny författning
som sedan ska säljas till Europas regeringar, som inte vill
avstå från makt. Han måste gå en svår
balansgång mellan Kommissionen som vill behålla sin
makt och Ministerrådet som vill styra medelst en av dem
utsedd president.
2002-26 s 8-9
"Cyperns sista chans"
Den officiella tidsfristen för fredsförhandlingarna
om Cypern har egentligen gått ut. Men förhandlingarna
fortsätter och kommer att fortsätta tills en uppgörelse
nås eller tills allt hopp är ute. 640 000 grekcyprioter
bor på öns södra del och 88000 turkcyprioter på
den norra delen. Man förhandlar om territorium, äganderätt,
flyktingar och säkerhet. De två ledarna Clerides och
Denktash har haft 40 möten sedan samtalen återupptogs
i januari i fjol. Ingendera vill beskyllas för att ha blockerat
en uppgörelse. Båda har auktoritet att ingå avtal
för sina folk.
2002-26 s 9
"Bäddat för trubbel när Danmark tar över"
Turkiet har krävt att under toppmötet i Köpenhamn
i december få löfte om en tidtabell för medlemsskapsförhandlingar.
Danmark har redan en av de mest ambitiösa dagordningarna
i EUs historia. Ett annat problem för Danmark är att
det är Grekland som redan till hösten kommer att vara
ordförande för alla EU-möten som behandlar säkerhets-
och försvarsfrågor.
2002-27 s 3-6
"EUs medborgare betalar ett högt pris för jordbruket"
Oenigheten on EUs jordbrukspolitik kastar en mörk skugga
över utvidgningen. The Economist skriver att "CAP är
det i särklass mest idiotiska system av ekonomiskt vanstyre
som de rika västländerna någonsin har hittat på".
CAP är dessutom protektionism och ett brott mot den fria
handeln.
44 % mer, så mycket betalar EUs medborgare extra för
maten, till stöd åt EUs jordbrukare. Men olika mycket.
Tysklands nettobidrag till EU är 6 gånger större
än Frankrikes. Hälften av medborgarna vet inte detta
och känner inte ens till jordbrukspolitikens (CAPs) existens.
Om EU får 10 länder till ökar antalet jordbrukare
med 50 % och budgeten spricker.
2002-27 s 4
"Britterna värjer sig för reform"
Den brittiska regeringen är starkt kritisk mot EU-kommissionens
planer på att begränsa stödet till enskilda jordbruksföretag.
I dessa finns ett förslag att inte betala mer än 300000
euro till enskilda gårdar. 600 engelska gårdar skulle
i så falla få mindre bidrag än i går.
2002-27 s 7-8
"Paris och Berlin skräder inte orden"
I striden om EUs jordbruksmiljarder står en hård duell
mellan Berlin och Paris i centrum. President Jacques Chirac tycks
ha tagit intryck av Le Pens framgångar i valet: "Frankrike
i första hand". Förbundskansler Gerhard Schröder
är lika entydig. Tyskland har nått gränsen för
vad det förmår. Kassakistan är tom.
2002-27 s 9-10
"Ordförandeskap med förhinder"
Den danska regeringen går helhjärtat in för att
avsluta förhandlingarna med EUs ansökarländer under
de kommande 6 månaderna. EUs utvidgning står överst
på dagordningen. Alla andra frågor måste vänta.
Det är alltså det EU-skeptiska Danmark som på
sätt och vis får spela huvudrollen i utvidgningsprocessen,
en motsägelse som inte tycks störa danskarna det minsta.
Danmark har efter en folkomröstning för nästan
10 år sedan rätt till 4 undantag från Maastrichtavtalet:
valutaunionen, säkerhetspolitiken, polissamarbete och unionsmedborgarskap.
I dag finns det en majoritet i Danmark för att avskaffa dessa
undantag
2002-27 s 11
"Polisen förbereder sig på det värsta"
Myndigheter och polis i Köpenhamn lämnar ingenting åt
slumpen. Man har ordnat tillfälliga häkten i en underjordisk
bilparkering. Där kan det bli kallt i december och detta
förskräcker "EU-fientliga aktivister" som
också upprörs över polisens underrättelseverksamhet.
Polisen gör razzia hos många små vänstergrupper
som protesterar mot EU, kapitalism och rasism och är för
djurskydd och jämlikhet, under förevändning av
att leta efter narkotika.
2002-28 s 4
"Europa är inte redo för globalt ledarskap"
Vem ska fungera som motor för världsekonomin om inte
USA kan? USAs reträtt från ledarrollen är en möjlighet
för EU. Problemet är att unionens institutioner inte
är mogna nog för att lösa handelstvister och bortse
från enskilda medlemsstaters omedelbara intressen. Hemligheten
bakom USAs ledarskap nämligen att det krävs hårt
arbete och svåra beslut har européerna ännu
ej genomskådat.
2002-29 s 3-4
"Dags för EUs diskussionsklubb att börja jobba"
EU-konventets "lyssningsfas" är slut. Nu gäller
det att komma till saken. Nu börjar det viktiga arbetet att
formulera en författning för euron. Den största
utmaningen är att det ska råda samförstånd
om "ett konstitutionellt fördrag för Europa".
Kommissionens ordförande Romano Prodi vill att kommissionen
ska ha större makt så att Europa kan bli en global
stormakt. Han vill också att kommissionen ska bestämma
över skattepolitiken ett mycket kontroversiellt förslag
både inom och utanför eurozonen.
2002-29 s 4-5
"Bäddat för bråk i Bryssel"
EU-kommissionen lade i förra veckan fram sitt förslag
till reform av jordbrukspolitiken. Jordbruket lägger beslag
på nästan 45 % av EUs årliga budget och det anses
allmänt att en reform är nödvändig med tanke
på att EU inom kort får 10 nya medlemsländer.
Den nya planen möter stark kritik från bl a Frankrike
som är det medlemsland som gynnas mest av det nuvarande systemet.
Den gemensamma jordbrukspolitiken CAP kostar 41,5 miljarder euro
per år, trots att unionens lantbrukare bara utgör 5
% av den arbetande befolkningen. Programmet som skapades för
att hjälpa bönderna att producera mer för att föda
det hungriga Europa efter andra världskriget har vuxit EU
över huvudet. I dag leder CAP till en massiv överproduktion
av livsmedel som ingen vill ha i Europa. Smörberg och vinhav
dumpas till låga priser i uländerna vilket skadar deras
inhemska marknader.
2002-32 s 14
"Turkiet redo för EU"
Men trots nya reformer har både EU och Turkiet reservationer.
Efter en natts överläggningar godkände det turkiska
parlamentet ett reformpaket som bl a förbättrar kurdernas
ställning i landet , avskaffat dödsstraffet och häver
den tidigare begränsningen av yttrandefriheten. Men Turkiets
ställföreträdande premiärminister Devlet Bahceli,
ledare för nationalisterna i parlamentet, meddelade att han
ska be Turkiets högsta domstol att kullkasta förändringarna.
Turkarna är inte övertygade om att EU skulle acceptera
att ha ett muslimskt land som ett av unionens största medlemsländer
och acceptera att ha gränser till Irak, Iran och Syrien.
2002-32 s 15
"Polen ett steg närmare EU"
26 av 30 medlemskrav är avklarade. Polen har bestämt
sig för att sätta in mer kraft på att kontrollera
sin gräns mot Ryssland, Ukraina och Vitryssland. Polens militära
styrkor ersätts med speciellt tränade vaktstyrkor.
2002-33 s 4-5
"Kommer Europa att falla i tusen bitar?"
Giscard d'Estaing har många tunga frågor att söka
svar på inför utvidgningen.
Under 50 år var drivkraften i Europas storslagna unionsexperiment
att Frankrike och Tyskland skulle arbeta sida vid sida som partners.
De drog resten av unionen med sig. Den fransk-tyska motorn är
inte längre den drivande kraften. De två länderna
kan idag inte enas om hur man ska hantera det kniviga problemet
om Europas budget och dess jordbrukspolitik.
2002-37 s 3-4
"Framtidens Europa tar form"
Giscard d'Estaing, som leder EUs framtidskonvent, har studerat
amerikansk federalism under semestern. Det återstår
att se om studierna gav honom några goda idéer. De
stora frågorna för författningskonventet är:
Vad betyder federalism i Europa? Hurdant är förhållandet
mellan EU och de enskilda medlemsstaterna? Ska Bryssel ha rätt
att ge order till de nationella regeringarna? Konventets mål
är att skapa en federal struktur för Europa men efter
ett halvår har dess ledare kommit fram till att det inte
går att skapa en stark central EU-regering för tillfället.
En del strukturer finns redan: internationell handel, en enhetlig
marknad och en gemensam valuta.
2002-37 s 5
"Dystra utsikter för EUs ekonomi"
EUs finansministrar kunde på sitt möte i Köpenhamn
under veckoslutet dra slutsatsen att de ekonomiska utsikterna
för eurozonen är ganska mörka de närmaste
månaderna. Tillväxten väntas bli mindre än
1 % i år. Fyra medlemsländer, Tyskland, Frankrike,
Italien och Portugal är när att överskrida stabilitetspaktens
gränsvärden för budgetunderskottet. Risken finns
att pakten kommer att rivas upp.
2002-39 s 4-5
"Gemensam utrikespolitik?"
EU finns helt enkelt inte i FN. I säkerhetsrådet är
det Storbritannien och Frankrike som agerar på egen hand.
Och länderna är inte överens i Irak-frågan.
Tony Blair betonar Storbritanniens speciella förhållande
till USA. Gerhard Schröder har uteslutit militärt engagemang
i Irak och Jacques Chirac försöker framträda som
"det sunda förnuftets" röst. Var finns i denna
utrikespolitiska härva de två personer som inom EU
har som sin uppgift att samordna den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken?
Dvs Javier Solana och Chris Patten.
2002-40 s 20
"EU viker sig för USAs krav"
EU är beredd att göra en överenskommelse med USA
enligt vilken amerikanska medborgare får en viss grad av
immunitet mot åtal i den nya internationella brottmålsdomstolen.
Det är Storbritannien som lyckats övertala sina partners
i EU att inta en mjukare linje. Nu tillåts enskilda EU-medlemmar
att underteckna immunitetsavtal med USA.
2002-41 s 3-4
"Undantag kantar vägen till medlemskap"
EU-kommissionen har 10 länder på listan över lämpliga
nya medlemmar i EU. . På ministerrådets toppmöte
i Köpenhamn i december ska medlemsavtalen undertecknas. Under
första halvåret 2004 blir de nya staterna fullfjädrade
medlemmar av EU. En mängd övergångsregler syftar
till att dämpa osäkerhet och farhågor i både
gamla och nya medlemsländer. Polen kommer inte att tillåta
att utlänningar kan köpa mark förrän efter
12 år. Arbetstagare från de nya medlemsländerna
får inte röra sig fritt inom unionen förrän
efter 7 år. De nya länderna behöver inte anpassa
sig till EUs normer i fråga om avfall och utsläpp förrän
2015. Samma livsmedelsstandar krävs inte.
2002-41 s 4-6
"Allt blev dyrare"
Euron skapades för att ena Europa men den har också
lett till starka protester mot prishöjningar i framför
allt det fattiga Sydeuropa. I Italien har priset på pastan
tredubblats vilket Berlusconis mamma Roa klart framhållit.
De kraftiga prisökningarna som följt i den gemensamma
valutans spår har åter visat på klyftan mellan
norra och södra Europa. I söder verkar prisökningarna
vara större och där är de också mest kännbara.
Visserligen har inflationen bara ökat mycket minimalt men
"statistik är en sak och verkligheten en annan".
Dagligvaror som mat är mest lokala produkter och dessa omfattas
inte av ECBs inflationssiffror.
2002-41 s 4-5
"Vad ska Europa heta"
Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen, Europas förenta
stater, Europeiska federationen eller bara Europa?
Ledaren för EUs författningskonvent Valery Giscard d'Estaing,
vill ha EU-medborgarnas reaktion på de olika förslagen.
2002-41 s 6-7
"Reformer, glöm det!"
Det senaste försöket att modernisera EUs jordbrukspolitik
ser ut att misslyckas. EU betalar omkring 40 miljarder euro per
år i direktstöd till Europas jordbrukare. Det är
ett synnerligen dyrt sätt att skapa livsmedelsberg, höga
matpriser, miljöskador och att missgynna bönderna i
tredje världen. I juli presenterade så EUs jordbrukskommissionär
Franz Fischler ett efterlängtat reformförslag enligt
vilket det inte längre skulle vara lönsamt att överproducera.
6 länder har emellertid kommit överens om att inte stödja
förslaget och detta är tillräckligt för att
vilda en "blockerande minoritet".
2002-41 s 6-7
"Britterna vill ha EU-president"
En ämbetsman med hög profil ska skydda den nationella
suveräniteten och kunna stärka unionens internationella
anseende speciellt i konkurrensen med et starka USA. Britterna
anser att en f d eller sittande regeringschef bör leda EUs
toppmöten, övervaka att besluten verkställs och
fungera som unionens ansikte utåt på världscenen.
2002-41 s 8
"Ahern (och EU) hotas av folkets hämnd"
Den 19 oktober röstar Irlands väljare för andra
gången om EUs Nice-fördrag. Ja-sidans företrädare
befarar att regeringen Fianna Fails krympande popularitet leder
till ett nytt nej. 37 % är idag för en ratificering
av fördraget och 25 % emot. Nästan 40 % vet ej eller
ska inte rösta.
2002-41 s 9
"Sorgebarnet Cypern"
Turkcyprioternas ledare Denktash säger att om Cypern får
medlemskap i EU kommer ön att förbli delad för
all framtid. Grekland å andra sidan varnat för att
de kommer att lägga sitt veto mot andra länders medlemskap
i EU om inte Cypern accepteras som medlemsland.
2002-41 s 9-10
"Hur det blev som det blev"
Den grekcypriotiske ledaren och hans turkcypriotiske kollega har
enats om ett förhandlingsschema för att sätta punkt
för 30 års delning av ön, men det är också
allt.
2002-42 s 3
"Bryssel fortsätter att klanta med bokföringen"
Chefsbokhållaren Marta Andreasen vid EU-kommissionen i Bryssel
avskedades därför att hon avslöjade att kommissionens
räkenskapsböcker fortsätter att vara mottagliga
för manipulation. Kommissionens bokföringssystem ät
mottagligt för sken- och luftposter och det går inte
att utesluta fusk och misshushållning. Man använder
ålderdomliga datorer och primitiva bokföringssystem.
Marta Andreasen upptäckte under sina 4 månader mängder
av ofullständiga verifikationer och ändrade protokoll.
Nu kommer EU-parlamentet att ta itu med affären.
2002-43 s 6
"Europa drar en suck av lättnad"
EUs utvidgningsplaner kom ett stort steg närmare fullbordan
tack vare irländarnas ja till EUs Nice-fördrag i lördagens
folkomröstning. Officiella siffror säger att nästan
63 % av väljarna sa ja. 48 % deltog i folkomröstningen.
Resultatet sätter nu en punkt för en lång nervös
väntan i EUs medlemsländer men framför allt i de
10 kandidatländerna.
Men flera problem återstår. De måste acceptera
mindre jordbrukssubventioner och Polen, Lettland och Slovakien
beskylls av Holland för att vara korrumperade.
2002-44 s 3
"Utvidgningsprocessen linkar på"
Grönt ljus till slutförhandlingar när medlemsländerna
har enats om jordbruksbudgeten. Tyskland och Frankrike har lyckat
komma överens om en kompromiss. Mellan 2002 och 2006 kommer
det direkta jordbruksstödet till de nya medlemmarna att öka
gradvis. Från början får de 25 % och 2007 40
% av vad de "gamla" EU medlemsstaterna får. 2013
ska alla ha samma stöd.
2002-44 s 3
"Om man ångrar sig"
Medlemsländer som blir oense med EU ska få möjlighet
att dra sig ur unionen föreslår Valery Giscard d'Estaing
i Europakonventet. Inget land ska tvingas stanna kvar i ett "Förenade
Europa".
2002-45 s 3-6
"Nu sluts cirkeln"
Europeiska unionen har fattat ett formellt beslut om utvidgning.
Europas enande är ett nödvändigt steg, men de nya
medlemmarna från Centraleuropa blir kanske besvikna. I december
ska EU avsluta förhandlingarna med 10 hoppfulla kandidatländer
som, bortsett från Cypern och Malta, är f d sovjetiska
satellitstater. Alla är inte lika nöjda med utvecklingen
sedan 1989 i dessa länder. Bönder, fabriksarbetare,
arbetslösa ungdomar liksom pensionärerna är ilskna.
Mycket av välståndet har dunkel härkomst och korruptionen
breder ut sig. Centraleuropa, Polen, Ungern, Slovakien och Tjeckien
(64 miljoner invånare) är idag fattigare än vad
Spanien, Portugal och Grekland var vid sitt inträde på
1980-talet. Det är något bättre i Ungern och Tjeckien
men i Polen och Slovakien är arbetslösheten hög
och tillväxten svag. Inget land har gjort upp med sitt kommunistiska
förflutna.
2002-45 s 7-8
"Medlemskap är ingen självklarhet"
Balterna är inte odelat entusiastiska inför möjligheten
att gå med i EU. Många människor i regionen frågar
sig varför de ska överge sin svårvunna frihet
från Sovjetunionen bara för att gå med i en annan
union. Bar 38 % av esterna, 46 % av letterna och 55 % av litauerna
är för medlemskap i EU. Folkomröstning om medlemskap
äger rum nästa år.
2002-46 s 3
"Cypern får en sista chans"
Både Nato och EU vill ha en snabb lösning av Cypernfrågan.
FNs Kofi Annan har gett Cypern en månad på sig att
sluta fred. Det är FNs 73:e och sista förslag. Det ger
tre möjligheter: en suverän stat enligt belgisk modell,
en stat enligt schweizisk modell eller en stat där makten
delas lika mellan en president och en vice president, båda
med vetorätt. Turkiet har hotat med att annektera den turkcypriotiska
norra delen om Cypern går med i EU och Grekland säger
sig lämna veto mot EUs utvidgning om Cypern utesluts från
kandidatlistan.
2002-46 s 4
"EUs problem med Kalingrad är löst"
På toppmötet mellan EU och Ryssland enades parterna
om hur trafiken till och från den ryska enklaven Kaliningrad
ska skötas. Kaliningrad är idag mycket fattigt och ett
populärt tillhåll för den organiserade brottsligheten.
Där finns många med Hiv och aids. Svårare var
det för parterna att komma överens som Rysslands krig
i Tjetjenien.
2002-46 s 10
"Bush får friare händer"
Republikanernas övertygande seger i de amerikanska mellanårsvalen
förra veckan borde ha uppmuntrat européerna att sluta
upp bakom en gemensam utrikespolitik. EU-diplomater tycks ha insett
att Bushs regering och Bushs politik är det som gäller
och att EU-länderna inte har någon möjlighet att
påverka den amerikanska administrationen. Samtidigt är
det uppenbart att EU inte har några ambitioner att tala
med en röst. Flera EU-länder, som Spanien och Italien,
är mycket mer intresserade av att vårda relationerna
till Washington än att medverka till en gemensam EU-politik.
2002-47 s 3-4
"Splendid isolation"
Tony Blair står ensam i Europa och beskylls allt som oftast
för att vara Bushs "knähund". Från Paris
till Bryssel och Berlin är europeiska regeringsföreträdare
och byråkrater både trötta och irriterade på
Blairs okritiska inställning till USA. Men det nya Europa
med länder som Lettland, Estland, Polen och Tjeckien kommer
att ha en mer USA-vänlig inställning. Men Blair vet
nog vad han gör. Europa må vara Storbritanniens framtid
men är inte dess nutid. Europa har idag ingen "motor"
eller stark drivkraft. Varken Frankrike eller Tyskland duger.
Landet måste avvakta EUs utvidgning och vad som händer
i Irak.
2002-47 s 6
"Varning för korruption!"
Korruptionen i kandidatländerna är omfattande, men det
finns korrumperade EU-länder också. George Soros Open
Society har under ett år undersökt korruptionen i ett
flertal europeiska länder. Korruptionen är vitt utbredd.
Den bulgariska tullen, polisen och sjukvården fungerar bara
om den smörjs rikligt med pengar. I Estland är korruptionen
på lokal nivå stor och farlig. I nästan alla
länder har pengar (mutor) stort inflytande i politiska kampanjer.
2002-48 s 3-7
"Dags för Europa att ta sitt ansvar"
Europa kan inte längre ducka för kraven på internationellt
ansvar och engagemang. Europas försvarsbudgetar är för
små i jämförelse med USAs. Det nya Nato som presenterades
på toppmötet i Prag kommer att ha för få
snabbfotade enheter med smarta vapen och avancerad kommunikationsutrustning,
av det slag som USA har och som behövs för att vinna
krig. Men europeiska soldater börjar alltmer dyka upp på
platser långt hemifrån som i Afrika och Östtimor.
Kraven på en tydlig hållning i Mellanöstern,
en stark röst i kriget mot terrorismen och större kapacitet
för att lösa problem tvingar nu européerna att
fundera på hur de ska etablera ett bättre och mer unisont
umgänge med omvärlden.
2002-48 s 7-8
"Öppet hus i EU-parlamentet"
Med EUs utvidgning följer mer tolkning och fler översättningar.
200 parlamentariker från 12 av de tretton kandidatländerna
(Turkiet saknades) besökte EU-parlamentet. Talmannen Pat
Cox var överväldigad. Det krävdes simultantolkning
till 23 språk!
2002-48 s 8
"Turkiet kan bli brobyggare"
Om Turkiet får bli medlem i EU skulle det skicka positiva
signaler till den islamska världen och förhindra en
framtida civilisationskrock säger ledaren för Turkiets
nya regeringsparti, Tayyip Erdogan. "Turkiskt medlemskap
är bästa exemplet på att islam och demokrati fungerar
ihop". (Jag tror faktiskt att han har rätt. Turkiet
i EU skulle kunna ta loven av den fundamentalistiska kritik av
västvärlden som många muslimer tror på).
2002-50 s 4-5
"Prodi föreslår en federalistisk författning"
EU-kommissionens ordförande, Romano Prodi, har presenterat
ett förslag till federal författning för EU. Vi
måste bygga den första sant överstatliga demokratin
i världen menar han. Han vill att kommissionsordföranden
ska väljas av EU-parlamentet. Vidare ska alla beslut fattas
med majoritet utom de militära och det nationella vetot i
skattefrågor slopas.
2002-50 s 5-7
"Är Europa en världsdel eller ett ideal?"
Samtidigt som EU växer ritar Europas många regioner
en egen unionskarta med överlappande gränser.
Den "blå bananen" regionen från Manchester
i England via Rhenlandet till Milano. Den är EUs ryggrad.
Men det nya Europa kommer att präglas av regionernas framväxt.
Europeiska regionförbundet har 250 medlemmar.
2002-51 s 3-4
"Utvidgningen löser inte alla problem"
Det finns många fördelar med ett enat Europa, men vägen
framåt kantas ändå av stötestenar. Kandidatländerna
anser att de hårda kriterierna för inträde i unionen
gör dem till andra klassens medlemmar. BNP per capita är
mycket lägre i de nya medlemsstaterna, korruptionen är
ett stort problem, den sovjetinfluerade byråkratin lever
i högönsklig välmåga, infrastrukturen är
ofta undermålig och tron på demokratiska principer
kan ofta ifrågasättas.
Det stora testet kommer nästa år när kandidatländerna
ska folkomrösta om anslutningen till EU.
USA hälsar med glädje de nya medlemmarna. Dessa är
sedan länge mer USA-vänliga än Västeuropa.
2002-51 s 4-6
"Penelope" kan falla på eget grepp"
Det finns långtgående planer på att utesluta
motspänstiga medlemsländer ur Europeiska Unionen. Europas
författningskonvent vill ha ett djupare samarbete mellan
medlemsländerna. Ett förslag till EU-fördrag kallat
"Penelope" vill ha en klart mer federalistisk modell,
där EU genom majoritetsbeslut ska kunna ändra skatter,
utöka polisens makt och t o m kunna ingripa för att
återställa den allmänna ordningen i ett medlemsland.
Det finns förslag om att ett land som inte ratificerar fördraget
bör lämna unionen. Varför ska t ex 4 miljoner irländare
tillåtas blockera ett fördrag som gäller 400 miljoner
européer?
2002-51 s 4-5
"Ambitionen är större än förmågan"
Tysklands beslut att minska försvarsbudgeten är ett
hårt slag mot EUs militära styrka. EUs utrikespolitiska
samordnare, Javier Solana, har i tre år uppmanat unionens
medlemsländer att minska det stora gapet mellan USAs militära
budgetar. Tyska pengar behövs för att utveckla kapaciteter
som också tillgodoser NATOs behov av kapacitet.
2002-51 s 6
"Kommissionen angriper subventionsfusk"
Kommissionen står som garant för att alla på
den europeiska flygmarknaden åtnjuter samma villkor. Den
har ålagt det grekiska Olympic Airways att betala tillbaka
200 miljoner euro till den grekiska staten. Detsamma har drabbat
Air France och irländska Ryan Air. Stödet strider mot
EUs regler om statliga subventioner.
2002-51 s 8
"EU blir en värdig partner till USA"
Det nya, stora EU blir en motvikt till USA, inte ett hot. Europas
och USAs gemensamma värderingar går mycket djupare
än de frågor som splittrar dem. En sådan fråga
är Mellanöstern en annan Turkiets medlemskap i EU som
USA förordar.
2003 1/2 s 3-4
"EUs framtid avgörs de närmaste 10 åren"
Europeiska Unionen har varit ett embryo till det regionala samarbetets
idealform. Om den underliggande mångfalden är för
stor kan konflikter uppstå i en stabil ekonomi. Europas
diversitet är stor. De 10 blivande medlemsländerna kommer
att skärpa motsättningarna. Men EU har faktiskt chansen
att etablera sig som en livskraftig modell för regionalt
styre överallt i världen.
2003 1/2 s 4-6
"Vad händer nu?"
Utvidgningen är första etappen på en lång
resa. Om folket säger ja i folkomröstningarna kommer
10 nya medlemmar att anslutas den 1 maj 2004. Frågan blir
då hur deras ekonomiska utveckling blir, vilken inverkan
de får på EU samt EUs behandling av de länder
som fortfarande bankar på porten som exempelvis Turkiet,
Bulgarien och Rumänien. De nya ländernas ekonomier växer
snabbare än de "gamlas" och så måste
det förbli om inte klyftan dem emellan ska förbli lika
stor som den är nu.
2003 1/2 s 4-5
"Cypern står högst på dagordningen"
Det nya ordförandelandet Grekland vill främst ha en
överenskommelse med Cypern, vidare gemensamma bestämmelser
för den illegala invandringen samt att alla 10 "Cypern
står högst på dagordningen"
Det nya ordförandelandet Grekland vill främst ha en
överenskommelse med Cypern, vidare gemensamma bestämmelser
för den illegala invandringen samt att alla 10 kandidatländer
undertecknar sina anslutningsavtal.
2003-3 s 3
"EU varnar Berlin, Paris och Bonn"
EU kommissionen hotar med sanktioner, inklusive böter, om
EUs stora ekonomier inte minskar sina budgetunderskott. "Sunda
finanser är en förutsättning för att vi ska
få fart på tillväxten i Europa" säger
EUs ekonomi- och finanskommissionär Pedro Solbes. Tyskland
har svårt att skära ner de stora offentliga utgifterna
p g a landets generösa och djupt rotade välfärds-
(socialbidrag särskilt till invandrare) och arbetslöshetsförmåner.
2003-3 s 4-5
"Solana förutspår växande klyfta mellan EU
och USA"
Europa och USA har olika syn på många världspolitiska
frågor. Det är naturligt säger EUs "utrikesminister"
Javier Solana som förklarar skillnaden med att USA är
ett religiöst samhälle och USA ett sekulärt. Ett
religiöst samhäller uppfattar ondskan som ett resultat
av ett moraliskt val och fri vilja medan ett sekulärt samhälle
försöker ge ondskan politiska eller psykologiska förklaringar.
2003-4 s 4-6
"Pengarna hamnar i fel fickor"
De rika ländernas skattebetalare betalar ungefär en
miljard dollar per dag i jordbrukssubventioner, pengar som, enligt
en rapport från OECD, hamnar hos familjer som inte behöver
dem. Pengarna går till stor del till markägare och
leverantörer till jordbruket av gödsel och lantbruksmaskiner.
I värsta fall går bara 25 % av pengarna dit de är
ämnade. "Små familjeföretag med relativt
små arealer får inga eller mycket små bidrag".
80 % av EUs jordbruksstöd går till 20 % av bönderna.
2003-5 s 3
"Fransk-tyska alliansen väcker oro i Washington"
USA befarar att denna allians kommer att resultera i en mer oberoende
försvars- och utrikespolitik. De tycker inte om förslaget
att installera en gemensam enhet för anskaffning av försvarsutrustning.
De störs också av att USAs gamla allierade Storbritannien
tycks stödja den tysk-franska planen. Det är inte heller
bra att EU överväger att ersätta enhällighet
med majoritetsbeslut i utrikespolitiska frågor. Detta skulle
ge EU en mer kraftfull och fokuserad utrikespolitik. (Verkligen
rädda för konkurrens?)kandidatländer undertecknar
sina anslutningsavtal.
2003-3 s 3
"EU varnar Berlin, Paris och Bonn"
EU kommissionen hotar med sanktioner, inklusive böter, om
EUs stora ekonomier inte minskar sina budgetunderskott. "Sunda
finanser är en förutsättning för att vi ska
få fart på tillväxten i Europa" säger
EUs ekonomi- och finanskommissionär Pedro Solbes. Tyskland
har svårt att skära ner de stora offentliga utgifterna
p g a landets generösa och djupt rotade välfärds-
(socialbidrag särskilt till invandrare) och arbetslöshetsförmåner.
2003-3 s 4-5
"Solana förutspår växande klyfta mellan EU
och USA"
Europa och USA har olika syn på många världspolitiska
frågor. Det är naturligt säger EUs "utrikesminister"
Javier Solana som förklarar skillnaden med att USA är
ett religiöst samhälle och USA ett sekulärt. Ett
religiöst samhäller uppfattar ondskan som ett resultat
av ett moraliskt val och fri vilja medan ett sekulärt samhälle
försöker ge ondskan politiska eller psykologiska förklaringar.
2003-6 s 4
"Den fransk-tyska axeln har försvagats"
Förbundskansler Gerhard Schröders stora nederlag i söndagens
delstatsval kan mycket väl spräcka den fransk-tyska
alliansen i fråga om Irak, särskilt som förlusten
kom samtidigt som 8 av nuvarande och blivande EU regeringschefer
förklarade att de inte accepterar dessa två länder
som talesmän för EUs utrikespolitik.
2003-7 s 3
"EU måste acceptera att det är splittrat"
Det är kanske dags att acceptera erkänna att EUs gemensamma
utrikes- och säkerhetspolitik är en omöjlighet.
Om EU ska ha en gemensam säkerhetspolitik måste denna
inom överskådlig tid begränsas till framför
allt den egna regionen och dess närområde. Det är
nog all Europa kan eftersträva och det bör det göra.
Att som Tony Blair aktivt ta stöd för USAs politik medför
stora politiska risker på hemmaplan men inget inflytande
på Washingtons politik.
2003-7 s 4-5
"EU debatterar Guds plats i unionen"
Elva män och två kvinnor debatterar huruvida EUs nya
författning ska innehålla referenser till det gudomliga.
Bland de som vill att Gud ska nämnas i författningen
finns delegater från Polen, Italien, Tyskland och Slovakien
medan motståndarna som är för ett sekulariserat
Europa är franska nederländska, spanska och nordiska
delegater.
2003-8 s 3-4
"Behöver EU en president, eller kanske två?"
Presidentfrågan skapar oenighet mellan stora och små
EU-länder. Ett förslag som stöda av Spanien och
Storbritannien innebär att en av unionens två presidenter
utses av medlemsländerns regeringar medan den andra som blir
chef för EU-kommissionen ska väljas av EU-parlamentet.
Ledaren för framtidskonventet, Giscard d'Estaing vill däremot
ha en president som ska tillsättas i direkta val. En självklar
kandidat är den danske statsministern Anders Fogh Rasmussen
som fick mycket beröm för sitt sätt att sköta
EUs hårda utvidgningsförhandlingar på toppmötet
i december i fjol i Köpenhamn.
2003-8 s 4
"Dystra utsikter för EUs ekonomi"
Stabilitetspakten kan åsidosättas i händelse av
naturkatastrof - eller krig. Tyskland som är EUs största
ekonomi överskred paktens underskottsgräns på
3 % av BNP i fjol och så kommer att ske också i år.
Sker detta också 2004 måste EU enligt reglerna i Maastrichtfördraget,
inleda åtgärder för att bötfälla Tyskland.
Regeringen i Berlin diskuterar med Frankrike och Storbritannien
tanken att suspendera pakten på grund av "exceptionella
omständigheter" till följd av risken för krig
i Irak.
2003-8 s 5-6
"Cyperns enande i farozonen"
Clerides nederlag försvagar hoppet om en lösning av
Cypernfrågan. Papadopoulus som vann presidentvalet har tidigare
verkat för att Cypern skulle bli fritt från turkar.
Han är känd för att motsätta sig en fredlig
uppgörelse med turkcyprioterna. Därför blir det
kanske bara grekcyprioterna som undertecknar ett anslutningsavtal
med EU i april.
2003-9 s 3-4
"EUs ledare kämpar om makten"
President Chiracs kritik mot östeuropéerna gjorde
dem ännu mer sammansvetsade i sitt stöd för USA.
Striden mellan Storbritannien och Frankrike handlar mindre om
Irak-frågan än om inbördes relationer i Europa.
Tyngdpunkten kommer att förflyttas inom EU österut när
utvidgningen fullbordas. Detta främjar särskilt Tyskland
och får Blair att skicka brev till de 10 länder som
blir medlemmar i unionen nästa år + Bulgarien, Rumänien
och Turkiet. Chirac i sin tur fördömer dessa länder
för deras stöd till USA och menar att de bör hålla
tyst.
2003-9 s 5-6
"EU har ögon och öron överallt"
EU har i all tysthet skaffat sig en egen underrättelsetjänst.
EUs uppdrag i Makedonien blir agenternas eldprov. På Balkan
har EU ett nätverk av över 100 s k övervakare.
Dessa har nyligen rapporterat från en makedonsk by nära
gränsen till Kosovo att våldsdåden mellan etniska
albaner åter snabbt ökar. Enligt en klankodex från
1400-talet låter man de Äldstes råd döma
i gamla släktfejder. Enligt denna ska mord vedergällas
med mord. Det är EUs utrikespolitiske representant Javier
Solana och hans stab som förmedlar kunskapen. De har idag
en detaljerad kunskap om alla faror och hot i Makedoniens rättslösa
områden, där 250 soldater från EUs krishanteringsstyrka
i mars tar över skyddsuppdraget efter NATO.
2003-10 s 3
"Nykomlingar försenar EUs nya författning"
EUs kandidatländer vill vara med och förhandla om unionens
framtid. Tanken från början var att författningsutkastet
skulle var färdigt till toppmötet i Thessaloniki i juni.
Tiden är knapp: 10 länder ska ansluta sig till EU i
maj 2004, valen till Europaparlamentet ska hållas månaden
efter, och en ny kommission måste utses. Denna vecka röstar
alla kandidatländer on huruvida de ska ansluta sig eller
ej. Många länder menar att medborgarna inte kan rösta
om de inte vet huruvida de kommer att ha möjlighet att påverka
den nya författningen.
2003-11 s 3
"Malta sa ja till EU"
Maltas medborgare röstade i lördags ja till medlemskap
i EU i en folkomröstning, som var föremål för
stort intresse och mycken nervositet i EUs medlemsländer.
Även om invånarantalet bara är 400000 föregicks
valet av en intensiv debatt i den f d brittiska kolonin och valresultatet,
53, 65 % för, ansågs vara en viktig fingervisning inför
de övriga 9 kandidatländer som ska rösta i år.
Valet var dock bara rådgivande och är inte bindande
för Maltas regering.
2003-12 s 3-4
"Europa har kört fast"
Tillväxten i Europa fortsätter att tappa fart trots
vällovliga ambitioner"
Toppmötet i Bryssel ska handla om "Lissabonagendan"
men risk finns att IRAK-frågan kommer att dominera allt.
Programmet lanserades 2000 som en reaktion på tydliga bevis
för att de europeiska ekonomierna inte höll jämn
takt med de amerikanska. Orsaken är att amerikanerna jobbar
mer och att generösa välfärdssystem bromsar Europas
ekonomiska tillväxt och leder till högre skatter och
färre jobb. Många av välfärsstatens förmåner
tillfaller inte alla utan främst mottagare av skattefinansierade
förmåner.
2003-12 s 4-5
"Kasta inte det transatlantiska samarbetet överbord!"
Britterna kräver rättning i leden och ett slut på
Tysklands och Frankrikes utpressningsförsök mot de nya
kandidatländer i Östeuropa. Dessa vägras t ex delta
i EU-ländernas senaste toppmöten om Irak. De uppmanas
att ansluta sig till den fransk-tyska utrikespolitiska linjen
med risk att annars få sina medlemskap blockerade!
2003-13 s 3-4
"Europa är i stort behov av reparation"
Toppmötet ägde rum i en frostig atmosfär. Att reparera
skadorna efter skiljelinjerna kring Irak kommer att ta mycket
lång tid och kraft. EU är mer splittrat än någonsin
förr avslöjades på det s k Lissabonmötet
i Bryssel. Storbritannien, Irland, Spanien och Italien stöder
helhjärtat USAs Irakpolitik. Tyskland och Frankrike är
de främsta motståndarna.
Tyskland är det land som råkat mest illa ut när
det gäller att inte ha kunnat följa ambitionerna i Lissabon-processen
att avreglera arbetsmarknaden.
2003-13 s 4-5
"Europa går vilse utan en egen Mellanösternlösning"
EU måste utveckla en gemensam utrikespolitik för Mellanöstern
där man har en positiv roll att spela. Annars riskerar man
att åter tas på sängen av USA. Till skillnad
från USA skulle européerna sätta den arabisk-israeliska
konflikten i centrum för sin strategi.
2003-13 s 6
"Slovenien röstar för medlemskap i EU"
Slovenerna röstade med en överväldigande majoritet
i tisdags för ett medlemskap i EU och Nato. Slovenien är
tillbaka i det "Europa landet tillhör".
2003-13 s 3-4
"Europa är i stort behov av reparation"
Toppmötet ägde rum i en frostig atmosfär. Att reparera
skadorna efter skiljelinjerna kring Irak kommer att ta mycket
lång tid och kraft. EU är mer splittrat än någonsin
förr avslöjades på det s k Lissabonmötet
i Bryssel. Storbritannien, Irland, Spanien och Italien stöder
helhjärtat USAs Irakpolitik. Tyskland och Frankrike är
de främsta motståndarna.
Tyskland är det land som råkat mest illa ut när
det gäller att inte ha kunnat följa ambitionerna i Lissabon-processen
att avreglera arbetsmarknaden.
2003-13 s 4-5
"Europa går vilse utan en egen Mellanösternlösning"
EU måste utveckla en gemensam utrikespolitik för Mellanöstern
där man har en positiv roll att spela. Annars riskerar man
att åter tas på sängen av USA. Till skillnad
från USA skulle européerna sätta den arabisk-israeliska
konflikten i centrum för sin strategi.
2003-13 s 6
"Slovenien röstar för medlemskap i EU"
Slovenerna röstade med en överväldigande majoritet
i tisdags för ett medlemskap i EU och Nato. Slovenien är
tillbaka i det "Europa landet tillhör".
2003-14 s 4
Bryssel ser unionen växa mot Balkan
Sammanslagningen av Europa blir inte komplett förrän
den inkluderar sin sydöstra del länderna på
västra Balkan blir nästa grupp. Det är Kroatien
(som redan har ansökt), Serbien-Montenegro, Makedonien, Bosnien
och Albanien. Det krävs av dem att de ska vara demokratier
och rättsstater och de ska ha en marknadsekonomi som klarar
en jämförelse med övriga länder i regionen.
Kanske krävs det en särskild strategi för ansökarländerna
inför själva ansökan som skulle stärka regionens
ekonomi och minska korruptionen.
2003-14 s 5
EU-styrkor tar över fredsroll i tysthet
EUs Operation Concordia tog över Natos fredsbevarande uppgift
i Makedonien. Styrkan kallad EU-For har 300 lättbeväpnade
fredsbevarare från 27 länder. EU har redan tagit över
FN-polisens uppgifter i Bosnien.
2003-15 s 3-4
EU-tåget kör vidare mot okänd destination
Snart är alla ombord på EU-tåget men ingen vet
vart resan bär. Malta och Slovenien har röstat ja för
anslutning med stor majoritet. Nu är det Ungerns tur.
Medan Tyskland och Frankrike vill se det nya EU både som
en stark partner och motvikt till USA vill de nya
centraleuropeiska länderna ställa sig mera på
USAs linje.
2003-17 s 3
EU-konventet förordar gemensam utrikesminister
EUs utrikespolitik är just nu inte mycket att hurra för,
men med en gemensam utrikesminister ska det bli bättre, tror
gruppen som planerar för unionens framtid.
2003-17 s 4
EUs hårda kärna
I förra veckan undertecknade 25 stats- och regeringschefer
fördraget om EUs utvidgning. Frågan är nu om unionen
fungerar med så många medlemsländer. En nyktrare
syn på utvidgningen kom när de östeuropeiska kandidatländerna
medverkade till att skärpa motsättningarna i EU genom
att helhjärtat ställa sig bakom George Bushs krigsplaner.
Tisdag nästa vecka sammanträder regeringscheferna för
Frankrike, Tyskland, Belgien och Luxemburg för att uppnå
ett mycket närmare samarbete i försvarsindustrin och
i utvecklingen i den militära potentialen plus samordning
av militära planerings- och beslutsstrukturer. Dessa länder
vill bilda den hårda kärnan
2003-17 s 5
USAs inblandning kan äventyra Turkiets medlemskap i
EU
Varnar EUs utvidgningskommissionär Günter Verheugen
som säger att amerikanska påtryckningar bara försämrar
Turkiets sak. Samtidigt hävdar andra att USAs engagemang
i Turkiets sak påtagligt har svalnat p g a Turkiets motstånd
mot att hjälpa USA i kriget mot Irak.
2003-17 s 5
Vatikanen bevakar sina intressen
Vatikanen har under påven Johannes Paulus II arbetat intensivt
på att stärka kyrkans inflytande i östeuropa sedan
kommunismens fall. Slovakien planerar att ingå en pakt med
Vatikanen om en samvetsklausul som betyder att den romersk-katolska
kyrkans inflytande i skolor, sjukhus, domstolar och säkerhetsstrukturer
stärks. Vatikanen trycker också på att de östeuropeiska
kandidatländerna ska kräva att författningen hänvisar
till de kristnas Gud.
2003-19 s 4
Lustjakt förde EU till lugnare vatten
Utrikesministrarna för 25 nuvarande och blivande EU-länder
tillbringade 36 timmar på Egeiska havet i ett försök
att reparera unionens transatlantiska relationer. Det tycks ha
fungerat. Man enades om att ge EUs säkerhets- och utrikespolitiske
chef Javier Solana i uppdrag att formulera en gemensam säkerhetsstrategi
före mitten av juni. Senaste tidens djupa sår tycks
ha läkt ganska snabbt.
Handelsfrågor erbjuder tillfälle till försoning
Förhandlingarna om ett nytt handelsavtal skulle kunna överbrygga
klyftan mellan USA och Europa. Robert B Zoellick som är USAs
handelsrepresentant talade under veckoslutet inför tyska
företagsledare i München som hälsade honom med
entusiasm. Zoellick uppmanade européerna att minska sitt
stora jordbruksstöd så att det kommer i paritet med
USAs.
2003-20 s 3-4
Hur mycket bestämmer Bryssel egentligen?
EUs medlemsländer låter Bryssel stifta många
lagar, men de håller hårt i sina plånböcker.
Det som folk bryr sig om regleras fortfarande på nationell
nivå. 50 % av de nya nationella lagarna regleras i Bryssel.
EUs auktoritet sträcker sig långt utanför den
enhetliga marknaden. De största områdena för nya
lagar är miljön, den allmänna sjukvården,
konsumentskydd och intern säkerhet. Trots allt tal om subsidaritet,
dvs att lagar ska stiftas på en så lokal nivå
som möjligt har Bryssel en stark europeiseringsdrift. Frågor
som får folk att demonstrera på gatorna styrs dock
fortfarande i stort sett på nationell nivå.
Många små fnurror på tråden
Kriget är över men alliansen blöder än.
EUs utrikespolitiska chef Javier Solana uppmanar USA att umgås
med Europa som en enhet i stället för att vända
sig till enskilda allierade som stöder Washingtons politik.
Polen, Danmark, Bulgarien och Estland han nu anslutit sig till
Storbritannien, Spanien och Italien och deklarerat att de är
beredda att delta i fredsbevarande arbete i Irak.
Bryssel ställer ultimatum
EU ger USA drygt fyra månaders tidsfrist för att ändra
en skattelag. EU kräver att USA slutar ge lagstadgade skattelättnader
för företagen. Om USA inte ändrar lagen om exportstöd
hotar EU med sanktioner på upp emot 4 miljarder dollar vilket
är det största vedergällningspaketet i WTOs historia.
2003-21 s 3
Europas ekonomi är farligt nära recession
Ny ekonomisk statistik ökar pressen på Europeiska centralbanken
att sänka räntan. Tysklands ekonomi har krympt två
kvartal i rad. Samma har hänt i Italien. USA växer med
bara 2 % om året och det är otillräckligt för
att fungera som draghjälp åt både Asien och Europa.
Dollarn har minskat med 26 % gentemot euron men det förvärrar
bara den europeiska krisen. Den främsta orsaken till denna
är dock motviljan att genomföra nödvändiga
reformer av arbetsmarknad och välfärdssystemet.
2003-21 s 6
Har EU-konventet någon betydelse?
Konventet inrättades i februari 2002 för att skriva
en författning för EU inför utvidgningen nästa
år. Tanken är att reformera unionens institutioner
och procedurer som från början skapades för EUs
6 grundarländer 1957. När förslaget är klart
kommer det att presenteras för EUs ledare på toppmötet
i Thessaloniki i juni. Ett förslag kommer att bli att EU
har en permanent ordförande som leder toppmötena.
2003-21 s 6-7
EU måste välja rätt sorts ledare
Debatten om europeiska unionen ska ha en president eller två
skulle ha varit ganska roande om den inte hade kunnat få
så allvarliga konsekvenser. Förslaget om kollektivt
presidentskap har väckts av de mindre medlemsländerna.
2003-23 s 3-4
Nu hårdnar kampen om makten i EU
EUs framtidskonvent lägger just nu sista handen vid utkastet
till en ny EU-författning. Redan kända delar av förslaget
möter kritik. EUs små medlemsländer befarar att
nya regler kommer att minska deras inflytande. Författningsförslaget
ska först diskuteras på EUs toppmöte i Grekland
denna månad. Sedan blir det en konferens mellan medlemsländernas
regeringar. Förhoppningen är att det ska ha godkänts,
ratificerats och implementerats om ett år, då EU får
10 nya medlemmar. Framtidskonventet vill ha maximalt 15 kommissionärer
och att EU-ordförandeskapet inte längre ska rotera.
Slutligen ska finansministrarna får mer makt än idag.
EUs nya författning
Den består av en pampig deklaration som inledning i vilken
Europas kulturella, religiös och humanistiska arv
hyllas. Del 1 är Författningens centrala juridiska principer.
Del 2 är en Deklaration om grundläggande rättigheter.
Del 3 behandlar Politiken och del 4 procedurer för ratificering.
Författningen ska ersätta alla existerande EU-fördrag.
Ett land som inte ratificerar kanske måste lämna unionen.
EU-parlamentet får mer att säga till om
Enligt utkastet till en ny EU-författning utökas EU-parlamentets
makt från 34 till 70 områden, bl a känsliga områden
som asylpolitik, EUs årsbudget, energi och regionala fonder.
På områden som utrikespolitik, försvar och skatter
ska däremot nationella veton gälla även i fortsättningen.
Danmark kommer att folkomrösta om EUs nya författning
i likhet med Frankrike och Spanien. I Tyskland och Storbritannien
kommer parlamentena att avgöra.
2003-23 s 5-6
EUs inte särskilt snabba insatsstyrka
EUs insatsstyrka tycks huvudsakligen vara virtuell, dvs den existerar
huvudsakligen i entusiastiska politikers hjärnor. EU har
som mål att 2003 kunna sätta in 60000 soldater inom
60 dagar och hålla styrkan i gång under minst ett
år. Men problemet är de europeiska regeringarnas ovilja
att satsa pengar på både material och forskning.
2003-24
s 3
Polen är klart för medlemskap i EU
Polackerna sa ja, men vägen till medlemskap är fullt
av hinder. 77 % röstade ja. 59 % röstade. Därför
kommer Polen att i maj nästa år gå med i unionen.
Men till dess måste Polen få ihop de 6,5 miljarder
euro som det kostar årligen att vara med. Tusentals offentliganställda
måste sägas upp när arbetslösheten redan
är stor.
OECD underkänner reformtakten
OECD konstaterar att jordbruksreformen stagnerade i de rika länderna
och backade i USA förra året. Det totala värdet
av jordbruksstöd i medlemsländerna ökade från
303 till 318 miljarder dollar i fjol. Industriländerna har
också misslyckats med att kanalisera stödpengarna till
miljö- och utvecklingsprogram, som inte förvränger
konkurrensen på marknaden.
EU/Storbritannien
2003-24 s 5
Inte ännu, sade finansminister Brown
Blair håller hoppet om folkomröstning vid liv, medan
Brown konstaterar att de ekonomiska kriterierna för medlemskap
i valutaunionen inte är uppfyllda. Han tycks dock ha intagit
en mindre negativ hållning i frågan. Browns prognos
var positivare än vad många EMU-förespråkare
hade väntat sig. Två tredjedelar av britterna säger
att de inte vill byta valuta. Pundet är en symbol för
nationell enhet.
2003-25 s 5-7
Det nya Europa? (av Rana Foroohar i Newsweek)
Alla påstår att det finns en klyfta mellan de gamla
och de nya EU-länderna, men faktum är att det råder
stort samförstånd i de riktigt viktiga frågorna.
Det nya Europa existerar inte. Visserligen gav 7 länder
Washington sitt stöd före kriget, men bara Polen skickade
soldater. Kärnan i det europeiska samarbetet är inte
politiken utan den livliga frihandeln och en gemensam valuta.
De 10 kandidatländerna är en heterogen grupp med olika
prioriteringar. Esterna är offensiva frihandlare, polacker
och slovaker snarare protektionister. Alla har de alldeles för
stora välfärdsprogram, enorma budgetunderskott och åldrande
befolkningar. Alla har stor offentlig sektor.
2003-25 s 7
Madrid räddar sina stödpengar
Spanien lyckades, med hjälp av några kompromisser i
sista minuten i EUs framtidskonvent avvärja ett hot mot de
miljarder euro som landet får från EU varje år.
Konventets utkast till en ny EU-författning innehåller
regler som kan ge Spanien (och alla andra medlemsländer)
vetorätt över EUs budget fram till 2017.
Konventet nådde inte ända fram, men nästan
EUs framtidskonvent har formellt avslutat sitt arbete. Nu väntar
flera månaders finslipning och kompromissande. Den nya författningen
konsoliderar de tre fördrag som för närvarande
styr EU, rationaliserar röstprocedurer och skapar ett nytt
presidentämbete. Den ger mer makt åt kommissionen och
parlamentet. Det är inom områdena utrikespolitik, skatter
och försvar som man är mest oenig. Därför
kommer man att fortsätta diskutera förslaget. En möjlighet
är att skapa en Eurogrupp med egen ordförande.
Då kan denna fatta beslut utan Storbritanniens, Danmarks
och Sveriges inblandning. Författningsförslaget måste
godkännas av alla 15 nuvarande medlemsländer.
2003-25 s 10
Tjeckien klar för EU
De ovanligt EU-skeptiska tjeckerna röstade trots allt ja
till medlemskap, men nu måste den tjeckiska regeringen ta
upp kampen mot den motsträviga oppositionen. 77 % röstade
ja. 55 % deltog i valet. Premiärminister Spindla menar att
Tjeckien äntligen är återförenat med Västeuropa
efter att ha varit instängt bakom järnridån i
ett halvsekel. Det blir dock svårt att enas med oppositionen
i arbetet med att förbereda ekonomin för EMU. Budgetunderskottet
måste ner. Facket förbereder stora demonstrationer
mot reformer som innebär nedskärningar i den statliga
byråkratin, tak för löneökningarna minskningar
av sociala förmåner och höjda indirekta skatter.
2003-25 s 12-13
Jordbrukspolitiken gick i EUs egen fälla
EUs jordbrukspolitik skakas av en ny skandal: serbiska sockerhandlare
har tjänat miljoner på EUs sockersubventioner. Bryssel
har satt sockerpriset till 680 euro per ton som är tre gånger
högre än världsmarknadspriset. På våren
2000 bestämde EUs jordbruksministrar att Kroatien och Jugoslavien
skulle få exportera sitt socker tullfritt till EU, dvs köpa
det för 215 euro och sälja för 680 euro per ton.
Tanken var att länderna bara skulle sälja det som de
själva producerat. Men det gick ju lika bra att köpa
socker från EU eller Östeuropa för 215 och sedan
sälja för 680. Bland de misstänkta finns Serbiens
sockerkung Miodrag Kostic som anses vara det regerande
demokratiska partiets främsta finansiär.
2003-26 s 12-13
Allt är som vanligt i EU
En myriad av vitt skilda visioner, drömmar och ambitioner
kom till uttryck på toppmötet i Thessaloniki. EUs ledare
är oeniga om hur mycket utvidgning som är lämplig
och även om hur stor unionen bör bli. Många vill
att EU ska förbli en kristen klubb och då är Turkiet
och Israel uteslutna. Men även bland de nuvarande 15 medlemmarna
finns stora olikheter i fråga om ekonomisk prestanda, språk
och kultur.
2003-26 s 4
Från rött till gult ljus för Balkan
Länderna på Balkan tar plats i EU-kön. EUs ledare
har lovat att bistå med pengar och politiska råd så
att de krigshärjade länderna på Balkan kan bli
medlemmar i EU. Men då måste dessa länder angripa
den organiserade brottsligheten och korruptionen. Balkanländerna
som är en viktig knutpunkt för den illegala invandringen,
måste komma till rätta med flykting- och narkotikasmugglig
genom att förbättra sina gränskontroller.
2003-26 s 4-5
Ett nytt Romfördrag har lanserats
EUs framtidskonvent har gjort sitt. Nu återstår att
se hur mycket av Giscard dEstaings arbete som finns kvar
när EUs medlemsländer har diskuterat klart någon
gång nästa vår. Utkastet som presenterades på
toppmötet i Thessaloniki föreslår bland annat
inrättandet av ett enskilt departement som ska ledas av en
gemensam utrikesminister.
2003-26 s 4-5
Dags att diskutera Kosovo
EU och USA kommer att stödja direkta samtal mellan Serbien
och Kosovo i syfte att sätta punkt för en av de sista
återstående konflikter som äventyrar säkerhet
och stabilitet på Balkan. Kosovo tillhör konstitutionellt
Serbien men i praktiken har regionen styrts som ett FN-protektorat
sedan 1999. Alla inblandade parter anser att tiden nu är
mogen för förhandlingar om ett fungerande partnerskap
mellan Kosovo och Serbien.
2003-27 s 3-7
Berlusconi, Den kontroversielle mediekungen är EUs
nye ledare
Silvio Berlusconi har alltid litat till sin charm, instinkt och
förmögenhet för att få som han vill. Men
misstankarna om korruption och intressekonflikter finns kvar och
hans motståndare i den italienska vänstern har blivit
starkare. Frågan är nu om EUs nye ordförande växer
med uppgiften eller om han blir en pinsam parentes i både
EUs och Italiens historia. Berlusconi utövar direkt eller
indirekt kontroll över 6 av Italiens 7 nationella TV-kanaler.
Tidningen Corriere della Sella är Italiens största och
mest oberoende tidning. Dess majestätsbrott och måttfulla
men ihärdiga kritik mot premiärministern har noterats.
Berlusconi vill utvidga sitt medieimperium med denna tidning.
Berlusconi är duktig på att hålla ihop sin bräckliga
regerings koalition. Vice premiärminister är Nationalalliansens
Gianfranco Fini.
1994 när Italiens misskrediterade efterkrigspartiet föll
sönder verkade det so om Berlusconi erbjöd en ny början.
Nyhetens behag var temat även 2001.
Nu när Italien tagit över ordförandeskapet i EU
vill Berlusconi att medlemsländerna ska enas om en ny författning
så att även den nya konstitutionen får bära
Roms namn.
2003-27 s 8
Det bidde en tumme
EUs jordbruksreformer må vara radikala enligt unionens standard,
men de är inte tillräckligt långtgående
för att tillfredsställa resten av världen. Kärnan
i kommissionens förslag var att bryta kopplingen mellan subventioner
och produktion. Ersättning skulle i stället utgå
för landsbygdsutveckling och miljöskydd. De av CAP mest
gynnade; Frankrike, Spanien, Irland och Portugal motsatte sig
förslaget och man enades om en urvattnad kompromiss.
2003-29 s 5
Bråk i EU-sandlådan
Det kommer att stå Italien dyrt om de öldrickande,
rapande tyskarna inte invaderar de italienska badstränderna
i sommar. En italiensk regeringsföreträdare, Stefano
Stefani, påstod också att Tyskland var ett land
som är förgiftat med arroganta fördomar.
Bråket antyder att normala tider inte råder i Italien
och Tyskland.
2003-29 s 4-5
Giscard dEstaing satte punkt för konventet
Valéry Giscard dEstaing satte i torsdags i förra
veckan punkt för EUs författningskonvent med en sista
vädjan till EUs ledare att harmonisera ländernas företagsskatter
eftersom olika nivåer förvränger marknaden.
Konventet har varat i 17 månader. Denna vecka presenteras
det slutgiltiga förslaget i Rom. Sedan ska detta diskuteras
i en regeringskonferens som startar i oktober.
2003-29 s 7
Cyperns parlament för EU
Det cypriotiska parlamentet röstade enhälligt för
ett inträde i EU med officiellt tillträde i maj nästa
år. Utfästelsen kom tre månader efter det att
EU godkänt Cyperns inträde jämte nio andra staters.
2003-30/31 s 6
EU rensar i sin egen byk igen
Under den gångna veckan påbörjades en omfattande
utredning av hemliga bankkonton och falska kontrakt inom Europakommissionen.
Dess vice ordförande, Neil Kinnock, beordrar nu kommissionens
högsta chefer att besvara ett frågeformulär om
bedrägerier. Enligt Kinnock finns det bevis för att
en ytterst förkastlig verksamhet pågår
särskilt i Eurostat, där hemliga och olagliga bankkonton
öppnats, varigenom flera miljoner euro tros ha försvunnit
till vissa underleverantörer.
2003-30/31 s 7-10
Frågor och svar om Europa
Förslaget till en ny EU-författning, som antogs av EUs
ledare vid toppmötet i Grekland i slutet av juni, har orsakat
kontroverser, förvirring, upprördhet och leda. Men vad
handlar det egentligen om? EU kommer att gå alltmer mot
att bli en europeisk stat. Men det är det till stor del redan
nu och fortfarande kan EU inte beskatta och föra krig. Det
som påverkas mest är rättsväsendet och inrikespolitik,
t ex kan asyl- och flyktingpolitik beslutas med majoritetsröstning.
Euro-gruppen kommer att formaliseras och länder som inte
är med kommer att uteslutas från beslut om t ex ändrade
budgetregler. Vi får gemensamma grundläggande rättigheter.
Alla länderna får var sin kommissionär men bara
15 får rösträtt. Den verkliga vinnaren är
EU-parlamentet.
Nu måste den nya författningen ratificeras av samtliga
medlemmar. Om några länder inte godkänner förslaget
kan de övriga komma överens om att upplösa de gamla
fördragen och bilda en ny union under den nya författningen.