Tempus 2014 v 14

Tidskriften

2013 01-02 03 04 05 06 07  08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24  25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51  2014 01-02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13

Ukraina
2014-13 s 4-6
""Både hjältinna och skurk"
Julia Tymosjenko är inte uträknad.
Putin kallade henne en gång "Den enda mannen i ukrainsk politik". Hon förväntas ställa upp i presidentvalet men hon väntas inte vinna. Oavsett vilket kommer hon att få ett starkt inflytande på Ukrainas framtida utveckling. Presidenten Oleksandr Turchynov och premiärministern Arseniy Yatsenyuk är ledande medlemmar i Julia Tymosjenko parti Fosterlandet, liksom den mäktige inrikesministern Arsen Avakov, en oligark från Kharkiv.
Även om hon kan vara smittad av sitt tidigare samröre med makten förväntas hon kandidera till presidentposten, även om de flesta tvivlar på att hon kan vinna. Hon är både hjältinna och skurk, en arkitekt av Ukrainas ruttna politik och ett offer för den.
I Moskva ser Putin i Julia Tymosjenko en ukrainsk patriot som han kan göra affärer med då hon är en "kallblodig person med törst efter makt och pengar, och det är lättare att handska med sådana människor".

Ryssland, Storbritannien
2014-13 s 7-8
"Londongrad"
Här vågar man inte skrämma bort oligarkerna, det finns för mycket pengar i Storbritannien. Oavsett hur upprörd premiärminister Camerons regering blir på Ryssland kommer man antagligen aldrig att rikta åtgärder mot de oligarker som investerat betydande summor i Storbritannien. Rysk förmögenhet har genomsyrat de övre skikten i samhället mer än i något annat västland. Ryska företag skaffar sig kapital på Londons kapitalmarknad. The City i London är ett mer internationellt finansiellt centrum än Wall Street i New York.

Ryssland
2014-13 s 9-12
"Putin förbryllar Vita Huset"
"Han tänker på Peter den Store när han går till sängs på kvällen och när han vaknar tänker han på Stalin". Tre amerikanska presidenter har försökt föreställa sig Putins agenda. Ingen av dem har varit säkra på vad den är. Bill Clinton tyckte att han verkade kylig och besvärlig men förutspådde att han skulle bli en tuff och kompetent ledare. George W. Bush ville göra honom till vän genom att framhålla sin skyddsling i Kreml, en metod som gick bra en tid men som stadigt fungerat allt sämre, nu till den grad att relationerna mellan Ryssland och USA är på den lägsta punkten sedan slutet av kalla kriget.
I den mån man hade några illusioner kvar i Washington blev de slutligen krossade av Putins övertagande av Krim. Amerikanska ledare har överskattat sin förmåga att dämpa Putins ilska över väst. Har Putin förändrats under de senaste 15 åren eller ser han helt enkelt världen på ett totalt annat sätt än vad vi i väst gör, på ett sätt som gör det svårt, om inte omöjligt, att finna en gemensam grund?

2014-13 s 13-15
Ryssland, Afghanistan
"Vänskapen blomstrar mellan Kabul och Kreml"
När USAs krig tar slut återvänder Ryssland till Afghanistan med nya investeringsobjekt. Ryssland renoverar relikerna från den sovjetiska ockupationen och marknadsför sina egna politiska och kulturella framgångar. Den ryska regeringen har sammanställt en lista med 140 projekt från Sovjettiden som man önskar att återuppta.
De ryska tjänstemännen i Afghanistan framhåller utvecklingen som ett motexempel till USAs stödprojekt som många afghaner kritiserat som slösaktiga och missriktade.

IT, psykologi, terrorism
2014-13 s 16-18
"Propagandans nya ansikte"
Förändrat beteende kan vinna krig. När terrorismen är anpassad till YouTube och alla parter är mediesmarta. En överväldigande eldkraft är inte längre en garanti för seger.
Det är ett lika viktigt militärt mål att avskräcka folk från att ta till vapen som det är att döda. I Storbritannien kallas detta för "väpnad propaganda". "Fysisk kraft" blir mindre betydelsefull medan social påverkan blir allt viktigare för att försvara brittiska intressen. En ny bok "Behavioural Conflict" hävdar att förändrat beteende - inte förändrad tro eller uppfattningar - är nyckeln till militärt inflytande. Väletablerad forskning visar att tro och attityder är relativt dåliga instrument för att förutsäga ett beteende. Man bör ta reda på vad som motiverar människor inom vissa grupper och använda välinformerade, mätbara åtgärder.
"Behovet av att få mat på bordet, rädsla för väpnade grupper, förbittring över utländskt intrång och solidaritet med släktingar kan vara mer viktigt för att motivera ett beteende än en tro på en viss politisk ordning"!

Serbien
2014-13 s 19
"Vucics jordskredsseger"
Han kan regera helt utan koalitionsparters. Den stora utmaningen för den nyvalda och kraftfulle Aleksandra Vucic blir att få ordning på landets ansträngda ekonomi. Blir han en landets frälsare eller lik den uppblåsbara jättekanin i centrala Belgrad där luften redan pyser ut?
Vucis serbiska Progressiva partiet - SNS - och dess allierade tog hem 157 av de totalt 250 parlamentsplatserna (63 %). Dacics socialistiska koalition fick 45 platser (18 %) och tidigare regeringspartiet 19 (13 %) och De nya demokraterna 18 platser. Sedan 2008 har Vucic hyllats som en proeuropeisk politiker. Han talar om gemensamma möten med Bosnien och nämner Kroatien som en vän.
Den stora utmaningen för Vucic kommer att bli ekonomin och jobben. Arbetslösheten är uppe i 26 % och Serbiens medelklass klagar på de höga priserna.

USA
2014-13 s 20-22
"Onödigt våld allt vanligare"
Militära aktioner av USAs poliser. De ingriper med pansarvapen.
Tungt väpnade stormningar av frisersalonger, pokerpartier och slakt på 100-tals fåglar och en hund med pansarfordon. Polismakten i USA har förvandlats till regelsätta militära styrkor.
Särskilda vapen och taktik - SWAT - team (det vill säga paramilitära polisenheter) bildades för att hantera våldsamma oroligheter och livshotande situationer. Allt flera områden och händelser räknas nu dit. SWAT används alltmer för att hantera narkotikarelaterade gripanden i privata hem.
Antalet SWAT-insatser har skjutit i höjden samtidigt som antalet våldsbrott minskat. Den civila frihetsivraren Radley Balko, författare till "Rise of Worrior Cop" oroar sig för att den amerikanske polisen blir allt mer soldater.

Egypten
2014-13 s 23-25
"Militären styr landets ekonomi"
Deras makt genomsyrar hela samhället. Allt från vatten till Suezkanalen - den egyptiska armén tar ett allt hårdare grepp om landets affärer. I Skuggan av det hårda politiska tillslaget förra sommaren då militären störtade Egyptens första demokratiskt valda president, positionerar man sig nu för att bli landets obestridda ekonomiska makt.
I november bestämde Egyptens militärutsedda preident att i "akuta" fall kan ministerier hoppa över anbudsförfarandet och i stället tilldela utvecklingskontrakten - läs pengarna - till det företag de själva väljer.
Militären har visat ett särskilt intresse för utvecklingen av Suezkanalen. Detta inbringar flera miljarder dollar i årliga intäkter och är landets största vinstmaskin.

Israel, Palestina
2014-13 s 26
"President Abbas fruktar kuppförsök"
Han anklagas för nepotism och mordet på Arafat. President Mahmoud Abbas strider med näbbar och klor för att behålla sin makt. Men det ser ut som om han får lämna den till sin ärkefiende Muhammad Dahlan, hans tidigare säkerhetschef. Avgörandets timme närmar sig obevekligt och kan bli blodigt. Muhammad Dahlan anklagar öppet Mahmoud Abbas för att ha förgiftat sin företrädare Yassir Arafat och för nepotism i form av att lyfta fram sina söner som används som används som byråkratiska plundrare av allmänna medel och för att han kastar bort Palestinas framtid genom meningslösa samtal med Israel. Mahmoud Abbas har jagat ut Dahlan ur Palestina och utvisat honom från Fatah i juni 2011. Men från sin tillflyktsort i Abu Dhabi i Förenade Arabrepubliken fortsätter denne att slå tillbaka. Abu Dhabi är huvudstaden i Förenade Arabemiraten och i emiratet Abu Dhabi, det största av de sju emirat som utgör Förenade Arabemiraten.

Syrien
2014-13 s 27-30
" Möt några av krigets offer"
Efter tre års inbördeskrig i Syrien har man slutat räkna de döda. Sedan 2011 har minst 100 000 dött i striderna enligt FNs siffror. Syriens bryts samman lite mer för varje dag och det har kommit att bli den mest kostsamma humanitära krisen i FNs historia. "Syrien har kastats 30-35 år tillbaka i utvecklingen".
Offren har flytt, de är hungriga, de gör vad de kan för att överleva: det syriska inbördeskriget har orsakat ett enormt lidande sedan protesterna mot president Bashar Assad började för tre år sedan. Vi återser några av de människor som der Spiegel mött under sin rapportering.
Omar.