Tempus 2008 v 27

Tidskriften

tidigare veckor:   01/02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17    18 19 20 21 22 23 24 25 26

En seger för vapenlobbyn

USAs Högsta domstol har tolkningsrätt när det gäller författningen, och nu har den bestämt (med fem röster mot fyra) att det är varje laglydig medborgares rätt att äga och bära vapen i självförsvar.

LINDA GREENHOUSE
Washington
USAs högsta domstol har satt punkt för en långvarig strid om huruvida Andra tillägget till den amerikanska författningen skyddar den enskildes rätt att äga skjutvapen för personligt bruk. Fem av domstolens medlemmar röstade ja och fyra röstade nej, vilket betyder att varje amerikan har rätt att förvara en laddad pistol i bostaden och använda den i självförsvar.

Domstolens utsaga ogiltigförklarar förbudet mot handeldvapen i District of Columbia, som har USAs striktaste vapenlag, och vapenlagarna i flera andra delstater kommer sannolikt att utsättas för hård granskning.
Domstolen avvisade åsikten att Andra tilläggets ”folkets rätt att äga och bära vapen” refererar till innehav endast i samband med tjänst i ”väl reglerad milis”, som tillägget hänvisar till.
Domare Antonin Scalias majoritetsuppfattning, hans viktigaste under hans 22 år i domstolen, konstaterade att domstolens medlemmar är ”medvetna om att privatpersoners innehav av handeldvapen orsakar mycket våld i landet” och att de tar argumenten för att förbjuda vapeninnehav på ”stort allvar”. ”Men skyddet av de konstitutionella rättigheterna medför att vissa politiska val försvinner”, sade domaren, som tillade: ”Det är inte denna domstols sak att ogiltigförklara Andra tillägget”.

Domare Scalias åsikt undertecknades av chefsdomare John G Roberts Jr och domarna Anthony M Kennedy, Clarence Thomas och Samuel A Alito Jr.
En avvikande uppfattning fördes fram av domare John Paul Stevens, som vände sig mot Scalias påstående att det är Andra tillägget som garanterar rätten att bära vapen. Han menade att det snarare är ”dagens lagar som har stärkt rätten att inneha vapen dramatiskt”.
Scalia och Stevens debatterade tolkningen av de 27 orden intensivt , och referatet av majoritetens åsikt plus två avvikande tolkningar blev 154 sidor långt.
Domare Stevens anser att majoritetens åsikt bygger på ”en hårdragen och föga övertygande tolkning” av Andra tilläggets ordalydelse och historia, som medger: ”En väl reglerad milis, som är nödvändig för den fria statens säkerhet, folkets rätt att äga och bära vapen bör inte inskränkas”.

Det har gått nästan 70 år sedan Högsta domstolen tolkade Andra tillägget senast. Utöver den språkliga debatten var domarna Scalia och Stevens också oeniga om domstolens syfte med beslutet.
I den dunkla, oeniga, fem sidor långa utsagan från 1939 upprätthöll domstolen ett federalt åtal gällande transport av ett avsågat gevär. En federal distriktsdomstol hade underkänt ett åtal gällande olaga vapeninnehav, men Högsta domstolen höll inte med utan giltigförklarade åtalet i fallet USA versus Miller.
I flera decennier betraktade en majoritet av USAs domstolar Miller-domen som att det var fel att tolka Andra tillägget som en rättighet för alla att bära vapen. Det är alltså fel, enligt Scalia och hans meningsfränder.
Domare Stevens hävdar att majoritetsbeslutet inte bara är fel, ”utan också speglar bristande respekt för den välgrundade åsikten hos alla tidigare domare i Högsta domstolen och för själva rättsstaten”.
President George Bush välkomnade Högsta domstolens beslut. ”Som förespråkare för vapenägarnas rättigheter applåderar jag domstolens historiska beslut, som bekräftar något som redan står tydligt i författningen, nämligen att Andra tillägget skyddar den enskildes rätt att äga och bära vapen”.

I presidentvalskampanjen utryckte både John McCain och Barack Obama stöd för domstolens beslut – med större eftertryck från McCain, som är republikanernas kandidat, och med försiktigare stöd från Obama, som är demokraternas kandidat.
McCain kallade beslutet för en ”banbrytande seger för Andra tilläggets rättigheter i Förenta staterna”. Obama nöjde sig med att säga att beslutet kommer att vägleda lokala rättsinstanser i hela landet.
Att fallet över huvud taget kom upp i domstol berodde på ett antagande av organisationen Cato Institute, som ansåg att tiden var mogen för att tolka Andra tillägget igen. Juristen Robert A Levy, som är en drivande kraft i institutet, sökte efter laglydiga medborgare, som var villiga att ifrågasätta lagen.
Levy, som finansierade fallet, rekryterade sex potentiella anmälare, varav fem underkändes. Men den amerikanska författningsdomstolen i District of Columbia tog upp ett fall, Dick Anthony Hellers. Han är säkerhetsvakt och bär vapen när han tjänstgör i en domstolsbyggnad. Ändå har han nekats vapenlicens för att förvara sitt vapen i bostaden. Högsta domstolens beslut betyder att distriktsdomstolen måste utfärda vapenlicens till Heller.
© 2008 TEMPUS/The New York Times