Tempus
|
Tidskriften
|
2014 01-02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 22 33 24 25 26 27 28 29 30-31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 |
Montenegro
2015-43 4-5
"Det är Montenegro som står näst i tur för
att ansluta sig till Nato"
Putin får säga vad han vill!
Nato släppte bomber över Montenegro år 1999 som
vid denna tidpunkt var en del av Jugoslavien. Sexton år
senare har saker och ting verkligen förändrats. Om det
numera självständiga Montenegro får som man vill,
väntar en inbjudan till att gå med i Nato om bara några
månader.
Landet har en befolkning på drygt 600 000 invånare
och en ynklig militärbudget. Under fredstid består
de väpnade styrkorna av 2000 personer som är i desperat
behov av modernisering.
Även om ett montenegrinskt medlemskap i Nato i huvudsak skulle
vara symboliskt kan det vara utmanande för Ryssland. Montenegro
skulle bli den första nya Nato-medlemmen sedan 2009, då
två andra btidigare Balkanstater - Albanien och Kroatien
- beviljades medlemskap.
EU
2015-43 6-7
"Europa och separatisternas hot inifrån"
Baskien, Korsika- nationalistiska partier håller 25 %, Bretagne
- Bonnets Rougesrörelsens expansion, Katalonien, Skottland.
De som ivrar för självständighet växer i Europa.
Hotet om att de europeiska unionen splittras och faller sönder
kommer innanför Europas gränser. Eus gränser österut
utmanas av flyktingkrisen men de västeuropeiska staternas
gränser är snarare hotade inifrån av separatiströrelser.
Det är tveksamt om EU skulle reagera mer samstämmigt
på en separatistiskt än vad man gjort på flyktingkrisen.
Bahrain,
Sport
2015-43 8-9
"Han deltog i förtrycket av demokratirörelsen"
Bahrains kungliga shejk, Salman bin Ebrahim al-Khalifa, har blivit
ny favorit som efterträdare till Sepp Blatter som Fifas ordförande
man anklagas för att ha hjälpt regimen att fängsla
de idrottare som demonstrerade för demokrati 2011.
Shejk Salman är president för Asian Football Confederation
(AFC) och väntas kandidera för ordförandeposten.
Shejk Salman tros redan ha säkrat stöd från Europa,
Asien, Afrika och Sydamerika för sin kandidatur.
Saudiarabien
2015-43
10
"Storbritannien kräver att Saudiarabien friger den gamla
oljechefen"
Karl Andree är gammal och svag. Han har bott i Saudiarabien
i 25 år. Polisen avslöjade honom med några flaskor
med hemgjort vin i bagage luckan på hans bil. För det
dömdes han till 350 piskrapp som sägs kunna döda
honom. Han är sjuk, har haft cancer tre gånger.
Saudiarabiens lagar bygger på en sträng Wahhabistisk
tolkning av islam där alkohol är förbjudet och
överträdelser mot förbudet ger stränga straff.
Det är dock inte ovanligt att utlänningar smygdricker
alkohol.
2015-43
11
"Rädda min son från korsfästelse!"
Modern till en saudisk tonåring ber president Obama om hjälp.
Ali Mohammed al-Nimr, har dömts att korsfästas för
att han medverkat vid ett shiamuslimskt demonstrationståg
i den östra kuststaden Qatif. Temat var att kräva lika
religiösa rättigheter i ett land som domineras av sunnimuslimer.
Straffet är "halshuggning följt av en offentlig
korsfästelse, ett straff från den mörka medeltiden".
Ekonomi
2015-43 11-14
"En missriktad välvilja"
Ge inte pengar till fattiga länder säger årets
Nobelpristagaren i ekonomi Angus Deaton. Ulandsbistånd stjälper
mera än hjälper de fattiga ländernas invånare.
I stället korrumperar ekonomiskt bistånd ofta berörda
regeringar och bromsar ekonomisk tillväxt. Det finns anledning
att misstänka att en stor del av de 135 miljarder dollar
som världens mest utvecklade länder avsatte till bistånd
förra året inte gjorde de fattigas situation ett dugg
bättre. Biståndspengar kan inte bara göra en
regering mer despotiskt utan också öka risken för
inbördeskrig eftersom det finns en stora kaka pengar att
strida om. Det som dessa länder behöver mer än
pengar är effektivt styre, något som ulandsbistånd
faktiskt kan undergräva.
Mycket av allt det positiva som händer i Afrika - exempelvis
mobiltelefonens snabba utbredning det senaste decenniet har afrikanerna
åstadkommit helt på egen hand. Vi bör backa tillbaka
och låta de fattiga länderna utvecklas i egen takt
och efter egen håg.
https://www.washingtonpost.com/news/wonk/wp/2015/10/13/why-trying-to-help-poor-countries-might-actually-hurt-them/
"Why trying to help poor countries might actually hurt them"
https://www.washingtonpost.com/news/wonk/wp/2015/10/12/princeton-professor-angus-deaton-wins-nobel-prize-in-economics/
"Princeton professor Angus Deaton wins Nobel Prize in economics"
Grekland
2015-43
15
"Den grekiska högern står inför ett vägval"
Det grekiska högerpartiet Ny Demokrati genomgår en
kris. Vid de två senaste valen förlorade partiet den
regeringsställning man haft under stora dekar av den tid
som gått sedan partiet grundades strax efter militärjuntans
fall 1974. Nu har partiet också fått ekonomiska svårigheter.
Och nu måste partiet välja en ny ledare, under sommarens
förluster ersattes den starkt högerinriktade Antonis
Samaras av de något mer moderate Evangelis Meimarakis som
en tillfällig lösning. Inför valet i november har
fyra kandidater anmält sig. Utöver den nämnde Meimarakis
är det Kyriakos Mitsotakais som tillhör den fjärde
generationen i en dynasti av politiker som tillsammans med familjerna
Papandreou och Karamanlis dominerat Grekland under delar av 1900-talet.
De andra två är Apostolos Tzitzikostas och Antonis
Georgiadis. Den senare företrädare för LAOS som
som är ett milt invandringskritiskt parti motsvarande Sverigedemokraterna.
Afghanistan, Terrorism
2015-43
16-18
"Talibanerna var bättre än IS"
Afghanerna har fått byta krigsherrar - och mycket grymmare.
Afghanerna har befunnit sig i krig i mer än tre decennier,
de är vana vid våldsdåd från olika arméer
och miliser. Men deras erfarenheter till trots - framväxten
av den extremistiska rörelsen IS har lett till en helt ny
nivå av brutalitet. Detta innebär bland annat att USAs
president Obama överväger att låta 5000 amerikanska
soldater stanna kvar i landet längre än beslutat. IS
har gjort att talibanerna framstår nu som ett tilltalande
alternativ i regioner som saknar politisk kontroll. Majoriteten
av IS-soldater är missnöjda före detta afghanska
och pakistanska talibaner. Det meror mycket på avslöjandet
att deras enögde högste ledare har varit död i
mer än två år. De vill återskapa talibanernas
medeltida sociala ordning särskilt de tabun som tidigare
införts för flickor och kvinnor som sedan några
år tagits bort på många områden. Det handlar
också om vem som ska ha kontroll över den lukrativa
narkotikahandeln.
Terrorism,
ISIS, Mellanöstern, Syrien
2015-43 19-21
"Isis Inc: Oljan bränsle till jihadisterna"
Terrororganisationernas oljeverksamhet tvingar till och med fienderna
att göra affärer med dem. Olja är det svarta guldet
som finansierar Isis - den driver krigsmaskineriet. Förser
organisationen med elektricitet och ger jihadisterna farligt inflytande
över grannländerna.
Oljehandeln sägs vara det huvudsakliga målet för
den internationella militärkoalitionen som strider mot extremistgruppen.
Ändå fortsätter handeln ostört. Hur ska man
kunna störta "kalifatet" utan att destabilisera
regionen för de 10 miljoner civila som man uppskattat lever
under Isis kontroll och dessutom undvika att attackera västs
allierade,
Kina,
Sydostasien, USA
2015-43 22
"Kinas nya fyrtorn skrämmer grannarna"
Kina har byggt två fyrtorn på rev som tillhör
Spratleyöarna som inte bara Kina utan också Malaisia,
Vietnam, Brunei, Filippinerna och Taiwan gör anspråk
på. Man har tidigare byggt hus och landningsbanor för
flygplan och fyllt ut med jord för att öka öars
area.
Detta oroar bland annat USA som sägs tänka skicka sin
flotta på patrullering i Sydkinesiska sjön. Det handlar
om att understryka sjöfartens frihet. USA vill testa om Kina
känner sig provocerad av de amerikanska fartygens genomfart.
Angola,
Afrika
2015-43 23
"Kriget var helt meningslöst"
Folket struntade i befrielsegruppernas ideologier.
I en ny studie, "Politisk identitet och konflikt i centrala
Angola 1975-2002", kommer forskaren och korrespondenten Justin
Pearce fram till en anmärkningsvärd slutsats:
" Vi föreställer oss gärna att de flesta krig
börjar mellan grupper med motsatta intressen. Det mest förvånande
att i Angola uppstod inte kriget ur en spricka i etnisk eller
ideologisk identitet bland invånarna - tvärtom skapade
själva konflikten sprickan.
Den tändande gnistan var rivaliteten mellan MPLA , som ansågs
marxistiskt och UNITA, som antikommunistiskt. Båda sidorna
fick stöd av kalla krigets makter. Människorna tvingades
att ta ställning mellan MPLA och UNITA, det fanns ingen medelväg.
Kriget blev ett nollsummespel där vardera sidan kämpade
för att ödelägga den andra sidans förmåga
att försörja sina anhängare.
Turkiet
2015-43
24-25
"Turkiet var ett föregångsland. Vad var det som
gick fel?"
En kommentar av Natalie Nougayrède, ledarskribent för
the Guardian. Tidigare chefredaktör för Le Monde.
Det är svårt att föreställa sig en nation
som i fredstid har geomhått så många förvandlingar
under en generation. Turkiet har varit medlem av Nato sedan 1952
och accepterades som kandidat för EU-medlemskap år
1999, men i början av 1990-talet återupptäckte
Turkiet sin östra dimension.
Turkiet återupptäckte sina traditionella islamska rötter
inför en växande anatolisk medelklsss som ville ta sig
ur den stränga sekularism som var ett arv från Atatürk.
Det gav upphov till det moderata islamistiska AK-partiet - som
fortfarande hänger kvar vid makten.
"Vi har gått från kaserner till en supermarket".
Vad var det som sedan gick fel? Erdogans besatthet, förvirrad
västlig politik, ryska militära styrkor i Turkiets grannskapoch
vidgade kulturella klyftor?
USA,
Porträtt
2015-43 26-29
"I Donald Trumps fantastiska värld"
Pengarna, takvåningen och godsgårdarna. Golfbanorna,
Jakterna, Bilarna och ...håret!
"Jag är väldigt rik", säger Donald Trump
om och om igen i sin valkampanj till president. Hur rik? Ett kapital
på nästan 10 miljarder dollar hävdar han själv.
Forbes säger att det rör sig om bara hälften. De
känner inte till alla mina tillgångar, säger Trump.
Men de är väldigt trevliga människor. Det är
fastigheterna som gjort honom rik. Som byggherre har han arbetat
med byggjobbare i hela sitt liv, och hans förmögenhet
var aldrig ett problem för dem.
Uzbekistan
2015-43
30
"Byborna tvingades limma tillbaka bomullen när statsministern
kom på besök"
Inför statsministern Shavkat Mirziyaevs besök i byn
Shaharteppa i slutet av förra månaden beordrades 400
kvinnor och män ut längs vägen där den officiella
konvojen förväntades passera. Byns politiker ville
att statsministerns konvoj skulle få passera genom ett fält
av snövita grödor. Därför utgick order från
provinsguvernören att limma fast nya bomullskapslar på
de tomma stjälkarna.
I onödan visade det sig. Kortegen tog en annan väg!