Site hosted by Angelfire.com: Build your free website today!

 Tempus
2015 v 28

Tidskriften

2014 01-02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 22 33 24 25 26 27 28 29 30-31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43  
44 45 46 47 48 49 50 51 2015 01_2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27                   

Danmark, Flyktingpolitik
2015-28 s 6
"Danmark halverar bidragen till invandrare"
Danmarks nya borgerliga regering skär ner bidraget till nyanlända invandrare med hälften. Fr o m 1 september kommer nyanlända att få ett "integrations.bidrag" på 5945 DKr ( i svenska kronor, 7528 Skr) månaden i stället för 10 849 DKr. nyanländ
Tidigare fick ett nyanlänt par med barn i Danmark ca 38000 Skr i månaden, nu ca 22000 Skr.
Antalet asylsökande till Danmark fördubblades i fjol från 7557 till 14792. Jämförelsevis tog Sverige i fjol emot 81 301 nyanlända.
Regeringen har också utnämnt grundaren av det invandringskritiska partiet Dansk Fokeparti (DDP) till riksdagens talman. Pia Kjaersgaard blen gång av en svensk tidning utnämnd till "årets rasist".
Norge har också annonserat strängare gränskontroller.
När är det Sveriges tur att besluta om förändringar i flyktingpolitiken.

Balkan, Bosnien, Historia
2015-28 s 7
"Åttatusen muslimska män och pojkar dödades under fyra dagar i juli 1995 av bosnienserbiska dödsskvadroner när de belägrade Srebrenica som var förklarat som "säkert område" under FNs beskydd.
De bosnienserbiska ledarna Radovan Karadzic och general Ratko Mladic är åklagade för att ha iscensatt folkmorden. Nu tyder nya rön på att västmakterna var medvetna om vad som höll på att hända.
De nya uppgifterna har sammanställts av en före detta korrespondent för La Monde, Florence Hartman, som uner 15 års tid samlat fakta till sin bok "The Srebrenica Affair".
Hennes förra bok, "Peace and Understanding" (2007) redogjorde för de beslut som innebar att den internationella tribunalen för forna Jugoslavien inte släppte viktiga dokument krin massakerna till den bosniska regeringen, vilken misslyckades att stämma Serbien för folkmord inför Internationella domstolen i Haag.

Israel, Palestina
2015-28 s 8-10
"Två parter och två versioner med vitt skilda tolkningar"
Mellanösternkonflikten beskrivs ofta som ett krig om berättelser, och det finns få saker som så tydligt visar det svårlösta i konflikten mellan Israel och Palestina än diskussionerna om Gazaremsans status.
En av de viktigaste tvistefrågorna: Är Gaza ockuperat av Israel?
Nyligen aktualiserades frågan när "Ship to Gaza" stoppades av israelerna innan båten nådde israeliskt kontrollerade vatten.
Israel säger att man har lättat på restriktionerna för varor och människor som rör sig in och ut ur Gaza, och siffror från internationella organisationer visar att dessa flöden har ökat under 2015. Israel tillåter flöden av allt som inta kan användas för militära ändamål.
Israel säger att man kontrollerar gränserna pga Hamas raketbeskjutning.

Tunisien
2015-28 s 11-12
"Klarar Tunisien bekämpa terrorn och samtidigt förbli en demokrati?"
De tunisiska myndigheterna har lovat att man ska stänga moskéer som predikar extrem islamism, strypa terrroristernas tillgång till pengar och kalla in arméreserven. De föreslår också en ny lagstiftning som ska bekämpa terrorismen; längre häktningstider utan rättsligt skydd och större polismakt som tillåter våld i skarpa situationer. Tunisiens situation är prekär. Samtidigt som man försöker försvara demokratis så ökar hoten för ytterligare terrordåd - inte bara av utländska IS-terrorister utan också av inhemska.
Åtgärderna är ett svar på attacker mot säkerhetspersonal och blodiga massaker på turister - bland annat den tuniska beväpnade mannens skjutningar på badorten Sousse som krävde minst 38 människoliv. Den tunisiska allmänheten kräver hårda åtgärder mot terrorhandlingarna samtidigt som tusentals tunisier har lämnat Syrien ocn Irak för att gå medi olika grupper bland annat IS. Om säkerheten behöber få företräde före mänskliga rättigheter, då får det bli så.

Bolivia
2015-28 s 13-16
"Bolivia avkoloniseras"
Hur mycket framtid finns det i det förflutan?
Efter det att Evo Morales som första indian vann presidentvalet försöker Bolivia utveckla en ny politisk och kulturell självförståelse som vilar på landets förkoloniala forntid.
Det finns dock en risk att man i sin förskönande syn på den indianska forntiden hänger sig åt illusioner. Arkeologerna ger en mindre socialromantisk bild av de förkoloniala samhällena - med arbetstvång, fångenskap och offrande av misshagliga undersåtars barn. Avkolonisering heter det program som drivs fram av regeringen. Traditionella lantliga seder och bruk ska utgöra motförslag till den spansk-europeiska livsstil som hittills förbehållits en liten elit.
Den eftersträvade framtidsmodellen bygger på ingående beskrivningar av det förflutna och ska erbjuda skydd mot den globaliserade samtidens alieneringsmetoder.

USA
2015-28 s 17-19
"Hillary Clintons mejl avslöjar oron, sprickorna och de kvicka kommentarer"
De hade en obekväm relation i början, utrikesminister Hillary Clinton och president Barack Obama. Clinton oroade sig för att Obamas "folk" inte tyckte om henne eftersom de två varit rivaler om presidentplintons mejl är intressanta, inte minst för att de återspeglar det dagliga arbetet som utrikesminister - och vilken kvick och rolig person hon är.
De nu offentliggjorda cirka 3000 sidorna med epost meddelanden från Clintons första år på utrikesdepartementet erbjuder en sällsynt inblicka i det dagliga livet för en utrikesminister. Under de kommande månaderna kommer ytterligare ett stort antal sidor offentliggöras.

Miljö, Klimat
2015-28 s 20-21
"Avgör klimat eller ekonomi Parismötet?"
En krönika av Sven Bergquist, ledarskribent och fd informationschef på Sydkraft.
Kommer klimatet att toppa agendan vid klimatmötrt i Paris i december i år?
Allt färre tror på en förestående katastrof efter 15 år utan stigande temperatur. Dessutom har FNs klimatpanel (IPCC) gjort allvarliga metodmisstag i sina berökningar.
Därtill kommer ekonomiska konsekvenser av det så kallade 2-gradersmålet och minskningen av koldioxidutsläppen med 40-70 % fram till 2015. Koldioxid som anses leda till den globala uppvärmningen. Och det är i huvudsak den rika världen som ska betala. Barack Obama förväntas förklara varför USA ska betala för åtgärder som republikanerna hävdar vara obehövliga. För svensk del har professorn i nationalekonomi Marian Radetzki räknat ut att kostnaden blir ca 140 miljarder kronor per år.
Länder med egen kärnkraft - som Sverige - bidrar med minst utsläpp av koldioxid. Men miljöaktivisterna vill avveckla kärnkraften. Det är lättare att peka ut vad man vill avveckla än att ange vad man vill ersätta med. Därför börjar många röster tvivla på Parismötet.

Miljö, Klimat
2015-28 s 22-23
""Det finns ingen plan B om klimatmötet i Paris misslyckas"
Detta menar EuUs klimatchef, Miguel Cañete.
Han uppmanar världens ledare att tvinga sina ministrar att komma överens om ett avtal i december.
Han börjar nu en ambitiös rundresa i utvecklingsländernas huvudstäder för att försöka samla stöd för ett Parisavtal.
I december ska världens regeringar under överinseende av FN träffas i Paris för att skriva ett nytt globalt avtal om utsläpp som ska träda i kraft år 2020.
Ett avtal kan bara formaliseras genom ett samförstånd mellan alla 196 regeringarna. Fattiga länder kräver ekonomiskt stöd.
De "rika länderna" måste lova att bidra fram till 2020 årligen med 100 miljarder dollar i "klimatfinansiering" till utvecklingsländerna. Och sedan ska Parissamtalen leda fram till ett system för att tillhandahålla ytterligare finansiering efter 2020.
Miguel Cañete vill också gå utvecklingsländerna till mötes med en överenskommelse om anpassningsstrategin till sannolika konsekvenser av klimatförändringarna.

Sri Lanka
2015-28 s 24-26
"Kan en försoning läka Sri Lanka?"
Enligt Sri Lankas nye president Maithripala Sirisena har en försoningsprocess i de norra och östra delarna högsta prioritet för regeringen. Man har också börjat återlämna mark till de familjer vars egendomar ockuperats av militären, och flyktingarna ska gå flytta hem igen. En utredning ska tillsättas som granskar båda parters krigsbrott. Men såren efter tre decenniers våldsamma konflikt är så djupgående de är svåra att läka. Den grundläggande frågan om omtamiliernas önskan om egen autonomi måste först lösas menar kritikerna.
De tamilska ledarna är inte övertygade om att regeringens insatser kommer att vara
tillräckliga för att ena tamilska och hinduistiska norr och öster med majoriteten i singalesiska buddhistiska söder.

Grekland
2015-28 s 27
"Han kallas för "vänsterns aristokrat"
Han uppskattas som lågmäld och en bra lagspelare, men har blivit kritiserad för sin extravaganta livsstil. Euclid Tsakalotos är en mycket förmögen man.
Tsakalotos är medlem i Syrizas centralkommitté och en populär partimedlem. Nu är han finansminister. Moståndare till Syriza har anklagat honom och hans rika fru för hyckleri eftersom de åtnjuter en väl tilltagen livsstil privat, samtidigt som de offentligt kritiserar "åtstramningspolitiken".

Kultur, Kenya
2015-28 s 28-29
"Countrymusiken har funnit ett hem låmgt hemifrån"
Amerikansk countrymusik har funnit ny publik runt om i världen genom de amerikanska soldaterna i Japan, Korea, Thailand och Tyskland och genom filmer från Hollywood.
I Kenya är countrymusiken särskilt populär i landets jordbruksbälte i e centrala högländerna. Många av fansen är över 50 år men även yngre som lyssnat på sina föräldrar.
Musikens attraktionskraft beror på de relativt enkla texterna och det långsammare tempot.
"Countrymusikens berättelser om kärlek, familj, hederlighet, landsbygd, tro och arbetarklassens liv betyder något för många människor här".

IT
2015-28 s 30
"Internet förstör vårt minne"
Vi lever i en symbios med datorerna. Allting finns lagrat någonstans och vi behöver inte lära oss att minnas, vilket är praktiskt men också farligt. Vad gör vi när din dator stjäls eller våra konton hackas? Då har vi förlorat allt.
Fler än tusen amerikaner har tillfrågats i en undersökning som är gjord av cyberföretaget Kaspersky Lab. Mer än 90 % berättade att de använder minnet som en online förlängning av sin hjärna.
Att kunna memoreras var en gång i tiden en viktig del för bland annat utbildning.
Idag är informationen bara ett klick borta, vilket faktiskt gör oss sämre på att minnas och komma ihåg olika saker enligt forskare på området.
Människor som har tillgång till information på nätet är mindre benägna att komma ihåg fakta men mer benägna att lära sig nya sökvägar för att hitta dem.
"Online search engines may be affecting memory, studies say"
http://www.washingtonpost.com/national/health-science/online-search-engines-may-be-affecting-memory-studies-say/2011/07/14/gIQArllEFI_story.html