Ryssland, sammanfattningar av artiklar om Ryssland som Bertil Tomelius läst i den svenska veckotidskriften Tempus sedan 1996. Tempus ger en bra bakgrund till och ökar förståelsen för världspolitiska händelser.

Site hosted by Angelfire.com: Build your free website today!

Ryssland
1999-2006
1996 - 1998

Karta Info Pravda
Russia Profile

Ryssland, sammanfattningar av artiklar om Ryssland som Bertil Tomelius läst i den svenska veckotidskriften Tempus sedan 1996. Tempus ger en bra bakgrund till och ökar förståelsen för världspolitiska händelser. Aktuell artikel.

99-01 s 31
"Jeltsins eftermäle"
Ryssland var en tid symbol för demokratins seger över kommunismen men nu är landet i fritt fall. Är det president Jeltsins fall?
Eftersom Amerika och dess media satsat på Jeltsin som demokratins räddare i Ryssland så kommer man att där bevara den bilden. Men i Ryssland är bilden annorlunda. Där är Jeltsin en pinsam historia och han styr över ett vrak. Att han är kvar beror bara på att sju decennier under kommuniststyre berövat ryssarna all vilja till organiserat politiskt motstånd.

99-02 s 10-11
"En dyster stämning sänker sig över Ryssland"
1998 blev ett mycket svårt år för Ryssland. Utsikterna för 1999 inger föga hopp om förbättring och den nya medelklass som just hade kommit på fötter ser sina sparmedel förintas. Det gör att den sociala grunden för reformer och demokrati försvagas.
Var hör Ryssland egentligen hemma? Ska landet vända sig västerut eller slicka sina sår från "storhetsdagarna"? Ingen tror på de styrande och litar på ingen, men vill ändå inte tillbaka till sovjettiden. Först nästa, eller nästnästa generation kommer att göra landet rikt.

99-03 s 3-7
"Sommaren 1998 satte punkt för det ryska miraklet"
Historien om kraschen som förde Ryssland till ruinens brant. (detta är en lång artikel från Newsweek skriven av två journalister från Moskva. Den är helt ointressant och tråkig).
Den handlar om hur oligarkierna – superrika affärsmän som tack vare politiska kontakter i Kreml har byggt upp sina finansimperier – naturligtvis noga bevakar den politiska utvecklingen.

99-02 s 7-9
"Vart går Ryssland?"
Ett vilset och osäkert folk söker efter en nationell idégemenskap. President Boris Jeltsin har utlyst en landsomfattande tävling om en ny statsideologi. Det gamla sökandet efter den speciellt ryska vägen har börjat på nytt. Filosofen Sudakov vann en tävling om "en ideologi för Ryssland". "Ryssland - för mig; jag - för Ryssland". Den idealiska ryskheten är för honom motsatsen till västerländsk individualism. Några ser den ortodoxa kyrkan som räddaren, eller en stark ledare. Eller behöver Ryssland snarare en avideologiseribg?

99-05 s 12
"Primakov rustar för kommande val"
Premiärministern har lyckats att få den ekonomiska stormen att bedarra. Han vill nu ha en maktfördelningsuppgörelse med duman inför Jeltsins eventuella återkomst.

99-09 s 11
"Thatchers manliga logik faller ryssarna i smaken"
Det har bildats ett nytt parti "Konservativa partiet – Rysslands Thatcherister".

99-13 s 11-12
"Ryssland isolerar sig"
P g a svaghet, förödmjukelse mot egen vilja.
Ryssland befinner sig i den obehagliga situationen att ha ett desperat behov av hjälp från väst, vars handlingar den fördömer och avskyr.

99-15 s 3-4
"USA-fientligheten växer i Ryssland"
I Ryssland breder en ny misstänksamhet mot USA ut sig snabbt. Allt fler ryssar beskyller USA för att handla själviskt och hänsynslöst. Bomberna mot Serbien har gjort det legitimt att släppa ut ett instängt hat mot allt amerikanskt. Antiamerikanismen kan bli den nationella samlingsidén. Detta ger Jeltsin en svår sits. Han vill förlika sig med sitt folk men behöver amerikanska pengar.

99-15 s 4
"Det nya kalla kriget"
Nya klyftor har uppstått mellan öst och väst. Det ryska liberala partiet har svårt att göra sig gällande när nu bombningarna har lyckats ena hela Ryssland i aversion mot väst.

99-15 s 5-6
"Hjärnorna flyr Ryssland när de behövs som bäst"
När rubeln kraschade i augusti i fjol hade Rysslands forskare och tekniker just börjat vänja sig vid det goda livet. Nu letar de efter bättre möjligheter utomlands.
Medan många högljutt protesterar och kastar ägg mot västmakternas ambassader väntar andra tåligt på att få visum utomlands. Det är de unga akademikerna som för bara ett år sedan hade lysande utsikter i Ryssland. Tyvärr kan de nu inte ens känna sig säkra på att tas emot med stora löner utanför Ryssland. Utbildningen är verkligen inte gångbar överallt.

99-15 s 6-7
"Förfallet sprider sig i den ryska armén"
Tillståndet i de ryska stridskrafterna har försämrats ytterligare under det gångna året. Orsakerna är den allmänna oordningen i den ryska staten och dess finanser, den kroniska bristen på pengar, vanskött underhåll som avspeglas i brist på reservdelar, ny utrustning och drivmedel och obetalda löner som i sin tur undergräver staten. (Men glöm inte att ryssarna fortfarande har kärnvapen och långdistansmissiler!)

99-16 s 13-14

"Jeltsin är tillbaka"
Rysslands president Boris Jeltsin är alltid som bäst när det är som värst - även denna gång
Hans kraftfulla agerande tycks ha avväpnat hans motståndare åtminstone för en tid. Men han fruktar premiärminister Primakovs popularitet och hans flirtande med kommunisterna.

99-18/19 s 7-8
"Panslavismen går mot en renässans"
Ryssland västfientliga krafter svär solidaritet med Serbien.
Bakom solidariteten med det serbiska broderfolket gömmer sig också Rysslands oförmåga att återvinna sin stormaktsroll. En panslavism vars förebild de hittar under 1800-talet. De slaviska folken ska betraktas som en enhet oavsett religion och kulturella eller politiska särdrag.

99-20 s 15-17
"Björnen har vaknat ur sin vinterdvala"
Jeltsin avskedar ännu en premiärminister och undkommer riksrätt med en hårsmån. Hur länge står Ryssland ut med Jeltsins oberäkneliga styre och maktbegär?
Han avskedade nu Rysslands premiärminister för tredje gången på 14 månader. Primakov fick gå och den lojale inrikesministern Stepasjin komma in. Jeltsin är en sjuklig, isolerad 68-åring med bara ett år kvar i ämbetet. Han är allvarligt hjärtsjuk. Han litar bara på sin dotter Tatjana samt på de f d stabscheferna Tjubajs och Dyatjenko.

99-22 s 11
"Ännu ett offer för tronföljdsstriden i Kreml"
Nu har också den biträdande premiärministern Michail Zadornov fått gå. I maktkampen om vem som ska bli president efter Jeltsin.

99-23 s 20
"Rymdstationen Mirs dagar är räknade"
Den ryska rymdstyrelsen har inte pengar. Till sommaren måste Mir begravas i havet. Marknaden för en begagnad rymdstation är dålig.

99-24 s 19
"Ingen ände på intrigerna i Kreml"
Jeltsins makt försvagas stadigt och i Kreml pågår under tiden en febril kamp om inflytande och pengar. En grupp Kremlfavoriter är Jeltsins dotter Tatjana och affärsmannen Berezovskij (kallad "Familjen"). De stöder vice premiärministern Aksijonenko. En annan leds av reformpolitikern Tjubajs. Borgmästaren Luzjkov ses som ett hot mot de två maktgrupperna.

99-24 s 120
"Kirijenko planerar ny karriär"
Sedan Luzjkovs allierade i duman röstat ja till förslaget att ställa Jeltsin inför riksrätt har Kreml tagit illa vid sig och nu kan kanske den avsatte premiärministern Kirijenko satsa på att bli ny borgmästare i Moskva!

99-24 s 20
"Namnet Romanov har rentvåtts"
I juli 1918 avrättades tsaren Nikolaj liksom hans hustru och större delen av familjen. Senare avrättades tsarens son och tre andra släktingar. Nu har dessa rentvåtts från misstankar om brott. Bakom avrättningarna låg USSRs politiska polis direkt styrd av Lenin.

99-25 s 8
"Jeltsin sträckte ut handen till väst"
Han var på ett försonligt humör när han kom till Köln för att träffa G7-gruppens ledare. Han hade med sig en lunta papper, tidigare hemliga som handlade om mordet på Kennedy.

99-30 s 7
"Primakov får stöd inför presidentvalet".
Den f d premiärministern. Av Moskvas borgmästare Juri Luzjkov.

99-30 s 8
"Varför ryssarna är gramse på Nato"
Intervju med Rysslands utrikesminister Igor Ivanov som var Rysslands representant under förhandlingarna i Dayton som gjorde slut på kriget i Bosnien. (Det låter som om det viktigaste är att inte trampa ryssarna på tårna - det är mer psykologi än realpolitik som gäller!)

99-32 s 12
"Jeltsin slår till igen"
Jeltsin avskedade Stepasjin, premiärminister sedan 3 månader. Efterträdare Putin, f d officer i underrättelsetjänsten.

99-32 s 12
"Putin är en respekterad och fruktad grå eminens"
Började som hemlig agent i Tyskland för KGB. Född i St Petersburg. Gick med i "Vårt ryska hem" 1995.

99-32 s 12
"Hur hållbar är Rysslands demokrati?"
Ryssland har aldrig haft en fredlig maktövergång. Ingen ledare har någonsin frivilligt lämnat makten ifrån sig. "Man kan inte sudda ut 70 år av kommunistisk indoktrinering med 10 års demokratiska experiment.
Några tror att Jeltsin kommer att försöka bilda en union med Vitryssland för att på så sätt kunna bli unionspresident.

99-33 s 8-9
"Duman godkände Putin"
Man välkomnar särskilt löfte om hårda tag mot de muslimska rebellerna i Dagestan.

99-34 s 4-6
"Primakov stiger in på scenen igen"
En ny makt koalition har sett dagens ljus i Moskva. Huvudpersonerna är politiker som gjorde karriär redan under sovjettiden och som sedan lyckades göra nya karriärer i Jeltsins Ryssland. Primakov är ledare för en ny valallians, "Fosterlandet - Hela Ryssland". Han är första namn på Luzjkovs kandidatlista inför valen till duman i december.

99-34 s 5
"Jeltsins anhängare kunde inte enas"
Jeltsin försöker ena en Kreml-vänlig front mot Primakovs koalition, med Stepasjin, Kirijenko, Tjernomyrdin och Tjubaijs. Men det är svårt att enas.

99-34 s 4
"Gerillan i Dagestan aviserar återtåg"
Det råder viss osäkerhet om läget i Dagestan men om rebellerna verkligen har retirerat är det nu en stor framgång för Rysslands nye premiärminister Vladimir Putin. Muslimerna har troligen dragit sig tillbaka till Tjetjenien.

99-35 s 10-11
"Demokrati blev kleptokrati"
Ryssland blöder pengar. Redan under Sovjetunionens sista år förekom det kapitalflykt när unga, smarta finansiärer och den kommunistiska partieliten hade lärt sig att smuggla ut pengar. När sedan den sovjetiska polisstaten och dess rigida kontroller bröt samman brast alla fördämningar. I somras hittade några brittiska utredare dokument som ledde till Kanade och till USA. Det såg ut som om många miljarder dollar tvättades i Bank of New York. Pengarna kunde spåras till Ryssland. Vem som helst av de ledande politikerna eller affärsledarna kan vara inblandade. Pengarna kan komma från IMF-lån!

99-35 s 11
"Fördettingar bildade högerkoalition"
Fem av Rysslands frimarknadsinriktade politiska partier har enats om att bilda en koalition iför parlamentsvalet i december. Det är Jegor Gaidar, kiryenko, Nemtsov, Titov och Irina Khakamada.

99-36 s 7-9
"Tonen mellan USA och Ryssland har blivit kyligare"
Åtta år efter Sovjetunionens upplösning är förhållandet mellan Moskva och Washington på väg in i ett kritiskt skede. Ryssland är ekonomiskt svagt, president Jeltsin är sjuklig. Landet är försvagat av korruption. Påståenden om penningtvätt gör ryska folket fientligt till USA.

99-36 s 10-11
"Sysslolösa kärnfysiker kan bli ett lättfångat byte"
Förfallet i Rysslands stängda vapenstäder speglar svårigheten att omvandla den ryska försvarsindustrin till civil produktion. Kärnforskarna var under sovjettiden bortskämda och väl försörjda. I dag finns det riska för att ryssarna bevarar sina taktiska kärnvapen som ett svar på USAs högprecisionsvapen, senast använda i Kosovo, vilka ryssarna inte besitter.

99-37 s 9-10
"Dagestans islamister vill inte ha med Moskva att göra"
Moskvas jubel över segern i Dagestan var förhastat. Muslimerna har islamiserat stora områden i den urfattiga republiken Dagestan i Kaukasus. Det är sharia som gäller i denna den tredje fattigaste av Rysslands 89 provinser. De religiösa ledarna har tagit makten.

99-37 s 11
"Terror skakar Moskva"
Ett 8 våningars hyreshus rasade i Moskva tidigt i måndags morse i en våldsam explosion. Minst 80 dödades. Det var det andra fallet i Moskva på en vecka. Tidigare dödades 94. Muslimska terrorister misstänks.

99-37 s 11
"Banditerna har gått i fällan"
Intervju med Rysslands vice inrikesminister Valerij Fjodorov om det ryska fälttåget Kaukasus.

99-38 s 13-14
"Kaos har Ryssland i sitt grepp"
Bombterror i Rysslands städer, risk för storkrig i Kaukasus, korruption i maktens korridorer - det är bilden av Ryssland bara några månader före dumavalet. Frågan om Ryssland står inför kollaps eller diktatur aktualiseras. Finns det någon som kan rädda Ryssland? 210 personer dog i två exploderande hus. Premiärminister Putin pekar ut rebellrepubliken Tjetjenien som fiende. Den antikaukasiska stämningen är mycket stark i Moskva. För den självutropade "islamiska regimen i Dagestan" är den gemensamma fienden "det sionistiska kapitalet". Risken är att det i Ryssland bildas en front av nationalister, kommunister och islamister!(?)

99-38 s 14-15
"Moskva förnekar planer på nytt krig"
Inget nytt krig i utbrytarrepubliken Tjetjenien. Däremot är kampanjen mot terrorismen i Ryssland oförtröttad. T ex mot saudiern Khattab som misstänks för att organisera bombkampanjen. Han kämpade på 80-talet mot USSR i Afghanistan och kopplas samman med Osama bin Laden.

99-38 s 15
"Vem betalar Jeltsins räkningar?"
Schweiz har avslöjat att byggfirman Mabetex, vars ägare är albanen Behgjet Pacolli, har betalat kreditkortsskulder för Jeltsin och hans döttrar Tatjana och Jelena. Byggfirman har anlitats för att renovera regeringsbyggnader.

99-38 s 16
"Korruptionen måste bort, annars inga pengar!"
Det republikanska partiet kritiserar hårt missbruket av krediter från IMF. Presidentvalet är nära! Madeleine Albright måste ut och skarpt kritisera Ryssland.

99-38 s 16-18
"Borodin har nyckeln till kassaskrinet"
Vem vill inte stå på god fot med Pavel Borodin? Han har ansvar för den ryska statens alla tillgångar, inklusive guldgruvor, konst, palats och fabriker. Han är nu en av huvudpersonerna i utredningarna om misstänkta mutor och korruption högt upp i
Rysslands maktcentrum. Det finns få människor i hela världen som kontrollerar så stora tillgångar som Borodin. Värdet på hans imperium - den ryska federationens tillgångar - är 600 miljarder dollar! Han har med Jeltsins goda minne städat bort de mest uppenbara exemplen på sovjetisk vanskötsel. Till förfång för pensionärer, läkemedel till sjukhusen och de offentliganställdas löner.

99-39 s 22-24
"Jeltsin planerar ny invasion i Tjetjenien"
Den ryska militären lär inte av sina misstag. Nu står den beredd att än en gång marschera in i Tjetjenien där den led ett snöpligt nederlag för bara tre år sedan.
Tjetjenien är en bergig republik med 904 000 invånare. Ligger strategiskt belägen mitt i det etniskt mångfaldiga norra Kaukasus. Tjetjenien förklarade sig självständiga då USSR upplöstes. 1991. 1994 invaderade Moskva landet. Den förra militära konflikten med Tjetjenien var mäkta impopulär i Ryssland men nu är opinionen en annan främst p g a terrorbombningen av hyreshus.

99-40 s 13-14
"Södra Kaukasus sitter i kläm mellan Ryssland och Ukraina"

Den allt intensivare konflikten i Tjetjenien väcker djup oro längre söderut i Georgien och Azerbajdzjan, där motstridiga intressen och sympatier blockerar entydiga reaktioner. Officiellt ger man sitt stöd åt Moskvas rätt att bevara landets enhet och hindra utbrytningar men mycket sympatier finns för "frihetskampen". De redan fria republikerna är oroliga för att Moskva tar Tjetjenien som utgångspunkt för att stärka sin makt även utanför Rysslands område. De översvämmas redan av flyktingar.

99-41 s 14-18
"Kaos i Kaukasus"
Striderna i Kaukasus är inte, som en del tror, en civilisationskrock mellan den islamska världen och andra geopolitiska block. Två faktorer: den långvariga tvisten mellan Tjetjeniens valde president Masjkhadov och Basajev en våghalsig kapare och kidnappare. Den senare deklarerade ett slags ministat inom Dagestan. Han stödde sig på wahabiterna, en ny slags islam som stöddes av bl a Saudiarabien efter USSRs fall 1991. En annan i gruppen är Khattab. Han är "afghan" dvs en av de ca 15000 frivilliga från hela Mellanöstern som med starkt stöd från USA kämpade på Afghanistans sida mot USSR. Många av dessa väntar nu i sina hemländer på nya krigarmöjligheter. Den mest notoriske "afghanen" är bin Laden. Afghanerna är sunnimuslimer och svurna fiender till den shiamuslimska tron som fått fäste i Iran. (en mycket intressant artikel)

99-41 s 18
"Tjetjenien har stoppat Rysslands frammarsch"
Trots egna påståenden är det inte alls lika lätt nu som 1994 för ryssarna att tränga fram till huvudstaden Groznij.

99-41 s 18-19
"En mänsklig katastrof står för dörren"
För flyktingarna från Tjetjenien. 150 000 har flytt till Ingusjien vars 340000 invånare omöjligen kan ta hand om och ge skydd åt så många.

99-45 s 9-10
"Eus nordiska dimension gagnar föga om inte ryssarna hjälper till själva"
Smogen ligger som ett tak över Rysslands industristäder. Det fortgående förfallet och den djupa fattigdomen väcker oro i grannländerna. Finland är oroligt över att ryssarna förefaller att bara suga åt sig bidrag från väst utan att vilja göra någon förbättring själva.

99-46 s 14
"Jeltsin stöder Putin"
Han ger sin premiärminister Putin sitt odelade stöd och anger honom som den ende tänkbare kandidaten i nästa års presidentval.

99-46 s 14-16
"Ryssland saknar sitt imperium"
I bergstrakterna mellan Europa och Asien kämpar folken om suveränitet - och om den dyrbara råvaran oljan. Moskva utsätter med sitt fälttåg i Tjetjenien det egna landet för risken att falla sönder. Å andra sidan sett kan ett nederlag leda till att "hela norra Kaukasus bryter sig loss" och det innebär att det uppstår ett halvdussin okontrollerade kärnvapenstater.
För USA är Kaukasus en "zon av nationellt intresse" beroende på oljereserverna. USA vill utmana oljekartellen i Mellanöstern.

99-48 s 18-19
"Kapitalet tycks inte trivas i Ryssland"
Kapitalet flyr allt snabbare. Miljarder dollar går förlorade varje månad. Under vissa månader i år upp till 3 miljarder dollar per månad. Det är kriminella pengar men också "vita pengar", internationella företag som nu tar hem sina vinster i stället för att investera dem i Ryssland. Det är kombinationen av politisk instabilitet, höga skatter, laglöshet och hyperinflation som ligger bakom. Ryssland måste skapa förutsättningar som lockar investeringar och kapital.

99-48 s 19
"Tjernobyl har körts igång igen"
Ukrainas regering vill ha garantier på 1,75 miljarder dollar för att bygga klart en alternativ kärnreaktor. Annars körs Tjernobyl igång för att klara efterfrågan på el under vintermånaderna.

99-49 s 22-23
"Nedräkningen har börjat"
Västs ledare varnar Moskva för obehagliga konsekvenser om ryska stridsplan anfaller och krossar den tjetjenska huvudstaden Groznij. Moskva vill få ut alla "oskyldiga" ur staden. "Alla som stannar kvar kommer att betraktas som terrorister och kommer att förintas av artilleri och bomber". Nu ska problemet med alla tjetjenska banditer äntligen lösas.

99-49 s 23-24
"Intriger, hot och förtal i den ryska valkampanjen"
Den ryska valkampanjen kännetecknas av intriger, förtal och t o m mordhot, och den liknar nästan ett regelrätt krig. Den 19 december gäller valet ett nytt parlament, och resultatet ger en fingervisning om vem som blir Jeltsins efterträdare.
F d regeringschefen Primakov värvar röster för partiet Fosterlandet - hela Ryssland. med sig har han Moskvas borgmästare Luzjkov. Men Jeltsin håller på den nuvarande regeringschefen Putin, han är den som inte kommer att ställa Jeltsin till svars den dag denne inte längre är president. 2300 kandidater för 28 partier konkurrerar om 225 direktmandat till parlamentet.

99-50 s 9-10
"Nytt försök att ena Ryssland och Vitryssland"
Mer som EU än som Sovjetunionen, säger politikerna, men den vitryska oppositionen har sina dubier.

99-50 s 10
"Kommunisterna rider på missnöjesvågen"
Kommunistpartiet, tidigare maktparti, nu missnöjesparti som pekar på det urusla tillståndet inom vården och skolan.

99-51 s 10-11
"Clinton och Jeltsin har snart gjort sitt"
Valen till Vita Huset och Kreml kommer att fånga världens uppmärksamhet. Ingetdera valet kommer dock att leda till stora förbättringar.
I juli väljer Ryssland president och nästa år kommer det att utspelas en strid om den nye
presidentens högtflygande ambitioner och Ryssland förfallna verklighet.
I USA sker valet i november och resultatet vad gäller president resp. majoritet i kongressen kan bli vilket som helst. Dock lär republikanerna behålla sin majoritet i i senaten.

99-51 s 11
"Valet satte både demokrati och logistik på prov"
Ryssland gjorde i söndags, åtta år efter Sovjetunionens sammanbrott, ett jättelikt experiment i demokrati. Det var det tredje valet till duman sedan den etablerades 1993 enligt den nya författning som infördes av president Boris Jeltsin.
Avståndet mellan öst och väst i Ryssland är 1120 mil eller 11 tidszoner. Därför varade valet nästan ett helt dygn.

99-51 s 12
"Putin fick väljarnas stöd"
Den f d KGB officeren, blev nästan helt okänd premiärminister i augusti. Nu utnämns han till valets segrare i Ryssland. Två partier som stöder honom vann nästa 30 % i söndagens parlamentsval: Enighetspartiet och Unionen av högerkrafter. Störst blev dock kommunistpartiet men då flera av dess tidigare allierade inte klarade 5 % gränsen försvagades dess block i duman från 200 till 150. Kommunistpartiet har blivit parlamentariskt klart svagare efter valet.

2000-1,2 s 34-35
"Putins arv: Kaos, korruption och urholkad demokrati"
Hur ska Putin kunna bromsa de centrifugala krafterna i Ryssland utan att återgå till den sortens destruktiva auktoritära styre som har karaktäriserat Ryssland under större delen av dess historia? Det finns ett kaos och en upplösning i Ryssland som inte inskränker sig till Tjetjenien. Många längtar därför efter en stark ledare.

2000-1,2 s 35-36
"Ryssarna togs på sängen i Tjetjenien"
Rebellerna genomförde en stark motoffensiv under veckohelgen som ledde till stora förluster hos ryssarna.

2000-4 s 10-12
"Ryssland: Ny ledare och ny kurs"
Med en omfördelning av nyckelposterna i Kreml och regeringen stärker president Vladimir Putin sin makt. En ny rysk säkerhetsdoktrin, som är utmanande mot väst och som understryker Rysslands kärnvapenkompetens, kan signalera upprustning. En av hans närmaste män är Sergej Ivanov är sekreterare i säkerhetsrådet. Han har "klippt sönder familjens nätverk", dvs den avgående Boris Jeltsins masktrådar. Michail Kasjanov ska ansvara för den ekonomiska politiken. Det blir en ny tuffare doktrin och en stabiliseringsplan för Tjetjenien. Just nu är Rysslands ekonomi bättre än vanligt sedan oljepriset fördubblats.

2000-4 s 12-13
"Många anar dunkla motiv bakom Putins taktik"
Genom att ingå en uppgörelse med kommunisterna i duman visar Vladimir Putin, Rysslands tillförordnade och kanske blivande president, att han för att uppnå sina mål är beredd att offra sina ideologiska vänner till förmån för fienden. Parlamentets frimarknadsdemokrater med Primakov i spetsen var plötsligt ute i kylan. Vilka målen är förblir oklart.

2000-4 s 13-15
"Den siste sovjetledarens syn på saken"
En intervju med Michail Gorbatjov som misstror de kluriga nya strategerna i Kreml. Han tror att Putin kommer att driva Jeltsins linje vidare och som drivit 80 % av ryssarna i fattigdom och elände.

2000-4 s 15
"Ryssarna ogillar USA men tycker om amerikanerna"
Det finns tre huvudskäl till rysk USA-fientlighet: avundsjuka, ouppfyllda förhoppning och försmådda löften samt den amerikanska regeringens stöd till vissa element i den ryska eliten trots att denne har missbrukat sin maktställning.
Två händelser som på allvar fick många ryssar att ta avstånd från USAs politik var NATOs utvidgning samt bombkriget mot Jugoslavien.

2000-9 s 10-11
"Ryska journalister anar ett hot mot yttrandefriheten"
Frågorna om vad Vladimir Putin egentligen står för och vilka planer han har för Ryssland hopar sig. Uttalanden om att stärka den ryska försvarsmakten och Rysslands ställning i världen behöver inte peka på en odemokratisk utveckling, men händelser mera i skymundan som riktar sig mot de fria medierna är oroväckande och har väckt farhågor för att yttrandefriheten kommer att begränsas.
Putin är inte lika tolerant mot medierna som Jeltsin var. De objektiva mediernas livaktighet och kritiska ton är ett av de största framstegen i det postkommunistiska Ryssland.
Staten kontrollerar fortfarande alla tryckpressar och utfärdar licenser för publicering.

2000-10 s 10
"Putin vill undvika konfrontation och isolering"
En intervju med BBCs David Frost av Rysslands tillförordnade president. Han säger att Ryssland måste agera som en "stark och mäktig stat" och inte isolera sig från västvärlden och sträva efter mer djupgående samarbete med Nato. Han försvarar med glöd sitt lands militära aktioner i Tjetjenien.
Han leder stort i opinionsundersökningarna inför presidentvalet den 26 mars. Hans främste motståndare är kommunistpartiets ledare Zyuganov.

2000-12 s 8-9
"Putin har inget att frukta från sina rivaler"
Tolv kandidater deltar i det ryska presidentvalet, men bara en har chans att segra: Vladimir Putin. Bortsett från ett stort förråd av patriotiska fraser är denne f d KGB-agent ganska vag när det gäller att förklara hur han tänker styra landet. Han vill ha ett demokratiskt samhälle men också höja prestigen för militären. Alla ställer sig bakom Putin "varför ska vi ha val egentligen" är den allmänna meningen?

2000-12 s 18-22
"Femton förlorade år"
Den ryske Nobelpristagaren Alexander Solzjenitsyn uttalar sig om Gorbatjov, Jeltsins era och förväntningarna på Valdimir Putin, som tros bli Rysslands nästa president.
Han menar att det är en legend men lögn i väst att "demokratin gjort sitt intåg under Jeltin" och att det råder marknadsekonomi. Han beklagar Rysslands "förvästligande" och talar för en anspråkslöshetens etik.
Rysslands nationella uppdrag är att rädda det ryska folket. "Vår nedgång varade i mer än 70 år under kommunismen och de 10 följande åren".

2000-13 s 15-16
"Vart går Ryssland under Putin?"
Han anses vara en internationalist och västvän och han vill göra USA mer intressant för västerländska investerare. Han vill ändra på utrikespolitiken men ingen vågar sia om på vad sätt.

2000-15 s 12-13
"Krigsviljan minskar i drabbad rysk stad"
Lätt beväpnade milismän utan tillräckligt skydd dödades i ett tjetjenskt bakhåll. Deras hemprovins sörjer och rasar mot militären.
I staden Beresniki nära Uralbergen har man länge stött först Jeltsin och senare Putin när det gäller kriget i Tjetjenien. Sedan en grupp poliser från staden hamnat i bakhåll och dödats av rebellerna har stämningen förändrats. Man anklagar den ryska militären för att vara inkompetent för att den inte kunnat skydda den lättbeväpnade poliskonvojen.

2000-15 s 14-15
"Korruptionen har Kaliningrad i sitt grepp"
I den ryska enklaven Kaliningrad väntar invånarna på att Putin skall tillträda och snarast möjligt ta itu med regionens korrumperade guvernör, som uppträder som en feodalherre och struntar i att tillgodose väljarnas intressen. Han heter Gorbenko, han valdes 1996 och han har utfärdat ett dekret som ger honom personlig kontroll över handeln med cigaretter, bilar och alkohol (att behärska droghandeln är det säkraste sättet att skaffa sig rikedom. Därför vill många ha makt). Han har starka band till kriminaliteten. Kaliningrad kan bli ett nytt Hongkong vid Östersjön men investerarna kommer inte till en kriminell ekonomi. Guvernörerna har en stor självständighet och de har hand om polismakten och rättsväsendet. Detta blir inte lätt för Putin att ändra på.

2000-16 s 6-7
"Blair och Putin först ut på plan"
Rysslands blivande president Vladimir Putin besökte i början av veckan Tony Blair i London. Det var hans första resa till väst sedan han valdes till president. Han tog tillfället i akt att försvara Rysslands krig i Tjetjenien mot islamisk terrorism men lovade att utreda misstankar om att ryska militärer har brutit mot krigslagarna. Blair har fått utstå stark kritik från människorättsgrupper för att ta emot Putin.

2000-17 s 5-8
"Intriger bakom Putins upphöjelse"
Vladimir Putins minst sagt ovanliga upphöjelse från chef för säkerhetstjänsten till ryskt statsöverhuvud slog t o m hans egna anhängare med häpnad. Bakom ligger en enda man, Boris Berezovskij. George Soros avslöjar hur den mystiske oligarken handplockade sin egen president. Han anser att det var kriget i Tjetjenien som gav Putin segern i presidentvalet. Samt att denne kunde ge både Jeltsin och finansmannen Berezovskij immunitet gentemot brottsliga handlingar.
Artikeln är ett utdrag ur Soros kommande bok "Open Society: the Crisis of Global kapitalism".

2000-17 s 7
"Frankrike uppvaktar Ryssland"
Västländerna har blivit mer intresserade av att ha goda förbindelser med Ryssland sedan Putin blev vald till president. Uppfattningarna inom G7 länderna är delade. Tyskland t ex vill inte efterskänka USSRs skuld på 42 miljarder dollar. Många tycker att det är meningslöst att Världsbanken lånar ut pengar till en regim som är i händerna på en maffialik oligarki.

2000-17 s 10-11
"Putin kan få nytta av sina spionvänner"
Ett nytt slags krig kan bryta ut i ruinerna efter KGB.
Putin vill ta hjälp av agenter från Federativa säkerhetstjänsten, en av det fruktade KGBs avkommer. Vem kan bättre ta i tu med korruptionen i Ryssland. Problemet är att många "privatiserats", fått bättre betalt, och delvis ingår i den maffia Putin vill bekämpa. "Snart får vi veta om Putin har modet att utmana skurkarna".

2000-19 s 8-9
"Putin är på plats"
Det första fredliga och demokratiska maktskiftet i Rysslands historia är ett faktum.
Ryssland och omvärlden väntar med spänning på hur hans politik kommer att se ut. Hur kommer han att hantera Rysslands skattesystem och ekonomi och hur ska förhållandet till de mäktiga provinsguvernörerna hanteras?

2000-20 s 13-15
"Vladivostok är synonymt med korruption"
Guvernören Nazdratenko bryter öppet mot alla lagar som inte gagnar honom. Många andra guvernörer styr också som feodalfurstar. Att få dessa att hålla sig i skinnet är en av Putins största utmaningar. Inga fullmäktigeval har hållits. Alla förklaras ogiltiga av Nazdratenko. Han betraktar näringsgrenarna fiske och sjöfart som sina egna.
Putin måste agera snabbt. Korruptionen håller på att stjälpa hela det ryska samhället. Men att avsätta guvernörer betingar ett högt politiskt pris.

2000-20 s 15
"Putins rival segrade i St. Petersburg"
Vladimir Jakovlev omvaldes till ytterligare 4 år som ledare för Rysslands näst största stad.

2000-20 s 16
"Putins premiärminister är en försiktig general"
Michael Kasijanov, som har utnämnts till premiärminister i Ryssland, är en driven förhandlare och betraktas allmänt som en teknokrat utan politiska ambitioner. Från början byggnadsingenjör. Är känd för att förhandla med väst om Rysslands skulder. "Han tror på marknaderna och talar engelska".

2000-23 s 9-10
"Ryssland motsätter sig USAs försvarsplaner"
Veckoslutets toppmöte i Moskva mellan presidenterna Putin och Clinton uppfyllde de i förväg nedtonade förväntningarna. Atmosfären var vänligt avvaktande och huvudrollsinnehavarna sade att de gjorde det som väntades. Den varmt skämtsamma kamratandan från Jeltsins tid har försvunnit med honom. De enades om att förstöra 34 ton vapenplutonium och att upprätta ett gemensamt missilvarningssystem i Moskva. Men de kom inte överens om USAs planerade missilförsvar.

2000-24 s 10-11
"Tjubais har stora bekymmer"
De västliga investerarna vill inte längre satsa på sin tidigare favorit, och det talas om misstroende votum mot honom. Han har chefsposten i Rysslands nationella electricitetsmonopol, Förenade energisystem. Utländska investerare äger 47 % och de misstänker nu att Tjubais tänker sälja företagets tillgångar för billigt.

2000-24 s 10-11
"Kreml använder beprövat medel"

2000-25 s 10-11
"Ryssland är oberäkneligt"
Intervju med Lettlands president Vaira Vike-Freiberga. Hon berättar om sitt lands önskan att komma med i EU och Nato och om de baltiska staternas rädsla för den mäktiga grannen i öster. Men Lettland har problem med sin stora jordbrukssektor, med den långsamma privatiseringen av de stora statliga företagen. Lettland kan erbjuda välutbildad arbetskraft och forskare. Men EU-medlemskap är inte tillfyllest. Även Nato-medlemskap eftertraktas.

2000-25 s 12-13
"Har Ryssland oligarker något att frukta?"
Vad ligger bakom arresteringen av TV-mogulen Gusinskij? Har andra inflytelserika pampar anledning att känna oro. Han var ägare till den enda självständiga nationella TV-stationen NTV. Är alla som opponerar mot Putins absoluta makt fiender som ska elimineras? Kanske står Moskvas borgmästare Luzjkov närmast i tur. Eller den mäktigaste oligarken Boris Berezovskij?

Sovjetfasonerna är tillbaka med Putin. Är han tillbaka till sina KGB-rötter? Antisemetismen mot de rika judarna växer (kan man tänka sig uttryck av oro över detta från språkröret Per-T Olsson i Sydsvenskan. Detta är väl ett värre hot mot judar än några skräniga ungnazister i Sverige!).

2000-29 s 9
"Tvister i den ryska militärtoppen"
Mellan general Kvasjnin, ledare för den militära offensiven i Tjetjenien och marskalk Sergejev, försvarsminister och anhängare av strategiska kärnvapen. Striden handlar om vem som ska ha makten över kärnvapnen.

2000-31 s 11-12
"Duman dansar efter Putins pipa"
Koalitionen mellan hemlig polis och storkapital spricker. Parlamentet berövas sin makt, pressen kontrolleras - Putin styr i en auktoritär stat. En enkel befallning kan nu suspendera guvernörer. Sergej Ivanov, Putins kumpan från KGB-tiden i leningrad har blivit det ryska säkerhetsrådets högsta samordnare. Husundersökningar, tillslag av skatte- och specialpoliser i svarta masker, anhållanden och beslag. Allt kontrolleras av Ivanov. Planer på att kontrollera telenätet och Internet finns också.
Han söker också sin lycka i utrikespolitiken med sina "strategiska partners" som Kina och Nordkorea.

2000-31 s 12-13
"Putin har avskedat sex generaler"
Åtgärden tros vara ett ställningstagande i en pågående maktkamp mellan försvarsministern och generalstabschefen. Generalstabschefen Anatolij Kvashnin lade fram en rapport på att radikalt reducera de strategiska missilstyrkorna och låta dem ingå i andra vapenslag. Försvarsministern Sergejev, som tidigare varit befälhavare för dessa styrkor, motsatte sig planen. Generalerna stödde Sergejev.

2000-31 s 13-14
"Den främste oligarken tar strid mot Putin"
Under Jeltsinåren fanns det ingen oligark som hade bättre förbindelser med den politiska makten är Boris Berezovskij. Det är annorlunda nu. Den ryske juden som lyckats charma både Jeltsins dotter Tatjana och den unge författaren Jumasjev som var som en son för Jeltsin. Men familjen Jeltsin hade också stor nytta av Berezovskij. Han föddes 1946 och gjorde snabb karriär efter den sovjetiska tiden.

2000-33 s 15-16
"Katastrof i Barents hav"
Över 100 man i en rysk atomubåt är instängda på havets botten"
150 mil norr om Murmansk ligger på 150 meters djup en stor ubåt, Karsk. Den drevs av två atomreaktorer. Orsaken till katastrofen är okänd.

2000-33 s 16-17
"Ryssland översvämmas av opium och heroin från Afghanistan"
För att finansiera kriget mot talibanerna följer de afghaner som understöds av Ryssland sina motståndares exempel: de producerar mer och mer opium och heroin. De berusande gifterna slussas i stor utsträckning västerut.
Ryska vapen och rysk ammunition flygs in med helikopter till "den islamska staten Afghanistan" dvs den del som hålls av talibanernas motståndare Ahmed Massud och som stöds av Ryssland. Men på väg tillbaka flödar afghanska gifter. Landet har världens största produktion av opium.

2000-34 s 3-4
"Hemlighetsmakeriet från sovjettiden lever kvar"
Tvångstankarna om nationell säkerhet orsakade förseningar och felaktig information. Syftet var att skydda särskilda områden och personer inom byråkratin. Det handlar om atomubåten Kursk förlisning i Barents hav norr om Murmansk. "Ryssland är ett nytt land men dess ledare är uppfostrade i det gamla systemet". För en militär är det en svårare försyndelse att avslöja hemligheter än att låta besättningsmän död.

2000-34 s 4-6
"Tragedin på havets botten"
En katastrofal olycka har förpassat en atomdriven rysk ubåt till botten av Barents hav, och nu börjar sökandet efter svaret på frågan vad som egentligen hände ombord på Kursk under fartygets sista ödesdigra resa. Den sjunkna ubåten var Rysslands modernaste.
President Putin var på semester vid Svarta Havet. Han avbröt den först efter flera dagar efter olyckan. Och ledningen i Moskva väntade 4 dagar innan den accepterade hjälp från andra länder, vilken erbjöds direkt.

2000-34 s 6-7
"Ryssland har en lång, trist ubåtshistoria"
Kursk haveri är bara den senaste av en lång rad ubåtsolyckor i Ryssland.
Tekniska svagheter, slarvigt underhåll och ett stort mått otur har gjort den ryska flottan t o m under det kalla krigets dagar var långt svagare än den tycktes vara. Under 40 åt har 507 besättningsmän dött i ubåtstjänst. Före Kursk har fyra ryska ubåtar sjunkit.

2000-35 s 11-12
"Ubåtsfiaskot förebådar nya tider"
Ryssland hemföll under kort tid till gamla sovjetiska manér i samband med ubåten Kursk haveri, men de senaste veckorna har det ändå kommit signaler om att landet, både folk och ledare, håller på att lämna sovjettiden bakom sig.
Presidenten Putin erkänner offentligt sitt ansvar och skuld. Militära befälhavare erbjuder sig att avgå. Staten och den privata sektorn tävlar om att samla in pengar till de efterlevande. Ryssland vädjar till utländska sjömän om hjälp. T o m den förre presidenten Gorbatjov ansluter sig till kritikerna och visar att även han har lämnat sovjettiden bakom sig. Det gäller nu för Putin och den ryska ledningen att inse att det ryska försvaret är "rostigt" och inte utmärker en stormakt och att majoriteten av dess personal lever i fattigdom.

2000-35 s 13
"Tillbaka till Tyskland"
Sibiriens rysslandstyskar står i kö för att flytta hem till det land varifrån deras förfäder en gång utvandrade frivilligt. I västra Sibirien finns ca en halv miljon rysslandstyskar. Tyskland har under 1990-talet försökt att stoppa utresevågen med hjälp av stora investeringar. Men dessa blev ett misstag. De väckte snarare begär efter ännu mera.
Rysslandstyskarna bor sedan generationer i ett land som de en gång kom till frivilligt för att söka ett bättre liv.

2000-36 s 8-12
"Skilda världar kolliderar i Kaukasien"
Kaukasiens geografiska läge antyder att det är en rik och lycklig region. Historien berättar dock om en fattig och olycklig del av världen. Det är den ryska presidenten Vladimir Putins roll att visa om Ryssland har viljan att ändra på detta förhållande.
Det handlar om de tre självständiga staterna Georgien, Azerbajdzjan och Armenien, samt flera mer eller mindre självutropade republiker inom dessa stater som Abkhazien, Ngorno-Karabach, Sydossetien, Ajarien etc. Flera av de senare stöds främst av Ryssland. De är alla mycket korrumperade, maffian breder ut sig i några. Levnadsstandarden är låg och den tekniska efterblivheten stor.
Det är dock Ryssland som har lösningen i sin hand. Om Putin hyser en uppriktig önskan om välmående, starka och oberoende grannar kan han bevisa detta i Kaukasien. Om han vill fortsätta att spela gårdagens spel att dominera Rysslands grannländer kommer västmakterna att försöka hindra honom så gott de kan.

2000-36 s 12
"En ständig kamp om makten"
Kaukasien har alltid varit en viktig transportkorridor och ett värdefullt bergland. I början av 1800-talet annekterade Ryssland regionen. 1918 förklarade sig de tre republikerna självständiga men kom snart att ingå i USSR. Efter 1991 då de ånyo blev självständiga utmanades de av krav på självständighet för olika etniska

2000-38 s 12
"Den ryska mediapolitiken luktar Sovjet"
Kreml har på senare tid utfärdat en rad doktriner om säkerhet, militära mål och annat. Den senaste i raden klarlägger på ett mycket luddigt sätt regeringens syn på medierna och deras uppgift. Alla företag som förmedlar Internettjänster ska tvingas att övervaka all e-posttrafik och andra aktiviteter på Internet. Dokumentet "är definitivt en återgång till sovjettiden eftersom kärnan i doktrinen är att staten ska ha kontroll över massmedia.

2000-40 s 15-17
"All makt åt Kreml"
Rysslands president Vladimir Putin uppvisar tydliga auktoritära drag. Hans budskap lyder: makten ligger i Kreml och inte i regionerna, i parlamentet, i medierna eller i storföretagen. Han stöder sig på tre grupper: i den första ingår teknokrater från Jeltsintiden, i den andra förtrogna från hans tid vid KGB och i den tredje personer han samarbetat med som borgmästare i St. Petersburg. Han har under sin tid som president varken förstärkt rättsstaten, angripit korruptionen, bantat byråkratin eller fört en konstruktiv politik gentemot väst.

2000-40 s 17-18
"Pressad Putin skjuter upp militärens bantningsprogram"
Efter kraftigt motstånd från sina militära befälhavare har Putin skjutit upp planerna att minska de väpnade styrkorna med en tredjedel. Förhalningen av den militära nedbantningen är mer taktisk än strategisk. Han föredrar försiktighet och vill undvika konfrontation med militären dom han har mycket att tacka för i sin politiska kometkarriär.

2000-40 s 18-19
"Oligarkerna mot presidenten"
Senaste ronden i kampen om kontrollen över medierna.
Gusinskij och Berezovskij, två av Ryssland rikaste män, har aldrig varit goda vänner. Nu samordnar de emellertid sin aktioner, främst vad gäller att söka stöd i USA, mot sin gemensamma fiende, president Putin som angriper deras medieinnehav.

2000-40 s 19-20
"Kreml utnyttjar att vintern står för dörren"
Ryska påtryckningar på länderna "i det nära utlandet" som ryssarna kallar det forna USSR, är ingenting nytt. 1996 bildade flera av republikerna som stod i skottlinjen – Georgien, Ukraina, Azerbajdzjan och Moldavien – en gemensam stödgrupp kallad GUAM efter medlemmarnas initialer. 1999 anslöt sig Uzbekistan. USA stöder projektet och vill ha med fler länder. Men Ryssland är starkast och länderna som förr tillhörde den sovjetiska sfären står under hård press från Moskva. Ryssland har två vapen, dels energin, landet förser randstaterna med naturgas och kan hota med att stänga av den med en kall vinter som följd. Dels är många av länderna ekonomiskt beroende av att kunna skicka delar av arbetskraften till Ryssland, varifrån de förväntas bidra till sina familjers försörjning där hemma. Visum krävs och kan förbjudas när som helst.

2000-42 s 24-25
"Kreml kritiseras för att försumma forskningen"
Fysikpristagaren Alferov angriper den ryska regeringen för att inte ge forskningen tillräckligt stora anslag.
Zhores Ivanovic Alferov fick Nobelpriset i fysik för sin forskning om laser som på 60- och 70-talet åstadkom många av stora vetenskapliga genombrott. Han har gjort mer än 50 uppfinningar inom halvledartekniken. Nu är han ledamot för kommunistpartiet i parlamentens underhus där han riktar skarpa anklagelser mot de styrande i Kreml för inte satsa tillräckligt på grundforskning.

2000-43 s 10
"Vladimir Putin har ändrat stil"
Den starke mannen som fick makten i Ryssland för snart ett år sedan har på senare tid varit mycket försiktigare och mer tillbakadragen. Detta har uppfattats av krafter utanför Kreml som nu försöker ta tillbaka initiativet.
Vad man uppfattat är hans långsamma reaktion på händelsen i Kursk, hans osäkerhet när det gäller den snabba händelseutvecklingen i Jugoslavien samt att han inte deltog i fredskonferensen om Mellanöstern.
I första hand är det en grupp guvernörer som inlett en kampanj för att krossa Putins försök att begränsa deras makt.

2000-45 16-17
"Ett imperium i förfall"
Putin lovade att göra naturgasjätten Gazprom till en reformmodell, men företagskolossen är fortfarande ett av Rysslands värsta problembarn. Det är Rysslands viktigaste inkomstkälla av hårdvaluta. Ett byråkratiskt monopol som förment privatiserades i mitten av 1990-talet men då hamnade makten och en stor del av pengarna i händerna på f d kommunistpampar, bl a Tjernomyrdin som blev misstänkt förmögen som kolossens ledare.

2000-47 20
"Bättre fly än illa fäkta"
Den ryska oligarken o f d medlemmen i Kremls innersta krets, Boris A Berezovskij, föredrar att gå i exil framför att ställas till svars för anklagelsen om att han fört ut nära en miljard dollar via två schweiziska företag. Han ansluter sig till sin ärkerival och mediemogulen Vladimir Gusinskij som befinner sig "i Europa".

2000-48 11-12
"Det går bättre för Ryssland"
Intervju med president Putins rådgivare Andrej Illarionov.
Internationella valutafonden har uttalat sig positivt om den ryska ekonomins utveckling. Ryssland är inte i trängande behov av kredit. Det höga oljepriset har en hög andel i detta faktum. Men det finns ett mörkt scenario till år 2003. Då infaller toppunkten för amorteringarna på utlandsskulden, den ökande förbrukningen av realtillgångar och den demografiska situationen. Det mörka scenariot inverkar redan på investeringsklimatet.

2000-50 s 14-17
"Håll tummarna för den ryska demokratin"
På papperet är Vladimir Putins Ryssland ett demokratiskt land men i verkligheten finns det mycket att kritisera. Mycket har naturligtvis blivit bättre sedan Sovjetunionens tid, men är de många krängningarna en tillfällig övergång till demokrati eller signalerar de en avvikelse mot något nytt och otäckt? Det är särskilt attackerna mot tidningar och TV som oroar utomstående betraktare. Ett annat oroande fenomen är den ökande främlingsfientligheten. Orden islamisk och terrorist är utbytbara. Det underliggande problemet är att Ryssland inte har övervägt vilket slags land det vill vara - imperium eller multietninskt land? Under sovjettiden vande sig ryssarna vid att tillhöra samhällets överklass.
En stor brist i Rysslands politiska system är den svaga civila kontrollen över krigsmakten. Armén har sin egen lag. Korruptionen är förfärande. Alla brister när det gäller mänskliga rättigheter och demokrati i Ryssland faller tillbaka på tre saker: parlamentet, den exekutiva makten och rättsväsendet. Ingendera institution fungerar som den borde. Belöningen för ärlighet och effektivitet är mycket liten. Straff för mygel och lättja är små eller obefintliga.
"Här finns ingen tradition att lyda lagen. Om problem uppstår försöker man med mutor, personliga kontakter eller våld".
Den ekonomiska stabiliteten är farligt beroende av det höga priset på olja.

2000-51 s 16
"Kuba och Ryssland förnyar kontakten"
Rysslands president Vladimir Putins besök förra veckan hos president Castro i Kuba är början till en försoning mellan de forna bundsförvanterna. Det som förenar Putin med Castro är kampen mot en världsordning under USAs ledning, kärleken till en stark stat och den obetydliga respekten för demokrati och mänskliga rättigheter. Ett betungande problem länderna emellan är en icke sanerad kubansk utlandsskuld.

2001-1/2 s 11
"Kärnvapen i Kaliningrad?"
USA hävdar att ryssarna har kärnvapen i Östersjöområdet. De ska ha flyttat kortdistanskärnvapen dit. Flyttningen anses spegla Moskvas reaktion på NATOs utvidgning österut 1999, när Polen, Tjeckien och Ungern blev medlemmar av alliansen. På officiellt ryskt håll bestrider man dessa uppgifter.

2001-3 s 24-25
"Den kollektiva bostaden blev en flopp"
Flerfamiljsbostäder var ett av den sovjetiska socialismens många misstag, vilket dagens kapitalistiska Moskva har insett. Myndigheterna försöker nu befria "det socialistiska experimentets offer" och ge dem drägligare bostäder. Stadsfullmäktige i Moskva har börjat överge sovjettidens avskydda gemensamhetshus ("komulkas", vars lägenheter delades av flera familjer. De kom till efter revolutionen som ett sätt att eliminera klasskillnaderna. Men blev en av den sovjetiska regimens värsta avigsidor.

2001-05 s 4-5
"Ryssland fick tillbaka rösträtten"
I Europarådet som nu medger att dess beslut att beröva Ryssland rösträtten för dess brutala militära kampanj i Tjetjenien bara begränsade rådets möjligheter att bevaka och hjälpa regionen.

2001-05 s 5
"Kaliningrads öde diskuteras i EU"
När Polen och Litauem blir medlemmar i EU kommer den ryska enklaven att ligga som en isolerad ö i EU-territorium. Detta gör det angeläget för EU att hjälpa till att lösa Kaliningrads problem, då dessa är av den sort som lätt sprider sig över gränserna: miljöförstörelsen, dess svaga ekonomi, den organiserade brottsligheten och utbredd ohälsa, inklusive aids och tuberkulos. Kaliningrad är stor som Belgien och har en miljon invånare.

2001-07 s 7-8
"Putin spelar ut sina kort"
Amerikanernas planer på ett missilförsvarssysyem ogillas av både Ryssland och Västeuropa. Ryssland menar att en missilsköld skulle strida mot ABM-avtalet från 1972. Rysslands president Putin försöker visa USA att den internationella hotbilden kan åtgärdas med diplomati och politik. Under våren bjuds både Nordkoreas och Irans presidenter till Moskva.

2001-07 s 8-9
"Inget slut på kriget i sikte"
Det råder dödläge i kriget, Tjetjenien, och för eller senare måste ryssarna kanske förhandla med rebellerna. Administrationen i rebellrepubliken är fortfarande väldigt misskött. Kriget är långtifrån över. Den senaste ryska planen går ut på att mörda tre av rebellernas ledare: Aslan Mashhadov som är utbrytarrepublikens president, Shamil Basajev, landets mest fruktade gerillaledare och en jordansk fanatiker, Khattab. Ryssarna har tre omedelbara mål i Tjetjenien:
att ge intrycka av att de "återtjetjeniserar" regionen
att begränsa rebellernas militära aktiviteter
att hindra utomstående från att se vad som pågår i Tjetjenien

2001-08 s 11
"Putins trojanska häst skrämmer EU"
Bryssel oroar sig för att den ryska enklaven Kaliningrad, sedan Polen och Estland blivit EU-medlemmar, kommer att bli en inkörsport till EU för illegala invandrare. Kriminaliteten är stor, många har aids, TBC och andra sjukdomar. Organiserad brottslighet, smuggling av narkotika och människor, allt finns i detta lilla land med 1 miljon invånare, av vilka 30 % är mycket fattiga. 50 % av ekonomin är svart.

2001-08 s 12-13
"Den sista sovjetenklaven skakar"
De oppositionella i Vitrysslands huvudstad Minsk vill enligt mönster från Belgrad största despoten Lukasjenko och med stöd från väst bygga upp landet till en demokrati. Men det är egentligen bara amerikanerna som bojkottar den rabiata regeringschefen, bl annat exempelvis Tyskland lämnar snarare de vitryska regimmotståndarna i sticket. Tyskland är intresserat av ett lugnt Vitryssland för att kunna sköta sin handel med Ryssland.

2001-13 s 10-11
"Spionhistorien är bara skummet på ytan"
Förhållandena mellan USA och Ryssland har varit ansträngt i flera månader. Konflikten fick sin kulmen då USA visade ut 50 ryssar från den ryska ambassaden i Washington. Den kan inleda en ny era av spänd misstänksamhet och kärva relationer. Ryssar menar att den nya regeringen vill demonisera och isolera Ryssland.

2001-13 s 22
"Gusinskij fri mot borgen"
En spansk domstol har frigivit den ryska mediekungen Gusinskij mot borgen vilket innebär att han inte kommer att utvisas till Ryssland, som väckt åtal mot honom.

2001-13 s 26-27
"Tyngdlöst samarbete är inte garanterat friktionsfritt"
Kommer den internationella rymdstationen, ISS, att främja samarbetet mellan USA och Ryssland eller ge upphov till missämja och dispyter?
Trots de "äktenskapliga problemen" har ingendera parten råd att säga upp arrangemanget. USA behöver ryssarnas expertis när det gäller rymdstationer och hoppas dessutom att arbetet på ISS ska hindra dessa experter från att sälja sina tjänster till "skurkstater".
Ryssarna har ekonomiska skäl att fortsätta samarbetet. De lovades av Clinton att få sälja ett antal raketer till USA varje år, en affär som ger grova pengar.

2001-14 s 13-14
"Putin har gjort rent hus med resterna från Jeltsins era"
Förra veckan gjorde Rysslands president Vladimir Putin en ommöblering i sin regering, vilket resulterade i att flera av veteranerna från Boris Jeltsins regering fick gå. Resterna av "familjen" vilka stod oligarken Berezovskij nära är nu borta. Många nya ministrar är i likhet med Putin KGB-veteraner. Civila personer tar över ansvaret för de militära institutionerna. Det är ett led i demilitariseringen av Rysslands offentliga liv.

2001-15 s 3-7
"Facit av Putins första år"
Vladimir Putin steg likt sin föregångare Peter den store upp på tronen i rollen som förnyare. Mycket skulle bli annorlunda och allt skulle bli bättre med den nye presidenten. Efter ett år vid makten märks ingenting av vare sig det ena eller andra.
Under hans första år har flera tusen människor omkommit i Tjetjenien, hundratals dödats i mystiska explosioner och tiotusentals frusit i sina hem p g a för dåliga värmeleveranser. Antalet tjänstemän i byråkratin har växt, papperskriget intensifierats och medborgarnas rättssäkerhet försämrats. Vodkakonsumtionen har ökat. Inga av de allvarliga brott som begicks på Jeltsins tid har klarats upp. Den tunga brottsligheten ökar på nytt. "Stor löften, få resultat och en allt mäktigare och mer korrumperad byråkrati".

2001-15 s 4-5
"Ryssland smider också planer"
Ryssland har i flera månader besvarat USAs planer på ett missilförsvar med egna planer på ett begränsat antiraketsystem. I februari presenterade president Putin ett skriftligt förslag, som offentliggjordes med buller och bång i en högtidlig ceremoni i Kreml. Det lämnades till Nato för kommentarer som dock förvånade sig över planens ringhet, fyra sidor plus ett diagram. Men försöket anses vara ett uttryck för att Putin vill tala om att Ryssland vill hålla ihop med väst.

2001-15 s 7-8
"Putins rockader ändrar just ingenting"
Det desperata behovet av reformer i Ryssland är speciellt tydligt inom militären, illa utrustad, otränad och demoraliserad, plågad av narkotikamissbruk, alkoholism och trakasserier. Kriget i Tjetjenien de gångna 18 månaderna har på ett brutalt sätt åskådliggjort bristerna i Rysslands väpnade styrkor. Att Putin bytt ut sin försvarsminister mot en civil person gör det inte lättare att vinna kriget.

2001-15 s 8-10
"Blodshämnd och bolsjevism i Tjetjenien"
En massgrav pekar på resultatet av Moskvas fälttåg i Tjetjenien. Den föregivna kampen mot terrorister har strandat. President Putin låter nu säkerhetstjänsten försöka kontrollera regionen. Grosnij är bombad tillbaka till stenåldern.

2001-18 s 22
"Israel har Gusinskijs öde i sina händer"
Den ryske mediemogulen Vladimir Gusinskij, som av en spansk domstol har försatts på fri fot trots en begäran från Ryssland om att han skulle utlämnas, kom i mitten av förra veckan till Israel. Israel och Ryssland har ett fördrag som skulle kunna göra det möjligt med en utvisning. Internationella judiska organisationer vädjar till Israel om att inte göra detta.

2001-20/21 s 13-14
"Georgien försöker frigöra sig från Ryssland"
Tonen mellan Moskva och Tbilisi är inte särskilt hjärtlig. Det har flera orsaker bland annat Georgiens vägran att låta Ryssland föra krig mot Tjetjenien från georgiskt territorium och Rysslands införande av visumtvång för alla georgier. Ryssland ogillar även Georgiens nära band till väst. Motviljan mot Ryssland visas också däri att Georgien är der enda av de f d sovjetrepublikerna som inte har en enda kommunist i parlamentet. Irritationsmomenten är många och varje åtgärd tycks föda en motåtgärd.
Det verkar som om Putin är fast besluten att inlemma de f d sovjetrepublikerna i det som ryssarna kallar "nära utlandet". Moskvas starkaste vapen är energi. Ryssland förser flera av grannländerna med naturgas till ett billigt pris, ofta på kredit, så länder som Georgien, Ukraina och Moldavien har stora "beroendeframkallande" skulder.

2001-20/21 s 14-15
"Kriget trappas upp"
Konflikten i den ryska utbrytarrepubliken Tjetjenien kommer att trappas upp under de närmaste månaderna eftersom försöken att hitta en politisk lösning har avbrutits. Detta framförs i en gemensam rapport från två organisationer, FEVER (Forum för tidig varning och reaktion) och "Fredsmissionen i norra Kaukasus), som båda försöker åstadkomma en plan för återuppbyggnad i Tjetjenien.

2001-25 s 14-15
"Centraliseringen i Ryssland går trögt"
Rysslands regionala ledare försvarar sina domäner med näbbar och klor mot Kremls försök att ta kontroll. För ett år sedan förklarade Putin krig mot Rysslands upproriska guvernörer. Han tillsatte sju superguvernörer för att ta kontroll över de regionala potentaterna. Hans kampanj för att återupprätta Kremls auktoritet är en lärorik berättelse om den splittring och svaghet som fortsätter att plåga det väldiga kaotiska landet. Resultatet av kampanjen avgör om Ryssland i framtiden blir en starkt centralkontrollerad stat som varit fallet under en stor del av dess historia eller en lös federation med autonoma regioner.

2001-25 s 17-18
"Stormakternas högtflygande planer kraschade"
Det ser ut som om USA och Ryssland misslyckades med att inrätta ett gemensamt raketvarningssystem, vilket varslar om ännu större samarbetssvårigheter i frågan om missilförsvar. Redan för tre år sedan bestämde man att bygga en raketvarningscentral i Ryssland. Men man har inte kommit längre än att hitta en lokal och göra ritningar för ombyggnad av den f d förskolan. Det är svårt att göra affärer med ryssarna men projektet har inte heller prioriterats av den amerikanska regeringen, varken av Bush eller Clinton.

2001-26 s 12-14
"Putins grepp hårdnar"
En rad oroväckande incidenter och nya lagar och restriktioner i Ryssland signalerar att myndigheterna skärper kontrollen över medborgare och institutioner.
Den nuvarande regeringen tycks vara besatt av intern säkerhet och påstådda hot utifrån. Staten griper ryska vetenskapsmän och inför nygamla regler som begränsar vetenskapligt samarbete med utlandet samt trakasserar politiska motståndare och dissidenter. Många intellektuella tar för givet att deras telefoner är avlyssnade och att deras e-post läses. Den sovjetiska byråkratin har inte förmått lägga kommunisttidens paranoia och xenofobi bakom sig.

2001-26 s 16-17
"Misären växer i Rysslands närområde"
Ukraina, Vitryssland och Moldavien är tre länder med stora ekonomiska problem, vilket på sätt och vis gynnar Ryssland.
Dessa tre republiker som en gång utgjorde USSRs västra flank håller på att sjunka allt djupare ned i auktoritärt styre och förfall. Moldavien styrs fortfarande av gammelkommunister. Ukrainas premiärminister Jusjtjenko har avsatts. I Vitryssland har Lukasjenko sedan han tog makten 1994 satt munkavle på pressen, förtryckt oppositionella partier och skapat ett hårt kontrollerat, förvrängt ekonomiskt system i vars skugga smuggling av människor, droger, sexslavar och organiserad brottslighet breder ut sig. Ryssland drar nytta av misstagen men det är inte alls säkert att ökat samarbete med Ryssland leder till ökat välstånd.

2001-29 s 10
"Ryssland och Kina närmar sig varandra"
President Vladimir Putin och hans kinesiske kollega Jiang Zemin har undertecknat det första vänskapsfördraget mellan dessa båda länder sedan kalla krigets slut. Fördraget erbjuder dock inte mer än allmänna principer. Praktiskt sett innebär detta att Ryssland tjänar pengar då landet kan exportera mer vapen till Kina och att två demonstrerar en gemensam vilja att ifrågasätta USAs dominerande position i den postsovjetiska världen. Deras gemensamma klagomål är en "enpolig" värld dominerad av USA.

2001-31 s 3-8
"Putin har triumf på hand"
Den ryske ledaren får både Bush och Jiang att lyssna uppmärksamt. Hur? Han har gott om något som båda dessa ledare vill ha: energi i form av olja och gas. Ryssland anses ha större energitillgångar än Saudiarabien. Däremot har inte Putin oinskränkt makt. Den inhemska oljelobbyn vill också ha ett finger med i oljespelet.

2001-34 s 11-13
"Putin tycks vara en riktig turgubbe"
President Putin i Moskva har knappt några motståndare. Utrikespolitiken förs enligt sovjetisk modell, och på hemmaplan hjälper den halvfärdiga demokratin honom att befästa rådande maktförhållanden och vinna tid för reformarbetet. Det märkliga är Att hans popularitet inte bygger på uppnådda, påvisbara framsteg utan bara på förväntningar. Hans framgång beror också på att det inte finns något alternativ till Putin. Just nu alltså. Om 10 till 20 år ska ombyggnaden av det jättelika landet vara klar. Kostnaden för Rysslands omdaning (dvs att reda upp decennier av kommunistiskt vanstyre) måste bäras av flera generationer och förutsättningarna för att lyckas är att världsmarknadspriserna på olja och råvaror inte sjunker och att skatteverket lyckas få in mera pengar.

2001-36 s 12-13
"Nu synar man Putin i sömmarna"
Ett åtal om penningtvätt i Europa kan leda till bekymmer för Rysslands premiärminister Vladimir Putin. Han har hittills aldrig misstänkts för skumraskaffärer utan snarare uppfattats som en renlevnadsman. Nu misstänks han ha ägnat sig åt penningtvätt i St. Petersburg ända fram tills han blev president. Detta genom sina kontakter med ett företag som heter SPAG som anklagas av den tyska underrättelsetjänsten för att tvätta pengar för både den ryska maffians och de colombianska narkotikakartellerna räkning. Ryssland anses inta ta till med hårdhandskar mot maffian och penningtvätten. En spindel i nätet är en ryss med nära kontakter med Putin, Vladimir Smirnov. Putin gav honom kontrollen över gasbolaget PTK, i praktiken monopolet på all gasförsäljning i St. Petersburg. Nu har han en plats i Kreml.
2001-36 s 14-15
"Den ryska björnen fruktar den kinesiske draken"
Ryssland förhållande till Kina sätts på hårda prov utmed den ryska östgränsen.
Ryssarna i fjärran östern är näst intill paranoida när det gäller Kina. De fruktar att Kina kommer att annektera regionen. De kinesiska soldaterna är bättre rustade än de ryska. Kinas ekonomi är idag 3 gånger större än Rysslands. För 10 år sedan var de jämnstora. Under kommunismen kunde USSR av att få de kalla vidderna att betala sig och ta hand om regionens resurser tack vare Gulag-gångar och andra trälar. Idag saknas det folk att behålla landet som täcker en sjundedel av världens landmassa.

2001-39 s 13-15
"De röda tar tillbaka makten i Ryssland"
Levnadsstandarden har inte förbättrats vilket underlättar för sovjettidens pampar att lägga beslag på ämbeten och ledande poster. I Niznij Novgorod har Khodyrev som styrde regionen under kommunisttiden nu återvalts som guvernör. Röda guvernörer kontrollerar nu 35 av Rysslands 89 regioner. Centralt har partiets inflytande minskat sedan Putin efterträdde Jeltsin även om kommunistpartiet är det största enskilda blocket i duman, parlamentet. Regionalt vinner de på att framstå som pragmatiker med kunskap om regionalt styre, inte på att vara kommunister. Kommunistpartiets medlemsantal ökar dock och deras älsklingsprojekt är att återdöpa Volgograd till Stalingrad och berömmer Putin för att ha återupprättat "de traditionellt goda förbindelserna med Kuba och Nordkorea".

2001-41 s 7-8
"Varma vindar i höstrusket"
Den ryske presidenten Vladimir Putin meddelade i förra veckan att Ryssland är redo att överväga frågan om Natos expansion som ett led i den dramatiska förändringen i Rysslands säkerhetsrelationer med Europa, relationer som enligt Putin måste prioriteras i kriget mot den internationella terrorismen. Putin hyllas av de västerländska regeringarna för sitt entydiga stöd i kampen mot terrorismen och landet har fått en viss förståelse för sin behandling av de muslimska separatisterna i Tjetjenien. Putin hävdar att bin Laden ligger bakom tjetjenerna och också bombattentaten mot ryska bostadshus 1999. Terrorattackerna har gett Ryssland ett välkommet tillfälle att integrera sig med väst. Det kan även bli tal om ett inträde i WTO.

2001-42 s 10
"Det är oroligt vid Svarta Havet"
Ryssland som redan har händerna fulla i Tjetjenien, fruktar att en nyoroshärd ska uppstå i Abkhazien. En långvarigkonflikt mellan Georgien och utbrytarenklaven Abkhazien vid svarta havet hotar att bryta ut i en öppen konflikt och spridas i Kaukasienområdet. 1994 vann Abkhazien självständighet med hjälp av Ryssland från Georgien i ett blodigt krig.

2001-42 s 10-11
"Ryssarna är inte helt förtjusta i Putins nya linje"
Fram till för kort tid sedan avfärdade ryska regimkritiker president Vladimir Putins utrikespolitik som kortsiktig, populistisk taktik utan tillstymmelse till framstegsstrategi. Nu har Putin mer eller mindre tvingats till att presentera en nästan hisnande utrikespolitisk vision, som får många att undra om han har den taktiska förmågan att förverkliga den. Han har helt ställt sig på västmakternas sida och låter som Tony Blair i sina fördömanden av terrorismen. Kommunisterna som fortfarande stöds av 25 % av väljarna anser att USA utnyttjar krisen som en förevändning för att ta kontroll över Centralasien. Militären är också tveksam till Putins strategiska helomvändning mot väst.

2001-42 s 12-13
"Familjedoktorn ska bota den ryska sjukvården"
Nu ska man råda bot för den dödssjuka ryska hälsovården med husläkare. Ryssland ligger på 131:a plats bland 191 medlemsländer enligt WHO när det gäller vårdmöjligheter. En ung läkare är pionjär i ett intresseväckande experiment. Progressiva vårdbyråkrater och utländska rådgivare hoppas att denna art ska visa på en väg ut ur den ryska hälsovårdens eländiga tillstånd. Själv bekymrar sig doktor Besinsko inte över sina kollegers ringsaktning så länge han har sina patienters respekt. Och den växer i takt med att människorna mår sämre.

2001-43 s 7
"USA och Ryssland stärker vänskapspakten"
Bush och Putin är överens om att vara överens. De träffas snart i Shanghai och om en månad ses de i USA, deras första möte på amerikansk mark. Ryssland är nu nära att ge vika i frågan om ABM men kräver samtidigt ökad respekt i internationella sammanhang. Moskva vill att Ryssland ska erkännas som en skyddsmur mellan Europa och det slags militanta islamism som Ryssland bekämpar i Tjetjenien och som USA bekämpar i Afghanistan.

2001-44 s 10
"Trevande fredsförsök i Tjetjenien"
Rysslands ledare inleder under veckan förhandlingar med de tjetjenska rebellerna. Svaret från rebellerna kom 30 dagar efter det att Putin ställt ett ultimatum på 72 timmar om att lägga ner vapnen och avbryta alla kontakter med Usama bin Ladin. Klyftan mellan Putins villkor och de som rebellerna kan acceptera är fortfarande stor.

2001-45 s 6-7
"Putin växer i sin roll som president"
Rysslands president, Vladimir Putin, har mött lovord från alla håll och kanter. Frågan är om det är bra eller dåligt. Han rider på en långvarig popularitetsvåg. 70 % gillar honom! Han har lyckats stabilisera både regering och samhälle, sätta fart på ekonomin och initiera en rad åtgärder - från pensionsreform till äganderätt. I parlamentets underhus, duman, som under Jeltsins tid blockerade många politiska initiativ, har nu kommunisterna förlorat kontrollen och den nya majoriteten är följsam presidenten.

2001-45 s 8-10
"Rysslands långa väg västerut"
De varmare relationerna till trots finns det mycket som bromsar Rysslands integration med väst. Ryssland kommer inte att tillhöra väst inom överskådlig tid. Ett problem är de många svårigheterna att gå med i WTO (tidigast 2004) och Nato (dröjer minst 10 år). Även om den nya vänskapen mellan Ryssland och väst har stärkt utländska företags förtroende för Rysslands ekonomiska politik är svårigheterna stora i ett land utan tillförlitligt rättsväsende och tydliga lagar och ett mycket primitivt banksystem.

2001-45 s 10-11
"Omständigheterna främjar samarbetsviljan"
Inget ont som inte har något gott med sig. USAs och Rysslands presidenter inledde i tisdags ett tre dagar långt toppmöte i förhoppning att enas i en rad frågor och ge relationerna mellan deras länder en ny riktning. Vad båda hoppas på är stora nedskärningar av ländernas kärnvapenarsenaler. De vill samarbeta för att stävja det islamistiska våld som har blossat upp i Centralasien.

2001-48 s 8-10
"Väst är väst och öst är öst … nu mötas de två"
Nato och Ryssland fördjupar samarbetet. På bara ett halvår har relationerna mellan Ryssland och västmakterna förvandlats från iskyla till åtminstone ljummet förtroende.
NATO:s generalsekreterare Lord Robertson erbjuder Ryssland jämbördig status med alliansens 19 permanenta medlemmar när det gäller planering och verkställande av vissa åtgärder. Kampen mot den organiserade brottsligheten och narkotikahandeln är områden som lämpar sig för utvidgat samarbete. Ryssland ska även få vetorätt i ett antal NATO-beslut. Terrorattackerna mot USA tycks ha revolutionerat förhållandet mellan Ryssland och västmakterna. Med en gång upphörde Ryssland att vara ett hot mot Europa. Den internationella terrorismen är global och måste bekämpas globalt.

2001-48 s 10
"Moskva vill sitta med vid bordet och bestämma"
För ett par veckor sedan presenterade den brittiske premiärministern Tony Blair en rad konkreta förslag på hur man kan knyta Ryssland till NATO:s strukturer. En vecka senare spann NATO:s generalsekreterare vidare på Blairs förslag. Ryssland hälsade Blairs förslag med förtjusning men vill att 19+1 modellen ska bli "20-modellen". Däremot vill Ryssland inte bli medlem av NATO.

2002-05 s 16-17
"Rebeller sköt ned rysk helikopter"
De tjetjenska rebellernas angrepp mot den ryska militärledningen är ett allvarligt bakslag för Moskva. 14 passagerare inklusive biträdande inrikesministern och flera höga militärer. De tjetjenska rebellerna har fått farliga vapen från något annat land. Troligen finansierade av militanta islamska organisationer som al-Qaida.

2002-05 s 17-18
"Svarta TV-rutor"
En rysk domstol stängde i förra veckan den oberoende kanalen TV-6 med argumentet att den var konkursmässig. Stängningen av TV-6 slår hårt mot Rysslands regionala TV-kanaler. I Moskva snurrar det av konspirationsteorier om vem som bär skulden. TV-6 ägs av Boris Berezovskij och många misstänker att Kreml ligger bakom stängningen.

2002-06 s 9-11
"Kamraterna från KGB skördar sin belöning"
Men den f d KGB-agenten Putin som statschef uppnår medarbetare i hemliga tjänsten ledande befattningar. Precis som i gamla tider förs maktkamperna i Kreml och provinserna med smutsiga knep av kadern från den osynliga fronten.
Det finns en särskild organisation, presenterad på Internet som compramat.ru som tillhandahåller alla slags svinaktigheter. Kompromat är KGB-förkortningen för komprometterande material från tvivelaktiga källor. Här presenteras nu lämpligt svinaktig information om oppositionens representanter. Exempelvis journalisten Kisseljov som anklagas för missbruk av kontokort. Och att ha varit med på svårt tydbara pornografiska foton.
Kisseljovs sändare TV-6 stoppades genom att strömmen stängdes av. Det finns nu en folkgemenskap kring Putin som nästan kan leda till tankarna från Hitlertiden. Över 5000 officerare från hemliga tjänster har placerats på nyckelposter i hela landet efter Putins utnämning till regeringschef. Han är på väg att återskapa det blott alltför välkända auktoritära samhället. Putin har en blind fläck i sin demokratiförståelse som han kan ha fått i DDR där den unge KGB-agenten möter ett märkligt socialistiskt land med västerländska varor där bara fiendens valuta var gångbar. Tyska kamrater upplyste honom då om att vad som höll partiet kvar vid makten var var fördold men total kontroll.

2002-09 s 6
"Nato knyter starkare band till Ryssland"
Nato erbjuder Ryssland ett nytt samarbete som ger Ryssland djup insikt i alliansens affärer redan innan den utvidgas senare i år. Ryssland får en jämbördig status med alliansens 19 medlemsländer.

2002-10 s 8
"Kommer Georgien att bli ett tvistefrö mellan USA och Ryssland?"
Ett dussintals väpnade män från Afghanistan misstänks gömma sig i Pankisi i Georgien på gränsen till Tjetjenien i ett område som under de senaste 2 åren varit totalt laglöst. USA ska skicka 200 elitsoldater till området för att träna georgiska soldater att kunna gripa männen. Ryssland förfasar sig över att ha amerikanska styrkor så nära den egna gränsen.

2002-10 s 9
"Antiterrorkriget underblåser andra konflikter"
Abkhazien vill komma loss från Georgien så fort som möjligt. Abkhazien fruktar att de amerikanska soldater som ska hjälpa Georgien kommer att utnyttjas av landet för att angripa Abkhazien. Landet vill nu ansluta sig till Ryssland.

2002-10 s 10
"Skral säkerhet i Ryssland"
Den gamla ryska säkerhetsstrukturen koncentrerade sig på hot utifrån och har dålig förberedelse för att hindra insiders att stjäla kärnladdat material.

2002-11 s 5-6
"Ryssland närmar sig väst"
Ryssland har gjort häpnadsväckande ansträngningar sedan september i fjol. Landet accepterar utan knot ökad amerikansk militär närvaro i Georgien. Landets relationer till Irak har svalnat betydligt och dess kontroversiella kärnkraftskontrakt med Iran har ifrågasatts. Förhållandet till Västeuropa har aldrig varit bättre. De baltiska staternas situation ljusnar. Det är inte längre helt omöjligt med ett Nato-medlemskap.
Ryssland inser att hotet mot landet inte kommer från väster, utan från söder och öster.

2002-13 s 14-16
"Putin har inte råd att släppa taget"
Från London beskyller Boris Berezovskij Vladimir Putin för för att ligga bakom bombdåden i Moskva 1999 för att få en förevändning för militärinsatserna i Tjetjenien, men detta är inte den ryske presidentens största bekymmer. Uppgiften nu är att rensa upp i det obeskrivligt korrumperade polisväsendet, föryngra en förstockad byråkrati, ett rättsväsen och en skattemyndighet. Men ingenting är så farligt som Putins strategiska allians med USA. Här anser kritikerna att Putin får dåligt betalt för sina eftergifter.

2002-17 s 14-15
"Putin får lön för mödan!"
Putin har äntligen fått belöning för sin västvänliga kurs, vilket sätter munkavle på hans inhemska kritiker och stärker hans ställning ytterligare. Efter förhandlingar i Tyskland lovades Putin en generös skuldlättnad (6,4 miljarder dollar blev 500 miljoner euro) och kontakterna med Nato utvecklas till ett allt närmare samarbete. Snart kommer också regeringen Bush att erkänna Ryssland som en marknadsekonomi.

2002-17 s 15
"Putin är otålig"
Ryssland gör framsteg, men presidenten är inte nöjd. Aldrig i mannaminne har Ryssland varit så stabilt, respekterat och välmående som nu. Men standarden förr var så dålig att detta egentligen inte säger så mycket. De flesta ryssar tycker att det är enklare att betala en blygsam muta än att bekämpa maktmissbruk.

2002-21 s 3-6
"Putins långa svåra väg västerut"
Förhållandet mellan Ryssland och västmakterna har sällan varit bättre inför mötet mellan Putin och president Bush i Moskva och St. Petersburg. Frågan är vad det betyder i praktiken och om vänskapen består. Ryssland är idag politiskt stabilt och mindre korrumperat än för några år sedan. Det finns inget trovärdigt alternativ till Putins politik. Ryssland levererar olja och gas i tid och betalar sina utlandsskulder i tid. sedan den 11 september har Putin agerat kraftigt för att bevisa att Ryssland är en lämplig partner i väst. Men det återstår hårt arbete innan Ryssland är en integrerad del av den civiliserade och utvecklade världen.

2002-21 s 5
"Ryssland vill skapa en korridor till Kaliningrad"
När Litauen och Polen inom kort blir medlemmar i EU blir Kaliningrads roll speciell. Landets 950000 invånare riskerar att isoleras i ekonomisk misär. EU är helt kall inför Ryssland förslag om att de som bor i Kaliningrad ska ha en egen "korridor" genom de båda länderna till Ryssland.

2002-21 s 7-9
"Allt som glittrar är inte guld"
Oljeboomen och ekonomiska reformer stimulerar den ryska ekonomin men det behövs mycket mer för att skapa välstånd, vilket inte minst Rysslands president Putin understryker.
Det är lätt att vara optimist i dagens Ryssland som noterat tre år av tillväxt med 8 % 2000 som topp. Budgeten är balanserad och aktiemarknaden har slagit ett slags höjdrekord. Men trots alla försök att bekämpa korruptionen är Ryssland fortfarande ett mycket kriminellt samhälle.

2002-23 s 9-11
"Ukraina och Vitryssland hänger inte med storebror Ryssland"
Rysslands allt varmare vänskap med västmakterna får Ukrainas och Vitrysslands belägenhet att framstå som ännu dystrare. Det ser ut som om dessa f d sovjetiska republiker är förutbestämda att gå under i postkommunistisk stagnation. Det beror främst på att de har så förfärliga ledare. Vitryssland med 10 miljoner invånare kan inte hoppas på någon ny ledare på länge. Alexander Lukasjenko omvaldes nyligen och planerar själv att behålla makten till 2015. I Ukraina med 59 miljoner invånare är president Leonid Kutjmas ställning något osäkrare men han tycks inte vilja ge upp. Ryssland har hittills valt att stödja de två presidenterna men i takt med en ökad vänskap med USA kan Putin förväntas sätta press på dem i en mera västlig riktning. Båda länderna fungerar som stormarknader för den värsta sortens vapenhandlare och smuggling av invandrare och prostituerade.

2002-23 s 11-12
"Imperiets ruiner"
Kommer Georgien någonsin att våga sig fram ur Rysslands skugga? Under de närmaste månaderna kommer USA att placera ut 150 militära utbildare i Georgien och skänka 64 miljoner dollar i militärt bistånd. Avsikten är att hjälpa de georgiska säkerhetsstyrkorna att hindra smugglare, illegala vapenhandlare och islamiska fundamentalister. Tjetjenska rebeller och fristyrkor med koppling till Al-Qaida kan idag röra sig fritt i delar av Georgien. Men Georgien ser också USAs hjälp som en möjlighet att stärka oberoendet gentemot USA.

2002-24 s 10
"Kaliningrad är en svårknäckt nöt"
Staden förfaller i kriminalitet, fattigdom och ohälsa. Miljöförstörelsen är stor. Man handlar med människor. Med narkotika och med stulna bilar. Stadsborna kan inte undgå att se att den sociala klyftan mellan dem och grannarna i Polen och Litauen vidgas för varje dag.

2002-26 s 13-14
"Kolchoserna sjunger på sista versen"
Den ryska duman har godkänt en kontroversiell privatiseringslag. Tio år efter det att den ryska regeringen inledde sin ryckiga övergång till kapitalism har den beslutat att eliminera ett av de mest långlivade arven efter den stalinistiska eran: kollektiviseringen av landets jordbruksmark. Putin säger att en reform av Rysslands otidsenliga äganderättslagar är nödvändig för den ekonomiska tillväxten. Bönderna är emellertid motsträviga. De fruktar att jordbruket ska privatiseras på samma korrumperade sätt som tidigare skett med statliga fabriker som bara berikade de redan rika.

2002-27 s 15-16
"Putin har blivit varm i kläderna"
Putin är noggrann, påläst, ambitiös och flitig - allt vad ryssarna önskar sig efter 15 år av tumult under Gorbatjov och Jeltsin. Han framträdde nyligen inför ett batteri av TV-kameror och omkring 700 journalister i Kreml. Det har gått två och ett halvt år sedan Jeltsin valde Putin som sin efterträdare. Den 49-årige Putin är en populär men gåtfull ledare. Hans offentliga framträdanden är sällsynta och noggrant förberedda. Han betonade att medlemskap i WTO är mycket viktigt för Ryssland men också att "vissa värderingar måste stärkas och ingjutas i folks medvetande". Här syftade han främst på den utbredda korruptionen som måste minskas.

2002-27 s 16
"Ryssland vann högsta vinsten"
På förra veckans G8-möte i Kanada fick Putin löfte om 20 miljarder dollar under 10 år för att förstöra ryska massförstörelsevapen.

2002-30 s 12-13
"De säger Njet till ryska språket"
Ryskan talas sällan alltmer utanför själva Ryssland. Förr talkade 90 % av invånarna i de sovjetiska territorierna ryska, idag färre än hälften och om 10 år kanske bara 10 %. En grund är nationalismen. Det egna språket var tidigare förbjudet, nu tar man skadan igen. Även i själva Ryssland angrips ryskan av framför allt engelskan. Putin stödjer en kampanj för ryskan med hjälp av sin hustru som är språkvetare.

2002-34 s 13
"Ryssland umgås med ondskans axelmakter"
Ryssland ingår ett femårigt avtal med Irak värt 40 miljarder dollar. Detta får Washington att dra öronen åt sig, eftersom det sannolikt påverkar president Vladimir Putins syn på USAs ansträngningar att avsätta den irakiske ledaren Saddam Hussein. Irak hoppas kunna få Ryssland att använda sin vetorätt i FNs säkerhetsråd om USA anhåller om FNs stöd till ett militärt anfall mot Irak.
Förra månaden lade Ryssland fram ett ekonomiskt samarbetsprogram med Iran och denna vecka tar landet emot den nordkoreanske ledaren Kim Jong-il.

2002-35 s 10-11
"En ny generation tar över Rysslands industri"
Jeltsintidens oligarker är borta.Flera av bankirerna gick under i rubelkollapsen 1998. Andra bannlystes ett par år senare när Putin valdes till president. En ny generation industriledare tar kontroll över produktionsapparaten. Åtta industrigrupper kontrollerar 85 % av intäkterna från Rysslands 64 största privata företag.

2002-36 s 11-13
"Rysk roulett"
Kriget i Tjetjenien och Rysslands kontakter med ondskans axelmakter stör relationerna mellan Moskva och Washington. Motsättningarna mellan USA och Ryssland börjar åter komma till ytan. Bland det som skapar problem finns Rysslands avsikt att upprätthålla goda förbindelser med Iran, Irak, och Nordkorea, länder som USA kallar ondskans "axelmakter". Ännu mer oroväckande är kanske att Rysslands krig i Tjetjenien på nytt börjar störa relationerna. Och att Washington är djupt oroat över att Georgiens suveränitet har kränkts. Ryssland upplevs inte som helt pålitligt så länge som landet bedriver ett illa kontrollerat inbördeskrig i Tjetjenien.

2002-42 s 8-9
"Ryssland målar en skev bild av verkligheten"
Den ryska ledningen säger att kriget i Tjetjenien är slut. Tjetjenerna håller inte med. Putin har slagit fast att Tjetjenien har slagit in på vägen mot fred och stabilitet. Men ryska soldater dödar och dödas i nästan dagliga sammanstötningar och attacker. Ryssland har fortfarande 85000 man i området. Det verkar som om soldaterna kommer att stanna kvar i Tjetjenien som en permanent garnison. De ska bevaka freden om den kommer någon gång.

2002-42 s 9-11
"Stövelklackstaktik stärker tjetjenernas motståndsvilja"
Ryssarnas bortglömda krig i Tjetjenien blir allt smutsigare samtidigt som risken ökar för att kriget sprider sig till områden utanför Tjetjenien. Den ryska arméns taktik - framför allt s k städoperationer har stärkt tjetjenernas motståndsvilja. Gerillan är långt ifrån slagen. Det mest oroväckande är att kriget nu tycks sprida sig över Tjetjeniens gränser, där det hotar att tända gnistan till en regional storbrand. Inom kort kommer Moskva att luftlandsätta trupper inne i Georgien i ett försök att krossa rebellerna. Detta kommer inte USA att gilla. Däremot har USA visat att de inte lägger sig i Putins behandling av tjetjenerna varav en del bevisligen har odlat kontakter med al-Qaida. De tjetjenska rebellerna har tonat ner sitt nationalistiska budskap till förmån för islamistisk symbolik.

2002-45 s 16-17
"Kreml skärper tonen"
Ryssland hoppas att den amerikanska regeringen skall klassificera rebellerna i Tjetjenien som fiender i kriget mot terrorismen. Gisslanddramat i Moskva har kallats för "Rysslands 11.september" och det kommer att få allvarliga följder för allt från etniska relationer och yttrandefrihet till medborgerliga rättigheter och utrikespolitik. I gisslandramat fick troligen gisslantagarna hjälp från lokala tjetjener i Moskva som hade agenter hos Moskvapolisen. Följden är att hela den tjetjenska affärsmannagruppen - läs en anständigare form av maffian, som tidigare haft en informell uppgörelse med ryska myndigheter - nu är myndigheternas måltavla.
pressen på Georgien har också hårdnat. Normal skulle gerillan i Tjetjenien tillsammans med sina arabiska allierade tagit sig in i Georgien för att övervintra när nu kylan sätter in. Om så sker kan det bli krig.

2002-45 s 18
"Ryssland tar i med hårdhandskarna"
I Tjetjenien intensifierar Ryssland jakten på motståndsmän och separatister. "Rebellerna värvar självmordsbombare runt om i Tjetjenien".

2002-46 s 21
"Offren för terrorstyret har namngivits"
En rysk människorättsgrupp har offentliggjort namnen på 640 000 personer som föll offer för det sovjetiska terrorväldet. De ryska myndigheterna säger att minst 20 miljoner föll offer för Stalins terrorvälde och att minst 10 miljoner dödades.

2002-49 s 8-9
"Sovjetiska ovanor gör sig påminda"
Vladimir Putin blir alltmer auktoritär men det tycks inte bekymra George Bush. Ingen kritik har riktats mot federala säkerhetstjänsten (FSD efter det misslyckade gisslandramat. Efter krisen har man i stället märkt en tydlig skärpning av kontrollen över medierna och en intensifiering av kriget i Tjetjenien. Kritikerna menar att detta avspeglar Ryssland mörka sidor. Den gamla säkerhets- och förtryckarapparaten är på väg tillbaka.

2003-1/2 s 20-21
"Moskva ser spår av internationell terror"
Arabiska terrorister misstänks ha medverkat i terrorattacken i Groznij. Myndigheterna som utreder det brutala självmordsattentatet i mellandagarna då minst 55 personer dödades och flera hundra skadades säger sig ha bevis för att de tjetjenska terroristerna samarbetade med arabiska terrorister när de förberedde dådet. Ryssland anklagar Maskhadov för att ligga bakom attacken. Maskhadov var president i Tjetjenien tills det senaste kriget bröt ut för 3 år sedan. Man anser att han vill visa sig "på styva linan" igen.

2003-1/2 s 21-23
"De växer som svampar ur marken"
Vladimir försöker skapa ordning och reda i Kaukasus med hjälp av en milis bestående av tjetjenska kollaboratörer. Styrkan infiltreras emellertid av motståndare och islamisterna lockar till sig allt fler anhängare. Terroristerna blir allt fler som ett svar på de brutala metoder Ryssland använder sig av för att stävja upproret. I Tjetjeniens moskéer värvar psykologiskt utbildade islamister nya soldater och självmordbombarkandidater bland unga tjetjener. Rekryterna förbereds för kriget mot de otrogna med hjälp av hjärntvätt.

2003-1/2 s 23
"Den ryska maffian hamnar mitt i smeten"
Kaliningrad är förmodligen den organiserade brottslighetens största fäste i Ryssland. Problemet är att Kaliningrad fr o m 2004 kommer att ligga mitt i Europeiska Unionen. Det är de låga lönerna och den bristfälliga infrastrukturen som skapar förutsättningar för en mycket stor svart ekonomi.

2003-16 s 4-5
”Sprickor i antikrigsalliansen”
Frankrike, Ryssland och Tyskland höll under veckoslutet ett toppmöte i St. Petersburg för att diskutera senaste tidens händelser, framför allt kriget i Irak. Mötet resulterade inte i något gemensamt uttalande utan snarare i tecken på att framför allt Tyskland försöker fjärma sig från den starkt USA-kritiska hållningen. Putin kritiserade amerikanernas export av en kapitalistisk, demokratisk revolution”. Schröder avstod från öppen kritik och denna påtagliga förändring i attityd signalerar att Schröder vill lämna Chiracs starkt USA-kritiska linje.
Alla de nya medlemsländerna i EU stöder USAs och Storbritanniens krig mot Saddam.

2003-17 s 10-11
”Det ljusnar för den ryska ekonomin”
Moskva är Rysslands nav i alla avseenden, men tillväxt och framtidstro börjar slå rot även ute i provinserna. Krokusstaden, ett köpcentrum med 200 lyxbutiker i en förstad till Moskva är så stor att kunderna åker runt i små elbilar. Här finns all världens lyx. Tillväxten har överskridit 5 % årligen i tre år. Bara Kina har högre tillväxt. Mycket i Ryssland koncentreras till Moskva men utsikterna är goda nästan överallt och framtidstron är stark.

2003-23 s 9-11
"Skenet bedrar"
Putins Ryssland är respekterat och det spelar åter igen en viktig roll på världscenen. Pricken över i kom för några dagar sedan i Evian när de sju stora industriländerna gav Ryssland fullvärdigt medlemskap. G7 blev G 8. Men den ryska inrikespolitiken är inte lika imponerande, och många frågar sig om Putin verkligen har kontroll över sitt stora rike. Han har gott anseende utomlands men har blivit mer sårbar på hemmaplan där det verkar som om hans dominans inom det statliga maskineriet börjar avta. Parlamentsval äger rum i Ryssland i december och i mars nästa år är det presidentval. Opinionsmätningar ger honom 70 % stöd och det mesta tyder på att han blir omvald.

2003-28 s 14
"Ryssland skakas av nya terrordåd"
Självmordsbombattentatet på en rockfestival som ledde till att 13 personer omkom och många svårt sårade fick president Putin att ställa in planerade resor. Attentatet stoppar inte regeringens planer på att hålla val och upprätta fred i den ryska provinsen Tjetjenien. Bombarna var kvinnor, och en hade tjetjenska ID-dokument. I en folkomröstning i mars godkände tjetjenerna en ny författning som innebär att provinsen knyts permanent till Moskva. Rebellerna i Tjetjenien vill emellertid inte ha det på det sättet utan fortsätter med sina terrorattentat, enligt den f d tjetjenska presidenten Mashkadovs representant i London Zakajev.

2003-29 s 9
"Kreml rustar för strid"
I december är det val till parlamentet. Parlamentet har godkänt en lag som innebär drastiska begränsningar för vad journalister får skriva om politiker under valkampanjen. Putins medarbetare i Kreml slår till mot landets notoriskt korrumperade polis. Polisen ska bättre hålla efter Rysslands affärskungar så att de inte blir politiska alternativ. Men det största hotet för Putins parti, Ett enat Ryssland, är ändå kommunistpartiet vars popularitet ökar, i förra månaden 29 %!

2003-29 s 10-11
"Kremls pakt med oligarkerna vacklar"
I början av sin ämbetsperiod ingick Putin i en pakt med oligarkerna att han inte skulle röra deras förmögenheter om de lovade att inte blanda sig i politiken. Moskvas kampanj mot misshagliga företagare intensifieras. Nu, fem månader före nästa val, vill Kreml köra bort dem från den politiska arenan. Det gäller särskilt den rikaste av dem alla, chefen för den mäktiga oljekoncernen Jukos, Michail Tjodorkovskij, som kan bli en farlig rival till Putin vid et kommande presidentvalet.

2003-29 s 11-13
"Två Ryssland: Moskva och resten"
Oljepengar och reformer förvandlar Moskva till en normal europeisk huvudstad, men den ryska landsbygden släpar efter i postsovjetisk efterblivenhet. Det finns ytterligare några "Välståndsoaser" som St. Petersburg. Det roliga är att denna utveckling i framtiden snarare skärps än att det ska bli en utjämning.

2003-29 s 13
"Det osynliga kriget"
Senaste tidens många självmordsbombningar i Tjetjenien har fört in kriget i en ny fas. Många undrar varför Putins allierade tiger still. Tony Blair och George Bush har accepterat Kremls påstående att kriget i Tjetjenien bara kräver "smärre polisinsatser" och att en "politisk process" har kommit igång. Men Ryssland har fortfarande 80000 soldater i och runt Tjetjenien. Putin har lyckats ge Ryssland en huvudroll i kriget mot terrorismen.

2003-33 s 4-5
"Putins nya krig står mot makthungriga miljardärer"
Jeltsins utförsäljning av ryska tillgångar i början av 1990-talet frambringade ett släkte av makthungriga miljardärer - men nu utmanar den statliga byråkratin deras ledande ställning. Fortfarande sitter Platon Lebedev, en central aktieägare i Yukos, Rysslands näst största oljebolag häktad efter anklagelser för aktiestöld från ett företag 1994. En ansökan om frigivning mot borgen har förkastats och åklagarna har hittat flera andra åtalspunkter. Vid Sovjetunionens fall för drygt 10 år sedan köpte nu groteskt rika "oligarker" (politiskt inflytelserika affärsmän) upp den ryska ekonomins kronjuveler i Jeltsins totala utförsäljning. Nu varnas dessa för att gå över gränsen, dvs blanda sig för mycket i politiken, framför allt inte påverka presidentvalet nästa år då Putin vill bli omvald.

2003-34 s 11
"Självmordsbombare kan stoppas"
Man kan förledas att tro att självmordsbombare är vansinniga varelser, som hjärntvättats av någon iman. Men de är även produkter av en politisk verklighet. Under de senaste 4 månader har 7 tjetjenska självmordsbombare varav 6 varit kvinnor dödat 165 personer. Gemensamt för självmordsbombare är att de är muslimer (undantag är srilankiska terrorister), unga och ensamstående med något slags religiös utbildning. De har politiska missnöjesanledningar.

2003-36 s 3
"Nu är det dags att begrava gammalt groll"
Månadens möten mellan president George Bush och kollegor i Europa och Ryssland kan ses som en isbrytarexpedition. Bush kommer att träffa Rysslands president Putin på Camp David sista veckan i september. Chirac kommer till ett lunchmöte i New York den 22 september i samband med sessionen i FNs generalförsamling och det blir till slut ett möte mellan Bush och Tysklands premiärminister Gerhard Schröder i FN-byggnadens sammanträdesrum.

2003-36 s 11
"Valkampanjen tar fart i Ryssland"
Den ryska demokratin erbjuder fler och fler alternativ men allt färre valmöjligheter. Valet står i vissa fall mellan bisarra visioner och absurda löften. Inom "blocket för Kreml" förväntas "Enade Ryssland" få 36 % av rösterna till duman i valet i december. Lika stor andel förväntas Kommunisterna få.

2003-36 s 12-13
"Presidentvalet i Tjetjenien sätter Putin på prov"
Tio män utmanar Kremls administratör i kampen om att leda det krigshärjade och upproriska Tjetjenien. Presidentvalet hålls den 5 oktober. Kremls handplockade man, Akhmad Kadyrov, är inte särskilt populär och väntas inte få många procent av rösterna. Men själva presidentvalen ändrar inte mycket. Vad landet behöver är en plan, lagar, långsiktigt ekonomiskt program och man måste lösa människornas dagliga bekymmer.

2003-39 s 24-25
"Björnar, vulkaner och olja drar folk"
Det glesbefolkade och karga östligaste Ryssland anar ett ekonomiskt uppsving. Förra veckan omkom guvernören i Sakhalin i en helikopterolycka men detta kan inte förhala regionens utveckling. Händelserna den 11 september har fått USA, Kina och Japan medvetna om östra Rysslands energipotential och om att det är nödvändigt att dra ett streck över historien och gamla territoriella anspråk. Dessutom kommer snart ett stort antal turister vara intresserade av att få uppleva enastående fiske, björn- och renjakt, skidåkning och nästan total ödslighet.

2003-42 s 10-11
"En olustig balansakt för Putin"
Under de 4 år som gått sedan landets förste president, Boris Jeltsin, plockade upp honom från det politiska dunklet har Vladimir Putin styrt in Ryssland på en stabil, demokratisk enligt västerländskt mönster som enligt honom är oåterkallelig, om än inte fullbordad. Samtidigt står han bakom det som hans kritiker kallar en stadig nedmontering av de demokratiska rättigheterna. Hans släckte nyss ner den sista oberoende nationella TV-stationen. Hans regering står bakom valregler, som bokstavligen förbjuder medier att bevaka kandidater. Ryssland är fortfarande ett slutet rättssystem där rättssäkerheten inte står på någon stabil grund, korruptionen är utbredd, få känner ett medborgerligt ansvar och det finns fortfarande områden dit utlänningar inte får komma.

2003-44 s 13
"Ryssland slår vakt om sitt inflytande"
Vladimir Putin har invigt Rysslands första flygbas i Centralasien sedan Sovjetunionens sammanbrott. Den ligger i närheten av den kirgisiska huvudstaden Bisjek. Den har inrättats för att skydda Kirgisien, där den islamistiska fundamentalismen är på frammarsch. Den ligger inte långt från militärbasen Minas där USA har 2000 soldater.

2003-45 s 7
"Kreml angriper oligarkerna"
Tiden rinner ut för det jeltsintrogna gardet i Kreml. Vladimir Putins stabschef, Alexander Volosjin, har lämnat in sin avskedsansökan. Flera högt uppsatta personer med nära kontakter med den ryska affärseliten manövreras bort. Lojaliteten mot Ryssland oligarker kolliderar med de mer radikala idéer som förfäktas av Putin och hand medarbetare. En stark grund för detta är att hindra oligarker med eget intresse av det stundande presidentvalet.

2003-45 s 8-9
"Monster och monarker för Putins talan inför valet"
Kampanjen inför parlamentsval och presidentval har börjat. Moskvas invånare möter bilder av Lenin, Dzerzjinskij och Ivan den förskräcklige varje morgon på väg till jobbet. I Ryssland där demokratin beror på vem som definierar den. Putin tycks ha uppfattningen att ett land vars historia har präglats av diktatorer måste ha en autokratisk ledning för att göra framsteg. Värst drabbats har de ryska medierna. Söker Putin och hans vänner makten för dess egen skull?

2003-46 s 8-10
"Viljornas kamp"
Oljekungen Michail Khodorkovskij har alltid trotsat Putin. Nu sitter Rysslands rikaste man fängslad av Rysslands mäktigaste man. Tidigare fanns det en överenskommelse mellan oligarkerna (de nya privatkapitalisterna) att om de inte lade sig i politiken så skulle inte Putin ingripa i affärerna. Khodorkovskij accepterade inte dessa politiska förhållningsregler och han har gång på gång trotsat presidenten. Han har sponsrat flera politiska partier i duman och vill bygga ett block som ger hon stort politiskt inflytande. På sikt är han ute efter presidentämbetet.

2003-46 s 11-12
"Makten är av traditionen viktigare än ekonomin"
Det finns många tecken på att den ryska historien är en sammanhängande enhet hur dramatiska brytningarna än är mellan den ena eran och nästa, från Tsarryssland, via Sovjetunionen till dagens Ryssland. Ett gemensamt element är de ryska härskarnas tendens att prioritera makten framför ekonomin. Detta förklarar varför Ryssland aldrig levt upp till sin ekonomiska potential. Ett annat gemensamt element är bemötandet av dissidens. Så länge som publiken är begränsad tillåts de intellektuella värda sitt missnöje. Men vad som sprids via TV som når den stora massan av människor måste noggrant kontrolleras. I dag har Kreml nästan total kontroll över TV. Den värsta relikten från de gamla systemen är korruptionen. Det handlar inte bara om de skumma affärerna och morden utan kanske mest on den moraliska korruptionen som tränger in i livets alla aspekter och som gör att känslan av heder försvinner.

2003-46 s 12
"Oligarkkriget"
Striden mellan Yukos och Kreml har bara börjat. Khodorkovskij har avgått som VD för att göra det möjligt för Yukos att fortsätta producera olja. Den nye chefen Simon Kukes har de internationella investerarnas förtroende. Putin låtsas inte om att det finns ett samband mellan åklagarens attacker mot Yukos och Khodorkovskijs inblandning i politiken.

2003-48 s 11-12
"De demokratiska partierna riskerar att utplånas"
Parlamentsval stundar i Ryssland, men landets demokratiska partier håller på att förstöra sina chanser genom att angripa varandra i stället för att samarbeta. Det reformvänliga Yablokopartiets störste finansiär sitter i fängelse, datorer med kampanjmaterial är beslagtagna och väljarna är besvikna på den demokratirörelse som partiet initierade och brukade leda. Både "Yabloko" och "Högerunionens krafter", SPS vars ledare är Tjubais, som är det enda parti som stöder en marknadsorienterad demokratisk politik riskerar att få mindre än 5 % väljarstöd. Dessutom bekämpar de varandra. I så fall kommer duman att bestå enbart av regeringstrogna partier, det största är "Enade Ryssland", vars enda kampanjlöfte är att stödja president Putin och av ett kommunistparti som kännetecknas av sovjetnostalgi.

2003-48 s 13-14
"Problemen började i de ryska skatteparadisen"
De stora ryska oljebolagen kanske lagliga men definitivt oetiska metoder väckte anstöt bland makthavarna i Moskva. I de arktiska regionerna var företagsskatten bara hälften av den i Moskva och många av oljebolagsägarna blev snabbt mycket rika.Den ryska oljeindustrin har hjälp Ryssland att passera Saudiarabien som världens största oljeproducent. Därför blev det räfst och rättarting, och den störste av dem alla Khodorkovskij, hamnade bakom lås och bom. Putin vill också ha en större del av kakan.

2003-50 s 12-13
"Putins vänner stärker sin ställning"
Kremltrogna partier vann en jordskredsseger över Ryssland liberala demokratier. Enade Ryssland fick 37 % av rösterna, kommunisterna fick bara 13 % och de två västinriktade partierna Yabloko och Högerunionen nästan utrotades eftersom de troligen får under de 5 % som krävs för representation i duman. Putin kontrollerar nu nästan två tredjedelar av duman. Han kan nu ändra författningen så att han kan väljas en tredje gång. Han får hjälp av två uttalat nationalistiska partier, Zjirinovskijs parti och ett nybildat, Fosterlandspartiet som tillsammans fick 21 % av rösterna.

2004-06 s 5
"Putins utmanare har inte en chans"
Startlistan i det ryska presidentvalet blir allt mindre. Ingen av kandidaterna har ens en rimlig chans att hota den sittande presidenten. En kandidat har underkänts och två andra, som båda är affärsmän, har dragit tillbaka sina kandidaturer. Två av de mest framträdande kandidaterna, Irina Khakamada och Sergeij Glazijev, fick inte stöd från sina respektive partier som i stället valde att stödja Putin.

2004-07 s 12
"Bomben får alla Moskvabor att känna sig otrygga"
En bombexplosion i Moskvas tunnelbana krävde minst 40 människoliv. President Putin påstår sig vara säker på att tjetjenska terrorister låg bakom dådet. Troligen var attentatet en självmordsbomb. Attentatet har stärkt misstänksamheten mot alla kaukasier. Vladimir Zjirinovskij kräver att alla kaukasier lämnar Moskva. Han kräver också införande av nattpatruller och nattligt utegångsförbud.

2004-07 s 13
"Rybkin är spårlöst försvunnen"
Mysteriet med den försvunne presidentkandidaten. Åklagarämbetet i Moskva har inlett en mordutredning i fallet med den försvunne presidentkandidaten Rybkin. Han är en av Putins 5 utmanare i presidentvalet den 14 mars. Talesmän för Kremltrogna partier menar att Rybkin själv arrangerat försvinnandet för att misskreditera presidentvalet.

2004-10 s 12-13
"Varför fick regeringen gå?"
Putin avskedade sin regering, men ingen förstår varför det skedde just nu. Efter presidentvalet den 14 mars och Putins återinstallation skulle regeringen hur som helst tvingats avgå. Hans åtgärd tycks åtminstone gjort valet intressantare.

2004-10 s 12
"Putins icke-kampanj har börjat.
På hans kampanjsida på Internet pekas ut ekonomisk tillväxt, kampen mot fattigdomen och arméns styrka som Putins huvudsakliga framgångar under de gångna fyra åren. Ivan Rybkin som åter dykt upp har meddelat att han fortfarande kandiderar till presidentposten. Hans parti, Liberala Ryssland, stöds av affärsmannen Berezovskij som fått politisk asyl i London. I Ryssland riskerar han att åtalas för ekonomisk brottslighet.

2004-10 s 13
"Ett otippat kort"
Putin utsåg överraskande Mikhail Fradkov, som är chef för Rysslands delegation vid EU, till ny premiärminister. Han är varken en kollega från den ryska presidentens tidiga dagar i St Petersburg eller en tidigare medlem av säkerhetstjänsten FSB, men lär ha arbetat för dess föregångare KGB.

2004-10 s 13
"Putin förklarar sig"
Han ville avvärja förhalning i samband med bildandet av en ny regering. Andra tror att avsättandet av regeringen syftade till att liva upp den tråkiga valkampanjen. Putin är en så säker segrare i presidentvalet att det finns risk att valdeltagandet blir så lågt att de blir ogiltigt.

2004-10 s 14-15
"Ryssland och den europeiska unionen"
Mörka moln tornar upp i öster. Strategerna i Bryssel talar inte längre hoppfullt om en "ring av vänner" runt den utvidgade unionen. Enligt en aktuell policydeklaration från EU-kommissionen har Ryssland problem med demokratin, de mänskliga rättigheterna och pressfriheten. Relationerna mellan EU och Ryssland närmar sig en postsovjetisk bottennivå. Denna analys markerar en skarp omsvängning från fjolårets optimism.

2004-11 s 10-12
"Nu duger inga ursäkter längre"
Putin har nästan all makt och just därför måste han infria sina löften. Ryssarna accepterar inte längre tidigare rimliga förklaringar till att deras levnadsförhållanden aldrig blir bättre. Ryssarna kommer att döma Putin efter ekonomins måttstock inte politikens. Han har redan börjat med reformer som återupprättar privat egendom. Han vill ta kampen mot det motsträviga byråkratin som på alla sätt kommer att försöka motarbeta honom. Ute i landet är det många som fortfarande tänker kommunistiskt.

2004-12 s 18-19
"Putin vann som väntat"
Det rådde knappast någon entusiasm bland de väljare, som nu har givit Putin chansen att styra landet i fyra år till. Putin fick 70 % av rösterna, en företrädare för kommunistpartiet Nikolaj Kharitonov fick 14 %,alla övriga kandidater under 10 %. Putins seger var självklar redan innan valet. Han ensam rådde över hela informationsapparaten. Valdeltagandet överskred 50 %.

2004-12 s 20
"Putin har givit Ryssland självförtroende"
Putins omval är kulmen på en process som har återfört makten till Kreml och givit regeringen stark dominans i de ryska nyhetsorganisationerna. CIA anser att Putin försöker återerövra stormaktsstatus via bl a tilltagande militära aktiviteter och förstärkt försvarsbudget.

2004-16 s 6-7
"Vladimir Putin i fyra år till"
President Vladimir Putins förutsägbara och övertygande seger i det ryska presidentvalet tidigare i år fick många bedömare att varna för att den ryske presidenten nu är lika mäktig som Stalin var på sin tid. Putin har inlett sin andra mandatperiod med en mindre, mer lojal regering, ett lydigt parlament och ännu lydigare medier. 37 % av ryssarna tycker att Putin är den störste ryske ledaren sedan tsartiden. Men trots att Rysslands ekonomiska tillväxt har utropats till ett ekonomiskt under lever majoriteten av landets invånare fortfarande i fattigdom. Putin framställer sig som vänsterpolitiker, men i verkligheten företräder han högern.

2004-18 s 9
"Tvistefrågorna Ryssland/EU är lösta"
Frågor kring östutvidgningen har länge diskuterats. Nu har man kommit överens om regler för handeln mellan Ryssland och den lilla ryska enklaven Kaliningrad som kommer att ligga helt med gränser till EU-länder. En stridsfråga som inte lösts är de ryska minoriteternas rättigheter i Estland och Lettland.

2004-21 s 21
"Rebelledare erkände mord"
Rysslands mest eftersökte person, den tjetjenske krigsherren Shamil Basaijev, säger att det var han som låg bakom mordet på Tjetjeniens president för en tid sedan. Han hotar också att döda ännu fler Moskva-trogna tjetjenska ledare samt den ryske premiärministern. Basaijev uppger att han beordrade mordet på Kadyrov efter ett domslut i en islamisk domstol.

2004-23 s 8-9
"Den forna supermaktens livsfarliga arv"
Oskyddade gamla vapendepåer i de forna sovjetrepublikerna hotar både människor och miljö. Armébaserna har förfallit till ammunitionstippar som utgör hundratals relativt oskyddade vapenlager runt om i det forna Sovjetunionen. De finns särskilt i de 14 f d sovjetrepublikerna. Risk finns att terrorister tränger sig in och stjäl vapen men rostiga bomber och rostig ammunition utgör också ett hot mot miljön och mot människorna som bor i närheten av depåerna. Flera allvarliga explosioner har också skett.

2004-25 s 8-9
"Putins lömska dubbelstrategi"
President Putin framställer sig gärna som korruptionens värsta fiende, men belöningar, privilegier och nepotism genomsyrar både hans regering och byråkrati. På Transparency Internationals lista över korruptionen i världen där de mest korrupta länderna hamnar sist, finns Ryssland på 86:e plats av 135. Anatolij Nasonov utnämndes i mars till chef för det ryska vägverket. Han krävde direkt att alla löpande kontrakt skulle avbrytas så att två andra företag som båda till hör Nasonovs son Pavel skulle kunna tjäna stora pengar. För några år sedan blev Sivenko chef för den statliga Alkoholkommittén. Idag har han en förmögenhet på 220 miljoner dollar. Två miljarder euro har använts fel eller hamnat i fel fickor under de fyra gångna åren i Tjetjenien. Jeltsins f d rådgivare, Satarov, påstår att den ryska byråkratin har fördubblats sedan Sovjetunionens fall och att korruptionen har ökat "lavinartat" de senaste ett och ett halvt åren.

2004-28 s 14-15
"Kreml släpper inte taget"
Moskva tolererar inget annat än lojala ledare i Tjetjenien. Ryssland vill ha ett snabbt nyval av president sedan den nyss tillträdde presidenten Kadyrov mördats. Strategin går ut på att överföra den politiska makten till tjetjenska ledare som är lojala mot Moskva samtidigt som en rysk styrka stannar kvar i republiken för att besegra eller åtminstone hålla den livskraftiga gerillan i schack. Valet blir den 29 augusti och den förmodade favoriten generalmajor Alu Alkhanov är både Moskvatrogen och medlem i samma klan som Kadyrov.

2004-31/32 s 10-12
"Flykten från norr"
104000 personer i Vorkuta väntar på flyttbidrag. För ca 60 år sedan deporterades en miljon interner till Sibirien för att hacka kol i den arktiska permafrosten. När de var som flest bodde det 200000 personer i Vorkuta. En minoritet, i allmänhet är de födda i staden, älskar den för dess extrema klimat och för de många bekvämligheter som inrättats. Men stadens ekonomi har aldrig fungerat. Processen att utvinna mineraler är mycket ineffektiv. Enda sättet att öka produktiviteten är att minimera antalet permanenta invånare. Men det är dyrt för Ryssland att flytta dem och inrätta nya bostäder och skaffa arbeten på annat håll.

2004-33 s 5-6
"Vad vill Putin - och vem är han?"
Åsikterna om Ryssland under Putin går mer isär än någonsin tidigare. Ryssarna beundrar hasn ungdom, hans klarsynthet, hans stålnackade återhållsamhet och hans förkärlek för ordning och reda. Många ryssar anser att deras liv idag är lugnare och bättre Utländska investerare som drog sig ur landet efter regeringens kollaps 1998 har återvänt i stor skala. Dessa lovprisar den allt mer stabila ekonomin, den ökade konsumentmakten, energin och uppfinningsrikedomen hos entreprenörerna.
Men politiska liberaler i såväl Ryssland som Västeuropa betraktar landet med ökande oroskänsla. De ser en auktoritär ledare som förtrycker media och vill stoppa de fria ordet, som har placerat f d hemliga agenter och soldater i regeringen och har fråntagit de båda kamrarna i parlamentet all reell makt. Hans "reformer" är i bästa fall ineffektiva, i värsta fall rena rama skämtet.
Det som idag står klart är att en öppen ekonomi och ett stängt politiskt system inte kan fungera särskilt väl tillsammans. Den tungrodda byråkratin skadar ekonomin.

2004-35 s 4-5
"Årets rättegång i Ryssland är en enda stor gäspning"
Åklagaren Dmitri Shokhin försöker bevisa att oljemagnaten Mikael Khodorovskij och hans partner Platon lebedev är skyldiga till skatteflykt och bedrägeri. Och det blir troligen lätt. Merän än 12 år sedan Sovjetunionens fall finner ryska domstolar fortfarande att de anklagade är skyldiga i 99,2 % av fallen. Shokhin tröttar ut alla genom att högt läsa upp dokument samlade i 227 pärmar.

2004-35 s 8
"Terrorister häktade i Ryssland"
Fem misstänkta islamistiska terrorister har häktats i Ryssland de senaste månaderna. En av dem är medlem i gruppen Hizb ut-Tahrir och har bott illegalt i Ryssland sedan 2000. Hizb ut-Tahrir avser att ge makt åt Islamistiska ledare i arabländer. Tre andra anklagas för att vara medlemmar i Islamic Movement i Uzbekistan, en grupp som kämpade jämsides med al-Qaida och talibanerna.

2004-37 s 10-11
"Ryssland förklarar krig mot terrorismen"
I ett tal till nationen sa president Putin att ockupationen av den sydryska staden Beslan var en attack mot hela Ryssland och att hela det ryska samhället måste göra motstånd mot terroristernas försök att splittra landet. Antalet dödsoffer i den våldsamma upplösningen av gisslandramat uppgick till minst 330 varav minst hälften var barn. Myndigheterna uppgav att terroristerna var militanta islamister varav de flesta var tjetjener.

2004-37 s 12
"Pyrande rivaliteter i Kaukasien"
Hämndlystnad varslar om mera blodspillan i Kaukasien. Ingusjien och Nordossetien har varit i konflikt sedan tsartiden p g a stora kulturella skillnader mellan övervägande kristna nordosseterna och de ingusjiska muslimerna. Ett krig mellan de båda staterna 1992 väckte mycket onda känslor. De ingusjiska muslimerna deltar i tjetjenernas kamp mot den ryska regeringen. Risk finns nu för att det kristna folket i Nordossetien låter sin ilska och förtvivlan över det bestialiska brottet mot deras barn vända sig mot muslimerna i Ingusjien.

2004-37 s 12-13
"Terroristerna överlistar myndigheterna"
Terrorattentaten blir alltmer sofistikerade och samordnade. Förövarna är inte desperata frihetskämpar utan brutala, dödsföraktande krigare, som har specialiserat sig på att döda. Attackerna har från och med teaterattentatet dödat tusen ryssar, varav de flesta varit civila med liten eller ingen anknytning till den tjetjenska konflikten. De ryska myndigheterna utgår från att gisslandramat planerades av Shamil Basajev, Tjetjeniens mest notoriske och mordiske krigsherre och att det finansierades av en arabisk man med kontakter med Al-Qaida, Abu Omar al-Seyf. Själva attentatet ska ha letts av Magomed Jevlojev, som påstås vara ledare för de rebellstyrkor som opererar inne i Ingustjien.

2004-37 s 14
"Terrorn har Ryssland i sitt grepp"
Våldet i Ryssland säger mer om misslyckad inrikespolitik än om terrorism. Tusentals barn och vuxna var de ofrivilliga deltagarna i den skräckhistoria som började den 1 september när skolan i staden Beslan i Nordossetien ockuperades av terrorister. Gisslantagarnas krav var att Ryssland skulle dra tillbaka sina styrkor från Tjetjenien och släppa tillfångatagna tjetjener. Omvärlden uttryckte genast sin solidaritet med Ryssland. För vanliga ryssar blev händelsen en skräckfylld påminnelse om minst sju tidigare terrordåd under det gångna decenniet. En grupp som kallar sig Islamboulibrigaderna tog på sig förra veckans bombdåd på en tunnelbanestation i Moskva.

2004-37 s 15
"Det lilla kriget blev en böld som plågar hela Ryssland"
Tjetjenien blev mycket större och värre än vad ryssarna hade räknat med. När Jeltsin valdes till president 1999 lovade han att krossa separatisterna i Tjetjenien. Men det visade sig vara svårt att hindra terroristdåd och att förgöra terroristerna på ett effektivt sätt. I dag färgas konflikten av en känsla av dödläge och utmattning och av att tjetjenerna har fått stöd av "arabiska krigare" utifrån. Många av dessa är radikala islamister.

2004-38 s 10
"Trovärdigheten brister"
Aslan Maskhadov föddes i Kazakhstan 1951 av tjetjenska föräldrar som hade deporterats av Stalin 1944. Han engagerade sig i självständighets rörelsen som växte fram under Sovjetunionens sista dagar och valdes till Tjetjeniens president 1997. Han ansågs under en period av USA som en lämplig förhandlingspartner. Han påstås 2002 ha utnämnt krigsherren Basajev till överbefälhavare. När Basajev tog på sig ansvaret för attentatet mot Dubrovkateatern i Moskva kom Mashadovs fördömande av sin militära ledare för sent och för vagt. USA tyckte att han kommit för nära terroristerna och hans trovärdighet minskade.

2004-38 s 10-11
"Rysslands svarta änkor"
Tjetjenska kvinnor dras in i terrorismen. Det senaste avskyvärda terrordådet i skolan i Beslan i södra Ryssland avslöjar att tjetjenska kvinnor är engagerade i chockerande våldsamma handlingar. Varför de hemfaller åt terror är en hett debatterad fråga. De kallas sjakhidki, den ryska varianten av det arabiska ordet för "heliga krigare" som offrar sina liv. Ingen av de senaste fyra kvinnorna var s k "svart änka" dvs maka till någon man som dödats i "befrielsekriget". Däremot var alla fyra skilda. Deras grannar påstår att de var skilda eftersom de inte kunde få barn vilket är något skamligt i det tjetjenska samhället. En av dem hade en bror som greps av den ryska säkerhetspolisen för tre år sedan.

2004-38 s 11
"Koppling till bin Ladin"
Shamil Basajev föddes 1965 i Tjetjenien. 1991 stod han tillsammans med Boris Jeltsin på barrikaderna i Moskva. Han blev känd 1995 under den första stora gisslantagningen i Budennovsksjukhuset i södra Ryssland. 1997 förlorade han i valet mot Maskhadov. 1998 var han Tjetjeniens premiärminister i 6 månader. 1999 besökte hans sändebud bin Ladins fäste i Afghanistan där al-Qaidaledaren gick med på att stödja den separatistiska rörelsen i Tjetjenien.

2004-39 s 10-11
"Vladimir Putin stärker sin makt"
Rysslands guvernörer ska i fortsättningen utses personligen av presidenten. Putin har löst problemet med uppstudsiga guvernörer genom att slopa guvernörsvalen. I praktiken har han bestämt sig för att styra allting från Moskva. Kritikerna kallar presidentens plan ett ödesdigert slag mot Rysslands bräckliga demokrati. De menar att Putins verkliga mål är att ta kontroll över mera pengar. Den som vill bli guvernör måste betala en hemlig avgift på 50 miljoner dollar eller mer till "en hemlig fond" som Putin kontrollerar.

2004-39 s 11-12
"Bush ifrågasätter demokratin i Ryssland"
USAs president George Bush har offentligt kritiserat Rysslands president Vladimir Putin och varnat denne för att han undergräver demokratin i Ryssland genom att centralisera makten. Putin är Bushs vän men Bush står under press under valkampanjen att öppet vända sig mot urholkningen av demokratin i Ryssland. Bushs rival om presidentskapet, John Kerry, har öppet kritiserat det som händer i Ryssland.

2004-39 s 12
"Jeltsin varnar för att demokratin är i fara"
Rysslands förste ledare efter Sovjetunionens sammanbrott, Boris Jeltsin, har utfärdat en förtäckt varning för att president Vladimir Putins beslut att stärka presidentmakten undergräver de demokratiska friheterna. "Vi får inte göra avsteg från andemeningen i den författning som antogs i en folkomröstning 1993" menar den nu 73-årige Jeltsin.

2004-40 17
"Ryssland skärper tonen"
Georgien står under allt hårdare press från Ryssland. Fyra ryska militärhelikoptrar har kränkt georgiskt luftrum i Kodoridalen som ligger i den separatistiska provinsen Abchasien som existerar som en internationellt icke erkänd republik under beskydd av ryska styrkor. Majoriteten av invånarna är ryska medborgare. Georgiska flygplan hotas med att inte få landningstillstånd i Moskva om det georgiska luftfartsverket inte betalar sina skulder i tid.

2004-41 s 3
"Dags att göra slut?"
De "ryska" värderingar som Putin hyllar när det gäller mänskliga rättigheter och stark stat, gör integrationen med väst omöjlig. I fortsättningen kommer den ryska energiförsäljningen till väst att existera parallellt med ömsesidig misstänksamhet - precis som under Sovjetunionens sista år.

2004-43 s 13
"Vad är det Kreml har i kikaren?"
President Putins andra mandatperiod går ut 2008. Sedan kan han inte väljas om såvida inte grundlagen ändras. En utbredd misstanke är därför att Kreml vill skapa en parlamentarisk republik i vilken Putin blir ledare för partiet Enade Ryssland och premiärminister medan en lokal galjonsfigur utnämns till presidentposten som då kommer att vara mycket försvagad. Den av Putin idag styrda duman har nämligen stiftat lagar som gör det mycket svårare för nya politiska partier att bildas.

2004-50 s 13
"Putin misstog sig"
Rysslands ledare trodde att han hade kontroll över Ukraina tills ukrainarna visade att så inte var fallet. Högsta Domstolen beordrade att valomgången skulle göras om. Att både USA och EU öppet stödde förslaget är den värsta skymf som drabbat Putin under sina nästan fem år som president. Men den f d KGB-översten överger inte drömmen om ett Kreml med internationellt inflytande och makt i första taget.

2004-50 s 14
"Lojalitet före kompetens i Putins Ryssland"
Moskva beslöt tidigare i år att ställa in guvernörsvalen i Rysslands 89 regioner och i stället utnämna regionledarna centralt. Parlamentet godkände den nya ordningen i förra veckan. Vladimir Putin påstår att han är bättre än väljarna på att utse regionala ledare. Problemet är bara att han så få att välja bland. Han föredrar personer med bakgrund i militären eller säkerhetstjänsten.

2004-52 s 19-20
"Vladimir III"
Vladimir Putin gjorde bort sig i fråga om Ukraina, men på hemmaplan är det ingen som ifrågasätter honom. Ryssland - och världen - måste nog räkna med Putin i fortsättningen också. Putins postsovjetiska imperium verkar starkare än någonsin. Medierna är redan tämjda. Lagen om att presidenten ska tillsätta regionala ledare är godkänd och en annan lag gör duman mindre självständig. Ryssland ökända oligarker har också fogat sig. Boris Berezovskij och Vladimir Gusinskij som inte ville samarbeta har gått i exil. Michail Khodorkovskij har suttit i fängelse sedan oktober 2003. Putins enda problem är att om han vill vara president efter 2008 måste han ändra författningen eller ordna en pålitlig efterträdare och komma igen 2012.

2004-52 s 20-21
"Putin befäster Kreml"
President Vladimir Putin håller fast vid sin kurs mot en sträng stat. Nya lagar, som stärker centralmakten, cementerar Kremls befogenheter för flera år framåt. Samtidigt ökar oron bland Rysslands oligarker för att skattepolisen ska bli ännu mer nitisk.

2005-1/2 s 16-18
"Dominoeffekten"
Kommer Ukraina orangea revolution att sprida sig? Vladimir Putin och hans män i Ryssland tycks misstänka det. Många i Kreml beskyller USA för vad som hänt i Ukraina. Det är en omfattande konspiration som syftar till att isolera Ryssland. Kreml är också upprörd över USAs stöd till "rosenrevolutionen" i Georgien. I Vitryssland visar den auktoritära ledaren, Europas sista "stalinist", Lukasjenko att han är orolig. Mest frispråkig har Askar Akajev i Kirgisien varit. Han uppmanar alla regimer i forna Sovjetunionen att "resa vapen". Uppståndelsen runt Rysslands gränser påminner om 1989.

2005-3 s 20-21
"Goda grannar trots ofred"
Japan och Ryssland knyter allt närmare kontakter efter decennier av ömsesidig misstro. Det finns inget formellt fredsavtal efter andra världskriget på grund av en dispyt om en ö. I 200 år har japaner och ryssar hållit varandra under misstänksam uppsikt i Nordostasien. Men nu får Kina ambitioner att bli regionens stormakt Japan och Ryssland att söka stöd hos varandra. Japan har en åldrande befolkning vars pensioner kommer att kosta så mycket att man måste krympa militärbudgeten med 4 %. Rysslands konventionella styrkor är idag bara en skugga av vad de var på Sovjettiden. Ryssland blir alltmer beroende av diplomati och kärnvapen.

2005-3 s 22-23
"Kreml spelar ut sitt Kinakort"
Kreml gör eftergifter gentemot Kina, men det är inte troligt att detta är ett förspel till ändrad strategi. Sedan det blivit klart att västmakterna engagerat sig för en "rysslandovänlig" presidentkandidat i Ukraina föreslog Rysslands försvarsminister att Ryssland och Kina skulle genomföra sin första gemensamma militärövning någonsin. Relationerna mellan Ryssland å den ena sidan och Europa och USA å den andra har försämrats av allt från Irak till Tjetjenien. Från Kina riskerar Ryssland inte samma kritik gör inskränkningar i det demokratiska systemet.

2005-5 s 7
"Putin förnekar sig inte"
Rysslands president, Vladimir Putin, fick feta rubriker för sina försök att manipulera det ukrainska presidentvalet, men vad gör han i Abkhazien, regionen vid Svarta Havet som varit mer eller mindre autonom sedan 1993? Det visar sig att han agerar på samma sätt där. I valet 2003 vann oppositionens Bagapsh stort över den sittande presidentens kandidat Khadzjimba. Då vägrade presidenten Ardzinba att avgå. Putin som stöder Khadzjimba slutade med att skicka pensioner till f d sovjetiska arbetare och allt humanitärt bistånd suspenderades. Putin hotade med full blockad från Ryssland om tog makten. Nu har man enats om en kompromiss enligt vilken Khadzjimba placeras på Bagapshs lista som vicepresidentkandidat.

2005-6 s 10-11
"Ryssland vill ha ett finger med i spelet"
Kreml försöker balansera USAs inflytande i Mellanöstern genom att i skymundan lansera egna initiativ i Iran och Syrien. Moskva välkomnar att valet kunde hållas i Irak och erbjuder sig att hjälpa till i landet samtidigt som Ryssland fortsätter stödja Irans kontroversiella kärnkraftsprogram. Ryssland vill också förbli en aktiv partner i den arabisk-israeliska konflikten och överväger att återuppta sin roll från kalla kriget som vapenleverantör till Israels arabiska grannländer i syfte att skapa militär balans i den oroliga regionen. Iran liksom Ryssland "motsätter sig en enpolig värld som domineras av USA". En del bedömare i Moskva menar att Ryssland bara försöker återerövra den internationella diplomatiska tyngd, som Sovjetunionen hade".

2005-7 s 5
"Moskva stod stilla"
Under veckoslutet förlamades Moskva av den största protestdemonstrationen sedan Putin tillträdde. Man protesterade mot reformer som syftar till att ersätta sovjettidens sociala förmåner med kontanta utbetalningar. Förmånerna som kallades privilegier gav gamla och handikappade rätt till gratis transporter och rabatter på livsmedel och mediciner.

2005-8 s 114-15
"Det ryska imperiet är oroväckande skakigt"
Situationen i norra Kaukasien blir allt instabilare, vilket kan får svåra följder för Ryssland och på sikt hota hela Rysslands enhet som land. Konflikten i Tjetjenien sprider sig utanför landets gränser, över hela norra Kaukasien som utmärks av fattigdom som fortplantar sig och dåligt politiskt styre. Näst Tjetjenien är det Dagestan som är mest instabilt. Religiös extremism, våldsamma gangstergäng och svårdefinierad etnisk rivalitet härskar i landet. Men det är Ingusjien, Tjetjeniens lilla granne i väster, som har drabbats hårdast av det smittsamma våldet. Landets säkerhetsstyrkor, Rysslands FSB, efterträdare till KGB, förvärrar problemen. Ingusjien är fullt av tjetjenska flyktingar som inte vågar återvända hem trots att förhållandena där har förbättrats. Men just förbättringen kan vara en av orsakerna till försämringen i grannländerna som där lett till sjunkande intäkter vid de tjetjenska gränskontrollerna och minskade intäkter av smuggling och bedrägerier. Det är den ena anledningen. Två andra är den dramatiska historien och kroniskt vanstyre. Ett virrvarr av etniska motsättningar i och mellan republikerna; urgamla och bestående tvister, ett sammelsurium av språk; klanbaserade rivaliteter, krig mot Ryssland: detta är norra Kaukasiens historiska arv.

2005-8 s 16
"Ryssland säljer kärnladdat material till Iran"
Ryssland ska före maj månads slut leverera 90 ton brännbart material till det iranska kärnkraftverket i Bushebr. I avtalet som gäller i 10 år ingår att Ryssland ska ta hand om använda bränslestavar. Irans myndigheter varnar att landet kommer att besvara varje attack mot landets kärnkraftsanläggningar med full styrka.

2005-10 s 9
"Potentiell Putinrival sporrar spekulationerna"
Ett år efter det han sparkats som Putins premiärminister kritiserar Mikhail Kasyanov nu sin forne chefs politik och meddelar att han själv kunde tänka sig att ställa upp i presidentvalet 2008. Detta har lett till spekulationer om huruvida han är näringslivets favoritkandidat, en Kremlstyrd marionett eller om han vill försäkra sig om att undgå att arresteras för korruption. Två personer till har anmält intresse, Gennady Seleznev, f d talman i Duman och Vladimir Zjirivnovskij, ultranationalist. Enligt konstitutionen kan inte Putin ställa upp 2008.

2005-12 s 9
"Imperiet krymper"
Första var det Georgien, sedan Ukraina och nu Moldavien, snart har Putin förlorat kontrollen över ännu en del av det forna Sovjetunionen. Och till hösten är det presidentval i Kirgisien. Fortsätter det så här kan det betyda slutet på Putins regim. Under det gångna året har Voronin, som i Moldavien tog makten 2000 på en uttalat Moskvatrogen plattform bytt kurs och talar nu om integration i EU.

2005-12 s 10-11
"Försoningens svåra konst"
Putin och Justjenko är på kollisionskurs men de behöver varandra. Ukrainas ambitioner att närma sig EU gör att Putin hopp om en frihandelszon orealistisk. Framtiden för den ryska Svarta Havsflottan i Sebastopol på Krim kan då också äventyras. Att utnämna Julia Timosjenko, som är föremål för en rysk utredning om korruption, till regeringschef misshagar också starkt Kreml.

2005-15 s 12-14
"Revolutionsbacillen sprider sig"
Efter revolutionen/kuppen i Kirgisien växer besvikelsen över president Vladimir Putin i Moskva. Hotet om att revolutionsbacillen ska sprida sig till fler f d sovjetrepubliker tas på stort allvar. Georgierna behövde flera månader för att störta Sjevardnadzes regim, och ukrainarna åtta veckor för att göra samma sak. Det forna nomadfolket kirgiserna slog alla rekord: den första muslimska f d sovjetrepubliken fick iväg president Akajev på bara två timmar. Nu är Armenien den enda kvarvarande proryska republiken i det postsovjetiska området. Moldavien är i konflikt om den Moskvaberoende separatistiska regionen Transdnjestr. I Vitryssland demonstrerar folket mot diktatorn Lukasjenko. 2006 är det presidentval där. I Kazakstan kommer den sittande presidenten, Nazarbajev, att möta hårt motstånd från oppositionen nästa presidentval 2006. Den förre amerikanske säkerhetsrådgivaren Brzezinski talar om "Rysslands självisolering". Ryssland tolkar varje västerländskt framsteg som ett nederlag för Moskva. Ryssland kunde ha bytt kurs både i Ukraina och Kigisien men valde att satsa helt på de regimer som var "dödsdömda". Ryssland vill hellre med våld stödja de diktatoriska regimerna än understödja demokratiska förändringar.

2005-15 s 14
"Nästa anhalt för Khodorkovskij"
Den forne miljardären Michail Khodorkovskij riskerar att hamna 10 år i ett sibiriskt arbetsläger dömd för bedrägeri och skattebrott. Khodorkovskij var tidigare majoritetsägare i oljekoncernen Yukos. Arbetslägren är indelade i fyra kategorier och följer den sovjetiska gulagtraditionen med omänskliga förhållanden.

2005-17 s 12
"Får vem som helst leda G8?"
När man låter Vladimir Putin ta över ledningen för G8 länderna undergräver detta inte bara gruppens trovärdighet utan också den amerikanska regeringens, vars uttalade mål är att främja demokratisk utveckling. Enligt ordningen ska Ryssland ta över det roterande ordförandeskapet i G( i sommar. Det skulle inte spela någon roll för G8 pm planerna ändras eftersom Ryssland inte tillför särskilt mycket på G8s toppmöten. Ryssland är inte involverat i den makroekonomiska styrningen av världsekonomin eller i formuleringen av regler för global handel eller i kampen mot den globala fattigdomen. Bush måste diskutera kriterierna som gäller för ledarskap i G8. Han måste kräva garantier av Putin på minst tre områden: fortsatt liberalisering av ekonomin, ingen inblandning i grannländernas politik och garanti för fria, oberoende medier.

2005-18 s 3-4
"Den ryska segerfesten river upp gamla sår i Europa"
Firandet av segern över nazisterna för 60 år sedan väcker minnen av ett mörkt kapitel i Rysslands historia. Det blir ståtliga ceremonier till minne av Rysslands seger över Nazityskland för 60 år sedan. Detta är för Kreml en ljuspunkt i Rysslands för övrigt svarta 1900-tals historia. Men för många andra fick segern 1945 en mörk baksida s och förebådade det kalla krigets 45-åriga delning av Europa. Stalins triumf i på östfronten för 60 år sedan gjorde Sovjetunionen till en supermakt, men den ledde till en katastrof för Central- och Östeuropas länder, som i 45 år pinades bakom järnridån under Kremls järnhand. Polen invaderades och splittrades av både Tredje Riket och den ryska armén och dess militära och intellektuella elit mördades av Stalins bödlar. De ryska myndigheterna har lagt ner en 14-årig utredning av massakern i Katyn där Stalins hemliga polis mördade 21768 polska officerare, intellektuella och präster. Polackerna betraktar denna händelse som krigsförbrytelse och folkmord. Kreml har heller aldrig upphävt eller tagit avstånd från den s k Molotov-Ribbentroppakten, som uppkallades efter Sovjetunionen och Nazitysklands utrikesministrar. Janusz Reiter, f d polsk ambassadör i Tyskland säger att "Putin försöker modernisera den sovjetiska mytologin så att den tjänar Rysslands aktuella behov".

2005-19 s 10
"EU och Ryssland bekräftar samarbetsviljan"
EUs ledande företrädare och den ryska regeringen har enats om "fyra friheter" som grund för en fördjupning av samarbetet. Man är överens om ett närmare samarbete i utrikespolitiken och ekonomin, samt större kulturellt utbyter och frihet att resa. Ryssland vill att EU lättar på visumreglerna för ryska medborgare och Bryssel kräver att Ryssland tar tillbaka de medborgare som vistas illegalt i EU. EU stöder Rysslands inträde i WHO och är själva mycket intresserade av att säkra sitt energibehov på lång sikt med hjälp av Rysslands väldiga olje- och naturgastillgångar.

2005-24 s 12-16
"Putins Ryssland - Demokratin sätts på undantag"
Peter Blaker och Susan Glaser har alldeles nyss utkommit med en bok "Kremlin Rising: Vladimir Putin's Russia and the End of Revolution". De har gjort intervjuer med dussintals ryska politiker, inklusive Putin-rådgivare för att beskriva Putins väg till makten och hans kampanj för att konsolidera auktoriteten i Kreml. Många har krävt att få vara anonyma av rädsla för repressalier. Ett exempel från boken är beskrivningen av hur Putin styr och stoppar massmedia som inte helt följer honom och beundrar honom vad han än gör. När ubåten Kursk förliste i Barents hav i augusti 2000 presenterade t o m den statligt kontrollerade Kanal Ett kritiska rapporter inklusive intervjuer av förtvivlade hustrur till besättningsmännen. Putin blev rasande och tog personlig kontakt med TV-kanalen och skällde ut journalisterna för att "ha lyssnat på två horor bara för att angripa mig!" "Putin var övertygad om att sanningen, verkligheten, inte fanns. Han tror bara på (politisk) teknik", enligt det dåvarande nyhetsankaret Sergeij Dorenko. Putin drev sedan ut Berezovskij som kontrollerade Kanal Ett, och Vladimir Gusinskij, ägare till den oberoende TV-kanalen, ur landet och tog själv kontroll över båda.

2005-24 s 16-17
"Inget lyxhotell precis"
Michail Khodorkovskij byter livsstil. Han ska nu tillbringa 9 år i fångläger dömd för skattebrott och bedrägeri. För ungefär ett år sedan var Michail Khodorkovskij var 15 miljarder dollar som chef för Yukos ett av världens största oljebolag. Idag har han 2 miljarder kvar och är därmed världens rikaste fånge. Fångarna väcks kvart i sex och måste arbeta hela dagen.

2005-24 s 17
"Attentat på nationaldagen"
Ryssland firade i lördags sin nationaldag, men ett bombattentat mot ett tåg på väg från Groznij till Moskva överskuggade festligheterna. Man tror att det var tjetjenska separatister som låg bakom dådet. 15 personer skadades varav 2 mycket allvarligt. Nationaldagen firas till minne av den 12 juni 1990 när det ryska parlamentet bröt med Sovjetunionen och utropade suveränitet.

2005-28 s 9-10
"Gammal fiendskap håller i sig"
Polen och Ryssland har ovanligt svårt att dra jämt nu för tiden.
Polska bedömare menar att Ryssland inte har lyckats skapa sig en ny identitet efter det kalla krigets slut. Detta gör att Ryssland har behållit många av den ryska imperialismens aspekter, önskan att dominera grannländerna och motståndet mot att fläcka det egna ryktet genom att erkänna begångna övergrepp. Varje dag hörs ilskna eller fula kommentarer från politiker och kommentatorer på den ena eller andra sidan. Och de hårda orden skvallrar om att det fortfarande råder stor osäkerhet och misstänksamhet i Östeuropa efter det kalla kriget.

2005-37 s 7-8
"Grannar med horn i sidan"
Trots att det är länge sidan Sovjetunionen upplöstes är det fortfarande mycket spänt mellan Lettland och Ryssland. Vid den senaste fotbollsmatchen i Riga mot Ryssland bar många ryssar i publiken tröjor med bokstäverna CCCP eller bolsjevikernas mössor från inbördeskriget. Många ryssar besökte innan matchen Ockupationsmuseet i Riga och ropade "Stalin, Stalin". Ryssland kritiserar Lettland för dess behandling av 400000 rysktalande i Lettland som kräver att de ska få godkänt prov i lettiska och lettisk historia innan de beviljas medborgarskap.

2005-37 s 8-9
"Penningkistorna svämmar över"
De stigande oljepriserna har fyllt Rysslands penningkistor. En del vill spara pengarna till sämre tider, andra vill spendera dem - och några försöker stjäla dem. Som världens största oljeproducent näst Saudiarabien kontrollerar Ryssland en enorm och snabbt växande naturtillgång. Fler Bentley säljs i Moskva än någon annanstans i världen. En stor del av intäkterna går dock direkt in i en "stabiliseringsfond" som upprättades i fjol som ett slags nationell spargris inför sämre tider. Fonden var 1 juli värd 2 miljarder dollar kommer att överstiga 52 miljarder före årets slut. Ryssland fortsätter att betala av på sin utlandsskuld.

2005-38 s 20-22
"Bortom Sibirien"
Kremls ökade makt över Rysslands regioner har fått oavsiktliga följder. I fjol meddelade president Vladimir Putin att Rysslands guvernörer i fortsättningen skulle utnämnas av honom själv i stället för att väljas. Han tog därmed tillbaka de befogenheter som hans företrädare Boris Jeltsin hade överlåtit åt landets 89 regioner. Det utmärkande för regionerna nu är därför inte bara kriminalitet utan också en ökad lojalitet med Moskva.

2005-40 s 9
"I Moskva betalar man för en glimt av de superrikas överdådiga lyx"
Superrika ryssars överdådiga konsumtion kom till allmän kännedom nyligen när en "miljonärsmässa" öppnade i utkanten av Moskva. Där kan man få se vad stadens 88000 dollarmiljonärer och 33 miljardärer gör med sina pengar. 7000 vanliga Moskvabor betalar 150 kr per dag för att få se bland annat en Lamborghini, en diamantring stor som en golfboll. Hårtransplantat och kläder tillverkade av dollarsedlar.

2005-42 s 15
"Elden sprider sig"
Oroligheter och blodigt våld sprider sig från Tjetjenien till andra områden i norra Kaukasien. Den 13 oktober bröt väpnade strider ut i huvudstaden i Kabardino-Balkarien, som är en halvautonom republik i norra Kaukasasbergen. Det var "kaukasiska frontens" muslimska soldater som anföll en vapenbutik och ett antal federala anläggningar. Gisslan togs. Det muslimska våldet är inte längre begränsat till Tjetjenien.

Här finns en bra beskrivning av de sju halvautonoma ryska republikerna Kabardino-Balkarien, Ingustien, Tjetjenien, Dagestan, Norra Ossetien, Södra Ossetien och Abzjarien.
Här finns kartor över alla Rysslands republiker.

2005-42 s 15
"Rysslands politik underblåser extremismen"
Observatörer anser att konfliktens spridning är ett resultat av att de ryska säkerhetsstyrkorna i Tjetjenien och Ingusjien bryter mot de mänskliga rättigheterna. Detta radikaliserar invånarna som också lever under mycket svåra ekonomiska förhållanden.

2005-43 s 10-11
"Allt går att köpa för pengar"
Korruptionen är Rysslands största problem. Den har ökat lavinartat sedan 2001. I Transparency Internationals senaste "korruptionsindex" hamnar Ryssland jämsides med Niger, Sierra Leone och Albanien. Stora summor betalas för att slippa göra militärtjänst och för att få en plats på Universiteten. Företagens mutor är dubbelt så stora som den federala budgeten. En orsak är att kommunismen inte tog hänsyn till personlig egendom, en annan är den snabba privatiseringen.
I hela norra Kaukasien har korrupta, lokala ledare monopoliserat ekonomin.

2005-43 s 12
"Rikemansbarnen isoleras från verkligheten"
De rika i Moskva håller sina barn bakom lås och bom medan rädslan för oroligheter växer. Ryssland har 36 dollarmiljardärer och 88000 dollarmiljonärer medan medelinkomsten är 250 dollar per månad. Många av dessa bygger höga murar runt sina egendomar. Det första folk vill ha är säkerhet. Ett sådant område är Malakovka i Moskvas utkant.

2005-46 s 20
"Tronföljden klarnar"
Rysslands president, Vladimir, Putin, utnämnde i måndags sin stabschef, Dimitrij Medvedev, till förste vice premiärminister. Försvarsminister Sergeij Ivanov utnämndes samtidigt också till vice premiärminister. Bedömare tolkar utnämningen av Medvedev som att han är Kremls favorit som efterträdare till Putin, som inte får ställa upp för omval i nästa presidentval 2008.

2005-48 s 16-17
"I väntan på den stora branden"
I och runt Kreml diskuterar alla vem som ska ersätta Putin, men Rysslands framtid ligger långt från Moskva.
I huvudstaden Naltjik i Kabardino-Balkarien iscensatte beväpnade militanta extremister en blodig attack för en månad sedan. 126 människor dödades och en ny front i Rysslands brutala Tjetjenienkrig öppnats. Ryssland fruktar en "storbrand" i det övervägande muslimska södra Ryssland. En brand som Putin tänker släcka "med hänsynslöshet". Under de senaste månaderna har det varit stridigheter mot upproriska islamister både i Dagestan och Ingusjien. De ryska myndigheterna har en lista på flera tusen misstänkta militanta islamister i området. Människor grips vid minsta misstanke. Ibland kan det räcka med att de besökt en moské eller bär slöja.

2006-4 s 9-10
"Lite kyligare vindar från Moskva"
Det kan hända att Rysslands president, Vladimir Putin, kan bidra konstruktivt till en lösning av krisen mellan Iran och västmakterna, men Ryssland har också tagit över ordförandeskapet i G8, och Putin är inte det slags partner, som västmakterna hoppades på. Många pekar på Yukosaffären som detonerade i juli 2003 som en viktig vändpunkt. Ryssland inblandning i de ukrainska valen förra vintern antyder att den demokratiska processen för Putins del bara är ett medel för att legitimera makten, inte ett mål i sig. När det gäller Iranfrågan menar en engelsk expert att Ryssland har smak för "kontrollerad spänning", det vill säga diplomatiska situationer på gränsen till konflikt. Rysslands inflytande minskar om ryssarna antar exakt samma hållning som USA och EU eller om krisen löses snabbt.

2006-4 s 12-13
"Gasstopp skylls på Ryssland"
Georgien fick ingen gas från Ryssland när kylan var som starkast. Det berodde på explosioner i gasledningar på ryskt territorium. Georgiens president Michail Saakasjvili misstänker att Ryssland försöker hämnas på Georgien för dess försök att göra sig oberoende på energiområdet.
Tidigare under januari har gasleveranser stoppats till Ukraina och Moldavien på grund av oenighet om priset.

2006-4 s 13-14
"Imperiet slår tillbaka"
Kreml har återvunnit sin självsäkerhet och visar var skåpet ska stå. Orsaken är uppenbar, med den starka ekonomin som hålls under armarna av höga oljepriser och ett imponerande budgetöverskott på sju procent, kan Ryssland göra sitt inflytande gällande på ett sätt som inte har varit möjligt på en hel generation.

2006-11 s 6
"Telefonsamtal till Putin"
Europadomstolen för mänskliga rättigheter i Strasbourg har sedan 1998 tagit emot mer än 28000 brott om anmälningar mot de mänskliga rättigheterna från ryska medborgare. De flesta anmälningarna gäller maktmissbruk hos polisen och korruption i rättsväsendet. Domstolen har fällt utlåtanden i 106 av dessa fall och funnit den ryska staten skyldig i 90 fall. Nyligen tillerkändes Aleksejk Mikhejev 250000 euro i skadestånd för att han blivit felaktigt anklagad för våldtäkt och mord 1998. Offret dök upp oskadd några dagar senare. Polisen hade fått Mikhejev att erkänna under tortyr mel elchocker i öronen, en metod som brukar kallas "telefonsamtal till Putin". Hur handskas Kreml med dem som försöker stoppa oegentligheter och fel? Tystar dem.

2006-13 s 21-23
"Putin blickar österut"
Förra veckans toppmöte mellan Kina och Ryssland åskådliggjorde den ena supermaktens uppgång och den andras fall. Vilken av de två auktoritära, kapitalistiska staterna i Asien är den verkliga supermakten, Ryssland eller Kina? Ryssland har gott om oljepengar, men Kinas handelsöverskott är större och Kina som är världens 4: e största ekonomi har rätteligen större anspråk på att var medlem i G8 än Ryssland. Sibirien som är större till ytan än Kina men som bebos av bara 30 miljoner ryssar planeras bli Kinas stora energileverantör, olja och vattenkraft, samtidigt som alla konsumtionsvaror redan är kinesiska. I en förstad till Novosibirsk i Sibirien finns 52 vetenskapliga institut och 18000 forskare. Mycket av deras arbete köps upp av Kina. Kina har ett stort behov vetenskap och teknik. Det ryska nationalistiska partiet Rodina fruktar att Kina kommer att ta över hela Sibirien och på sikt hotar "Moder Ryssland". Samtidigt finns det andra ryssar som ser samarbete med Kina som en fördel, en panasiatisk allians kan i framtiden bli starkare än USA!

2006-15 s 3-4
"Det hettar till som under det kalla kriget"
Den allt hårdare kritiken mot den ryska regeringen med anledning av att de demokratiska institutionerna har försvagats, Moskvas inblandning i de forna sovjetrepublikerna angelägenheter och utnyttjandet av energiresurserna som politiskt vapen tas inte väl emot i Moskva och irriterar Kreml. Ryssland kan helt enkelt inte acceptera att Ukraina blir medlem i Nato. Ryssland Svarta Havsflotta har sin bas på Krimhalvön som tillhör Ukraina.

2006-15 s 5-7
"En fnurra på tråden"
Bör Ryssland uteslutas ur den exklusiva G8-gruppen? För några veckor sedan avslöjades att Rysslands ambassadör i Irak har överlämnat amerikanska krigsplaner till Saddam Hussein strax före invasionen och därmed medvetet utsatte amerikanska soldater för livsfara. Många amerikaner anser nu att Ryssland ska ut ur G8-gruppen eller åtminstone att president Bush ska bojkotta gruppens närmaste möte i Sankt Petersburg.

2006-15 s 6
"Ryssland inventerar"
Ryssland kommer att återkräva egendom och tillgångar värda miljoner dollar som gick förlorade i samband med Sovjetunionens upplösning. Man håller på att sammanställa en inventarielista över egendom som tillhörde den ryska staten före och efter den bolsjevikiska revolutionen 1917.

2006-15 s 8
"Moskva manar till lagspel"
Rysslands utrikesminister Lavrov besökte nyligen Tyskland där han påminde om att västmakterna inte bör kritisera dagens Ryssland, eftersom det är just så starkt och enat som väst har önskat sig. Tyskland är fortfarande en av Rysslands viktigaste samarbetspartners i väst trots förbundskansler Merkels försök att balansera om Tysklands utrikespolitik till förmån för USA och EU. Ryssland har tjänat mycket pengar på energiexport och har betalat tillbaka sina skulder till Parisklubben. Detta har stärkt landets självförtroende. Ryssland vill vara neutral och ideologifri i sina utrikespolitiska ställningstaganden och eftersträvar inga konflikter mellan olika civilisationer.

2006-15 s 9
"Rysk vinblockad mot Georgien och Moldavien"
I vintras ströp Ryssland gasleveranserna till Ukraina och nu stoppar Ryssland importen av vin från Georgien och Moldavien. Viner från dessa länder har tidigare utan konkurrens dominerat den ryska marknaden. Ryssland som i många år ansökt om medlemskap i Världshandelsorganisationen och som anser att USA stoppat dessa försök använder nu handeln som ett politiskt redskap för att straffa två "satellitländer" som närmat sig USA och EU.

2006-18 s 4-5
"Putin vek sig för den allmänna opinionen"
Putin gav order om att en planerad oljeledning ska gå på ett tryggt avstånd från Bajkalsjön som är världens största färskvattenreserv. Oljeledningen Ostsibirien-Stilla havet kommer att transportera 1,6 miljoner fat olja per dag och skulle enligt planerna gå bara 800 m från Bajkalsjön men nu blir det 4 mil därifrån till en kostnad av 500 miljoner dollar extra.

2006-18 s 5
"Vänskapen håller"
På det första tysk-ryska toppmötet sedan Tyskland fick en ny förbundskansler underströk både Angela Merkel och Vladimir Putin att relationerna mellan dem och deras länder är goda. Affärsmännen, som följde med Merkel till Tomsk, hade en lång lista på önskemål, men listan på ingångna avtal, som de fick med sig hem, var betydligt kortare. Toppmötets egentliga syfte var att visa att förhållandet mellan Tyskland och Ryssland inte har förändrats i grunden sedan regeringsskiftet i Berlin.

2006-19 s 8
"Ekonomisk krigföring"
Ryssland har ökat den ekonomiska pressen på Georgien genom att bannlysa importen av mineralvatten från Borjomi till Ryssland. Ryssland påstår att produkterna är skadliga för hälsan eller innehåller giftiga substanser. Georgien misstänker att de straffas för att de inte är tillräckligt lydiga eller lojala.

2006-22 s 4
"Fantomsmärtor skadar förhållandet mellan EU och Ryssland"
Ryssland beskyller EUs östeuropeiska medlemmar för att förgifta unionen med "spöken från det förgångna". De koncentrerar sig på forna tiders oförrätter vilket har försämrat EUs relationer med Moskva. Detta framkom vid förra veckans toppmöte mellan EU och Ryssland vilket för övrigt dominerades av energifrågor och lättnader i visumrestriktioner för resande.

2006-23 s 8-10
"Putins Ryssland verkar bekant"
Vladimir Putin har fullbordat sin överhöghetsstat med ett organ som ska hålla uppsikt över Rysslands civila samhälle. Det handlar om en honorärsklubb av sovjetisk typ. Den nya församlingen får en röst i politiken, men den kan inte fatta några beslut. Processen syftar bland annat till att urholka växande kritik från amerikanerna om att statsledningen i Ryssland är i färd med att inskränka de medborgerliga rättigheterna. 42 av de 126 "medborgarna" har utnämnts direkt av Putin för att de "tjänat fosterlandet". 42 rekryterades bland framstående herrar och damer i ledande och rikstäckande organisationer och den sista tredjedelen utnämndes av provinserna. Många organisationer har uteslutits på grund av brister i "lojalitet mot överhögheten". Förfarandet påminner mycket om det sovjetiska kommunistpartiets områdeskommittéer.

2006-28 s 16
"Terrorledare dödades i Ingusjien"
Det tjetjenske rebelledaren Shamil Basajev, som organiserade terrorattentatet mot en skola i Beslan 2004, har dödats av ryska säkerhetsstyrkor. Det är en fjäder i hatten för president Vladimir Putin inför G8-mötet. Basajev började sin karriär som tjetjensk frihetskämpe, blev alltmer involverad islamist som kämpade för "ett kalifat från Svarta till Kaspiska havet". Han låg bakom flera av de blodigaste terrorattentaten i Ryssland sedan 1995. Han dödades i en nattlig räd i Ingusjien, som gränsar till Tjetjenien.

2006-29 s 19-22
"Putins Ryssland"
G 8 ländernas ledare samlades under veckoslutet i St Petersburg, där de mötte en självsäker, oljerik och auktoritär värd, som i likhet med många av sina landsmän anser att det är Rysslands öde att vara en stormakt. För att hålla ihop detta imperium behövs enligt Putin ett auktoritärt styre. Ryssland är konstitutionellt olämpligt för demokrati. Ryssland är på väg att lämna västs "solsystem" och är i färd med att bygga ett eget. För många ryssar är livet tveklöst mycket bättre nu än 1999 när Boris Jeltsin lämnade över presidentposten till Vladimir Putin efter 10 år av kupper, krig och ekonomisk katastrof. Men omkring en fjärdedel lever fortfarande i fattigdom och genomsnittligt har Ryssland bara återtagit den levnadsstandard som det Sovjetunionen hade 1990.

2006-29 s 23-24
"Jakten på gas ökar klyftorna mellan fattiga och rika"
Fjärran från civilisationen, längst i norr på den ändlösa tundran, sliter en hel armé av arbetare för att hålla president Vladimir Putins vision av det nya Ryssland vid liv. Omkring 90 % av den ryska gasen påträffas i Yamal-Nenet som är en självständig region. Gasarbetarna som utvinner och bearbetar gasen har höga löner och skyddas av ett välfungerande socialt nät. Jämfört med majoriteten av ryssarna på landsbygden lever de som kungar. Gazproms 30000 anställda sitter tryggt i knäet på Kreml. De garanteras social trygghet hela livet, höga pensioner och subventionerad semester.

2006-34 s 6
"Kreml bildar "oppositionsparti""
Putins understödjande parti, Förenade Ryssland, som dominerar det ryska parlamentet, är avtrubbat och håller på att förlora väljarkårens stöd. Ryssland skulle därför behöva ett nytt part som ska vara helt och hållet Kremlkontrollerat, men som ska presenteras för väljarna som en opponent eller ett alternativ till Förenade Ryssland. Det ska heta livets parti.

2006-38 s 8-9
"Tomma tunnor skramlar mest"
Det starka Ryssland är ett hjärnspöke. I själva verket är Ryssland svagt och blir svagare. Den militära makten är svag, därom vittnar det misslyckade testet av den mycket omskrivna Bulavaraketen i augusti. Soldaterna är undernärda och demoraliserade. Krigsmakten plågas av självmord, alkoholism och korruption. Folkmängden minskar med 750 000 årligen på grund av låga födelsetal och ovanligt höga dödstal. Alkoholism är ett allvarligt problem liksom narkotikamissbruk. Ryssland har den största frekvensen av tuberkulos i Europa och aidsepidemin har ännu inte kulminerat.

2006-38 s 8-9
"Från sovjetisk klasskamp till etniskt krig"
Det etniska motsättningarna i det ryska samhället ligger och sjuder så när under ytan att nästan vad som helst kan få dem att koka över. Invandrare från Kaukasien, särskilt Tjetjenien ägnar sig åt affärsverksamhet och lever synbart bra. Många ägnar sig dock åt kriminalitet. Att de kommer från andra länder och "uppträder som kungar" retar de ryska ungdomarna som ofta lever under sämre förhållanden.

2006-38 s 10-11
"Det ryska syndromet"
Rysslands demografiska utveckling väcker bekymmer, speciellt som aidsepidemins konsekvenser blir riktigt kännbara först om några år. Födelsetalen har stabiliserats på en nivå långt under den som behövs för att bevara folkmängden konstant. Dödstalen är dubbelt så höga som i Västeuropa. Den förväntade livslängden för män, 59 år, är jämförbar med den i det svarta Afrika. Självmord är vanligt. Många dör i trafikolyckor. Mord är 20 gånger vanligare än i Västeuropa. Det finns en uppenbar bov i dramat, alkohol, särskilt starksprit. Ibland är det sprit som inte är avsedd för mänsklig konsumtion och ofta är det smuggelgods. Hjärtsjukdom och våld, två dödsorsaker är starkt alkoholrelaterade. Andra orsaker är rökning, utsläpp, inklusive radioaktivitet och ett förskräckligt och korrumperat hälsovårdssystem. Och allt kommer bara att bli värre när aids slår igenom.

2006-39 s 10-12
"Putins pyrrhusseger i Tjetjenien"
Kreml hoppas att Tjetjeniens unge starke man förmår upprätthålla Rysslands brutala seger i Tjetjenien. Det handlar om Ramzan Kadyrov, Tjetjeniens 29-årige premiärminister. Han är en före detta rebell som Ryssland utsåg till Tjetjeniens främste krigsherre i maj 2004 sedan hans far, president Ahmad Kadyrov, hade mördats. För att vinna kriget använder han sig av den så kallade Kadyrovtsy, en irreguljär privatarmé vars 10 000 före detta rebeller bär amerikanska fältuniformer och svarta T-shirts med en bild av ledaren, Ramzan Kadyrov. Kadyrov har utnämnts till hedersledamot i Rysslands vetenskapsakademi och i juni i år fick han en magisterexamen i ekonomi och en hedersprofessur vid Humanistiska akademin i Moskva!
Problemet för Putin är att sedan det stoppats i Tjetjenien har det islamska motståndet växt i andra sydryska republiker. Freden i Tjetjenien kan visa sig bli ett förspel till blodiga konflikter i Tjetjeniens grannskap.

2006-40 s 10
"Moskva bryter alla förbindelser med Georgien"
Åtgärden ses som en vedergällning mot Georgiens gripande förra veckan av fyra ryska militärofficerare som misstänks för sabotage. Ryssland har trappat upp grälet med Georgien trots att "spionerna" har frigivits. Relationerna mellan Georgien och Rysslands försämrades markant i januari 2004 då Michail Sakasjvili tog makten i rosenrevolutionen eftersom han valt en tydligt västinriktad kurs. Relationerna har förgiftats ytterligare av dispyterna om de separatistiska regionerna Abchazien och Sydossetien som egentligen tillhör Georgien men som hellre vill vara självständiga eller tillhöra Ryssland.

2006-41 s 10
"Ännu en regimkritiker har tystats"
Många kan ha haft intresse av att tysta den ryska journalisten Anna Politkovskaja - hon hade fiender i flera olika läger. Hon hittades död i sin bostad i lördags kväll. Hon hade skjutits i huvudet med pistol. Mordet ser ut som ännu ett försök att döda en regimkritiker. Hon hade få jämbördiga kolleger i Ryssland. Hon var korrespondent för Novaja Gazeta och var känd som en av Rysslands främsta människorättsaktivister. Novaja Gazeta uppger att Politkovskaja höll på att avsluta en artikel om den tjetjenska regeringens tortyr av regimmotståndare.

2006-41 s 11-12
"En tragisk konflikt"
Dåliga relationer mellan Washington och Moskva är inget nytt. Men den här gången riskerar Amerika att möta någonting som det lyckades undvika under hela det kalla kriget: en väpnad konfrontation mellan en USA-allierad och Moskva i Rysslands närområde. I september sade president Putin att om väst erkänner Kosovos självständighet så kommer Ryssland att göra detsamma med de georgiska separatistiska regionerna Abchazien och Sydossetien. Samma regler bör tillämpas överallt menar han. Sydossetien har utlyst en folkomröstning om självständighet i november. Washington å sin sida har skickat militära rådgivare till Georgien och hjälpt till att rusta den georgiska armén.

2006-43 s 6-7
"Kritik biter inte på Putin"
Putin har väl inövade motargument när EUs ledare kritiserar brister och avarter i det stora Ryssland. Toppmötet i Lahtis mellan EU och Ryssland handlade främst om energiavtal. EU har erbjudit Ryssland ett frihandelsavtal i utbyte mot större tillgång till Rysslands energimarknad något som också är ett krav för att Ryssland ska bli medlem av WTO. Avtal om energileveranser är mycket viktiga för EU men Putin är inte beredd att applicera marknadsprinciper på energisektorn och bryta Gazproms monopol. Putin avfärdar också kritik vad gäller mänskliga rättigheter och landets stöd åt utbrytarregionerna i Georgien. Han säger att EUs viktigaste uppgift är att "bevara kristenheten i Europa".

2006-47 s 11
"Kreml förnekar mordförsök"
En före detta rysk spion, KGB-översten Alexander Litvinenko, vårdas på en intensivavdelning på ett sjukhus i London, för förgiftning med det dödliga giftet tallium, en giftig metall som används i råttgift. Litvinenko, som har undersökt mordet på den ryska journalisten Anna Politkovskaja, blev sjuk efter en måltid på en sushirestaurant i London.

2006-47 s 12
"Rysslands dubbelspel i Kaukasien"
I och med att Sovjetunionen brakade samman tog ryssland farväl av imperiet och blev en nationalstat. Detta förklarade ordföranden i den ryska federationens utrikesutskott, Michael Margelov, för många år sedan. Men nästan meddetsamma tvingades han nyansera sitt uttalande, eftersom den ryska federationen - trots förlusten av republiker i söder och väster - alltjämt var en stat med flera olika folk och på sätt och vis ett imperium. Tjetjenien, Abchasien, Syossetien, ja hela Georgien ligger faktiskt inom Rysslands intressesfär.

2006-49 s 8
"Nära utlandet ligger ändå närmast"
Vladimir Putin återupplivar gamla kontakter. Han behöver dem. Den skadliga strålningen från mordet på den före detta ryske spionen Alexander Litvinenko i London var kanske liten men de diplomatiska konsekvenserna för Ryssland kunde inte ha varit allvarligare. I förra veckan var Vitrysslands president Lukasjenko värd för ett toppmöte med OSS, ett forum för alla exsovjetiska länder utom de tre baltiska staterna. Där lyckades Vitryssland och Ryssland komma överens om det framtida priset på den gas som Ryssland ska leverera. Lukasjenko hade tidigare fruktat stora prisökningar och därför föreslagit att Ukraina och Vitryssland skulle koordinera sin politik. Det förekom också ett visst närmande mellan Ryssland och Moldavien. Ett förbud mot export av vin och kött till Ryssland kommer att hävas.

2006-49 s 9-10
"Hur farligt är Ryssland?"
Giftmordet på en rysk regimkritiker och före detta spion väcker farhågor om att mörka krafter håller på att ta över i Moskva. Det alltmer självsäkra Ryssland, rikt på olja och gas, har börjat uppträda som en internationell buse. Ryssland har stängt av energileveranser till Europa, utövat utpressning mot före detta sovjetiska satellitstater som Ukraina och Georgien och vägrat samarbeta med USA i fråga om sanktioner mot Iran. Ryssland har blivit ett land där korruptionen är systematisk, där det enda som garanterar ordning och säkerhet är mutor och skyddspengar och där kontraktsmord är lika vanliga som företagsuppköp på Wall Street. Politik och profit är så insnärjda i varandra att några av höjdarna i Kreml kontrollerar en del av landets största företag.

2006-49 s 11-12
"Spionen levde och dog i en värld av våld och förräderi"
Den 7 juni 1994 utsattes bilen i vilken en av Rysslands mäktigaste oligarker, Boris Berezovskij, färdades. Hans chaufför omkom men Boris undkom. I sin roll som högt uppsatt officer i FSBs (KGBs efterföljare) avdelning för organiserad brottslighet var det Alexander Litvinenko som fick uppdraget att utreda mordförsöket och de två blev goda vänner". Senare beskyllde Litvinenko FSB för inblandning i en annan konspiration och detta satte definitivt punkt för hans karriär. Efter en desperat flykt år 2000 via Turkiet kunde han söka asyl i Storbritannien. Han blev brittisk medborgare i år. Han började kritisera Putin allt hårdare och under veckorna före sin död hade han börjat granska omständigheterna runt mordet i Moskva på journalisten Anna Polikovskaja. Litvinenkos första steg mot döden tog då handen 1 november träffade en italiensk akademiker, Nario Scaramella, i en sushibar och därefter knöt kontakt med före detta kolleger i säkerhetstjänsten. Sedan blev han sjuk och dog efter 22 dagar. Läkarna hittade radioaktivt polonium i hans kropp och det kunde spåras tillbaka till Moskva via ett brittiskt flygplan.
De flesta experter är eniga om att mördarens bruk av polonium 210 är det tydligaste beviset för en koppling till element inom den ryska militären. Den kvantitet av isotopen som användes för att döda Litvinenko kan bara fås från en kärnreaktor eller en atomdriven ubåt.

2007-03 s 5
"Rysslands rykte står på spel"
Moskva kritiseras hårt för avbrutna leveranser av EUs energikommissionär Andris Piebalgs som också förespråkar konstruktion av nya kärnkraftverk i länder som är villiga att satsa på den sortens teknik. Ryssland fördubblade priset på naturgas och då införde Vitryssland en transitavgift på 46 dollar per ton på den ryska olja som transporteras genom Vitryssland. Då stängde Ryssland den ledning som förser Ukraina, Tyskland, Polen och andra östeuropeiska länder med olja i över 60 timmar.

2007-03 s 6-7
"Vitrysslands sötebrödsdagar är slut"
President Alexander Lukasjenko i Vitryssland verkar vara den sista av ledarna i det forna sovjetblocket som inser att Ryssland har förändrats. Solidariteten och brödraskapet finns inte längre, nu gäller strikta, orubbliga marknadsprinciper. De nya kontrakten med Ryssland innebär en dryg fördubbling av Vitrysslands pris för naturgas och nya exporttullar på oljeleveranser.

2007-03 s 8-9
"Gazprom agerar smart, och EU får skylla sig självt"
Liberaliseringen av Europas energisektor har gjort de möjligt för Gazprom, Rysslands statliga energimonopol, att infiltrera distributions- och leveransleden i EU i en tid när flera EU-regeringar börjar ifrågasätta Moskvas tillförlitlighet som leverantör. Oenigheten inom EUs 27 medlemsländer är stor om unionens energistrategi. Gazprom har utnyttjat det bristande samförståndet och skaffat sig tillgång till distributionsledningar direkt till de europeiska konsumenterna i Österrike, Belgien, Holland och flera östeuropeiska länder.

2007-04 s 5
"Putin och Merkel diskuterade energi"
Europas oro för att Ryssland inte är en pålitlig energileverantör förstärktes i början av januari, när en viktig ledning, som transporterar olja genom Vitryssland, stängdes i tre dagar på grund av en dispyt mellan Moskva och Minsk. Ryssland erbjuder sig nu att bygga ett gaslager i Tyskland för att garantera säker energitillgång i Europa.

2007-05 s 7-8
"Befrielse eller ockupation?"
Denna fråga är kärnan i kontroversen om en bronsstaty i Tallinn. Statyn, som föreställer en soldat, står i en park nära gamla stan i Tallinn. Soldaten stirrar sorgset ned på den snötäckta marken med hjälmen i sin hand. Inskriptionen på ryska och estniska berättar att statyn tillägnas "De som föll i andra världskriget". Statyn är inte särskilt uppseendeväckande som krigsmonument men dess öde har väckt stor uppståndelse. Planerna på att flytta statyn har väckte indignation och även framkallat hot om sanktioner från Ryssland. Det är ytterligare ett försök från Estland att inte bara bryta med det sovjetiska arvet utan också minimera Rysslands inflytande idag. Av Estlands 1,4 miljoner invånare är 25 % etniska ryssar.

2007-06 s 8-10
"Vi lever fortfarande i en värld som grundades av Ivan den förskräcklige"
Författaren Vladimir Sorokin avslöjar hur han ser på yttrandefriheten, oppositionen mot Putin och västs likgiltighet inför det demokratiska underskottet i Ryssland. I sin senaste bok "Opritsjnikens dag" skildrar han ett auktoritärt Ryssland, som styrs av en klick hemliga poliser. Handlingen utspelas i framtiden men egentligen är det dagens Ryssland han skriver om. Han säger att förtrycket är Rysslands mörka energi och att västmakterna måste ställa hårdare krav på mänskliga rättigheter i Ryssland, inte förhålla sig likgiltigt och bara bry sig om Rysslands gas och olja.

2007-06 s 26-27
"Ett mycket radioaktivt ämne!"
Ryssland har svårt att erkänna att dess kontroll över farliga radioaktiva ämnen är långt ifrån perfekt. Att Georgien uppdagat en smugglingsaffär med 80 gram höganrikat uran betecknade den ryska utrikesministern som "en provokation" mot Ryssland.
16 bekräftade fall av smuggling av radioaktiva ämnen har IAEA registrerat sedan 1993. I fjol listades 95 misstänkta fall som involverar Kina, Pakistan och Indien. Mörkertalet anses vara mycket stort. Al-Qaidas ledare, Usama bin Ladin, har sagt att införskaffande av massförstörelsevapen är "en religiös plikt". Tjetjenska rebeller är också intresserade.

2007-07 s 10-11
"Ett eko från det kalla kriget"
President Vladimir Putin överraskade och förfärade amerikanska och europeiska politiker och säkerhetsexperter när han nyligen beskyllde den amerikanska politiken för att göra världen farligare. Det var första gången som Putin talade på den prestigefyllda säkerhetskonferensen i München. De amerikanska delegaterna på förra veckans säkerhetskonferens i München rörde inte en min, när Putin anklagade USA för att försämra världsklimatet men bakom pokeransiktena rasade upprörda känslor. Putin sa att militarismen i Washington har underblåst instabilitet och tvingat sårbara länder att försöka skaffa sig kärnvapen. Putin känner sig provocerad av att Nato placerat styrkor "intill vårt lands gränser" och menar Bulgarien och Rumänien. Attacken mot Nato irriterade både amerikaner och européer som för gångs skull uppträdde enigt.

2007-11 s 7-9
"Det ihåliga ryska hotet"
Ryssland leker stormakt och Kreml skramlar med sina vapen. Men det är mångt och mycket ett spel för galleriet. Skillnaden mot kalla kriget perioden är att då överskattade den amerikanska underrättelsetjänsten alltid det sovjetiska hotet. Nu är man allmänt övertygad om att det inte finns mycket bakom de stora orden från Putin. Problemet är inte hårdvara som kan skaffas med kontanter. Akilleshälen är mjukvaran. Röda Armén befinner sig i ett sorgligt, för att inte säga eländigt skick. Allt är dåligt från fattiga och misshandlade unga värnpliktiga, som ofta kallats in mot sin vilja till en mycket korrumperad officerskår. 89 % av Ryssland unga män lyckas undkomma värnplikten. Det är de fattigaste med den sämsta utbildningen som inte har råd att betala mutor som tvingas bli soldater. Officerarna ser de värnpliktiga främst som en källa till slavarbete och till mutor.

2007-11 s 10
"Gammal fiendskap rostar aldrig"
NATOs utvidgning och USAs planer på nya raketförsvarsbaser i det forna östblocket förargar den ryska militären och Kreml, som svarar med en ny militärdoktrin. Ryssland kommer att ersätta sin militära doktrin med en mer hårdför version, som i klarspråk pekar ut NATO och västmakterna som det största hotet mot Ryssland. Dess mäktiga säkerhetsråd ser inte längre den globala terrorismen som den största faran. Detta speglar en plötslig försämring i förhållandet mellan Ryssland och väst. Ryssland känner sig mer och mer "omringat" av fientligt sinnade grannar.

2007-11 s 10-11
"Farliga tider"
De som kritiserar de ryska myndigheterna råkar ofta illa ut. Ryssland är det näst dödligaste landet för journalister näst efter Irak och knappt före Colombia, enligt en ny undersökning av lobbygruppen International News Safety Institute. De tre länderna har gemensamt korruptionen, laglösheten och en kultur av straffrihet för mördarna, enligt rapporten. Få av de 88 journalistmorden det gångna decenniet i Ryssland har utretts. Det enda säkra är att det händer otäcka saker med de personer som irriterar de ryska myndigheterna genom att gräva i korruption, brott mot de mänskliga rättigheterna eller skumma ekonomiska uppgörelser.

2007-11 s 11
"Putins allierade fick många röster"
Två partier som stöder Vladimir Putin dominerade i söndagens regionala val som omfattade 14 av Rysslands 86 regioner. Förenade Ryssland, det etablerade Putin-partiet, fick flest röster i 13 av 14 regioner. I en region vann det nybildade, vänsterinriktade partiet Bara Ryssland. Även detta är lojalt mot Kreml. Kommunisterna blev näst största parti i söndagens val. Det liberala oppositionspartiet, Ett rättvis Ryssland, som varit marginaliserat på senare år, erövrade denna gång tillräckligt många röster för att få mandat i flera regionparlament. Resultatet kan ses som en fingervisning om valet till det federala parlamentet i december.

2007-12 s 14-15
"Rysslands dominans förstärks"
Moskva har tecknat avtal om en ny oljeledning genom Bulgarien och Grekland. Den nästan 30 mil långa ledningen kommer att sammanlänka den bulgariska staden Burgas vid Svarta havet med den grekiska hamnstaden Alexandroupoli. Rysk gas och olja ska därigenom kunna transporteras från Kaspiska havet direkt till EU utan att behöva passera den trånga Bosporen i Turkiet.

2007-14 s 8-9
"Katastrofer är vardagsmat för ryssarna"
En olycka kommer sällan ensam, men i Ryssland är de fler än i de flesta andra länder och väldigt ofta är det följden av slarv och försummelse. Människan tycks ha förlorat sitt värde i den ryska mentaliteten. Enligt försäkringsbolagen är en ryss värd 813 000 kr och en amerikan 22 miljoner. Det kan finnas historiska skäl för likgiltigheten inför dödsolyckor i Ryssland. Bristen på juridisk - och politiskt - ansvar för det möjligt för privata företag och offentliga institutioner att strunta i regler och undvika påföljder när saker och ting går snett.

2007-16 s 14
"Kreml skyr inga medel"
Hundratals greps när kravallpolis slog ned regimfientliga demonstrationer i St. Petersburg. Våldet i St. Petersburg följde efter liknande uppståndelse i Moskva på lördagen, där en regimkritisk koalition, ledd av före detta världsmästaren i schack, Garry Kasparov, hindrades från att samlas på Pusjkintorget. Demonstrationen anordnades av Det andra Ryssland, en grupp som enas av motviljan mot Putins styre.

2007-16 s 15
"Vem är Putin rädd för?"
Det handlar ju om jämförelsevis små och heterogena grupper av oppositionella som dristar sig till att uttrycka missnöje och oliktänkande.
Det främsta skälet är naturligtvis de kommande valen till duman i december och presidentvalet nästa år. Helst önskar Putin att han kan ändra författningen så att hans åtta år som president inte ska vara till ända.

2007-16 s 16
"Jag förbereder en ny rysk revolution"
Exilryssen Boris Berezovskij, som bor i London, planerar att störta president Putin. Han hävdar han redan betalar personer som står presidenten nära och som deltar i konspirationen om en palatskupp. "Vi måste använda våld för att ändra regimen", säger han. Den 61-årige Berezovskij är matematikern som blev affärsman under Jeltsins tid och gjorde sig en förmögenhet genom att köpa upp sovjetiska tillgångar billigt under privatiseringen av de ryska bolagen. Han har nu ett brittiskt pass i namnet Platon Elenin.

2007-16 s 22
"Ryssland har 2,3 miljoner alkoholister"
I en öppenhjärtig och ibland nästan morbid rapport erkänner Rysslands högste sjukvårdsansvarige, Gennadij Onisjenko, att landet har ett mycket allvarligt alkoholproblem. Vart tredje dödsfall är direkt eller indirekt en följd av alkoholkonsumtion. WHO listar Ryssland som det mest alkoholskadade landet i världen. Varje år förlorar Ryssland 500 000 - 750 000 människor på grund av alkoholmissbruk.
Är det socialismen man sörjer? Har människorna förlorat grundvalarna i livet och inte lyckats etablera nya?

2007-17 s 9-10
"Jeltsin spelade många roller"
Jeltsins stormiga karaktär inkluderade både stora framgångar och stora misstag. Han spelade också flera olika roller: hjältens, bovens och narrens. Jeltsins främsta historiska bedrift var att han satte punkt för det kommunistiska systemet i Ryssland. Men därmed uppmuntrade eller underlättade han den korrupta tjuvkapitalism som ledde till att en handfull så kallad oligarker blev omåttligt rika medan den stora majoriteten fick det sämre när det kommunistiska skyddsnätet försvann.

2007-18 s 9-10
"Kreml skapar en myt runt Jeltsin"
Begravningen av Jeltsin var den första som den ryskortodoxa kyrkan har arrangerat för någon statschef sedan den näst siste tsaren, Alexander III, dog 1894. Det statslydiga TV-nätverket underblåser Jeltsins image som det politiska systemets religiösa och patriotiska fader, det vill säga som innehavaren av den roll som övertogs av den nuvarande presidenten, Vladimir Putin. Putin hyllade sin företrädare mer än vad han någonsin har gjort medan denne ännu var i livet. Upphöjelsen av Boris Jeltsin bortser från den mörkare sidan - nederlaget i Tjetjenien, oligarkernas uppgång, kapitulation mot väst och alkoholmissbruket.

2007-21 s 11
"Beslutsam opposition i Ryssland"
Garry Kasparov lovar att fortsätta med sina protestmarscher trots myndigheternas brutala undantryckande. Nästa stora planerade demonstration kommer att äga rum vid sidan om en stor internationell konferens i St. Petersburg. Organisationen vädjar till Putin att visa respekt för demonstrationsrätten genom att sluta slå ned på oppositionens sammankomster.

2007-21 s 21
"Rice och Putin överens om att dämpa tonen"
USAs utrikesminister och president Putin önskar båda en vänligare offentlig dialog men konflikterna finns fortfarande kvar. Några av de svåraste är Kosovos framtida status och USAs planer på ett försvarssystem mot missiler i Östeuropa. Ryssland hotar med att inlägga veto i FNs säkerhetsråd mot förslaget att ge Kosovo "övervakad självständighet".

2007-22 s 8-9
"Giftmordet förstärker Europas misstro"
Det brittiska riksåklagarämbetet har beslutat att åtala en före detta KGB-officer för mordet på Alexander Litvinenko och begära honom utlämnad från Ryssland. Konsekvenserna kan bli mycket långtgående och ytterligare förstärka den politiska, diplomatiska och sociala klyftan mellan Ryssland och dess europeiska grannar. Den ryska regeringens cyniska inställning till lag och rätt yttrar sig bland annat i att lagen används för att tysta kritiker och fängsla fiender. Domare och åklagare försöker gissa vilket beslut som är det politiskt riktiga.

2007-22 s 10-12
"Det unga Ryssland mobiliserar" (hela artikeln)
Kreml har ett nytt vapen i kriget mot verkliga eller inbillade fiender, inklusive motståndare hemma och utländska revolutionärer. När estniska myndigheter beslutade att flytta en staty av en sovjetisk soldat attackerades "eTonias" berömda, digitalbaserade fria marknader av ett "Blitzkrig" med spam. Miljarder e-brev varav många avsända från Ryssland, kraschade servrar och skapade kaos i den estniska Internetvärlden.
Det har bildats ungdomsgrupper som Nasji med en ideologi baserad på total lojalitet med presidenten och hans politik. Om liknande situationer skulle uppkomma i Moskva som de i Ukraina och Georgien kan aktivister komma med kort varsel. Inför de kommande parlaments- och presidentvalen attackerar Nasji de oppositionella som de beskriver i ett "Förrädargalleri" som folkets fiender. Att vara medlem i Nasji ger precis som under Komsomoltiden många lockande förmåner från studier till lönsamma arbeten i statliga företag och till och med i Kreml.
Om Nasji: DN, Blogg om Ryssland.

2007-23 s 3-4
"Dags att lägga motsättningarna åt sidan"
Rysslands president Vladimir Putin säger att om USA fullföljer planerna på att bygga ett antiraketförsvar så kommer Ryssland att rikta sina egna vapen mot mål i Europa. Men Bush upprepar ständigt att missilprogrammet inte är riktat mot Ryssland. Det syftar till att skydda NATOs allierade i Europa mot raketer som kan komma från skurkstater som Iran. Bush planerar att ta emot Putin på familjens Bushs ställe i Kennebunkport i Maine i början av juli.

2007-23 s 8
"Oenighet i den ryska oppositionen"
Kasijanovs ambitioner att bli president stöter på patrull.
Inom Rysslands mycket heterogena opposition är man bara överens om en sak nämligen att oppositionen måste enas om en kandidat för att besegra den sittande maktapparaten. Sedan den förre centralbankschefen Gerastsjenko meddelat att han är beredd att kandidera för Förbundet ett annat Ryssland har även ledaren för Folkdemokratiska unionen, den förre regeringschefen Kasijanov, anmält intresse att kandidera.

2007-27 s 19
"Vänliga ord men ingen uppgörelse mellan Bush och Putin"
Samtalen mellan presidenterna Bush och Putin i familjen Bushs sommarställe i Kennebunkport i New England gällde i första hand Iran och USAs nya robotförsvar i Europa. De kunde inte enas om de amerikanska planerna på ett robotsystem placerat i Öst- och Centraleuropa. Putins förslag är att i stället placera de 10 försvarsrobotarna i Azerbajdzjan eller i södra Ryssland. De båda ledarna är också oense om Kosovo. Putin stödjer Serbiens krav på att behålla provinsen. FNs generalsekreterare Ban Ki-Moon vill att Kosovo får internationellt övervakad självständighet.

2007-28 s 12-13
"Klimatet hårdnar i Putins Ryssland"
Nya förbud mot "extremism" gör livet svårt för de få ryska medier som ännu är oberoende. Inte för att de är extremistiska utan därför att det är myndigheterna som bestämmer vad som är "extremistiskt". Extremismlagen och en bestämmelse som bannlyser "hatpropaganda och uppvigling" används också mot författare och akademiker. "Allt som sägs emot Putin anses extremistiskt".

2007-28 s 13
"Moskva tackar för välförtjänt erkännande"
Valet av Sotchi vid Svarta Havet som värd för de olympiska vinterspelen 2014 välkomnades i Moskva som en personlig seger för president Vladimir Putins diplomati och som en senkommen upprättelse för ett land i snabb utveckling som ofta känner sig förbisedd av väst. Putins framgångsrika intervention tycks ha ökat hans popularitet bland ryssarna. Sotchi, som har dåliga kommunikationer och ofta drabbas av elavbrott, behöver stora investeringar i infrastrukturen utöver nya idrottsanläggningar och hotell.

2007-28 s 15
"Spänt läge mellan London och Moskva"
Storbritanniens relationer med Ryssland blev i tisdags mycket ansträngda när premiärminister Gordon Brown uttryckte "djup besvikelse" över Moskvas vägran att lämna ut Andrej K. Lugovoj, som i England misstänks för att mördat den före detta KGB-agenten Alexander Litvinenko.

2007-29/30 s 4-5
"Putin gör helt om"
Rysslands president, Vladimir Putin, uppfattades i början som en reformsinnad Amerikavän. Men på senare tid har den ryske ledaren förändrats. Han kritiserar USA och demokratin i Ryssland backar. Putin är fostrad i Sovjetunionen och är fortfarande en politiker med ett sovjetiskt tänkesätt. Han ser världen som motsatta läger och han erinrar sig med saknad det han kallar "den gamla bipolära världen" med två supermakter som höll varandra i schack. Alltså den gamla marxistiska världsbilden. Han önskar därför inget högre än att bli bemött sim Bushs jämlike och han reagerar starkt inför vad han kallar inringning av sitt välde, Natos utvidgning med baltstaterna, USAs stöd av västvänliga regimer i Ukraina och Georgien och mer aktuellt USAs önskan att placera ut missilförsvar i Rysslands grannländer.

2007-29/30 s 6-7
"Kreml suspenderar viktigt nedrustningsavtal"
Putin har sagt upp CFF-avtalet med 150 dagars varsel. Ett argument är att USA och dess allierade i Nato inte har ratificerat en rad tillägg som förhandlades fram 1999 för att uppdatera den ursprungliga pakten som undertecknades 1990. Orsaken till detta enligt USA är att Moskva fortfarande har ett antal soldater i andra länder, som i Moldavien där 1300 ryska soldater fungerar som fredsbevarare i dispyten med Transdjnestr och i utbrytarrepubliken Abkhazien i Georgien. Den verkliga orsaken till uppsägningen kan också vara ett försök från Putins sida att hävda Rysslands ställning i världen - att stärka självförtroendet bland medlemmarna i hans inre krets inför presidentvalet nästa vår.

2007-29/30 s 10
"Tonen mellan London och Moskva hårdnar"
Den diplomatiska krisen kan vara den värsta på flera årtionden.
Ryssland vägrade att lämna ut den misstänkte Andrej Lugovo med argumentet att den ryske författningen förbjuder utlämning av ryska medborgare till andra länder. Browns svarsdrag var att visa ut fyra ryska diplomater. Förra lördagen meddelade Ryssland att det suspenderar sina åtaganden enligt avtalet om konventionella styrkor i Europa (CFE) som svar på USAs planer på att bygga raketförsvarsbaser i östra Europa.

2007-31 s 3-4
"Gorbatjov till Putins försvar"
Den siste sovjetledarens åsikt om Rysslands ibland auktoritäre president och landets demokratiska framtid är att det var nödvändigt att återupprätta den ryska statens auktoritet efter det att Putin blivit president nyårsafton 1999. Michail Gorbatjov försvarar den ryske presidenten Vladimir Putins auktoritära åtgärder som tillfälliga metoder och att målet fortfarande är att röra sig mot demokrati och marknadsekonomi. Gorbatjov förklarar spänningen mellan Washington och Kreml med vissa amerikanska ledares "segerkomplex". Putins popularitet i Ryssland är stor. Opinionsundersökningar ligger konsekvent på 70 % eller mer.

2007-32 s 5
"Med flaggan i topp"
Rysk guldrush under isen. Arktisområdet har mycket stora förekomster olja och gas, viktiga mineral plus fisk. I takt med den globala uppvärmningen blir dessa naturresurser alltmer tillgängliga. Medan isen smälter blir striden om vem som äger vad allt hetare. Det är fem länder inblandade, USA, Kanada, Danmark (som bevakar Grönlands intressen), Norge och Ryssland. De har vardera en "ekonomisk zon" på 200 sjömil (370 km) i enlighet med FNs havsrättskonvention. Frågan är varifrån zonen ska räknas. Ryssland hävdade 2001 att dess kontinentalsockel sträckte sig norrut in i Arktis. Ryska myndigheter förfäktade att Lomonosovryggen, en undervattensbergskedja, utgör en fortsättning på Rysslands landmassa och därför har Ryssland rätt till en större bit av kakan. Danmark satsade 2004 25 miljoner dollar på att försöka bevisa att Lomonosovryggen är ansluten till Grönland.
För en vecka sedan, den 2 augusti, placerade en rysk expedition en rysk flagga i titan i den gula sanden 4200 m under havsytan vid Nordpolen. Det var den första bemannade expeditionen dit utförd av en polarflotta inga andra länder kan matcha. "Det är som att placera en flagga på månen" menar Rysslands arktiska institut.
Detta kan bli en nyttig påminnelse om det världsledande tekniska kunnande och det mänskliga snille som fortfarande står till Rysslands förfogande för alla som brukar hävda landets underutveckling och klantighet.
Artikeln i the Economist eller här.
Agiweb: Cold wars: Russia claims Arctic land
Business week
Rysslands "Assertiveness" växer.

2007-32 s 6
"Hur Ryssland förtränger 1937 års terror" hela artikeln
Historiker talar om "den stora terrorn" men i rysk folkmun kallas denna skräckens tid under Stalineran helt enkelt "37". 1937, för 70 år sedan, började massutrensningarna med ordernummer 00447. Minst en och en halv miljon människor anhölls, av dess avrättade omkring 700 000. 1989 bildades frivilligorganisationen Memorial för att upprätta minnesmärken över förtryckets offer. Memorials register innehåller mer än två miljoner korta biografier över Stalins offer. Barnen vars föräldrar skjutits eller skickats till fångläger växte upp under traumatiska betingelser. Icke desto mindre hade just dessa barn framgångsrika intellektuella karriärer under 60- till 80-talet i Sovjetunionen.

2007-33 s 8
"Putin fortsätter vapenskramlet"
En ny radarstation i närheten av S:t Petersburg ska bli "första steget i ett storskaligt program". Ryssland ska komplettera kapaciteten i luftförsvaret som svar på USAs planer att placera varningssystem i Tjeckien och missilförsvar i Polen som skydd mot attacker från Iran och Nordkorea. Detta ser Moskva som ett otillbörligt intrång i en region som Ryssland tidigare kontrollerade.

2007-34 s 10
"Yttrandefriheten reduceras ytterligare"
En FM-station i Moskva har uteslutit BBCs ryska sändningar, vilket är den senaste åtgärden av flera som har reducerat tillgången till västproducerat nyhetsmaterial i Ryssland. Nyhetssändningarna på rysk FM-radio har blivit mycket mer likriktade i takt med att oberoende och kritiska radiostationer har övertagits av Kreml-trogna aktörer.

2007-34 s 12-13
"Tillbaka till Sovjet"
Genom att driva på en patriotisk syn på den ryska historien och det ryska samhället försöker Kreml omforma det ryska sinnet. Putin uppmanar ryska historielärare att göra skolbarnen "stolta över fosterlandet" och inte överbetona de "problematiska kapitlen" i landets historia. Den ryska Utbildningsakademin har granskat läroböckerna i historia för att släta över Stalins brutala övergrepp och tona ner Sovjetunionens nederlag i det kalla kriget. Den nya historieversionen dömer Boris Jeltsin mycket hårdare än Josef Stalin. I den yngre generationen har sovjetnostalgin definitivt slagit rot. 54 % av ryssarna i åldersgruppen 16-19 år tror att Stalin var "en klok ledare".
Originalartikel i Newsweek.

2007-35 s 7
"Politkovskajas mördare har gripits… kanske"
Den tjetjenska maffian och skurkaktiga befattningshavare finns bland dem som har gripits för mordet på den ryska journalisten Anna Politkovskaja. Åklagaren påstår att mordet har beställts från utlandet och syftar på oligarken Boris Berezovskij som bor i London. Moskva är mycket frustrerad över att Storbritannien inte utlämnar honom till Ryssland. Kritikerna menar att bakom mordet ligger i stället den ryska säkerhetstjänsten och de Moskvatrogna tjetjenska krafter som kontrollerar Tjetjenien. Politkovskaja var vid tidpunkten för mordet i färd med att publicera en artikel om tortyr och kidnappningar i Tjetjenien. Hon riktade under sin karriär den allvarligaste kritiken mot Ramzan Kadyrov som är Tjetjeniens Moskvavänlige president.

2007-37 s 4-9
"Putins poliser styr Ryssland"
Den politiska makten i Ryssland ligger numera hos FSB, det som hette KGB i den gamla Sovjetunionen. Under de två mandatperioder som Putin varit president har "gruppen FSB-agenter" konsoliderat sin politiska makt och på vägen byggt upp en ny sorts korporativ makt. De kontrollerar Kreml, regeringen, medierna och stora delar av ekonomin - samt de militära styrkorna och säkerhetsstyrkorna. Dessa människor representerar en psykologiskt homogen grupp som är lojal med rötter i Bolsjevikerna första politiska polis, Cheka. De har idag mer makt än någonsin i Rysslands historia. KGB var en stat i staten, FSB har blivit själva staten. Alla viktiga beslut i Ryssland tas numera av en liten grupp män som tjänstgjorde tillsammans med KGB och som kommer från hans hemstad St. Petersburg.
Säkerhetscheferna anser sig vara utvalda och vägledda av Gud och vara de enda som "har en realistisk bild av världen och förstår sig på den". En förutsättning för deras verksamhet är att det finns en tydlig bild av en fiende som rättfärdigar FSB-agenternas existens. Den inre fienden består av alla ryssar som tillmötesgår västs intressen. Koncentrationen av makt och pengar i säkerhetstjänstens händer bådar illa för Ryssland.
Originalartikel i The Economist eller här.

2007-37 s 10
"Ryssland rustar"
Ryssland militära budget har trefaldigats under de sju åren som Vladimir Putin har suttit vid makten. Putin vill deklarera att Ryssland är rikt och tillbaka på världsscenen. En del av pengarna har gått till en ny generation ubåtar och interkontinentala ballistiska robotar med stridsspetsar. Ryssland har också börjat patrullera längs den amerikanska östkusten som på det kalla krigets tid.

2007-37 s 10-11
"En demografisk katastrof lurar vid Rysslands horisont" Hela artikeln
Miljontals människor, näringsliv och utveckling berörs negativt av att den ryska befolkningen krymper i snabb takt. Ryssarna dör yngre idag i fredstid än deras far- och morföräldrar i krigstid under Stalin. De som dör i förtid eller blir sjuka i förtid tillhör den mest produktiva åldersgruppen. Ryska män lever 16 år kortare än sina manliga motsvarigheter i Västeuropa och 14 år kortare än ryska kvinnor. Dessa föder färre barn och många dör i hjärt- och kärlsjukdomar orsakade av alkohol. De 20 kommande åren behöver Ryssland 20 miljoner invandrare för att kompensera för bristen på arbetskraft. Ryska kvinnor är mindre fruktsamma beroende på aborter och den ökande förekomsten av HIV och aids och andra sexuellt överförbara sjukdomar.

2007-39 s 8
"Reformviljan finns kvar"
Putins nya regering är ganska lik den förra. En av de ledande liberala krafterna i den ryska regeringen, finansminister Alexei Kudrin, upphöjdes i måndags till biträdande premiärminister i en regeringsombildning.

2007-39 s 8-9
"Rysslands näste president?" Hela artikeln
Vladimir Putin har utnämnt sin främste finansinspektör och före detta granne på sommarstället till ny premiärminister vilket förvånade även presidentens mest förtrogna. Alla undrar om den nye premiärministern Viktor Subkov är Rysslands näste president. Subkov började sin karriär i Leningradregionen. På 1960-talet var han vicechef på kollektivjordbruket Rote Slavin och 1985 blev han kommunistpartiets regionledare. Den nye premiärministern vill stärka statens roll i "sociala frågor" och inrätta ännu en underrättelsetjänst, vilken blir den sjunde i Putin-staten.

2007-40 s 4
"Kasparov presidentkandidat" Hela artikeln
den förre världsmästaren i schack, Garry Kasparov, valdes under veckoslutet till den ryska oppositionsalliansens presidentkandidat. Han har länge varit den drivande kraften bakom oppositionskoalitionen som förenar liberaler, vänsterinriktade och nationalister i motståndet mot president Vladimir Putin. Kasparov fick 379 av de 498 rösterna i koalitionen Ett annat Rysslands kongress som hölls i Moskva.

2007-40 s 4-5
"Putins planer orsakar spekulationer" Hela artikel
president Putin som enligt författningen inte kan ställa upp för omval i nästa års presidentval, antydde i början av veckan att han kanske blir premiärminister nästa år. Detta bekräftar något som många bedömare har anat länge nämligen att Putin vill behålla den makt som han har byggt upp under åtta år i Kreml. Inför Enade Rysslandspartiets kongress meddelade han att han kommer att toppa partiets kandidatlista i valet till duman i september. Han är mycket populär i Ryssland och under hans år i Kreml har den ryska ekonomin och Rysslands internationella inflytande markant expanderat och många ryssar har fått det materiellt bättre. Många tror därför att Putin nu när författningen hindrar honom från att åter kandidera som president vill "övervintra" som premiärminister för att åter försöka bli president för en andra period om fyra år!

2007-40 s 8
"Nytt energibråk"
Den ryska energijätten Gazprom meddelade i tisdags att den kommer att minska leveranserna av naturgas till Ukraina om inte grannlandet snarast reglerar en skuld på motsvarande 1,3 miljarder dollar för redan levererad gas. Ukraina är ett viktigt transitland för rysk gas till Västeuropa och Gazproms varning väcker farhågor om en upprepning av situationen i början av 2006 när det uppstod störningar i gasleveranserna till Europa vilket i sin tur ledde till anklagelser mot Ryssland att använda energin som ett politiskt utpressningsmedel.

2007-41 s 7-9
"Grusade förhoppningar"
USAs utrikes- och försvarsministrar samt en skvadron amerikanska ämbetsmän har i veckan kommit till Moskva för en rad möten på toppnivå. De har diskuterat missilförsvar, ett avtal om konventionella styrkor och nästa steg i kärnvapennedrustningen. De har också grunnat över den ryska demokratins framtid vilket dock inte stod på den officiella dagordningen. Det skulle vara ett av de största utrikespolitiska bakslagen under Bushs period om Vladimir Putin skulle lyckas behålla den främsta maktpositionen i Ryssland även sedan hans lagenliga åtta år som president gått ut. Och det är mycket troligt att så kommer att ske. I stället för den demokratiska allierade som Bush såg framför sig i september 2001 har Ryssland blivit en utmaning och en pinsamhet för en president som gjort spridningen av demokrati i hela världen till sin huvuduppgift. I dag inser alla att förväntningarna var orealistiskt stora.

Ryssland, Frankrike
2007-41 s 9
"Ryssland vill vara bästis med Frankrike" Hela artikeln
Frankrikes president. Nicolas Sarkozy, kom på tisdagen till Moskva för att prata framför allt om Iran och Kosovo med sin ryske kollega, Vladimir Putin. Putin betonar att Frankrike är "vår viktigaste partner i Europa och världen". Men Ryssland motsätter sig sanktioner mot Iran och motsätter sig Kosovo som en oberoende region.

2007-42 s 8
"Putin i Iran"
President Vladimir Putin gjorde i veckan ett historiskt besök i Iran för att diskutera Irans atomprogram och delta i ett toppmöte med länderna runt Kaspiska havet där man enades om att inte tillåta ett militärt anfall mot Iran från deras territorier.
Putin bjöd in Irans president, Mahmoud Ahmadinejad att besöka Moskva.

2007-42 s 19-20
"Oligarker på safari"
Ryssarna konkurrerar med kineserna i kampen om Afrikas resurser. I september gjorde Putin en rundresa i Afrika tillsammans med flera ledande oligarker inklusive Viktor Vekselberg, som planerar att investera 2000 miljoner dollar i metall och gruvprojekt i Afrika. "Jag vill se Ryssland återknyta de förr starka banden till Afrika", säger Putin. Kineserna är nästan totalfokuserade på att köpa råvaror, medan ryssarna också jagar annat. Den ekonomiska tillväxten i det södra, svarta Afrika beräknas få en tillväxt på 6,7 % i år och regionens skuldbörda har minskat från 80 % av BNP för tio år sedan till omkring 30 % (det beror väl dock på att västvärlden har avskrivit skulderna och inte på någon afrikansk uppryckning). Det är ovisst om Ryssland och Kina blir bättre eller sämre för Afrika än vad de västerländska intressenterna var på sin tid.

2007-43 s 9-10
"All makt till partiet"
Vladimir Putin blir kanske partiledare för Enade Ryssland när han avgått från presidentposten. I så fall stärks Putins kontroll och partiet blir ett nytt maktcentrum. Det kommer på många sätt att bli som Sovjetunionens kommunistiska parti och få en total politisk dominans. Enande Ryssland kommer inte att tillåta någon konkurrens av andra partier fruktar oppositionen. Oberoende kandidater och små partier får inte ställa upp alls i parlamentsvalen i december.

2007-43 s 10-11
"Moskva försenar valbevakningen"
Misstankar om planerat valfusk förstärks när Ryssland inte agerar som brukligt. Ryssland har inte bjudit in internationella valobservatörer för att övervaka de ryska parlamentsvalen den 2 december. Den ryska valkommissionen har hittills vägrat att ta emot en delegation utländska observatörer inför valet till duman. Kreml irriterades av OSSEs förra kritiska rapport och betraktar OSSE som en "ryskfientlig" organisation. EU-parlamentets valövervakare beskylls för att försöka blanda sig i Rysslands interna angelägenheter.

2007-46 s 14-15
"USA försöker vinna över Ryssland på sin sida" Hela artikeln
Missilförsvar, nedrustningsavtal, sanktioner mot Iran och Kosovos framtid är frågor som splittrar USA och Ryssland. Washington hoppas att en kompromiss här och en eftergift där ska bryta dödlägen och förhindra blockeringar. USA är berett att göra eftergifter gentemot Ryssland när det gäller avtalet om konventionella styrkor i Europa för att få Moskva att bli mer flexibelt i fråga om Kosovo och Iran. USA är också mån om att rädda nedrustningsavtalet om konventionella vapen i Europa.

2007-48 s 15-16
"Operation valseger" Hela artikeln
Partiet Enade Ryssland går till val med den ryske presidenten i spetsen. Uppdraget är att vinna valet. Målet är en fördubbling av antalet röster och därmed få två tredjedelars majoritet. Den 2 december ska det ryska folket bestämma sammansättningen av den nya duman. De är det enda möjliga kvarvarande hindret för en ny stor framgång för Vladimir Putin. Presidentvalet som följer om exakt tre månader har därmed förvandlats till föga mer än en formalitet.

2007-48 s 17
"Det demokratiska underskottet växer"
Ledarna för oppositionen fanns bland hundra gripna i samband med demonstrationer i Moskva och St. Petersburg. Bland de gripna fanns Nikita Belykh, ordförande för Högerkrafternas förbund (SPS) och Boris Nemtsov, före detta biträdande premiärminister på 1990-talet. Båda kandiderar för SPS i dumavalet den 2 december. Nemtsov är också partiets kandidat i presidentvalet i mars. Ledaren för Europarådet som är Europas ledande människorättsorganisation fördömde de ryska myndigheternas agerande under veckoslutet. Terry Davis påpekade att Ryssland har undertecknat Europakonventionen om mänskliga rättigheter som garanterar mötesfriheten.

2007-48 s 18
"USAs fel att OSSE inte kommer"
Putin beskyller USA för att försöka misskreditera det ryska valet. Han säger att det amerikanska utrikesdepartementet rekommenderat OSSE att ställa in sitt uppdrag. OSSE betecknar Putins anklagelser som "nonsens". OSSE har ställt in sitt uppdrag med argumentet att restriktioner införda av den ryska regeringen, gör det omöjligt att utföra. Ryska valmyndigheten har förhalat utfärdande av visa och krävt att bara 70 valövervakare kommer att jämföra med 400 i dumavalen 2003.

2007-49 s 11-13
"Under den lugna ytan"
All politik i Ryssland bestäms i Kreml och där behövs Vladimir Putin som skiljedomare mellan olika klander och intressen. Det finns ett slags krig inom säkerhetstjänsterna ett hänsynslöst krig om pengar och inflytande. Det handlar om vem som ska styra i Putins namn när han avgår från presidentposten. Men där finns också ideologiska meningsmotsättningar. Inom utrikespolitiken finns "isolationister" som förespråkar ett starkt, oberoende Ryssland som kan erbjuda ett alternativ till amerikansk hegemoni. "Globalisterna", som biträdande premiärminister Alexej Kudrin och utrikesminister Sergej Lavrov, menar däremot att Ryssland har en plats i den postindustriella världen. Vad Putins nya oligarki är enad om är att Putin måste fortsätta ha makten.

2007-49 s 14
"Putins parti segrade" Hela artikeln
Enade Ryssland vann föga överraskande en övertygande seger i söndagens val till duman. Oppositionspartierna hävdar att det senaste valet var det mest orättvisa sedan Sovjetunionens sammanbrott. De pekar på påtryckningar på offentliganställda, felaktiga röstsedlar och gripande av partianslutna valövervakare. Enade Ryssland fick nästan 65 % av rösterna. Det näst största, kommunisterna fick 11 %. Ytterligare två mindre partier tog sig över sjuprocentsgränsen. Valdeltagandet var 60 %.

Ryssland
2007-50 s 11-12
"Presidentvalet i mars blir en formsak"
Dimitrij Medvedev har utsetts till Enade Rysslands och därmed också president Putins kandidat i presidentvalet nästa år. Han är obrottsligt lojal mot Putin som är hans kamrat och beskyddare. Han innehar för närvarande posten som vice premiärminister och han är också ordförande i den statliga energijätten Gazprom. Han kommer varken från KGB eller någon annan säkerhetsorganisation utan han är jurist.

2007-51 s 6-7
"Det demokratiska bygget är inte riktigt klart" Hela artikeln
I Ryssland verkar man ha antagit ett slags imitation av demokrati. Sedan mandattiden gått ut lämnar Putin över presidentskapet. Men han gör sin medarbetare Dimitrij Medvedev till ny presidentkandidat och Medvedev säger att han vill ha Putin som premiärminister. Det blir parlamentsval och Putins parti, Enade Ryssland, backades upp av medierna och vann en jordskredsseger. Frågan är varför inte Putin i stället valde att förlänga sin mandattid som president.

2007-51 s 8
"Klart att Putin blir premiärminister"
På ett möte mer partiet Enade Ryssland meddelade Putin att han accepterade erbjudandet från Dmitrij Medvedev att överta premiärministerposten om Medvedev väljs till president i mars vilket är mycket troligt.

2008-05 s 8-9
"Putins villiga lakejer" hela artikeln
Det drar ihop sig till presidentval i Ryssland. Kreml har inte bara redan utsett Rysslands näste president utan också bestämt vilka som får lov att utmana den redan valde.
Den 37-årige Andrej Bogdanov som tillhör Rysslands demokratiska parti (DPR) uppmanar sina landsmän att föra "ett europeiskt val" i presidentvalet. Han anses emellertid vara en clown utskickad av Kreml för att förvirra de sanna demokraterna i Ryssland. Han säger sig vara den moderata högerns enda kandidat. Trots att partiet bara har 90 000 medlemmar lyckades han snabbt få in de två miljoner namnunderskrifter som krävs kandidatur i presidentvalet. Demokratiska partiet var en lydig marionett i maktens händer före Sovjetunionens fall och partiet spelar samma roll i dag.

2008-05 s 9
"Ingenting får störa Kremls planer"
En rysk valkommission beskyller före detta premiärminister Michail Kasijanov för att ha förfalskat namnunderskrifter som behövs för att kandidera i presidentvalet i mars. Kasijanov som är den mest frispråkige oppositionspolitikern med ambitioner att ställa upp i det ryska presidentvalet förnekar fusk. Kreml vill genomföra en smidig maktövergång och vill eliminera en motståndare som har förmåga att rikta skarp och välgrundad kritik mot regeringen.

2008-07 s 6
"Ryssland föreslår dialog med USA" hela artikeln
Ryssland föreslår en ny strategisk dialog med Förenta Staterna i syfte att återuppta nedrustningsförhandlingar och fördjupa samarbetet i krigen mot terrorismen. Tre faktorer komplicerar just nu relationerna mellan de två länderna, det är presidentvalskampanjen i USA, det ryska presidentvalet den 2 mars och frågan om Kosovos status.

2008-07 s 7
"Före detta oligarken fortsätter trotsa regimen"
Michail Khodorkovskij, den fängslade ryska oligarken, tvivlar på att Rysslands kommande president Dimitrij Medvedev, förmår reparera den skada på rättsstaten som uppstått under Vladimir Putins styre. Khodorkovskij sitter sedan fem år i fängelse i en sibirisk stad, Chita, som ligger 650 mil öster om Moskva. Han intervjuas sittande i en metallbur. Han arresterades i oktober 2003 och dömdes i juni 2005 till 8 års fängelse för bedrägeri och skattefusk.

2008-09 s 11-12
"Det låter värre än det är"
Hårda ord mellan Ryssland och väst, men samarbetet har egentligen aldrig varit så intimt som nu. Putin verkar mest vara intresserad av att skriva om det kalla krigets slut. Han vill återerövra det inflytande som Ryssland förlorade efter Sovjetunionens kollaps. Man kan därför anta att han och hans handplockade efterträdare som president. Dmitrij Medvedev kommer att fortsätta att sätta press på Ukraina och Georgien för att hindra dem från att bli medlemmar i Nato och Georgien. Kosovos självständighet är inte heller något som han accepterar. Men Rysslands västgräns mot Nato aldrig varit så fredlig som nu. Natos front går numera i Afghanistan. Ryssland blir snart medlem i WTO och samarbetet med USA när det gäller Nordkorea och Iran liksom kriget mot terrorismen och narkotikasmuggling fungerar bra.

2008-10 s 3-4
"Medvedev så klart!" Hela artikeln
Dimitrij Medvedev vann som väntat den noggrant koreograferade ryska presidentvalet i söndags. Medvedev, som företräder Enade Ryssland-partiet fick drygt 70 % av rösterna. På andra plats kom kommunisten Gennadij Zjuganov med 17 & och därefter ultranationalisten Vladimir Zjirinovskij med 9 % och Andrej Bogdanov, en föga känd kandidat vars parti anses vara ett Kremlpåhitt. Men även om valresultatet var självklart är Medvedevs framtida roll inte lika tydlig eftersom mannen som valde ut honom, Vladimir Putin, tänker stanna kvar i regeringen. Han kommer att verka som Medvedevs premiärminister och han har antytt att han tänker utvidga regeringschefens befogenheter. Medvedev säger sig tänka styra Ryssland tillsammans med Putin. Ryssland har emellertid aldrig sedan tsarernas tid haft en sådan form av dubbelt ledarskap.

2008-10 s 4-7
"Rysslands nye tsar"
Dimitrij Medvedev har alltid arbetat i skuggan av Vladimir Putin, men nu är det dags för Putins arvinge att bekänna färg. Frågan är om dem idealistiske liberalen i Medvedev har överlevt. Uppenbarligen sympatiserar han nu mer med den nya, tuffa roll som Putin har givit Ryssland via en blandning av diplomati, översitteri och militärt muller. Ryssland har återtagit sin rättmätiga plats i världssamfundet, konstaterade Medvedev i januari. Samtidigt hoppas storföretagen att Medvedev blir mer liberal och västinriktad och att han lyckas stoppa korruptionen.

2008-10 s 8-9
"En ny man i Kreml"
Kommer Medvedev att bli och verka i en liberal riktning som han säger eller är hans offentliga prat om frihet mer retorik än substans? Möjligen kommer han att försöka uppmuntra politisk konkurrens inom systemet men aldrig så att systemets stabilitet äventyras. En test på om det är han eller Putin som utövar den verkliga makten kommer att bli vid G8-mötet i Japan i sommar. Blir det Medvedev eller Putin som kommer? Eller kanske båda?

2008-10 s 9-10
"Något som de kallar fred"
Putins presidentskap började i Tjetjenien. Nu, åtta år senare, sjuder upprorsviljan i andra delar av den bångstyriga regionen. Enligt Putin är kriget som kostade 100 000 människoliv över. Groznij har genomgått en iögonfallande förändring. Där finns nya skolor, bostadsområden, vägar och butiker. För att åstadkomma detta allierade sig Putin med en före detta rebell, Akhmad Kadyrov, som han utnämnde till president. När denne mördades tog sonen Ramzan över. Han har neutraliserat rebellerna med pengar och brutalitet. Dessutom har Tjetjenien i praktiken blivit autonomt med ekonomiskt stöd från Moskva. Det tunga arvet efter kriget är att detta spritt sig till andra muslimska republiker, framför allt Dagestan och Ingusjien.

2008-11 s 9
"Ingen skillnad säger Putin" hela artikeln
President Vladimir Putin säger att västmakterna inte ska tro att relationerna med Ryssland blir lättare under hans efterträdare. Medvedev är en lika god nationalist som han själv och kommer att försvara Rysslands intressen internationellt. Putin beskyller också väst för att försöka ersätta FN med Nato. En oändlig utvidgning av det militära blocket idag när det inte finns någon konfrontation mellan två fientligt sinnade system är obegripligt och skadligt. Ryssland anser att Kosovos självständighet kan underblåsa separatistiska rörelser framför allt i det forna Sovjetunionen.

2008-11 s 10
"Lite mer flärd i Kreml"
Rysslands blivande första dam gillar mode, sällskapsliv och konst. Svetlana Medvedev är utbildad ekonom men gav upp sin karriär när parets enda barn föddes 1996. Hon träffade sin man redan i sjunde klass. Hon har många vänner bland kultureliten. Hon är extremt välklädd och ser alltid elegant ut. Hennes intresse för konst och mode sammanfaller med ökat internationellt intresse för rysk konst som inbringar stora summor på auktionshusen i New York och London.

2008-12 s 3-4
"Medvedev vill sätta vissa kamrater på plats"
Medan en president avgår och en annan stiger upp på tronen pågår det en hård strid om makt och pengar och kulisserna. Putin har deklarerat att premiärministerns nya uppgift är att vara landets "högsta verkställande chef". Men Rysslands författning från 1993 ger den nye presidenten stora befogenheter att styra per dekret samt att tillsätta och avsätta regeringar som han vill och Medvedev har varnat för att en storstädning är att vänta. "Offentligt ämbete får inte vara en inkomstkälla" säger Medvedev och detta får den nationella eliten att skaka. Höga byråkraters personliga intressen begränsar Medvedevs makt eftersom dessa byråkrater ofta leder politiskt inflytelserika klaner. Biträdande stabschefen i Kreml, Igor Setjin, är till exempel inte bara chef för det statliga oljebolaget Rosneft utan informell ledare för en tuff klan bestående av före detta säkerhetsagenter, siloviki, tillsammans med chefen för den federala säkerhetstjänsten, Nikolaj Patrusjev. Om Medvedev har ambitionen att utöva verklig makt måste han utmana en ingrodd kultur av byråkratisk korruption, som har skapats av Putin, och på samma gång skydda Putins bästa vänner från åtal. Många av gästerna vid Medvedevs installationsceremoni kommer att undra över vilket kategori de hamnar i.

2008-12 s 12
"Diplomatiska med- och motgångar på hög nivå"
Två amerikanska ministrar, utrikesministern Condoleezza Rice och försvarsminister Robert M Gates besökte i måndags den ryske presidenten Vladimir Putin. De träffade också Putins efterträdare Dimitrij Medvedev. De erkände att missilsförsvaret är en mycket svår fråga liksom USAs försök att få till stånd ett nytt avtal om kärnvapenreglering som ska ersätta avtal som slöts under det kalla kriget.

2008-15 s 10-11
"Det blev ingen pakt, bara riktlinjer"
President George Bush och den ryske presidenten, Vladimir Putin, satte i söndags i Sotji vid Svarta havet, punkt för sju år av skakigt partnerskap utan att lyckas komma överens i en del frågor, som splittrar deras länder. De enades emellertid om en plan, som ska vägleda deras respektive efterträdare. Ett niosidigt "strategiskt ramverk" som de undertecknade handlade om många av de frågor som togs upp när de först träffades: missilförsvar, energi, Natos utvidgning och ickespridningsprincipen.
Putin överlämnade presidentmakten till efterträdaren Dimitrij Medvedev den 7 maj, och Bushs efterträdare väljs om sju månader. Bush träffade Medvedev för första gången i söndags sedan han valdes till president. Medvedev meddelade att han kommer att företräda Ryssland på G8-mötet i Japan i sommar.

2008-15 s 8-12
"Rysslands största parti utnämner Vladimir Putin till partiledare.
Putin får en stark roll som både regeringschef och partiledare när han avgår som president i maj sedan partiet Förenade Ryssland sagt sig komma att nominera honom som partiledare. Därmed får han kontrollen över majoriteten i duman, parlamentets underhus. Presidenten kan avsätta premiärministern men han måste ha parlamentets godkännande för att utnämna en ny. Förenade Ryssland har två tredjedelsmajoritet i duman, vilket är tillräckligt för att ändra landets författning.

2008-15 s 12-13
"Babyboom i Ryssland"
Uppmuntran från Kreml och bättre framtidsutsikter medverkar till att dämpa befolkningsminskningen i Ryssland.
Efter Sovjetunionens upplösning minskade Rysslands befolkning drastiskt och till helt nyligen krympte den med cirka 750 000 människor varje år. Kreml tog då beslutet att prioritera barn och barnafödande. En lag från 2007 förlängde mammaledigheten och föräldrapenningen samt gav nyblivna mödrar utbildningskuponger och andra förmåner värda sammanlagt 10650 dollar för det andra barnet och ännu mer för påföljande barn. I fjol föddes det 1,6 miljoner barn, den högsta nivån på 15 år. Fortfarande minskar dock folkmängden och den förväntade livslängden är den lägsta i Europa. Men faktum är att den demografiska trenden har vänt.

2008-17 s 8
"Berlusconi plus Putin är lika med sant" hela artikeln
Putin besökte nyligen Berlusconi på Sardinien för att gratulera till hans valseger. De gillar varandra, kanske mest för att båda ofta betraktas som outsiders, som möts med misstänksamhet från andra ledare. En djup vänskap har utvecklats sedan de möttes första gången 2001. De delar politisk stil och gillar att chockera - Berlusconi med råa skämt och med rått språk. De har också affärer tillsammans och har nyligen undertecknat avtal om vapenköp och energiöverföringar.

Ryssland
2008-17 s 9
"En tvåhövdad örn"
Vladimir Putin och Dimitrij Medvedev planerar att styra tillsammans. Det är inte säkert att det fungerar. Som premiärminister och partiledare får Putin ett starkt grepp om Rysslands finanser och de regionala eliterna. I teorin behåller Medvedev den formella konstitutionella rätten att avsätta Putin, men Putin skulle kunna ändra författningen, eftersom han leder ett parti, som kontrollerar mer än två tredjedelar av platserna i duman. Putin vill bevara makten, ett scenario är att Medvedev håller platsen varm för Putin, som helt lagligt kan kandidera i presidentvalet 2012.

2008-19 s 8-9
"Maktkampen kan börja" hela artikeln
Rysslands nye president, Dimitrij Medvedev och hans företrädare Vladimir Putin talar om dubbelt ledarskap i harmoni. Men deras respektive anhängare rustar för strid. Kommer Medvedev att få en självständig roll eller kommer han att gå i Putins ledband. Aldrig någonsin sedan Sovjetunionens upplösning har det varit så oklart vem som egentligen styr världens till ytan största land. Makteliten i Moskva diskuterar och undrar vilken kurs Medvedev väljer. Experter tror att "veteraner från Jeltsinepoken" kommer att sluta upp kring Medvedev för att försöka skapa en "Jeltsins modell". Detta kommer Putins anhängare inte att gilla.

2008-20 s 23
"Premiärminister Putin presenterar sin regering"
I den ingår flera ministrar från den förra regeringen vilket förstärker intrycket att Putin tänker behålla ett starkt grepp om makten och den ryska politiken. När han presenterade kabinettet satt han vid samma plats och vid samma bord som han använde vid liknande tillfällen i rollen som president.

2008-23 s 6-7
"Ett nytt kallt krig? Nej, knappast"
Surmulna relationer mellan Ryssland och EU kan inte tillåtas hindra ett nytt partnerskapsavtal. Det är viktigt då EU är Rysslands största handelspartner och Ryssland är EUs största energileverantör. Varken Ryssland eller EU har därför råd med det. EUs tioåriga partnerskaps- och samarbetsavtal löpte ut i fjol och försöken att förnya avtalet har stött på allvarliga hinder. Ett hinder är att EU blivit större. De nya EU-länderna som för 20 år sedan var underkuvade sovjetstater lägger hinder i vägen. Ett annat är att Ryssland betraktar sig som mäktigare och vill ha en annan ton i det nya avtalet. Ordet "gemensamma europeiska värderingar" vill de ska ändras till "gemensamma intressen". Dessa finns inom områden som ekonomi, säkerhet och rättsväsen samt forskning och utbildning. Moskva vill få tillgång till EUs inre marknad, visumfritt resande för ryska medborgare och utökat samarbete inom vetenskap, teknik och utbildning. Det viktiga är att sänka förväntningarna och se till att oundvikliga kortsiktiga kriser och dispyter inte raserar hela bygget.

EU, Ryssland, Frankrike
2008-23 s 7
"EU och Ryssland behöver varandra"
Frankrike räknar med och hoppas att EU ska sluta ett nytt avtal med Ryssland om strategiskt partnerskap före årets slut. Det sa premiärminister François Fillon efter att ha pratat med sin ryske kollega, Vladimir Putin. Ryssland hoppas att Frankrike kan hjälpa Moskva att förbättra de ansträngda relationerna med EU. Som premiärminister svarar Putin för Rysslands ekonomi. President Medvedevs första resa till EU som president går till Tyskland nu i juni. Under hösten är det Frankrike som svarar för EUs ordförandeskap.

2008-27 s 7
"Syndaregistret växer"
Åklagare har väckt nya åtal mot Michail Khodorkovskij, före detta ordförande i oljebolaget Yukos, som på sin tid var Rysslands största företag. Khodorkovskij har avtjänat nästan halva det nioåriga fängelsestraff, som han dömdes till för skatteflykt och bedrägeri, men nu beskylls han också för att ha tvättat nästan 30 miljarder dollar.

2008-28 s 4-5
"Medvedev tycker att USA har för stort inflytande"
En strid ström av oljepengar stärker den ryska ekonomin och självförtroendet i Kreml vilket gör det lätt för president Medvedev att vifta bort amerikansk kritik mot hans lands demokratiska brister och brott mot de mänskliga rättigheterna. Ryssland har rätt att spela en större roll i världens ekonomiska system som inte bör domineras av USA längre. I intervjun med Medvedev verkade det som om han försökte höja sin profil inför G8-mötet i Japan denna vecka. Han kommenterade bland annat John McCains påpekande att Ryssland borde bannlysas från G8 på grund av det demokratiska underskottet.

2008-29 s 6-7
"Medvedev angriper korruptionen"
Rysslands president lovar att eliminera "en livsstil". Ryssarnas liv genomsyras av korruption från vaggan till graven. Medvedev har lovat att i oktober lägga fram en antikorruptionslag som ett led i en större kampanj mot mutor. Men Ryssland har en lång historia av misslyckade försök att bekämpa korruptionen. Putin försökte men idag är problemet ännu större än tidigare. Landets nya rikedomar, olja och naturgas, har lett till att korruptionen ökat markant och nu kan mätas i tiotals miljarder dollar. I Transparency Internationals senaste undersökning hamnar Ryssland på plats 143 av 180 länder. Mutor berikar byråkrater och andra offentligt anställda tjänstemän med omkring 120 miljarder dollar årligen.

2008-32 s 3
"Moskva tar kontroll över spannmålsexporten"
Ryssland planerar att bilda ett statligt spannmålshandelsbolag som kommer att kontrollera upp till hälften av landets spannmålsexport. Oron i världen ökar för att Moskva försöker använda sig av livsmedelsexporten som ett diplomatiskt vapen i likhet med hur Gazprom har manipulerat försäljningen av naturgas. Landets statliga spannmålssystem avvecklades under 1990-talet efter Sovjetunionens fall. Australien håller just på att avveckla sin spannmålsexport som under 70 år kontrollerades av Australien Wheat Boards exportmonopol.

2008-34 s 4-5
"Nato enas kring hård kritik av Ryssland"
Nato varnade på tisdagen Ryssland för att försöka dra en "ny linje" i Europa genom att försöka hindra Georgien och andra länder att gå med i Nato om de önskar göra så. Natos 26 medlemsländer träffades i ett blixtinkallat möte där det beslöts att tillvidare frysa de normala kontakterna på hög nivå med Ryssland. Detta så länge som det finns kvar ryska trupper i Georgien. Nato uttryckte starkt stöd för Georgiens oberoende. Ryssland reagerade med stark ilska över Natos kritik. Rogozin, Rysslands Natoambassadör fördömde Georgiens president Saakasjvili som "krigsförbrytare" och menade att om Nato redan hade accepterat Georgien som fullvärdig medlem så hade Nato och Ryssland befunnit sig i krig med varandra.

2008-34 s 6
"Krigets pris i norra Georgien"
Delar av norra Georgien har lidit svårt under konflikten som blossade upp för elva dagar sedan, när georgiska trupper ryckte in i det omtvistade territoriet Sydossetien som Georgien betraktar som sitt medan sydosseterna anser sig vara självbestämmande och som sedan ryska trupper drev tillbaka. Många fruktade sydossetiska milisgrupper och såg ryssarna som ett skydd. Sydossetiska milisgrupper anklagas för många attacker på georgier.

2008-34 s 7-8
"Förre presidenten beklagar de försämrade relationerna"
I november 2003 fällde den georgiska "Rosenrevolutionen" president Eduard. I söndags 10 dagar efter krigets start som förstörde Georgiens infrastruktur, drev 110 000 människor på flykt och skakat det nationella medvetandet, ville Sjevardnadze inte säga om han tyckte att den nuvarande presidenten Saakasjvili gjort fel då han skickade militär in i Tschinvali, Sydossetiens huvudstad. Det var Gorbatjov som gjorde Sjevardnadze till utrikesminister i Sovjetunionen 1985. I december 1990 avgick han och blev sedan efter Sovjetunionens kollaps verkställande ledare för Georgiens styrande råd 1992. Han valdes formellt till Georgiens president 1995. Under hans tid som president skapade han starka band till USA och man började bygga en pipeline för olja som skulle minska beroende av Ryssland och Iran. Hans administration plågades emellertid alltmer av korruption. Idag är han 80 år och ser ingen egen roll i den samtida politiken. Han är pensionär och skriver böcker.

2008-34 s 10
"Är Putin den nye Kennedy?" hela artikeln
Den ryska premiärministern Vladimir Putin jämförs för närvarande ofta med Stalin och Hitler - orättvist nog. I verkligheten är han en rysk Kennedy. Och Putins Kuba är Georgien. Detta menar Gabor Steingart i en artikel i der Spiegel. Båda är älskade av sina medborgare. Kennedy hade synpunkter på utvecklingen på den egna bakgården, särskilt Kuba och Putin har synpunkt vad gäller Georgien. Vidare fick detta tänkande i intressesfärer militära följder för Kennedy, även så för Putin.

2008-35 s 6-7
"Tyskland vet bättre än de flesta vad spelet gäller"
Tysklands förbundskansler har tidigare värjt sig mot rollen som medlare mellan Moskva och de forna sovjetrepublikerna men sedan Ryssland gick in i Georgien har hon axlat en aktivare roll till demokratins försvar. Gerhard Schröder var nära vän med Putin och den förre konservative kanslern, Helmut Kohl, som mycket väl överens med en rad sovjetiska ledare. Men med Merkel är det annorlunda. Hon växte upp i det kommunistiska Östtyskland, där Putin var stationerad som KGB-officer på 1980-talet och Merkel kopplar avsiktligt sin Rysslandpolitik till sina egna frihetsvärderingar.

2008-35 s 8
"Nervösa grannar"
Konflikten mellan Ryssland och Georgien väcker oro hos grannarna i väster. Ryssland har på senare tid uppträtt avogt mot Ukraina, de tre baltiska staterna och Polen. Därför var det naturligt att ledarna för dessa stater flög till Tbilisi för att visa sin solidaritet med president Saakasjvili. Liksom att Polen skyndade sig att underteckna ett avtal med USA om att hysa missilförsvarsraketer på polskt territorium. Polen vill inte utsätta sig för risker för invasion. Efter kriget i Georgien har den allmänna opinionen svängt till förmån för missilförsvarssystemet. Ryssland bråkar jämt med de baltiska staterna men deras medlemskap i Nato får de ryska hökarna att tänka sig för både en och två gånger. Den största oron gäller i stället Ukraina som inte är med i Nato och som har åtta miljoner ryssar inom sina gränser plus den ryska Svartahavsflottan i Sevastopol.

2008-35 s 9-10
"Ryssland har de starkaste korten" hela artikeln
Syriens president besökte Ryssland två dagar i förra veckan. Han hade med sig en önskelista som inkluderade sofistikerade vapen. Det syriska besöket kan ha varit ett varsel om nya tider.
Ryssland har inflytande, pengar och energiresurser, vetorätten i FNs säkerhetsråd och sin stora vapenindustri. Allt detta fruktar man i Washington kommer att användas för att undergräva amerikanska intressen runt om i världen. Ryssland kan komma att sälja allt mer avancerade vapen till länder som Iran och Venezuela. Samarbetet i kampen mot terrorismen och vapenspridning kan komma att försämras. USA har begränsade möjligheter att sätta press på Ryssland. USA behöver Ryssland för kriget i Afghanistan och för att få Iran och Nordkorea att slopa sina atomprogram. Rysslands självklara argument är: "Varför skulle vi hjälpa Nato"?
Allt detta visar att den internationella scenen kan förändras mycket snabbt. Alltsedan Sovjetunionen upplöstes har det funnits en oro för att Ryssland ska förstöra allt, nu ser vi att oron var berättigad.

2008-35 s 10-11
"Allt började när Babels torn rasade"
De dussintals språken i Kaukasus säger en del om konflikten i Georgien.
Osseterna talar ett språk som är släkt med farsi och georgierna talar ett språk vars närmaste släkting anses vara baskiskan. Det har ett räknesystem med 20 som bas, besvärliga irregulära verb och många konsonanter som ordet "gvprtskvni".
I Kaukasien talas ett 40-tal språk vilket är fler än i någon annan del av världen bortsett från Papua Nya Guinea. I Kaukasien fungerar de höga bergen som skydd och erbjuder små etniska språkgrupper naturligt skydd mot andra större och mer aggressiva grupper. De kaukasiska språken är svåra och har inte gått att koppla till något annat språk på jorden även om man kan gruppera dem i tre grupper.
Den etniska (språkliga) härvan blev plötsligt relevant när lokalt hat i Sydossetien urartade till den djupaste missämjan mellan Ryssland och väst sedan det kalla kriget. Georgier och osseter hävdar båda att de var först i Sydossetien. Osseterna betraktar dalen kring Tsjinvali som sitt hemland, georgierna ser osseterna som "gäster".
Anna Dybo vid Ryska vetenskapsakademin arbetar med att kartlägga små språk. Hon har skrivit till ett bibliotek i Tsjinvali och frågat vad som hänt med ett unikt lexikon med det ossetiska språket. Det var skrivit för hand och ännu inte överfört till en dator. Doby misstänker att det brann upp i samband med bombningarna den 8 augusti då georgisk militär besköt staden.

Artikeln från International Herald Tribune:
"The dozens of languages of the Caucasus say much about the Georgia conflict"

Också I New York Times:
"Barriers That Are Steep and Linguistic"

Om språket Georgiska.

2008-35 s 12
"Medvedev erkände de georgiska utbrytarrepublikerna"
Sydossetien och Abchazien blev självständiga vilket väckte skarp kritik från både USA och EU och ledde till att den ryska aktiemarknaden föll med 4,2 %. USA kommer att blockera Rysslands försök att få länderna erkända i FN.

2008-36 s 3
"EU fryser partnerskapsförhandlingar med Ryssland"
Europas ledare bestämde sig i början på veckan i ett extrainkallat toppmöte med all 27 medlemsländerna för att förhandla med ledarna i Kreml om krisen i Kaukasien. De konstaterade att relationerna mellan EU och Ryssland "står vid ett vägskäl", och de bordlade tills vidare förhandlingarna om en strategisk pakt med Ryssland i väntan på att Moskva uppfyller villkoren i den rådande vapenvilan i Georgien. EU-länderna enades om att inget land ska följa Ryssland i spåren och erkänna Sydossetiens och Abchaziens oberoende. EU tvekar att straffa världens största energileverantör i en tid med extremt höga priser. Men ledarna enades trots allt om att skicka dussintals vapenövervakare till Georgien.

2008-36 s 11
"Ryssland gör anspråk på speciella intressesfärer"
Rysslands president, Dimitrij Medvedev, har för avsikt att behålla geografiska områden "av privilegierat intresse" intill eller nära Rysslands gränser. Detta är en av fem punkter i Rysslands utrikespolitiska linje enligt en TV-intervju med Medvedev. Han sa att Ryssland avser att försvara ryska medborgares "liv och leverne" oavsett var de bor. Detta hälsas med viss oro av väst som kan tolka det som en fortsättning på Sovjetunionens imperialistiska ambitioner. Regioner som säkert ingår i den ryskan intressesfären är Krim, en ukrainsk halvö som domineras av etniska ryssar, norra Kazakstan och baltiska stater med stora ryska minoriteter.

2008-36 s 12-13
"Sydossetien försöker resa sig igen" hela artikeln
Kan Sydossetien verkligen överleva som en oberoende stat. Regionen har bara 70 000 invånaren. De flesta män i arbetsför ålder har bekämpat georgierna i många år och den segdragna konflikten har utarmat regionens ekonomi. Optimisterna pekar på Andorra och på att den minsta medlemsstaten i FN har ännu färre invånare. Sydossetien kan bli en region för ekoturism och kunna konkurrera med Sotji vid Svarta havet. En möjlighet är att göra regionen till ett skatteparadis.

2008-37 s 4-6
"EU får nöja sig med halv framgång" hela artikeln
I förhandling med Frankrikes president Nicolas Sarkozy, lovar den ryske presidenten Medvedev att dra tillbaka de ryska styrkorna, men det kommer att ske i den takt som Moskva finner lämplig. Den stora frågan om Abchaziens och Sydossetiens status förblir olöst. Den ryska ledningen går också med på att låta 200 observatörer från EU övervaka regionen från och med 1 oktober. Georgien hävdar att aldrig acceptera Abchaziens och Sydossetiens självständighet. Hittills är det bara Nicaragua som har erkänt utbrytarenklavernas självständighet.

2008-37 s 6-8
"Krim är både Ukraina och Ryssland"
Det är svårt att avläsa den allmänna stämningen i Sevastopol - en ukrainsk stad med rysk majoritet. Staden är den ryska Svartahavsflottans hemmahamn. Ett bilateralt avtal ger den rätt att stanna till 2017. Krim domineras befolkningsmässigt av etniska ryssar (bara 25 % är ukrainare, 12 % är tartarer) och styrs av ryskvänliga partier. Sedan 1954 tillhör Krim den då sovjetrepubliken Ukraina. 25 % stöder anslutning av Krim till Ryssland men 60% är emot.

2008-37 s 16-18
"Tomma tunnor skramlar mest"
"Putin håller på att styra in Ryssland i en återvändsgränd. Om Europa genomskådar hans hotelser och kaxighet kommer han att avslöjas som en buffel och en kejsare som är mer naken än han själv inser.
Tio seglivade myter om Ryssland, dess ledare och dess nya makt.
Myt 1: Putin är den store vinnaren. Men han har enat Europa efter den splittring som orsakades av George Bush. Putin fick inte heller stöd av Kina.
Myt 2: Det kalla kriget är tillbaka. Nej, kriget är ett krig inom ett kapitalistiskt system. Ett transatlantiskt system mot ett en nationalistisk, statskontrollerad kapitalism.
Myt 3: Ryssland har förödmjukats av omvärlden sedan 1989. Ingen annan av den västerländska demokratins fiender har fått ett så varmt välkomnande av väst. Ryssland har inlemmats i G7, som blev G8. Investeringar har strömmat in i Ryssland.
Myt 4: Väst vägrar att bemöta Ryssland som en jämlike. Nej det är Ryssland som vägrar behandla länder som Estland, Georgien och Polen med respekt.
Myt 5: Västmakterna försöker omringa Ryssland. Man kan inte omringa ett land som sträcker sig från Europa till Japan och Kina.
Myt 6: Sydossetien är samma sak som Kosovo. Ryssland skyller på Kosovo men inget verkligt samband finns.
Myt 7: Nästa amerikanske president blir snällare mot Ryssland. John McCain säger att han bara ser tre bokstäver när han tittar Putin i ögonen, KGB. Den demokratiske vicepresidentkandidaten Joe Biden, är en hök i utrikespolitiken.
Myt 8: Europa är splittrat. Nej, EU för en enig talan mot Ryssland.
Myt 9: Det finns ingenting Europa kan göra. Jo, G7 kan suspendera Rysslands medlemskap och skjuta upp detsamma i WTO. Ledamöterna i Europarådet har redan krävt att Rysslands medlemskap suspenderas. Samma sak kan Natos parlamentariska församling göra.
Myt 10: Ryssland kontrollerar Europas energi. Detta stämmer till en viss grad. Tyskland omvärderar inställningen till kärnkraft.

2008-38 s 7-8
"Putin försökte förklara"
Vladimir Putin, den ryske premiärministern, försökte i tre timmar i slutet av förra veckan förklara Rysslands agerande i Georgien. Putin var omväxlande stridslysten och vädjande. Detta ägde rum på diskussionsklubben Valdai i Sotji som samlar ryska experter från hela världen. Putin menar att Ryssland handlade i självförsvar för att skydda ryska medborgares intressen i Sydossetien och att det är Georgien som ska straffas son angripare.

2008-38 s 8-10
"Har Ryssland satt i gång något som inte kan stoppas?"
Moskvas erkännande av georgiska utbrytarområden väcker drömmar till liv bland Rysslands egna separatiststater.
Medvedevs formella erkännande av Abchaziens och Sydossetien som självständiga stater har fördjupat klyftan mellan Ryssland och västländerna. Men det kan också leda till att etniska grupper inom Rysslands gränser kräver autonomi och självständighet.
Kazan är huvudstad i tartarernas land Tatarstan. De menar nu att Ryssland har förlorat den moraliska rätten att inte erkänna dem som en självständig stat. I Tartarstan finns en oljeindustri, en stor lastbilsfabrik och en flygplanstillverkare. 48 % av befolkningen är etniska tartarer, 43 % etniska ryssar. Basjkirien är rikt på naturgas. I staden Basjkortostan har en liknande rörelse startat som i Tartarstan som strävar efter en viss grad av autonomi med Abchaziens och Sydossetien som exempel. Även Abchaziens etniska "kusiner", cirkassierna av vilka de flesta bor utomlands men många inom ramen för ett enat Ryssland vädrar morgonluft.
Tjetjenien var den första republik som verkligen förklarade sig självständig.

2008-38 s 10-11
"Det kokar bakom fasaden" hela artikeln
Ryssland flirtar med Abchaziens och Sydossetiens självständighet, men det finns andra besvärliga bekymmer i denna region. Fler muslimska republiker för krig mot centralregeringen i Moskva. Den ryska republiken Ingustjien som är mindre än Blekinge och har en halv miljon invånare vill regenten Murat Sjasjikov förvandla till ett "kaukasiskt Schweiz". Republiken har de högsta födelsetalen och den högsta arbetslösheten i Ryssland. Befolkningen är muslimer i motsats till till exempel osseterna som är kristna. De militanta islamisterna kämpar för ett "kaukasiskt emirat" som ska sträcka sig från Kaspiska havet till Svarta Havet. För ett par veckor sedan började Ingusjiens "folkparlament" en insamling av namnunderskrifter med målet att klippa av banden mellan Ryssland och Ingusjien.

2008-40 s 6-7
"En veteran intar scenen på nytt"
Den före detta sovjetledaren Michail Gorbatjov, 77, har allierat sig med oligarken , den ryske miljardären Alexander Lebedev, i ambitionen att driva på de ekonomiska och juridiska reformerna i Ryssland. Partiet vill också stärka parlamentets makt och ha mindre "statlig kapitalism" samt fler oberoende medier i Ryssland.
Lebedev och Gorbatjov äger tillsammans 49 % av den oberoende tidningen Novaja Gazeta, vars anställda reporter Anna Politkovskaja, dödades för två år sedan. Partiet har det provisoriska namnet "Oberoende demokratiska partiet".

Finanskrisen
2008-41 s 6-7
"USAs dominans är slut, säger Moskva"
Lite skadeglädje anas nog i de ryska ledarnas kommentarer till den finansiella krisen. Rysslands president, Dimitrij Medvedev, har lagt skulden för krisen på det som han kallar för finansiell "egoism" och sagt att finanskrisen kan ses som ett tecken på att Amerikas ekonomiska dominans går mot sitt slut. Detta gjorde han i ett anförande på det statliga universitetet i St. Petersburg i ett forum som arbetar för att utveckla relationer mellan Ryssland och Tyskland.

2008-41 s 14-16
"Den sista bastionen"
Den ryska flottan vill ha tillgång till hamnen i den ukrainska staden Sevastopol fram till åtminstone 2017. Den ryska flottan ligger i beredskap utanför Sevastopol där tre fjärdedelar är etniska ryssar om än ukrainska medborgare. Men sedan kriget mellan Ryssland och Georgien i somras står det klart att en maktkamp om Sevastopols framtid har börjat. Det går rykten om att det delas ut ryska pass. I dag är det dags att förlänga kontraktet. Sevastopol kallas "den sista bastionen" och var fram till 1996 förbjudet område för utlänningar. Flera hundra års gemensam historia har slagits sönder sedan 1991. I Stadsfullmäktige har Janukovitjs ryssvänliga parti majoritet.

2008-44 s 3
"EU har svårt att enas om Ryssland"
Normala relationer eller inte? Kriget i Georgien har splittrat EUs medlemsländer,
Ett nytt internt policydokument kallat "Nyckelfrågor i EUs relationer med Ryssland" föreslår att EU ska ha färre konventionella möten med ryska myndigheter. Antalet toppmöten ska reduceras från två till ett per år. Dokumentet är en kompromiss mellan länder som Frankrike, Tyskland och Italien som vill återgå till det normala och Storbritannien, Litauen och Polen som vill vänta.

2008-45 s 14-15
"Finanskrisen skakar Kreml" hela artikeln
President Dimitrij Medvedev har sedan sitt tillträde i maj rest runt i flera europeiska huvudstäder för att klargöra Rysslands nya utrikespolitik och hur hans nya säkerhetspolitik för Europa ska fungera. I Östeuropa förstod regeringarna snart att det handlade om att ge Ryssland vetorätt när det gäller Natos utvidgning i östra Europa det amerikanska missilförsvaret. Men Ryssland har också påverkats av den internationella finanskrisen. Den har reducerat och i vissa fall eliminerat oligarkernas stora förmögenheter och minskat valutareserven till 300 miljarder dollar. Rysslands export förra året var värd 500 miljarder dollar varav 80 % kom från råvaror. Sjunkande råvarupriser blev därför en chock för Kreml. Gazprom tvingas överge några av sina stora projekt samtidigt som sociala investeringar som pensioner , utbildning, bostäder och sjukhus måste inte kan genomföras. Hundratals mindre provinsbanker kan komma att gå i konkurs.

2008-45 s 16-17
"I morgon är en ny dag"
De dåliga tiderna hindrar inte rika ryssar från att spendera. En del Moskvabor fortsätter att spendera rubel och oljedollar i rasande takt, varmed de bekräftar Moskvas rykte som överdådets och hedonismens notoriska centrum. Detta händer mot bakgrund av växande oro för den ryska ekonomin. Aktiemarknaderna har förlorat cirka 65 % av värdet sedan i maj. Oljepriset har sjunkit kraftigt och köparna av Rysslands övriga naturreserver har dragit ner på beställningarna.

Ingusjien
2008-45 s 20
"Kreml avsatte ingusjisk ledare"
President Murat Zyazikov ersattes av Yunus-Bek Jevkurov som är militär. Man kan förmoda att Kreml förlorat tålamodet med Zyazikovs oförmåga att sätta punkt våldet mellan regeringsstyrkor och muslimska extremister i Ingusjien.

2008-46 s 7-8
"Klarspråk på ryska"
Den nye presidenten Medvedev höll den 5 november sitt tal till nationen. Han gjorde det med avsikt samtidigt som världen lyssnade på Barack Obama segertal i USA. Medvedev nämnde inte Obama i sitt tal och än mindre gratulerade honom. Han hävdade Rysslands fasta kurs i Kaukasus och påstod att Ryssland inte kommer att dras ned av den ekonomiska krisen. Han definierade också Moskvas svar på Natos utvidgningsplaner och installationer av ett robotförsvarssystem i Polen och Tjeckien. Ryssland kommer att placera kortdistansrobotar i Kaliningrad, alldeles intill EUs gräns. Mest tid ägnade Medvedev åt inrikespolitik. Han angrep den övertunga byråkratin och varnade för statlig inblandning i privata företag. Han sa emellertid ingenting om hur banksystemet ska fås att fungera igen eller om hur de offentliga utgifterna ska tämjas. Han riktar hellre kritiken mot USA och föreslår ännu fler åtgärder för att bevara rådande politiska system i Ryssland.

2008-46 s 8-9
"Den ryske dissidenten är död"
Rysk nationalism är på frammarsch, och till och med förr övertygade liberaler vänder väst ryggen. Kriget i Georgien och den aktuella finansiella kollapsen markerar en vändpunkt i tron på USA och västerländsk kapitalism och demokrati. Den ersätts av patriotism, chauvinism och stark nationalism också bland välutbildade ryssar. Våren 2008 hade 65 % av ryssarna en generellt "positiv" syn på USA, men nu bara sju %. Samtidigt ökade Medvedevs popularitet till 83 % och Putins till 88 %! Flera före detta dissidenter tycker att väst har förlorat all auktoritet genom att stödja Kosovos självständighet men inte Sydossetiens och på grund av finanskrisen. Målet är att skapa "ett kristet, konservativt, europeiskt land med genuina mänskliga och moraliska värderingar"! "Staten bör gå i spetsen i uppbyggnaden av ryssarnas intellektuella och andliga liv", menar ledaren för Fackförbundens Humanitära universitet i St. Petersburg.

2008-46 s 11-12
"Realpolitik!"
EU återupptar förhandlingarna om ett nytt partnerskapsavtal med Ryssland. Det ska täcka både ekonomiskt och politiskt samarbete och innehålla en gemensam energipolicy. EU är på god väg att normalisera förbindelserna med Moskva. Det är bara Litauen som är emot. Bättre relationer kan hjälpa EU att uppnå andra mål, som till exempel omformningen av de globala finansstrukturerna.

2008-47 s 12
"Umgängestonen är inte den allra bästa" hela artikeln
Medvedev talar ut om umgängestoner mellan USA och Ryssland. Medvedev har varit i Washington för första gången som president. Han höll ett anförande för Utrikespolitiska Rådet i Washington efter G20 mötet. Han upprepade där att Ryssland aldrig kommer att ta tillbaka erkännandet av de två separatistiska georgiska områdena, Sydossetien och Abchazien. Han upprepade också hotet om att placera ut raketer i Kaliningrad om USA går vidare med det planerade missilförsvaret i Polen och Tjeckien.

2008-48 s 12-15
Medvedevs doktrin"
Dimitrij Medvedev vill etablera ett nytt säkerhetsblock och en gaskartell samt förvandla Moskva till ett finansiellt centrum.
Medvedev har formulerat en alldeles egen dagordning som är överraskande liberal hemma och allt mer provocerande utomlands. Det är en ambitiös plan att reparera det trasiga ryska samhället och återupprätta Rysslands plats i världen. Han vill rita om världens säkerhets- och finansiella infrastruktur. Han kritiserar Rysslands korrumperade rättsväsen och byråkrati som han anklagar för att var lika misstänksamma mot den fria företagsamheten som under sovjettiden och för att kontrollera medierna och kontrollera valen.
Han vill att andra länder ska erkänna Rysslands privilegierade intressen i länder där Natos inblandning inte ses med blida ögon. Medvedevs önskan att göra Moskva till ett "mäktigt finanscentrum" verkade möjligen vettiga när oljan kostade 150 dollar per fat, men är nu skrattretande när priset halverats och rubelns värde sjunkit med 25 %.
Rysk gas utgör idag bara 6.5 % av EUs primära energitillgångar - och denna andel krymper stadigt. Det är bara Hamas och Nicaragua som stöder Rysslands erkännande av Sydossetien och Abchazien. Kina var på väg men ändrade sig.

2008-48 s 17
"Ryssland leker på USAs bakgård" hela artikeln
Rysslands president gjorde i veckan en rundresa i Latinamerika, vilket fick Washington att höja på ögonbrynen, mest på grund av Medvedevs besök i Caracas i Venezuela, ett land vars ledare, Hugo Chávez, gör allt han kan för att irritera Amerika och ifrågasätta dess inflytande i regionen. Medvedev vill visa att han kan blanda sig i politiken i Centralamerika på samma sätt som USA i Georgien. Venezuelas allt varmare relationer med Moskva är provocerande. Chávez vill säkra tillgången till kapital och teknik som kapitalistiska företag inte vill hjälpa till med. 2007 fick Venezuela bara 600 miljoner dollar i direkta investeringar i jämförelse med 15 000 miljoner till Chile och 38 000 miljoner till Brasilien.

2008-50 s 11-12
"Kreml skyr inga medel" hela artikeln
Rysslands ledare utnyttjar de hårda tiderna för att ta kontroll över privata tillgångar. Putin har länge hävdat att Ryssland begick ett kolossalt misstag på 1990-talet då man tillät enorma tillgångar i olja, gas och andra naturresurser falla i privata händer. Han vill att staten ska återfå kontrollen. Nu intervenerar Putin i företag vars ägare råkat illa ut i finanskrisen. I spetsen för kampanjen står biträdande premiärministern Setjin som använder sig av underrättelsetjänsten i övertagandet av privata företag. Han startar utredningar och hotar med höga böter och skadestånd vilket får aktiekurserna att falla kraftigt.
Rysslands ledare, i motsats till väst, ser krisen som en chans att ytterligare expandera statens roll i ekonomin och koncentrera ännu mera makt och tillgångar i Kreml.

2009-01/2 s 7
"Ryssland stryper gasen igen" hela artikeln
Det ryska gasmonopolet, Gazprom, minskade i början av vecka volymen på den gas, som transporteras till västeuropeiska kunder via Ukraina. Gazprom hävdar att minskningen är ett försök att kompensera för gas som Ukraina har stulit genom att avleda gas från den europeiska ledningen. En annan orsak är att Ryssland och Ukraina inte har kommit överens om priset på den gas som Ukraina köper. Ryssland vill kompensera Europa med mer gas via Vitryssland och Turkiet. Rysslands agerande syftar uppenbarligen till att få Ukraina att betala mer för naturgasen.

2009-01/2 s 8-10
"Den tunga freden"
Sedan Moskva segrade i femdagarskriget i Sydossetien är området i praktiken ett ryskt protektorat. Frågan är vad Rysslands seger har betytt för denna bergiga landremsa som efter blodbadet förklarade sig självständigt, en självständighet som bara Ryssland och Nicaragua erkänt. Sydossetien orsakar Kreml stora bekymmer. Hjälppengar försvinner, den sydossetiske presidenten anses vara korrumperad, och det finns en påtaglig risk för sociala oroligheter. I Sydossetiens huvudstad Tschinvali eldar man med ved, det finns ingen stadsgas.
Den sydossetiske presidenten Eduard Kokoity är så feg att han flydde från regionen under själva kriget mot Georgien och nu saknas miljontals rubel i centralbanken i Tschinvali. Kokoity styr sitt rike som en maffiaboss. Efter kriget skänkte Ryssland massvis med byggnadsmaterial för återuppbyggnaden i Tschinvali motsvarande 350 miljoner euro. Ingen vet idag var det mesta av materialet finns. Återuppbyggnaden i Sydossetien riskerar därför i att urarta i ett pinsamt och katastrofalt misslyckande. Det av Ryssland omhuldade Sydossetien har haft dåligt rykte ända sedan början av 1990-talet. Regionen betraktas som smugglares och brottslingars högborg. Många har i åratal levt på att smuggla vodka. Om kaos uppstår i Sydossetien finns risk att det glider ur händerna på Ryssland och tas över av "heliga gudskrigare" som försöker mobilisera den muslimska minoriteten i uppror mot "de rycka ockupanterna".

2009-03 s 7
"Gaskriget fortsätter"
Dispyten om Rysslands naturgas handlar inte bara om gasledningarna. Gaskriget är ställföreträdande för mycket krångligare och mer svårlösta frågor.
Ryssland vill sätta press på Ukrainas politiker att följa Moskvas regelverk för det postsovjetiska området. Moskva kommer aldrig att acceptera att ukrainarna, varav nästan hälften är etniska ryssar, är medborgare i en oberoende, västorienterad stat med utsikter att bli medlem i Nato. Men den här gången blir också Europa lidande. Hundratusentals människor i sydöstra Europa har saknat värme i drygt en vecka och fabriker har måst stänga i flera länder.

2009-03 s 8-9
"Kristid tvingar Ryssland att välja kurs"
Ryssland hotas av en rad olika katastrofer: priset på ett fat olja har sjunkit till under 40 dollar; Gazpromaktiens värde minskade med 76 % på ett år, och mer än en fjärdedel av den ryska valutareserven har använts för att stärka rubeln. Det finns två möjliga scenarier. Det ena handlar om samarbete i hårda ekonomiska tider, ekonomiska överväganden dikterar en mer medgörlig utrikespolitik, medan det andra innebär inskränkning och nationalism.
USA har mycket att vinna på ett samarbetsvilligt Ryssland. USA vill ha hjälp med att stoppa Irans kärnvapenambitioner och Nato behöver fler nya försörjningsrutter till Afghanistan.
Men kanske Ryssland vill sätta sig upp emot USA med avsikt att återvinna stormaktsstatus.

2009-04 s 3-4
"Ryssland och Ukraina har äntligen kommit överens" hela artikeln
Efter flera veckors strid har regeringarna i Moskva och Kiev kommit överens om priset på den ryska oljan och avgiften för att transportera den i Ukrainas ledningar till marknaderna i Europa. Putin och Timosjenko enades till slut om att Ukraina får köpa gas till ett 20 % lägre pris än övriga Europa. Politiskt sett verkar det som om Ryssland har vunnit i fråga om möjligheter att påverka interna, ukrainska ärenden inför valet i Ukraina senare i år men priset är att Europa har fjärmat sig från Ryssland på grund av en tvist som framstod som minst lika geopolitisk som kommersiell. Ryssland ville också skrämma nya Natoländer som Bulgarien som är extremt beroende av Ryssland för sin energiförsörjning.

2009-04 s 4
"Det är farligt att försvara den lilla människan"
Ett nytt mordfall i Moskva erinrar på ett kusligt sätt om mordet 2006 på Anna Politkovskaja. En framstående rysk människorättsadvokat, Stanislav Markelov, sköts till döds tillsammans med en journaliststuderande i centrala Moskva. Markelov protesterade mot den villkorliga frigivningen av före detta arméöversten Jurij Budanov, den hittills högst uppsatte ryske officer som har dömts för övergrepp i kriget i Tjetjenien. Markelov var mest känd för sitt engagerade arbete till förmån för personer som har utsatts för tortyr och andra övergrepp av de ryska säkerhetsstyrkorna i Tjetjenien.

2009-05 s 8-10
"Oligarkerna kryper till korset" hela artikeln
Den globala finanskrisen undergräver de ryska oligarkernas politiska inflytande. Gårdagens kungamakare tigger nu krediter i Kreml. En hel grupp ryska storföretagare vars enorma tillgångar har skapat rubriker också i utlandet, som Vladimir Jevtusjenko, Pjotr Awen, som utrustade sin villa i Ebgland med skyddsrum mot kärnvapen och finansmannen Suleiman Kerimov som var intresserad av att köpa in sig i Deutsche Bank och Roman Abramovitj som satsat 600 miljoner euro i fotbollslaget Chelsea har nu kommit på obestånd. De fungerade alla som motorn i i privatiseringen av det ryska näringslivet efter kommunismens fall. Nu har de 25 rikaste ryssarna förlorat nästan 180 miljarder euro. Ryska storföretagare och banker har skulder på 360 miljarder euro. Nu har de blivit beroende av regeringens hjälp. Nu är det Kreml som hjälper oligarkerna i stället för tvärtom på 1990-talet då dessa säkrade Boris Jeltsins omval. Gårdagens kungamakare är dagens supplikanter. Många fruktar att den ryska staten är på väg att bli en superoligark som är på väg att göra 1990-talets privatiseringar ogjorda.

2009-06 s 6-7
"Svåra tider i Ryssland är ett bekymmer för Putin" hela artikeln
Frågan är om ryssarna beundrar Putin lika mycket när oljan kostar 40 dollar per fat som när den kostade 140 dollar. Det oskrivna kontraktet mellan Putin och hans folk är inte lika självklart längre. Putins popularitet avtar i takt med att mörka moln dyker upp på himlen.
det är inte säkert att Putin uppmärksammar det förändrade klimatet. Han har skapat en så centraliserad regering, som är okänslig för kritik så att det är tveksamt om den förmår reagera på det växande missnöjet. Detta kan vara farligt för Putin.

2009-06 s 8
"Tjetjensk regimkritiker mördad efter avslöjanden"
I mer än två år hade tjetjenen Umar Israilov, från sin exil i Wien, anklagat den ryska regeringen för att blunda för ett makabert mönster av brott i Tjetjenien. Nu har han skjutits till döds av två okända män på en öppen gata i Wien. Israilov var en före detta rebell som blev livvakt åt Tjetjeniens president Ramzan Kadyrov. Han avslöjanden gällde mord och tortyr som Kadyrov och hans män utsatte motståndare för. I Kreml hyllas Kadyrov som en nationell hjälte därför att han lyckats krossa upproret i Tjetjenien.

2009-06 s 28-31
"Journalister lever farligt i Ryssland"
Ingenstans i Europa lever journalister så farligt som i Ryssland och ingen tidning har så många dödade anställda som Novaja Gazeta. Efter morden på advokaten Markelov och redaktören Baburova vill Novaja Gazetas ledning utrusta sina reportrar med pistoler. Runt om i landet finns en mängd modiga tidningsredaktioner och radiokanaler som utmanar politiker och affärsmän. Glasnoststiftelsen i Moskva registrerade i fjol 1450 fall där journalister har misshandlats eller hotats.
60 journalister arbetar för Novaja Gazeta, som finansieras av Michail Gorbatjov och affärsmannen Alexander Lebedev. Tidningen avslöjar korruption och kriminella organisationers infiltrering i rättsapparaten.

2009-07 s 8-10
"Medvedev försöker stå på egna ben"
President Medvedev fjärmar sig allt mer från premiärminister Putin och hans ekonomipolitik. Många anser att Medvedev vill göra Putin till syndabock för den dåliga hanteringen av den ekonomiska krisen och själv framställa sig som en potentiell alternativ ledare. I slutet av januari stoppade Medvedev ett förslag från Putin om en ändring av förräderilagen och han har gett sitt stöd till etableringen av ett forskningscenter till minne av offren för Stalins utrensningar. Han har också träffat Michail Gorbatjov och redaktören för dennes oberoende tidning Novaja Gazeta, för att beklaga morden på en reporter och en framstående människorättsadvokat.

2009-08 s 16-17
"Det mullrar i ryska fjärran östern" hela artikeln
Regimkritiska protestaktioner långt borta i östligaste Ryssland oroar makthavarna I Kreml som tar missnöjesyttringar på största allvar. Bilhandlarna i Vladivostok har iscensatt stora demonstrationer sedan Putin införde höga importavgifter på japanska bilar för att komma tillrätta med finanskrisen. Moskva skickade specialpolis - 9 timmars flygresa. Oroligheterna i Fjärran östern varslar om växande missnöje med den ryska regeringen.

2009-09 s 13-14
"Norra Kaukasus utmanar den ryska centralmakten"
Folkliga protester, mordattentat och polisoperationer mot "extremister". Gatudemonstrationerna i protest mot en ny skattekommissionär i Dagestan åskådliggjorde den ryska statens problem i norra Kaukasus, där extremistiska grupper skapar osäkerhet. Därtill kommer ett antal gränskonflikter. I Dagestan finns ett dussintal nationaliteter. Lesgierna från regionens södra del är en av de fyra största och mest inflytelserika. En etniskt grundad, vänskapskorrupt ämbetsfördelning mellan olika klaner håller ihop landet. Dagestans president Alijev som tillhör folkslaget Avarerna står under hård press och klara av denna provinsiella fars. I Dagestan är det alltid storleken på insatsen, eller mutan, inte meriter, som är avgörande för vem som får vilken offentlig post. Sakkunskap spelar en underordnad roll. Dagestan är också utsatt för extremistiska konspirationer. Rädslan för islamistiska attentat är stor.

2009-10 s 7
"Mjukare toner mellan Washington och Kreml"
I ett "hemligt" brev till president Medvedev erbjuder USAs president Barack Obama att skrinlägga planerna på missilförsvar i Europa i utbyte mot att Ryssland engagerar sig i arbetet att stoppa Irans utveckling av kärnvapen. Obama anses sig erbjuda en nystart i relationerna med Ryssland efter de motiga åren med Bush. Hillary Clinton som träffat Rysslands utrikesminister i Genève för att diskutera missilförsvaret är inte lika försonlig. Hon menar att ett sådant försvar är nödvändigt också mot ett Iran utan kärnvapen.

2009-10 s 9
"Putins parti vann"
Premiärminister Vladimir Putins parti, Enade Ryssland, segrade lätt i söndagens region- och kommunval. Kommunistpartiet, som hade klagat på valfusk, fick näst flest röster men var inte ens i närheten av Enade Ryssland. TV och andra medier favoriserar "Enade Ryssland" och av parlamentets fyra partier är det bara kommunisterna som försöker opponera sig.

2009-11 s 8-9
"Dragkamp om länderna i forna Sovjetunionen"
Den ekonomiska krisen hjälper Ryssland att öka sitt inflytande i närområdet, eller nära utlandet, som ryssarna själva föredrar att säga. Väst gör vad det kan för att mota Ryssland. Den ryska ekonomin beräknas krympa med två procent i år men den är ändå i mycket bättre form än många östeuropeiska ekonomier. Prognoser för Ukraina pekar till exempel på tio procents nedgång. Moskva agerar för att för att utnyttja denna fördel genom att erbjuda pengar och krediter till de före detta allierade i nära utlandet. Taktiken börjar bära frukt. För första gången på en hel generation ökar Rysslands inflytande i regionen. President Medvedev berättar om planer på att återupprätta Oberoende Staters samvälde (OSS). Förra månaden undertecknade Vitrysslands president Lukasjenko ett avtal som tillåter Ryssland att stationera ett robotförsvarssystem i hans land i utbyte mot två miljarder dollar från Kreml. Kirgisien erbjöds två miljarder dollar i lån och krävde sedan att USA utrymmer en flygplats i landet som varit viktig för kriget i Afghanistan.
Lukasjenko gränslar staketet mellan EU och Ryssland tydligare än någon annan. Men ryska pengar och ryskt vapenskrammel talar kanske högre än EUs diplomati på sikt. Den vitryska ekonomin är mycket beroende av billig, rysk gas och landet har en skuld till Ryssland på drygt 15 miljarder dollar.
Ukraina är speciellt utsatt. Landet motsätter sig hittills lovsången från Moskva men katastrofen kommer allt närmare. Dess nationella gasmonopol har allt svårare att betala räkningarna från den ryska energijätten Gazprom.

Originalartikel i Newsweek "Pulled From All Sides" eller läs den här.

2009-13 s 9-10
"Alla vill ha Sotji"
Kampen om de olympiska medaljerna föregås av en kamp om själva OS-staden. En rad nationellt kända personer kandiderar för att bli borgmästare. Det som lockar är förstås att Sotji ska arrangera de olympiska vinterspelen 2014. Den nya borgmästaren vars mandat är fem år får kontroll över 12,5 miljarder dollar i statliga medel till spelen och stort internationellt strålkastarljus. Borgmästarna i Rysslands stora städer är de mäktigaste, fritt valda ledarna bortsett från presidenten själv. Den senaste utmanaren är den uppkäftige Moskvabaserade oligarken Aleksandr Lebedev. Andra är Boris Nemtsov, som betraktades som en lovande marknadsekonom under president Jeltsins tid och den ultranationalistiske parlamentarikern Andrej Lugovoj som av Storbritannien begärts utlämnad misstänkt för att ha mördat en rysk dissident med en radioaktiv isotop.

2009-14 s 11-12
"Stackars rika ryssar"
Strömmen av dåliga ekonomiska nyheter fortsätter. Industriproduktionen fortsätter att rasa, arbetslösheten stiger, löneskulderna växer snabbt - och en del stora företag ligger sannolikt på dödsbädden. Inte ens oligarkerna skonas när ekonomin mattas av. I takt med att råvarupriserna har sjunkit har Rysslands krösusar sett sina förmögenheter krympa.

2009-14 s 15
"Herre på täppan"
Rysslands president, Dimitrij Medvedev, betonade i en intervju i BBC, att det är han och ingen annan som är Rysslands statschef. Medvedevs uttalanden var ovanliga eftersom han och Putin brukar lovorda den inbördes förtroligheten och framhålla att de är ett lag. Drygt en tredjedel av ryssarna tror att Putin fortfarande är Moskvas starke man och den som drar i trådarna.

2009-18 s 6-7
"Idealism tog alla på sängen"
En vinnande kandidat från det ryska regeringspartiet under kände sin seger som ett resultat av valfusk. Anton Tjumatjenko som representerar Vladimir Putins parti Enade Ryssland erövrade en plats i den lokala styrelsen i St. Petersburg förra månaden. Tre veckor senare avsade han sig offentligt segern och beklagade att valfusk hade förekommit till hans fördel. Detta orsakade stor uppståndelse och förstummade regimkritiker som inte kunnat tro att en ung man som har vuxit upp i Putins Ryssland, skulle välja idealism framför den cynism som numera genomsyrar rysk politik.

2009-19 s 3-4
"Moskvavår i Medvedevs regi"
Putins efterträdare på presidentposten verkade i början vara en lydig jasägare, men den beskrivningen håller inte längre.
Det första tecknet på förändring kom i början av året då presidenten blockerade en drakonisk förräderilag som hade formulerats på Putins initiativ. Det andra är Medvedevs strategi att invitera aktivisterna till Kreml. För några veckor sedan samlade han företrädare för 36 av Rysslands största icke-statliga organisationer (NGO) grupper som Putin i princip försökt eliminera. Den statskontrollerade televisionen har också blivit liberalare. En viktig test på förhållandet mellan Medvedev och Putin är resultatet av rättegången mot oligarken Khodorkovskij.

2009-19 s 5
"Ryssland stannar kvar i utbrytarenklaverna"
Säkerhetsfördrag, som undertecknades i förra veckan i Moskva mellan Ryssland och de båda territorierna Sydossetien och Abchazien inkluderar gemensam patrullering längs de gränser som separerar dem från Georgien. 500 ryska gränsvakter ska patrullera tillsammans med 300 abchaziska längs den 1o mil långa gränsen. Det georgiska utrikesdepartementet uttryckte "allvarlig oro" över arrangemanget.

2009-25 s 4-5
"Ryssland satte punkt för FN i Georgien"
Ryssland lade i måndags sitt veto mot en FN-resolution om att förlänga mandatet för nästan 150 fredsbevarande soldater i Georgien. Vetot satte punkt för ett femtonårigt uppdrag att övervaka Georgiens oroliga gräns mot den separatistiska regionen Abchazien. Den ryske FN-ambassadören, Vitalij Tjurkin, menar att Sakaasjvilis regim satte punkt för Georgiens territoriella integritet och två nya stater etablerades på världskartan.

2009-26 s 11
"Ledarens tillstånd är kritiskt"
Tillståndet för presidenten i den muslimska, sydryska republiken Ingusjien, som sårades allvarligt i ett självmordsattentat, är fortfarande kritiskt. Han vårdas på ett sjukhus i Moskva. President Yunus-Bek Jevkurov, fick skador i hjärnan och de inre organen i attentatet. Ännu har ingen tagit på sig ansvaret för attacken.

Nato
2009-27 s 5
"Nato och Ryssland återupptar samarbetet"
Efter snart ett år av sura miner och stängda dörrar återknyter västmakterna och Ryssland banden. En viktig överenskommelse har slutits i Korfu om förnyat militärt samarbete och utökade gemensamma insatser i Afghanistan, i kriget mot terrorismen och kampanjen för att stoppa vapenspridning.

2009-27 s 6-7
"Kasinon och jobb förvisas till Sibirien" hela artikeln
Ett av de största massavskedandena i det moderna Rysslands historia verkställdes i onsdags och det var Kreml själv som hade beordrat det trots den ekonomiska krisen. Hundratusentals människor har mist sina jobb. Den ryska regeringen stänger alla lagliga kasinon och spelhallar i landet enligt en dygdighetsplan som förespråkas av premiärminister Vladimir Putin. För att överleva måste spelindustrin flytta till fyra regioner i avlägsna delar av Ryssland, drygt 600 mil från huvudstaden. Inget kasino väntas göra detta på många år. Enklaven Kaliningrad utgör dock ett undantag. Underjordiska kasinon lär uppstå.

2009-28 s 6-7
"Köpt kärlek varar inte" hela artikeln
Tanken var att Ryssland skulle ha överhanden i slaget om "nära utlandet". Få saker är viktigare för Ryssland än att återupprätta inflytande och kontroll i de forna Sovjetrepublikerna. Förlusten av dem är alltjämt mycket smärtsam för många i Moskva. Moskva har under hela året, trots egna ekonomiska bekymmer, öronmärkt stora belopp till de fattiga grannländerna i det forna sovjetblocket för att köpa deras lojalitet på sikt och minska västmakternas inflytande. Men grannländerna tycks ha andra tankar. Vitryssland som lovats två miljarder dollar i hjälp visar öppet att det föredrar Europa. Uzbekistan ställde sig på Vitrysslands sida och Turkmenistan har slutit avtal med ett tyskt företag om utvinning av naturgas. Armenien ger hedersbetygelser åt Moskvas fiende, Georgiens president, Michail Saakasjvili. Det mest flagranta trotset står dock Kirgisien för. Trots löfte om 2,15 miljarder dollar av Ryssland har landet ändrat sig när det gäller flygbasen Manas, som amerikanerna får fortsätta att använda för militärt bruk.
Från en artikel i N Y Times, Russia's Neighbors Resist Wooing and Bullying, översatt i Tempus nr 28 2009. Eller läs den här.

Ryssland, USA
2009-28 s 7-11
"Avspänning var målet denna gång också"
När Barack Obama kom till Moskva togs han emot av en surmulen före detta supermakt som inte längre vill vara med i västmakternas klubbar. Hälften av ryssarna har en negativ uppfattning om Amerika. USA-fientligheten delas nu av unga och välutbildade ryssar och i en ny lärobok lär barnen sig att väst alltid varit fientligt sinnat mot Ryssland. Det finns i landet ett djupt rotat mindervärdeskomplex. USA betraktas som den näst största fienden efter Georgien. USA-fientligheten är en spegelbild av det ryska sinnestillståndet av den känsla av nederlag och förödmjukelse som förklaras med händelserna i början av 1990-talet. USA å andra sidan anser den ryska regimen vara institutionellt svag, korrupt och farlig för både grannarna och de egna medborgarna. Ryssland vill ha monopol på att utnyttja de före detta sovjetiska länderna.

2009-28 s 11-12
"Vapenavtal blir klart före årets slut"
I måndags undertecknade president Barack Obama en överenskommelse om att skära ned antalet amerikanska och ryska strategiska kärnvapen med minst en fjärdedel. Man har också kommit överens om att USA får använda ryskt luftrum för att transportera soldater och material till kriget i Afghanistan. Beslutet är första steget i långsiktiga planer på att reducera den sortens vapen drastiskt och förhindra att de sprids till oroliga regioner. Framstegen speglar ambitioner att återknyta banden ett år efter Rysslands krig mot Georgien.

2009-28 s 12
"Inga fanfarer i de ryska medierna"
De ryska medierna tonade konsekvent ned betydelsen av Barack Obamas besök som betecknades som ett "arbetsmöte". Presskonferensen efter måndagens överläggningar var inte särskilt välbesökt. Den så kallade Obama-effekten går inte hem i det svårflirtade Ryssland.

2009-29 s 6-7
"Ryssland borde hålla bättre uppsikt åt öster"
Den ryska örnen har två huvuden och det ena tittar åt öster, brukar ryska diplomater framhålla. Problemet är att det asiatiska huvudet verkar vara blint. Bara tre procent av den ryska energiexporten går till det oljetörstiga Asien. Handel och investeringar i östra Sibirien och ryska Fjärran östern utnyttjar långt ifrån sin potential. Ryssland har en demografisk förbannelse, en befolkning på en enorm yta på bara 142 miljoner människor, som dessutom minskar med 700 000 per år på grund av låga födelsetal och vodkastinkande ohälsa. I ryska Fjärran östern är befolkningen knappt en person per kvadratkilometer. Och alltfler flyttar till det europeiska Ryssland. Utlänningar är i teorin beredda att hjälpa till med exploateringen av nyligen upptäckta mineraltillgångar men det finns två hinder, dels Rysslands statligt styrda energistrategi och dels Rysslands territoriella dispyt med Japan.

2009-29 s 8-9
"Bilden av Sovjet behöver putsas"
Kreml försöker sprida nationella nyheter på sanningens bekostnad. Den ryske presidenten Medvedev försöker övertyga världen om Sovjetunionens storhet. Han har föreslagit att "ifrågasättande av Sovjetunionens seger i andra världskriget skulle vara en brottslig handling". Liberala historiker, journalister och oliktänkande ryssar befarar att den nya lagen kommer att användas för att angripa personer som ifrågasätter eller utreder kommunistiska brott. En utredning har tillsats med uppdraget att "motverka försök att förfalska historien som är till nackdel för Rysslands intressen. Kreml är i färd med att avsiktligt skriva en officiell historia som i mycket stämmer överens med de gamla sovjetiska myterna. De ryska skolbarnen indoktrineras med Stalins storhet och berättelser om hur Röda armén välkomnades som befriare av de östeuropeiska folken.

2009-30/31 s 10-11
"Lita aldrig på Ryssland" hela artikeln
Det säger länderna i det forna östblocket som varnar Washington för att umgås allt för intimt med herrarna i Kreml. Den djupa oron bland Amerikas allierade i Östeuropa över de förbättrade relationerna mellan Ryssland och USA kom i förra veckan till öppet uttryck när 22 ledande personligheter, inklusive Polens Lech Walesa och Tjeckiens Vaclav Havel, publicerade ett öppet brev till Obamas administration med en vädjan om att inte bli bortglömda. Brevet publicerades på den polska tidningen Gazeta Wyborczas hemsida. I de östeuropeiska länderna betraktas Ryssland fortfarande som "en revisionistisk stormakt, som med 2000-talets taktik och metoder försöker återgå till 1900-talets agenda". De misstänker också att Obamas nya administration inte känner Rysslands sanna natur.

2009-30/31 s 11-12
"Ett berg av sorger och bekymmer"
Antalet våldshandlingar i hela Norra Kaukasus som har 6,1 miljoner invånare, var 2008, fyra gånger fler än i Colombia med 42 miljoner invånare!
Två I norra Kaukasien förekommer kidnappningar, tortyr och mord i en förfärlig omfattning. I decennier registrerade Natalia Estemirova kidnappningar, tortyr och mord för Memorials räkning, som är Rysslands äldsta människorättsorganisation. Särskilt de många straffhandlingar som de tjetjenska myndigheterna begår mot släktingar till påstådda rebeller. Den 15 juli kidnappades hon själv då hon lämnade sin bostad i Tjetjenien. Några timmar senare hittades hon död, avrättad i grannrepubliken Ingusjien. Hennes händer var bakbundna och hon hade en kula i huvudet och en i bröstet. Estemirovas kolleger säger att hennes arbete retade gallfeber på Tjetjeniens president, Ramzan Kadyrov. Rädsla och våld har hela tiden varit Kadyrovs viktigaste redskap i styret av Tjetjenien. Alla Kadyrovs fiender och konkurrenter mister livet på ett mystiskt sätt.
I hela regionen har mord och kidnappningar blivit allt vanligare. I Ingusjien har förhållandena urartat i något som mest liknar ett inbördeskrig. Poliser mördas systematiskt och den 22 juni använde rebeller sig av självmordsbombare i försöken att döda president, Junus-Bek Yevkurov.
Laglösheten och Rysslands brutala förtryck har fått många att söka sig till islamisk fundamentalism. De drivs av hämndlystnad och visionen om en islamistisk stat.

2009-32 s 8-9
"Ostpolitik i ny tappning"
En gång väldiga fiender befinner sig Tyskland och Ryssland nu mitt i en rad storfinansaffärer. Tysk teknologi ska uppdatera Rysslands enorma järnvägsnät och det tyska energibolaget E.ON köper upp ryska gasfält. Tyskland är inte bara Rysslands viktigaste handelspartner utan även landets största försvarare i väst. Berlins policy är att binda ett nymorgnat Ryssland vid en europeisk ordning genom ett tätt nät av ekonomiska, politiska och sociala band.

2009-33 s 10
"Turkiet och Ryssland i stor energiuppgörelse"
Avtalet gör Turkiet till ett regionalt nav för bränsleleveranser samtidigt som Ryssland bibehåller sitt monopol på naturgasleveranser från Asien till Europa. Putin är stark i kampen om dominansen över de europeiska pipeline-systemen och nu erbjuder han speciella avtal och kärnkraftssamarbete som en framgångsrik taktik. Putins agerande är den direkt följd på det avtal som de europeiska regeringarna nyligen tecknade med Turkiet kring den väststödda
Nabucco-rörledningen och som var ett hot mot Moskvas monopol på naturgasleveranser till Europa.

2009-34 s 3
"Vad hände egentligen för ett år sedan?
Ett år efter kriget i Georgien är resultatet lika omstritt som orsaken. En korrekt analys av krigets orsaker är fortfarande omöjlig att genomföra. Ryssland provocerade Georgien systematiskt under månaderna som ledde fram till kriget. Dess militära motattack var oproportionerlig. Den georgiska regeringens beslutfattande var kaotiskt och amatörmässigt ogenomtänkt. Kriget har uppenbarat några av de värsta dragen i rysk politik för utomstående. Men även om det militära äventyret var felaktigt så var det en enstaka händelse.

2009-34 s 5-6
"Grumliga vatten?"
Ryssland återfinner "piratkapat" lastfartyg, men vad hände egentligen?
Det ryska lastfartyget Arctic Sea försvann den 24 juli utanför Gotland. Det var lastat med timmer värt 14 miljoner kronor. Rysslands försvarsminister Anatolij Serdjukov säger att fartyget kapats av åtta misstänkta pirater som nu har gripits, fyra ester, två letter och två ryssar. Fartyget var på väg mot Algeriet och har nu hittats utanför Kap Verde öarna utanför Afrikas nordvästkust. Det påstås att båtens finska ägare ska ha fått krav på en lösensumma och att lasten bestod av annat än bara timmer. Detta har inte bekräftats. De motstridiga uppgifterna har lett till våldsamma spekulationer om ryska maffia uppgörelser och smuggling av kärnvapen.

2009-36 s 9-12
"Världen enligt Moskva"
Det här med respekt upptar mycket av Kremls tid, trots att det kalla kriget är över sedan länge. Ryssarna kände sig mycket förnedrade under de svåra åren mellan 1980 och 2000, när deras imperium förlorade i Afghanistan och sedan blev ett ekonomiskt vårdfall och därefter kollapsade. Inget slagfält är mer känsloladdat för dagens ryssar än länderna i det forna imperiet. Men hittills har få av Medvedevs försök att få de före detta satelliterna att närma sig Moskva burit frukt.
President Medvedev vill gärna övertyga sig själv och andra om att Ryssland är en stormakt och förtjänar att bemötas som en sådan. Rysslands BNP har ökat tack vare höga energipriser men överstiger till exempel inte ens Italiens. Och utöver naturresurserna är ekonomin inpyrd av ineffektivitet och korruption.
Det bästa för Ryssland vore att ta efter Storbritannien, ett annat fallet imperium, och börja engagera sig i världen i stället för att konfrontera den och på det sättet kunna bygga upp sitt inflytande igen.

Ryssland, Ukraina
2009-36 s 12-13
"Käre Viktor du är död, hälsningar från Dimitrij"
Rysslands president skrev ett förolämpande brev till sin ukrainske kollega Viktor Jusjtjenko. Ryssland markerade den förste årsdagen av kriget mot Georgien med en verbal salva mot Ukraina som beskylldes för att förse Georgien med vapen, för att underteckna förrädiska avtal med EU, sparka ut ryska diplomater och förvränga den gemensamma sovjetiska historien. Med detta ville Medvedev anmäla intresse för det ukrainska presidentvalet den 17 januari och som är nästan lika viktigt för Ryssland som för Ukraina. Förmågan att påverka den ukrainska politiken ses i Ryssland som ett test på Rysslands återvunna stormaktsstatus. Ukraina är störst och viktigast av Rysslands grannländer. Drygt 90 % av ukrainarna ser positivt på Ryssland.

Kaukasus
2009-36 s 14-18
"ABC-republiken ett år efter 'befrielsen'" hela artikeln
Abchazien, en bastard i världssamfundet, erkändes för ett år sedan av Ryssland. Det geopolitiskt explosiva landet ligger som en ständig krigsorsak i Kaukasus mellan det gamla öst och nya väst. Vad händer när en nation försöker uppfinna sig själv?
Aleksander Ankwab är premiärminister i ett land som bara har diplomatiska förbindelser med Ryssland och Nicaragua. Den enda internationella organisationen som har representation i landet är UNPO (Organisationen för icke representerade nationer och folk). "Om tio år kan Abchazien vara ett nytt Monaco" säger han. Men idag har Abchazien ingen egen valuta, kan inte trycka sedlar och får inga krediter på finansmarknaden och har färre invånare än till exempel Malmö.
1931 förvandlade Stalin den dåvarande Socialistiska sovjetrepubliken Abchazien till ett autonomt territorium i Georgien. För abchazierna var det början på ett kulturellt självmord. Efter Sovjetunionens upplösning ville Abchazien ha samma sak av Georgien som Georgien av Sovjetunionen, självständighet.
Ryssar kommer till sandstränderna i Sukhumi och Picunda vid Svarta Havet vilket har väckt Abchaziens ekonomi ur dess koma. Exilabchazier återvänder från Moskva, Damaskus och Istanbul och investerar sina pengar i kurhotell och restauranter. Fastighetspriserna har fördubblats på kort tid. Landets mobiltelefonbolag har 100 000 kunder
Folkrättsligt är republiken Abchazien en chimär, ett självbedrägeri. Men påhittet är så verklighetstroget att det är omöjligt att skilja mellan realitet och fiktion.

Tjetjenien
2009-36 s 18-19
"Våldet är på återtåg i Tjetjenien" hela artikeln
Explosioner och skottlossning har förekommit dagligen i regionen under hela sommaren. Från juni till augusti dödades 436 människor, tre gånger så många som under samma period 2008. Självmordbombningarna är tillbaka efter flera års uppehåll. Perioden av relativ stabilitet i Dagestan, Ingusjien och Tjetjenien är tydligen över. Kremls strategi i Kaukasus har i flera år förlitat sig på Tjetjeniens president Ramzan Kadyrov. Nu verkar hans grepp om makten ha försvagats. Kadyrov lägger skulden för attackerna på wahhabiter och andra islamiska extremister som han påstår får ekonomiskt stöd och utbildning i andra länder.

Ryssland
2009-36 s 20
"Jag var nog väldigt naiv"
Intervju med den störtade oligarken Michail Khodorkovskij, chefen för Yukos Oli, som en gång var Rysslands rikaste man. Nu avtjänar han ett åttaårigt fängelsestraff för bedrägeri och skattebrott. Hans företag förstatligades. Många menar att rättegången mot honom var ett sätt att rättfärdiga förstatligandet av Yukos och förhindra att han blev ett politiskt hot mot Vladimir Putin. Khodorkovskij ämnar inte be om nåd för ett påhittat brott. Han vill få en laglig och objektiv bedömning.

2009-37 s 6-7
"Medvedev angriper supandet"
Dimitrij Medvedev har lanserat en ambitiös kampanj mot alkohol. Men saken är den att ingen ledare som har försökt stävja det utbredda missbruket i Ryssland, har blivit uppskattad för detta, snarare tvärtom. Man kan ta ifrån ryssarna väldigt mycket, imperium, territorium och inflytande bara de får behålla flaskan. Att dricka alkohol i Ryssland är en allvarlig och dödlig rit, statistiken skrämmer. Hälften av alla dödsfall bland ryssar mellan 15 och 54 år är orsakade av alkoholrelaterade sjukdomar. Medvedev utmanas av en vana som har många sekler på nacken. Landets småsupare gruffar fortfarande över den före detta presidenten Michail Gorbatjovs kampanj som gick ut på att minska produktionen av alkohol och höja priserna.

2009-37 s 8
"Kreml utreder mystisk kapning"
Sex veckor efter den påstådda kapningen av det ryska fartyget Arctic Sea meddelar Kreml att de ryska myndigheterna kommer att gå till botten med hela historien. Många experter tvivlar på att en kapning överhuvudtaget ägde rum. En del misstänker att Arctic Sea fraktade vapen i hemlighet, närmare bestämt ryska S-200-raketer.

2009-38 s 8-9
"Kreml ökar pressen på Ukraina"
Det har gått 18 år sedan Sovjetunionen upplöstes, men Ukrainas självständighet har ännu inte accepterats av många ryssar - också en stor minoritet ryssar i Ukraina. Rysslands president Dimitrij Medvedev skyller sin ukrainske kollega Viktor Jusjtjenko för "rysk-fientlig" politik, inklusive strävan efter Nato-medlemskap, illa bemötande av ryska investerare och en historiebeskrivning som hävdar att Sovjetunionen gjorde sig skyldig till folkmord på ukrainare på 1930-talet. Det allt spändare förhållandet kommer i en svår tid för Ukraina, som har drabbats hårt av den globala krisen och som kämpar för att realisera reformer som är villkor för Ukrainas mångmiljardlån, Presidentvalet i januari närmar sig också. Viktor Jusjtjenko har visat sig vara en så impopulär och ineffektiv ledare att hans chanser att bli omvald är minimala.

2009-38 s 12
"Nu är det bekräftat: Putin vill bli president igen"
Rysslands premiärminister och före detta president har lagt korten på bordet. Putin utesluter inte att han blir Rysslands president igen 2012. Han skulle i så fall kunna styra Ryssland till 2024 eftersom presidentens ämbetsperiod förlängdes 2008 till sex år. Detta avslöjade han på ett möte förra fredagen med den så kallade Waldaiklubben i Moskva. Men han kommer inte att konkurrera med Medvedev.

2009-38 s 9-10
"Blandade reaktioner på USAs ändrade planer"
Ryssland gav ett försiktigt godkännande till president Barack Obamas beslut i förra veckan att skrota planerna på ett amerikanskt missilförsvar i Europa. Det vill uppfattas som en triumf för Kremls hårdnackade motstånd mot missilförsvaret och som ett tecken på att Obama verkligen vill förbättra relationerna med Krenl.
Reaktionerna har varit blandade i Polen och Tjeckien, där somliga uttryckte lättnad och andra missnöje med att ett stort projekt, som skulle ha involverat deras länder, har skrotats. Många anser att Obamas beslut fått Östeuropa att tvivla på hans lojalitet mot regionen.
USA å sin sida håller det för möjligt att ett liknande försvarssystem placeras på annat håll.

2009-38 s 10
"Frågor och svar om robotförsvaret"
En sammanfattning av president George W Bushs beslut att bygga missilskölden, Rysslands motstånd mot den och president Barack Obamas beslut att skrota den. Under Bushs tid beslöt USA att bygga militära installationer som skulle hysa tio antirobotmissiler i Polen samt ett radarsystem i Tjeckien. Tillsammans skulle installationerna bilda en sköld med kapacitet att skydda Östeuropa mot långdistansmissiler. Som möjlig angripare nämndes Iran. Konstruktionen har inte påbörjats. Obama anger två skäl för att skrota denna plan, det ena är att Iran koncentrerar sig på kort- och medeldistansmissiler. Det andra är att Obamas alternativplan är mer kostnadseffektiv och erbjuder större militär flexibilitet.

2009-40 s 9
"Georgien startade kriget"
En oavhängig expertgrupp, tillsatt av EU, som har undersökt kriget mellan Georgien och Ryssland förra året, drar slutsatsen att det var Georgien som började det fem dagar långa kriget. Enligt diplomater i Bryssel, som känner till innehållet i den ännu hemliga rapporten, lägger utredarna också en del av skulden på Moskva, som genom sina massiva, militära insatser trappade upp kriget. Regeringen i Tbilisi befarar framför allt att rapporten försämrar Georgiens chanser att bli medlem i Nato inom överskådlig tid.

2009-40 s 11
"Rysslands tragiska hjälte"
Det är svårt att se Dimitrij Medvedev som en tragisk figur. Rysslands president är, åtminstone i teorin, en av världens mäktigaste män. Han har en glad uppsyn, håller uppfriskande liberala tal och blir allt tydligare i sin kritik mot dagens Ryssland. Men hans vision leder ingen vart så länge som hans företrädare, Vladimir Putin, är landets verkliga makthavare. Putin har tydligt klargjort att han tänker bli president igen i nästa val 2012. Medvedev är alltså bara en tillfällig ersättare. Och med Putin blir det som vanligt igen trots alla Medvedevs planer på att reformera ekonomin och landets ruttna rättssystem och polisväsen. För det är ju så Putin och hans anhängare vill ha det. Under Putins två perioder som president fördubblades den ryska byråkratin och "mutekonomin" tiodubblades. Idag utnyttjar konkurrenter i näringslivet statsmakten för att sätta rivaler i fängelse. Ryssland halkar efter resten av den utvecklade världen i fråga om konkurrenskraft, produktivitet och produktion.

2009-41 s 14-15
"Ryssland vill bra gärna ta över Krim"
Kraftmätningar mellan Kiev och Moskva koncentreras på den ukrainska halvön, där den ryska Svartahavsflottan har sin bas enligt ett avtal mellan Moskva och Kiev som löper ut 2017.
60 % av befolkningen är ryssar och 25 % ukrainare. De båda etniska grupperna är mycket sammanflätade. Ukrainas president, Viktor Jusjtjenko, fick bara sex procent av rösterna i senaste valet.
Krim blev en del av det ryska imperiet 1783 efter att under en lång tid styrts av Krimtatarerna, ett infött turkiskt folkslag. Efter kriget beskylld Stalin dem för att ha samarbetat med nazisterna och gav order om en massdeportation.
Krimtatarerna, tilläts återvända till Krim på 1980-talet. De utgör 10 % av befolkningen och är i stort sett emot en återgång till ryskt styre.

2009-41 s 16
"Fallet Politkovskaja tas upp igen"
De ryska myndigheterna har väckt åtal mot ytterligare några personer för inblandning i mordet på journalisten Anna Politkovskaja för tre år sedan. Enligt chefredaktör Solokov för Novaja Gazeta uppehåller sig den förmodade gärningsmannen i ett EU-land där han rör sig fritt.

2009-42 s 28
"En mördare är en mördare även i Ryssland"
Tidningen Novaja Gazeta publicerade en artikel i vilken Stalin kallades för en "blodtörstig kannibal" och som påstod att Stalin skickat tusentals människor i döden. Stalins dotterson, Jevgenniuj Dzjugasjvili, stämde tidningen vid en domstol och krävde att tidningen skulle ta tillbaka sina påståenden, be om ursäkt offentligt och betala skadestånd eftersom den "skadat Stalins heder och ära". En domare i en distriktsdomstol i Moskva avfärdade emellertid i veckan kravet. Domstolsbeslutet var en sällsynt seger för Stalins kritiker i deras försök att hindra diktatorns upprättelse.
Läs mer här: David Nessles blogg.
Artikel i The Guardian.

2009-43 s 27
"Demokratisk fars"
Den förre sovjetledaren, Michail Gorbatjov, kritiserar senaste tidens regionval i Ryssland och beskriver dem som en parodi på demokrati. Han säger att valen 11 oktober misskrediterar Rysslands politiska system. Enade Ryssland-partiet, som leds av premiärminister Putin, blev valens segrare genom att vinna i drygt 7000 lokala val i 75 av Rysslands 83 regioner.

2009-45 s 20-21
"Balterna oroas av ryska krigsspel"
Rysslands krigslekar, som bland annat innebar att terrorister från Litauen invaderar den ryska enklaven Kaliningrad, att etniska polacker i Vitryssland gör uppror och att Nato-styrkor invaderar västra Ryssland, tas på allvar av Rysslands grannar. De pekar på att kriget i Georgien 2008 kom efter just flera års övningar.

2009-46 s 3 8
"Medvedev kräver mera respekt".
Rysslands och Europas värderingar är desamma menar och önskar mer respekt för Ryssland från de europeiska ländernas sida. Han varnar också för en katastrof i Afghanistan. I en intervju riktar han emellertid också en skoningslös kritik mot förhållandena i sitt eget land, där korruptionen antagit "vedervärdiga" former och handeln med råvaror har skapat en illusion av ekonomisk stabilitet.

2009-47 s 10
"Kommunisterna vill ha bort Putin"
Det ryska kommunistpartiet som har 13 % av väljarna är landets största oppositionsparti. Det har klargjort att det föredrar president Medvedev framför dennes företrädare, den nuvarande premiärministern Vladimir Putin. Missnöje med Putins regering är en återkommande refräng på kommunisternas partimöten. Man attackerar misstänkt korruption, arbetslöshet och polisens maktmissbruk.

2009-48 s 8-11
"Den nya Röda armén"
President Medvedev är i färd med att reformera den ryska militären, som får helt ny uniform, både bildligt och bokstavligt talat. Han har lanserat en ambitiös kampanj för att transformera Röda armén. Han vill förvandla en institution som plågas av en korrupt officerskår, omoderna utrustning, endemisk mobbning och alkoholism till en modern stridsstyrka med kompetens at5t väcka respekt utomlands för första gången på en hel generation. Men Medvedev investerar också i kärnvapenarsenalen för att Moskva ska behålla sin hedersplats vid förhandlingsborden. Storstädningen startade efter kriget med Georgien där den ryska armén såg ut som om de "klivit ut ur en dokumentärfilm om andra världskriget".
Armén är sorgligt topptung med drygt 900 generaler (den amerikanska har 300) och 2 officerare på 5 meniga. En tredjedel av alla beväringar är "mentalt olämpliga. Missbrukare eller efterblivna". Praxis inom armén påminner närmast om medeltiden. Även försvarsindustrin kräver en genomgripande modernisering. Tidigare planer på att reformera armén har fallit på institutionellt motstånd och korruption. Men nu lovar Medvedev att de nya försvarsenheterna ska bli lika kompetenta som Natos.

2009-48 s 11-13
"De rikas Ryssland" hela artikeln
Korruptionen har antagit "vedervärdiga former", klagade president Dimitrij Medvedev. Den äter upp det politiska systemet. Men den ryske presidentens maning till bot och bättring rinner ut i sanden. Vladislav Surkov, chefsideolog i Kreml och "ett cyniskt geni" har skrivit en bok under pseudonym. Den heter "Okolonolja" och beskrivs som "gangsterfiktion" men på de 112 sidorna tumlar verkliga politiker-gangstrar runt. Mutor och nepotism präglar hela det ryska samhällslivet - från hälsovård till rättsväsen. Förra året delade Ryssland plats 147 med Kenya, Bangladesh och Syrien i korruptionsindex. I Ryssland "griper bilförarna automatiskt efter plånboken när de stoppas av trafikpolisen". Frun till Moskvas överborgmästare Jurij Luzjkov, har som ägare till ett byggföretag blivit mångmiljardär. Ryssarna måste lära sig, menar Medvedev att mutor och bestickning är ett brott.
Efter Sovjetunionens fall och en tid med vild kapitalism på 1990-talet har Ryssland nu ett samhälle med tydliga feodala drag, där den politiska ledningen delar ur förläningar till sina vasaller.

2009-49 s 8
"Värre än på Sovjettiden"
den framstående journalisten Olga Kotovskaja i Kaliningrad föll från ett fönster på 14:e våningen dagen efter det att hon hade vunnit en viktig rättslig tvist. Den handlade om kontrollen över den framgångsrika regionala TV-kanalen Kaskad. Myndigheternas förklaring är att hon begick självmord. Hennes make har anlitat en privatdetektiv för att avslöja hennes mördare. Ryssland anses vara det tredje farligaste landet för journalister efter Irak och Algeriet. 17 journalister har mördats eller omkommit under mystiska omständigheter på grund av sitt arbete sedan 2000.

2009-50 s 4-5
"Ur led är tiden - kommer Medvedev att vrida den rätt igen?" hela artikeln
Ryssland har elva tidszoner. Landet har en stor yta och man kan drabbas av besvärlig jetlag av en inrikesflygning. Kina däremot har en enhetlig tid. Alla i Kina antas leva enligt Beijing-tid trots att landet är stort nog att ha fyra eller fem tidszoner.
Det pågår en intensiv, rikstäckande debatt om den ryska självbilden, regionerna förhållande till maktcentrum och om det uråldriga problemet att bygga ett slags enhetskänsla i det väldiga landet. Det finns en ekonomisk synpunkt: En gemensam tid - eller åtminstone färre tidszoner - gynnar handeln, och en biologisk, människan vill vara vaken när det är ljust. Den interna klockan kan inte ändras utan stora problem.

2009-51 s 17-18
"Viktigt avtal är nästan i hamn"
Presidenterna Obama och Medvedev utnyttjar förhoppningsvis klimatmötet i Köpenhamn för att sluta ett annat viktigt avtal. De närmar sig ett genombrott avseende ett nytt avtal om en reducering av kärnvapenarsenalerna och de raketer, ubåtar och flygplan, som används för att bära dem. Avtalet kan komma att ersätta det existerande Start-avtalet (som gick ut den 5 december) redan i slutet av denna vecka. När avtalet undertecknats ska det sedan ratificeras av den amerikanska senaten och den ryska duman, vilket kan ta månader.

2010-01 s 6
"Ny oljekris under uppsegling?" hela artikeln
Ryssland och Vitryssland har misslyckats med att förnya ett avtal om råoljetariffer som löpte ut på nyårsafton. Detta riskerar att medföra att en i övrigt oansenlig energiprisdispyt mellan Ryssland och dess grannland skulle kunna urarta till en avstängning av oljeleveranserna till Europa mitt i vintern. Pipelinen har varit avgörande för exporten av sibirisk olja till Västeuropa alltsedan Sovjeteran. Rysslands energiminister, Igor Setjin, säger att i väntat på ett nytt avtal, måste Vitryssland betala fullt pris för rysk råolja, och inte bara en tredjedel som tidigare.

2010-01 s 12-13
"Rysslands planer för Mellanöstern rinner ut i sanden" hela artikeln
Redan för över fyra år sedan fick Vladimir Putin, då president, idén att återupprätta Rysslands roll i Mellanöstern. Strax före jul, i Egypten, upprepade utrikesminister Sergej Lavrov, beslutet att arrangera en fredskonferens, men inget har skett. Ryssland bedriver en misslyckad kapplöpning med USA. Ryssland är det enda landet i den så kallade Mellanösternkvartetten som relationer med Hamas. Israels utrikesminister, Avigdor Lieberman, är invandrare från den forna Sovjetrepubliken Moldavien, och har täta kontakter med ryska diplomater. Palestinierna är mer positiva till en ryskinspirerad fredskonferens just nu än vad israelerna är. Men att hålla stora internationella konferenser utan resultat är inte bara ineffektivt utan kanske också kontraproduktiva, säger den ryska diplomaten Alexandr Saltanov.

2010-03 s 10
"Bättre grannsämja"
Rysslands president Medvedev kommer att skicka en ambassadör till Ukraina nu när det verkar vara klart att nästa president kommer att arbeta för bättre relationer med Ryssland. Medvedev kallade hem den ryske ambassadören förra året i protest mot det han ansåg vara president Jusjtjenkos antiryska politik.

2010-04 s 8
"Borgmästaren lovar att stoppa gayparad"
Borgmästaren i Moskva, Jurij Luzjkov, som öppet ogillar homosexuella grupper, har svurit att förhindra en planerad gayparad i den ryska huvudstaden. Han anser att gayparader är "sataniska".

Tatarstan
2010-05 s 8
"Bäst när Ryssland inte blandar sig i"
Tatarstan är stabilt, men republikerna i norra Kaukasien brinner. Varför?
Mintimer Sjaimjev har i två decennier styrt den muslimska republiken Tatarstan i Rysslands hjärta. Han är inte mer demokrat eller altruist än Rysslands premiärminister Vladimir Putin men under hans ledning har Tatarstan varit stabilare och lidit färre ekonomiska bakslag än de flesta andra ryska regioner. Den 73-årige Sjaimjev tänker avgå när hans fjärde mandatperiod går ut. President Medvedev har utsett en ersättare, enligt Sjaimjevs önskan, hans egen premiärminister. I skarp kontrast står maktskiftet i Dagestan, som är en muslimsk republik i norra Kaukasus. Där har skiftet på presidentposten åtföljts av mord, explosioner och interna sammandrabbningar. Regionen hemsöks av en våg av hemvävd islamisk fundamentalism, tilltagande laglöshet hos polis och säkerhetsstyrkor och väpnade strider mellan lokala klaner.

Dagestan
2010-05 s 9-10
"Dagestan lider av kronisk instabilitet och osäkerhet" hela artikeln
Islamistisk fundamentalism och klanfejder skapar orolig vardag och föder en allt djupare känsla av utanförskap hos folket. Attacker från militanta ökar samtidigt som de ofta dödliga striderna mellan olika klaner om republikens resurser hårdnar. Dagestan som är en av Rysslands mest subventionerade regioner, borde egentligen stå på egna ben. Där finns olja och naturgas, vingårdar och fiskevatten som förr var mycket lönsamma. 40 mil sandstränder utmed Kaspiska havet borde kunna locka turister i ett strandfattigt jätteland som Ryssland. Men det går inte att utveckla turismen på en plats där det begås ett mord om dagen. Det finns 30 olika etniska grupper i Dagestan och när Sovjetunionen föll samman blev konkurrensen om makten våldsam. Mord på ämbetsmän, religiösa ledare, advokater, journalister och poliser har blivit vardagsmat.

Ryssland, Serbien
2010-06 s 8-9
"Äntligen något att bita i för konspirationsteoretikerna"
Rykten om en rysk militärbas i Serbien speglar hysterin på Balkan, inte verkligheten. Historien om den ryska basen föddes i oktober, då den ryske presidenten Medvedev besökte Belgrad. Ett nytt center för samordning i katastrofsituationer skulle etableras i den serbiska staden Nis. Det spekuleras i att detta center kan användas för spionage eller byggas ut för militärt bruk. Det ligger nära den plats där en

2010-06 s 11-12
"Protesterna i Kaliningrad var en varningssignal" hela artikeln
I Rysslands västligaste enklav vid Östersjön växer missnöjet med Putin och hans regering. En miljon ryska medborgare är missnöjda med arbetslöshet, stigande utgifter, dåliga vägar och kräver att guvernör Georgij Boos som låter sitt eget företag leverera belysningen till en ny, bred ringväg. Han har en årsinkomst på tre miljoner euro och reser med ett eget jetflygplan. Många ropar också på att Putin ska avgå. För president Medvedev öppnar sig nu en reell nöjlighet att i god tid inför presidentvalet i mars 2012 stiga fram som Rysslands ledare nummer ett.

2010-06 s 12
" Nya tag i Dagestan"
President Medvedev har nominerat Magomedsalam Magomedov till ny president i den oroliga republiken Dagestan. Den nuvarande, Mukhu Alijev, fick inte förnyat förtroende. Magomedsalam Magomedov är son till Magomedali Magomedov som var Dagestans ledare 1987-2006. 2006 utsågs Mukhu Alijev till hans efterträdare mitt under en kampanj för att komma tillrätta med den extremt utbredda korruptionen i republiken. Förra året fördubblades antalet våldsamma attacker igen och Alijev betraktades som alltför svag. kontroversiell gasledning, South Stream, kommer att passera serbiskt territorium.

2010-09 s 10
"Stor besvikelse i Ryssland"
President Medvedev säger att personerna som har förberett det ryska laget för OS i Vancouver bör lämna sina poster eftersom det var Rysslands sämsta vinter-OS sedan landet började delta 1956. Ryssland fick tre guldmedaljer, det sämsta resultatet någonsin. Det dåliga resultatet är lite känsligt eftersom det är Ryssland som arrangerar nästa vinterolympiad i Sotji 2014.

2010-11 s 5
"Medvedevs parti förlorade en fjärdedel av sina väljare"
De ryska regionvalen tolkas som en fingervisning om presidentens ställning. I Ural fick partiet Enade Ryssland knappt 40 % - mot 64 % - i parlamentsvalen 2007. Enade Tyskland noterade bakslag även i borgmästarvalen. I Irkutsk i Sibirien fick kommunisternas kandidat dubbelt så många röster som Enade Rysslands kandidat. Kommunisterna anklagar regeringspartiet för valfusk. Enligt dem ökar antalet brott mot vallagen i takt med att stödet för regeringspartiet minskar.
Valet sågs som en fingervisning om president Medvedevs ställning. Han har nu halva ämbetstiden bakom sig.

2010-13 s 8
"Poliser att hyra"
Det är ingen lätt match att reformera Rysslands våldsbenägna och korrumperade poliskår. Dagliga rapporter om polisvåld liknar krigsbulletiner. Fallen den senaste tiden inkluderar en polis som sköt på måfå i en matbutik (sju skadade, två döda), brutal tortyr och mord på en journalist. Laglösheten inom polisen börjar nu tära på allmänhetens tålamod och den undertryckta vreden exploderar i tidningarna, på internet och till och med i de statliga tv-kanalerna. Rötan har nu blivit så utbredd att en reform av det ryska polisväsendet kräver att man reformerar hela statsmakten. Myndigheterna skyddar inte längre allmänheten mot brott utan de skyddar byråkratin, inklusive sig själva, mot allmänheten.

2010-13 s 9-10
"Attackerna i Moskva är en prövosten för Putin"
Självmordsbombningarna i centrala Moskva ställer premiärminister Putin inför en allvarlig utmaning och innebär ett ifrågasättande av hans insatser mot terrorismen. Frågan är om han kommer att reagera som han har gjort tidigare, genom att stärka sin kontroll över regeringen. Sprängningarna i måndags som genomfördes av kvinnliga självmordsbombare i två större tunnelbanestationer, orsakade minst 38 dödsfall och sårade långt fler, har väckt skräck för att det muslimska upproret i södra Ryssland åter har intagit Moskva. Vladimir Putin har delvis byggt sitt rykte genom sina framgångar i att hantera det muslimska upproret i södra Ryssland. Attackerna nu kan leda till ett ifrågasättande av både honom och hans skyddsling Dmitrij Medvedev och hans politiska inriktning. Putin svär på att man ska förgöra de terrorister som organiserat attackerna som han menar kommer från Tjetjenien eller grannregionerna i Kaukasus.

2010-14 s 8-9
"Kremls kaukasiska huvudvärk har blivit kronisk migrän"
Den ryska regeringen sade till medborgarna att den hade krossat islamisterna i Kaukasus. Attackerna för en tid sedan i Moskvas tunnelbana visar att regeringen hade fel. Upprördheten hos Moskvaborna, som trodde på den officiella propagandan om att Putin skapat fred i Kaukasien är enorm. Explosionerna i tunnelbanestationerna Lubjanka, som ligger alldeles i närheten av den Federala säkerhetstjänsten (FSB) och Pak Kulturij som dödade minst 38 personer är ett tydligt bevis för att Kremls taktik inte har fungerat. De nordkaukasiska, ryska republikerna Tjetjenien, Ingusjien och Dagestan är fortfarande farligt instabila. I februari dödade den ryska polisen i Ingusjien 20 rebeller bland dem ledaren för den radikala Wahhabigruppen från Kabardino.Balkarien, Anzor Astimirov. Kanske är rebellernas attentat i Moskva en hämnd ledarens död.

2010-14 s 9
"Unga kvinnors blodshämnd"
Pappan till en av självmordsbombarna i Moskvas tunnelbana säger att hans dotter Mariam Sjarilov försvann hemifrån dagen före bombattentatet. Han känner igen henne på en bild av självmordsbombarna på internet. Hon var gift med en militant islamist. Den andra bombaren var en 17-årig änka till en muslimsk upprorsledare som också kom från Dagestan. Självmordsbombningarna var de första i Moskva sedan 2004. President Dimitrij Medvedev har svurit på att använda "brutalare" metoder för att komma åt terroristerna.

2010-15 s 6
"Dödlig hämnd"
Den ryska domaren Tsjuvasjov mördades i måndags utanför huset där han bodde av en okänd gärningsman. Domaren hade nyligen dömt ett antal medlemmar i den nationalistiska rörelsen "vita vargar" till långa fängelsestraff. Polisen misstänker att mordet var en vedergällningsaktion. Tsjuvasjov hade tagit emot många hot men han undanbad sig polisskydd.

2010-15 s 8-10
"Katastrofen kanske bäddar för ett närmande"
Flygkraschen av det polska flygplanet på rysk mark kan ha lett till ett närmande mellan de båda länderna: ökad vänlighet och förståelse från båda parter. Polska ledare har hyllat det ryska agerande efter det att president Lech Kaczynskis flygplan krascher nära Smolensk flygplats. Alla 96 passagerare som var på väg för att högtidighålla minnet av de tusentals polska officerare som massakrerades av sovjetiska styrkor för 70 år sedan i Katyn, avled i olyckan. Historiskt sett har Polen förbittrats av ryska maktanspråk och Ryssland i sin tur har rest ragg när Polen vänt sig mot väst och visat Ryssland ryggen. Polen var en sovjetisk satellitstat som efter kommunismens fall blivit medlem i EU och Nato.
Ryssland höll en officiell landssorg på måndagen. Över 2000 personer besökte den polska ambassaden, bland dem den ryska presidenten Medvedev.

2010-15 s 8-9
"Den politiska balansen förändrades med olyckan"
Den polske premiärministern Donald Tusks europositiva parti Medborgarplattform stärker sannolikt sitt grepp om makten i det presidentval som nu måste hållas före juni. Medborgarplattforms kandidat Bromislaw Komorowski hade redan före olyckan ett försprång framför övriga kandidater. Han är den ende överlevande av de tre populäraste kandidaterna. Med kontroll över både regeringen och presidentposten kommer Medborgarplattform att stifta de lagar som behövs för att förbättra statsfinanserna, vilka den avlidne presidenten Kaczynski blockerat. Kaczynski har i tre år gjort sitt bästa för att blockera regeringens åtgärder för att reformera regeringens åtgärder för att reformera Polens underskottstyngda hälsovårds- och pensionssystem.

2010-15 s 10-11
"En polsk dubbeltragedi"
President Lech Kaczynskis besök i Ryssland var tänkt att överbrygga historiska motsättningar mellan Polen och Ryssland. Detta är lättare sagt än gjort, speciellt nu, förklarar Andrew Nagorski, som tidigare bodde i och rapporterade från Warszawa. Kaczynski och de övriga offren var på väg till Katynskogen för att högtidighålla 70-årsdagen av avrättningen av 21857 polska krigsfångar och civila 1940, som dödades på direkt order av Josef Stalin och hans politbyrå som ville utplåna varje frö till framtida opposition genom att avrätta många av landets officerare och ledande män. Stalin, liksom efterföljande sovjetiska och polska kommunistregimer, lade hela tiden skulden för massakern på nazisterna. Sanningen om Katyn kunde man bara tal om i väst. Först 1992 efter Sovjetunionens fall offentliggjorde Rysslands nye president, Boris Jeltsin, ordern från Stalins politbyrå som bekräftade Sovjetunionens ansvar för massakern.

2010-15 s 11-12
"Varför landade piloten"
Olycksutredarna koncentrerar sig på frågan varför piloten inte hörsammade instruktionerna från trafikledarna, som uppmanade honom att inte landa under de dåliga väderförhållandena. Kände han sig kanske pressad för att säkra att delegationen kom i tid till lördagens ceremoni i Katynskogen?

2010-15 s 24-25
"Ryssland hade ett finger med i spelet"
Statskuppen i Kirgisien hade kanske ändå ägt rum förr eller senare, men Rysslands indirekta stöd gav oppositionen mod att göra slag i saken nu. Kreml var mycket missnöjd med Bakijev.
Den tändande gnistan kom från Putin som den 29 mars eliminerade subventionerna på bensinexporten till Kirgisien. I april steg bensinpriserna vilket retade upp invånarna. Oppositionens ledare hade täta kontakter med Kreml innan kuppen.

2010-17 s 5
"Platonisk kärlek i toppen"
Under ett besök i Italien gjorde sig Putin lustig över en fråga från en italiensk reporter, som ville att Putin skulle förklara hemligheten bakom ett lyckligt "politisk äktenskap" mellan honom och president Medvedev. Han svarade att båda är "traditionellt lagda".

2010-19 s 8-12
"Stor reformator och/eller grym diktator?"
I söndags den 9 maj firade Moskva för 65:e gången segern över Hitlertyskland med en spektakulär parad för "Stora fosterländska kriget". Men denna dag för nationell endräkt andades inte harmoni, och skulden är Josef Stalins. 57 år efter hans död träter ryssarna om diktatorn Stalin kan användas som förebild när Ryssland försöker modernisera sig. Hur ska ett samhälle utan tydlig bild av Stalin kunna komma överens om sitt förflutna? Det är svårt att ta till sig sanningen om Stalin. Ett skäl är att många av alla i arkivet samlade dokument fortfarande är hemligstämplade fast rysk lag säger att dokument ska offentliggöras efter 30 år. En debatt skulle tjäna sanningen om gulag, sanningen om Katyn, sanningen om kriget och sanningen om slaget vid Rsjev. Sedan 1961 har ryssarna undvikit att debattera Stalins plats i historien. Ingen större ändring har skett under Putin/Medvedevs ledning. "Ingen får kasta sten på den som organiserade segern (över nazismen)", säger Putin. Segern är helig för ryssarna. Den vid sidan av Gagarins rymdfärd är den enda positiva händelsen under 1900 talet i mångas ögon.

2010-19 s 12-13
"Främmande inslag väckte blandade känslor"
Amerikanska soldater deltog i rysk parad. Aldrig förr i historien har amerikanska soldater i aktiv tjänst bjudits in att marschera i paraden på Segerdagen. I söndags var det 65 år sedan nazisterna besegrades i andra världskriget och dagen är nästan helig i Ryssland. De ryska ledarna har motiverat amerikanernas närvaro plus soldater från Storbritannien, Frankrike och Polen med att de representerar "den Hitler-fientliga koalitionen". Alla gillade inte att Nato-soldater närvarade. Men majoriteten var positiv vilket speglar två saker: en mer överseende attityd gentemot USA sedan Barack Obama blev president och ett större förtroende för den sittande ryska regeringen än för fem år sedan.

2010-20 s 12-13
"Smarta Ryssland utmanar dumma Ryssland"
President Medvedevs vision om Rysslands framtid handlar om kunskap och intelligens, inte om makt via olja, bomber och Kremls kontroll. Han planerar att bygga en "innovationsstad" i Moskvaförorten Skolkovo där staten ska låta landets bästa hjärnor jaga vetenskapliga och tekniska genombrott och lägga grunden till 2000-talets "kunskapsekonomi". Medvedev vill befria Ryssland från ett "förödmjukande beroende av olje- och gasexport och återuppväcka storheten i en nation som en gång var berömd för sin vetenskapliga och tekniska överlägsenhet. Under generationen mellan Jurij Gagarins rymdfärd och valet av Putin som president 2000 minskade Ryssland BNP och industriproduktion med nästan 50 procent och forskningsanslagen från sex procent av BNP till bara 1,5. Hjärnflykten började på 1970-talet främst med välutbildade sovjetiska judar. Vid sekelskiftet hade en halvmiljon välutbildade ryssar lämnat landet.
Mot Smarta Ryssland står byråkrater som föredrar att Ryssland förblir dumt eftersom de tjänar mycket pengar på detta. Skolkovos bästa chans till framgång är att företagen där kommer att vara skyddade mot rovgiriga byråkrater och polisen. Medvedev vill isolera Skolkovo och inte bara skapa en ny stad utan ett nytt slags invånare, där "korruptionsdraken" ska dödas.

Ryssland, Ukraina
2010-20 s 14
"Vänner för alltid"
Rysslands president Medvedev har besökt Ukrainas huvudstad Kiev. Sedan Viktor Janukovitj tog makten för tre månader sedan har relationerna med Ryssland blivit markant varmare än under hans företrädare. I april gick Janukovitj med på att förlänga den ryska flottans stationering i en hamn i Svarta havet i utbyte mot lägre gaspriser. Men han har å andra sidan också lovat att inte ge upp landets planer på att bli medlem i EU. Detta motsätter sig inte Medvedev men betonar att ländernas långa, gemensamma historia ända kommer att garantera att de båda länderna för alltid kommer att stå varandra nära.

2010-21 s 11
"Mycket prat, lite verkstad på toppmötet"
Moskva vill häva visumtvånget för ryssar som besöker EU, men EU tvekar. "Mot framtiden" löd mottot för toppmötet, det första mellan EU och Ryssland sedan Lissabonfördraget trädde i kraft, i början av veckan mellan Ryssland och EU i den sydryska staden Rostov vid Don. Européerna hade nästan bara floskler att komma med i Rostov. Ett avtal om "partnerskap för modernisering" var det enda som slöts. Varken EU-presidenten Herman Van Rompuy eller EU-ordföranden José Barroso kunde konkretisera vad detta innebär.

2010-24 s 11-13
"Putins nya ansikte"
Ledaren som kritiserade USA och tog Stalin i famn förespråkar plötsligt en mjukare linje i den ryska utrikespolitiken. Nu talar han om nya affärer med Europa och USA och om handelszoner och krediter. EU och USA pekas ut som mest önskvärda partners. Nu erkänner han att Stalins "totalitära regim" varit brutal. Han överger dock inte sitt allt överskuggande mål som är att återupprätta Rysslands stormaktsstatus. Det som har förändrats är att världen för första gången på ett decennium utvecklas i den riktning Putin vill. USAs planer på missilförsvar i Polen är skrinlagda, Ukrainas medlemskap i Nato är inte längre aktuellt sedan landet fått en prorysk president och Ryssland har i praktiken annekterat Georgiens nordliga territorier sedan invasionen 2008. Och förra månaden slöt Putin ett avtal med Ukraina om förlängning av den ryska Svartahavsflottans bas i Sevastopol. USA framstår inte längre som ett hot mot ryska intressen.
Men det främsta skälet till Putins ändrade attityd är behovet av utländska pengar. Kreml har räknat och insett att Ryssland inte kan modernisera - eller ens överleva - utan utländska investeringar en masse. Ryssland behöver också västerländska specialister och tekniker.
Putins utveckling från USA-fientlig agitator till en vänlig försäljare av Ryssland är vika välkommen som anmärkningsvärd. Det nya tövädret gäller emellertid inte hemma. Kreml gör livet mycket svårt för oppositionen som beskylls för "terrorism".

2010-25 s 9-10
"Gaskranen skruvas åt igen"
Moskva kräver att Vitryssland betalar sina skulder, annars kan gasleveranserna krympas ännu mer. Ryska Gazprom minskade på tisdagen gasleveranserna till Vitryssland med ungefär 15 procent. Detta spetsar till ett redan ansträngt förhållande mellan de båda länderna, särskilt sedan Vitryssland erbjudit asyl åt den avsatte kirgiziske presidenten Bakijev, och visar att Ryssland inte drar sig för att använda energi som ett politiskt vapen. Länderna är inte överens Ryssland hävdar att Vitryssland är skyldigt 190 miljoner dollar för gas och Vitryssland att Ryssland är skyldigt 217 190 miljoner dollar för transportavgifter för gasen som passerar Vitryssland till Europa.

2010-25 s 10
"Dödlig kärlek"
President Medvedev går i spetsen för Kremls offensiv mot vodkan. Ryssland har startat en intensiv kampanj, inklusive stora prisökningar, bombastisk retorik och spektakulära annonser för att sätt stopp för ryssarnas kärleksaffär med vodkan, ett förhållande som dödar 500 000 människor varje år, varav de flesta är relativt unga män. Ett tecken på den nyktra stämningen i Kreml är att spritdrycker bannlystes på Ekonomiskt Forum i St. Petersburg i förra veckan.

2010-26 s 13-14
"Dyrköpt vänskap"
President Barack Obama har betalat ett högt pris för goda relationer med Ryssland. Det gjorde han nog rätt i. Förra veckans möte mellan Obama och den ryske presidenten Medvedev i Vita huset markerade den högsta punkten i de rysk-amerikanska relationerna sedan bill Clinton reste till Moskva 1995 för att fira minnet av segern i andra världskriget. Problemet är att dett samförstånd har kommit till nästen uteslutande på Obamas bekostnad. USA slopade planerna på ett robotförsvar i Polen och Tjeckien. Utbrytarprovinserna i Georgien har erkänts som ett fullbordat faktum och USA undviker att tala om den alltmer begränsade mötesfriheten i Ryssland. Rysslands vänligare tongångar orsakas främst av landets behov av västerländskt kapital och know-how. USA sänder också locktoner om ett ryskt medlemskap i WHO.

2010-26 s 14-15
"Som en gammaldags spionthriller"
FBI grep häromdagen elva personer som misstänks ha spionerat för Rysslands räkning. Gripandet skedde strax efter det att president Medvedev hade avslutat ett möte i Washington. I måndags väckte federala åklagare åtal mot elva personer som alla misstänks för spionage för Rysslands räkning. De har levt under falska namn och täckmantlar för att kunna penetrera maktens inre kretsar. "Programmet för de illegala" - som åklagarna misstänker omfattar flera länder i världen - var ett försök av den ryska underrättelsetjänsten, FSB, att plantera agenter i USA för insamling av information om kärnvapen, USAs Iranpolitik, CIA-ledningen med mera och rekrytering av nya agenter. Spionligan ertappades efter många års övervakning.

2010-26 s 15-16
"Imperium utan innehåll"
Rysslands "privilegierade intressezon" faller sönder i mötet med verkligheten, och västmakternas oro är kraftigt överdriven. Frasen " privilegierad intressezon" myntades av president Medvedev efter kriget mot Georgien 2008. De senaste två veckornas händelser i Kirgisien och Vitryssland avslöjar emellertid fåfängligheten i Rysslands nyimperialistiska ambitioner i de länder, som en gång bildade Sovjetunionen. Ett bråk om naturgas avslöjade bräckligheten i den nyfödda tullunionen mellan Ryssland, Kazakstan och Vitryssland och de blodiga pogromerna i Kirgisien visade att den postsovjetiska militäralliansen, CSTO, är en chimär. Vitrysslands president Lukasjenko har på ett listigt sätt lyckats få ut stora subventioner från Ryssland samtidigt som han retas och spelar ut Ryssland mot EU. När det gäller Kirgisien är den ryska armén inte utrustad för den sorts fredsbevarande uppdrag som den ombads utföra där - illa utbildade rekryter som plågas av mobbning och trakasserier.

2010-31 s 5
"Medvedev inför nya säkerhetslagar"
President Dmitrij Medvedev har aviserat ny lagstiftning. Den ryska säkerhetstjänsten kommer inom kort kunna agera mot landets medborgare utan beviskrav vid blotta misstanken om brottslig verksamhet. Mot personer "vars handlingar motsvarar betingelserna för att vara lagstridiga". Med dylika medel skulle till exempel journalister eller oppositionella grupper kunna tvingas till tystnad.

2010-32 s 4
"Giftig smog fördubblar dödssiffran i Moskva"
Den sura röken och den intensiva hettan som ligger över Moskva har nära nog fördubblat antalet dödsfall avslöjar hälsovårdsmyndigheterna. Brandmän fortsätter att bekämpa de våldsamma torv- och skogsbränderna som har svept in huvudstaden i en kvävande smog. Kolmonoxiden har stigit till över sju gånger de acceptabla nivåerna och landet lider av den värsta värmeböljan sedan man började mäta. Enligt meteorologerna fruktar att värmen kan vara augusti månad ut.

EU, Ryssland
2010-33 s 5-6
"Europa och östpolitiken"
EU skulle ha mycket att vinna på ett vitalt och meningsfullt utbyte med före detta Sovjetunionen och dess grannländer. Detta menar Constanze Stelzenmüller, som är säkerhetsexpert och docent i transatlantiskt samarbete vid tyska Marshallfonden i Berlin. Utrymmet mellan EUs östra gräns och Stilla havet måste strategiskt ha högsta prioritet för Europa, menar hon. Europa och USA får aldrig träffa ett val mellan Östeuropa och Ryssland. En samordning av östpolitiken mellan USA och Europa utgör nyckeln till dess framgång.

2010-36 s 13
"Putin antyder att han kanske vill bli president igen"
Rysslands premiärminister, Vladimir Putin, påstår att han inte har bestämt sig för om han ska kandidera i presidentvalet 2012, men det spekuleras ändå vilt om hans planer, och ingen blir förvånad om han blir rysk statschef en gång till. Putin betraktas allmänt som den mäktigare av Rysslands två "tandemledare" och många rtssar misstänker att Putin i praktiken redan har inlett sin presidentkampanj inför 2012.

2010-37 s 8-9
"Ryssland behöver mig!"
Den ryske premiärministern Vladimir Putin försvarar sin roll och politik. När Valdaiklubben, en grupp bestående av framför allt utländska Ryssland-experter frågade Putin om hans planer inför nästa presidentval 2012 fick de en tydlig signal på att han vill göra comeback som president i två mandatperioder till. Den nuvarande presidenten Dmitrij Medvedev driver å sin sida sitt favoritämne: modernisering som han lanserade för ett år sedan på Internet under rubriken "Framåt Ryssland!" Enligt Valdaiklubbens slutsats förekommer det emellertid praktiskt taget ingen modernisering, omstrukturering eller diversifiering: olja och gas förblir de viktigaste inkomstkällorna, korruptionen härjar fritt, och det görs nästan inga innovationer. Men det värsta problemet är att staten är oförmögen att fullgöra grundläggande fuktioner som att erbjuda adekvat hälsovård, säkerhet, rättvisa och infrastruktur.

2010-37 s 9-10
"Marken gungar under Luzjkov"
Moskvas veteranborgmästare, Jurij Luzjkov, kämpar för att behålla jobbet efter att i en tv-dokumentär ha beskyllts för att vara mera nån om sina bin än om huvudstadens invånare. RV-dokumentären kritiserar Luzjkovs och hans frus överdådiga livsstil. Hon räknas som världens tredje rikaste kvinna. Luzjkov är känd för att stå premiärminister Putin nära, men han verkar ha kolliderat med president Medvedev. De flesta experter tror att Luzjkov tvingas avgå nästa sommar. Han är 74 år och har varit med i toppolitiken i flera decennier.

2010-39 s 11
"Medvedev sparkar Moskvas borgmästare"
En månadslång maktkamp har kommit till sin ände. Dmitrij Medvedev har sparkat sin partikamrat Jurij Luzjkov från posten som Moskvas borgmästare efter anklagelser om korruption. Luzjkov, den ryske huvudstadens starke man sedan 18 år, har styrt med fast hand och räknas till landets mäktigaste män. Luzjkovs närmaste man Vladimir Resin övertar tills vidare posten.
Draget ses som en politisk jordbävning och ett tydligt bevis på president Medvedevs makt.
Luzjkov har anklagats för nepotism och korruption. Luzjkov och hans fru Jelena Baturina har en uppskattad förmögenhet till cirka 25 miljarder svenska kronor!

2010-40 s 4-5
"Tecken på palatsintriger i Kreml"
Rysslands politiska elit visar tecken på att sympatisera med den nuvarande presidenten, Dmitrij Medvedev, i stället för med expresidenten Vladimir Putin. Ett nytt politiskt parti, med
namnet Framåt Ryssland!, bildades efter det att Medvedev i fjol hade hållit ett eldigt moderniseringstal. En partikonferens i förra veckan samlade runt 400 aktivister från 56 ryska regioner. Medvedev har redan börjat formulera ett eget politiskt program med åtskilliga radikala avsteg från Putins officiella linje. Avskedandet av Luzjkov på eget initiativ visar att han inte räds att utmana nyckelpersoner i Rysslands politiska elit om de visar olydnad gentemot Kreml.

2010-40 s 16
"Sparkad Luzjkov ger igen"
President Medvedev sparkade honom från borgmästarplatsen. Nu har han deklarerat att han bildar ett nytt politiskt parti - för demokratins skull. Orsaken till att han avsatts är, enligt Luzjkov, att Kreml vill ha en mer eftergiven och lydig borgmästare i Moskva när det är dags för parlaments och presidentval 2012.

2010-41 s 9-10
Putins parti vann i regionvalen"
Drygt 30 av Rysslands totalt 140 miljoner invånare var röstberättigade i söndagens regionval. Vladimir Putins parti "Enade Ryssland" triumferade i Sibirien och andra regioner. Mellan 45 och 70 procent av rösterna gick till "Enade Ryssland". Valen betraktas som en test på kraften i Putins politiska rörelse inför parlaments- och presidentvalen de kommande 18 månaderna.

2010-42 s 6-7
"EU och Ryssland pratar om fördjupat samarbete"
Ryssland vill formalisera relationerna med EU. Detta framkom vid ett toppmöte i franska Deauville mellan Angela Merkel, Nicolas Sarkozy och Rysslands president Medvedev. En ny kommitté för politik och säkerhet ska bildas. I gengäld ska Ryssland verka för en lösning på den utdragna konflikten i Transdnjestr som är en del av Moldavien som gränsar till EU-landet Rumänien, och som styrs av en prorysk nationalistisk rörelse som eftersträvar självständighet från Moldavien.

2010-42 s 7
"Gorbatjov varnar för allvarliga störningar"
Den siste sovjetledaren tycker att demokratin har hamnat i baksätet i dagens Ryssland. "Vår regering är rädd för sina egna undersåtar", sa Gorbatjov i en intervju i tidskriften Snob. Han varnade för att ryssarnas tålamod med "ett träsk av stagnation, likgiltighet och korruption" kan tryta när som helst. Och då kommer de att gå ut på gator och torg och protestera. I sin roll som självutnämnd socialdemokrat intresserad av att bilda en partiobunden rörelse för att försöka stimulera den demokratiska utvecklingen i Ryssland.

2010-44 s 5
"Kurilerna står i vägen för fredsavtal"
President Dmitrij Medvedev besökte tidigare i veckan de omstridda öarna Kurilerna. Ryssland erövrade öarna i andra världskriget från Japan. Det var första gången sedan 1945 som en rysk statschef besökte öarna. De omstridda 56 öarna har i 65 år utgjort ett hinder för ett fredsavtal mellan Ryssland och Japan. Japan kallade i tisdags hem sin ambassadör från Moskva i protest med Medvedevs besök på Kurilerna.

2010-44 s 20-21
"Korruptionen i Ryssland lever ett eget liv"
I Ryssland har mutor blivit vardag. Den nuvarande premiärministern, Vladimir Putin, har under det gångna decenniet byggt upp en hårt centraliserad, praktiskt taget oansvarig politisk struktur som tolererar och är mycket mottaglig för korruption. Men nu verkar det som om korruptionen har spridit sig bortom Kremls kontroll. Den har blivit ett nästan oöverstigligt hinder för Rysslands ekonomiska utveckling. Korruptionen anses kosta över 300 miljarder dollar per år, vilket är mer än Rysslands federala budget. Den finns överallt: i sjukhuset och skolorna, i samhällstjänsterna och domstolarna och inte minst inom trafikpolisen.

2010-45 s 3-4
"Nu har journalister och allmänhet fått nog"
Den allvarliga misshandeln av journalisten Oleg Kasjin i Moskva har fått ryska journalister att sent omsider förenas i protester mot kårens utsatthet och myndigheternas nonchalans. Stora demonstrationer utanför polishuset i Moskva ville veta vem hon hade beordrat attackerna mot Kasjin och vem som hade utfört dem. Internationella organisationer har upprepade gånger fördömt attackerna mot ryska journalister. Våld mot journalister klassas inte som allvarliga brott i Ryssland.

2010-48 s 12
"Fler hinder har rivits"
Ryska och europeiska förhandlare meddelade i förra veckan att de har löst viktiga handelsfrågor vilket betyder att Ryssland kommer allt närmare ett medlemskap i WTO. Det man diskuterade i förra veckan var framför allt exporttariffer på råmaterial, inklusive timmer, samt godstrafik på järnväg.

2010-49 s 11
"Polen och Ryssland bygger ömsesidigt förtroende"
President Medvedevs besök i Polen markerade att relationerna mellan Warszawa och Moskva har blivit varmare. Polen är idag en av EUs viktigaste medlemmar. Förlikningsprocessen kulminerade i november när den ryska duman för första gången röstade för att lägga ansvaret för massakern i Katyn 1940, då 20 000 polska officerare dödades av den sovjetiska militären, på den förre Sovjetledaren Josef Stalin. I fredags i förra veckan överräckte Moskva 61 volymer dokument som relaterar till händelsen.

2010-50 s 8-12
"Korruptionen håller systemet upp"
Dmitrij Medvedev och Vladimir Putin leder ett system som har frusit fast och inte går att förändra. 2003 dömdes Michail Khodorkovskij och Platon Lebedev, före detta majoritetsägare i oljebolaget Yukos till fängelse. Deras straff löper ut 2011. För att ha dem kvar riktas nu nya absurda anklagelser mot dem. Jakten på pengar är den ideologi som har dominerat Ryssland ända sedan kommunismen kollapsade för drygt 20 år sedan. I slutet av 1990-talet hade ekonomins viktigaste delar privatiserats av oligarker som Khodorkovskij och Lebedev och då började "byråkrat-entreprenörerna" att privatisera en tillgång som var underkapitaliserad och svag, den ryska staten. Dessa har blivit rika genom svindleri och utpressning. Korruption betyder inte längre att man bröt mot spelets regler utan korruption blev själva spelet. Byråkraterna delar ut kontrakt till företag som de själva tjänar pengar på. Deras förmögenheter är beroende av deras administrativa makt och inte av vad de äger. Dagens unga ryssar vill helst ha arbete i statens tjänst. Problemet nu är att den globala finanskrisen slog hårdare mot den ryska ekonomin än mot något annat stort industriland.
Till sommaren 2011 ska Medvedev och Putin komma överens om vem som ska bli nästa president. Putin är för många en symbol för det redan avslutade 2000-talet. Medvedev väcker däremot hopp om förändring hos den unga, mer rastlösa generationen.

2010-50 s 12-14
"Yttrandefrihet? Javisst, men bara för staten"
Kreml behöver ett par frispråkiga medier för att kunna visa besökande dignitärer att yttrandefrihet råder. Men de som talar fritt lever under ständigt hot. Dmitrij Muratov är chefredaktör vid Novaja Gazeta som ägs av Alexander Lebedev, miljardär och före detta KGB-agent, tillsammans med den före detta sovjetledaren Michail Gorbatjov. Lebedev vill gärna betraktas som publisher och journalist, han äger både Evening Standard och The Independent i London. Nyligen har Novaja Gazeta publicerat en artikel om en 25-årig praktikant på tidningen som efter att ha skrivit om fascistiska rörelser sköts till döds tillsammans med en advokat.
Regimen behöver Novaja Gazeta som exempel på att Ryssland har press- och yttrandefrihet men kan inte låta bli att ständigt varna tidningen. Novaja Gazeta har emellertid få läsare jämfört med mängden TV-tittare i Ryssland. TV har mycket större genomslagskraft och kontrolleras därför hårdare.

2010-50 s 14-15
"Xenofobin urartade i blodigt våld"
Under förra helgen samlades tusentals unga män på Röda Torget där de angrep både polismän och förbipasserande som kunde antas härstamma från Centralasien eller Kaukasien. Misshandel, knivhugg och skottlossningar riktade mot personer som inte är (etniska) ryssar. En utlösande faktor är en händelse för en vecka sedan då Jegor Sviridov, en fotbollsäskare, sköts till döds av en man från norra Kaukasus.

2011-04 s 6-7
"Terrorn slog till igen"
En självmordsbombare attackerade i måndags Moskvas största flygplats. 35 människor dödades, fler än hundra skadades och de etniska motsättningarna i Ryssland blev förmodligen ännu djupare. Bomben exploderade i den internationella ankomsthallen på Domodedovoflygplatsen och dödade och skadade resande från väst, bland annat Tyskland och Italien. Flygplatsen som ligger sydost om Moskva är Ryssland största med drygt 20 miljoner passagerare per år. En kort, mörkhyad man med resväska i handen iakttogs strax före explosionen. I mars i fjol sprängde två kvinnliga självmordsbombare sig själva i tunnelbanan i Moskva varvid 40 personer dödades. Den tjetjenske ledaren Doku Umarov påstod då att det var han som låg bakom attentatet.

2011-04 s 7-8
"Kaukasus är en kronisk huvudvärk"
De ryska ledarna är allt annat än överens om hur problemen i norra Kaukasus ska tacklas. Premiärminister Vladimir Putin har svurit att hämnas. President Dmitrij Medvedev kritiserar öppet anställda på flygplatsen för att de har slarvat med säkerhetskontrollen. Flygledningen i sin tur hävdar att det är regeringens plikt att se till att säkerheten upprätthålls.
Oroligheterna i norra Kaukasien håller i sig - både i Tjetjenien och andra muslimska regioner.

2011-06 s 6
"Emiren tar på sig skulden"
Den tjetjenska rebelledaren Doku Umarov har tagit på sig ansvaret för terrorattentatet 24 januari mot flygplatsen Domodedovo i Moskva. Umarov är ledare för den islamistiska gruppen Kaukasusemiratet. Han säger sig handla i Allahs namn med målet att upprätta en fri, islamisk stat i norra Kaukasien.

2011-07 s 8
"Rättegången var riggad"
En assistent till domaren i den senaste rättegången mot oljemagnaten Michail Khodorkovskij påstod häromdagen offentligt att domaren hade pressats av sin överordnade, det vill säga indirekt Kreml, att ge Khodorkovskij ett strängt straff. Assistenten, Natalija Vasiljeva, uppgav att överordnade domare som inte var direkt inblandade i målet hade dikterat domen.
Khodorkovskij som en gång var Rysslands rikaste man har suttit i fängelse sedan 2003 efter att ha utmanat Putin som då var president. Khodorkovskijs advokater säger att domen är ett exempel på hur regeringsmakten kontrollerar rättsväsendet.

2011-08 s 15
"Ingen riktig demokrati"
Den förre sovjetledaren, Michail Gorbatjov, beskrev häromdagen Ryssland som "en imitation av demokrati" och beskyllde landets ledare för att ringakta väljarna. Det var Gorbatjovs hittills skarpaste kritik mot den ryska regeringen. Gorbatjov kritiserade premiärminister Vladimir Putin och hans protegé, Dmitrij Medvedev, för att de tänker meddela nästa år vem av dem som ska kandidera till presidentposten. Han tycker att detta uttalande speglar en "otrolig inbilskhet" och "bristande respekt" för väljande. Det finns väl andra än Putin och Medvedev som kan kandidera och menar väl då främst han själv.

2011-10 s 11
"Goodbye Lenin?"
I mausoleet på Röda torget I Moskva har vårstädningen börjat igen. Under två månader utförs profylaktiskt arbete å¨de mumifierade kvarlevorna av den sovjetiske revolutionsledaren. Experter lagar kropp, kläder och sarg tillhörande den man som i 87 år haft sin vila i en grav nära Kreml.
I år är debatten om mumien ovanligt häftig. Några medlemmar i regeringspartiet Enade Ryssland har på webbsidan goodbyelenin.ru frågat sina landsmän om de tycker att det är dags att begrava Lenin ordentligt. Fram till i förra veckan hade 321 000 ryssar svarat. 67,6 % anser att ledaren för världsproletariatet ska få vila i en grav. Förutom expresident Michail Gorbatjov har företrädare för den ryskortodoxa kyrkan propagerat för att mausoleet ska stängas. "Att ha Lenin, denne gudlöse man på lit de parade mitt i Moskva är helt enkelt osmakligt", utropade också Rysslands högsta mufti.

2011-11 s 14-15
"Ryssarna emigrerar i protest"
Medan demonstranter marscherar i Mellanöstern och kräver frihet tiger ryssarna för det mesta. I stället för att flockas på gator och torg väljer många att i all tysthet packa väskorna och söka frihet någon annanstans. Det är de unga, begåvade och ambitiösa som tenderar att utvandra. President Medvedev lyfte fram hjärnflykten i oktober förra året när två utvandrade forskare som var födda i Ryssland fick nobelpriset i fysik. De är verksamma i Storbritannien. Omkring 1,25 miljoner ryssar av totalt 140 miljoner uppskattas ha flyttat ut de senaste åren.

2011-11 s 15
"Välgörenhet på ryska"
Premiärminister Putin visar gärna upp sig på TV när han åker skidor, rider eller rattar ett flygplan (trots att han inte har flygcertifikat. Allt ingår i finslipningen av Putins image som en tuff kille. I december deltog han i en välgörenhetstillställning till förmån för ett sjukhus som behandlar cancersjuka barn. Där visade han upp en mjukare sida av sig själv. Han var musikalisk och sjöng en version av Blueberry Hill på engelska. Tre månader senare hade emellertid sjukhuset inte fått ett öre.

2011-11 s 16-17
"Höga oljepriser ger Ryssland andrum"
Nu när priset på oljan överstiger hundra dollar per fat har Ryssland, som är världens största oljeproducent, plötsligt blivit en något mäktigare aktör i världen, vilket herrarna i Kreml också utnyttjar. Det växande inflödet av oljedollar till statskassan minskar ett tidigare mycket oroväckande budgetunderskott och får reformer att verka mindre brådskande. Goda relationer med väst - inte minst "nystarten" med Washington - är inte lika nödvändig när ekonomin är i god form.
Ryssland drar nytta av de internationella oroligheterna. För ett år sedan var oljepriset 75 dollar per fat nu är det 113 dollar! Av detta går 76,50 dollar rätt in i statskassan.
Men strömmen av kontakter underblåser också korruption, uppmuntrar skumma affärer och minska systemets genomlysning.
För Gazprom går det emellertid sämre. Utveckling av gas i vätskeform underlättar gastransport via fartyg i stället för i ledningar. Nu kan Europa köpa gas från Qatar billigare än från Ryssland i ledning.

2011-13 s 5-6
"Putin mot Medvedev"
Bråket mellan ledarna testar byråkraters och politikers överlevnadsförmåga i Kreml.
Förra veckan ställdes ryssarna inför något så ovanligt som en öppen oenighet mellan de två män som styr landet. Premiärminister Vladimir Putin kritiserade de allierades attacker mot Libyen. President Dmitrij Medvedev tillrättavisade sin mentor och kallade hans ordval för "oacceptabelt."
Detta gav Rysslands armé av Kremltrogna politiker den obehagliga uppgiften att försöka navigera mellan de två männen, som båda har chans att bli valda till president nästa år. En stor del av den ryska eliten förhåller sig avvaktande och försöker undvika att fastna på den eller andra sidan.

2011-15 s 14-15
"Maktkamp inför öppen ridå"
Vladimir Putin jämförde den västliga alliansens militära intervention i Libyen med korsfarartågen men då bad president Medvedev honom att hålla tyst. Sedan beordrade Medvedev landets ministrar att lämna sina styrelseplatser i de statliga företagen. Det var ett hårt slag mot ett nätverk av politiska och ekonomiska system som har skapats av premiärminieter Putin. Ingen av dem vill bli överskuggad inför presidentvalet om knappt ett år.

2011-15 s 25-26
"Opium stör relationerna mellan USA och Ryssland"
Ryssland vill att USA ska bespruta och utrota vallmon och skyller heroinmissbruket bland 1,6 miljoner ryssar och 30 000 dödsfall per år på Afghanistan.
Afghanistan producerar runt 90 % av världens heroin på en relativt liten yta. Ryssland menar att bekämpa odlingarna där är tusen gånger billigare än att bekämpa opiumet i hela världen.
Ryssland kämpar med hälsoproblem som har lett till kortare livslängd för den äldregenerationen och en heroinepidemi som förkortar livet för många unga, fruktar en demografisk katastrof.

2011-19 s 4-5
"Tandemcykeln gnisslar och hackar"
Den politiska sprickan mellan Putin och Medvedev blir allt tydligare. De intog olika positioner när det gäller Natos operationer i Libyen. Putin vill bilda en rikstäckande "folkfront" för att lägga grund till en kommande presidentvalskampanj. Andra menar att president Medvedev kommer att avskeda Putin från premiärministerposten.
Det största problemet just nu är att ovissheten om vilka som ställer upp i presidentvalet gör det omöjligt att ta itu med de stora frågorna.

2011-19 s 10
"Hårdare tag mot korruptionen"
Ryssland har beslutat att höja straffen mot korruption drastiskt. Tidigare i veckan undertecknade president Dmitrij Medvedev en lag som innebär att korruptionsbrott kan bestraffas med hundra gånger så stora böter som tidigare. Det högsta straffet ska vara 500 miljoner rubel. Därtill kan utdömas fängelsestraff om brottet bedöms vara speciellt grovt. Medvedev tycker att mutsystemet är rysligt utbrett och är det största hindret för utländska investeringar i Ryssland.

2011-21 s 24-25
"Miljardären Prochorov ny politisk utmanare i Ryssland"
Miljardären Michail Prochorov kungjorde i förra veckan att han kan tänka sig att kandidera i nästa års ryska presidentval och utmana den sittande presidenten Dmitrij Medvedev, dennes företrädare Vladimir Putin eller båda två. Den 46-årige ägaren till basketbollaget New Jersey Nets kandiderar till partiledare för partiet Pravoje delo ("Rätt sak"). Han är Rysslands tredje rikaste man med en samlad förmögenhet på 140 miljarder SEK. Han stödjer mänskliga rättigheter, marknadsekonomi och politisk demokrati. Partiet kommer att ställa upp i parlamentsvalet i december för att utmana Putins Förenade Ryssland som innehar 315 av 450 mandat i duman. Pravoje delo anses ha "goda chanser" att nå upp till sjuprocents spärren.

2011-22 s 11
"Dags att sopa gammalt groll under mattan"
Den brittiske premiärministern David Camerons planerade besök i Moskva är det första sedan mordet på den ryske KGB-agenten Alexander Litvinenko 2006. Då försämrades de diplomatiska relationerna mellan de två länderna till en nivå jämförbar med dem som rådde under kalla kriget sedan Moskva vägrat att lämna ut den person som britterna ville ställa till svars för mordet på Kremlkritikern Litvinenko.
Camerons besök i början av september 2011 syftar i första hand till att stärka de kommersiella och ekonomiska banden mellan Storbritannien och Ryssland.

Georgien, Ryssland
2011-24 s 14
"Georgien hotar avbryta förhandlingarna med Ryssland"
Georgien meddelade i förra veckan att det kanske drar sig ur de återkommande förhandlingarna med Ryssland. Orsaken är att Georgien har avslöjat en, som det påstås, rysk konspiration om att placera ut bomber på georgiskt territorium. Samtalen mellan Georgien och Ryssland, som äger rum i Genève, har varit de båda ländernas huvudsakliga kontaktkanal sedan kriget 2008.
Georgia förhandlar med Ryssland om bl a Rysslands medlemskap i Världshandelsorganisationen, WTO. Georgien är redan med i organisationen och kan därför blockera Rysslands inträde i klubben.
Enligt de georgiska myndigheterna har en man och en kvinna erkänt att ryska officerare i Abkhazien anlitade dem för att bomba ett marknadstorg.
Våld har brutit ut flera gånger under våren nära gränserna till Abkhazien och Sydossetien, regioner som har varit relativt lugna ända sedan kriget tog slut.

Ryssland
2011-24 s 15
"Kremls lojala opposition"
Michail Prokhorov är trolig ledare för ett nytt oppositionsparti i Ryssland, men Putin har ingen anledning att känna sig hotad. Faktum är att Prokhorov - rik metallkung och ägare till basketbollaget New Jersey Nets - har handplockats av president Dmitrij Medvedev att leda ett oppositionspart kallat Rätt Sak som riktar mild kritik mot Kreml utan att utgöra något verkligt hot mot rådande ordning. Han har Kremls välsignelse och massor av pengar - tillgångar på cirka 18 miljarder dollar att ösa in i projektet.

2011-25 s 14
"Mera frihet om Medvedev får bestämma"
Dmitrij Medvedev har gjort klart att han gärna fortsätter som Rysslands president i ytterligare en mandatperiod men han säger också att han och premiärminister Vladimir Putin inte kommer att utmana varandra i presidentvalet nästa år. Han kommer då att införa ett mer konkurrensbetonat politiskt system eftersom ett sådant är nödvändigt för ekonomisk utveckling. Kanske till och med återinföra fria val av guvernörer i Rysslands 89 regioner. Medvedev avfärdar tanken på "auktoritär kapitalism".

2011-26 s 8
"Putin bestämmer allt"
De ryska myndigheterna vägrade häromdagen att registrera ett nytt liberalt parti som innehåller ett antal ledande Kremlkritiker, som Vladimir Ryzjkov och Boris Jemtsov. Justitiedepartementet motiverade beslutet med att det nya partiet - Folkets frihetsparti - har begått en rad tekniska misstag. Sådana teknikaliteter utnyttjas ofta för att förvägra oppositionella grupper möjligheten att delta i ryska val, påpekar oberoende bedömare.

2011-29/30 s 14
"Ryssland och Tyskland utökar samarbetet med varandra"
Tysklands och Rysslands ledare bestämde tidigare i veckan att det ekonomiska och politiska samarbetet länderna emellan ska utvidgas och fördjupas. Den ryska regeringen kommer i fortsättningen att tillåta tyska företag att exploatera Rysslands sällsynta jordmetaller i utbyte mot tysk teknik och hjälp med att modernisera den ryska ekonomin. Tyskland behöver sällsynta jordmetaller till sina produkter som mobiltelefoner och elektriska bilmotorer. I gengäld vill Ryssland ha en större tillgång till den tyska energimarknaden. Ryssland räknar med att Tyskland kommer att behöva mycket mera gas på grund av beslutet att avveckla kärnkraften.

2011-32 s 18-19
"Miljardären Prochorov vill inte bli president"
Spekulationerna om huruvida Michail Prochorov skulle ställa upp i nästa års presidentval kan nu ta sin ände. Miljardären har förklarat att han tänker fokusera på att värva röster till sitt parti, Pravoje Delo, "Rätt sak". Han är helt nöjd med att ta hand om premiärministerposten!
Partiet vill stimulera entreprenörskap för större tillväxt, skydda privategendom och skära ner på landets byråkrati. Prochorovs mål är att partiet ska ta femton procent av rösterna i parlamentsvalen. Han tänker fortsätta finansiera Pravoje Delo till dess det kan "stå på egna ben".

2011-36 s 31
"Nord Stream fylls med gas"
Rysslands gasaffärer går sämre än vanligt, men i tisdags började man fylla en ny ledning kallad Nord Stream som går under Östersjön till Tyskland och därför inte behöver passera Ukraina, Vitryssland eller Polen. Dessa länder tar annars betalt för passagen. Gasleveranser från andra områden har emellertid ökat tillgången och priserna börjar sjunka.

2011-37 s 13-14
"Medvedev tycks ha förlorat gnistan"
Alla undrar om det är Putin eller Medvedev som ställer upp i presidentvalet nästa år. Vid sin årliga föreläsning på det politiska mötet i Jaroslavl valde Medvedev att hålla det planerade anförandet, som handlade om statens försök att öka den ekonomiska mångfalden. Trots att hela staden sörjde efter att ha förlorat hela sitt hockeylag efter en hemsk flygolycka.
När Medvedev var klar och satte sig ned stod det klart att han saknar gnistan att kämpa för sitt jobb. "I vilket annat land som helst hade han utnyttjat den här möjligheten att mobilisera folket," säger Rysslandsexperten Alexander Rahr.
En sak är dock säker: om Medvedev stannar kvar på sin post enligt Putins villkor kommer hans ställning att bli svagare än den har varit de gångna fyra åren.

2011-38 s 10-14
"Dags att dra!"
Sovjetunionen undergrävdes av stagnation och utbredd hopplöshet. Är samma sak på väg att hända igen? 22 % av Rysslands vuxna befolkning skulle vilja lämna landet för gott. Det är tre gånger fler än för fyra år sedan. Det speglar ett iögonfallande stort missnöje med tillståndet i landet. Stagnationen, byråkratin och korruptionen. Det förstärks av sannolikheten att Putin återtar presidentposten i nästa val. Idag är det ryska samhället som helhet mer cyniskt och misstroget än på sovjettiden. Många människor känner att det inte finns något för dem. De söker sådant som inte kan köpas för pengar: erkännande, egendomsskydd, fysisk trygghet, fungerande hälsovård och bra skolor till barnen. De vill leva ett liv utan mutor och risken att förlora försörjningen av politiska skäl eller fängslas på grund av någon byråkratisk nyck. Medelklassen föredrar att byta land framför att ändra hemlandet.

2011-38 s 13
"Övervakning på Rysslands villkor"
Den ryska valmyndigheten anser att väst vill sända alldeles för många valobservatörer för att övervak de ryska parlamentsvalen i december. Ryssarnas klagomål väcker farhågor om en ny kontrovers av det slag som ledde till att all valövervakning ställdes in för fyra år sedan.
Vladimir Tjurov, ordförande i Rysslands Centrala valkommission, säger att Ryssland kan acceptera delegationer bestående av 40-100 medlemmar. OSSE vill emellertid skicka en delegation på 260 observatörer. Inget land vill behandlas som andra klassens, speciellt inte Ryssland, säger Tjurov.
2007 ställdes OSSE:s observation in för första gången sedan 1990.

2011-39 s 8-9
"Putin visade sig vara starkast"
En rockad förbereds i Moskva, där Vladimir Putin och Dmitrij Medvedev planerar att byta plats ännu en gång.
Medvedev ska, om allt går som planerat, ta över Putins roll som premiärminister efter presidentvalet i mars. Ingen tvivlar på att Putin kommer att vinna detta val.
Beskedet sätter punkt för år av ovisshet både i Ryssland och i omvärlden huruvida Putin hade planer på att släppa ifrån sig makten eller inte.
Putin hävdar att de båda nådde en överenskommelse om detta för flera år sedan.
Putin kommer att tvingas fatta smärtsamma och impopulära beslut de kommande åren när oljeproduktionen planar ut och levnadsstandarden förbättras i långsammare takt än vad som har varit fallet fram till nu.
Medvedevs anhängare är besvikna. Medvedev har skapat en krets av anhängare under sin tid som president, och dessa uttryckte stor besvikelse i lördags.

2011-39 s 10-11
"Skojare och bedragare"
Kremlpartiet Enade Ryssland förberedde sig för slutfasen inför valet i december men just då seglade en ny skandal upp i lagom tid för förra veckans partikonvent. Allt tyder på att valet till duman kommer att manipuleras även denna gång.
Enade Rysslands allestädes närvaro har gjort väljarna apatiska mot val. De flesta ryssar har inte mycket till övers för demokrati. Ryssland är en skendemokrati där de politiska partierna har förvandlats till marionetter i Kremls stora spel.

2011-39 s 12-13
"Staten, det är jag"
Välkommen till Putinland! Presidenten blir regeringschef och regeringschefen blir president - och sedan byter de plats en gång till. Maktuppgörelsen mellan Vladimir Putin och Dmitrij Medvedev är en fars. Det stolta Ryssland är ett nutida storfurstendöme.
Kreml i Moskva, en borg av röda murar och höga tinnar, är sedan medeltiden en symbol för strikt hierarki och absolut makt. Härifrån styrde tsarer och kommunistiska generalsekreterare och efter Sovjetunionen sammanbrott presidenter, som av den ryska författningen ges större makt än till och med Amerikas statsöverhuvud. I maj byter Ryssland statsskick igen över en natt när Putin övertar presidentämbetet för tredje gången och återställer Kremls dominerande roll. Putins popularitet underblåses av det välstånd som Rysslands rikliga råvarutillgångar har skapat och det kollektiva minnet av det förflutna bleknar långsamt. Putin anses ha förhindrat Rysslands förfall. Maktlöshet är livsfarligt för Ryssland.

2011-39 s 13
"Kritiska röster i Kreml"
Högt uppsatta representanter för den tyska administrationen protesterar öppet mot president Dmitrij Medvedevs och premiärminister Putins uppgörelse om att byta jobb nästa år. Finansminister Alexej Kudrin har meddelat att han "definitivt kommer att vägra" att sitta med i Medvedevs regering. Medvedevs tidigare försök att tvinga igenom utgiftsökningar har fått finansministern att dra öronen åt sig. Utländska och inhemska investerare beklagar Kudrins avgång.

2011-39 s 14
"Prokhorov fick sparken"
Oligarken hade svårt att rätta sig efter de politiska spelreglerna"
Michail Prokhorov som har lett det liberala partiet Rätta saken sedan i juni, gick för ett par veckor sedan till attack mot Kreml, vilket indirekt ledde till att han uteslöts ur sitt parti. Prokhorov kallade Kreml-strategen Vladislav Surkov för "marionett", beskyllde honom för att kväva den politiska debatten och svor att se till att han blev avsatt.
Dramat i partiet Rätta Saken följde på en partikongress för två veckor sedan då Prokhorov beskyllde Kreml för att ha "infiltrerat" i hans parti. Dagen efter hade 73 av de 75 delegaterna på kongressen röstat ja till en uteslutning av Prokhorov. Prokhorov som är Rysslands tredje rikaste person kräver nu tillbaka de drygt 120 miljoner kronor haninvesterat i partiet.
Partiets troliga sorti från den politiska scenen betyder att parlamentsvalen blir en kamp mellan tre nationalistiska partier, alla till vänster: Putins Enade Ryssland, Liberaldemokratiska partiet, som leds av Vladimir Zjirinovskij och Ryska Kommunistpartiet.

2011-42 s 11-14
"Putin är systemets gisslan"
Ryssland är ohjälpligt på väg tillbaka till sovjettidens system med inskränkt frihet och en stark centralmakt. Vladimir Putins planer på att återvända till Kreml får oppositionella kritiker att varna för att Ryssland är på väg tillbaka till sovjetiska tider. Frågan är om detta är vad det ryska folket vill. Med Putins återkomst till makten är Ryssland på väg att bli ännu en olje-diktatur, vars regim vilar på oljepengar och förtryck. Det är sannolikt att Putins omgång nr två blir hårdförare än den första omgången. Opinionsundersökningar visar att allmänheten föredrar att gå tillbaka till USSR. Putin är en Homo Sovjeticus i själ och hjärta. Han använder inte dator och "avskyr" internet som bara förändrar folk vanor och vidgar utrymmet för åsiktsfrihet.

2011-46 s 14
"Ryssland går med i WTO"
Det har tagit18 år för Ryssland att övervinna hindren för medlemskap och övertygas om fördelarna med att vara med i den internationella handelsregimen. Ryssland har löst en knivig tvist med Georgien angående handeln med de georgiska utbrytarprovinserna Abchazien och Sydossetien. Ett neutralt företag ska övervaka handeln mellan länderna. Ryssland ansökte första gången om medlemskap i juni 1993 under den förre presidenten Boris Jeltsin. Inträdet markerar Rysslands position som en av de växande BRIC-länderna, det vill säga Brasilien, Ryssland, Kina och Indien. Samtidigt som Ryssland blir också Vanuatu och Montenegro medlemmar medan Iran, Irak, Algeriet och Etiopien står på kö.

2011-47 s 12-13
"Putin är inte så självklar som alla tror"
De ryska ledarnas beslut att byta jobb ännu en gång har undergrävt deras legitimitet. Stödet för Putin viker. De ryska parlamentsvalen 4 december och presidentvalet i mars nästa år avfärdas ofta som förutsägbara processer. Men det kan hända att det blir svårare än vanligt för Kreml att kontrollera resultaten.
Stämningarna i Ryssland har förändrats sedan den förra valperioden för fyra år sedan. På den tiden var den ekonomiska tillväxten fortfarande sju procent per år och den globala finanskrisen ett mörkt moln i fjärran.
Nu förbereder sig Putin för att bli vald till president en tredje gång. Rysslands intellektuella elit och näringslivets representanter är inte längre så säkra på att detta är bra. I debatterna för en tid sedan i den årliga diskussionsklubben Valdai, som uppstod på Putins initiativ 2004 och samlar framstående utländska och inhemska Rysslandspecialister, märktes en tydlig känsla av olust. "Den rådande regeringsmodellen som har formats under de senaste 10 till 12 åren verkar ha uttömt all potential". De parlamentariska partierna beskrivs som "imitationer". Ledarskapet har "köpt" byråkraternas lojalitet genom att tillåta dem att stjäla. Korruptionen är utom kontroll och är numera det som styr politiken på många områden".

2011-47 s 13-14
"Oppositionen är inget för veklingar"
"Ryssland slår hårt mot dissidenter inför de kommande valen"
Om Enade Ryssland uppvisar svaghetstecken förändras alla förutsättningar för rysk politik. Partiet representerar Vladimir Putins grepp om landet.
Aktivisterna från förra årets våghalsiga demonstration i Jekaterinburg i vilken Putin framställdes som greve Dracula och Medvedev som Frankenstein får ett år senare betala för sin djärvhet. Legedin, en av arrangörerna har fått asyl i England, Maxim Petlin är häktad misstänkt för mutbrott, och Sergej Kuznetsov, har flytt till Israel. "Alla som opponerar sig sätts i fängelse som varnande exempel för andra"

2011-48 s 10-11
"Putins kalkyler håller inte"
Det kommer allt fler tecken på att Vladimir Putins stjärna börjar dala. Han är fortfarande landets populäraste politiker, men växande missnöje med regeringen och sakernas tillstånd kommer att speglas i valresultatet på söndag. Enade Ryssland kommer sannolikt att förlora många mandat och kommer att förlora den två tredjedels majoritet, som det har haft sedan 2007.
Dagen när Putin meddelade att han tänkte kandidera, 24 september, kommer att markera skiljelinjen mellan två distinkta perioder i rysk politik. Det är nu uppenbart att beskedet om att Putin och Dmitrij Medvedev ska byta jobb igen inte stärkte allmänhetens förtroende för det politiska systemet utan snarare irriterade väldigt många ryssar.
Det som kallas för "politikens sjuårsåkomma" tycks ha drabbat också Putin och Medvedev liktom tidigare Tony Blair och Margaret Thatcher. Putineran är inne på 12 året. Redan 1999 blev han tillförordnad president.
Nu använder han argumentet att Ryssland är på väg in i en period av farlig instabilitet men många misstänker att han vill behålla makten snarare i fruktan för obehagliga konsekvenser när han och Medvedev lämnar den i form av korruptionsutredningar!

2011-48 s 12-13
"Rysk valkampanj: tricks bedrägeri och hot"
Kreml försöker bädda för bra valresultat med lömska metoder. Polisen efterlyser motspänstiga medborgare och tar fingeravtryck på oppositionella . Den sittande regeringschefen är nämligen inte så populär som han var förr.
Partiet Enade Ryssland tar till vilka knep som helst för att försvara sina två tredjedels majoritet i duman.
Rysslands starke man har förlorat sin gloria. Putin stöds idag av 54,5 % av väljarna mot nästan 70 % i december 2009. Och nu har han för första gången utsatts för buanden på offentlig plats i samband med en kampsportsturnering.

2011-48 s 13
"Vem mördade visslaren?"
Sergej L Magnitskij dog den 16 november 2009 vid 37 års ålder i ett ökänt polishäkte där han hade placerats på grund av sitt arbete som skatterådgivare åt William F Browders investbolag Hermitage Capital Management när det hade verksamhet i Ryssland. Browder har ända sedan dess försökt få till stånd en utredning om vad som hände för att ställa de ansvariga till svars. Hans avsikt är att visa för västerländska regeringar att det inte har gjorts någon förundersökning värd namnet.

2011-48 s 14
"Gorbatjov ger inte mycket för Rysslands demokratiska institutioner"
Michail Gorbatjov, Sovjetunionens siste ledare, fördömer det som han kallar "imitationer" av demokratiska institutioner i hans land och säger att Rysslands nuvarande ledare inte ska inbilla sig att de har folkets permanenta stöd. Gorbatjovs stiftelse har ett kontor i Berlin inom gångavstånd från Brandenburger Tor. Gorbatjov har mycket större inflytande i väst än på hemmaplan där många ogillar honom för det ekonomiska kaos som följde efter Sovjetunionens upplösning.

2011-49 s 9-11
"Putins makt krymper"
Regeringspartiet Enade Ryssland får en chans till, men mer blir det nog inte.
Enade Ryssland, premiärminister Putins parti, förlorade oväntat många röster i söndagens val och lyckades inte få över 50 % majoritet. De tre minoritetspartierna i duman gick alla starkt framåt, Kommunistpartiet fick 19 %, Liberaldemokraterna nästan 12 % och Rättvisa Ryssland 13 % (socialdemokratiskt). Ledarna för Jabloko, ett liberalt parti som inte passerade tröskeln sju % denna gång heller sa att de skulle protestera mot valresultatet på grund av de oegentligheter som dokumenterades på valdagen.
Valet blev inte bara en folkomröstning om Enade Rysslands maktinnehav utan också om Putins ställning och hans planer på att återta presidentposten.
Nu blir det "äkta demokrati" säger president Medvedev, eftersom Enade Ryssland nu måste ha hänsyn till andra partier i Duman.

2011-50 s 11-15
"Homo Sovjeticus är väldigt seglivad"
Arvet från Sovjetunionen gör sig ständigt påmint i Putins Ryssland, trots att det har gått 20 år sedan det sovjetiska systemet kollapsade. Valet och den efterföljande uppståndelsen i Ryssland visar hur svårt det är att lägga Sovjetunionen bakom sig. Ryssland var mycket friare på 1990-talet än vad et blev under Putin.
Det finns ett slags sovjetisk bismak i allt Putin säger och gör. Han är en Homo Sovjeticus. För de ryska ledarna handlar det inte om att återskapa sovjetimperiet utan om att dominera Rysslands (ineffektiva) institutioner och centralisera makten under förevändning att Ryssland behöver ordning och reda, stabilitet och inte minst, en stark ledare.
Putin hade tänkt sig en enkel kampanj fram till presidentvalet. Men nu har han stött på motstånd från flera håll. Inför valet till duman underströk Putin att bara staten och det styrande partier är kapabla att lösa folkets problem. Och han målade upp bilden av Ryssland som en stormakt omgiven av fiender. Den som kritiserar den ryska regeringen inifrån ger fienden utanför ammunition.

2011-50 s 16-17
"Prokhorov, utmanare eller bluff"
Affärsmannen Michail Prokhorov vänder sig i första hand till den arga medelklassen i Ryssland, men ganska många misstänker att han egentligen går Kremls ärenden.
Rysslands tredje rikaste man meddelar att han utmanar Vladimir Putin i presidentvalet i vår. Prokhorovs sade att han hoppas vinna medelklassens förtroende men han undvek nogsamt att rikta direkt kritik mot Putin, som plötsligt har en växande proteströrelse emot sig.
En del bedömare tolkar Prokhorovs utspel som ett försök från Kremls sida att dämpa arga demonstranters vrede, som nu organiseras av den ej auktoriserade oppositionen, och kanalisera den till ett liberalt projekt som kontrolleras indirekt av makthavarna.
Prokhorov var ledare för det näringslivsvänliga partiet "Rätta saken" i fyra månader tills han avsattes i september. Han måste samla in två miljoner namnunderskrifter innan valkommissionen kan godkänna hans kandidatur.

2011-51/52 s 17-18
"Medvedev sitter löst"
Vladimir Putin måste hitta på något. Kommer han att offra Medvedev för att stärka sina kort inför vårens presidentval som äger rum i mars. Putin har mindre än tremånaders på sig att hitta en ny strategi efter de stora protestdemonstrationerna och anklagelserna om valfusk.
Dmitrij Medvedev erbjöds posten som premiärminister samtidigt som han gick med på att stödja Putins kandidatur i presidentvalet.
Medvedev avgår kanske före årets slut.

2012-1/2 s 10-12
"Ingenting är sig likt i Moskva"
Missnöjet som yttrade sig i stora demonstrationer i protest mot valfusk fortsätter. Putin blir sannolikt omvald, men kanske bara för en period. Har proteströrelsen i Moskva något mål? Det saknas fortfarande en tydlig ledare, men många aktivister vill bilda ett eget parti i syfte att beröva presidentkandidaten Vladimir Putin en rak seger i första valomgången. Putin vägrar att prata med demonstranterna. Många menar att om Putin inte får absolut majoritet i första valomgången har han ingen moralisk rätt att ställa upp i en andra, för då har kan han inte göra anspråk på att vara alla ryssar ledare. Hans motståndare i en andra omgång skulle förmodligen bli kommunistledaren Gennadij Zyuganov.

2012-1/2 s 31
"Väljarstödet sviktar"
Den ryska oppositionen iscensätter en ny massdemonstration 4 februari med krav på fria och rättvisa val. Stödet för premiärminister Vladimir Putin som räknar med att bli vald till president den 4 mars, fortsätter att vika. I den senaste mätningen utförd av statliga Wziom fick Putin 38 % mot 50 % för mindre än ett år sedan. Medvedev fick 19 % mot 37 för ett år sedan.

2012-04 s 13-15
"Djungelns lag råder i Putins Ryssland"
Det är möjligt att Rysslands blivande president har missbedömt både motståndare och väljare.
Och utanför sitt land har han förlorat sina närmaste allierade och beskyddare, Silvio Berlusconi, Gerhard Schröder och Jacques Chirac som idag är utan makt. Ödet som drabbat Egyptens och Libyens avsatta diktatorer bekymrar honom, liksom att hans före detta finansminister och långvarige vän hoppat av till motståndarsidan. Vad oppositionen främst vänder sig mot är korruptionen. Oppositionsledaren Boris Nemtsov Putin försöker bygga ett nytt Ryssland på "cynism, lögner, stöld och grymhet".

2012-07 s 10-11
"Miljardären mot Putin: I värsta fall blir det inbördeskrig"
Michail Prokhorov räknas som en av Rysslands rikaste män, och nu planerar han sitt intåg i Kreml. Entreprenören Prokhorov utmanar nämligen Vladimir Putin i presidentvalet. I denna intervju gör han upp räkningen med den politiska klassen och kräver att den förre oljekungen Michail Khodorkovskij ska friges.
Det stora misstaget skedde när Putin och Medvedev proklamerade att de tänkte byta jobb. Att Putin satsade på att åter bli president i 12 år till!
Han vill sänka gränsen till parlamentet från sju till tre procent. "Nu är det dags för framgångsrika och välbärgade personer att styra landet.

2012-08 s 9-10
"USA-fientlig kampanj kanske kostar mer än den smakar"
Det kan vara förenat med onödiga risker att låta kortsiktiga mål överskugga långsiktiga perspektiv. Putin inledde den USA-fientliga kampanjen den 27 november i ett TV-anförande i samband med att han accepterade nomineringen som presidentkandidat. Putin misstänker att amerikanska pengar finansierar protestaktioner i Ryssland. Det har följts av en ström av antiamerikanska utbrott och en våg av attacker riktade mot den nye amerikanske ambassadören i Moskva, Michael McFaul, en erfaren demokratiförespråkare. Putin väljer att försämra relationerna med väst för att kunna behålla makten hemma. "Det är uppenbart att det är KGB-mentaliteten som styr". Men vad ska Putin säga till Obama när de enare under våren träffas då både WTO och Nato håller möten i Chicago.

2012-08 s 10-11
"Putins unga garde"
Aldrig förr har en generation ryssar vuxit upp i så stor frihet som barnen som föddes under den stora omvälvningen i samband med Sovjetunionens upplösning. Tjugo år efter kommunismens kollaps är de redo att förändra sitt land. De föddes 1991 just när deras föräldrars land, Sovjetunionen, gick i graven. Deras barndom och uppväxt berättar historien om det nya Ryssland, om hur världens till ytan största land först höll på att gå under och sedan återuppstod.
2012 står Rysslands "Generation Putin" på tröskeln till vuxenlivet. Många av 1991 års barn hör till den nya ryska medelklassen. Fattigdomen och nöden på 1990-talet ligger bakom dem. De har iPad, lever med internet och har mer gemensamt med jämnåriga i Europa och Amerika än med sina egna föräldrar.

2012-09 s 8-9
"Presidentposten är mycket mer än ett ämbete"
Alla demonstranter som i omgångar har gått ut på gator och torg för att protestera mot Vladimir Putins styre slåss mot en djupt inrotad maktstruktur som låser fast både byråkrati och näringsliv och som har allt att vinna på fortsatt status quo.
Topposterna inom administration och näringsliv kontrolleras av Putinsympatisörer, varav många är före detta kolleger i det före detta KGB. Tjänster inom den offentliga sektorn i hela Ryssland erbjuder också stora möjligheter att tjäna mer pengar än i den officiella lönen. Putin och hans innersta vänkrets kontrollerar 15 % av landets BNP. Få inser hur djup och korruptionen i Ryssland är. Ett exempel är Gazprom, världens största gasbolag, som äger ett otal dotterbolag, alla ägda av staten och kontrollerade av Putin. Och av korporationen, kallad Siloviki. En motvikt till en fungerande demokrati. Med hjälp av "maktens vertikal" har Putin auktoritet från högsta toppen till allra lägsta nivå. Putin har vänner och vänners vänner uppifrån och ner, alla vet vad de tjänar personligen och detta genom att vara lojala. Minsta lilla tecken på illojalitet leder till att utsättas för en rättsstat som helt korrumperad. Ett nätverk bestående av ett femtiotal familjer fattar alla politiska och ekonomiska beslut i Ryssland.

2012-09 s 10-13
"En gång spion, alltid spion"
Porträtt av den unge Vladimir Putin - berättelsen om Rysslands f d och blivande regent. Texten är ett utdrag ur boken "The Man Without a Face" (Mannen utan ansikte) av Masha Gessen. Historien om den unge Putin låter som en legend - legenden om en buse i Ryssland efter kriget. Den börjar i Leningrad 1952, bara åtta år efter belägringen av Leningrad. Putins föräldrar, Maria och Vladimir Putin, hade överlevt belägringen. Den äldre Vladimir Putin gick in i armén i början av kriget mellan Sovjetunionen och Tyskland och sårades allvarligt i strid. Den framtida presidentens föräldrar var således en krigsskadad man och en kvinna som hade varit väldigt nära att dö av svält och som hade förlorat ett barn (en annan son dog som spädbarn flera år före kriget). Men mätt med efterkrigsmått i Sovjetunionen hade paret Putin ändå haft tur: de hade varandra. Att ha överlevt inte bara kriget utan också belägringen och att ha sin hustru i livet - och en bostad - var näst intill ett mirakel.
"Putins politiska inspiration har kommit från KGB, men hans personliga stil härstammar från bakgårdarna i St. Petersburg, där han lärde busens slagfärdighet och uppträdande". Hans första stora popularitetsframgång kom 1999 när han svor att krossa alla tjetjenska terrorister. Han påminner mest om en "oupplyst despot".

2012-10 s 8-9
"Putin vann förstås!"
Vladimir Putin vann som väntat presidentvalet i Ryssland med stor majoritet, men han återtar presidentämbetet i en svagare position än förra gången och många av hans undersåtar har blivit mycket påstridigare och ambitiösare än när han blev president första gången 2012.
"Vi har visat att ingen kan besegra oss," sade han med stark röst och talade ännu en gång om de fiender hemma och utomlands - inklusive i USA - som försöker förstöra Ryssland.
Men Putin, som erövrade 64 procent av rösterna, befinner sig i helt nya omständigheter.
Resultatet av söndagens val kommer inte att tysta kraven på en rättvis regering som lyssnar på folket.
"Detta var inget val utan en skamfläck," twittrade Sergej Udaltsov, ledare för den socialistiska Vänsterfronten. "De spottar oss i ansiktet, men i morgon går vi ut på gator och torg!"
Regimmotståndarna enades aldrig bakom en av de fyra kandidater som fick lov att utmana Putin. Närmast kom kommunistledaren Gennadij Zyuganov med 17 % medan nykomlingen Michail Prokhorov fick ännu mindra. Båda fördömde valprocessen som orättvis.

2012-10 s 30
"Attentat i Dagestan"
I ett självmordsattentat i den ryska regionen Dagestan dödades minst fem poliser i tisdags. En kvinnlig självmordsbombare sprängde sig själv i luften vid en trafikkontroll.
I de ryska republikerna Dagestan, Ingusjien och Tjetjenien i Kaukasien kämpar islamistiska fundamentalister för en oavhängig gudsstat sedan många år tillbaka. En av deras metoder är självmordsbombningar. Regionen ligger nära den ryska staden Sotji, där de olympiska vinterspelen ska hållas 2014.

2012-15 s 7-8
"Politik börjar hemmavid"
Ett nytt politiskt landskap växer fram i Ryssland. Dess kännetecken är: lokalt, energiskt och misstänksamt. Putins anhängare blir allt mindra motiverade medan motsatsen gäller för hans motståndare. I ett antal regionala val har oppositionella kandidater vunnit stora segrar. Ryssar överallt i landet vill välja sina egna guvernörer och i Moskva har protesterna blivit mer lokala. Människorna vill inte ha politiker som lovar guld och gröna skogar utan sjukvård, utbildning och vägar. De är också djupt misstänksamma mot utländska makter, främst Amerika.
Kreml har försökt vinna den ortodoxa kyrkans stöd, patriarken ställde faktiskt upp för Putins sak i valkampanjen.

2012-17 s 16-17
"Det pyr verkligen under ytan i Ryssland"
Internet var en förutsättning för de massiva protestaktioner som skakade de styrande i Kreml i vintras. Den ryska oppositionen försöker nu nå ut till alla som inte är uppkopplade till internet (54 %) och mobilnät för att väcka en sovande, tyst majoritet. 80 % av ryssarna har bara tillgång till TV som nyhetskälla och där styr Vladimir Putin. "Om man inte får chansen i TV, då måste man ut och skaka en miljon händer", säger en av oppositionens organisatörer.

2012-19 s 16-17
"Tsaren är tillbaka"
Den ryska ordningsmakten grep massor av aktivister under demonstrationerna förra veckoslutet. Putins återinträde i Kreml betyder tillbakagång för Ryssland. Putin kommer att vrida tillbaka de få reformer som företrädaren Dmitrij Medvedev lyckades få igenom.
Som reformator vill Putin bli ihågkommen: en nationens fader som ledde Ryssland in i modernitet efter Sovjetunionens traumatiska upplösning.
I måndags ägde den praktfulla presidentinstallationen rum. Redan när Putin blev president första gången 2000 flyttade han ceremonin från en grå plenisal till det guldglänsande Kremlpalatset och den sal där Rysslands tsarer höll hov som envåldshärskare av Guds nåde.
Putin glömmer inte svek. Nu startar han sin kontrarevolution. De av Medvedev utlovade reformerna som en reaktion på protestaktionerna ska utvattnas. Landets 83 guvernörer ska återigen tillsättas av Putin, inte väljas av folket. Putinvännen Jurij Kovaltsjuk har tagit över ett nätverk av olika bolag och skaffat sig ett mäktigt medieimperium. Det överträffar till och med Silvio Berlusconis när det var som högst i Italien.

2012-19 s 18-19
"Vladimir Putins sidekick"
Putin vrider tillbaka de få reformer som företrädaren Medvedev lyckades få igenom, och Medvedev måste kämpa hårt för att förbli relevant i rysk politik, efter att i alla år som
president ha stått i Putins skugga. Detta sedan han utan motstånd lämnade ifrån sig en roll som han egentligen villa ha själv. Detta luktar svaghet i ett land där man hyllar kraft och styrka. Besvikelsen är stor bland Medvedevs före detta anhängare särskilt i det så kallade Människorättsrådet där flera medlemmar kommer att avgå. Men Putin är en person som belönar lojalitet och Medvedev är nu premiärminister men också samtidigt partiledare för Enade Ryssland.

Ryssland, Georgien
2012-19 s 20
"Mörka moln vid horisonten"
Om det blir krig igen kommer Ryssland inte att stanna på halva vägen. Detta menar före detta presidentrådgivaren Alexander Rondeli. Georgien utpekas som en aggressiv stat. Han tror att kriget kan komma redan i sommar. Ryssland arbetar hårt för att misskreditera presidenten och landet i det internationella samfundets ögon. Det finns flera skäl. Ännu en korridor för gas planeras i Georgie. Ryssland har en militärbas i Armenien som är avskuren från Ryssland. USAs planerade reträtt från Afghanistan kan leda till att talibanerna återtar makten. Detta kan öka trycket från islamisterna i de forna sovjetiska islamistiska republikerna i Centralasien vilket leder till att Ryssland vill ah ryggen fri och kontroll över det strategiska Georgin.

Porträtt, Ryssland
2012-20 s 26-29
"Kreml vill sudda bort Kasparov"
Den f d världsmästaren i schack hade planer på att besegra Putin. Frågan är om han har något snilledrag kvar?
Vladimir Putin installeras på nytt som Rysslands president igen. Tanken på ytterligare sex år med Putin - kanske tolv till och med - lägger sordin på proteströrelsen och, verkar det, på landet som helhet. Tre olika grupper inom proteströrelsen har planerat protestaktioner, men ingen i rummet har en aning om huruvida alla de tiotusentals människor som deltog i demonstrationerna i vintras är beredda att protestera igen.
Det är då alla riktar blicken mot världsmästaren i schack. Han bär sportjacka och byxor av amerikanskt snitt. Garry Kasparov ser ut som en affärsman som just har kommit hem från jobbet och slumrat till vid middagsbordet. Eller som en schackspelare som sluter ögonen och funderar på nästa drag.
Efter mötet säger Kasparov att han och hans medkämpar "är involverade i en psykologisk duell. Regimen vill visa att de enorma protestdemonstrationerna i vintras bara var flax, men vi tänker visa att ingenting någonsin blir som förr igen. Vi kan inte göra oss av med Putin just nu, men det är egentligen bara en tidsfråga."
Hur lång tid? Ett par år minst, svarar Kasparov. Hur ska det gå till? "Det kan ingen veta, och det är heller inte viktigt," hävdar han. "Det som förr såg ut som en monolit börjar vittra sönder, och plötsligt är den borta."

2012-22 s 12-14
"Den kalla freden"
En ny istid har börjat i förhållandet mellan Tyskland och Ryssland. Berlin har sällan varit så beroende av gott samarbete med Moskva, men Merkel misstror landets omvalde president, Vladimir Putin. Hon föredrar att stärka den ryska oppositionen. Den ryske presidenten, Vladimir Putin, vägrar att ta emot sin tyske kollega, Joachim Gauck.
Den förre KGB-agenten Putin tänker inte erbjuda frihetskämpen Gauck någon estrad, eftersom denne bara hyser förakt för det kommunistiska spionsystemet.
Denna fredag kommer Putin på officiellt besök i Berlin.
Det är hans första resa till ett västland sedan han i början av maj installerades som Rysslands president för tredje gången.
Men faktum är att relationerna mellan Berlin och Moskva är sämre än på många, många år.
Även om Rysslands möjligheter att utöva inflytande i Europa går oundvikligen via Tyskland.
I Putins värld är Ryssland centrum, ledningen i Moskva tror fortfarande att Ryssland är en världsmakt. "Ryssland låtsas styrka, men är i realiteten svagt" är den tyska uppfattningen.

2012-23 s 8
"Det är något ruttet i staten Ryssland"
En ny opinionsundersökning, Global Attitudes Project som leds av Pew Cente, avslöjar att skarpt manifesterade och till synes motstridiga åsikter härskar. Missnöje med ekonomin, stolthet över Ryssland som nation och tron på en stark ledare samt en växande klyfta mellan idealister och realister. Ryssarna har idag mycket högre förväntningar på samhället och känner en viss besvikelse. Nästan alla tillfrågade är överens om att korruptionen har exploderat under Putin på alla nivåer ända upp i toppen.

2012-23 s 9
"Motståndsrörelsen sår revolutionens frö"
Det korrumperade systemet radikaliserar Kremls motståndare och stärker dem i deras kamp mot regimen.
Olga Romanova, en framstående ekonomijournalist, slog in på den revolutionära vägen för fyra år sedan när hennes framgångsrike och välbärgade make arresterades och anklagades för att ha bedragit en partner i samband med uppköpet av en konstläderfabrik i Moskva. Ryssarna kallar gripandet av Romanovas man för ett "beställningsjobb". Romanovas skriverier i pressen hade av allt att döma irriterat någon mäktig person, som hämnades genom att se till att hennes man greps.
Idag är Romanova protestledare, och hennes otroliga resa belyser hur ett genomkorrupt system och president Vladimir Putins hårda kontroller - som skyddar systemet - har alienerat stora delar av den ryska medelklassen.
Aktivisterna lanserade sina aktiviteter i december förra året som en upprörd reaktion på misstänkt valfusk. Sedan dess har antalet aktiva minskat, men en engagerad kärna finns kvar och är fast besluten att bygga upp en fungerande politisk opposition tills Putins mandatperiod löper ut om sex år.

2012-23 s 10
"Lugnet före stormen"
Putin struntar i eliten och klarar sig utan den. Men han är inte lika populär som förr och föraktet som Putin och hans anhängare visar oppositionen kan slå tillbaka mot dem själva.
Moskva har de senaste fem månaderna varit scenen för massiva Putinfientliga demonstrationer marscher och Ockupera-läger. Det är den största manifestationen av allmänhetens vrede sedan Sovjetunionens fall. Men nu inser många att det inte blev någon "rysk vår". Vladimir Putin är tillbaka i Kreml och han är tillbaka för att stanna.
Putin tänker inte ge oppositionen en millimeter. Kreml insåg snabbt att dess ambition att hänga kvar vid makten var större än "weekendrebellernas" förmåga att utmana dem. Putin har förlorat medelklassen men förlitar sig på arbetarklassen, Rysslands stjärna.

2012-23 s 30
"Nytt icke-parti i Ryssland"
Miljardären och ägaren av New Jersey Nets, Michail Prokhorov, som genomförde en ganska tam och meningslös kampanj inför det ryska presidentvalet tidigare i år, bildades i måndags ett nytt politiskt parti för människor som inte tillhör något parti och inte vill heller. Prokhorovs parti existerar bara på papperet och finns till för oberoende kandidater till olika ämbeten. Organisationen blir en viktig plattform dem, eftersom det är mycket svårt att kandidera i Ryssland utan uppbackning av ett parti. Prokhorov kallar organisationen för Medborgarplattform som ska fokusera på lokala och regionala val där många anser att den ryska politiken kommer att utspelas den närmaste tiden.

2012-24 s 9-11
"Putin tystar oppositionen"
Med måndagens razzia mot oppositionens ledare satte Kreml exempel och visade med all önskvärd tydlighet att dissidens inte tolereras. Aktivisternas förhoppningar om ett mer demokratiskt system i Ryssland krossades. Måndagens räder riktades mot några av de yngsta och aktivaste oppositionsledarna, som Ksenija Sobtjak, en glamorös tv-stjärna som blev mycket förödmjukad och hennes sparpengar beslagtogs. Polisens utredare spred sig över hela Moskva och började ringa på vid sjutiden på morgonen hos oppositionella, deras föräldrar och ingifta släktingar. De bankade på dörrarna efter att ha placerat män i svarta uniformer beväpnade med Kalasjnikov utanför. Förevändningen var att personerna var relaterade till ett kriminellt fall i samband med protestdemonstrationen den 6 maj.

2012-25 s 14-15
"Putin trivs inte i amerikanernas sällskap"
Förhållandet mellan USA och Ryssland var ganska ansträngt inför veckans toppmöte med G20-länderna.
Vladimir Putin och Barack Obama har just träffats. Första och enda gången de träffats var i juli 2009. Då fick den amerikanske presidenten veta att Ryssland kände sig kränkt av alla Amerikas förolämpningar, den orangea revolutionen i Ukraina, västmakternas stöd till Michail Saakasjvili i Georgien, missilförsvarssystemet t ex.
Obamaadministrationens "omstart" i början av 2009 var ett försök att lappa över saker och ting och börja på ny kula. Den förre ryske presidenten, Dmitrij Medvedev, beskrev vid ett tillfälle de gångna tre åren som "den bästa perioden någonsin i relationerna mellan USA och Ryssland."
Är perioden slut nu? Det är osäkert om Ryssland över huvudtaget trodde på omstarten. Nu är den amerikanska frustrationen stor över att Putin stöder den syriska regimen bland annat genom att exportera vapen till Syrien.

2012-27 s 10-11
"Fienden mitt ibland dem"
Människor i Uljanovsk, en fattig stad högt upp på den mäktiga Volgaflodens strandsluttning, har svårt att acceptera tanken att Nato är deras vän och att de bör hjälpa den västliga försvarsalliansen att lämna Afghanistan.
Efter kalla krigets slut 1990 och Warszawapakten upplöstes expanderade Nato in i de östeuropeiska länder mycket emot de löften som Nato enligt Sovjetunionen gett. Människor i Uljanovsk är rädd för "fienden". Samtidigt är Uljanovsk i desperat behov av nya arbetstillfällen. Ryssland har föreslagit Uljanovsk som en transitpunkt när Nato nu förbereder tillbakadragandet av styrkorna från Afghanistan i slutet av 2014. En logistisk mardröm som innebär att allt som under många år transporterats till Afghanistan också ska skickas hem.

2012-28 s 12
"Putin beskylls för översvämningar"
Översvämningarna som lett till katastrof för invånarna i södra Ryssland under det gångna veckoslutet - minst 171 döda och bortemot 9000 förstörda hem börjar nu få politiska konsekvenser. Var det för att rädda Putins palatsliknande byggnad som dammluckorna öppnades och orsakade de katastrofala översvämningarna i södra Ryssland? Bitter erfarenhet har fått ryssarna att tvivla på sina ledare när en katastrof inträffar. De minns kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986, 2000 när ubåten Kursk sjönk och senast i september i fjol då ett flygplan med Jaroslavs hockeylag Lokomotiv störtade vid starten.

2012-28 s 30
"Ryssland och Ukraina kritiseras"
Organisationen för samarbete och säkerhet i Europa (OSSE) har vid ett möte i Monaco, kritiserat Ryssland för bristande mänskliga rättigheter och uppmanar till sanktioner genom att neka visum till ryssar inblandade i juristen Sergei Magnitskys död. Denne arbetade för en amerikansk juristfirma i Moskva. Han upptäckte ett stort skattebedrägeri omfattande 230 miljoner dollar. Då blev han arresterad och avled 2009 efter ett år i fängelse.
Även Ukraina kritiseras för bristande mänskliga rättigheter och för fängslandet och misshandeln av före detta premiärministern Julia Timosjenko.

Ryssland, Kultur, Musik
2012-29/30 s 4-5
"De sjungande babusjkorna ger byn nytt liv och egen kyrka"
De sjungande babusjkorna i Buranovo har klarat det mesta. Efter framgångarna i schlagerfestivalen, Eurovision Song Contest i maj har deras bortglömda hemby levt upp. Då kom de på andra plats. Som tack får deras by nu vattenledning och bredband. Liksom att kyrkan byggs upp igen. Den revs under kommunisttiden.
Kvinnorna som alla är djupt fromma och som tvingades dölja sin tro under sovjettiden har inrättat en fond för att bygga upp kyrkan igen.

Storbritannien, Ryssland
2012-29/30 s 13-14
"Är alla lika goda kålsupare?"
Slaget mellan krigande oligarker står i en domstol i London. Aluminiummiljardären Oleg Deripaskas resa från blygsamma förhållanden till att bli en av Rysslands rikaste män granskas av High Court i London. Michael Cherney, en affärsman av uzbekisk härkomst har stämt Deripaska på stora summor pengar. Bakgrund är de blodiga "aluminiumkrigen" på 1990-talet när grupper inom den organiserade brottsligheten kämpade om makten över landets enorma smältverk som innan tillhörde den sönderfallande sovjetiska staten.
Deripaska hävdar att de pengar han under den perioden betalade till Cherney var i utbyte mot "krysja" det vill säga skydd. Medhjälpare var bland annat Anton Malevskij. Det handlade alltså om utpressning på hög nivå och nu vill maffians man Michael Cherney ha hjälp av den brittiska domstolen för att pressa ut ännu mer pengar. Cherney kan inte resa till London eller till något EU-land, då det finns en häktningsorder på honom för misstänkt penningtvätt i Spanien.

2012-31 s 12-13
""Nåd går före rätt - inte i Moskva"
Rättsprocessen mot protestaktivisterna i Pussy Riot började i måndags. Kreml och den ryskortodoxa kyrkan vill statuera exempel och skrämma oppositionen. De tre unga, kvinnliga aktivisterna riskerar att dömas till sju års fängelse. Domaren är samme man som dömde Putinmotståndaren Khodorkovskij till 14 års fängelse.
Det handlar om Pussy Riot, en spontan protestgrupp i Moskva. De unga kvinnorna definierade sig som ett "feministiskt punkband" trots att musiken verkade komma i andra hand. Gruppens prioritet var de medieanpassade protestaktionerna mot Kreml.
De sjöng politiska sånger, vars musikaliska kvalitet var lika obetydlig som det politiska budskapet var omoget. "Putin kissar på sig i byxorna," ropade de på Röda torget i vintras.
Nu har de varit häktade i ett halvår utan åtal. De kan i värsta fall dömas till 7 års fängelse.

2012-31 s 30
"Ryssland tog Syrien i örat"
Ryssland har tagit sin gamla vän Syrien i örat. Man ogillar Syriens hot om att använda kemiska stridsmedel om utländska trupper går in i landet. Ryssland har påmint Syrien om att landet ratificerat det globala avtalet mot användning av kemiska vapen Men det innebär inte att Ryssland tänker ge upp sitt stöd för president Bashar Al-Assads diktaturregim. I Syrien finns den enda örlogsbas som Ryssland har utanför det forna Sovjetunionen.

2012-32 s 10-11
"Kläm åt dem!"
Kreml stiftar lagar som bäddar för auktoritärt styre. Duman kontrolleras alltjämt av det Kremltrogna partiet Enade Ryssland som är och förblir ett effektivt verktyg i president Vladimir Putins händer i hans kamp mot den ryska oppositionsrörelsen.
Offensiven från lagstiftarna började i förra månaden med en lag som innebär att den som deltar i ej tillåtna demonstrationer kan dömas att betala upp emot 300 000 rubel i böter (nästan 70 000 kronor). I förra veckan antogs tre nya lagar. Den första tvingar ideella organisationer (NGO) som får finansiellt stöd från utlandet att underkasta sig mer rigorösa ekonomiska kontroller och offentligt erkänna att de är "utländska agenter", ett begrepp utan tvivel misskrediterar deras verksamhet.

2012-35 s 6-7
"Hemliga palats vid Svarta havet?"
Ryktena - och bevisen - talar om den nya maktelitens tsarlikande vanor. Det byggs palats i naturskyddsområden och vanligt folk knorrar. Allt fler människor har trätt fram och hävdat att uppförandet av - Putins palats - som man kallar det - liksom byggandet av sommarbostäder, som tillhör andra ryska celebriteter, har bekostats olagligt med statliga medel och i strid med miljöbestämmelser.
Rysslands växande politiska opposition har satt strålkastarljuset på dessa extravaganta herrgårdar, som kommit att uppfattas som symboler för den offentliga korruptionen. "Historiskt sett har alla ryska tsarer byggt ett nytt palats åt sig själv", säger Andrej Petrov, som forskar åt Green Peace i Moskva. "Men våra nuvarande ledares aptit förefaller vildvuxen vid jämförelse. De förstör de vackraste platserna i landet."
Inte ens Stalin byggde stora palats åt sig själv! Dagens ledare känner ingen skam.

2012-35 s 11
"Ryssland i WTO. Hurra!"
TEMPUS utrikeskolumnist Kjell Albin Abrahamson undrar varför inte champagnekorkarna smäller runt om i världen. Äntligen har en av de stora anslutit sig till världshandelsorganisationen och därmed accepterat reglerna som reglerar handelsutbytet mellan världens länder. Många knorrar i Ryssland. Speciellt de som levt på korruption och vinstrika, svindlande affärer.
Det tog tjugo år av förhandlingar innan Ryssland kunde bli WTOs 156:e medlem. Medlemskap i Genève-klubben WTO innebär, åtminstone på sikt större transparens, mer rättssäkerhet, tryggare leveranser och mindre korruption. Rysslands tullar och tariffer på varor kommer gradvis att sänkas.
de länder som är med i WTO svarar för mer än 95 % av den totala världshandeln. De länder som inte är med i WTO är stora exportörer av fanatism, fundamentalism och terrorism.

Ryssland, Tatarstan
2012-36 s 18
"Slut på fridfull samexistens"
I åratal har Tatarstan hållits fram som en modell för en stabil och lugn rysk republik som har en befolkning av 4 miljoner varav de allra flesta är sunnimuslimer. Något har förändrats sedan juli månad då en lönnmördare sköt ihjäl en prominent islamisk ledare, Valiulla Yakupov, och nästan dödade Tatarstans stormufti, Ildus Faizov, med en bomb som detonerade under hans bil. Många tror att det hänger samman med den offentliga kampanj som de två männen drev för att motverka det växande inflytandet från salafismen, en fundamentalistisk form av Islam. Den äldre generationen oroar sig för salafisterna som de uppfattar som en inkörsport till radikalisering.

2012-36 s 9
"Putin kopierar Stalin"
Ryssland måste ta ett "kliv framåt" för att förnya sin spretiga försvarsindustri, sa Putin vid ett anförande och blickade tillbaka till den ambitiösa industrialisering som sovjetdiktatorn Joseph Stalin lät genomföra före det andra världskriget. Putin har gjort industrialisering till ett huvudmål under sin tredje period i Kreml. Han klagar på usel disciplin på fabriker som arbetar med beställning till försvaret. Putin planerar att satsa motsvarande 2870 miljarder kronor under den kommande åttaåriga moderniseringsperioden av militärmakten.

Ryssland, Ungern, Azerbajdzjan, Armenien
2012-36 s 31
" Azerbajdzjan svek löfte till Ungern"
2006 dömdes azerbajdzjanen Ramil Safarov till livstids fängelse i Ungern för mordet på armeniern Gurgen Markarin. Mordet utfördes när de båda befann sig i Ungern på en NATO-kurs. Ungern har nu överlämnat Safarov till Azerbajdzjan där han skulle avtjäna sitt straff inte kunna benådas förrän efter 25 år. Men Azerbajdzjans president benådade den 35 årige Safarov så fort han kom hem till sitt land. Rysslands utrikesminister fördömer tilltaget och Armenien har brutit de diplomatiska förbindelserna med Ungern.

2012-39 s 10-11
"Pussy Riot fruktar för sina liv"
De tre medlemmarna av Pussy Riot som dömdes till två års fängelse vid en rättegång som uppmärksammades över hela världen har bett chefen för det fängelse där de satt före rättegången att få avtjäna sitt straff i Moskva istället för att skickas till en avsides belägen straffkoloni hundratals mil bort. Mer än 2000 fångar har dött i eller på väg till ryska fängelser bara under de senaste sex månaderna. Gruppens försvarare, Violetta Volkova, säger att vad som helst kan hända i ett avlägset beläget kvinnofängelse. De kommer att stå under ständig press att avslöja namnen på de andra Pussy Riot medlemmarna. Om inte kommer de troligen att skickas till en koloni.

2012-40 s 14-15
"Är Gazprom på fallrepet"
Grunden börjar att krackelera under Gazprom, energijätten som utgör själva basen för det ekonomiska och politiska system som konstruerats av den ryske presidenten Vladimir Putin.
Gazproms export av naturgas till Europa - som utgjort drivfjädern till välståndet i Ryssland - faller tillbaka och kan förebåda ett avgörande priskrig.
Varken hemma eller utomlands tycks Gazprom ha ett konkurrenskraftigt svar på det dramatiska prisfall som drabbat gaspriserna över hela världen - alltsammans igångsatt av den snabba utvecklingen av gasproduktionen i USA.
Gazprom, världens störste producent av naturgas har vuxit på ett sömnigt sätt, hävdar dess kritiker, och har undvikit att investera i forskning och utveckling och struntat i den förändring som industrin genomgår.
Gazprom är arbetsgivare för en halv miljon människor, som arbetar i städer och orter i varenda region i Ryssland.

Ryssland, Dagestan
2012-41 s 7
"Med tidigare upprorsmän mot extremismen"
Presidenten i den ryska delrepubliken Dagestan, Magomedow vill ta till hårdhandskarna sedan den ansedde sufiske shejken Avandi al-Tschirkawi mördats. Han var den främste medlaren in Dagestans fragmenterade samhälle.
För två år sedan inrättade presidenten en kommission för att återanpassa tidigare motståndskämpar till att bli en hjälp mot de unga män som riskerar glida ner i en underjordisk tillvaro. 42 tidigare upprorsmän har erbjudits hjälp att söka arbete och utbildning.

2012-43 s 31
"Pussy Riot till tuffa fängelser"
De två medlemmarna av rockgruppen Pussy Riot som dömts tilltvå års fängelse för att ha skymfat de ortodoxa kyrkan (och Vladimir Putin) sätts nu i de mest stränga f'ngelserna i Ryssland. Nadya Tolikonnikova har skickats till Moldavien och Maria Alyokhina till Perm, de två fängelserna som beskrivs dom de strängaste och tuffaste i Ryssland. Båda har bett om att få avtjäna sina straff i närheten i Moskva där de har familjer och barn.

2012-45 s 8-9
"Ryssarna ser kyrka och stat närma sig varandra"
Med sin nyutgivna bok "Unsaintly Saints and other Stories" som handlar om klosterliv och vägen till tro, framstår fader Tikhons förbindelser med Kreml allt tydligare. Frågan är om fader Tikhon verkligen är president Putins "andlige fader". Fader Tikhon förestår Sretenskyklostret. Han är en ogenerad supporter av Putin. Hans kritiker menar att han främjar en stelbent ortodox fundamentalism.

2012-46 s 8-9
"Rysslands nya utrikespolitik"
Vladimir Putin påskyndar nu kursändringen i den ryska utrikespolitiken. Ledaren i Kreml talar inte längre om ett närmande till väst, utan den ryska regeringen koncentrerar sig i stället på att stärka sitt inflytande i Centralasien och bygga upp ett partnerskap med Kina
Redan första dagen som Rysslands president, 7 maj i år, undertecknade Putin Förordning 605 gällande "åtgärder i syfte att realisera den ryska federationens utrikespolitiska kurs."
Redan i den första meningen betonas de "nationella intressena." Därefter konstateras att "integrationsprocessen" i de forna sovjetrepublikerna är utrikespolitikens "viktigaste mål". Vikten av "det strategiska samarbetet med Folkrepubliken Kina" lyfts också fram. Förordningen slutar med ett direktiv till utrikesdepartementet att före december 2012 presentera ett utrikespolitiskt program. Det många sidor långa direktivet från Kreml innebär ett tydligt avsteg från försöken att åstadkomma ett närmande till väst, en process som inleddes av Putins företrädare Boris Jeltsin i början av 1990-talet.
Den nya ryska utrikespolitiken fokuserar i första hand på Asien. Kazakstan är jämte Vitryssland viktiga partners för Ryssland i en tullunion som ska växa med Ukraina och senare Tadzjikistan och Kirgisien, med en gemensam valuta som mål. "2000-talet blir inte Amerikas århundrade utan Asiens" formulerade ordföranden i dumans utrikesutskott Alex Pusjkov, Rysslands syn på världen, för en tid sedan när han besökte Berlin.

2012-48 s 6-9
"Gräsrötterna som hotar Putin"
President Vladimir Putin har överrumplat ledare för den ryska oppositionen med metoder hämtade från Rysslands sovjetiska förflutna. Men han kommer inte att kunna stoppa det ryska samhället på det sättet. En ny gräsrotsrörelse har redan börjat ta form. På en ö ute i Moskvafloden, i skuggan av Kremls löktorn,
Denna dag håller oppositionens råd för samordning sitt första möte i en bar som förr fungerade som en lagerlokal för choklad. Några veckor tidigare valdes Alexei Navalny till ordförande för samordningsrådet, som består av 45 personer. Han står i spetsen för en färgstark grupp som bland annat inkluderar en judisk poet, en högerextremist, en liberal ekonom samt Sergei Udalzov, en neo-stalinist som 2004 pläderade för en återgång till den gamla federationen, Sovjetunionen.
Gruppen förenas genom ett övergripande mål; att fördriva president Vladimir Putin från Kreml och erbjuda ett demokratiskt svar på hans låtsasdemokrati i form av en Potemkinkuliss med partier som alla kontrolleras av Kreml.

2012-48 s 9
"Försök att tysta Pussy Riots advokater"
Svenska riksdagsledamöter rapporterar om försök att tysta Pussy Riots advokater. Det är Boriana Åberg (M) och Eva Flyborg (FP). De har träffat Riots advokater. Boriana Åberg: "För oss i Sverige är det svårt att förstå att många ryssar tog kyrkans parti i konflikten. Mest förvånade den ortodoxa kyrkans inställning. Kyrkan som ska stå för förlåtelse blev i stället en förtryckare jämte Putin.

2012-49 s 7
"Ny obduktion av rysk avslöjare som dog i England"
De 44-årige ryske affärsmannen Alexander Perepilitjnyj avslöjade korrupta politiker i en ryska skandal där 230 miljoner dollar - skattemedel - försvann. Perepilitjnyj hittades död utanför hemmet i Surrey tre år efter det att han flytt till England för att undkomma ryska brottssyndikat som hotade honom. Han var just hemkommen från en motionsrunda.

2012-50 s 14-15
"Goda affär trots politisk osämja"
Ryssland har blivit Turkiets främsta ekonomiska samarbetspartner något som främjar Ryssland i första hand. Mycket utgörs av rysk naturgas till Turkiet. Ryssland kommer också att påbörja bygget av Turkiets första kärnkraftverk. Ryssland är den största marknaden för turkiska leverantörer och Turkiet det populäraste resmålet för ryska turister.
På den politiska fronten har årtionden av fientlighet under det kalla kriget förbytts mot en mer avslappnad och pragmatisk relation. Till exempel förblev Turkiet strikt neutralt under Rysslands krig mot Georgien.

Ryssland, Kultur
2013-04 s 8-9
"Bolsjojbaletten är en kloakbrunn"
Nyligen anfölls Bolsjojbalettens dansare och koreograf, Sergej Filin, med frätande syra. Än så länge vet ingen av vem eller varför. Det har stormat kring Bolsjojbaletten ända sedan Sovjettiden. Politiska tillsättningar och intern konkurrens har söndrat den inifrån. "Bolsjoj är en motbjudande kloakbrunn med folk som fraterniserar med dansare, biljettspekulanter och svarta börshajar och halvgalna fans som är beredda att bita sina idolers rivaler i strupen".

2013-06 s 5
"Stalingrad återupplivas"
Nej, det finns inga planer på att återuppliva Gulag. Men nyligen röstade Volgograd för att under fem dagar varje år återinföra namnet som staden hade under kommunisttiden; Stalingrad.
Volgograd blev officiellt hjältestaden Stalingrad I samband med att man firade 70-årsdagen av segern över nazisterna 1943. Rysslands kommunistparti yrkar på att Stalins rykte till fullo ska återupprättas.
Ryska liberaler rasar.

2013-09 s 8-9
"Krypskytte mot Medvedev"
En kampanj av insinuationer och förolämpningar har riktats mot premiärminister Dmitry Medvedev. Men i detta land där all makt strömmar från toppen ner har hans chef, presidenten Vladimir Putin, under hela vintern inte gjort något för att stoppa ryktesspridningen. Tvärtom tycks han vilja visa att Medvedev oåterkalleligen förlorat hans förtroende. Guvernörer missaktar Medvedev, byråkrater missaktar honom. Kabinettet av ministrar som Medvedev leder fungerar knappast.

2013-09 s 10
"Ryska livslängden måste öka"
I Ryssland dör fler människor än som föds. Den förväntade livslängden är 60,1 för män och 73,2 för kvinnor, I USA och EU nästan 80 år för båda könen. Ryssarna bär med sig en tung börda av riskfaktorer för sjukdomar med 60 % av männen som röker och varje medborgare förbrukar 15 l ren alkohol om året. Halva befolkningen är överviktig. Den usla trenden har plågat Ryssland alltsedan Sovjetunionens kollaps. Barnadödligheten ökade i fjol från 7,1 till 8,7 dödsfall.
Få bryr sig om att sätta på sig säkerhetsbälte vid bilkörning vilket ger många dödsfall vid trafikolyckor.

Ryssland, Storbritannien
2013-12 s 12-13
"Spionerna är lika mångasom under det kalla kriget"
Nu varnar den 74-årige Gordievsky för att Moskva har lika många spioner i Storbritannien i dag som under det kalla krigets dagar, och detta i ett läge då England och Ryssland upplever ett mindre töväder med bilaterala överläggningar i London.
Oleg Gordievsky smugglades ut ur Sovjetunionen i bagageluckan på en diplomatbil 1985. Numera går han framåtlutad med käpp efter sviterna av en förgiftning för fem år sedan.
Han hävdar att ett stort antal av Vladimir Putins agenter är baserade på den ryska ambassaden vid Kensington Palace Gardens; ett nätverk av "informatörer" som inte är offentligt anställda men som regelbundet överlämnar "användbar information". Bland annat finns en känd oligark bland dessa informatörer.
- Det finns för närvarande 37 KGB-män i London. Därutöver arbetar 14 för GRU (den ryska militära underrättelsetjänsten.)
Enligt Gordievsky fyller Putins utrikesagenter samma funktion som deras föregångare inom KGB, men nu ägnar de sig också åt industrispionage. Och de håller ett öga på den växande skara ryska dissidenter och affärsmän som blivit osams med Kreml och flyttat till London - en källa för irritation i de angloryska relationerna.
Gordievsky är övertygad om att Putin låg bakom lönnmordet 2006 på hans vän Alexander Litvinenko som flydde till England 2006.

Ryssland
2013-12 s 14-15
"Putins ambivalenta relationer till Israel"
I realiteten har en sorts "off and on" politik präglats Rysslands relationer med Israel ända sedan staten Israel skapades 1948. Officiellt stöd Ryssland idag palestinierna. Men Putin tycks beundra Israels skoningslösa sätt att handskas med sina fiender och framför allt landets tuffa attityd i förhållande till dess närmste allierade, USA. De bilaterala relationerna har blivit bättre än någonsin på senare år. En anledning är Avigdor Lieberman, Israels sovjetföde före detta utrikesminister.

Storbritannien, Ryssland
2013-13 s 30
"Blev Berezovsky förgiftad?"
Den brittiska polisen förnekar att det är bevisat att den ryska oligarken Boris Berezovsky död i förra veckan var ett mord. Han hittades strypt i sin före detta hustrus badrum. Bredvid den döda kroppen låg en halsduk. Det finns misstavkar om att han förgiftats innan han stryptes. För ett halvår sedan förlorade Berezovsky en rättstvist mot sin tidigare affärspartner, Roman Abramovich, i vilken han förlorade nästan allt han ägde.

2013-14 s 9
"Ingen sörjer Berezovsky"
Oavsett om Berezovsky blev mördad eller tog sitt liv är han synnerligen avskydd i Ryssland. I alla läger.
Denne post-sovjetiske rövarbaron var den tongivande insidern i Kreml innan han blev avskydd och utstött. Kanske hade det varit bättre för honom att hamna i fängelse som hans vän oljeoligarken Mikhail B. Khodorkovsky, även han en antagonist till Vladimir V. Putin och som fortfarande är frihetsberövad.
- Khodorkovsky räddade sig själv, sa Berezovsky nästan beundrande till en kolumnist på Forbes ryska upplaga, publicerad dagen före hans förmodade självmord.

Tyskland, Ryssland
2013-16 s 9
"Istid mellan Ryssland och Tyskland"
Det har inte blivit bättre efter den tyska TV-serien "Unsere Mütter, unsere Väter". Ryssland anklagar Tyskland för att tona ner Hitlers invasion av Sovjetunionen. Serien sägs markera "ett fortsatt försök att skriva om historien".

2013-16 s 9
"Femen skrämde Merkel - men Putin gjorde tummen upp"
Den ukrainska aktivistgruppen Femen har gjort stora rubriker världen över genom att demonstrera topless för kvinnliga rättigheter. Uppmuntrade av sin senaste demonstration under Putins besök i Hanover planerar de nu att sprida sina protestaktioner över hela Tyskland.
Tyskland

2014-17 s 14-15
"Marknadsekonomin ifrågasätts"
Fem kvartal i rad med avtagande ekonomisk tillväxt har tagit ryska politiker på sängen och utlöst en debatt om det kloka i att föra den ultraliberala marknadsekonomiska politik som kommit att känneteckna Vladimir Putins styre. Ryssland var förra året en av de snabbast växande ekonomierna i Europa och både arbetslösheten och inflationen befinner sig på sin lägsta nivå någonsin. Men tillväxten praktiskt taget snubblade till ett tvärstopp under årets tre första månader. Det största förstatligandet efter det kommunistiska styrets fall blev klart färra månaden.
Det är oroväckande för Kreml. Ekonomisk tillväxt i utbyte mot politisk passivitet har varit Kremls arbetsmetod under Putin och hans popularitet är fallande. Enligt en opinionsundersökning som släpptes den 10 april skulle 55 procent av ryssarna gärna se en ny president vid valet 2018.

Terrorism, Ryssland
2014-18 s 16-17
"Katastrofens konsekvenser"
Om islams spridning och rivaliserande tolkningar efter Bagdads fall för mongolerna 1258 - och dess nuvarande roll i nationalismen och frihetskampen. Det ledde till två olika effekter på religionen, dels en hård och puritansk tolkning av den muslimska läran vars arv dominerar i Saudiarabien och i form av sufismen som är en lugn, icke-krigisk variant av islam.
Emiratet i Kaukasus avvisar med militant jihadretorik alla ideologier som inte är muslimska, allt från demokrati till kommunism och prisar talibanernas strid mot västs trupper i Afghanistan. Men man har kraftfullt förnekat att man i något avseende skulle vara ansvarig för Boston-attackerna.
Emiratet i Kaukasus predikar den hårdaste sausiska varianten av muslimsk förkunnelse.
Tjetjeniens proryske ledare, Ramzan Kadyrov är mer påverkad av den sufiska traditionen och salafisterna hålls tillbaka. I grannlandet Dagestan går det bättre för salafisterna som utmanar regimen. Båda varianterna av islam är uttryck för ett segmenterat samhälle med oavbrutna makstrider mellan olika klaner och lokalbefolningar.

Terrorism, Ryssland
2014-18 s 18-19
"Boston-Dagestan - och Rysslands rädsla för islamiseringen"
Kriget i Rysslands södra delar är inte längre en separatistkonflikt. Utan det handlar snarare om den globala spridningen av islamisk fundamentalism. Ryssland hotas av samma radikala islam i norra Kaukasus som väst gör på sina håll. Det beror också på Rysslands skoningslösa aktiviteter i området. Det självutnämnda emiratet i Kaukasus, en jihadorganisation, består främst av salafister.

2013-24 s 12-13
"Paraguay som ledande jordbruksexportör: Mellan högteknologiska skördetröskor och oxkärror"
Tack vare den kraftiga efterfrågan på jordbruksexport har Paraguays ekonomi vuxit enormt de senaste åren. Som ett av regionens fattigaste och mest efterblivna länder har Paraguay upplevt flera år av exceptionellt hög tillväxt. Landet är världens fjärde största exportör av soja bönor och dess köttexport har passerat Argentinas.
Mellanskiktet har berikats sig och bor numera i flotta egna hem. Restauranger, pubbar och diskotek har vuxit som svampar ur jorden. Världsstjärnor kommer numera med popkonserter till Asunción. Men rikedomen är enormt ojämnt fördelad. En fjärdel av befolkningen är undernärd. Många småbönder har förlorat sin jord till de stora jordägarna.

2013-26 s 12-13
"Rysk redaktör hotas av fängelse"
Det fanns en tid då en skicklig journalist hade svängrum i denna ryska stad och kunde manövrera mellan borgmästarens och guvernörens konkurrerande läger. Aksana Panova utnyttjade denna konkurrens till fullo och hennes nyhetsrapportering, kallad ura.ru, blev känd för att vara både färgstark och frispråkig. Men nu är hon stoppad.
En guvernör som tillsattes förra året av president Vladimir Putin satte genast i gång med att utreda om borgmästaren begått kriminella handlingar.
Anklagelserna mot Aksana Panova, 39, som inkluderar stöld och utpressning är som ett skyltfönster för de förändringar som svept fram över Ryssland det senaste året. Diktatoriska brottsanklagelser baserade på skamlöst tveksamma bevis har blivit de främsta politiska metoderna.
Dessa kraftiga åtgärder började i och med att Putin återkom till makten som president. Trenden har sedan dess gått allt djupare in i samhället.

2013-26 s 16-17
"Fallet Snowden bär spår av kalla kriget"
Turerna kring fallet Snowden bär spår av kalla kriget. Den ryska regeringen - läs Putin - struntade i krav från Vita huset och utrikesminister John Kerry att skicka Snowden till USA.
Vi har inga utlämningsavtal med USA, kontrade en nöjd Putin från sitt besök i Helsingfors. Han säger att han för en självständig utrikespolitik. "Jag är den ende i hela världen som för en utrikespolitik som inte dikteras av USA".

2013-28 s 9-11
"Kärnvapen för en skamfilad stormakt"
Ryssland förfogar över världens största kärnvapenarsenal. Beredskapen att nedrusta är begränsad med hänsyn till den prestigeförlust det skulle innebära för den tidigare supermakten. Så mycket med högljutt spelar man nu upp ett hotfullt läge för hemmapubliken.
När det gäller konventionella vapen är Ryssland underlägset Washington och Nato och vill därför ha kvar sina kärnvapen för att försvara sin egen suveränitet. Genom sovjetunionens sönderfall eroderade den tidigare supermaktens politiska och militära betydelse.

2013-33 s 18
"Höken McCain vill ha hårdare tag mot Ryssland"
Senator John McCain kallar Putin en gammal KGB-överste som inte har några illusioner när det gäller förhållandet till USA. Han anser att Barack Obamas inställda möte med Putin bara är en symbolisk gest och inte går tillräckligt långt för att visa USAs missnöje med Moskva, särskilt med Putins beslut att bevilja visselblåsaren Edward Snowden asyl. Snowden som avslöjade hemligstämplade NSA-program, som visar att USA opererar ett vidsträckt avlyssningssystem.
McCain föreslår att USA ska utvidga den så kallade Magnitsky Act från 2012 som innebär att man straffar ryssar som är inblandade i brott mot mänskliga rättigheter.

Ryssland, Frankrike
2013-35 s 8
"Ryssar tvättar pengar genom att köpa vingårdar"
Tracfin som har till uppgift att avslöja penningtvätt och projekt för finansiering av terrorism säger att man uppmärksammat på investeringar som gjorts av ryssar, kineser och ukrainare. Ofta är köparna företag som finns i utländska skatteparadis och som ofta är ryska medborgare.

2013-36 s 15
"Ryssland stoppar högexplosiva vapen leveranser till Syrien"
Regeringen i Ryssland har uppenbarligen inställt exporten av ett antal synnerligen omstridda vapensystem till Syrien. Den officiella motiveringen är att den syriska regeringen inte ska ha betalat sina räkningar ordentligt. Leveransen av krigsmaterial skulle ske vid en känslig tidpunkt. Syrien har redan betalat 100 miljoner dollar för flygplanen. Den första leveransen ska ske i år.
Ryssland har på senare år massivt upprustat Syrien, särskilt al-Assad regimens luftförsvar.

2013-37 s 16-17
"Borgmästarvalet i Moskva kan ändra det politiska landskapet"
I valet i Moskva klarade sig anti-korruptionskandidaten Alexei Navalny långt mycket bättre än väntat. Det är fortfarande inte helt klar om den sittande borgmästaren Sergei Sobyanin uppnår 50 % i första valomgången. Navalny vann mellan 25 och 50 %. Valdeltagande var lågt. Två timmar innan stängningsdags hade bara en fjärdedel röstat.

2013-39 s 19-21
"Ideologins återkomst i Kina"
Kinas stats- och partichef Xi Jinping ses i väst nästan som "en hemlig Gorbatjov". Xi själv varnar sina partikamrater för Sovjetunionens öde och inleder en ideologisk kampanj för att stärka systemet.
Det finns en envis myt i det postsocialistiska Ryssland. Om inte Michail Gorbatjov, som av de intellektuella föraktades för sin sydryska dialekt och lantliga härkomst, år 1985 hade nått högsta ledningen för Sovjet&SHY;unionens kommunistiska parti skulle systemet aldrig ha kollapsat. Gorbatjovs försök att genom ekonomiska och politiska reformer bevara sovjetsystemet anses ha gjort kål på det sovjetiska imperiet. Gorbatjov är än i dag ett hatobjekt för många ryssar.
Ren analys av symtomen är inte fel. "Perestrojka" (ombyggnad, förnyelse) och "glasnost" (öppenhet) bidrog på ett avgörande vis till att det kommunistiska partiväldet förlorade sin trovärdighet och där&SHY;med också fotfästet. Däremot bortser analysen från de djupare orsakerna. När Gorbatjov år 1986 lanserade glasnost och perestrojka, var systemet redan så utpumpat att det inte är alltför djärvt att anta att det knappast längre stod att rädda.

2013-40 s 4-5
"Jag flyr från Putins hemliga polis""
Viktor Swjazki påstås ha varit mannen bakom protestgruppen Femens uppseendeväckande topless-aktioner. I flera veckor höll han sig under jorden. Kvällen före sin flykt västerut gav han en intervju till Der Spiegel.
Svullnaderna i hans ansikte har lagt sig, men över vänster tinning finns ännu ett ärr. Under de senaste veckorna har Swjazki två gånger blivit slagen sönder och samman. Därefter har feministgruppen Femens ideolog gått under jorden på sin egen hemort.
Det hade varit svårt att stämma möte. Flera gånger ändrade Swjazki plats och tid. Sin mobil hade han för det mesta stängt av. Till sammanträffandet på Nirvana har Swjazki med sig sin livvakt Misja, en man med väderbitet ansikte och en tatuering på över&SHY;armen. Utan honom vågar han sig inte ut på stan. Han tänker söka asyl i ett västland. I Ukraina är han inte längre säker.

2013-41 s 18-19
"Ukraina vänder Ryssland ryggen och blickar västerut"
Ryske presidenten Vladimir Putin har verkligen gjort sig förtjänt av en fin medalj från Ukraina. Han har gjort mer för Ukrainas integration i Europa på senare tid än vad ukrainska politiker har lyckats med under tjugo års tid. Han har stoppat Ukrainas planlösa drift, konsoliderat landets elit, gett landet västlig inriktning och mobiliserat Europas politiker. Avsikten var att knuffa ett försvagat Ukraina in i den ryskledda Euroasiatiska tullunionen men detta ledde i praktiken till motsatsen. Putin hade länge trott att västländerna inte ville ha med Ukraina att göra så länge som den före detta ukrainska premiärministern Yulia Tymoshenko satt fängslad. Men så är det inte längre.

Ryssland, Terrorism
2013-42 s 14-15
"En rysk region där det varken är krig eller fred"
De ryska myndigheterna är fast beslutna att festligheterna kring Vinter-OS i Sochi, Ryssland, inte ska fördärvas av terroristattacker och slår ner på den sjudande nordkaukasiska regionen som ligger i en obekväm närhet. De nordkaukasiska republikerna Tjetjenien och Dagestan är sedan länge säte för islamistiska uppror och terrorattacker. Kaukasiska emiratet är den viktigaste islamistiska terroristgruppen.
Kidnappningar och grov misshandel används nu som tidigare som ett element i Rysslands taktik mot uppror i området. I Makhachkala som är Dagestans huvudstad griper ryska myndigheter folk som misstänks vara militanta och internerar dem utan anklagelser.
Men mycket av detta har sina rötter i blodsfejder mellan säkerhetsagenternas familjer och myndighetspersoner och familjer till de militanta.

Ryssland, Handel
2013-42 s 16
"Moskva slår mot gamla Sovjetstater med importförbud"
Medan en grupp nationer från det forna sovjetblocket förbereder sig för att skriva under avtal som fördjupar samarbetet med EU, så slår Ryssland tillbaka med nya förbud mot import av allt från litauisk ost, choklad från Ukraina och vin från Moldavien. Nu harv litauiska mjölkprodukter förbjudits.
Ryssland har en lång tradition av att påtvinga europeiska produkter till synes egenmäktiga mat- och säkerhetsrestriktioner oavsett om det är polskt kött eller holländsk potatis. Ryssland har gått med i frihandelsorganisationen WHO, men ingenting har ändrats, säger en EU-representant.

Ukraina, Ryssland
2013-45 s 14-15
"Handelskrig om chokladfabrik"
Från Baltikum till Svarta Havet byggs en chokladmur över Europas kontinent.
EU vill få Ukraina och Moldavien att underteckna så kallade associationsavtal med Ryssland vill få in dessa länder i en tullunion, ett av president Vladimir Putins favoritprojekt. Denna som idag bara består av Ryssland, Vitryssland och Kazakhstan kan emellertid aldrig bli en verklig rival till EU. Putin pressar Ukraina för att den euroasiatiska integration inte kn genomföras utan Ukraina.

Ryssland
2013-47 s 8-9
"Ökad rysk nationalism hotar muslimer och invandrare"
Ryssarna blir alltmera nationalistiska enligt de senaste opinionsundersökningarna och muslimer från Kaukasus och invandrad arbetskraft från Centralasien utsätts för ökade fientligheter. Dessa får skulden som allt som är fel, inklusive korruption, brottslighet och usla jobb. President Putin har försökt exploatera den underliggande främlingsskräcken och den djupa känslan av avsky bland de unga och arbetslösa. En opinionsundersökning visade nyligen att 66 % stöder tanken på ett Ryssland bara för ryssar. Många vill avgränsa republikerna Dagestan och Tjetjenien med taggtråd!

2013-47 s 10
"Homosexuella förnedras på nätet"
Rysk nynazist uppmanar till förnedring och misshandel av homosexuella via sin sajt på Internet. Skaran anhängare växer för varje dag.
Maksim Martsikevich är en skinhead som publicerar videoklipp på nätet som visar hur han och hans kamrater antastar och misshandlar homosexuella män när de lurats in i Martsikevichs lägenhet. Han beskriver sig själv som en pedofiljägare och att de män han "bestraffar" är homosexuella män som tar kontakt med unga pojkar. Hans skara av anhängare på nätet ökar för varje dag.
En majoritet av ryssarna anser fortfarande att homosexualitet är en sjukdom.

Egypten, Ryssland
2013-47 s 19
"Egypten vänder sig till Ryssland när relationen till USA surnar"
Rysslands utrikes- och förvarsministrar ska resa till Egypten nästa vecka för ett besök som signalerar ett närmande mellan de båda länderna nu när relationen till USA har blivit irriterad sedan kuppen i juli då landets första folkvalda president, islamisten Mohammed Morsi störtats. Washingtons kritik när Morsi avsattes har utlöst en storm av nationalistiska och antiamerikanska känslor.
För de egyptier som nu stöder general Sisi, så innebär återupptagandet av banden till USA en återgång till Nassers tid vid makten vid en tidpunkt då "vi hade vårt öde i egna länder" och inte var en satellit till USA.

Kultur, Ryssland
2013-49 s 28
"Skandalboken om Putin"
Poesi och sanning vävs ihop hos journalisten och statsvetaren Stanislaw Belkovsky, 42, har skrivit en bok om Rysslands president Vladimir Putin, med undertexten "hela sanningen om Putin".
I denna påstår han att Putin är en vekling som skyr människor. De enda rumskamrater han har i presidentpalatset är hundarna Conny och Buffy. Putin är en traumatiserad föräldralös pojke med homosexuella tendenser.
Nyckeln till Putins karaktär och själsliv ligger i hans olyckliga barndom, han är son till en alkoholiserad far och en mor som adopterade bort honom till ett par släktingar i Leningrad. Hela sitt liv har han varit på jakt att hitta en kärleksfull surrogatfamilj.
Författarens belägg för sina påstående är svaga men ändå drar hans seminarier fulla hus av experter och diplomater och särskilt intresserar man sig för hypotesen att Vladimir Putin är "latent" homosexuell. Sedan länge är Putin en känd ikon i gayvärlden.

http://www.spiegel.de/international/europe/new-book-on-vladimir-putin-claims-russian-president-flees-from-people-a-936801.html

Ryssland, Ukraina, Uzbekistan
2014-1/2 s 6
"Mycket står på spel"
Ny rysk oppositionsledare? Alexi Navalny fick 27 % i Moskvas borgmästarval. Men nu kanske den frisläppte tidigare oljemagnaten Mihail Chodorovsky kan utmana?
Vinter-OS i Sotji kommer att inleda året i Ryssland.
Nytt maktövertagande i Uzbekistan och maktkampen mellan presidentdöttrarna. Det råder en episk strid mellan klaner, och även inom den styrande familjen. Den 75-årige diktatorn Islam Karimov lider av försvagad hälsa.
Kan Ukrainas Janukovitj överleva? Ska Ryssland lyckas köpa över även de mest EU intresserade medborgarna.

USA, Ryssland
2014-1/2 s 21-24
"Snålblåst - man kan vindarna vända"
Obama och Medvedev var nära att smälta isen i de frostiga relationerna mellan USA och Ryssland efter Bushadministrationen. Obama - Putin blev en mindra varm kombination.
I år sätts de båda ledarna på hårda prov för att återuppväcka det samarbete som gick helt förlorat förra året. Förtroendet är som bortblåst.
USAs tillbakadragande från Afghanistan, fallet med den tidigare NSA-medarbetaren Snowden, turbulensen i Ukraina och de outforskade konsekvenserna kring skifferboomen hotar alla att skapa nya svårigheter och mer irritation.
De amerikanska och de ryska systemet är inkompatibla vilket orsakar återkommande missförstånd.

2014-03 s 12-14
" De legendariska Spetsnaz-soldaterna"
En central roll i skyddet av den svårhanterliga terrängen runt Sotji i västra Kaukasus tillfaller " Spetsnaz" trupperna, den legendariska specialstyrkan med officerare från armén, underrättelsetjänsten och inrikesministeriet. Elitstyrkan är jämförbar med den brittiska SAS eller den amerikanska Navy Seals, som var ansvariga för att leta upp och mörda al-Qaida ledaren Usama Bin Laden i Pakistan.
Medan Ryssland rullar vidare efter terrorattackerna i Volgograd, gör Putin allt vad han kan för att bevara säkerheten vid vinter-OS i Sotji. Elitstyrkan Spetnaz har fått i uppdrag att förhindra att islamistiska separatister kommer från det instabila Kaukasus. De är ledda av den tjetjenska rebelledaren Dokka Umarov vars mål är att uppnå islamiskt emirat i norra Kaukasien som styrs av sharialagar.

2014-06 s 9
"Skulle Leningrad ha kapitulerat?
Frågan som inte fick ställas vållade folkstorm i Sankt Petersburg. På 70-årsdagen för slutet av belägringen av Leningrad ställde den ryska populära och oberoende tv-kanalen Dozhd en fråga till tittarna: "Borde Leningrad ha gett upp för att rädda livet på hundratusentals människor?"
Det visade sig av reaktionerna att döma att andra världskriget är ett heligt ämne i Ryssland.
En våg av raseri har översvämmat kanalen Dozhd.
Den officiella bilden som är att det sovjetiska folket genom enorma och heroiska uppoffringar räddade sitt land och resten av världen från nazisterna får inte ifrågasättas. Rysslands officiella historiebeskrivning bryr sig inte om de mer skrämmande aspekterna av belägringen: kannibalism, familjer som överger sina barn, barn som överger sina föräldrar. Så många som 900 000 människor dog - 1000 per dag - de flesta svalt eller frös ihjäl. Och mycket olämpligt att undra om huruvida Josef Stalin som aldrig gillade staden, försökte straffa den genom att inte göra mer för att häva belägringen.
http://www.washingtonpost.com/world/europe/russian-tv-channel-takes-flak-just-for-asking-should-leningrad-have-surrendered/2014/01/30/c1455812-89c0-11e3-833c-33098f9e5267_story.html
Bok av Anna Reid http://www.mynewsdesk.com/se/norstedts/pressreleases/belaegringen-av-leningrad-av-anna-reid-749773

Tjetjenien, Ryssland
2014-07 s 4-6
"Med kriget i huvudet"
Med all kraft verkar Moskva och den tjetjenska ledningen vilja tränga bort det förflutna ur stadens och människornas inne. Knappt tjugo år efter det första Tjetjenienkriget började har krigsskadorna försvunnit i Groznyj. Men bara på ytan. Befolkningen lider och är fortfarande rädda.
Tjetjenien är utfattigt och är totalt beroende av Moskva. I fjol täcktes dess budget till 86 % av tillskott från Ryska federationen. Arbetslösheten bland de 1,3 miljoner invånarna uppgår till minst 30 %. Särskilt starkt drabbas den unga generationen.
Staden är inte byggd för folket, bara för Kadyroverna, president, Ramsan Kadyrov och hans trogna klan. Det är de som styr och bestämmer allt.

Tjetjenien
2014-07 s 6
"Kadyrovos maktpolitik: Nepotism, Hollywood och skärseld"

niens 33-årige president, Ramsan Kadyrov, har fyllt republikens ledande ämbeten med anhöriga från sin klan och omger sig ständigt med en skara trogna anhängare. Det politiska uppdraget ärvde denne tidigare milischef från sin far Achmat, den rysslandtrogne president som dödades år 2004 i ett bombattentat.
Ramsan Kadyrov framställer sig idag som en ädel människa, troende muslim, om också med en egen chauvinistisk (patriotisk) prägel. Han får stöd av den ryska politiska ledningen men också av unga tjetjener som lovordar och beundrar honom.

Ryssland, Sport
2014-09 s 4-5
"Putin vann på hemmaplan"
Putin lyckades trots allt vinna hemmapubliken i Sotji även om spelen färgades av fängslade aktivister, korruption och oroligheterna i Ukraina. Men i väst tystnade applåderna.
Ryska idrottare har vunnit 40 medaljer, Sotjis transportsysten har fungerat bra. Arenorna har sett vackra ut på TV och Putins mycket omtalade säkerhetsgräns, Ring of Steel, har gjort sitt jobb.
Putin satsade mest på den inhemska publikgruppen och använde spelen för att samla Ryssland och befästa sin politiska bas. Spelen är en stor framgång för Putin.

Ukraina, Ryssland
2014-09 s 26-27
"Vi vill tillhöra Ryssland"
Ukrainas kris ger bränsle till diskussionen om en utbrytning i det pro-ryska syd.
När en ny regim befäste sitt grepp över makten i Kiev växte uppmaningarna till en utbrytning från Ukraina i den pro-ryska södra delen allt starkare. Vid en protestdemonstration i hamnstaven Sevastopol på Krim röstade demonstranterna för att upprätta en parallell administration och civilförsvarsgrupper. Ingenstans är det ryska arvet starkare än på Krim. Ryska tjänstemän stöder inte officiellt Krimseparatisterna.
Krim vill ha en folkomröstning om särskild status i Ukraina, och nästa steg kan bli självständighet.

Ukraina, Ryssland, Finland
2014-09 s 27
"Den idealiska finska modellen"
USA och EU bör påverka för att se till att ett verkligt oberoende och territoriellt odelat Ukraina kommer att föra en politik gentemot Ryssland som liknar den som så effektivt praktiserades av Finland: ömsesidig respekt mellan grannar med omfattande ekonomiska relationer med Ryssland och EU, utan deltagande i någon militär allians, som ses av Moskva som självstyrande, men med utökad europeisk anknytning.
Men USA bör också klargör att försök att destabilisera den framväxande demokratin i Kiev skulle tvinga Washington att ta till ekonomiskt för Ryssland, kostsamma åtgärder. Som finansiella sanktioner, översyn av Rysslands ställning i WHO och i G8-gruppen.
Om inte Ukraina får ett betydande ekonomiskt krispaket kommer landet snart störtas in i ett destruktivt ekonomiskt kaos.

Ryssland, Moldavien
2014-11 s 4-6
"EU eller Moskva"
Ryssland försöker vinna tillbaka Moldavien"
Medan Moldavien förbereder sig att underteckna ett associeringsavtal med EU intensifierar Ryssland försöken att behålla landet i sitt hägn. Det finns några villiga medhjälpare i just Moldavien.
I den autonoma Gagauzienregionen genomförde ordföranden Formuzal en folkomröstning bland de 155 000 medlemmarna i den ortodoxt kristna minoriteten. 98,5 % röstade för att hellre vara med i en Rysslandledd tullunionen än med i EU. Formuzal vill att Gagauzien blir en egen stat med samma status som Republiken Transnistrien som får årliga subventioner på 30 miljoner dollar från Ryssland.
Europas största skoförsäljare, Heinrich Deichmann, som är Gagauziens störste beskyddare säger: "Vi gillar alla europeiska värderingar, förutom era homosexuella äktenskap".
Gagauzien ska bli Rysslands murbräcka. Bryssel vet att Ryssland försöker köpa en del av republiken Moldavien i syfte att stoppa den europeiska integrationen.
Moldavien, som har tre miljoner invånare, har en pro-europeisk koalition vid makten.

Russia Tries to Woo Back Moldova
http://www.spiegel.de/international/europe/russia-tries-to-keep-moldova-from-getting-close-to-eu-a-956597.html

New Eastern Europe
http://neweasterneurope.eu/articles-and-commentary/1097-moldova-the-eu-and-the-gagauzia-issue
"Moldova, the EU and the Gagauzia Issue"

Ryssland
2014-11 s 8-10
"Inget nytt kallt krig"
Putin är för beroende av Europa och oligarkerna.
Det är inte konstigt att krisen i Ukraina under veckan jämförts med situationen i Ungern 1956 och Tjeckoslovaken 1968 eller att en kör av förståsigpåare proklamerat att det kalla kriget återuppstått. Men det finns åtminstone en viktig mellan nu och då: Moskva har en aktiemarknad.
Putin verkar ha hejdat en potentiell invasion av östra Ukraina eftersom RTS-indexet (ryska börsindexet) sjönk med 12 % i panikförsäljningar. Det tvingade den ryska centralbanken höja räntan med en och en halv procentenhet för att försvara valutan.
Ryssland är betydligt mer utsatt för marknadssvängningar än många andra länder eftersom staten är majoritetsägare i flera av landets största företag. Nästan hälften av Rysslands export går till Europa och tre fjärdedelar av landets export består av olja och gas.
Många ryska företag och banker är helt integrerade i det globala finansielle systemet.
I stark kontrast till forna Sovjetunionen som var helt okänsligt för utländskt ekonomiskt tryck.

Ryssland, Ukraina, Historia
2014-12 s 4-6
"100 år efter 1914"
Är Europa i en liknande kris? Den nuvarande krisen i Ukraina - det verkar alla vara överens om - är rik på historiska resonanser. Men vilken historia är relevant för den senaste tidens historia? Den nuvarande krisen har föga likhet med den geopolitiska situationen då. Julikrisen 1914 är utan motstycke i världshistorien.
Ryssland hävdade då att de hade rätt och skyldighet att agera väktare av ortodoxa kristna i det ottomanska imperiet, lika mycket som de idag hävdar rätten att skydda etniska ryssars intressen i östra Ukraina. Idag förenas en bred allians av väst- och centraleuropeiska stater i sina protester mot Rysslands ingripande. EU har satsat mycket i demokratiseringsprocessen i Ukraina.

Ryssland, Tyskland
2014-12 s 7
"Vänner, inte fiender"
Tyska exportföretag motarbetar ekonomiska sanktioner mot Ryssland. De skulle ge enorma förluster för båda parter.
Tyskland står ensamt för nästan en tredjedel av EUs totala export till Ryssland. Och får ungefär en tredjedel av sin olja och gas från Ryssland. 300 000 tyska arbetstillfällen är beroende av handeln med Ryssland. Ett avbrott i handeln skulle bli smärtsamt för Tyskland men "ett existentiellt hot" för Ryssland.

Ryssland, Storbritannien
2014-13 s 7-8
"Londongrad"
Här vågar man inte skrämma bort oligarkerna, det finns för mycket pengar i Storbritannien. Oavsett hur upprörd premiärminister Camerons regering blir på Ryssland kommer man antagligen aldrig att rikta åtgärder mot de oligarker som investerat betydande summor i Storbritannien. Rysk förmögenhet har genomsyrat de övre skikten i samhället mer än i något annat västland. Ryska företag skaffar sig kapital på Londons kapitalmarknad. The City i London är ett mer internationellt finansiellt centrum än Wall Street i New York.

Ryssland
2014-13 s 9-12
"Putin förbryllar Vita Huset"
"Han tänker på Peter den Store när han går till sängs på kvällen och när han vaknar tänker han på Stalin". Tre amerikanska presidenter har försökt föreställa sig Putins agenda. Ingen av dem har varit säkra på vad den är. Bill Clinton tyckte att han verkade kylig och besvärlig men förutspådde att han skulle bli en tuff och kompetent ledare. George W. Bush ville göra honom till vän genom att framhålla sin skyddsling i Kreml, en metod som gick bra en tid men som stadigt fungerat allt sämre, nu till den grad att relationerna mellan Ryssland och USA är på den lägsta punkten sedan slutet av kalla kriget.
I den mån man hade några illusioner kvar i Washington blev de slutligen krossade av Putins övertagande av Krim. Amerikanska ledare har överskattat sin förmåga att dämpa Putins ilska över väst. Har Putin förändrats under de senaste 15 åren eller ser han helt enkelt världen på ett totalt annat sätt än vad vi i väst gör, på ett sätt som gör det svårt, om inte omöjligt, att finna en gemensam grund?

2014-13 s 13-15
Ryssland, Afghanistan
"Vänskapen blomstrar mellan Kabul och Kreml"
När USAs krig tar slut återvänder Ryssland till Afghanistan med nya investeringsobjekt. Ryssland renoverar relikerna från den sovjetiska ockupationen och marknadsför sina egna politiska och kulturella framgångar. Den ryska regeringen har sammanställt en lista med 140 projekt från Sovjettiden som man önskar att återuppta.
De ryska tjänstemännen i Afghanistan framhåller utvecklingen som ett motexempel till USAs stödprojekt som många afghaner kritiserat som slösaktiga och missriktade.

Ukraina, Ryssland, Historia
2014-14 s 28-30
"Storebror och lillasyster: Rysslands imperialistiska arv"
En artikel av Andreas Kappeler, professor emeritus i östeuropeisk historia vid universitetet i Wien och medlem av den österrikiska vetenskapsakademin.
Stora delar av det ryska samhället har alltid betraktat ukrainare som en del av den ortodoxa ryska nationen. Båda staterna uppstod först 1991, när de 15 sovjetrepublikerna utropade sin självständighet, och därmed gav dödsstöten åt Sovjetunionen.
För övrigt kan den ryska federationen åberopa sig på en obruten stats bildning långt tillbaka till medeltiden, medan Ukraina bara kan åberopa korta ansatser till statsbildning på 1600-talet och åren 1918 och 1920.
Detta imperialistiska arv åstadkom en asymmetri i de rysk-ukrainska relationerna som består än idag. En central faktor i det imperialistiska arvet är det ryska språkets historiskt sett starka ställning i Ukraina. Det självständiga Ukraina 1991 utropade ukrainskan som statsspråk, för att befria det från sin underlägsna position. Diskriminering av ryskan är en ogrundad anklagelse. Språk, religion och en lång gemensam historia förenar ryssar och ukrainare.

Artikeln finns i NZZ: " Der grosse Bruder und die kleine Schwester"
http://www.nzz.ch/aktuell/international/auslandnachrichten/der-grosse-bruder-und-die-kleine-schwester-1.18265720

Ryssland, EU
2014-17 s 4-5
"Europas extremhöger flörtar med Moskva"
Högerpopulister vinner platser i det annalkande valet till Europarlamentet - det är goda nyheter för Moskva. På senare tid har Ryssland och den europeiska högern uppvaktat varandra medan huvudfåran i Bryssel har hållit Moskva på armlängds avstånd.
Detta framkom nyligen under en konferens i Europaparlamentet "EU-Ryssland: Bromsa krisen - färdplan för fred i Europa". Den anordnades av Pierello Provera från det italienska partiet Lega Nord, som är biträdande chef för utrikesutskottet, tillsammans med David Frihetsparti (PPÖ) i Österrike. Kritik mot invandringen och en stor oro för islamistisk extremism gör Putin till en naturlig allierad för en främlingsfientlig grupp i EO. Men det som främst förenar är gruppens skepticism mot EU och dess starka band med USA.

Ryssland
2014-17 s 6-8
"Krim är en mycket dålig affär"
Rysslands ekonomi var dålig redan innan sanktionerna. Och Krims urusla skick slukar miljarder. Putin som slösade 50 miljarder dollar bara på OS i Sotji, måste nu också ta kostnaderna för att integrera Krim, som ekonomer och andra experter säger har en egen sjuklig ekonomi och dyra infrastrukturbehov. Med stigande inflation, stagnerande tillväxt rubeln och aktiemarknaden störtdyker och kapital för miljarder strömmar ut ur landet. Rysslands ekonomi balanserar på randen till recession, vilket landets minister för ekonomisk utveckling har erkänt.

Ryssland, Handel
2014-17 s 9-10
"Ur Askan i Elden"
Rysslands inhemska och utländska företag. Alla undrar hur allvarligt det kommer att bli.
Med stigande inflation, växande stagnation, en avstannande valuta och aktiemarknad samt kapital som flyr Ryssland av osäkerhet är ekonomin i gungning och man balanserar på randen till en lågkonjunktur.
Utsikterna för företagen ser dystra ut. När proryska separatister tagit över regeringsbyggnader i östra Ukraina fruktar företag av alla de slag en skärpning av de USA-ledda sanktionerna, ett stopp för utländska lån och investeringar samt en ytterligare nedgång i konsumenternas förtroende.

Ryssland, Ukraina, Moldavien
2014-18 s 4-7
"Sovjetunionen hägrar"
Förhoppningarna ökar i Transnistrien att bli införlivade i Ryssland. Transnistrien, som officiellt heter Pridnestroviska Moldaviska republiken, är det enda landet i Europa som fortfarande har hammaren och skäran i sin flagga. Dess huvudstad Tiraspol är nästan helt okänd. Nu när Ryssland har införlivat Krim och riktar blickarna mot östra Ukraina hoppas många i den moldoviska utbrytarrepubliken att de ska stå näst på tur på Moskvas lista. Dess befolkning på en halv miljon ser sig främst som sovjetisk medborgare.
I likhet med Sydossetien och Abchazien vill de återvända till det ryska imperiets hägn.

Ryssland
2014-18 s 8-9
"Tillbaka till det gamla Sovjetunionen"
Reseförbud. Statliga träningsprogram. Politisk undervisning och begränsad yttrande- och mötesfrihet: Ryssland inför lagar som ska kontrollera medborgarna. Putin vill återuppliva ett gammalt sovjetiskt fysiskt träningsprogram, "Beredskap för arbete och försvar". Alla yngre än 60 år förväntas delta och kunna uppfylla vissa krav.

Ryssland
2014-19 s 10-11
""Putin är inte post-kommunist, han är post fascist"
När man söker efter rätt historisk analogi bör man fokusera på händelserna i Rom 1919 i stället för Sarajevo 1914. Hos Putin återfinns kroppskulten, den högdragna självhävdande retoriken, nervärderandet av motståndarna som degenererade, föraktet för demokrati och parlamentarism och den överdrivna nationalismen.
Det som driver Putin är rädslan för att bli omringad - hotet från de krafter vill hålla nere det ryska folket eftersom de är rädda för deras inre styrka. Det är en kamp mot feminiseringen av samhället, ytligheten i materialismen, mot urgröpta värderingar och mot upplösningen av alla traditioner.

Ryssland, Ukraina, Historia
2014-19 s 12
"Dagens pro-ryssar liknar gårdagens bosnienserber"
Det ryska folket blev en av de största, om inte den största etnisk gruppen i världen som delats på grund av gränser, sade Rysslands president Vladimir Putin i mars då han meddelade Moskvas annektering av Krim. Slobodan Milosevic, Serbiens avlidne starke man, beklagade den serbiska nationens öde i liknande ordalag 1991.
Gårdagens Republika Srpska i Bosnien liknar dagens Folkrepubliken Donetsk i Ukraina. I Donetsk leds enheten av Denis Pushilin, en före detta casinocroupier som på 1990-talet kopplades till MMM, ett ryskt pyramidspel.

Ryssland, Georgien, Armenien
2014-21 s 10-11
"Efter Krim är allt möjligt"
Om Ryssland skulle blockera gränsen mellan Sydossetien och Armenien separeras östra och västra Georgien samt alla transitvägar från Kaspiska havet till Svarta havet, inklusive motorvägar, järnvägar och oljeledningar. Den missnöjda armeniske befolkningen i Georgien förstärker också hotet och rädslan för angrepp.
Det är ryska FSB som byggt ett stängsel mellan Sydossetien och Georgien. Det ska markera gränsen till Sydossetien. I slutet av Sovjetunionens existens bröt sig regionen loss från Georgien. När den georgiska regeringen ville återta området 2008 invaderade den ryska armén. I dag finns 10000 ryska soldater i Sydossetien. Befolkningen fruktar att de ska annekteras. Putin säger att Ryssland aldrig haft för avsikt att lämna transkaukasus området. Georgien är främst beroende av att många familjer är beroende av penningförsändelser från sina anhöriga som arbetar i Ryssland. Den armeniska minoriteten i Georgien är upprörda över att de varken blir politiskt eller socialt integrerade utan bara betraktas som en säkerhetsrisk.

Ryssland, Georgien, Armenien, Azerbajdzjan
2014-21 s 12
"Lojaliteterna splittrar Sydkaukasien"
Armeniens och Azerbajdzjans bedömning av krisen i Ukraina går i motsatt riktning. Vid omröstningen I FNs generalförsamling fördömde en majoritet med 100 stater Rysslands agerande på Krimhalvön. Bland förespråkarna fanns Azerbajdzjan medan deras granne Armenien röstade mot och därmed på samma linje som till exempel Vitryssland, Nordkorea och Syrien. Ryssland agerar som Armeniens beskyddare och använder landets territorium som ett militärt brohuvud. Ryssland arbetar för att Armenien ska bli medlem i en rysk tullunion som 2015 ska leda till den Euroasiska unionen, Putins motdrag mot EU.
Azerbajdzjan däremot med sina stora olje- och gastillgångar agerar ner självsäkert gentemot den stora grannen Ryssland i norr.

Ryssland, Bulgarien
2014-21 s 13-14
"Rädslan växer över beroendet av Ryssland"
Bulgariens nära band till Ryssland på energiområdet orsakar bekymmer inom EU. Man är orolig för att Moskva kommer att använda Bulgarien, EUs mest utarmade medlemsstat,
för egna intressen och slå in en kil mellan EUs medlemsstater. Bulgarien är ett lätt byte då landet är helt beroende av energiimport från Ryssland. En tredjedel av ekonomin kontrolleras direkt eller indirekt av Ryssland. Bulgariens regeringskoalition anses ha nära koppling till Moskva. Så när att Ryssland kan ha en direkt inverkan på Bulgariens lagstiftning.

Nato, Ryssland, Polen, Baltiska staterna
2014-22 s 4-7
"Ett tandlöst Nato"
Balterna och polackerna känner sig utlämnade till Moskva.
Rysslands president Vladimir Putin har avbrutit ett avtal om att utbyta militär information med Lettland. Nyligen gav han order om att ge Röda arméns veteraner från andra världskriget, som fortfarande lever i de baltiska länderna, en sorts hederslön som ska betalas ut av den ryska statskassan - men bara till dem som bär särskilda id-kort för ryska minoriteter i dess länder.
Ingen förutse vad Putins nästa steg blir, om Ryssland planerar nya scenarion liknande det i Ukraina. Men om så skulle ske saknar Nato de vapen som krävs att försvara Baltikum och Polen. Det skulle ta minst ett halvår för Natos medlemmar att uppbåda en lämplig respons.
Detta slås fast i ett uttalande av Natos generalsekreterare Anders Fogh Rasmussen först i Warszawa och dagen efter i den estniska huvudstaden Tallin: "Om Ryssland skulle genomföra militära attacker i Baltikum skulle inte Nato kunna försvara regionen med hjälp av konventionella stridsmedel", det vill säga med stridsvagnar, flygplan och marktrupper. Kärnan i Natos försvarsallians består av löftet som de 28 medlemsländerna gett varandra i artikel 5 i Natofördraget: "En attack mot en eller flera alliansmedlemmar betraktas som en attack mot alla medlemmar".
Men i Polen anser många att landet behandlas som en andra klassens medlem av Nato.
Nato har förvandlats från att vara en nationell - europeisk försvarare - till global polis, samtidigt som många Natoländer minskat försvarsutgifterna.
Det visar sig nu att det var fel att tro att Ryssland ville ändra sig och istället för aggressivt beteende mera önskade stärka banden med Europa.

2014-22 s 8-10
"Vladimir Putins nya försvar"
Pengar och reformer har moderniserat det ryska försvaret.
För Putin kommer försvaret i första hand. Det är en dogm för den ryska presidenten att en stormakt måste kunna visa fram militär makt. Rysslands växande militära makt meddelar omvärlden att man åter är ett land att ta på allvar; och Putin räknar med att det fortfarande betyder mycket för vanliga ryssar.
Ett första steg var utnämningen av Anatolij Serdjukov till försvarsminister 2007. Och katalysatorn blev kriget i Georgien 2008 som visade dels att ett militärt svar från väst uteblev men blottade också den egna arméns brister.
Rysslands försvarsutgifter har nästan fördubblats sedan 2007. Bara i år kommer de att öka med 18,4 %. Värnplikten ska vara kvar och en mer professionell krigsmakt på en miljon ska skapas.
Rysslands växande militära makt meddelar att man är tillbaka som ett land att ta på allvar, och Putin räknar med att det fortfarande betyder något för vanliga ryssar.
Men många problem finns som låga födelsetal och dålig hälsa, en fortfarande ineffektiv och korrupt försvarsindustri och generellt gammal utrustning. En direkt konfrontation är direkt osannolik.

2014-24 s 14-17
"Hur Ryssland vinner propagandakriget"
Med hjälp av nyhetstjänster som RT och Ruptly försöker Kreml omforma världens syn på Ryssland. Och man har varit mycket framgångsrik: Vladimir Putin har vunnit propagandakriget mot Ukraina och västvärlden är splittrad.
Kreml investerar cirka 100 miljoner euro per år i ryska medier utomlands i syfte att påverka den allmänna opinionen i väst. Testar bland annat hur den allmänna opinionen i USA och Europa kan manipuleras via internet och sociala nätverk. Putins största propagandaframgång är att majoriteten av ryssarna nu tror att Kiev styrs av fascister. Kreml har lyckats röra upp känslor som är djupt rotade i den ryska folksjälen. Längtan efter ett imperium, en känsla av anti-amerikanism och stolthet över Rysslands seger över Hitlers Tyskland. I slutändan var det annekteringen av Krim som tystade Putins kritiker i Ryssland. Nu vill 86 % återvälja honom!

Ryssland, Ukraina, Kaukasus
2014-24 s 18-19
"Nya fiender och gamla problem"
Ukrainakonflikten leder Moskvas uppmärksamhet bort från norra Kaukasus. För regionens invånare medför dessa vissa fördelar, bland annat Ryssland förfogar över färre militära resurser att lägga på Kaukasus. Och det är inte längre Kaukasus islamister som är Rysslands huvudfiende utan fascisterna från västra Ukraina.
Svårigheten för Putin är dock de uppenbara parallellerna mellan kraven från proryska separatister i Ukraina och kraven från antityska separatister i Ryssland. Etniska minoriteter i Ryssland behandlas helt annorlunda detta visar inte minst det tjetjenska exemplet.
I den lilla delrepubliken Ingusjien höjdes nyligen, men hänvisning till Krim, krav på en folkomröstning om självständighet. Representanter för de nordkaukasiska tjerkesserna kräver efter att den blodiga konflikten i Syrien utbrutit att får ta emot tjerkessiska flyktingar därifrån. Det vill Kreml inte höra talas om.
I norra Kaukasus, Rysslands multietniska oroshärd sedan mer än två århundraden, kommer spänningarna mellan jätterikets identitet som nation och som imperium att urladdas allra starkast.

Ukraina, Ryssland
2014-27 s 6-7
"Viktor är Putins man i Kiev"
Viktor Medvedchuk betraktades tidigare i ukrainsk politik som en "grå eminens". Nu har han klivit fram på världsscenen genom att vara den som satt igång dialogen med de proryska separatisterna. Det pikanta är att Putin är gudfar till Medvedchuks dotter. Och hennes gudmor är Svetlana Medvedjeva, hustru till den ryska regeringschefen Dimitri Medvedjev.
2004 anklagade hans poliriska motståndare honom för att bära ansvaret för det valfusk som kom att utlösa den orangea revolutionen.
2012 grundade han rörelsen "Ukrainas väl" som framför allt agiterat för en starkare anknytning till Ryssland. Ledde en kampanj för anslutning till Moskvas auroasiatiska tullunion med Vitryssland och Kazakstan.

2014-27 s 9-10
"En ny utvandringsvåg skapar debatt"
Att fly eller inte fly? Det har alltid varit frågan för en viss del av den ryska befolkningen, från tsarsamhället genom den sovjetiska eran och 1990-talets kaos fram till dagens samhälle. Människor har alltid lämnat Ryssland i olika vågor för politiska, etniska eller ekonomiska skäl.
Under de senaste veckorna har ämnet kommit upp till diskussion igen. Samtidigt som opinionsundersökningar visar att president Vladimir Putin är mer populär än någonsin finns det en känsla i den moderna, liberala storstadsbefolkningen att deras kamp för ett annorlunda Ryssland är förlorad.
Den ryske journalisten Leonid Bershidsky menar att för honom handlar det inte om en politisk eller ekonomisk utvandring - utan om en "besvikelsens utvandring". Som journalist, med ett imponerande CV, sa han att det inte fanns någonstans han kunde arbeta i Ryssland, där valet stod mellan statens propaganda och oppositionsmedia som ingen tittade på.
Men problemet är att de inte har ett yrke som fungerar utomlands.

Ryssland, Historia, Porträtt
2014-29 s 14-15
"Mannen som avslutade det kalla kriget"
Men som också tyckte att för mycket demokrati var ett misstag.
Michail Gorbatjov var bestämd, han ville ha sin vän sedan 1950-talet, Eduard Sjevardnadze, "Silverräven" kallad att göra de nödvändiga stor förändringarna i Sovjetunionen.
Eduard Sjevardnadze dömde ut ideologin och klasskampen som grund för utrikespolitiken. Han avslutade Sovjetunionens krig genom ombud i Afrika, Latinamerika och Asien och hämtade hem Röda armén från sitt fruktlösa och blodiga krig i Afghanistan. Bidrog till att faran för kärnvapenkrig avtog och spelade barnmorska för att enat Tyskland.
Efter Sovjetunionens kollaps 1991 återvände Sjevardnadze hem till Georgien där självständigheten hade lett till blodiga stridigheter och ekonomisk kollaps. Till sist fick han stopp på stridigheterna, fängslade två av krigsherrarna som hade satt honom vid makten, försatte den tredje ur spel och lyckades överleva flera mordförsök. Han uppmuntrade smarta unga georgier att studera utomlands; en av dem blev senare hans nemesis, den framfusige och mångsidiga advokaten Micheil Saakasjvili.

Kina, Ryssland, Turkiet
2014-30-31 s 9-11
"Det är vi värda!"
Hur och varför ädla ideologier samexisterar med skenande korruption.
Att många av maktens män runt världen är korrupta är något som de flesta medborgare förstår, men så länge de förser folket med ökat välstånd är man villig att acceptera sakerna tillstånd. I vissa fall ser man ledarnas sätt att berika sig själv på ett olagligt sätt som en sorts provision för hårt och lyckosamt arbete. De politiska ledarna själva försöker dölja sina brott. Detta görs med ideologisk propaganda, att proklamera extrem moralism; Putins messianska ryska nationalism, Erdogans islamism och de kinesiska ledarnas framgång kräver offer av folket. Det är förnedrande att leva i ett korrumperat land men tanken på ett särskilt nationellt uppdrag eller öde kan trösta.
Ryssarna har blivit förförda till att glömma, om än tillfälligt, Putis korruption i utbyte mor ersättning för deras komplex och förlorade drömmar - särskilt genom annekteringen av Krim, en nyckel i Putins försök att återupprätta Rysslands storhet.
När Turkiets premiärminister Erdogan konfronterades med bevis för att hans ministrar var inblandade i korruption, rensade han ut i polis- och domstolsväsendet i stället för i regeringen: inte ett självklart moraliskt handlande.
De kinesiska ledarna lyckas röra sig obehindrat mellan extrem moralism och extrem korruption.

USA, Ryssland, EU, Ukraina
2014-30-31 s 12-13
"MH 17 var en väckarklocka för Europa"
Obama ger Europa en bakläxa. Sanktionerna mot Ryssland måste snabbas på. Och de bör bli hårdare!
Flygplanskatastrofen har orsakat en förändring i maktbalansen mellan Väst- och Ryssland beträffande oroligheterna i Ukraina. För Vladimir Putins del blev den ytterst problematisk. Hans stöd till de ryska separatisterna är i dagsläget politiskt farligt. Barack Obama vilar inte på hanen. Han håller i stort sett Putin som ansvarig för nedskjutningen. Nu måste Europa inför de sanktioner USA länge har krävt. Nu måste Putin visa upp åtminstone någon slags vilja till samarbete.

Georgien, Ryssland
2014-30-31 s 14-17
"Georgien söker sina rötter" - och slits mellan Ryssland och EU."
Georgien signerade nyligen ett associeringsavtal med EU och vill dessutom bli medlem i NATO. Rysslands skugga ligger fortfarande över Kaukasus. Så hur ser framtiden ut för Georgien, ett land fångat mellan öst och väst?
Två politiker har präglar Georgien senaste tiden. Det rä förre presidenten Mikheil Saakashvili och Bidzina Ivanishvili, multimiljardären som blev regeringschef 2012-2013 med sitt parti Georgiens dröm. Mikheil Saakashvili var nyckelledare för "Rosenrevolutionen" som drev undan det gamla gardet med dåvarande presidenten Eduard Shevardnadze. Men han hänföll även han snart åt korruption, auktoritärt ledarskap och tortyr av oliktänkande.
Yngre georgier riktar sig idag modigt mot Europa medan den äldre generationen längtar efter sovjetisk trygghet. Ingen säger det högt men de flesta vet om det.

Ryssland, USA, IT
2014-23 s 12-13
"Utsatta för målinriktat virus"
Den ukrainska premiärministers kansli har drabbats av en cyberattack som kan kopplas till Ryssland.
Dussintals datorer i den ukrainska premiärministerns kansli och minst 10 av Ukrainas ambassader utomlands har infekterats av ett spionvirus som kopplats till Ryssland. Cyberattacken har också drabbar minst nio länders ambassader i Östeuropa, bland annat Tysklands, Kinas, Polens och Belgiens. Känslig diplomatisk information har blivit tillgänglig för förövarna.
Det handlar om den skadliga programvaran Snake, också känt som Ouroboros. Förövarna är intresserade av att infektera och tränga djupt in i de diplomatiska systemen.

Ryssland, Grekland
2014-34 s 4-5
"Fruktodlarna drabbas hårt av de ryska sanktionerna"
Vagnslaster med frukt från Grekland ruttnar när de avvisas från gränsen.
En vecka efter det att Ryssland förbjudit import av livsmedel från EU som en motaktion mot sanktionerna på grund av situationen i Ukraina säger de grekiska jordbrukarna att embargot redan inneburit ett förödande slag mot landets jordbruksekonomi. Fruktproducenterna varnar för en katastrof i en sektor som i hög grad är beroende av den ryska marknaden.
Ansträngningarna att komma in på EU-marknaden har varit nästan obefintliga under de senare decennierna. Frukterna är inte tvättade eller förpackade EUs regler.

2014-34 s 7-11
"Putin ger chansen till en renässans"
Krim kan återfå sin glans från fornstora dagar.
Genom att annektera Krimhalvön gjorde sig Vladimir Putin oerhört populär bland ryssarna med situationen i östra Ukraina är instabil och det är fortfarande oklart hur man i efterhand kommer att bedöma hans handlande. En resa genom Krim ger en hint om vilket eftermäle president Putin kommer att få.
Men ett är säkert; presidenten ger just nu ett hopp om att Krim kan återfå den status som staden hade innan Kiev tog över. Och det är en uppfattning som förenar både de moderna marknadsförarna i Krim liksom de konservativa stalinistiska byråkraterna.
Den överväldigande majoriteten av ryssarna ser Krim som ett uråldrigt ryskt territorium och därmed Putin som sin hjälte sedan han intog Krim. Krimhalvön kan vara avgörande för att definiera Putins eftermäle.
Nu är den ukrainska militären på väg in för att återta Donetsk. Kan Putin låta detta ske? Där har 89 % röstat för att lämna Ukraina!

Ukraina, Ryssland
2014-35 s 10
"Den röda stjärnan blev gul och blå"
Myndigheterna i den ryska huvudstaden håller enligt uppgift fyra ungdomar i förvar efter att dessa misstänks ha målat en sovjetisk "röd stjärna", fast i gult och blått på toppen av ett av tornen i Stalins monumentala skyskrapa, "Stalins sju systrar".
Tilltaget var en solidaritetshandling för Ukraina.
I ett Facebook inlägg hyllade Ukrainas president Petro Poroshenko tilltag på Stalinskraporna.
Ukraina firar sin självständighetsdag med initiativet "Our Colours".

2014-35 s 11
"Vart tog Lenins huvud vägen?"
Mellan 1970 och 1991 stod det stora Leninhuvudet (1,70 m högt) på Lenin-torget i Friedrichshain i Berlin. När man tog bort det styckades den i 129 delar och begravdes i en grop i Köpenick. Projektledningen för en utställning kring den tyska huvudstadens olika monument vill att staten ska anslå medel till att gräva upp gropen och plocka fram statydelarna.

Kina, Miljö
2014-38 s 30
"Faran att äta med engångsätpinnar"
Det är inte bara maten som kan vara farlig med olika ohälsosamma tillsatser. Det kan också ätpinnarna vara, framför allt om de tillverkats i de mindra fabrikerna på landsbygden. Där bleks pinnarna väteperoxid, poleras med paraffin och behandlas med svaveldioxid för att förhindra att de möglar.

Ryssland, Hjälporganisationer
2014-38 s 4-6
" Bidragsgivare, håll er borta!"
Allt fler autokratiska regeringar stiftar lagar som förhindrar icke statliga organisationer som förespråkar liberal ekonomi, reguljära val och offentlig, pluralistisk debatt att ta emot bidrag från utlandet. Biståndsorganisationerna betraktas som främmande staters försök att påverka länderna inre angelägenheter.
Ett exempel är Ungerns premiärminister som vill förvandla landet till en så kallad "intolerant stat" där NGO - "(non-governmental organization)"ska ha statens tillstånd för att ta emot bidrag från utländska bidragsgivare.
Azerbajdzjan, Mexiko, Pakistan, Ryssland och Venezuela har alla stiftat lagar under de senaste två åren som påverkar oberoende organisationer som tar emot utländska pengar. Fler länder planerar att följa efter, bland andra Bangladesh, Egypten, Malaysia och Nigeria.
I Ryssland måste organisationer som tar emot utländska pengar registrera sig som "utländska agenter".

Ryssland, Kirgizistan
2014-39 s 8-9
"Ryssland stärker kontrollen vilket befolkningen välkomnar"
Nu är EU inför nya sanktioner mot de ryskägda statsbolagen Gazprom och Rosneft så investerar de i Kirgizistan.
I augusti utlovade Ryssland 500 miljoner dollar i ekonomiskt stöd för att påskynda landets integration i den Moskva ledda Eurasiska ekonomiska unionen, som för närvarande omfattar Vitryssland och Kazakstan.
Kirgizistan har många etniska och kulturella likheter med Ryssland. Nästan en miljon kirgizer sägs arbeta utomlands, de flesta i Ryssland. Deras penningöverföringar utgör enligt Världsbanken 30 % av Kirgizistans BNP.
Det ökade ryska inflytandet har lett till att den stora amerikanska flygbasen Manas utanför huvudstaden Bisjek har stängts. Den hade tjänat som bas för mer än 5,3 miljoner Nato-trupper som tjänstgjort i Afghanistan.

Handel, EU, Ryssland
2014-40 s 9
"Europas bönder är de stora förlorarna"
Från Polen till Spanien hålls stora lager av frukt och andra färskvaror som förlorar i värde. Nästan en tredjedel av marknaden är försvunnen på grund av Rysslands importförbud för färskvaror. Rysslands svar på EUs sanktioner mot ryska banker och näringsliv. Nu beräknar man förlusterna. Europas jordbrukare är utan motstycke de största förlorarna i EUs konflikt med Ryssland. Den totala jordbruksexporten uppgår till 11 miljarder euro per år. En tredjedel går normalt till Ryssland. Den marknaden är nu stängd. Priserna på den europeiska marknaden sjunker katastrofalt

2014-41 s 14-15
"Ryssland balanserar på randen till en lågkonjunktur"
Effekterna av västs sanktioner på en redan krympande ekonomi kan bli katastrofala i ett land med statskapitalism. Putin presenterade nyligen en "optimist-budget" - som ingen tror på. Utländska företag, lämnar nu Ryssland, rubeln fortsätter att minska i värde. Det finns risk för en period med låg eller ingen tillväxt, hög inflation och devalverad rubel.

2014-42 s 10-11
"Moskva välkomnar tjetjenerna i den ryska armén"
I Ryssland har man allmän värnplikt och som varje höst blir i dagarna unga ryssar inkallade, men för första gången sedan Sovjetunionens fall får också tjetjener göra värnplikten. Absurt nog har tjetjenerna betalat för att få ingå i armén medan många familjer i övriga ryssland betalar mutor för att deras söner inte ska inkallas till armén. Militärtjänsten är i Ryssland ett villkor för en karriär inom polisen eller annan statlig säkerhetstjänst.
Hur de tjetjenska ungdomarna som vuxit upp i ett permanent undantagstillstånd ska integreras in i den ryska armén är fortfarande oklart.

Saudiarabien, Ryssland, Miljö, Handel, Olja
2014-43 s 8-9
"Står vi inför ett nytt oljekrig?
Vill USAs president Obama att Saudiarabien ska förstöra Rysslands ekonomi genom att sänka oljepriserna? Det var saudiernas sänkta oljepris 1985 som var en av orsakernas till att Sovjetunionen föll samman. Planekonomin i Sovjetunionen kunde inte klara av de fallande exportintäkterna och det var en av orsakerna till landets kollaps.
Är det bara min fantasi eller pågår det ett globalt oljekrig med USA och Saudiarabien på ena sidan och Ryssland och Iran på den andra?
"Notera följande; fyra oljeproducenter - Libyen, Irak, Nigeria och Syrien - befinner sig i kaos och Iran haltar på grund av vänts sanktioner. För 10 år sedan skulle sådana nyheter ha genererat skyhöga oljepriser. Men idag sker det motsatta".
Prisfallet är ett resultat av den ekonomiska utmattningen i Europa och Kina i kombination med att USA håller på att bli en av världens största oljeproducenter, tack vare ny teknik som gör det möjligt att utvinna stora mängder skifferolja.
Resultat: Trenden för olje-diktatorer ser inte så bra ut.

Serbien, Ryssland
2014-43 s 14
"Europa eller Ryssland"
Aleksandr Vucics balansgång mellan öst och väst, mellan gamla och nya vänner. Med Aleksandr Vucics som regeringschef i Serbien sitter Serbien i kläm mellan dess ambitioner att bli ett EU-land och Aleksandr Vucics totalitära sätt att regera. Till exempel hans sätt att hantera media. Journalister utövar självcensur av rädsla och webbsidor som granskar samhället kritiskt bli hackade.
Aleksandr Vucics utsågs till regeringschef efter en förkrossande seger i valet i mars. Många serber älskar auktoritära stilen. Och oppositionen är mycket svag.

Ryssland, Medicin, Ebola
2014-44 s 4-7
"Ebolakrisen väcker ny oro för hemlig forskning i rycka militära lab"
Det sovjetiska biologiska vapenprogrammet avslutades officiellt 1991, men forskningen kring Ebola som biologiskt vapen fortsatte i det ryska försvarsdepartementets laboratorier. Denna forskning har Ryssland hemlig och bakom lyckta dörrar trots amerikanerna krävt större öppenhet.
Nu, i en tid när världen brottas med en aldrig skådad ebola-kris är hemlighetsmakeriet kring laboratorierna ännu större, och detta leder till konspirationsteorier och väcker misstankar. "Vi vet helt enkelt inte vad de gör med något av de virus som de innehar", säger Amy Smithson, expert på biologiska vapen och som har besökt flera av laboratorierna.
Tysklands dåvarande president Boris Jeltsin bekräftade existensen av hemliga program till amerikanska topptjänstemän i början av 1990, efter att ha förklarat att forskningen om biologiska vapen upphört månaderna efter Sovjetunionens nedmontering.
Försök att utveckla en farligare form av Ebola misslyckades. Muterade stammar dog snabbt ut. Ebola är en dålig kandidat för antingen biologiska krigföring eller terrorism jämfört med virus som smittkoppor och mjältbrand.

Historia, Ukraina, Ryssland
2014-45 s 18-19
"Ukrainas, Rysslands och Europas blodiga gränser"
Om Ukraina slutligen accepterar den ryska annekteringen av Krim kan andra europeiska nationer frestas att göra anspråk på territorium som förlorats till grannländerna. Och då hotas hela kontinenten.
Till exempel har Ungerns premiärminister Viktor Orban gjort klart att han betraktar förlusten av två tredjedelar av det ungerska territoriet efter första världskriget som en tragedi.

Ryssland, Ukraina
2014-48 s 4-5
"Skrattar inte hela vägen till banken"
Att Ryssland beslagtagit ukrainska banker på Krimställer fortfarande till det för invånarnas finanser.
Erövringen av Krim har ett större värde i att "kidnappa" bankens kreditkunder än vad själva landsdelen betingar. Många är oroliga för vad som kommer att hända med deras banklån och andra krediter och den ryska "fonden för kundskydd", FZV, litar man inte på om man varit kund i en ukrainsk bank som nu "ägs" av FZV.
I en tid när rikedom för det mesta består i finansiella tillgångar snarare än fysiska resurser verkar det inte vara någon poäng med erövringskrig.

Tyskland, Ryssland
2014-49 s 26-29
"Sprickor i Berlin"
Klyftan växer mellan Angela Merkel och hennes utrikesminister.
Europa har nått botten i krisen med Ryssland - och det är en farlig plats.
Ännu farligare blir deb om regeringen i Berlin brottas med interna motsättningar om hur Ryssland och Putin ska bemötas.
Angela Merkel anser det viktigt att offentligt klargöra för Putin vad som står på spel.
Hennes utrikesminister, Frank-Walter Steinmeier, SPD, kritiserar Merkels hårda uttalanden mot Putin, och när han träffade den ryske utrikesministernSergej Lavrov lät han bli att prata om de ryska vapenleveranserna och ukrainska separatister.
Inom EU blir de 28 medlemsstaternas skilda intressen alltmer tydliga. Att inta en hård attityd mot Ryssland har i allmänhet varit mindre viktigt för sydeuropéer än för östeuropéer.
Nästan exakt ett år efter det att EU misslyckades med Eatern Partnership Summit i Vilnies har situationen på marken i Europa förämdrats radikalt. Mycket har hänt som folk trodde aldrig skulle hända igen i Europa. Europa har nått botten i krisen med Ryssland - och det är en farlig plats.

Ryssland, Handel
2014-49 s 30
"Moskva öppnar dörrarna till Europas största shoppingcenter"
Trots att ryssarna handlar mindre och rubeln blir allt svagare har ett gigantiskt affärscenter i Moskva just invigts. Aviapark har en yta som motsvarar 36 fotbollsplaner och när alla lokaler uthyrts erbjuder gallerian 80 restauranger, 17 biosalonger med plats för 4000 besökare och mer än 500 butiker med allt från designerade skor till iPads.
En av de två viktigaste investerarna i Aviapark är Igor Rotenberg, en före detta träningskamrat i judo till Vladimir Putin.
Men under invigningen fanns en outtalad oro för den sjunkande rubeln och alltmer förrädiska situationen ekonomiska situationen i Ryssland. Rädslan växer för en större ekonomisk avmattning. Priserna på många importerade varor har ökat med 25 % och särskilt priserna på importerade varor i livsmedelsvarorna har ökat. För många ryssar är den ekonomiska situationen en smärtsam och verklig upplevelse.

Ukraina, EU, Ryssland
2015-3 s 16
"Hjälp Ukraina att stå emot Ryssland!"
Miljardären och investeraren George Soros anklagar västs ledare för att kraftigt ha missbedömt sina strategier gentemot Ryssland och Ukraina, vilket är mycket farligt.
Han menar att krisen i Ukraina hotar hela eurozonen och kan resultera i krig. Soros menar att krisen vid EUs östragräns utgör en mycket stora fara för Europas ekonomi, ännu större fara för unionens överlevnad än det stundande grekiska valet.
Soros varnra för att en rysk betalningsinställelse, som är nära pga de sjunkande oljepriserna, "inte skulle vara förvånande". Och bli ett hårt slag för europeiska bankar som lånat ut pengar till Ryssland.
Men de västerländska nationerna vänder sig emot att pumpa in pengar i Ukraina innan de ser tecken på reformer i Kiev.

Ryssland, Ekonomi, Handel
2015-4 s 31
"Det låga oljepriset kan kosta Ryssland 300 miljarder kronor under 2015"
Oljepriset drabbar Ryssland hårt och finansministern avviserar stora besparingar.
Ryssland hotas att få kämpa hårt under året för att få budgeten att gå ihop. Enligt finansminister Anton Siluanov kommer Ryssland att tappa motsvarande 300 miljarder kronor i intäkter om oljepriset hamnar på ett genomsnittspris på 50 dollar fatet eller mindre under 2015.
Ryssland hotas att få kämpa hårt under året för att få budgeten att gå ihop. På sex månader har oljepriset sjunkit med 60 procent.
Ryssland är mycket hårt ekonomiskt drabbat på grund av det låga oljepriset som tillsammans med de västliga sanktionerna i samband med Ukraina-krisen sätter de ryska finanserna under hård press.
Den ryska finansministern Siluanov kommer att lägga fram ett förslag till det ryska parlamentet om att skära ned de offentliga utgifterna med 10 procent, med undantag för de så kallade skyddade områdena.
Världsbanken justerade ner siffrorna för Rysslands tillväxt från upp 0,7 procent till minus 2,9.
"Russian finance minister warns on spending as crisis deepens"
http://uk.businessinsider.com/r-russian-finance-minister-demands-close-watch-on-spending-2015-1?r=US

Samhälle, FN/Nato, Ryssland
2015-5 s 4-8
"Jag är allvarligt och djupt oroad"
Michail Gorbatjov om de frostiga relationerna mellan Ryssland och väst"
Med anledninge av Ukrainakrisen talar det forna Sovjetunionens ledare, Michail Gorbatjov, om farorna med dåliga relationerna mellan Ryssland och väst. Han säger att det finns en risk för att de i värsta fall kan leda till ett kärnvapenkrig. "Om väst och Ryssland tappar förtroendet för varandra kommer vi inte att överleva".
Till stor del skyller han det farliga läget på väststaternas lomhördhet, att de tvingade Putin att försvara Ryssland och göra som han gjort, samt att invånarna i Krim vill tillhöra Ryssland.
"Just nu är det väst som i stor sett stänger ute Ryssland från ansträngningarna att lösa globala problem".
Michail Gorbatjov är själv till hälften ukrainare.

Samhälle, Arktis, Danmark, Ryssland
2015-5 s 13-14
"Vem vinner Arktis?"
Danmarks anspråk på Nordpolen ger näring åt rivaliteten.
När en rysk ubåt placerade en flagga på Nordpolens havsbotten 2007 menade en del personer att dett väckte tankarna på en svunnen tid av territoriell erövring. Bland annat yttrade sig Kanades dåvarande utrikesminister, Peter MacKay: "Det här är inte 1400-talet. Man kan inte bara åka runt i världen och sätta ut flaggor!"
Kampen om världens sista vterritorium som saknar ägarenär i full gång och den är global. Mest intresserade är Danmark, Norge, USA, Kanada och Ryssland. Alla har kommit överens om att hålla sig till FNs regler
Det som alla vill åt är de stor olje- och gasfyndigheterna förstås -, här finns nästan hälften av ännu ej upptäckta energireserver, men också fiske rättigheterna nu när isen börjat smälta. De nordiska länderna oroar sig för att ryssarna bygger nya militärbaser i Arktis.

Nordkorea, Ryssland
2015-6 s 31
"Kim Jong-un har tackat ja till Putins inbjudan att fira segern över Tyskland"
Nordkorea knyter banden med Moskva allt tätare medan relationerna till Kina verkar bli kyligare. Kim Jong-un har tackat ja till att deltaga när Ryssland den 9 maj markerar 70-årsdagen av Sovjetunionens seger över Tyskland vid slutet av Andra världskriget.
Om Kim Jong-un dyker upp vid firandet blir detta hans första utlandsbesök sedan han kom till makten 2011
Nordkorea stöder Ryssland i Ukrainakonflikten och de båda länderna har utarbetat arbetsprojekt kring gas och infrastruktur.

Ryssland, Pakistan
2015-8 s 25
"Dragkampen om den döde terroristens kropp"
Relationerna mellan Pakistan och Ryssland må vara på uppåtgående men det förhindrade inet det diplomatiska kriget om den döda kroppen till en avrättad terrorist. En underlig historia om hur ett lik grävs ner, grävs upp och forslas hit och dit i en jakt är de båda ländernas underrättelsetjänster är inblandade.

Ryssland, Frankrike, EU
2015-9 s 14
"Europas extremhöger älskar fortfarande Putin"
Trots annekteringen av Krim och inbördeskriget i Ukraina.
Vladimir Putin försvarar ryssarnas agerande i Krim med att man måste stoppa faschisterna i Ukraina. Samtidigt finansierar han extremhögdern i Europa, som exempelvis Marine Le Pen och hennes Front National i Frankrike. Och Europas högerextremister älskar honom tillbaka.
Enligt en undersökning skulle Marine Le Pen vinna ett presidentval i Frankrike om det vore val idag i stället för 2017. Hon har högröstade anhängare speciellt bland Europas återuppväckta högerextrema. En hel del högerextrema och ultranationalistiska europeiska politiker delar hennes tillgivenhet för den ryska ledaren. De hyllar den religiösa nationalismen och de konservativa värderingarna. För att säkra upp det hela har Putin uppbackare också böland Europas vänsterradikala med Greklands nyvalda regering i spetsen. I Europaparlamentet har Putin ett stort block av support i Bryssel med nära en fjärdedel av ledamöterna.

Ryssland, Media
2015-11 s 4-5
"Rysslands eget House of Cards?"
Den oberoende nyhetskanalen Rain TV har inlett en kampanj för att samla in 18 miljoner rubel till en ny TV-serie, kallad Zavtra (Morgon), som beskrivs som Rysslands första politiska drama någonsin. Den utspelar sig efter nästa val, 2018, då den nya regeringen består av idealister som vill skapa ett nytt Ryssland.
"I serien utvecklar jag tanken att om du är idealist, om du har ett gott syfte så kommer du att kunna övervinna allt, oavsett hur svårt det är. Och du kommer att han anständiga människor omkring dig som vill följa dig", säger Rain TVs chef Natalya Sindeyeva. Människor som inte har något behov av att sno åt sig, att råna, att komma till makten för att sedan dela upp allt mellan sig.

Nordkorea, Kina, Ryssland
2015-12 s 22-23
"Pjongjang är på friarstråt"
Relationerna mellan Kina och Nordkorea har svalnat. För att frigöra sig från sitt ekonomiska beroende av Kina svärmar Pjongjang nu för Ryssland.
Ett vänskapens år mellan Nordkorea och Ryssland, det ska 2015 bli, förkunnade i dagarna den nordkoreanska nyhetsbyrån KCNA glatt. Ryska Tass förmedlade ett liknande budskap.
På präktigaste realsocialistiska jargong vill man nu, 70 år efter Koreas befrielse och den ryska segern i det stora fosterländska kriget, upprätta bilaterala relationer på en ny, högre nivå. På ett såväl politiskt, ekonomiskt och kulturellt plan.
Skulle man uppnå målen med en handelsvolym på en miljard dollar skulle detta innebära en tiodubbling av handeln mellan länderna.
Med frostiga relationer till Kina vill Nordkorea kanske luta sig mot Ryssland när det kommer till vetorätt i FNs säkerhetsråd. För att få hjälp att blockera förslag i FNs säkerhetsråd om huruvida Nordkorea skulle skulle dras inför internationella brottmålsdomstolen för människorättsbrott t ex.

Norge, Ryssland
2015-13 s 4-5
"Stor rysk manöver irriterar Norge"
Norge ser en överraskande stor manöver för den ryska Nordatlantflottan som en reaktion på sina egna truppövningar, "Joint Viking" som håller på att avslutas i norska Finnmarken. Den ryska Nordatlantflottan är stationerad i Murmansk, omkring 15 mil från gränsen till Norge och Finland.
Norges stora storlek är försvarets akilleshäl. Några bataljoner, flygplan och fregatter räcker inte när de ska fördelas över hela landet. Vid ett eventuellt angrepp skulle man inte kunna hålla ställningarna innan Nato kommer till undsättning.
En pensionerad norsk officer är skeptisk beträffande Norges försvarskapacitet.
Också i Finland växer oron över om man i en situation kan försvara sig. Men man är inte beredd att ansluta sig till Nato.

Ryssland, Ukraina
2015-13 s 6-8
"Mannen som startade kriget i Ukraina"
Strelkov påstår att det är han som övertygat Rysslands president Putin att starta kriget i östra Ukraina. Han heter Igor Girkin men hela Ryssland känner honom under hans "nom de Guerre", Strelkov, ungefär "prickskytt". Denne ultrakonservativa man hyllas aom en hjälte bland Rysslands högerextremer. Han drömmer om en ny stalinistisk diktator. Han har ett djupt förakt mot oppositionsaktivister som den nyligen mördade Boris Nemtsov
Putin hyllade honom men har nu vänt honom ryggen. Det hindrar dock honom inte för att fortsätta kampen för att Ukraina och Krim ska återfå sin forna glans.
"Mänskligheten - dvs det forna Sovjetunionen - har för lite erfarenhet av demokrati och det är därför som han förespråkar en ortodox monarki" menar Strelkov som vill att den "ryska världen" ska innefatta också Gerogien, Armenien och även Centralasien.

Egypten, Ryssland
2015-15 s 12-13
"Egypten sitter¨ordentligt i kläm"
En synnerligen obekväm sits mellan Saudiarbiens och Rysslands fiendskap. Och Egypten behöver dem båda. Vid de arabiska ledarnas sammankomst i Sharm el-Sheikh läste Egyptens president Abdel Fatah al-Sissi upp ett brev från Vladimir Putin. "Vi stödjer de arabiska nationernas ansträngningar att garantera en säker framtid och uppmanar dem att lösa alla nya utmaningar om fred utan någon utländsk inblandning", var den ryske presidentens budskap, enligt Sputnik News.
Synpunkterna landade inte så väl hos alla de närvarande. I synnerhet inte hos Saudiarabien, som anklagade den ryske ledaren för hyckleri. "Han talar om problemen i Mellanöstern som om Ryssland inte skulle påverka de problemen", sade de saudiska utrikesministern al-Faisal, omedelbart efter de att brevet blivit uppläst.
De diplomatiska relationerna återställdes efter Sovjetunionens kollaps men under de senaste åren har Rysslands benhårda stör för Bashar al-Assads regim lätt till en djup oenighet.

Ryssland, Historia
2015-15 s 21-23
"Allt börjar med Ivan den förskräcklige som nu påstås inte ha varit fullt så förskräcklig"
Rysk historia revideras.
Enligt en mycket uppskattad utställning i Kreml bör den ryske tsaren " Ivan den förskräcklige snarare kallas " Ivan den inte fullt så förskräcklige".
Medierna i väst anklagas för att felaktigt ha gett tsar Ivan IV rollen som den " förskräcklige".
Kulturminister Medinsky är redo att utförligt diskutera historien. Han menar att Ivan den förskräcklige är en felöversättning av Ivan Grozny, vilket är en "positiv" term på ryska som "Ivan den stränge". När det gäller tsarens rekord i avrättningar säger han att drottning Elisabeth I av England var mycket värre.
"Det här är PR. Det här är skillnaden mellan en råtta och en hamster. Det handlar helt enkelt om att skapa en image".
Historien används som ett ideologiskt verktyg, säger historikern Nikita Sokolv. Budskapet är att "Ryssland är en belägrad fästning som behöver en stark befälhavare".
Den inriktning väntas snart öka i samband med firandet av 70-årsdagen av Nazitysklands nederlag 1945.

Ryssland
2015-15 s 24-25
"Det våras för Stalin"
Putins propaganda faller väl ut hos ryssarna. Det visar också en ny opinionsundersökning om det historiska arvet från Stalin. Allt fler människor i Ryssland ser välvilligt på tyrrannens insats.
Politiska "utrensningar", kollektiviseringen, statens terror - under Josef Stalin begick den sovjetiska ledningen massmord på det egna folket. Förmodlingen kostade hans totalitära politik livet för omkring 20 miljoner människor.
Enligt en ny undersökning av det självständiga Levada-Zentrum anser en relativ majoritet (45 %) av ryssarna att folkets uppoffringar under Stalin var värt sitt pris. År 2008 var denna siffra "bara" 27 %.
Grundidén i Putins propaganda som en respons på demonstrationerna mot honom 2011 - var att det slutna av fiender omgivna samhället, var stalinistisk.

http://russialist.org/interfax-poll-almost-a-quarter-of-russians-regard-stalins-death-as-loss-of-leader-teacher/

Ryssland, Tjetjenien
2015-16 s 12-14
"Kadyrovs ohyggliga skugga"
Ett av spåren i mordutredningen på Kremlkritikern Nemtsov leder till Tjetjenien.
Den tjetjenske diktatorn Kadyrov agerar som lojal fotsoldat till Putin, men hans uppträdande kan tolkas på mer än ett sätt.
"Vi möter framtiden tillsammans", står det på en affisch i centrala Groznij, med två leende politiker: Vladimir Putin och hans skyddsling Ramsan Kadyrov.
Men Kadyrov uppträder alltmer självständigt och Kreml får att svårare att kontrollera honom. Det "tjetjenska spåret" till oppositionspolitikern Boris Nemtsovs mördare kan avslöja motsättningar.

Ryssland, Historia
2015-18 s 4-5
"En föga omtyckt segrare..."
Kontroversiellt firande i Ryssland.
Den ryska aggressionspolitiken gentemot Ukraina kastar en mörk skugga över firandet i Moskva av segerdagen den 9 maj. Ett stort antal stats- och regeringschefer håller sig borta från paraden på Röda torget.Ryssland har bjudit in 68 utländska stats- och regeringschefer till jubiléet. Majoriteten av Eus ledande politiker och statschefer har tackat nej. Bland dem Merkel, Hollande och Cameron. Även de baltiska och Polen ledare avstår och överraskande nog även Ungerns. Den nordkoreanske kommer däremot liksom Indiens och Kinas.
De många återbuden skadar ändå Putins Image.
Många länder uppfattar idag den förre befriaren eller allierade snarare som ett hot eller en ockupationsmakt.

Ryssland, Finland, Media
2015-18 s 6
"Vem är den verklige köparen?
Regimvänlige medieveteranden Demyan Kudryavtsev?
Finska Sanama säljer aktierna i Moscow Times och Vedomosti.
Det finska medieföretaget Sanoma säljet sin tredjedel av aktierna i Rysslands mest inflytelserikaaffärstidning, Vedomosti och även aktierna i Moscow Times, Rysslands enda engelspråkliga dagstidning. Köparen är en veteran inom rysk media och som misstänks ha starka kopplingar till den ryska regimen. Utländska företaganpassar nu sina ryska aktieinnehav till den nya lagen som begränsar deras ägarandel till 20 %. Lagen antogs förra året för att säkerställa Rysslands nationella säkerhet.
Demyan Kudryavtsev var tidigare affärspartner till Boris Berezovskij som pekades ut som anstiftare till mordet på den ryske spionen Alexandr Litvinenko.

Ryssland, Sverige
2020-20 s 17-19
"Den nya rädslan för Ryssland"
Moskvas vapenskrammel i Östersjöområdet och Arktis har skrämt de nordiska länderna. Nu försöker man skyndsamt täppa till luckorna inom försvaret. För att förbättra möjligheterna att stå emot ett eventuellt ryskt anfall fördjupar man nu det militära samarbetet.
För Sveriges del handlar det mycket om att skydda Gotland från rysk annektering. Om Ryssland annekterar Gotland skulle det innebära en östvästlig konfrontation utan någon återvändo. Om Ryssland skulle förfoga militärt över Gotland skulle ryska missiler få en räckvidd som hotade i stort sett hela Skandinavien och de baktiska staterna.
Att man överhuvudtaget funderar på ett sådant scenario i väst och inte genast avvisar det som absurt, visar hur svårt det har blivit att bedöma vad Moskva är kapabelt till.

IS, Ryssland, Terrorism, Tadzjikistan
2015-20 s 23-25
"IS rekryterar migranter i Moskva"
I Ryssland är migranterna från Uzbekistan, Tadzjikistan och Afghanistan marginaliserade. De befinner sig oftast där illegalt, de tjänar lite pengar och finner mening och kamratskap i religionen - vilket ger en utmärkt bas för IS rekryterade.
"I Afghanistan har det funnits grupper av IS-rebeller med upp till hundra personer under en lång tid nu. Det finns tadzjiker och det finns uzbeker. De är utbildade för att attackera sina egna stater. De skulle kunna ta över Tadzjikistan på två dagar" säger Ahmad Ibrahim, redaktör för tidningen PAIK som ges ut i staden Kulyab vid , Tadzjikistans gräns mot Afghanistan. Och detta är också den officiella bedömningen.
I december kallade Tadzjikistans president Emomali Rahmon IS för "Århundradets plåga" som innebar "en allvarlig fara" för landet. "Vi ska ta med jihad till Tadzjikistan så att vi kan etablera Allahs lagar", säger rebelledaren Nusrat Nazarov, som bytt namn till Abu Kholidi Kulobi. Nästa mål är Kreml!
Många invånare i Centralasien ser det nya kalifatet som en förändring bort från "det postsovjetiska livet".

Ryssland, Kina
2015-21 s 13
"Musklernas kamp i Medelhavet"
Ryssland och Kina demonstrerar sin närvaro med en gemensam flottmanöver i Medelhavet, "Marinsamverkan 2015". Med tanke på Rysslands tilltagande isolering i den västliga världen till följd av Ukraina-konflikten får övningen självfallet politiska betydelse. Den passar in i den ryska retorik enligt vilken Moskva inte bör inrikta sig på väst utan visa sig utrikespolitiskt starkare i Östasien. Men en allians på jämlik nivå är det ändå inte. Ryssland är Kinas yngre partner och beroende av Pekings välvilja. Det är osäkert hur hållbar relationen är.

Ryssland, Ukraina
2015-21 s 31
"Soldatmamma inför rättapå grund av en lista över ryska soldater i Ukraina"
Ryssland väcker åtal mot en kvinna som tagit fram en lista över ryssar som angetts som sårade i Ukraina. Ryssland förnekar att ryska soldater har deltagit i kriget i östra Ukraina, men hemliga begravningar, släktingars vittnesbörd och aktivisters kartläggningar visar något annat. Ludmila Bogatenkova är ledare och taleskvinna för de soldatmödrar som hjälper ryska soldater och deras familjer i Stavropol-området. Nu har hon ställts inför rätta i staden Budjonovsk. Orsaken är att hon framlagt en lista över den ström av ryska soldater som tagits in på sjukhus i Rostov nära gränsen till Ukraina. Hon menar att soldater sårats i Ukraina och skickade en lista till försvarsministeriet i Moskva. Strax därefter blev hon anhållen anklagad för falska angivelser och bedrägeri.
Nyligen visade en rapport som den dräpte aktivisten Boris Nemtsov arbetade med, att 220 ryska soldater dödats efter strider i östra Ukraina.

High price for probing Russian soldiers' deaths in Ukraine
http://khpg.org/en/index.php?id=1432558095

Ryssland, IT
2015-24 s 4-5
"Hon avslöjar de ryska troll-fabrikerna som sprider propaganda under falska identiteter"
Ludmila Savchuk gick nyligen ut med sina erfarenheter från en rysk internetbaserad propagandafabrik i St Petersburg. Nu beskriver hon hur hemliga medarbetare för ut Kremls budskap.
"En gång skulle vi skriva om hur fruktansvärt nallting är i EU. En annan gång skulle vi prisa Ryssland försvarsminister Sergej Shoygu. De flesta troll låtsas vara bara vanliga människor, men det finns också de som framstår tillhöra oppositionen".
De skriver inte ens under något anställningsavtal vilket är anledningen till att jag nu lämnar in en stämningsansökan till en domstol i St Petersburg, säger Ludmila Savchuk. Det är det enda sättet att dra fram skurkarna i offentligheten. "Vi vill visa världen vilka som ligger bakom trollfabrikerna".

Ryssland, Vatikanen
2015-25 s 7
"Varför är Vladimir Putin alltid försenad?
Den ryske presidentens senfärdighet är välkänd och legendarisk.
Tålamod lär vara en dygd, men få människor skulle låta påven få vänta på dem. Vladimir Putin är ett undantag och dök upp en timme för sent till ett möte med påven i Vatikanen förra veckan.
Bland journalister som arbetar i Kreml är Putins taktik välkänd. Att komma försent går tillbaka till hans tidigare presidentskap.
Och hittills är det ingen politisk ledare som gett upp och lämnat avsett möte.

Ryssland, Dagestan
2015-25 s 15-18
Ryssland har satt in sin starke man i Dagestan"
Fattigt, kaotiskt, hotat av islamistiska extremister.
Dagestan är den oroligaste republiken i norra Kaukasus. Missnöjd över det kaotiska tillståndet i stallerade Kreml för två år sedan en skoningslös karriärpolitiker till president. Resultatet innebär en tillnyktring. Förtroendet för statsmakten fortsätter dock att urholkas och bland gräsrötterna jäser.
Den ryska delrepubliken med 2,9 miljoner imvånare är anhängarna till salafismen, en ärkekonservativ, strängt moralisk version av islam en minoritet. Majoriteten bekänner sig till en modern variant av sufismen. Salafismen ökar emellertid särskilt bland de unga vars tillvaro präglas av fattigdom och brist på perspektiv. Salafistiska moskéer byggs med pengar från utlandet och sociala nätverk byggs, sharia domstolar upprättas.
Efter de två krigen i Tjetjenien flyttade terrorn i norra Kaukasus till Dagestan.
Den islamistiska rörelsen kämpar inte bara för ett kaukasiskt emirat och mot de ryska statsstrukturerna. Många muslimska ledare eftersträvar en dialog. Där finns många olika folk och språkgrupper. De största etniska grupperna består avarer, darginer, kumycket och lesginer. Ryssarna påstås utgöra högst 4 %. Mäktiga klaner och maffiagrupper kämpar om inflytande och de mest lönsamma affärerna.
IS vill driva bort "de otrogna" från norra Kaukasus.

Ryssland, Dagestan
2015-25 s 18
"Den ekonomiska krisen drabbar norra Kaukasus hårt"
Dagestan, norra Kaukasus största republik är en av de fattigaste inom Ryska Federationen". Arbetslösheten är allvarlig, förra året fick Dagestan till 70 % bistånd från Moskva.
Sedan detta års början har redan mer än 400 lokala företag gått i konkurs. Norra Kaukasus federation existerar sedan 1010. Utöver Dagestan ingår de ryska republikerna Ingushien, Kabardino-Balkarien, Karatshai-Tjerkessien, Nordossetien-Alanien,Tjetjenien och Stavropolregionen. Högste chef är Sergei Melikov.

FN, Nato, USA, Ryssland, Kärnvapen
2015-26 s 4-7
"Ett nytt kallt krig"
Amerikanska kärnvapen kan snart återvända till Europa.
Det har gått mer än tre decennier sedan d omfattande fredsdemonstrationerna intog Hofgarten i Bonn i början på 1980-talet. Då tågade omkring en halv miljon demonstranter in i stadens centrum, en kilometerlång samling människor strömmade genom stadens gator. Det var den största uppslutningen i Förbundsrepubliken Tysklands historia.
Washington talar åter igen om att stationera kärnvapen i Europa. Ryssland skruvar upp retoriken och européerna är bekymrade över att hamna mitt i ett nytt kallt krig.
Berlin oroar sig över att Europas återigen kan komma att bli skådeplats för en ny konfrontation mellan öst och väst. För Tysklands regering är möjligheterna till en eventuell kärnvapen upprustning en mardröm.
De västallierade har problem med att reda ut om Moskva verkligen har brutit med INF-avtalet vilket Ryssland kraftigt förnekar.
INF-avtalet (officiellt: Avtalet mellan USA och Sovjetunionen om att avskaffa medel- och kortdistansrobotar) är ett avtal slutet 8 december 1987 i Washington D.C., verkställt 1991, mellan Sovjetunionen och USA om kärnvapennedrustning genom att avskaffa medeldistansrobotar. INF står för Intermediate-Range Nuclear Forces. Avtalet ses ibland som början till slutet på kalla kriget.

Tyskland
2015-27 8-9
"Sprickan mellan politikerna och folket om Tysklands utrikespolitik"
Båda lägren bortser från realiteterna!
Tyskland bör ta ett större ansvar i världen. Det kräver tyska, europeiska och amerikanska politiker, men tyskarna i gemen är skeptiska: Är kriget i Ukraina verkligen ett krig? Vore det inte bättre om man kom överens med Ryssland? Och är det egentligen inte västvärlden - EU, USA, Nato - som är ansvarig för att den europeiska kontinenten hamnat i en frostig atmosfär?
Det har uppstått en spricka när det gäller frågan om hur man ska handskas med Grekland. EU själv tvivlar alltmer på sin egen popularitet än vad ukrainare, georgier och moldavier gör, som fortfarande betraktar EU som en eftersträvande liberal sammanslutning.
Att den tyska befolkningen i större utsträckning verkar vilja blicka inåt hotar den tyska utrikespolitiken. Modet att tala om de obehagliga sanningarna saknas.

Ryssland, Historia
2015-27 10-11
"Det kalla kriget - utan det roliga"
Vi är tillbaka i ett nytt kallt krig, men det saknar den ideologiska kraftmätning mellan öst och väst som den förra hade, vilket ibland tog sig komiska uttryck. Idag handlar det bara om pengar. När började det åter bli kyligt mellan väst och öst?
Vi avlossade det första skottet när vi expanderade Nato mot den ryska gränsen trots att Sovjetunionen upphört. Meddelandet till Moskva var att ni är alltid vår fiende. "Natos störtande av den libyska ledaren Muammar Gaddafi, den arabiska våren och gatuprotesterna i Moskva gjorde Vladimir Putin nervös".

2015-29 s 4-6
"Nu drabbas även Rysslands superrika elit"
President Vladimir Putin försöker lugna ryssarna med att rubeln är stabilare och att ekonomin håller på att återhämta sig, men de förmögna ryssarnas vräkiga villor säljs för kraftigt nedsatta priser.
Ryssland knäar under lågkonjunktur. Ekonomin är i gungning på grund av fallande oljepriser och de västerländska ekonomiska sanktionerna över Ukraina. Rubeln har rasat kraftigt, inflationen stiger snabbt och reallönerna krymper för första gången på flera år.
Alla köpvanor har ändrats, fetaosten kommer inte längre från Grekland, inget kött importeras längre från USA liksom de europeiska vinerna.

Ryssland, Storbritannien
2015-32 31
"Har toppspionens mördare äntligen avslöjats?"
En brittisk konsultfirma som fördjupat sig i mordfallet på den ryske spionen Aleksander Litvinenko i Londom har lyckats avslöja sanningen. Det anser åtminstone hans änka, Marina Litvinenko.
Hon säger att hennes man, som ofta högljutt kritiserade Kreml, dödades av ryska agenter med president Vladimir Putins goda minne.
Slutrapporten väntas offentliggöras vid årets slut.
Två ryska män är efterlysta av den brittiska polisen för att ha förgiftat Aleksander Litvinenko på Millennium Hotel i London den förste november 2006 genom att hälla det radioaktiva ämnet polonium-210, i hans te. Alexander Litvinenko dog tre veckor senare. Innan han dog anklagade han president Vladimir Putin för att vara direkt inblandad i förgiftningen.
Litvenenko arbetade inte bara för Rysslands säkerhetstjänst, han arbetade också för brittiska M16 när han mördades. Moskva vägrar att ha något med Litvinenkos död att att göra och de två misstänkta ryssarna vägrar erkänna att deförgiftat spionen.
Marina Litvinenko advokat anser att Ryssland är den enda plats som producerar det radioaktiva ämnet till en så hög kvalitet som det som dödade Alexander Litvinenko; mycket koncentrerat och rent.

" Alexander Litvinenko lawyer points finger at Putin as inquiry ends"

IS, terrorism, Ryssland, arabländerna
2015-33 9
"IS lanserar ryskspråkig propagandakanal"
Den militanta gruppen IS har trappat upp sina ryskspråkiga propagandainsatser, vilket är ytterligare ett tecken på att organisationen växer sig allt starkare i de postsovjetiska länderna.
Under senaste veckorna har en ny ryskspråkig avdelning, Furat Media, dykt upp med inlägg och filmer på Twitter, fr o m den 18 juni, Facebook och Tumblr-konton. Här har IS deklarerat att de inrättat en egen provins i norra Kaukasus, inne i själva Ryssland. Ett dussintals filmklipp finns att ladda ner från webbplatsen.
Föregångaren var FiSyria som startades 2013 av en grupp tjetjenska jihardister ledda av Omar al-Shishani (https://www.facebook.com/pages/Abu-Omar-al-Shishani/1398153660417103?fref=ts). Omar al-Shishani gick över till IS 2013, där han nu är militäfbefälhavare i Syrien.
Furats huvudsyfte är att rekrytera nya ryskspråkiga IS-krigare, både i Ryssland och de länder som tillhörde det forna Sovjetunionen, särskilt i Centralasien. Ett annat viktigt syfte är att bygga ideologiska broar mellan jihadisterna i Syrien och Irak, som kallas "bröderna i kalifatet" å ena sidan och de som fortfarande befinner sig i norra Kaukasus.

Furat Media, öppen grupp

Isis launches Russian-language propaganda channel
Islamic State's social media and video efforts have stepped up, part of a region-wide effort to sign up youths to fight take up the black flag. RFE/RL reports

2015-33 29
"Alla barn ska lära sig försvara Ryssland!"
Det finns många klubbar i Ryssland som ger barn mellan 5 och 17 år militär utbildning och undervisning i "rysk nationalism". Nu har den ryska regeringen bestämt sig för att skapa nya klubbar som riktar sig till barn mellan 1 och 6 år. Utbildningsdepartementet hoppas att de nya klubbarna ska öka antalet unga människor till de väpnade styrkorna och antalet ryssar som är stolta över sitt land.

Ryssland, Handel
2015-34 8
"Den förbjudna maten"
"Ät ryskt" - aktivister skrämmer restaurangägare. De arbetar på uppdrag av regeringen. De påstår att produkterna inte håller tillräckligt god kvalitet. Men skälet är naturligtvis att ge igen för att importen till EU har stoppats på grund av sanktioner mot Rysslands hantering av Krim och östra Ukraina.
Det letar efter förbjudna livsmedel från väst som lyckats smugglas in till livsmedelsaffärer och restauranger. Och denna smuggeltrafik är stor.

Ryssland, Syrien
2015-38 22-23
Ryssland ökar sin närvaro i Syrien"
Kremls inflytande skulle drastiskt minska om Bashar al-Assad faller.
Att tala om rysk intervention i Syrien vore för tidigt men Ryssland förstärker sim militära närvaro för att i nödfall skydda de viktiga hamnarna Tartus och Latafia.
Mest information om detta kommer från den ryska bloggaren Euslan Levijev som menar att Ryssland redan har stationerat flera hundra man i Syrien. Av särskilt intresse är en video på Youtube som visar en rysk pansarvagn typ BTR-82A.
Ännu föreligger dock inga tydliga bevis på att ryska soldater är direkt inbegripna i strid i Syrien. Bashar al-Assads trupper är på tillbakagång i landets nordvästra delar.

Israel, Ryssland, Syrien
2015-38 24
"Israel oroar sig över Rysslands roll i Syrien"
Ryssland misstänks för att sända marktrupper och stridshelikoptrar till de styrkor som är lojala med president Bashar al-Assad. Det huvudsakliga målet anses vara att inrätta en flygbas i det syriska regeringskontrollerade området runt Latakia.
Rysslands utrikesminister vill undvika en upprepning av det "libyska scenariet och vill därför ge ett större militärt stöd till den syriska presidentene om så önskas. Enligt uppgift ska Ryssland också sökt tillstånd för att få använda militärt luftrum genom Iran eftersom Bulgarien har vägrat att ge tillstånd till att landets luftrum används för ryskt militärflyg på väg till Syrien.

Ryssland
2015-39 22-23
"Däruppe i Kosmos fanns inte Gud. Där fanns Gagarin"
Under större delen av 1900-talet ersatte längtan efter att utforska rymden den traditionella religionen i Sovjetunionen. Vetenskapskulten spreds över landet fenom propaganda, inte predikan. Jurij Gagarin, den första människan i rymden, blev en ny Jesus, en man av folket och martyr som dog ung under mystiska omständigheter.
Stora monument byggdes och än i dag kallar experter åren 1960-1980 för en "kosmisk period" i sovjetisk arkitektur. Det sovjetiska rymdprogrammet presenterades som ett resultat av proletariatets hårda arbete.

2015-40 4-5
"Rysslands dubbla förhållande till Islam"
Tjugo miljoner muslimer lever i Ryssland men i Moskva finna bara sex moskéer. De utgör en sjundedel av befolkningen.
Stormoskéen i Moskva öppnas på nytt efter 10 års ombyggnad.
Majoriteten av mulimerna bekänner sig till en moderat sunnitisk islam. I Volga-regionen kan man tala om en kristen-muslimsk symbios. När det gäller de muslimska nordkaukasierna är det annorlunda. Där uppfattas muslimerna som terrorister. Man spelar på ett överdrivet hot från IS och legitimerar därmed en repressiv politik. Den ryskortodoxa kyrkan varnar för främmande värderingars skadliga inflytande.

2015-44 6-7
"Ryssland behåller sitt inflytande över stora delar av det tidigare Sovjetunionen"
Sedan Sovjetunionens fall har Rysslands internationella militäroperationer i princip bara varit inriktade emot grannländerna, de före detta sovjetrepublikerna. Det är ingripanden som förvärrar konflikter och som skapar varaktiga spända och instabila "frusna konfliktzoner" som ger Ryssland inflytande och gäckar dess motståndare och rivaler i väst.
Men i och med de pågående ryska operationen i Syrien återvänder Ryssland i vissa avseenden till sovjettidens ambitiösa militära åtgärder.

Kuba, Ryssland, USA
2015-44 8-9
"Ryssland och USA tävlar om Kubas gunst"
I oktober, för 53 år sedan, spelade Kuba med den unge Fidel Castro ut världens yvå supermakter mot varandra. Sovjet placerafe ut kärnvapen på ön, USA krävde att de skulle flyttas och allt slutade med att Castro fick ett löfte om att USA inte skulle invadera landet, och därmed kunde han säkra den kubanska revolutionens över levnad.
I dag godkänner Moskva ett lån på 1, 4 miljarder dollar till en förbättring av två kubanska kraftverk. Den kubanska pressen hyllar de ryska flygattackerna i Syrien.
Återigen gynnas Kuba av att två stormakter uppvaktar landet.

Nato, FN-Globalt, Ryssland
2015-45 12
"Nato bygger ut sitt missilförsvar"
Trots avtalet med Iran och Ryssland.
Missilförsvarssystemet Anti-Ballistic Missile handlar om att upptäcka och avvärja missilattacker innan de når europeiskt territorium och missilerna inriktas på avvärjningsförmåga och är inte utrustade med stridsspetsar. Nu planeras nya försvarssystem i Rumänien och Polen.
Officiellt riktas missilförsvaret inte mot något speciellt land men man har alltid haft hotet från iranska kärnvapenmissiler i åtanke. Men Moskva har under flera år kännt sig utmanade.

Ryssland, Turkiet, Historia
2015-49 10-11
"Man har bråkat i århundraden"
Relationerna mellan Ryssland och Turkiet är spända. Moskvas stöd till Bashar al-Assads regim i Syrien har förgrymmat Turkiet som i åratal krävt hans avgång. Rysslands kränkning av turkiskt luftrum fick Turkiet att skjuta ned ett ryskt stridsplan längs den turkisk-syriska gränsen.
Men konflikten mellan Ryssland och Turkiet är långtifrån ny, och dess konsekvenser har varit långtgående och vittomfattande. Under 1700- och 1800-talen utkämpade det expansionistiska ryska imperiet och osmanerna en lång rad krig. Den politiska ledningen i båda imperierna såg sig själva som civilisationens banérförare - osmanerna som islams högsäte, ryssarna som den ortodoxa kyrkans försvarare.

Ryssland, kultur, terrorism
2015-49 12-13
"De är lika farliga som IS"
Rättegången mot Jehovas vittnen i Ryssland.
Rädslan för religiöst militanta organisationer har medfört en lagstiftning som även drabbar religiösa grupper som är pacifistiska. Alexej Koptev riskerar sex års fängelse för att sprida propaganda för Jehovas vittnen. Han blev arresterad 2011. Vittnena anses lika farliga som IS ocn nynazisterna. Officiellt förbjöds Jehovas vittnen 2009 för att de uppviglade till religiöst hat genom att "propagera för sin religions exklusivitet och överlägsenhet".
- Jehovas vittnen måste följa lagen, säger Koptev, om den inte står i konflikt med Guds lag.

Serbien, Ryssland
2016-02 7
"Kroatiens och Serbiens 'kapprustning', tomma statskassor och drömmar om raketer"
Moskvas engagemang på Balkan ökar i samband med Montenegros förestående anslutning till Nato, Serbien är den sista möjliga allierade i regionen.
Det väckte stor uppståndelse i Serbien när Kroatiens försvarsministerium ansökte hos Pentagon i USA om att få 16 mobila raketartillerisystem av modell M-270 levererade.
Rysslands vicepresident Rogosin rekommenderar Serbien att satsa på militärstyrka och överlämnade ett luftvärnssystem av modell S-300 till den serbiska regeringschefen Aleksandar Vucic.

Syrien, Ryssland
2016-05 6-7
"Efter fyra månader har Rysslands attacker i Syrien varit en framgång för Moskva"
Fyra mpnader efter det att Ryssland inlett sina flyganfall i Syrien konstaterar Kreml att Moskvas största militära operation utomlands sedan Sovjetunionens fall varit framgångsrik. Med motiveringen att bekämpa internationell terrorism har president Vladimir Putin lyckats vända lyckan för de styrkor som är lojala mot Syriens president Bashar al-Assad.
Den ryska interventionen har kullkastat Obama-administrationens förslag till en förhandlingslösning som krävde att president Bashar al-Assad skulle lämna presidentposten.

Ryssland
2016-05 10
"Den ryska ubåtsaktiviteten är tillbaka på samma nivå som under kalla kriget"
Den ryska ubåtsflottan är tillbaka i Nordatlanten, och det med en sådan hängivenhet att Natos ubåtsbefäl pratar om "den högsta ubåtsaktiviteten från Rysslands sida sedan kalla kriget", enligt en högt uppsatt chef vid Nato, Clive Johnstone, viceamiral i den brittiska flottan. Han menar att det största problemet är bristen på öppenhet om Rysslands strategiska och operativa målsättningar. Ryssarna har inte bjudit in en enda Nato-representant till någon av övningarna under de senaste två åren - något som Nato regelbundet gör.

Ryssland, Historia, Religion
2016-06 26-28
"Ryskortodoxa kyrkan hindrar begravning av de sista av tsarfamiljens medlemmar"
Ända sedan kvarlevorna efter den sista tsaren, Nikolaj II, och merparten av hans familjemedlemmargrävdes upp vid en grusväg i Uralområdet för 25 år sedan , har utredare, historiker och överlevande familjemedlemmar från Romanovdynastin väntat på den dag då samtliga de mördades kejserliga personerna kan få vila i frid.
Kyrkan avfärdar de omfattande bevisen som samlats in. Kyrkon kanoniserade tsarfamiljen år 2000. Predident Putin har gått med på att låta kyrkan utreda fallet på obestämd tid.
Många tror att det skulle uppröra centrala grupper inom kyrkan. Om åktheten i de funna skeletten bekräftas retar de upp en konservativ, inhemsk grupp som tror att Sovjetmakten förfalskade begravningen.

Turkiet, Ryssland
2016-07 4-5
"Turkiets situation är farlig och till viss del självförvållad"
Turkiets nuvarande situation är en strategisk mardröm. Bomber exploderar i städerna, fiender inkräktar på gränserna och landets allianspartners tycks nonchalera deras krav.
Så sent som för fyra år sedan såg Turkiet ut att bli en av den arabiska vårens största segrerare, en nation på uppåygående som hyllades som modell av västvärlden och omfamnades av en region som sökte nya ledare och nya styrelseformer.
Men efter de misslyckade arabiska revolterna, skiftet i det geopolitiska landskapet och utvecklingen av det syriska kriget har allt gått upp i rök. "Det finns risk för ett krig mellan Turkiet och Ryssland", sedan nedskjutningen av ett ryskt flygplan i november 2015.

Ryssland
2016-07 10-11
"Krisen som Ryssland vek undan från kommer nu ifatt Putin"
Rysslands längste recession på 20 år innebär stora påfestningar för arbetsmarknaden. Förra året klarade företagen påfrestningarna genom lönesänkningar, deltidsanställningar och obetalda semestrar. Nu väljer de att i allt större utsträckning minska antalet arbetstillfällen när ekonomin går in i sitt andra recessionsår.
En undersökning utförd av Bloomberg visar att arbetslösheten har stigit från 5,2 % förra året till 6 % i januari, den högsta siffran sedan 2013.
De svaga oljepriserna har lett till ännu större ekonomiska påfrestningar eftersom de internationella sanktionerna fortsätter att begränsa landets åtkomst till den globala marknaden.

2016-09 10-11
"Hur kan man förstå Putins häpnadsväckande popularitet?"
Efter annekteringen av Krim blev Putin osårbar för en stor del av befolkningen. Putins militära kampanjer i Ukraina och Syrien gillas också av en stor del av befolkningen. Det är PR-kampanjerna i radion och TV som är grunden för hans popularitet.
"Stäng av teven, så försvinner populariteten på två månader", säger Michail Kasjanov, tidigare premiärminister, nu ledande oppositionspolitiker.

Ryssland, terrorism
2016-09 26-27
"En hämnd för Rysslands attacker i Syrien"
En barnflicka, Gulchekhra Bobokulova, som anklagas för att ha halshuggit en 4-årig rysk flicka har visat upp det avhuggna huvudet utanför en tunnelbanestation i Moskva. Hon säger att hon hämnats muslimerna som dödats under Rysslands flygattacker i Syrien.
Hon är 38 år och född i den huvudsakligen muslimska nationen Uzbekistan. "Putin har spillt blod, hans flygplan har bombat", säger hon. Och "att Allah beordrat" att hon skulle döda barnet.

"Nanny accused of beheading Moscow child cites revenge for Syria airstrikes"
https://www.washingtonpost.com/world/nanny-accused-of-beheading-moscow-child-cites-revenge-for-syria-airstrikes/2016/03/03/c8f83049-7236-42f1-a98c-e6d540b30f97_story.html

2016-10 14-15
"Före detta premiärminister varnar för statligt "valfusk""
Kan leda till revolution om oppositionen inte tillåts ställa upp i val.
När president Vladimir Putin förvereder sig för sitt svåraste val, mitt under Rysslands längts pågående konjunkturnedgång på 20 år, pressar Kreml oppositionsaktivister "som aldrig förr". Detta enligt Putins före detta premiärminister 2000 - 2004, Mikhail Kasyanov, vars parti Parnas bara fick 1 % i senaste undersökningen. Parnas måste få mer än 5 % av rösterna för att få platser i statsduman.
Valet är myndigheternas största prövning innan presidentvalet 2018 i vilket Putin kan gå till val för en fjärde mandatperiod. Hans personliga popularitetssiffror ligger kvar på över 80 %.

2016-10 22-23
"Man vet inte varför men de ska ha perfekta tänder"
Rysslands arméär på jakt efter duktiga delfiner till marinen - fem stycken för att vara exakt, med perfekta tänder som kan "avslöja motorljud".
Detta har startat nya spekulationer om att den ryska flottan tänker återuppliva sin delfinstridsenhet som under det kalla kriget tjänade som sovjetiska spioner, detektiver, räddare - och eventuellt som mördare. Delfinernas fantastiska skicklighet inom ljudnavigering och ekolokalisering gör att de lätt upptäcker minor och fartyg, de kan hitta förlorade dykare och simmare och upptäcka fientliga aktiviteter till havs och längs kusten.

USA, Ryssland, Media
2016-11 21
"Felöversättning charmade Trump"
En av dem är den mäktige ledaren av ett land som har världens näst största kärnvapenarsenal. Den andre är en hetsig amerikansk presidentkandidat som definitivt beundrar styrka, vilket uttryck den än tar sig. Romansen dem emellan började så lovande. Putin rapporterades ha sagt att Trump var "en mycket briljant person och utan tvekan begåvad" vilket dock var en felöversättning, inte "briljant" utan snarare "färgstark".
Men nu utmålas Putin som en skurk i Trumps reklamattack på Hillary Clinton. Videoklippet visar Putin med svart judobälte som slår ner en person till marken varefter man ser en maskerad IS-kämpe, vilket antyder att det här är USAs tuffaste motståndare.

Syrien, USA, Ryssland, Terrorism, IS
2016-14 24-25
"Jaktplan från Ryssland och USA i gemensamma attacker mot IS"
Jaktplan allierade med USA och Ryssland, som länge befunnit sig på motsatta sidor i det syriska inbördeskriget, riktar nu gemensamt in sig mot IS.
Sedan början av förra året har Iss territorium krympt med mer än en fjärdedel. IS inkomstkällor har satts under press på grund av de två ländernas gemensamma anfallen mot IS oljeanläggningar. En framgångsrik attack från de båda länderna kan bli avgörande för Europa som kämpar för att hitta lösningar på det ökande antalet terroristattacker och den största flyktingkrisen i Europa sedan andra världskriget.

Syrien, USA, Ryssland
2016-17 10-11
"Samarbetet mellan USA och Ryssland urholkas i takt med Syriens sönderfall"
Det har gått drygt två månader sedan USA och Ryssland enades om att tillsammans tvinga fram en partiell vapenvila i Syrien, men redan nu haltar samarbetet betänkligt, även när det gäller försöken att finna en långsiktig politisk lösning på inbördeskriget i Syrien.
Ryssland anklagade i förra veckan den amerikanska regeringen för att vara undfallande mot USAs regionala partners genom att ignorera att det finns terrorister inom de oppositionsstyrkor sombekämpar den syriske presidenten Bashar al-Assad.
USAs utrikesminister John F Kerry erkänner att " det har varit svårare än vi trodde att skilja de stridande parterna åt".

Ryssland, Polen
2016-17 19
"Putinvänligt motorcykelgäng nekas komma in i Polen - igen!"
För andra året i rad har Polen grusat förhoppningarna för det ryska Putinvänliga motorcykelgänget Nattvargarna. Motorcykelklubben ville fira 71 årsdagen av Sovjetunionens seger över Nazityskland i det stora patriotiska kriget 1951-45 genom att köra Röda Arméns väg över Östeuropa till Berlin. Men de polska myndigheterna nekade dem inträde i landet.
Motorklubben som har 5000 medlemmar, fick 2014-2015 en miljon dollar i stöd från Kreml för att fiansiera sina motorshower som omfattar genomarbetade historiska återskapanden av andra världskriget. Klubbens ordförande uttrycker öppet sin beundran för kommunistdiktatorn Josef Stalin.

FN/Nato, Polen, Ryssland
2016-20 5
"NATO bygger en missilsköld i Polen som skydd mot så kallade "skurkstater"
Ryssland reagerar starkast trots att ingen räknar in dem bland dessa.
Polen inleder byggande av den nordeuropeiska delen av USAs missilsköld. Samtidigt har Ryssland fördömt paraplyförsvaret och kallat det en aggressionshandling, till följd av att Rumänien nyligen aktiverade ett missilförsvarssystem söderut.
Nato förstärker närvaron i östra Europa efter det att Ryssland flyttat gränser i regionen.

Ryssland, Sport
2016-23 16-17
"Experter anlitas att tvätta smutsig byk"
Ryssland anlitar känd krishanterare för för att få bort dåligt rykte.
Ledningen för rysk idrott har till slut, efter att i månader ha kritiserat anklagelserna om osystematiskt, statligt sanktionerat dopningsfusk som politiskt motiverat förtal, krupit till korset och gjort en offenlig helomvändning. Landets idrottsledare har den senaste månaden slopat den sorts retorik som erinrar om det kalla kriget och gett uttryck för ärligt känd ånger i väntan på några avgörande beslut av globala idrottsorganisationer, som bestämmer huruvida ryska idrottare ska tillåtas delta i sommarens olympiska spel i Rio de Janeiro.
Den ryska regeringen har anlitat den New York-baserade PR-firman Burson-Matsteller som fungerar som rådgivare i frågor kopplade till Rysslands deltagande i sommarolympiaden i Rio de Janeiro.

Sport, Ryssland
2016-24 4-9
"Politik är viktigare än renhårighet", "Rena" idrottare uppgivna och ledsna.
Trots massor av bevis gjorde Antidopingsbyrån inget.
I december 2012 kom ett e-mail till Världens Antidopingsbyrån (WADA) från en rysk OS-deltagare, som bad om hjälp. Idrottskvinnan, diskuskastaren Darija Pistjalnikova, hade fyra månader tidigare vunnit en silvermedals i OS i London. Hon berättade att hon hade använt förbjudna medel på inrådan av ryska idrotts- och antidopingsmyndigheter och att hon hade information om att doping var satt i System i Ryssland. "Var snälla och utred hur det ligger till," vädjade hon till Wada i sitt e-mail, som var skrivet på engelska. "jag vill samarbeta med WADA", skrev hon också. Men Wada inledde ingen utredning alls. Den skickade e-mailet till det ryska friidrottsförbundet, dvs till de personer som låg bakom dopingprogrammet.
Först efter flera år av allt tydligare tecken på utbredd doping ingrep Wada och rekommenderade att det ryska friidrottslaget skulle bannlysas från internationella tävlingar. Internationella friidrottsförbundet (IAAF) bestämde för två veckor sedan att det ryska friidrottsförbundet förbjuds att delta i sommarens OS i Rio de Janeiro. En del kan dock få delta som oberoende deltagare om de kan bevisa att de är "rena".

Ryssland, Turkiet
2016-26 22-23
"Turkiets försök att bli sams med Ryssland, liksom med Israel alldeles nyligen, är en del av Ankaras satsning på att stärka sina relationer med så många som det går, i en region som skakas av det syriska inbördeskriget och shiitiska Irans ökade inflytande. Turkiet behöver reparera sina skadade relationer för att stärka den nationella säkerheten.
Kriget i Syrien har skapat en fristad för en terrorgrupp som upprepade gånger attackerat "mjuka" mål i Turkiet och hundratusentals syriska flyktingar har strömmat in i Turkiet.
Samtidigt har Iran befriats från flera år av ekonomiska sanktioner och internationell isolering och försöker nu att återställa sitt regionala ledarskap genom att pressa tillbaka sunnimuslimerna i Saudiarabien. Teheran har aktivt backat Bashar al-Assads regim i det syriska kriget och stödjer grupper i Jemen som strider mot saudierna.
Turkiets främsta motiv till försoning med Ryssland är att hindra Iran från att utvidga sitt inflytande i Mellanöstern.

Ryssland
2016-26 15
"Ryssland avskedar dussintals officerare i Östersjöregionen"
Ryssland har gjort en uppryckning och bytt ut toppofficerarna i Östersjöflottan. Som patrullerar i en region som har blivit den främsta vattendelaren mella Ryssland och väst. Officerarna har enligt uppgift gjorts sig skyldiga till "allvarliga brister i den militära träningen och den dagliga verksamheten". I april skadades en ubåt allvarligt och var när att sjunka efter att ha kolliderat med en polsk ubåt. Östersjöflottans högkvarter ligger i den ryska enklaven Kaliningrad.

2016-28 23
"Påhitt av Kreml eller verklig utmaning?"
Jurij A. Bugajev står i den djupa leran på en sumpig grässlätt mer än 640 mil hemifrån. Han inspekterar en ödemark, full av myggor, som ryska regeringen erbjuder till möjliga nybyggare genom landets moderna version av USAs Homestead Act, Homesteadlagen från 1862.
- Det här är inte direkt det jag såg framför mig, säger Bugajev, som har rest över sju tidszoner, från S:t Petersburg i Ryssland, för att utforska möjligheten att bosätta sig i landets
glesbefolkade, östligaste del - ett område med en yta på ungefär två tredjedelar av USAs storlek. De nio östligaste regionerna har bara 6,1 miljoner invånare, 4 % av befolkningen. Jurij A. Bugajev anser att detta är det enda sättet att skydda de ryska ödemarkerna från Kina. Men få ryssar delar hans entusiasm inför att nytt liv i vilda östern, som många förknippar med arbetsläger och straffångar.

Ryssland
2016-29 6-8
"Vi är smartare, starkare och mer beslutsamma"
Relationerna mellan Ryssland och Nato håller på att försämras. Kremls utrikespolitiska rådgivare, Sergej Karaganov, har pratat med Spiegel om risken för krig, Natos aggressiva politik och västvärldens oförmåga att förstå de ryska värderingarna. " Vad gör västvärlden? Inget annan än att kränka Ryssland". "Ryssland kommer aldrig någonsin att kriga på sitt eget territorium igen". "Vi vill ha status som stormakt. Vi kan tyvärr inte göra avkall på det". "Vi kan inte alls lita på er".

USA, Ryssland
2016-30 8-9
"Fientligheten mellan Putin och Clinton"
Will Englund, The Washington Post
När Hillary Clinton var USAs utrikesminister anklagade Rysslands president henne upprepade gånger för att hon blanade sig i Moskvas inre angelägenheter.
Om det är den ryska säkerhetstjänsten som ligger bakom Wikileaks avslöjanden, eller att de hackat e-postservern hos demokraternas partikommité, DNC, ser det onekligen ut som en hämnd från Kreml.

Sport, Brasilien, Ryssland
2016-30 29
"Mörk skugga över de olympiska spelen"
Enligt en rapport som World Anti-Doping Agency nyligen publicerat bedrev Rysslands regering en "systematisk ordning" för att tillföra det ryska laget prestationshöjande droger och dolde fusket, före, under och efter vinter-OS 2014, då Ryssland stod värd. Publiceringen följer en tidigare rapport från samma myndighet som dokumenterat omfattande dopning inom rysk friidrott.
Det etiskt skeva agerande av småpåvarna inom den internationella olympiska "rörelsen" kastar verkligen en mörk skugga över Rio-spelen. Detta på grund av att Moskvas sätt att undkomma den viktigaste redovisningsskyldigheten, det är ett hån mot de höga ideal som de olympiska spelen påstås stå för.

Ryssland, USA
2016-32 10-11
"Ryssar kanske föredrar Trump, men oförutsägbarheten oroar"
Är Donald Trump "vår man"?
Den frågan ställde Komsomolskaya Pravda, en ledande rysk tidning. Till sina läsare nyligen och summerade debatten som har fängslat och retat upp läsare från Washington till Moskva.
Många menar att en "nykomling" kan bli svårare att hantera: Inkonsekvent, oförutsägbar, med en benägenhet för att fatta subjektiva och känslomässiga beslut "som kan bli svåra att åtgärda i efterhand".

Ryssland, USA
2016-32 18-19
"Desinformation är makt i Putins värld"
För 15 år sedan, när Vladimir Putin hade varit president i några månader berättade han för Larry King på CNN att hans tidigare arbete som KGB-officer påminde mycket om ett journalistjobb. "Uppdragen liknar varandra i det att de gäller att samla information, sammanställa den och presentera den för beslutsfattare," sade Putin. Sedan dess har han visat sig vara en mästare på att med mediernas hjälp konsolidera sin makt i Ryssland och föra ett allt intensivare informationskrig mot västmakterna.
Den ryska säkerhetstjänstens hackande av Demokrateriska Nationalkommitténs e-post och därefter Wikileaks publicering av denna e-post bör alltså inte komma som en överraskning för amerikanerna. KGBs så kallade aktiva åtgärder - subversion, mediamanupulation, lögner och finansiering av vissa "freds"-organisationer - är kärnan i sovjetisk underrättelseverksamhet.

Ryssland
2016-33 4-5
"Vad har Putin för avsikter?"
Ryssland har genomfört en militär och retorisk upptrappning mot Ukraina, vilket har fått oroliga analytiker i väst att återigen leta efter ledträdar till president Vladimir Putins nästa drag. Det är tydligt att Putin har skärpt tonläget mot Ukraina för att hävda Ryssland som en global makt, även om landets ekonomi är mindra än Australiens.
Den ryska säkerhetstjänsten hävdar att man stoppat en terroristattack mot Krim, som varit understödd av den ukrainska regeringen. I samband med incidenten dödades två ryska soldater. Det är svårt att bedöma sanningshalten i dessa påståenden.

2016-34 4-5
"Flera Kremlkritiker har dött under mystiska omständigheter"
Den senaste, Vladimir Kara-Mueza, överlede visserligen men blev allvarligt förgiftad. Han är en oppostionsledare som tror sig ha blivit förgiftad av den ryska säkerhetstjänsten i Arligton, Virginia den 19 augusti."inom loppet av cirka 20 minuter gick jag från att känna mig het normal till galopperande hjärtslag, skyhögt blodtryck, jag svettades och kräkdes flera gånger och sedan svimmade jag", säger Kara Murza. När han vaknade upp efter en vecka i koma, berättade hans läkare att han fått i sig gift av något slag.
Mystiska dödsfall och incidenter har fått vissa oppositionell att bli oroliga för att politiska mord åter används i Rysslands säkerhetspolitik.
Han var på resa i USA för att utvidga de ekonomiska sanktionerna mot den ryska regeringen, under lagen som kallas Magnitskijlagen.
Ur Kremls perspektiv kan Vladimir Kara-Muezas beteende i Washington betraktas som ett skamlöst svek, ett förräderi mot sitt hemland.

Ryssland, Kultur
2016-35 16-18
"Moskva krossar kulturuppror"
Perm, en rysk landsortsstad i Västra Sibirien, präglas idag av vad den var tänkt att vara vid det här laget, men inte är. Stade skulle ha haft ett nytt elegant operahus, ritat av den brittiska arkitekten David Chipperfield, ett framstående museum för modern konst i en renoverad historisk byggnad och ett galleri för lokala träskulpturer - em ståtlig vit kub vid Kamafloden.
Muséet ligger på statligt ägd mark och grundades av lokala historiker, men nyligen blev dessa av med verksamheten genom vad de kallar för ett juridiskt övergrepp från regeringens sida. Den elitistiska västerländska kulturen hade infekterat hans stad "som pesten" menade den regionala kulturministerna Igor A. Gladnev. Symbolen för framsteg buttys mot symbolen för det förflutna.

Ryssland, terrorism
2016-35 30
"Smugglare renoverade för gropig smuggelväg med egna pengar"
De ryska smugglarna var uppenbarligen så bestörta av den dåliga kvaliteten på vägarna längs deras smygelrutt så att de tog på sig ansvaret att reparera och förbättra dem.
Detta enligt den ryska nyhetsbyrån TASS. Vägen som förbinder Ryssland med Vitryssland, brukar användas för att undvika gränskontroller. Under det senaste året har smugglare kraftigt ökat sina leveranser från Vitryssland till Ryssland, pga importförbudet mot livsmedel från EU som infördes av Ryssland förra året. Vägen har nu satts under bevakning.

Ukraina, Ryssland
2016-37 12-17
"Nadija Savtjenko angriper Ukrainas politiska elit"
När den ukrainska helikopterpiloten Nadija Savatjenko, 35, släpptes från det ryska fängelset firades hon som en hjälte. Hon tillfångatogs först av proryska separatister i östra Ukraina och förflyttades sedan till Ryssland. Nu skaffar hon sig fiender genom att gå till attack mot landets politiska elit.Savtjenko har framför allt manat den ukrainska regeringen till att anstränga sig mer för att få de ukrainska krigsfångarna frisläppta. Familjerna till de soldaterna som hålls fångna av proryska separatister har demonstrerat utanför presidentpalatset i flera månader men det har gjorts mycket litet för att hjälpa dem.
Hon har fått hjälp av den fd ukrainska premiärministern Julia Tymosjenko som placerade hennes namn högst upp på partiet Fäderneslandsförbundets vallista.

USA, Ryssland
2016-38 16-18
"Inte sedan kalla kriget har USAs spioneri mot Ryssland varit så stort"
USAs underrättelsetjänster ökar spionaget mot Ryssland och det i sen störsra omfattningen någonsin sedan slutet av kalla kriget, uppger amerikanska tjänstemän. Mobiliseringen involverar hemliga CIA-agenter, NSA (National Security Agency), cyber-kapacitet, satellitsystem och andra underrättelsetillgångar. Under de senaste åren har USA överraskats av Moskvas aggressioner, som bland annat har inbegripit annekteringen av Krim, ingripandet i Syrien och den misstänkta inblandningen i hackerattacken mot USA och Europa. Enligt de senaste direktiven från Vita Huset och spionmyndigheten Office of the Director of National Intelligence (ODNI) har Ryssland flyttats upp på prioriteringslistan - för första gången sedan Sovjetunionens kollaps.
Tidigare UD-tjänstemän säger att Putins mål - att stärka landets ställning som internationell rival till USA, att destabilisera västerländska stater som bestrider detta mål och att ständigt testa hur långt Moskva kan gå i sina provokationer innan motståndarna reagerar.

2016-40 7-9
"Fotgängare i Moskva följer trafikreglerna strikt"
Den vanligtvis trafikerade gatan i Mosva var tom på både bilar och poliser när när ett lätt duggregn övergick i ösregn. Men i en stad, där trafikregler förr brukade anses vara frivilliga, höll sig ett dussintal fotgängare på trottoaren. De väntade lydigt i regnet medan trafikljuset vid övergångsstället räknade ner de 160 sekunder som man behöver vänta, innan man fpr korsa gatan. Respekten för trafikljusen har ökat sedan 1990-talet, ett årtionde som präglades av olydnad och stärkande. Mycket har förändrats sedan president Vladimir Putin tog över makten 1999. Putins handplockade borgmästare för Moskva. Sergej Sobjanins järn styre har lett till en utveckling av dett vänligare och mer laglydigt samhälle. Folk har blivit mer laglydiga eftersom de nu respekterar sig själva och varandra och inte på grund av att de är rädda för straff.
"Under Jeltsin var allt kaotiskt. Han var full hela tiden och ingen följde reglerna".

2016-42 8-9
"Vladimir älskar det civila samhället - så länge han kontrollerar det."
(Analys i Washington Post av Olesya Zakharova)
Den ryska regeringen har de senaste åren ökat pressen på Icke-statliga organisationer, s k NGOs. Många har stämplats som utländska agenter - dvs bedragare som verkar för Rysslands fienders intressen. Men samtidigt har det kommit nya statliga program avsedda att gynna det ryska civilsamhället som skatteförmåner för frivilligorganisationer. Dessa ges till de "socialt orienterade" organisationerna som inte ses som ett hot av regeringen. Det förväntas av dem en ovillkorlig lojalitet och och att de underkastar sig regeringens politik.

Ryssland, turism, historia, Abchazien
2016-43 9-11
"Tidsresa till sovjets riviera där turister ersätter partpampar"
Restaurangen på Amra International i Gagra, Georgien på Sovjets riviera är återigen ett turistmål. Detta efter en lång nedgångsperiod som startade med Sovjets kollaps och fortsatte uner ett brutalt separatistkrig längs Georgiens kust vid Svarta havet. De flesta gästerna är ryssar som kommer för sol, vacker natur, låga priser - och minnen.
Abchazien erbjuder ryssarna en tidsresa till den sovjetiska arkitektturen som till stor del står orörd.
Servicen är förfärlig men de 240 rummen, som har målats om har varit fullbokade hela sommaren i år. Pengar från turismen är "lokomotivet" för Abchazien - ett kvasiland vars existens enbart Ryssland och tre andra länder (Nicaragua, Venezuela och Nauru) erkänner.
I år förväntas 1,5 miljoner besöka landet, jämfört med 92 000 för tio år sedan.

2016-44 10-11
"Rysslands egen Assange avslöjar Putin-kretsens lyxliv"
Vladimir Putin har fått erfara att pinsamma läckor går åt båda håll. Konflikter i Putins inre krets har de senaste månaderna lett till en rad avslöjanden, som har kastat ljus på Kremls privata förehavanden - något som Hillary Clinton har fått uthärda i och med publiceringen av tusentals mejl som USA hävdar är ett resultat av ryska hackare.
Antikorruptions aktivisten Aleksej Navalnyj har blivit en kanal för rivaliserande falanger att avslöja smutsiga detaljer om varandra i syfte att behålla sin makt.
Sedan 2011 då Navalnyi försökte använda sin popularitet som kontroversiell aktieägare i statligt ägda företag som Gazprom och Transneft, för att göra politisk karriär, har han fängslats flera gånger.
Navalnyi hyllas av sina anhängare i hemlandet som en rysk Julian Assange, Wikileaks grundare som plågar Clintons kampanj inför presidentvalet i USA.

Handel, Kina, Ryssland
2016-45 15
"Kina samarbetar med Ryssland för att konkurrera med Airbus och Boeing"
Redan innan det kinesisktillverkade C919-flygplanet, med en mittgång, har börjat flyga, planerar Kina att inom tio år producera större flygplan. Kina har avslöjat sina planer på att tillverka ett flygplan med dubbla mittgångar som ska kunna flyga en sträcka på 12000 km.
Samtidigt har C919s jungfrufärd senarelagts minst två gånger sedan 2014.

Ryssland
2016-45 16-17
"Putin vill lagstifta om en 'nationell idé'"
Några av Vladimir Putins problem inför den nationella helgdagen; en internationell dragkamp om ett medeltida helgon, en ökänd revolution som han helst skulle vilja att ingen kom ihåg och massor av arga män som krävde att han skulle fängslas.
Putin har ett svåprt jobb som innebär att hålla ihop ett gigantiskt, multietniskt land med 140 miljoner människor. Efter 25 år av postsovjetisk exiastens kämpar han fortfarande med att försöka hitta ett gemensamt budskap att samla folket kring. Efter många försök har han nu fastnat för "patriotism".

Ukraina, USA, Ryssland
2016-47 4-5
"Kiev försöker hålla god min"
Ukrainarna känner sig som förlorare i det amerikanska presidentvalet"
Vitalij Sytj, redaktör för den ukrainska veckotidskriften Novoje Vrenija, hade bara tecknat porträtt av en av kandidaterna i det amerikanska presidentvalet, Hillaty Clinton. Artikeln skulle publiceras så fort som resultaten hade kommit in från det som, enligt Sytj, var det mest uppmärksammade amerikanska valet någonsin i Ukraina. Men nu blev rubriken "Amerika gjorde en tabbe!"
Trump och Ukrainas president Petro Porosjenko samtalade för första gången sex dagar efter valet, och den ukrainaska regeringen hoppas kunna arrangera ett personligt möte med Trump i februari då Ukraina innehar ordförandeposten i FNs säkerhetsråd i New York. Den ukrainaska regeringen hoppas kunna dämpa oron efter Ukrainas "värdighetsrevolution" som störtade Janukovitjs regering.

Ryssland, IT
2016-47 23
"Majoritet av ryssar vill ha censur på nätet"
Sextio procent av ryssarna tror att censur av Internet - i synnerhet förbud mot vissa webbplatser och material - är nödvändigt, enligt en ny undersökning. Bara 25 % motsatte sig idén, resten av de tillfrågade visste inte eller avböjde att svara.
Allmänt tycks ryssarna vara ganska skeptiska till Internet. Opinionsinstitutet Levada fann att 51 % inte tror att Internet kan ersätta tidningar, radio och TV, ungefär samma siffra som när frågan ställdes senast, år 2006. Rysslands president Vladimir Putin har sagt att landet inte har någon laglig rätt att förbjuda webbplatser. Men det finns tecken på att landet kan komma att ompröva sin inställning. Kontakter har tagits med Kina för att träffa arkitekterna av landets ökända "stora brandvägg".

Ryssland, Handel
2016-48 4-5
"Tillbaka på banan?"
Outins krympta ekonomi lockar utländska investerare. Redan för det amerikanska presidentvalet väcktes ett hopp om varmare relationer med Kreml och några stora bolag i väst har satsat på att Rysslands ekonomi snart ska vara tillbaka på banan.
Stora återförsäljare som svenska IKEA och franska Leroy Merlin har börjat pumpa in flera miljarder dollar i nya butiker och febriker. De räknar med att Rysslands konsumenter ska börja vakna upp från sitt viloläge efter två år av recession. Pfizer bygger en ny läkemedelsfabrik medan Mars Inc. Expanderar sin anläggningar förproduktion av tuggummi och sällskapsdjur.
Rubelns stora fall har sänkt produktionskostnaderna rejält. Billigare i dag i Ryssland än i Kina.
Men fortfarande är den legendariska lokala byråkratin ett stort problem.

Historia, Ryssland
2016-48 14
"Människorättsgrupp namnger 40 000 av Stalines hemliga poliser"
En rysk människorättsgrupp har gjort tillgänglig en databas som innehåller personlig informormation om nästan 40 000 medlemmar i den ökända säkerhetsstyrkan som utförde den sovjetiska diktatorn Joseph Stalins utrensningar. De kastar därmed ljus över en fasansfull historia, som Kreml hade föredragit att den blivit dold.
Dokument som hämtats ur journaler från Stalins säkerhets styrkor (NKVD) har publicerats på människorättsgruppen Memorials webbsida. Där namnges för första gången de som utförde 700 000 avrättningar under "Den stora terrorn" 1935-1939.
Under de tre decennierna av Stalins styre fängslades eller dödades miljontals människor, men den totalitära sovjetstaten höll utrensningarna hemliga även efter Stalins död 1953.
Närmare uppgifter om utrensningarna, då ledare i kommunistpartiet och vanliga medlemmar blev summariskt prövade och dömda, ofta på falska anklagelser, har raderats ur skolböckerna och det offentliga samtalet.

Olja, Handel, Ryssland, Saudiarabien, OPEC
2016-49 8-10
"Oljeländernas avtal om att minska produktionen hängde på ett nattligt telefonsamtal"
Efter månader av sammanträden överallt från Doha till Moskva blev det ett telefonsamtal klockan två på natten mellan två av den globala oljeindustrins mäktigaste män som bröt dödläget i förhandlingarna. Ryssland lovade att frysa sin produktion och att stå för halva den produktionsminskning som OPEC ville att de oljeproducerande länderna utanför OPEC skulle bidra med. I gengäld lovade OPEC att minska den sammanlagda produktionen med 1,2 miljoner fat per dag. Därefter steg oljepriset med över 15 % till drygt 50 dollar per fat.

Ryssland, Media
2016-50 10-11
"Jag sysslar inte med Kreml-propaganda"
Pavel Koshkin vill att du ska veta att han inte sysslar med Kreml-propaganda. Visst Koshkin är cchefredaktör för en tidninga som finansieras av den ryska regeringen. Visst, han arbetar på en redaktion som ligger i samma byggnad som det stora huvudkontoret för regeringens officiella tidning. Och visst, en del av artiklarna som han publicerar stöder ryska ledares positioner.
Han gör det i ett land med en mediemiljö som Freedom House rankar som "ofritt" och Reportrar utan Gränser beskriver som en kvävande atmosfär för oberoende journalister.
Tidskriften Russia Direct lanserades 2013 och vänder sig till en läsekrets utanför Ryssland som är intresserad av frågor som rör landet och dess relation mmed omvärlden.

Syrien, Turkiet, Ryssland
2016-50 15-17
"Dödens fält vid gränsen mellan Syrien och Turkiet"
President Assad och Ryssland förstör Aleppo, och tiotusentals syrier har lämnat staden för att söka trygghet i Turkiet. Diktatorn Bashar al-Assad har med Rysslands och Irans hjälp intensifierat bombkriget mot Syriens civilbefolkning. Men Turkiet har under stark press från Europa stängt sin gräns mot Syrien. Många av dem som ändå försöker ta sig över gränsen överlever inte.
En tre meter hög cementbarriär löper flera hundra meter och hindrar flyktingar att ta sig in i Turkiet.
Angela Merkel litar på att Erdogan håller flyktingarna borta från Europa - det verkar inte spela någon roll hur han gör det.

Ryssland, USA
2016-50 20-21
"CIA fastslår rysk inblandning i presidentvalet. Ingen reaktion från Trump - ännu!"
Den tillträdande presidenten har hånat en CIA-rapport som påstår att ryska agenter agerat i det amerikanska presidentvalet för att hjälpa honom att vinna. Washington Post rapporterade nyligen att CIA slagit fast att Ryssland varit inblandat i presidentvalet. De påstår att personer med nära band till den ryska regeringen några veckor före valet levererade tusentals hackade e-postmeddelande från Demokraternas nationell kommitté, bland annat från Hillary Clintons kampanjordförande till Wikileaks.
Trump å sin sida hävdar att CIA tidigare gjort felaktiga bedömningar om Iraks massförstörelsevapen och därför inte är att lita på.

Turkiet, Ryssland, terrorism
2016-51 14-15
"Erdogan står inför en kris efter mordet på ryska ambassadören"
Både turkiska och ryska tjänstemän kallar mordet på den ryska ambassadören Andrey Karlov på en konstutställning i Ankara för en "terroristattack". Karlov sköts i ryggen av en beväpnad man som fortsatte att skrika jihadistiska slagord, enligt rapporter.
Turkiet krävde tidigare alo-Assads avgång men har blivit tvungen att justera sin position. Al-Assad-regimen vägrar att lämna sin plats och syrisk-kurdiska fraktioner har tänt gnistor hos Turkiets otåliga kurdiska minoritet. Erdogam står inför en besvärlig geopolitisk situation. Turkiets relationer med västvärlden är dåliga, och han kommer att bli tvungen att göra eftergifter till Ryssland efter mordet på den ryska ambassadören. Kanske tvingas Turkiet att verka till att göra det möjligt för al-Assads allierade i Moskva och Teheran att forma Syriens framtid.

Ukraina, Ryssland
2017-01 13
"Efter nästan tre år av krig och cirka 10 000 dödade dominerar Rysslands militära ingripande alla aspekter av det politiska livet i Ukraina"
Donald Trumps uttalade beundran för Rysslands militära ingripande skrämmer Kiev, liksom rykten om att USA kan komma att besluta om att skrota sanktionerna mot Ryssland. Ryssland är nära två av sina mål i Ukraina-komflikten: upprättandet av permanenta proryska politiska enheter i östra Ukraina.
Över hela Ukraina växer besvikelsen över de ledare som fördes till makten av demonstrationerna på Maidantorget i början av 2014, men som nu i allt högre grad liknar de korrumperade oliggarkerna som då kastades ut. Den nye presidenten Petro Porosjenko problem kan förvärras om tidiga parlamentsval hålls 2017, då pro-ryska partier kan vinna mark.

Historia
2017-01 23
"Bara socialister kvar på revolutionens 100-årsdag"
Hur sovjeterna år 1960 föreställde sig år 2017, hundraårsjubileet av bolsjvikernas revolution 1917. Människor kan flyga till stjärnorna och utnyttja energin i jordens kärna. Mänskligheten har kommit på hur man kontrollerar vädret. Man kan resa till stjärnorna i rymdskepp - Alfa Centauri är ett populärt resmål.
Och vad har hänt med imperialisterna? Oroa er inte: Det fåtal som fortfarande är kvar har drivits bort till en avlägsen ö i Stilla havet.
Så ser det ut enligt ett sovjetiskt bildband från 1960 som lades ut på internet runt nyår av ST Petersburg-bon Sergej Pozdnjakov.
Bildbandet har titeln "År 2017" och beskriver en dag i en pojkes liv.

Ryssland, Media
2017-02 12-13
"Om Russia today är Moskvas propagandamaskin sköter man inte jobbet särskilt bra"
RT når inte alls ut till se stor mängder tittare i USA som de påstås göra. Och det är inte heller så många som ser programmet. Dessutom är RTs största hits inte nyheter om det amerikanska valet utan inslag om dramatiska vädermönster eller människor som gör galna saker. "Publiken är extremt liten" - när det gäller nyhetsklipp om ryska eller västerländska politiker eller de som presenterar Vladimir Putin - menar Ellen Mickiewicz på Duke University som är expert på ryska medier ock särskilt RT.

Ryssland, USA
2017-02 14-15
"Glädjen avtar i Moskva efter kritiska kommentarer"
Ryssland ställer om sina förväntningar på en omstart i relationerna med USA. Det var inte länge sedan somRysslands etablissemang gladdes åt Donald Trumps valseger. Men entusiasmen har svalnat drastiskt till följd av de dåliga nyheterna från Washington.
Trum meddelade t ex att han delar underrättelsetjänstens slutsats om att Ryssland utförde hackningen av Demokratiska partiet under förra årets valkampanj. Det följde skrämmande rapporter om att ryska säkerhetstjänster har känsliga uppgifter om Donald Trump. Moskva avfärdade allt. Ryssland vill ha lägre förväntningar på de framtida relationerna med USA eftersom man inte vill bli besviken. Ryssland förväntar sig inga förmåner från den 45e amerikanske presidenten.

Ryssland
2017-03 14-15
"I Moskva växer förhoppningarna om bättre relationer med USA"
Kalla det Trumomani. Eller Trumpofrenesi. Eller någon av alla andra Trumpismer som har dykt upp i Ryssland där man spänt har inväntat Donald Trumps inträde i Vita Huset.
Ryssarna är tokiga i Trump, och det beror inte bara på att president Vladimir Putin och hans regering har beskrivit Barack Obamas presidentskap som en enda, lång katastrofal övening i ryssofobi, ett budskap som Rysslands statligt kontrollerade relevision har hjälpt till att sprida i månader.
"Trumpomanin har hela landet i sitt grepp: medierna, politikerna, analytikerna, astrologerna och hemmafruarna; ingen förmår lugn ner sig och sköta sina egna affärer", skrev Gennadij gudkov på sin facebooksida. Han är överste i underrättelsebyrån FSBs reserv.
Dmitrij Kiselijov ägnade större delen av sin TV-show förra söndagen åt att förtala Barrack Obama som en av världshistoriens sämsta ledare.

Ryssland
2017-04 22-23
"Rysslands konsumtionsmönster stämmer inte överens med verkligheten"
Den ryska konsumentefterfrågan minskade kraftigt i samband med en recession. Detta kommer att ta tid att förändra. Hushållen fortsätter att vara sparsamma samtidigt som rubelns värde kraftigt stiger och en historiskt låg inflattonstakt stärker köpkraften.

Ryssland, EU
2017-06 10-11
"Håller Europa på att ge vika för Rysslands gasledning?"
EU tycks ha mildrat sin ståndpunkt om den kontroversiella ryska gasledningen, trots försöket att minska beroendet av rysk gas. Den förändrade hållningen kommer sannolikt att möta motstånd i Washington.
Sverige har släppt sina invändningar mot Grazproms begäran att använda svenska hamnar under byggtiden. Tyskland har försvarat projektet mot det hårda motståndet från andra EU-länder, särskilt Polen, med argumenten att det skulle spara pengar och minska utsläppen.

Holland, Ryssland
2017-07 8-10
"Rysk påverkan i folkomröstning i Nederländerna"
Vänsterledamoten Harry van Bommel i det holländska parlamenet, tog hjälp av kampanjmedarbetare som var duktiga på att övertyga väljarna att de skulle säga nej till handelsavtalet med Ukraina. Hans "ukrainska team" bestod av glada emigranter, vars sympatier låg hos Ryssland. De mest aktiva medlemmarna i hans team kom i själva verket från Ryssland eller från rysktalande regioner i Ukraina och företrädde Kremls linje.

Ryssland, Finland, Media
2017-09 12-14
"Varför lyckas Finland skydda sig mot Putins informationskrigföring?"
Europeiska underrättelsetjänster har varnat för att Ryssland kan komma att försöka påverka i valen under 2017 genom målinriktad desinformation och propaganda något som de verkar ha gjort under det amerikanska presidentvalet.
Det bästa försvaret verkar Finland ha. Helsingfors att man har verktygen för att effektivt kunna försvara sig mot de ryska informationsattackerna. Finska tjänstemän säger att det offentliga skolsystemet, en omfattande regeringsstrategi och deras långa historia av att balansera Ryssland bidrar till att landet kan avleda propaganda och desinformation.
Initiativet inleddes i oktober 2015 då Finlands president Niinistö erkände att informationskrigföring är ett hot mot Finland. Det är allvarligt, lika allvarligt som krig. Det är varje medborgares plikt att bekämpa det.
Finnarna är välutbildade och därmed mycket motståndskraftiga mot informationskrigföring.

Tyskland, Ryssland
2017-10 6-8
"Europas öde står på spel"
Merkel, 62. Är Europas obestridde ledare, trött men beslutsam, den sege försvararen av EU och västvärldens liberala värderingar. Putin, 64, är en mordern rysk tsar som vill splittra Europa och den liberala ordningen i väst. Han har överlevt George W. Bush och Barack Obama i USA, Cameron, Chirac Sarkozy i Europa.
Den nya geopolitiska dynamiken kpmmer att bli synlig när Merkel besöker Vita huset för sitt första möte med Donald Trump. Putin har i sin tur bjufit in den tyska kanslern till Moskva, inom en snar framtid. Det är ett pokerspel mellan två outgrunliga spelare som har en lång historia - och en ny, outgrundlig tredje deltagare.

Ryssland, Media
2017-10 14-16
"R7 är hjärtat i en väloljad propagandamaskin"
Frågan är om den ryska TV-kanalen påminner mest om BBC eller KGB?
Den ryska TV-kanalen och webbsidan, som förr kallades Russia Today och nu heter RT, har nyhetsredaktion och studior i supermoderna och rymliga lokaler med spektakulär utsikt över Themsem och London Eye. Och RTs Londonchef, Nikolaj A Bogatjikhin, påpekar skämtsamt att man här från 16:e våningen, har uppsikt över MI5 och MI6", Storbritanniens underrättelsetjänster för inrikes respektive utrikes ärenden.
Ryssland insisterar på att RT är ett vanligt globalt nätverk jämförbart med BBC eller France 24. Många västländer betraktar RT som hjärtat i en smart, ofta dolfddesinformationskampanj som syftar till att så tvivel hos demokratiska institutioner och destabilisera väst.
https://www.rt.com/

USA, Ryssland
2017-13 24-25
"Ryssar i Washington roas inte längre av spionskämt"
Våren 2017 är kanske inte den bästa tiden att vara ryss i Washington. Den enorma mångden nyheter om hur Kreml ska ha blandat sig i den amerikanska valprocessen. Förra året har blivit överväldigande för många av huvudstadens invånare med anknytning till Ryssland. Hackningsanklagelserna, som har åtföljts av en uppsjö av rubriker, är på en nivå som inte har setts sedan innan Sovjets kollaps 1991, enligt observatörer.
Mediahysterin kring Ryssland har gjort människor känsliga och vissa personer känner sig inte bekväma om att prata öppet.

Ryssland
2017-14 9-13
"Nationellt uppvaknande"
Aleksej Navalnyj skakar om ett slumrande Ryssland. Antikorruptionsdemonstrationer som till stor del leds av oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj, har brutit ut runt om i landet.
En ny generation ryssar har plötsligt vaknat upp och gett sig ut på gatorna för att protestera mot korruptionen i landet. Rörelsens idol är Aleksej Navalnyj, som kan komma att utgöra ett hot mot Vladimir Putin - om han inte fängslas innan dess.
En våg av protester bröt ut i 82 städer runt om i landet onsdagen den 26 mars från Vladivostok till S:t Petersburg.

Ryssland
2017-16 12-13
"Tusentals arga lastbilsförare"
Tusentals lastbildförare i Ryssland protesterar mot ett privat vägtullsystem, som drivs av en vän till Rysslands president Vladimir Putin. Avgiften, säger lastbilsförarna, minskar deras redan magra inkomster. Lastbilsförarna protesterar mot "Platon", ett vägtullssystem som avgiftsbelägger tunga lastbilar per kilometer.

Ryssland, USA
2017-18 14-15
"Ryssland känner sig nonchalerat av Trump"
Efter Trumps seger i presidentvalet var Kremls förväntningar stora på att bli Trump-regeringens främsta utländska samarbetspartner. Men Putin har fått nöja sig med tre ynkliga telefonsamtal. Det ryska ledarskapet känner sig nonchalerade. Med interventioner i Ukraina och senast i Syrien ville Putin bevisa att Ryssland var tillbaka på den globala arenan som en oumbärlig jämlike med USA i utrikesfrågor, precis som under Sovjettiden.
Många uttalanden från höga politiker i kretsen kring Trump har emellertid starkt dämpat Rysslands förhoppningar på att nå storslagna uppgörelser i globala frågor med Washington.
Även Tysklands förbundskansler Angela Merkel var inte så trevlig under presskonferensen som hon höll tillsammans med Putin. Hon ifrågasatte åtalen mot "icke-statliga organisationer", homosexuella och religiösa grupper.

Ryssland, Cypern
2017-19 6-8
"Cypriotiska EU-pass attraherar rika ryssar"
I staden Limassoö på Cypern finns det fler butiksskyltar på kyrilliska än på grekiska. Yachter med ryska namn ligger förtöjda i den nybyggda hamnan. Och bredvid radiostationen Russkaja Volnas kontor ligger flera restauranger som serverar pelmeni och vodka.
Ryssar och deras pengar flockas till detta Moskva-vid-Medelhavet, vilket har fått det lilla EU-landet att blomstra.
Det började med att regeringen effektiviserade sitt pass-i-utbyte-mot-pengar-progem i syfte att hjälpa upp ekonomin efter bankkollapsen och recessionen. Nu kan utlänningar bli medborgare på mindre än sex månader om de investerar minst 2 miljoner euro i cypriotiska fastigheter eller 2,5 miljoner i statsoblikationer eller företag. Detta har lett till en 25 % ökning av öns årliga intäkter. Medborgarskapet ger också en guldbiljett till EU.

Ryssland, Centralasien, Terrorism
2017-19 14-16
"Centralasien har blivit en ny måltavla i Rysslands jakt på IS-terrorister"
På TV får tittarna möta en ny fiende i Rysslands kamp mot terrorismen: migrantarbetare från Centralasien. Alla misstänkta för förra månadens bombning i S:t Petersburgs tunnelbana kommer från företrädesvis muslimska, konfliktdrabbade forna sovjetrepubliker i Centralasien, varifrån tusentals personer har rest för att ansluta sig till IS.
Nu när "kalifatet" håller på att falla sönder och de militanta islamisterna återvänder från Mellanöstern, oroar sig Moskva för att de ska resa till Ryssland och infiltrera muslimska ekonomiska migranter. Invånare i Kirgizistan, hem åt misstänkta för förra månadens bombning, kan resa in till Ryssland utan visum liksom Tadzjikistans och Uzbekistans invånare. Dess länder möts i Ferganadalen, en instabil region där strikta former av islam har vuxit i popularitet och hundratals migranter har anslutit sig till IS.

USA, Ryssland
2017-20 8-9
"Putin erbjuder USA en utskrift av Trumps avslöjanden"
För att på sitt sedvanligt störande sätt hävda sig utomlands har president Vladimir Putin lagt sig i konflikten om president Donald Trumps avslöjanden av sekretessbelagd information till ryska diplomater och förklarat att inget hemligt har förmedlats och att han kan bevisa det. Han säger sig ha en utskrift av mötet mellan Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov och USAs Washington ambassadör Sergej Kisljak i Vita Huset.
Målet är att visa det ryska systemets överlögsenhet, där stora beslut kan fattas snabbt och effektivt.

Ryssland
2017-20 16-17
"Rysslands urgamla fråga: Vilka är vi?"
Bakom fasaden av den pånyttfödda makten, som leds av en stark man, ryms en svag, mångfaldig och bräcklig stat som kämpar med att definiera sin nationella identitet.
"Vilka är vi och varför?" frågar huvudpersonen i en ny roman av den ryska författaren Mikhail Shiskin. Var slutar det ryska emperiet och var förjar den ryska nationen? På global nivå, vad är Rysslands förhållande till väst? Fortfarande finns det inget svar i sikte. Kremls senaste idé om en lag dom definierar den ryska ledningen led ett grymt nederlag den 2 mars. Motståndet kom från många håll: ryska nationalister som ville att ryssarnas dominerande ställning ska lagfästas; den ortodoxa kyrkan som fruktar att den ska förlora sin nuvarande ställning och framför allt de icke-ryska etniska eliterna som misstänker att detta är ett knep av Kreml.

Ryssland
2017-22 4-5
"Putin är fortfarande inte redo att reformera ekonomin"
Ryssland har fastnat i något som visat sig bli den längsta recessionen på två decennier. Därförapplåderades Vladimir Putin av investerarna förra året när han uppdrog åt den tidigare finansministerna Alexei Kudrin att utarbeta ett ekonomiskt program för 2018-2024, vilket råkar sammanfalla med nästa presidentperiod.
Den nya planen innehåller många av Kudrins gamla recept för att sätt fart på tillväxten, som att minska statens roll i ekonomin, tygla regeringens oljeberoende, investera i utbildning, modernasera infrastrukturen och förbättra förbimdelserna med väst för att få tillgång till teknik och stimulera handeln. Men chanserna är små för att Putin ska acceptera hela Kudrins paket. För att åtgärderna skulle tära på den Kreml-centrerade modellen som Putin byggt upp. Det statliga företagen har vuxit under Putins 17 år vid makten och olja är fortfarande livsnerven i ekonomin.

USA, Ryssland
2017-23 14-15
"Moskva följer den sparkade FBI-chefen Comeys vittnesmål, men förnekar rysk inblandning"
Ryssarna ser ned morbid fascination på när det amerikanska politiska etablissemanget kämpar för att gå till botten med hur och i vilken utsträckning Ryssland - deras land - blandat sig i det amerikanska presidentvalet 2016.
Ryska kommentatorer menar att utfrågningarna av Comey har tagit udden av Trumps motståndares ansträngningar att använda Rysslandsutredningen, och sparkandet av FBI-chefen som ett sätt att avsätta presidenten.

Ryssland, Media
2017-23 30-31
"Hur rysk propaganda spreds från en satirsida på nätet till Fox News"
De förds i de ljusskygga utkanterna av Internet och därför verkar vara ursprunget till de flesta falska nyheterna vara omöjliga att spåra. Men medarbetare på Atlantic Council har lyckats hitta roten till en sådan falsk nyhet. Den handlar om en militärincident i Svarta Havet, där ett ryskt stridsflygplan upprepade gånger cirklat mycket nära det amerikanska örlogsfartyget Donald Cook.
Liksom många falska nyheter är berättelsenbaserad på en kärna av sanning. En aggressiv konfrontation den 12 april 2014 ledde till ett uttalande från Pentagon. I april, tre år senare, återkom historien i ett ytterst förvrängt skick i ett av Rysslands statliga tv-nyhetsprogram.
Den 19 april i år publicerade två brittiska tabloidtidningar, Sun och Daily Star, sensationella nyheter somföreslog att ryssland hade en "elektronisk bomb" som kunde förlama hela den amerikanska flottan. Amerikanska FoxNews.com plockade snart upp Suns version av berättelsen.

Ryssland, USA
2017-24-25 18-19
"Jared Kushners affärsförbindelser undersöks av särskild åklagare"
Som en del av undersökningen om Rysslands inblandning i presidentvalet 2016 utreder den särskilda åklagaren Robert Mueller Jared Kushners ekonomi och affärsförbindelser, enligt tjänstemän med kunskap om frågan. Kushner är president Donald Trumps svärson och rådgivare. FBI-agenter och federala åklagare har också granskat de ekonomiska förhållandena hos andra medarbetare till Trump; bland andra den förre säkerhetsrådgivaren Michael Flynn, den förre kampanjordföranden Paul Manafort och Carter Page, tidigare utrikespolitisk rådgivare.

Kina, Ryssland, Kultur
2017-24-25 36-39
"Kinesisk stad med ryskt förflutet kämpar för att bevara sitt kulturarv"
Nör Bo Chong för första gången anlände till den nordostliga kinesiska stadin Harbin 1984 för att studera vid universitetet, blev han förstummad av den imponerande universitetsbyggnaden i europeisk stil med höga pelare, välvda dörrar och detaljerade reliefer. Staden byggdes under slutet av 1800-talet som en utpost för det imperialistiska Ryssland.
Mot början av 1920-talet hade över 100 000 ryssar bosatt sig i Harbin tillsammans med tusentals andra från minst 50 olika länder. Staden blev ett viktigt ekonomiskt centrum, även kineserna drogs till staden.
Den första stora ombyggnaden av Harbin genomfördes kort efter att Kommunistpartiet kommit till makten. Mao Zedong förvandlade staden från att ha varit konsumtionsbaserad till en produktionsbaserad stad. Under kulturrevolutionen på 1960-talet förstördes runt 50 synagogor och kyrkor av rödgardisterna.

Ryssland
2017-26 10-11
"Öven en miljon ryssar har köat för att få se Nikolaus revben"
De har kommit för att be för sina nära och käras hälsa. De har kommit för att be om hjälp för att klara sin examen, eller ta sig igenom svåra tider. Men de flesta har kommit för att vara en del av en unik andlig händelse: Sankt Nikolaus har kommit till Moskva.
Nikolaus, som dog 343 e.Kr. var biskop av Myra. Han gav ofta och obemärkt bort gåvor. År 1087 tog italienska sjömän hans ben till Bari Italien där de sedan dess bevarats i en gravkammare. Den 12 juli kommer kvarlevorna på ett månadslångt besök till S:t Petersburg. Troende säger att hans kvarlevor producerar en vätska kallad manna som sägs ha helande krafter.

USA, Ryssland
2017-27 7
""Dags att gå vidare"
Ansikte mot ansikte förnekar Putin hackning av valet.
President Trump säger att han "pressade" den ryske ledaren "hårt" om inblandningen i det amerikanska presidentvalet. Han har inte invänt mot Moskvas påståendet om att han godtagit Putins förnekande. Nu förklarar Trump att det är dags att gå vidare till ett konstruktivt förhållande mellan USA och Ryssland.

USA, Ryssland
2017-28 30-31
"Vem är Rob Goldstone?"
Tidigare var han en obskyr PR-agent och livsnjutare. Sedan fixade han Donald Trump Juniors möte med en rysk advokat. Nu befinner sig Rob Goldstone i centrum av en politisk skandal.
Den bereste musik journalisten och PR-agenten var navet mellan familjen Trump och miljardärklanen Agalarow i Moskva. Där finns fastighetsmagnaten Aras Agalarow (Rysslands Donald Trump). Och hans son Emin Agalarow, den stora popstjärnan. Familjerna Agalarow och Trump känner Goldstone sedan 2013.

USA, EU, Ryssland
2017-31 14-15
"Trumps motvilliga santioner mot Ryssland"
Innebär att det "nya normala" pågår under en lång period.
Ryssland hukar inför "årtionden" med amerikanska sanktioner och den geopolitiska nedkylningen hotar att djupfrysa en ekonomi som försökt att ställa om efter oljeprisraset. Ryssland vill desperat bryta investeringstillståndet efter århundradets längst recession. Ryssland har blivit mer isolerat och ytterligare halkat efter när det gäller teknikutveckling.
De årliga kostnaderna på grund av sanktionerna uppskattas till 25 miljarder euro för åren 2014 och 2015.

Ryssland
2017-32 18-21
"Ryssland behöver innovationer men sätter uppfinnarna i fängelse"
Dmitri Trubitsyn, 36 år, är en ung fysiker och entreprenör som uppfattas som en patriot. I Sibirien har han lyfts fram som ett exempel på den talang, det angagemang och den entreprenörsanda som president Vladimir Putin anser är avgörande för Rysslands framtida ekonomiska välmående.
Trots detta riskerar han upp till åtta års fängelse. Den ryska säkerhetstjänstenhar anklagat Dmitri Trubitsyn för att leda en brottslig konspiration genom att helt enkelt uppfinna för snabbt och för fritt!

Ryssland, USA
2017-33 6-7
"Liberalerna som en gång trodde att Rysslands framtid låg i deras händer"
De flesta ryssar som har sett hur Washington vacklat under Donald Trumps första månader som president har pendlat mellan fascination för ett USA i oordning och bestörtning över allt det kan innebära för Ryssland. Men en liten grupp tidigare inflytelserika män i Moskva känner en gnutta av något som påminner om avundsjuka. De var anhängare till Boris Jeltsin och har träffats för att minnas augusti 1991, då den ryske ledaren avstyrde ett kuppförsök utfört av kommunistpartiet. En fredlig revolution hade besegrat den totalitära staten.
Men nu har Ryssland en president. President Putin backas upp av de så kallade silovikerna - högt uppsatta, nuvarande och före detta, represanter från militären och säkerhetstjänsten, som kontrollerar några av landets mäktigaste företag.

USA, Ryssland
2017-33 4
"Världen har större förtroende för hur Rysslands president Vladimir Putin hanterar världsfrågor än USAs president Donald Trump, enligt Pew Research Centers vårmätning. Av 36 undersökta länder har 22, bland andra Tyskland, Frankrike, ett större förtroende för Putin. I 13 länder däribland Storbritannien, Indien och Israel ett större förtroende för Trump. Endast tanzanierna sed dem som jämnbördiga.
I USA var 23 % av befolkningen för Putin, medan 53 % har förtroende för Trump.
De flesta ryssar anser att Putin har förbättrat landets ställning i världen, enligt undersökningen. Samtidigt har amerikanarnas och ryssarna inställning till varandra blivit mindre negativ.

Ryssland
2017-34 10-13
"I huvudet på ryssarna"
Putin är en mästare på att förse den ryska mentaliteten med demagogi, halvsanningar och lögner. Der Spiegels korrespondent Christian Neef har i över trettio år skrivit om Ryssland.
Fortfarande har en överväldigande majoritet av den ryska befolkningen svårt att förstå att miljontals människors liv gick förlorade som ett resultat av den röda terrorn i Sovjetunionen. Argumentet är att man inte kan förändra något som redan har inträffat.
Det är inte Putin som hittat på företeelse i den ryska folksjälen: rädslan för personligt ansvar, underkastelse inför ödet, förakt mot ukrainare, han lärde sig bara hur han mästerligt skulle utnyttja det och förse den ryska mentaliteten med demagogi, halvsanningar och lögner. Det är vad som hänt efter Rysslands återfödelse.

USA, Ryssland
2017-35 9
"Kreml fick ett mejl från Trump Tower men svarade inte ens"
En talesman för den ryske presidenten Vladimir Putin har bekräftat att han ombads hjälpa till med ett avstannat Trump Power-projekt i Moskva.Förfrågan kom från en nära medarbetare till president Donald Trump under presidentkampanjen 2016, men Kreml ska enligt talesmannen inte ha svarat på mejlet.
De övergivna planerna handlade om ett licensprojekt mellan Trump och ett Moskvabaserat byggföretag IC Expert investment, enligt Michael Cohen, som har arbetat nära Trump sedan 2007.

Tyskland, Ryssland
2017-36 4-6
"Planerar Moskva något?"
Tyskland förbereder sig för eventuell rysk inblandning i valet.
För tvåår sedan genomförde ryska hackare en attack mot det tyska parlamentet. Kommer informationen de stal att flötsligt dyka upp före valet? Myndigheterna är skeptiska, men det kan finnas ett ännu större hot.
De tyska myndigheterna anser att riktade desinformationskampanjer utgör det största hotet i valkampanjens slutskede.

Ryssland
2017-38 7
"Wikileaks publicerar dokument som ger detaljer om ryskt övervakningssystem"
Många tror att det är en avledning för att slippa kritik för att vara "ryssvänliga".
Wikileaks, organisationen som anklagas för att ha spelat en nyckelroll i Rysslands försök att påverka det amerikanska valet 2016, har publicerat dokument som påstås ge detaljer om hur Moskva använder sig av statlig övervakning för att spionera på internet- och mobilanvändare. Edward Snowden, NSA-visselblåsarensom nu lever i Ryssland kallar det för en "Oväntad vändning" i en tweet.

IT, Ryssland
2017-39 22-23
"Twitter har stängt ned 201 konton med kopplingar till ryska agenter"
Twitter meddelade nyligen att man har stängt ned 201 konton med kopplingar till samma ryska agenter som lade ut tusentals politiska annonser på Facebook. Men åtgärden frustrerar politiker som säger att problemet är mycket större än Twitter verkar tro.
Trots avslöjandet ifrågasätter den demokratiska senatorn Mark Warner huruvida företaget gör tillräckligt för att stoppa ryska agenter från att använda plattformen, där de sprider desinformation och splittrar det amerikanska samhället. Man hotar med att införa nya lagar som kan drabba företagets annonsverksamheter.

IT, Ryssland
2017-39 24
"Facebook lämnar över 3000 ryska annonser till amerikanska kongressen"
Facebook, som har blivit föremål för hårdare granskning av federala utredare och offentligheten, ska överlämna fler än 3000 politiska annonser med ryska kopplingar till den amerikanska konkressens utredare.
Facbooks VD Mark Zuckerberg lovade nyligen att samarbeta med utredare och andra teknikföretag för att försöka stoppa spridningen av falska nyheter och fejkkonton på dess typer av webbplatser. Det är en ny utmaning att handska med stater som försöker sabotera val, säger Zuckerberg.

IT, Ryssland, Lettland
2017-40 15
"Lettland undersöker om störningar i mobilnätet orsakas av Ryssland"
Lettlands underrättelsetjänster undersöker om tillfälliga störningar i mobilnätet och att larmnumret av nödtjänster slutade att fungera kan vara ett nytt exempel på Rysslands elektroniska krigföring. Om händelserna bekräftas som attacker skulle de elektroniska avgrotten vara ytterligare ett vapen i Kremls arsenal.
Lettlands utrikesminister tror att Lettland kan ha hamnat i vägen för en mer omfattande elektronisk störning som var riktad mot finländska Åland. Åland som har en nyckelplacering i Östersjön, anses vara en svag punkt i Finlands territorriella försvar.

Ryssland, Saudiarabien
2017-40 16-17
"Saudiarabien söker varmare relationer med den historiska fienden Ryssland"
Rysslands president Vladimir Putin gav nyligen Saudiarabiens kung Salman ett varmt välkomnande under Kremls glittrande ljuskronor, något som signalerar ett närmande mellan två långvariga rivaler som har mött varandra i några av världens svåraste konflikter.
Kung Salmans besök var det första av en saudisk monark och det var avsett att cementera de närmaste förbindelserna mellan världens två största oljeproducenter. För att stabilisera oljepriset, lyfta sina ekonomier och avsluta kriget i Syrien.
Besöket bekräftar Saudiarabiens acceptans av att president Bashar al-Assad kommer att fortsätta att styra i Syrien.

Ryssland
2017-41 19
"Utländska medborgare kan snart officiellt tjänstgöra i ryska armén"
Rysslands president Vladimir Putin har agerat för att göra det lagligt för militären att använda utländska frivilliga soldater i samband med operationer i utlandet.
Utländska medborgare ska tillåtas att tjänstgöra i "terrorbekämpnings - och fredsinsatser, inklusive i Syrien, där ett ökat antal ryska soldater är stationerade. Dessa professionella soldater som har anmält sig frivilligt kan bidra till att distansiera det ryska folket från dödsoffren på slagfältet.

Ryssland
2017-42 12-13
"Rysk tv-profil tänker utmana president Putin"
En ung bloggare och tv-journalist, vars pappa har varit en nära allierad till Rysslands president Vladimir Putin, har deklarerat sina avsikter att utman Putin i presidentvalet som planeras att hållas i mars nästa år. Det är ett drag som kan splittra den redan svaga liberala oppositionen.
Journalisten Ksenia Sobtjak, 35, framställer sig som en kandidat för dem som är trötta på status quo, en kandidat för dem som kan ge den kämpande oppositionen en röst utmana de gamla och trötta kandidaterna från den etablerade partierna.
Sobtjak är dotter till en tidigare borgmästare i S:t Petersburg, Anatoly Sobtjak. Hon har cirka 5,2 miljoner följare på Instagram.

Ryssland, Estland
2017-45 20-22
"Två städer med en gemensam rysk historia delas av en avgrundsskarp europeisk gräns"
Det är inte mycket som skiljer den ryska staden Ivangorod från dess estniska tvilling, Narva, förutom en ganska smal flod - och en kulturell avgrund. Om det behövts ytterligare bevis, framkom det när EU bestämde sig för att ge de två ryskspråkiga städerna pengar för att bygga promenadstråk på vardera sidan av floden. Idén var att främja gränsöverskridande turism. Men korruptionen hindrade detta.
När de båda sidorna av den delade staten gick var sin väg efter Sovjetunionens fall fick de kämpa med samma ekonomiska problem och sovjetiska fabriker som gick i konkurs.

Storbritannien, Ryssland
2017-46 10-11
"Det finns tecken på rysk inblandning i brexit-omröstningen"
Under dagarna före brexit-omröstningen förra året användes fler än 150 000 ryskspråkiga Twitter-konton för att posta tiotusentals inlägg på engelska som uppmanade Storbritannien att lämna EU, avslöjar en forskningsgrupp. Upptäckterna är det starkaste beviset hittills på ett ryskt försök att använda sociala medier för att manipulera brittisk politik på samma sätt som Kreml gjort i USA, Frankrike och på andra håll.

FN, Ryssland
2017-46 24
"Ryssland la in sitt veto mot utredning av kemvapen i Syrien"
Ryssland la in sitt veto mot en amerikansk resolution i FNs säkerhetsråd, som skulle ha inneburit en förlängning av den internationella utredningen om kemiska vapen i Syrien. Detta har upprört diplomater som säger att Moskva därmed gör det svårare att fröhindra framtida attacker.

Ryssland
2017-48 24
"Putin-allierad kan kopplas till Washingtons lyxigaste adresser"
När den pampiga bostaden i närheten av ambassadområdet Embassy Row i Washington bytte ägare 2006 vardet en av de dyraste husförsäljningarna i stadens historia - och en av de mest mystiska. Köparen identifierades aldrig. Men nu avslöjas att huset är knutet till en rysk miljardär som är en viktig allierad till den ryska presidenten Vladimir Putin. Washington Post uppger att denna person är den ryska oljemagnaten Oleg Deripaska. Han har haft långvariga affärsförbindelser med Paul Manafort, Donald Trumps tidigare kampanjchef som nyligen åtalades.

USA, Ryssland
2017-49 12-13
"Vem är oligark?
När advokaterna på firma Debevoise & Plimpton arrangerade ett seminarium i Moskva för att förklara effekterna av en ny amerikanska sanktionslagstiftning blev de tvungna att hyra en jättesal på ett hotell för att få plats med alla oroliga kunder som anmält sig.
Många är oroliga för en klausul i lagen som ger president Donald Trumps regering fram till februari på sig för att identifiera "oligarker" som står nära Rysslands president Vladimir Putin och som kan drabbas av visumförbud ovh frysta tillgångar som ytterligare straff för Kremls inblandning i presidentvalet.

USA, Ryssland, Tyskland
2017-50 18-19
"USAs sanktioner mot Ryssland drabbar också Tyskland"
När väst skärper sina sanktioner mot Ryssland framgår dettydligt vilket land man avser arrstraffa: Ryssland.
I en studie av europeiska ekonomer som nyligen publicerats visas att även västvärlden får betala ett högt pris för sina sanktioner mot Ryssland.
Samtidigt som en ny tidsfrist närmar sig för USA besluta nya sanktioner mot Ryssland är det värt att beakta att det är USAs allierade i Europa som får bära den högsta kostnaden för dess åtgärder, bedömer det tyska ekonomiska institutet IFW.

USA, Ryssland
2017-50 10-11
"Är ni riktigt friska?"
Under sitt årliga nationella pressmöte nyligen framhöll president Vladimir Putin i Ryssland, med ett öga på sin m presidentkandidatur, många gånger de inhemska resultaten han uppnått. Men han tog också tillfället i akt att rikta några smockor mot USA, angående anklagelserna om inblandning i det amerikanska presidentvalet och olympisk dopning - vid ett tillfälle riktade han en fråga till de amerikanska kongressledamöterna. - Är ni riktigt friska"?
Den årliga presskonferensen är den största chansen för journalister från hela Ryssland att komma till Moskva för att försöka ställa en fråga till presidenten.

Syrien, Turkiet, Ryssland
2018-01 18-19
"Assad måste bort"
Turkiets ledare har skrotat sin mjuka hållning gentemot Syriens president Bashar -al-Assad. Detta genom att fördöma honom och beskriva honom som en terroristisk massmördare som inte har någon plats i landets framtid. Al-Assad har synbarligen blivit allt säkrare på att han har vunnit kriget och att han kommer att fortsätta vara landets ledare under den närmaste framtiden.
Ryssland och Iran, som hela tiden backat upp al-Assad, kommer att tillåta representanter från ett halvautonomt kurdiskt område i nordöstra Syrien att delta i samtal om Syrien i januari. Erdogan vill förhindra kurderna från att behålla detta område.
Det syriska kriget har tärt på Turkiet, som hyser över tre miljoner flyktingar och som drabbats av dödliga attacker utförda av IS och kurdiska grupper.

Ryssland
2018-03 4-7
"Bakom kulisserna på Rysslands skendemokrati"
Oppositionsledaren Alexei Navalny blev nyligen förbjuden attkandidera mot Vladimir Putin i det kommande ryska presidentvalet i mars. Anledningen är tydlig: En riktig politiker är inte välkommen i Rysslands skendemokrati.
Alexei Navalny, den enda oppositionspolitikern som har genomfört en seriös valkampanj har har valkommissionen förbjudit att utmana den sittande presidenten Putin på grund av ett beottsligt förflutet. Han blev för flrra år sedan dömd för påstådd förskingring i en bisarr rättegång.
Imiterad demokrati är ett komplext politiskt system. Den bygger mer på bedrägeri än våld.

Ryssland, IT, Storbritannien, Brexit
2018-04 10
"Facebook ska genomföra större granskning av eventuell rysk inblandning i brexitvalet"
Facebook meddelar att företaget ska öppna, och dessutom bredda, sin interna utredning om huruvida Ryssland möjligen har använt plattformen Facebook för att påverka den brittiska folkomröstningen om att lämna EU.
Ryssland har länge betraktat EU som ett hot och att få Storbritannien att lämna EU skulle vara ett sätt att försvaga den. Möjligheten till rysk inblandning undergräver folkomröstningens trovärdighet.

Ryssland
2018-05 4-5
"Putin vill se högt valdeltagande som en slutgiltig bekräftelse"
Om du går in på Vladimir Putins kampanjsida så hittar du runt åtta organisationer som stödjer hans kanditatur. De har namn såsom; Jag gillar verkligen Putin; För Putin; och Putin team, och ska försöka att skapa spänning kring en kampanj med få överraskningar.
Putin, som inte har några allvarliga konkurrenter kandiderar praktiskt taget mot sig själv, säger politiska analytiker, men står ändå inför en utmaning som inte är så lätt att besegra: väljarnas ointresse. För Putin handlar valet den 18 mars främst om att få ett högt valdeltagande.

Libyen, Ryssland
2018-07 18-19
"Trumps vacklande Libyenpolitik innebär öppningar för Ryssland"
I mars förra året gjorde Pentagons toppgeneral för Afrika, Thomas Waldhauser, ett sällsynt möte på Capitol Hill, för att framföra två allvarliga varningar.
Ryssland hjälper en före detta libysk general, Khalifa Haftar, som nu blivit milisledare i kampen för att vinna kontroll över landets styre och enorma oljeresurser.
Putin har under många år haft blickarna riktade mot Libyen. Förenade Arabemiraten samarbetarmed Ryssland för att leverera ryska vapen till Haftars styrkor med Egyptens hjälp.

Syrien, Ryssland
2018-08 12-13
"Mörkertal för ryssar om kan ha dödats i Syrien"
Fyra ryska medborgare, och kanske många fler har dödats i strider mellan regeringsvänliga styrkor i östra Syrien och medlemmar ur den USA-ledda koalitionen som för krig mot IS, enligt ryskaoch syriska tjänstemän. De flesta av dödsfallen tillskrivs ett amerikanskt flyganfall mot fiendetrupper, som kallats in av USA-stödda kurdiska soldater som trodde att de blevattackerade. Ryssland hävdaratt att ryssar som stred tillsammans med syrierna var legosoldater. Och andra kommer från länder i det forna Sovjetunioen.

Ryssland
2018-08 10-11
"Detta är vad ryssarna fick för 1,25 miljoner dollar per månad"
Förra fredagen presenterade det amerikanska justitiedepartementet ett åtal mot 12 ryssar för inblandning i det amerikanska presidentvalet 2016. Särskilda åklagaren Robert Mueller anklagar de 13 - plus tre ryska företag, och däribland den ökända "trollfabriken" Internet Research Agency - för att ha genomfört en omfattande desinformationskampanj som involverat stulna identiteter, falska konton på sociala medier, och till och med ett bisarrt födelsedagsskämt utanför Vita huset.
Operationen finansierades enligt åtalet av Yevgeny Prigozhin, känd som "kocken", en Kreml-medarbetare som serverat problem för amerikansk inrikespolitik.

Ryssland, Media
2018-08 30
"Ryssland hotar att blockera YouTube och Instagram"
Ryssland har hotat att blockera YouTube och Instagram om de inte tar bort videoklipp och bilder som är relaterade till oligarken Oleg Deripaska, en tidigare närstående till president Donald Trumps förre kampanjchef, Paul Manafort.
Deripaska, en miljardär och gruvmagnat, är föremål för en rapport som oppositionsledaren Alexei Navalny publicerade på YouTube förra veckan. Videoklippet visar när Deripaska seglar på sin yacht runt Norge tillsammans med vice premiärministern Sergei Prikhodko. Där lyckas Deripaska förklara varför relationerna mellan Ryssland och USA är så dåliga.

sidans topp