Tempus
|
|
Tidskriften
|
tidigare veckor: |
Kroatien
2009-13 s 3-4
"Alla är välkomna inklusive fienden"
Den ekonomiska krisen slår hårt mot den kroatiska
turistindustrin som är landets viktigaste inkomstkälla.
Den svarar för 20 % av BNP. Många befarar att den ekonomiska
krisen kan omintetgöra ett decennium av politiska och ekonomiska
framsteg i regionen på grund av att export och utländska
investeringar minskar. Nu vädjar man till serbiska turister
för att komma och rädda ekonomin trots att de politiska
förbindelserna mellan Kroatien och Serbien är spända.
"Serberna vill komma till oss, därför att vi har
hav, vi talar samma språk och det är billigt att ta
sig hit i bil".
Makedonien
2009-13 s 4-7
"Makedonien känner sig som Europas styvbarn" hela artikeln
Sedan 18 år blockerar Grekland Makedoniens ambitioner att
bli medlem i Nato och EU på grund av en bisarr namnstrid.
Den envisa tvisten hotar den inre harmonin i Balkanrepubliken
Makedonien, eller som det officiellt ska heta "den före
detta jugoslaviska republiken Makedonien", som just har haft
presidentval. Ingen kandidat fick egen majoritet varför en
andra valomgång äger runt om en vecka. Sedan 1991,
när republiken förklarade sig självständig,
pågår en bitter strid om Makedoniens namn. Grekerna
protesterar och har de allierade i både EU och Nato som
gisslan. Det som gör Europa särskilt intresserade av
tvisten är att Makedonien snart blir ett transitland för
olja som kommer att pumpas från Bulgariens kust vid Svarta
Havet till Medelhavet.
Makedonien består av ett dussintal olika folkslag. De flesta
är slaver, sedan finns det en halv miljon etniska albaner
som känner större samhörighet med andra albaner
i Albanien, Serbien och Kosovo än med den slaviska majoriteten.
Det finns också en stor grupp romer.
Tjeckien, EU
2009-13 s 7
"Tjeckiens regering led ett svårt nederlag i parlamentet"
Den tjeckiska regeringen förlorade i tisdags kväll en
omröstning i parlamentet. Nederlaget kom olämpligt eftersom
Tjeckien innehar det roterande ordförandeskapet i EU fram
till halvårsskiftet i sommar. Nu råder starka tvivel
på tjeckernas förmåga att leda världens
största handelsblock i en tid som kännetecknas av djup
ekonomisk kris. Den förlorade majoriteten kräver dock
inte ett omedelbart nyval utan regeringen kan sitta kvar till
1 juli då Sverige och Fredrik Reinfeldt tar över ordförandeskapet.
Men det är mycket anmärkningsvärt att EU-ordförandeskapet
nu innehas av ett land, vars parlament inte stöder regeringen.
Det väcker också tvivel på Lissabonfördragets
framtid. Fördraget stöds av den tjeckiska regeringen
men har ännu inte ratificerats av parlamentets överhus.
Italien
2009-13 s 8
"Nationalalliansen avskaffar sig själv"
Italiens näst största regeringsparti, den postfascistiska
Nationalalliansen (AN) upplöste sig i söndags för
att gå samman med Silvio Berlusconis parti, Forza Italia,
och bilda Frihetsfolket (Popolo della Liberttá) Lenaren
för AN, Gianfranco Fini, beskrev bildandet av ett nytt parti
som ett historiskt steg mot ett tvåpartisystem och en demokrati
med förutsättningar att fatta beslut. Tillsammans fick
de två partierna 36 % av rösterna i förra valet.
Ryssland
2009-13 s 9-10
"Alla vill ha Sotji"
Kampen om de olympiska medaljerna föregås av en kamp
om själva OS-staden. En rad nationellt kända personer
kandiderar för att bli borgmästare. Det som lockar är
förstås att Sotji ska arrangera de olympiska vinterspelen
2014. Den nya borgmästaren vars mandat är fem år
får kontroll över 12,5 miljarder dollar i statliga
medel till spelen och stort internationellt strålkastarljus.
Borgmästarna i Rysslands stora städer är de mäktigaste,
fritt valda ledarna bortsett från presidenten själv.
Den senaste utmanaren är den uppkäftige Moskvabaserade
oligarken Aleksandr Lebedev. Andra är Boris Nemtsov, som
betraktades som en lovande marknadsekonom under president Jeltsins
tid och den ultranationalistiske parlamentarikern Andrej Lugovoj
som av Storbritannien begärts utlämnad misstänkt
för att ha mördat en rysk dissident med en radioaktiv
isotop.
USA, Nato
2009-13 s 11-12
"USA och Nato står vid ett vägval"
Den västliga försvarsalliansen är splittrad i en
rad frågor. Nästa veckas 60-årskalas är
kanske sista chansen att skapa rättning i leden. Obamas administration
hotar att marginalisera Nato i Afghanistan genom att skicka dit
ytterligare 17000 soldater. Men Nato är splittrat när
det gäller försvarsutgifter, Ryssland, fortsatt expansion
och insatserna i Afghanistan. Många länder inom EU
vill inte att deras soldater deltar i strid. Det finns nationella
regler som bestämmer vad deras militär får göra.
Undantagen är Australien, Storbritannien, Kanada, Danmark,
Holland och Polen. Andra europeiska länder vill begränsa
sig till att använda "mjuk makt". Resultatet blir
ofta erbarmligt. Tysklands utbildning av afghanska poliser var
ett misslyckande och Italiens försök att bygga upp ett
fungerande afghanskt rättsväsen imponerar inte. Den
amerikanska regeringen undviker allt oftare Nato till förmån
för koalitioner med länder som vill hjälpa till.
2009-13 s 13
"Lugnet före stormen" hela
artikeln
Polisen i London befarar våldsamma protestdemonstrationer
under G20-mötet. Miljöaktivister, antikrigsaktivister
och militanta mot allt har redan antytt att de kommer att demonstrera
1 april, när politiker och experter börjar anlända
till London. En rörelse kallad "Storma bankerna"
är aktiv på Internet. Alla poliser i London måste
vara i tjänst under mötet, och näringslivet har
uppmanats att ställa in alla icke nödvändiga sammanträden
Afghanistan
2009-13 s 14-16
"Nu eller aldrig"
Det har gått mer än sju år sedan Nato-soldater
invaderade Afghanistan. Ändå syns inget slut på
konflikten - och stora delar av landet är för farliga
att vistas i för utlänningar. Just nu råder ett
slags dödläge mellan å ena sidan Nato och den
allierade afghanska regeringen och å andra sidan talibanerna
och deras allierade. Pashtunska miliser. Egentligen betyder det
att Nato håller på att förlora. Efter mer än
sju år minskar säkerheten, dödstalen stiger och
Kabulregeringens popularitet krymper stadigt samtidigt som en
del länder i Europa planerar att hämta hem sina soldater.
USAs president Barack Obama å andra sidan har beslutat att
skicka ytterligare 17000 soldater utöver de 30000 som redan
finns i landet. Varje soldat kostar omkring 2000 dollar per dag!
Opinionsmätningar i Afghanistan visar att en majoritet av
befolkningen stöder de utländska styrkornas närvaro
men många tycker att säkerhetsläget i deras hemtrakt
har försämrats.
2009-13 s 17
"FN varnar för att farhågorna om valfusk i Afghanistan
är välgrundade"
Detta påstod oppositionen efter valet i somras. Farhågorna
kan underblåsa den politiska stabiliteten och undergräva
stödet för ekonomin. Den 20 augusti är det presidentval
igen. Karzai förväntas ställa upp för omval.
En miljard dollar har donerats till källor utanför regeringen.
Varken FNs sändebud Kai Eide eller de afghanska myndigheterna
vet hur mycket som spenderats eller på vad.
Afghanistan genomlever just nu det värsta våldet sedan
2001. Det islamistiska upproret breder ut sig från sina
fästen i söder och öster. Värst är det
i Helmandprovinsen som producerar hälften av allt heroin
i världen.
2009-13 s 18
"Korruptionen irriterar både amerikaner och européer"
USA vill tillsätta en premiärminister i Afghanistan
för att minska presidentens makt och göra regeringen
mer effektiv. Västländerna är positiva till den
reformsinnade inrikesministern Mohammed Hanif Atmar som premiärminister.
USA och EU vill också kanalisera resurserna direkt till
de 34 provinsguvernörerna utan att de passerar via centralregeringen
i Kabul. Regeringarna är trötta på den omfattande
korruptionen och inkompetensen i Karzais regering. Samtidigt finns
det ingen garanti för att en annan ledare inte skulle vara
tio gånger värre.
Målet är att Afghanistan aldrig åter får
bli en bas för talibanerna och al-Qaida. Medlen är att
öka antalet afghanska soldater till 230 000 och utvidga poliskåren
som för närvarande har 80000 medlemmar.
I början av nästa vecka kommer USAs nya strategi mot
Afghanistan att förtydligas på en specialkonferens
i Haag.
USA
2009-13 s 19-20
"Han är överbefälhavare" hela artikeln
Obamas stil i rollen som överbefälhavare skiljer sig
markant från Bushs. Denne kallade sig ofta för "krigstidspresident",
men den titeln finns inte i Obamas ordbok. Den nye presidenten
sätt att fatta beslut skiljer sig från Bushs. Obama
är lite mer analytisk och han lyssnar på alla närvarande
när en fråga diskuteras. Det militära ledarskapet
har emellertid knappast blivit lättare. Beslutet om ytterligare
17000 soldater till Afghanistan är Obamas hittills svåraste
beslut.
Finanskrisen, USA
2009-13 s 20-22
"Den fackliga rörelsen har vind i seglen"
Kapitalismens kris ger fackföreningsrörelsen en chans
att stärka sin ställning och förnya sig. I USA
har fackförbunden stärkts och uppfattas mer positivt
än vad de har gjorts sedan president Carters dagar. President
Obama är också en av fackets största fans. Han
har utnämnt Hilda Solis, dotter till en förtroendevald
i transportarbetarförbundet, till arbetsmarknadsminister
och godkänt ett antal fackvänliga lagförslag. Fackets
ledare är angelägna om att utnyttja situationen så
mycket som det går. Bland annat för att skaffa fler
medlemmar. Idag är det bara åtta procent av de amerikanska
löntagarna som är organiserade jämfört med
över 35 % på 1950-talet.
Ungern
2009-13 s 23
"Gyurcsany avgick"
Ungerns regeringschef Ferenc Gyurcsany avgick i lördags.
Om knappt två veckor kommer hans regerande socialistparti
att välja en efterträdare. Gyurcsany blev premiärminister
2004, och 2006 blev han omvald. Den senaste tiden har det förekommit
omfattande protestdemonstrationer mot regeringens politik. Ungern
har drabbats ovanligt hårt av den aktuella och finansiella
krisen.
Israel, Palestina
2009-13 s 23
"Arbetarpartiet sa ja till Netanyahu"
Det israeliska Labour-partiet har gått med på att
ingå i en regeringskoalition under den blivande premiärministern
Benjamin Netanyahus ledning. Detta har lett till en djup splittring
i partiet. Många motståndare hävdar att deltagande
i en högerregering under Benjamin Netanyahu kommer att ta
död på Labour och dess historiska roll i Israel.
Sri Lanka
2009-13 s 23-24
"Nu återstår att vinna freden" hela artikeln
Demokratin hamnar på undantag i kriget mellan regering och
rebeller. Regeringen måste fylla ett maktvakuum i norr där
tamilerna hade sin bas som förmår garantera freden
och samtidigt leda ett enormt återuppbyggnadsarbete efter
25 års krig. Kanske måste Sri Lanka aktivera en befintlig
men sovande lag om autonomi. För att stoppa våldet
måste regeringen göra mer för att tackla det ingrodda
missnöje och de etniska motsättningar som ligger till
grund för konflikten mellan singaleserna och tamilerna som
utgör 12 % av landets 21 miljoner invånare.
Etniska tamiler som flydde från en tidigare våldsperiod
för tre år sedan lever fortfarande i osäkerhet
omgivna av taggtråd. Rädslan finns överallt och
de förstår inte varandra eftersom de talar oli8ka språk.
Madagaskar
2009-13 s 25
"Kuppmakaren trotsar världen"
Madagaskars nye ledare, den 34-årige före detta disjockeyn
Andry Rajoelina, trotsar världens fördömande blickar
och hot om att dra in bistånd som normalt finansierar två
tredjedelar av landets budget. I förra veckan lät han
sig krönas till Afrikas yngste president efter en militärstödd
kupp. Sedan Marc Ravalomanana, som triumferade i det omstridda
valet 2001, flydde förra veckan och håller sig gömd,
har flera biståndsgivare frusit hjälpen till Madagaskar.
Varenda utebliven dollar är ett hårt slag för
det utfattiga landets 20 miljoner invånare. Den franske
presidenten Nicolas Sarkozy har fördömt Rajoelina tilltag
som "en statskupp". Afrikanska Unionen har suspenderat
Madagaskar. Rajoelina själv påstår att alla politiker
i landet accepterar honom som den nye presidenten. Han har många
unga anhängare.
Finanskrisen
2009-13 s 27-28
"När hjulen börjar snurra igen "
Den globala krisen är egentligen inte global. Tillväxtjättar
som Kina har ett helt annat utgångsläge än USA.
Deras självförtroende har stärkts under detta elände.
BNP väntas krympa med tre procent i USA och Europa och med
nära sex procent i Japan medan Kina och Indien fortsätter
att växa med sju respektive fem procent. Detta tillväxtgap
kommer att omforma världens ekonomiska framtid. Lika bra
går det inte för de två andra BRIC-länderna,
Brasilien och Ryssland även om Brasilien spås växa
med 4,3 % och Ryssland med 2,8 %. Om siffrorna är korrekta
kommer tre av världens största ekonomier att vara asiatiska
inom två decennier - Kina, USA, Indien och Japan. Ett nytt
"asiatiskt under" är på gång.
När världens konsumenter börjar köpa saker
igen kommer de att göra det i BRIC-länderna.
Storbritannien, Terrorism
2009-13 s 28-30
"London missar målet"
Britternas desperata sökande efter en ny policy gentemot
radikal islamism har inte givit resultat ännu. Tidigare visades
en enorm generositet gentemot en del muslimers kulturella krav,
till exempel rätten att etablera skolor, vars läroplan
hade föga gemensamt med det som de flesta unga britter erbjuds.
Detta system raserades sommaren 2006, när regeringen graderade
ner befintliga kontakter med Storbritanniens Muslimska råd
(där grupper som står Muslimska brödraskapet och
Pakistans islamister var starkt företrädda). Att definiera
en ny policy gentemot Islam i Storbritannien har misslyckats.
Kommunminister Hazel Blears talar om vissa former av uppträdande
som är absolut oacceptabla som "homofobi, tvångsäktenskap
och kvinnlig könsstympning". Här kommer brittisk
lag att tillämpas helt utan hänsyn till "kulturell
överkänslighet".
Den brittiska regeringen har två stora frågor att
hantera samtidigt. Den ena handlar om att minska det ekonomiska
och kulturella gapet mellan muslimerna och resten av samhället.
Den andra är möta hotet från grupper som i Islams
namn förbereder våld i Storbritannien eller annorstädes.
Regeringen slits mellan att reformera det muslimska samhället
och att helt enkelt bara bekämpa terrorismen.
Natur & Miljö
2009-13 s 30-31
"Isbjörnens värld krymper"
Den globala uppvärmningen är isbjörnens farligaste
fiende. Risken finns att den arktiska isen varifrån de 500
kilo tunga isbjörnarna jagar säl. Isbjörnen har
förmodligen funnits i Arktis i flera hundratusen år.
Djuret är tåligt, äter valross, olika gräsarter
och till och med sjöfågelägg om den inte kan jaga
favoritfödan som är säl. Den nuvarande populationen
i Arktis tros vara 22000 - 25000 björnar. Förra året
utnämnde den amerikanska regeringen isbjörnen till hotad
art.
