Klimat & Miljö 

Dessa sidor innehåller sammanfattningar av artiklar om Klimat & Miljö som Bertil Tomelius läst i den svenska veckotidskriften Tempus sedan 1996. Tempus ger en bra bakgrund till och ökar förståelsen för världspolitiska händelser. Aktuell artikel

96-39 s 24-25
"Miljöbyrån pekar på farorna men kan inte ingripa
EUs miljöbyrå har högkvarter i ett slott i centrala Köpenhamn.
Kämpar mot nedsmutsning, övergödning, ozon och betong som håller på att förstöra Europas naturs livskraft. Det är svårt att formulera en gemensam strategi p g a att alla medlemsländer mäter sin miljö med olika verktyg. Nu har dock "Dobris-rapporten" kommit.
Nu krävs det handling inte fler rapporter!

97-26 s 25-27
"Kampen mot växthuseffekten"
Energiindustrin och miljögrupperna närmar sig varandra i frågan om hur man ska bekämpa växthuseffekten. Detta beror på ett allt större kunskapsförråd och på att det har blivit billigare att göra någonting. Man strävar efter att år 2000 ha reducerat utsläppen till den nivå man låg på 1990.
Man har kommit överens om tre saker:
- Slopade subventioner och billiga åtgärder
Inga bidrag till t ex kolindustrin - men då hotar gruvarbetarna att strejka (dvs vad man vill sluta med är att betala gruvarbetarnas löner med skattemedel. De producerar mer än vad efterfrågan är - då måste man ha färre arbetskraft eller lägre löner - eller låta andra skattebetalare betala lönerna! Här är jag helt på den "gröna sidan".)
- Utsläppskvoter som handelsvara
I u-länderna är det billigare att minska CO2 utsläppen. Mot ersättning skulle u-landet få kvitta minskningen mot en ökning i ett annat land!
- Forskning om förnybara energikällor

97-05 s 26-27
"Vildhunden är hotad"
Hyenhunden uppfattas ofta som ohyra som får skjutas fritt men egentligen är den Afrikas mest utrotningshotade rovdjur, Det finns bara 5000 kvar (påminner lite om diskussionen kring bargen i Sverige). Nu ska detta mycket sociala djur karläggas i detalj för att säkra dess fortlevnad.

97-08 s 27
"Vår vän hajen"
En av naturens dråpare möter förståelse. Risk fär utrotning t o m av den stora skurken från filmerna, den stora vita hajen. Australierna har börjat skydda hajar och betrakta dem som valar med annan läggning.

97-31 s 20
"Greenpeace möter motstånd"
I åratal har Greenpeace predikat om miljön för världen. Nu kommer mothugg från oväntat håll - Kanada. Greenpeace gav sig segervissa in i en stor kampanj mot skogsavverkning i British Columbia. Opinionen var inte allas på deras sida. Skogsarbetarna svarade på Greenpeace ockupationsmedtoder med att fysiskt hindra Greenpeace fartyg att manövrera. Greenpeace födde iBritish Columbia 1971!
Greenpeace tycks utkämpa gårdagen krig och förlora det.

97-31 s 21-22
"Brasilien tillåter avverkning av sina regnskogar"
Övervakad avverkning leder till en ekonomiskt och ekologiskt hållbar utkomst även för lokalbefolkningen i Amazonas. Miljöorganisationerna är dock mera tveksamma.

97-31 s 22-23
"Översvämning i oasen"
Den egyptiska oasen Siwa, där det under antikens fanns en helgedom, hotas av översvämning. Inbyggarna hoppas på att turismen ska bli räddningen. 1000 km2 strax söder om Libyen ligger 17 m under havsytan. I Egypten, 70 mil från Kairo. Under ligger en stor sötvattensjö. Nu tränger det 45 gradiga vattnet hejdlöst upp.

97-33 s 22-23
"Kylande temperatur höjning"
Antarktis är inte lika kallt som tidigare. För varelse som är så fint anpassade till den isiga miljön som pingvinerna är denna nyhet inte särskilt välkommen.

97-36 s 19
"Människan breder ut sig på primaternas bekostnad"
Folkökningen i världen kan utgöra ett hot mot flera primater, dvs de djurarter som står människan närmast.

97-40 s 12-13
El nino får många länder att darra"
Ärhundradets "väderhändelse", El Nino, har börjat stiga upp ur Stilla Havet och lämna sitt visitkort överallt. Den kommer varje är, vid jultid utanför Peru, och är en massa varmt vatten och luft som drar fram över Stilla Havet. Vissa onormala år, som i år, blir passadvindarna mycket svaga och det leder till torka och missväxt i Sydasien ( redan på gång i Nicaragua, stora regn väntas i Peru) och Australien och stora regn i Latinamerika samt svåra stormar i Nordamerika.

97-42 s 224
"Skövlingen av regnskogen fortsätter som förut"
Bränderna i Indonesien avslöjar att skogsbolagen fortsätter att massakrera regnskogen. Det återhållsamma nyttjandet av skogen är alltjämt en utopi.

97-47 s 24-25
"Jaktropen skallar i EUs skogar"
6,5 miljoner av EUs 370 miljoner invånare är fritidsjägare (1,7 %) Andelen i Sverige är dubbelt mot genomsnittet. Reglerna är varierande

97-49 s 3-8
"Det gäller att hålla huvudet kallt när temperaturen stiger"
Det är klokt att sätta stopp för utsläpps som misstänks för att orsaka klimatförändring, men oklokt att överreagera.. Kan världens länder enas om konkreta mål för att hejda växthuseffekten är det bra, men det är viktigt att skynda långsamt.
Inför Kyoto-konferensen. Det är konsekvenser för år 2100 man räknar med och modellerna är mycket osäkra och förändras ständigt.
Men visst kan man minska de subventioner som delas ut för kolförbränning, och man kan liberalisera energimarknaden.

97-49 s 4-5
"Svårt att så vädret men ännu svårare att spå klimatet"
Det är meteorologerna som är mest kritiska till försöken att ställa prognoser för klimatet om 100 år. Men det är inte heller modellerna som ska vara grunden för ett beslut, snarare värderingar och uppfattningar om vad som är rättvist.

97-50 s 24-25
"Orangutangens existens hänger på en tråd"
Bränder och skogsavverkning förstör den vilda orangutangens naturliga hemvist och om inte Indonesien skyddar sina skogar kommer de rödhåriga människoaporna att död ut.

97-50 s 22-23
"Kolet är en dödsdömd energi källa"
Kraven i Kyoto på minskning av koldioxidutsläppen, avreglering av elmarknadeb vilket får konsumenterna att välja den billigaste elen, allt bidrar till att ge kolet som energikälla dödsstöten. Tyskland och England kommer att få problem med sina gruvarbetare. Tyskland subventionerar i dag sina gruvarbetare med 50000$ dollar per år!

97-50/51 s 29-32
"Bilarna tar för stor plats"
För många bilar, allvarliga luftföroreningar, trafikstockningar - vad gör man? Den enda effektiva lösningen är att låta bilförarna betala för sig. Den ökade trängseln för nämligen med sig stora kostnader fö alla, längre restider, sämre luftmiljö, mer buller, fler olyckor. Inom EU 250 miljarder ecu per år i externa kostnader, dvs sådana som inte betalas av bilisterna. Alternativen är fler regelverk, t ex förbud mot bilar i centrum, inrättandet av bilpooler, automatiserade motorvägar
De flesta av Europas invånare bor och arbetar i ett område från London, Paris, Frankfurt och Amsterdam!

98-20 14-15
"Usch vilket dåligt väder"
El Nino är äntligen på väg att dra sig tillbaka efter att ha härjat i Latinamerika med torka, bränder, stormar och översvämningar. Men allt är inte över än och skadegörelsen - den ekonomiska, sociala och politiska - tar månader att reparera och på vissa håll kanske t o m flera år.

98-47 25-27
"Krisen i Ryssland är ett hot mot tigern"
Tjuvskyttar är i farten och jagar den väldiga sibiriska tigern, vars skinn och organ kan ge intäkter motsvarande tio årslöner. Det finns 400 tigrar kvar. Skulle antalet halveras är det detsamma som utrotning.

99-27 s 26-27
"Människan påverkar klimatet"
Många forskare anser att effekten av naturfenomen som orkaner och översvämningar har förvärrats på senare tid p g a människans påverkan på miljön. De s k växthusgaserna höjer jordens temperatur på ett på sikt farligt sätt.

99-43 s 25-27
"Djungelns lag härskar i Amazonas"
I regnskogen i Amazonas pågår ett våldsamt slag om miljön. I djungeln räcker det inte med regler och anvisningar utan där måste naturreservatens väktare och inspektörer bära automatvapen. Man bekämpar illegalt fällt timmer, arresterar tjuvskyttar och släcker anlagda bränder.

99-50 s 25-26
"Elefantens betar kan kosta den livet"
Kampanjen för ett nytt förbud mot elfenbenshandel har återuppstått som en följd av den tilltagande tjuvjakten på elefanter i framförallt Zambezidalen. Många elefanter har nyligen fällts i Zimbabwe. Många anser att det är presidenten Mugabes sätt att finansiera att hälften av landets soldater befunnit sig i Kongo för att ge stöd åt Kabilas hårt ansatta regering.

99-50 s 26-27
"Hunger slår till på Nordpolen"
Isflaken på Arktis krymper. Isen smälter och isbjörnarna blir allt magrare. Många frågar sig om det är drivhuseffektens följder som börjar märkas på Nordpolen.
Isbjörnarna kräver bra isar för att kunna få tag i den viktiga animala födan som havet gömmer som sälar och unga valrossar.

2000-17 s 22-24
"Den förlorade jorden"
Öknarnas utbredning är ett av de farligaste ekologiska problemen. Över 1000 miljoner människor berörs. Med nya metoder bromsar hjälparbetare i Burkina faso förödelsen av odlingsbar mark. Där har man räddat 25000 hektar genom att bygga långa, låga stenhinder som hindrar vattenströmmarna att dra med sig jorden. Varför försöker man inte göra detta på andra håll. Jo, kanske därför att det inte bara är ogynnsamt väder, sjunkande grundvatten, eller klimatkatastrofer som ligger bakom jordproblemen utan det handlar också om en överexploatering av jorden, på att boskapsskötare och jordbrukare inte kan komma överens, på risk för att förlora sin status hos hövdingarna etc.
Varför lägger vi oss då i deras problem? Jo, vi vill säkra intressesfärer och framtida marknader. Vidare handlar det om att dämma upp "radikala islamistiska strömningar" samt att minska ett potentiellt invandringstryck.

2000-17 s 24-25
"Det största miljöhotet är fattigdomen"
De fattigaste länderna har den svåraste uppgiften i arbetet att skydda miljön eftersom de måste öka sin tillväxt utan att samtidigt öka påfrestningarna på miljön. T ex skövlar man skogen för att få ved. Man eldar med ved vilket ger stora farliga utsläpp.

2000-19 s 25-27
"Extrema naturkatastrofer blir allt vanligare"
Det gångna decenniet har kännetecknats av ovanligt många översvämningar, orkaner och jordbävningar. Naturkatastroferna blir inte bara vanligare utan även intensivare. Torkan är det fenomen som ger störst skadeverkningar på sikt.
En av de först förutsebara följderna av växthuseffekten var att en varmare värld skulle innebära att "extrema" händelser blev mer frekventa. 1990-talets varmaste år var 1998. Det var också det dyraste året för försäkringsbolagen med totalt 80 naturkatastrofer.

2000-19 s 26
"Den desperata jakten på vatten"
Västra Indien har drabbats av den svåraste torkan på 100 år. Är det regeringens fel? Ett ambitiöst regeringsprogram som kom på skam fick byborna att börja negligera sina egna resuerser som att samla in regnvatten t ex.

2000-21/22 s 22-25
"De ryska ubåtsvraken är tickande bomber"
I den ryska hamnstaden Murmansk nära Polcirkeln finns jättelika mängder atomsopor - i jättelika betongsilos, i ubåtsvrak, delvis ute i det fria. Riskerna är enorma i världens farligaste stad. Det finn inte heller någon bättring i sikte. Utan för Murmansk guppar ett hundratal möjliga Tjernobyl i form av skrotade atomubåtar. De börjar få slagsida. Kommer vatten in skulle det kunna sätta igång en kedjereaktion. (Ytterligare en av kommunismens och Sovjetunionens försyndelser.)

2000-23 s 26-27
"Ekoturismen har blivit en jätteindustri"
Fler och fler s k ekoturister utrustade med kamera och kikare beger sig in i urskogen och ut på savannen som de i bästa fall försöker låta bli att trampa. Ner. Många gör det för att med sina pengar hjälpa till att skydda vildmarken. Men resultatet kan bli det motsatta.

2000-29 s 26-27
"Arktis har blivit ett slagfält"
Miljarder fat olja ligger under ett orört vildmarksreservat i nordöstra Alaska. Hur länge kan USA motstå frestelsen att hämta upp oljan? Det handlar om ANWR - Nationella arktiska vildmarksreservatet.

2000-35 s 25-27
"Det börjar hetta till"
När en grupp amerikanska turister kom till Nordpolen på en isbrytare i början av augusti upptäckte de att det inte fanns någon is att bryta. Isen hade smält. Frågan är om detta är ytterligare ett exempel på den globala uppvärmning som orsakar översvämningar i Bangladesh och ökenspridning i Afrika. Eller om issmältningen ingår som en del i en cyklisk klimatförändring där isen krymper och växer med jämna intervaller.
Vad händer om temperaturen fortsätter att stiga?
Ökad risk för översvämningar i Bangladesh. Svält i Afrika. Sjukdomar flyttar norrut. Fåglar dör och isbjörnarna riskerar att svälta ihjäl.

2000-47 22
"Många stötestenar på konferensen i Haag"
På klimatkonferensen i Haag är det främst EUs åsikter å ena sidan som står mot USA, Ryssland, japan, Nya Zeeland, Australien och Kanada å den andra.
EU vill ha inhemska åtgärder för att minska utsläpp från fossila bränslen och ha en strikt begränsning av handeln med utsläpp.
De andra stora länderna vill gärna köpa utsläppskvoter från andra länder och vill att egen odling av skog såväl som stöd till andra länder att odla skog ska räknas som reduktion av utsläpp.
Opecländerna, totalt deltar 160 länder, vill ha kompensation om efterfrågan på olja minskas.

2000-48 18
"Det blir varmare"
En varmare värld låter i och för sig inte illa, förutsatt att man bortser från det faktum att högre temperaturer paradoxalt nog kan leda till en ny istid på sikt. En av de största farhågorna i samband med den globala temperaturhöjningen är att varma strömmar som värmer Nordeuropa ska ändra kurs. Om det sker kan temperaturen sjunka 20 grader på 10 år. FNs klimatpanel har slagit fast att "det råder ingen tvekan om att det blir varmare" och "inte heller om att människan bidrar till detta".

2000-48 19-22
"Det hettade till i Haag"
En global klimatkonferens har hållits i Haag. Hade den någon betydelse?
1. Vetenskapen har blivit mera entydig och majoriteten av de nya rönen säger att den globala uppvärmningen måste tas på allvar. Detta säger rapporten från FNs klimatpanel (IPCC).
a) Uppvärmningstrenden är ett faktum
b) Även om det finns många naturliga orsaker till klimatförändringar som vulkanutbrott, variationer i solstrålningen och oregelbundenheter i jordens rotation så är det så att växthuseffekten bär huvudskulden för temperaturhöjningen de senaste decennierna.
c) Det finns fördelar med en global uppvärmning som t ex ger de nordiska länderna en viss fördel men om en del av isen på Antarktis smälter kan havsytans nivå höjas med 15-95 cm till 2100. Detta kommer att åsamka störst skador i världens fattigaste och sämst förberedda regioner.
2. Vad man inte kunde komma överens om på klimatkonferensen i Haag, där avsikten var att förbättra det avtal som slöts i Kyoto 1998 var:
a) Bruket av marknadsmekanismer. USA och flera andra länder ville ha obegränsade möjligheter att tillåta handel med utsläppsrättigheter sinsemellan. EU vare emot.
b) USA och flera andra länder ville ge avtalet om utsläppssänkor så generös tolkning som möjligt. EU var emot. Dvs att plantera skogar som absorbenter för den av människan avgivna koldioxiden.
c) EU vill ha ett sanktionssystem med böter mot länder som inte efterlever Kyotoprotokollet. De andra var emot.

2000-48 21
"USA och Europa kunde inte kompromissa"
Kulturella skillnader, ogynnsamt politiskt klimat och trötthet medverkade till att stjälpa en kompromiss om växthusgaserna på klimatkonferensen i Haag. Den engelske miljöministern Prescott som tillsammans med två andra EU länders ministrar hade en kompromissöverenskommelse med USA klar skyller misslyckanden på arr oenigheten mellan EU länderna var för stor. Särskilt Frankrikes Voynet får bära hundhuvudet.

2000-48 22-23
"Storföretagen börjar inse farorna"
De amerikanska företagen har börjat acceptera vetenskapens rön och försöker nu hjälpa till att lösa problemen i stället för att vara en del av dem. De kan tjäna PR-mässigt på att vara miljövänliga och det är bättre att medverka till en förbättring frivilligt än att tvingas med lagar.

2001-1/2 s 25-27
"Rovdriften på Moder Jord"
Nästan en fjärdedel av jordens yta riskerar att ödeläggas och förvandlas till öken. 12 % av Europas jord är hotad. På en konferens (UNCCD) i Bonn nyligen diskuterade delegaterna vilka åtgärder som behövs för att motverka markdöden. Det var den fjärde konferensen av detta slag i FNs regi, men resultaten låter vänta på sig. Överbetning, nyodling och felaktiga jordbruksmetoder är huvudorsaker till ökenspridningen. Probelemen i norra Kina är stora men värst är de i Afrika trots att de tekniska problemen är relativt lätta att lösa: enkla bevattningssystem, plantering av träd eller häckar, uppbyggnad av vallar. Men de som brukar jordarna ser bara mycket kortsiktigt på sin verksamhet.

2001-04 s 22
"Det ser mörkt ut på miljöfronten"
Forskare från 150 länder förbereder riktlinjer för hur världen ska bromsa den globala uppvärmningen. Dessa har utsetts av FN 1988 och kallas klimatförändringspanelen. De har nu haft möte i Shanghai. Panelen uppdaterar nu sina tidigare prognoser och menar att temperaturhöjningen kommer att komma snabbare än tidigare beräknats. Kritiska är framför allt kineserna som menar att panelen inte är objektiv utan ignorerar de vetenskapsmän som anser att de uppmätta temperaturvärdena ingår i normala klimatfluktuationer.

2001-06 s 26-27
"Gorbatjov har bytt arena"
Mannen som en gång styrde en supermakt begränsar numera sina globala visioner till en enda fråga miljön. Han anser att den allt sjukare miljön utgör ett lika allvarligt hot mot mänskligheten som den tidigare kärnvapenkapprustningen. Han arbetar för Gröna Korset, en miljöorganisation som han startade i Rio de Janeiro 1999.

2001-09 s 3-4
"Nya matvanor följer i galna ko-sjukans spår"
Galna kosjukan han ändrat européernas syn på mat och väckt misstankar mot det rationella, moderna storskaliga jordbruket".
Allt som inte är nötkött går strålande att sälja. Struts, känguru, antilop för att inte tala om fläskkött och kyckling. Men antalet vegetarianer ökar också. I Tyskland har de dubblerats.

2001-17 s 20-21
USA godtar inte Kyotoprotokollet"
Vid ett informellt möte mellan 40 länder i New York visade det sig att amerikanerna står helt isolerade i sin vägran att skriva på Kyotoprotokollet. Ett positivt tecken var dock USAs mera måttfulla ordval. Mötet hade officiellt ordnats för att diskutera de nya förslagen från Hollands miljöminister Jan Pronk som skulle konkretisera miljöprotokollet från Kyoto. De flesta var ingalunda nöjda med förslaget men mest diskuterade man USAs avhopp. USA ansluter sig nu till den klimatkonvention som trädde i kraft 1995 och lovar att delta i juni i den andra delen av den i Haag avbrutna konferensen.

2001-20/21 s 26
"Hajen anfaller"
Flera hajattacker på senare tid oroar surfare och dykare i det sportälskande Australien. Kanske det bara är så att antalet attacker speglar hur många timmar människan finns i vatten och att turisterna nu dyker och surfar i avlägset belägna vatten de tidigare inte haft råd att besöka.

2001-20/21 s 27
"Farlig förbindelse"
Vilthunden dingon i Australien har förlorat respekten för människan sedan den länge matats på campingplatser. Nu angriper den och dödar barn.

2001-25 s 5-6
"Kyotoprotokollet är det enda vi har"
EUs ledare understryker att Kyotoplanens bestämmelser om minskade utsläpp av växthusgaser är bättre än ingen plan alls. Européerna delar USAs kritik mot protokollet men hyllar det ändå. En del av dem misstänker att USAs motstånd mot planen bara är ett försök att undvika kostnader och protester som oundvikligen följer i implementeringens spår. Bush skickar dock en delegation till klimatkonferensen i Bonn i juli.

2001-29 s 8-10
"Miljösamarbetet är i kris"
Frustrerade européer försöker mot alla odds att få USA att medverka. Som säger sig vara "uppriktigt övertygade om att protokollet har grundläggande felaktigheter". Fördraget kan inte träda i kraft om inte 55 länder ratificerar det och dessa måste svara för minst 55 % av utsläppen från industriländer. Om varken USA eller Japan skriver på uppnås inte dessa krav. Även bland de andra länderna, också inom EU är oenigheten stor när det gäller frågan om rätten att handla med utsläppskvoter och frågan om s k utsläppssänkor, dvs stora skogar som kan sänka koldioxidhalten i atmosfären.

2001-30 s 6-7
"Kyotoprotokollet lever"
Klimatkonferensen i Bonn nådde fram till en kompromiss.
Både Japan och Kanada accepterade kompromissen, sedan förändringar gjorts om de s k sänkorna och om handel med utsläppstillstånd. Många anser att det kompromissförslag som EU nu antog i vissa avseenden var sämre än den uppgörelse som EU förkastade i Haag.

2001-33 s 22-23
"Savann i Holland"
Nederländska naturskyddsentusiaster återskapar vildmark i sitt platta land. Betande djur ska bli inslag i ett artrikt parklandskap. Man vill ge djur som en gång hade hemort i Europa en ny chans. Man kan redan se visionen förverkligad i Oosrvarderplassen, ett område på 5600 hektar i Flevoland nordost om Amsterdam.

2001-38 s 26-27
"Flora och fauna far illa i Indonesien"
Indonesiens demokratiska regering tolererar olaglig skogsskövling som inkräktar på utrotningshotade djurs livsrum och guldbrytning som förorenar landets vattendrag.
Djur och natur hade det inte lätt under Suharto. I 32 år skövlade han skogen och smutsade ned vattendragen. Det trista är att när Suhartos regim upphörde för tre år sedan blev allting ännu värre. Då uppstod ett maktvakuum som ännu ej har fyllts. För landets orangutanger och vildmark har den indonesiska demokratin blivit en katastrof. Större delen av regnskogen avverkas illegalt. Plundringen av landets rika naturtillgångar kommer bara ett fåtal människor tillgodo. Framtiden ser ganska mörk ut för alla invånare i Indonesien både mänskliga och andra.

2001-40 s 26-27
"Paradiset lider brist på vatten"
Hippierörelsens högborg Goa i Indien lider av massturism. Goa är Indiens minsta delstat. Det som bekymrar allra mest är det ansvarslösa missbruket av naturen. De många turisterna använder mer vatten än vad det finns. Dricksvatten har blivit en bristvara.

2001-46 s 26-27
"Willy vill inte bli fri"
Späckhuggaren Keiko som gjorde huvudrollen i filmen "Befria Willy" spelade bara en roll. Han trivs i sin människoflock. Han har tillbringat 24 av sina 25 år i fångenskap och kan nu inte förmås att själv jaga föda varken ensam eller tillsammans med andra hajar i en flock.

2002-07 s 26-27
"Dansken som svär i kyrkan"
Björn Lomborg, professor i statistik, har med sitt angrepp på miljörörelsens trossatser blivit miljöaktivisternas hatobjekt nummer 1. Han har länge varit nyfiken på vår planets verkliga tillstånd och har därför granskat offentliga uppgifter. Han har särskilt studerat de 4 punkterna i "litanian"
Enligt Lomborg har företrädare för miljöintressen utvecklat en "litania", uppbyggd på i huvudsak fyra punkter, vilka ständigt återkommer:
+ naturesurserna håller på att uttömmas
+ befolkningen växer hela tiden, vilket leder till mindre och mindre att äta
+ arter utrotas i stor skala; skogar försvinner och fiskbestånden kollapsar
+ luft- och vattentillgångar på planeten blir allt mer förorenade
I sin bok och sina artiklar hävdar Lomborg att det saknas evidens för denna litania. Istället är det så att:
+ tillgången av energi och naturresurser har ökat, inte minskat
+ det produceras nu mer mat per person än någonsin i historien; färre människor svälter
+ det är sant att arter utrotas, men bara 0,7 procent av dem förväntas försvinna under de närmaste 50 åren, inte 25-50 procent som ofta hävdas
+ de flesta miljöföroreningar tycks ha överdrivits, eller så är de övergående och förknippade med tidiga faser av industrialisering och åtgärdas därför bäst genom att öka den ekonomiska tillväxten, inte minska den.
Det av Lomborg identifierade gapet mellan gängse uppfattningar och verklighet beror enligt honom av fyra faktorer:
+ vetenskaplig forskning bedrivs huvudsakligen kring problemområden, vilket skapar uppfattningen att antalet problemområden är mycket större än vad som verkligen är fallet
+ miljögruppernas behov att synas i massmedia
+ media bidrar till förvirringen genom att tillfredsställa människors större behov av dåliga än goda nyheter
+ svårigheten för enskilda att skapa sig en bild av problemens storleksordning

2002-09 s 21-23
"Det går inte att blunda bor utsläppen"
Världen reagerade med bestörtning när president George Bush förra året beslöt att USA inte skulle skriva under Kyotoprotokollet om en begränsning av växthusgasutsläpp. Bushs nya miljöplan lär inte heller skaffa honom några vänner. Förra veckan presenterade Bush sin miljöskyddsplan (Klar Himmel). Enligt Bushs plan ska utsläppen av växthusgaser minska från 183 ton per miljoner dollar BNP 2001 till 151 ton per miljoner dollar BNP 2012. Tanken är att skapa en positiv länk mellan ekonomisk tillväxt och miljövårdande åtgärder. Men detta leder (med normalt beräknad tillväxt) till att utsläppen 2012 är 30 % högre än 1990.
För mindre än ett år sedan hävdade Bush att kopplingen mellan växthusgaser och global temperaturhöjning var "dålig vetenskap" men idag är forskarna mer trovärdiga i regeringens ögon.

2002-09 s 23
"El Nino lurar i havet"
El Nino är ett system av havsströmmar som uppträder från vartannat till vart sjunde år när vattentemperaturen stiger i vissa delar av Stilla Havet, vilket i sin tur leder till extrema väderförhållanden. senaste gången problem uppstod var 1997-98 då effekterna blev de värsta på 100 år. Australiska vetenskapsmän varnar för att El Nino håller på att bilda på nytt. Effekten kan komma att bli ännu värre än senast.

2002-10 s 26-27
"Aktivisterna klär sig kritstrecksrandigt"
Efter den 11 september är Greenpeace rädda för att deras direkta taktik skapar motvilja. I stället klär man sig i kostym och deltar i styrelsemöten och bolagsstämmor för att kunna påverka företagen.

2002-22 s 24
"FN varnar för oreparabla miljöskador"
Världens länder måste sats på hållbar utveckling - om inte annat så för kommande generationers skull. Urbanisering, skogsskövling, jorderosion och brist på vatten kommer sannolikt att försämra både hälsotillståndet och miljön i världen, enligt en ny miljörapport från FN. Framsteg har dock gjorts. Befolkningstillväxten saktar av, och livsmedelsproduktionen håller takt med folkökningen. Det som hotas är den "biologiska mångfalden" och de "kustnära ekosystemen". En viktig orsak till miljöförstörelsen är de snabbt växande fattiga megastäderna i uländerna.

2002-32 s 20-21
"Tecken på töväder i öknen av snö"
Forskare börjar lyssna på klimatförändringar i Arktis. Det kommer allt fler bevis på att Arktis, en snööken med is och dödande kall vind, håller på att smälta. I flera år försummade omvärlden inuiternas kunskap om klimatet i Arktis, s k "traditionell kunskap". Ibland kallade forskarna den anekdotisk och opålitlig. Men under senare år har man uppmärksammat inuiternas nedärvda kunskap och dokumentation. Det är viktigt för dem eftersom klimatförändringen innebär en fara för deras livsstil.

2002-36 s 22
"Toppmötet slutade med varningar och löften"
På den sista dagen av FNs världstoppmöte om hållbar utveckling enades man om en energiplan med förslag om att minska användningen av fossila bränslen till förmån för förnyelsebara. Planen är inte juridiskt bindande i likhet med den andra besluten man fattat. Det finns varken tidtabeller eller specificerade mål. (Det har varit mest prat och de som tjänat på toppmötet är väl alla de - många tiotusentals delegater, journalister och besökare - som levt lyxigt några veckor på FNs och andra bekostnad. Inte har de fattiga i Sydafrika märkt några förändringar, det skulle i så fall vara att de har tvångsförflyttats utom synhåll för delegaterna.)

2002-36 s 23-25
"Vinden vänder"
Ekonomiska intressen bromsar övergången till förnybar energi. Utvecklingen av förnybara energikällor går långsamt, år 2020 antas bara 5-10 % utgöras av förnybar energi, men växande miljömedvetenhet och sinande oljekällor påverkar energibolag och politiker.

2002-44 s 25-27
"Europa sneglar på kärnkraften"
Tillgången på fossila bränslen minskar och det brådskar att ersätta dem. Tony Blair och hans regering stöder byggandet av en ny generation kärnkraftverk. Tiden håller på att bli knapp. Oljereserverna i Nordsjön håller på att ta slut. Spänningen i mellanöstern understryker Storbritanniens sårbarhet i händelse av oljekrig. Alternativa energikällor har visat sig vara inadekvata. Mellan nu och 2020 kommer Storbritanniens nuvarande 33 aktiva kärnkraftsreaktorer antingen läggas ner eller bli för gamla.
Kärnkraftsmotståndet ligger djupt rotat i länder som Tyskland och Sverige där socialdemokratiska regeringar stöds av miljöpartier. Nu luckras motståndet upp något. Den finska regeringen har gett klartecken till en ny reaktor, vilket var första gången på 10 år inom EU.

2002-45 s 24
"De livsviktiga bergen"
Jordbruk, klimatförändringar och krig hotar höglandsregioner runt om i världen. Bergsfolk runt om på jorden, även i delar av Europa, riskerar att förlora sina kulturer och dras in i konflikter eller gå under på grund av miljöförstörelse, kan man läsa i en rapport från FN. De befolkas av 20 % av jordens befolkning. Den främsta anledningen till försämringar är att banditer efter terroristaktioner mot vanliga människor gömmer sig i otillgängliga bergstrakter och där blir utsatta för jakt. De som bott i dessa områden har därför lämnat dem.

2002-45 s 25-26
"Mekongfloden ska skyddas mot överexploatering"
Just nu är förutsättningarna för ett givande samarbete i Sydostasien mycket goda. Mekongfloden är et av regionens viktigaste samarbetsprojekt. Floden är en av Asiens största och är en av dess minst nedsmutsade. Floden är rik på fisk och är en viktig proteinkälla för miljoner människor. Ledarna för flodens sex länder träffades för första gången i Phnom Penh. Relationerna dem emellan har aldrig varit mer lovande.

2002-45 s 26-27
"Katastrofvarning!"
När forskare fann en hittills okänd förkastning utanför den japanska kusten hittade de också förklaringen till flera jordskalv. Den stora jordbävningen i Kobe 1995 kom som en total överraskning för japans geologer. 6400 personer dog och 43000 skadades. Detta olyckliga misstag fick dem att intensifiera den seismologiska forskningen. De har funnit en "utspretande" förkastning som förgrenar sig från en huvudförkastning. Förkastningar är sprickor i jordskorpan som uppstår när en platta rör sig över en annan platta.

2003-03 s 24-26
"Innan floden kommer"
Väldigt dammprojekt i Kina utrotar en livsstil. Dammen Tre Raviner är det största hydroelektriska projektet någonsin. Någon gång i framtiden ska det generera lika mycket el som 18 kärnkraftverk. 1,13 miljoner människor måste lämna sina hem och drygt 120 städer och samhällen och oräkneliga historiska lämningar begravs under väldiga vattenmassor.

2003-03 s 26-27
"Skeptikern fick bakläxa"
Dansken Björn Lomborg kom för ett par år sedan ut med en bok i vilken han hävdade att jordens miljö och naturtillgångar befinner sig i ett mycket bättre skick än vad miljögrupper och forskare hävdar i sina domedagsprofetior Nu har Lomborgs bok stämplats som ovetenskaplig. Detta har konstaterats av Danmarks kommission för "vetenskaplig oriktighet". Den menar att Lomborgs bok avslöjar "systematisk ensidighet" och att "utgivningen bedöms strida mot god vetenskaplig standardpraxis". Däremot kan inte kommission peka ut något enskilt exempel på fel i boken. . Lomborg och hans anhängare hävdar att kritiken är partisk och kommer från forskare som av hävd och vana beskriver miljön som farligt förstörd.

 2003-8 s 26-27
"Människan och djuren"
Människans samvete komplicerar hennes förhållande till djuren. Förhållandet mellan människa och djur är så märkligt att ett museum i Dresden gjort en utställning om det. Människan har alltid behövt ett moraliskt stöd för att rättfärdiga dödandet av varelser som på insidan liknar henne själv.

2003-40 s 26-27
"Danskarnas stolta symbol snurrar i vinden"
Danmark är ett föregångsland för vindkraften. Offshoreanläggningar verkar vara framtidens melodi. När de står till havs stör de de omkring boende mindre. Danska företag kontrollerar cirka 50 % av den globala vindkraften. Branschen sysselsätter 25000 personer i Danmark. Det är Middelgrundsprojekten som är grund för vindkraftens succé i Danmark. Det ligger 3 km från Köpenhamns centrum och förser 40000 hushåll med el. I fjol blev anläggningen vid Horns Rev 22 km utanför Jylland klar. 80 jättelika vindturbiner ger energi till 133 000 hushåll.

2003-45 s 26-27
"Naturreservaten invaderas av tjuvskyttar"
Förfallet i Zimbabwe sprider sig till nationalparker och vildmarksreservat. Det pågår en "ohelig slakt" på en av södra Afrikas mest variationsrika vildmarker. Detta är resultatet av tre års ekonomisk kollaps, korruption och förfallande samhällsordning i ett land där regeringen uppmuntrar kringstrykande banditer och politiska allierade att beslagta kommersierlla farmer och djurreservat. Tusentals familjer har tilldelats jord de inte förmår använda. De har tjuvskytte som främsta källa till mat och inkomst.

2003-51/52 s 24-25
"Klimatförändringen har dödliga följder"
FNs organisationer konstaterar att sjukdomar och undernäring är de värsta hoten mot mänskligheten. FN menar att klimatförändringarna redan medfört en tydlig ökning av undernäring samt utbrott av diarrésjukdomar och malaria, som är de tre stora "dödshoten" i världens fattigaste länder. WHO menar att minst 150000 människor dött i onödan som ett direkt resultat av den globala uppvärmningen. Orsakerna anses vara flera. Klimatförändringen orsakar sämre skördar, malariamyggorna trivs bättre när det är varmt och fuktigt, värmeslag dödar gamla och sårbara människor och Salmonella sprids snabbare.

2004-03 s 24-26
"Flytande bomber passerar genom Östersjön"
Överenskommelsen att skrota tankfartyg med enkla skrov är värdelös. Enligt avtalet tillåts bara dubbelskroviga tankbåtar fr. o m april 2005. Ryssarna har drivit igenom undantag för mängder av skrotfärdiga båtar. Oljehamnen i Ventspils i Estland är slutpunkten för en oljeledning från Ryssland. Härifrån skeppas allt större mängder olja genom Östersjön på gamla "veteranfartyg".

2004-03 s 26
"Det skymmer på jorden"
Mänskliga aktiviteter gör inte bara planeten varmare utan också mörkare, säger forskarna. Mängden solljus som når jordens yta har minskat med upp till 20 % på senare år p g a luftföroreningarna. Det kan få effekter från solkraftens effektivitet till plantornas tillväxt.

2004-03 s 26-27
"Nu jagas även djuren på flykt"
Hundratals elefanter är de senaste flyktingarna från Mugabes laglösa land. De flyr för att undkomma att skjutas eller fångas av s k krigsveteraner och tjuvskyttar. Lag och ordning har kollapsat och djur av alla slag jagas i stor skala. Jägare kommer ända från Sydafrika för att utnyttja laglösheten där. Djuren flyr från Zimbabwe till Zambia där de orsakar problem genom att välta byggnader och träd och äta upp grödan.

2004-13 s 25-26
"Kina slukar stora mängder energi"
Kinas stora energibehov är ett allvarligt hot mot miljön. Den främsta energikällan är kolet som också är den primära källan för växthusgaser. Kinas behov av energi är redan större än tillgången och förväntas öka snabbt under de närmaste åren. Världen kommer att få ett nytt USA vad gäller energikonsumtion och det är frågan om jorden klarar detta.

2004-15 s 24-25
"Försiktighet är bra, men det finns gränser"
EUs nya regelverk för kemikalier tycks grunda sig på en utopisk föreställning om att det går att undanröja alla faror. Miljökommissionären Margot Wallström menar att konsumenterna har rätt att bli informerade om riskerna varje gång de köper eller använder en ny produkt. EU föreslår nu en ny regim för kemikaliereglering för att göra medborgarna med medvetna. Regimen bygger på "försiktighetsprincipen" som säger att produkter ska antas vara farliga tills motsatsen har bevistas. "Om vi varit försiktigare förut skulle vi inte ha det så besvärligt nu". Den europeiska industrin har värjt sig mot förändringarna och menar att ibland besegrar försiktigheten förnuftet.

2004-17 s 26-27
"Vinden vänder i Tyskland"
Ekonomiska bekymmer har fått tyskarna att börja granska landets strikta miljöpolitik. Många tyskar menar att miljöskydd är en lyx som de inte har råd med. Jobb, pensioner, utbildning och vård är högre prioriterade områden. Mänga förbättringar har gjorts på miljöområdet men de många jobben har inte skapats. Överskottet av regleringar, skattefinansierade subventioner och miljörörelsens generella dogmatism bromsar ekonomin.

2004-20 s 27
"Jodå, växthuseffekten finns!"
En forskargrupp hävdar att den har hittat övertygande bevis för global uppvärmning. I så fall är det dödsstöten mot argumenten från de skeptiker som förnekar att fenomenet existerar. Genom att mäta temperaturen i troposfären, det skikt av atmosfären som ligger närmast jorden, på ett sätt som inte störs av temperaturvariationer i stratosfären, anser sig några forskare ha bevisat att en global uppvärmning äger rum sedan decennier tillbaka. Vilka bevis man har för att denna temperaturhöjning, 0,2 C per decennium, är ett fenomen som orsakas av människan presenteras inte i artikeln.

2004-41 s 23
"Spänt läge i Nigerdeltat"
Samtalen mellan en nigeriansk rebelledare och den nigerianska staten återupptogs i torsdags sedan en vapenvila kommit till stånd. Förhandlingarna gäller rebellernas krav på autonomi i det oljeproducerande Nigerdeltat. Rebelledaren Asari har hotat att starta ett fullskaligt krig mot den nigerianska staten om det inte blir en uppgörelse om vem som ska ha rätt till landets oljeintäkter.

2004-45 s 25-26
"Lös vår tids problem först, säger ansedda ekonomer"
En kontroversiell expertgrupp rekommenderar att världens rika koncentrerar sina hjälpinsatser på aidsbekämpning, rent vatten och frihandel, inte miljöskyddande åtgärder. Den danske statistikern Björn Lomborg, känd för sin bok "Världens verkliga tillstånd" samlade en grupp forskare, ett "stjärngäng" som fick i uppgift att granska hur man bäst spenderar 50 miljarder dollar för att göra optimalt gott i världen. Högst prioritet enligt ekonomernas önskelista var behämpningen av aids/HIV. "Det är den absolut bästa investeringen, som mänskligheten kan göra. Vinsten skulle bli 40 gånger större än kostnaderna". Den näst bästa investeringen var pengar till livsmedel och hälsovård, särskilt till s k mikronäringsmedel till 850 miljoner kroniskt undernärda. Det tredje mest kostnadseffektiva sättet är att spendera pengar för att främja frihandeln. Sist på ekonomernas lista kommer åtgärder mot klimatförändringen. Kyotoprotokollet är "näst intill meningslöst" säger Lomborg.

Annan artikel om Lomborg här och här.

2004-45 s 26-27
"Tjänster och gentjänster"
Rysslands motiv för att underteckna Kyotoprotokollet är omdebatterat, men Ryssland kan tjäna pengar på samarbetet. Fördelarna för Ryssland är att kunna sälja "utsläppsrättigheter" till resten av världen för 10 miljarder dollar. Detta beror på att den ryska industriproduktionen minskade under 1990-talet. Ett annat skäl för Ryssland att godkänna Kyoto-protokollet anses vara påtryckningar från EU som i så fall skulle stödja Rysslands ansökan om medlemskap i WTO.

2005-1/2 s 3-6
"Efter floden"
Världen har besvarat Asiens behov av hjälp efter naturkatastrofen med stor generositet. Återuppbyggnaden av de förstörda kustsamhällena är dock inte bara en ekonomisk fråga. FN räknar med att ungefär en halv miljon dött eller skadats och att flera miljoner blivit hemlösa. Tragedins hela omfattning kommer sannolikt aldrig att bli känd. Nu gäller det att hjälpa de överlevande. Miljontals saknar mat och skydd. Bristfälliga sanitära förhållanden och brist på rent vatten innebär mycket stor risk för dödliga epidemier. Mycket pengar har skänkts av länder och enskilda. Problemet är därför inte pengar utan logistik. Hur förvandla pengar till förnödenheter som just de som behöver dem får? Rykten surrar om korrupta indonesiska tjänstemän som lägger beslag på hjälpsändningar.
Ekonomin är hårt drabbad. Huvudnäringarna i de drabbade områdena, turism, fiske och jordbruk har alla drabbats. Vad ska människor leva av?
På Sri Lanka har 80 % av fiskefartygen skadats. Rev har krossats vilket leder till brist på fisk i vattnet. Det kustnära jordbruket har fått åkrarna förstörda av havsvatten.
Även politiken har påverkats. Thailändarna har uppskattat premiärministerns handlingskraftiga initiativ. Hans parti har nyligen kritiserats hårt för brutala insatser mot terrorismmisstänkta. Nu lär det vinna de allmänna valen i februari. Indonesiens president, Yudhoyono tycks också ha fått godkänt för sitt sätt att handskas med krisen. (I Sverige har kungen blivit en av de populäraste medan Göran Perssons regering, nota bene utrikesminister Freivalds helt tycks ha förlorat väljarnas förtroende).

2005-1/2 s 6-7
"Kommande katastrofer kan bli ännu värre"
Förebyggande åtgärder försummas alldeles för ofta. Kerry Sieh, en erfaren seismolog i Kalifornien tvivlar på att de rika länderna någonsin kommer att inse värdet av förebyggande åtgärder. Människan förefaller blunda för en del oundvikliga katastrofer. Det kan beror på den "seismologiska klyftan" dvs skillnaden mellan de rika och de fattiga städernas beredskap inför ett jordskalv. De rika har förbättrat sin byggteknik och inrättat politiska system, som förmår hantera oundvikliga katastrofer. Katastrofer är lika mycket ett resultat av mänskliga val och åtgärder som av geologi och hydrologi.

2005-1/2 s 8-9
"Nu gäller det att ta vara på erfarenheten" (originalartikeln på engelska)
Kampen mot fattigdomen måste dominera arbetet, understryker hjälporganisationer. Indonesien utlyser undantagstillstånd under ett år i den ödelagda Aceh-provinsen. Därefter ska en fyraårig återhämtningsplan genomföras. Enligt hjälporganisationen Oxfam är viktiga element i återuppbyggnaden bostäder, omflyttning, utbildning och hälsovård. Billiga temporära bostäder måste upprättas. Global Village Shelter kan resas på 20 minuter och kostar bara 400 dollar.
Man måste bygga de nya bosättningarna på nya, säkrare platser. Detta kommer säkert att möta stort motstånd.
Återuppbyggnad av skolor, om än i primitiv form, ger barnen en daglig rutin, som hjälper dem att komma över sina traumatiska upplevelser enligt en Rädda Barnen rapport: Education in Emergencies: A tool kit for starting and managing education in emergencies by Susan Nicolai.
Epidemier måste förhindras. Särskilt när det gäller matlagnings möjligheter, latriner och sophämtning.

2005-1/2 s 9
"Förslag om skuldlättnader"
Internationella valutafonden och Världsbanken föreslog på ASEANs möte i Jakarta i förra veckan att de av flodvågen drabbade länderna skulle få skuldlättnad och nya fördelaktiga lån. För ögonblicket kommer FN och de internationella hjälporganisationerna att ha mer pengar än vad de behöver.

2005-3 s 27
"Chockvågorna spred sig över hela jordklotet"
Det kolossala skalvet ägde rum 26 december i havet utanför norra Sumatra, och chockvågorna spred sig genom jordskorpan med en hastighet som överskred vågorna hastighet i havet och luften. Chockvågorna spred sig över jorden under 6 timmar. Ända borta i Ecuador ändrade jordytan med mer än två centimeter. På Sri Lanka höjdes jordytan med nästan 10 centimeter.

2005-6 s 22-23
"Hur mycket tål jorden?
Den 16 februari träder Kyotoprotokollet i kraft. Dess viktigaste punkt är att det tvingar deltagande industriländer att minska utsläppen av växthusgaser. Problemet är att det inte inga finns exakta definitioner på hållbar utveckling; ingen vet var gränsen går mellan ofarliga och farliga utsläppsmängder. I förra veckan sammankallade premiärminister Tony Blair 200 experter till Exeter i Storbritannien för att försöka definiera "farlig klimatförändring". EU har tidigare satt tröskeln vid 2,5 graders temperaturökning. Andra menar att den mest logiska reaktionen är att göra samhällena mer motståndskraftiga mot extrema klimatyttringar. "Vi har 100 år på oss att flytta längre inåt land!". 2007 kommer det en ny FN rapport om klimattrender och orsaker.

2005-6 s 23-25
"Svaret finns kanske i molnen"
Forskarna intresserar sig alltmer för molnen i sina försök att utröna om den globala uppvärmningen kommer att sluta i katastrof eller antiklimax? Allt fler forskare blir övertygade om att molnen spelar en central roll i klimatförändringen men att de inte kan förklara molnens inverkan. "Molnen kan komma att förändra klimatmodellerna i grunden!". Men det kommer att ta tid och vi kan därför vänta oss ytterligare flera år av politisk varmluft och få fakta.

2005-6 s 26-27
"Det gäller att inte passera punkten utan återvändo"
Det verkar som om Nordpolen blir varmare - än sen då? Doktor Corell leder en grupp (ACIA) på ca 300 forskare, från länder med territorier norr om Polcirkeln, som i fyra år har undersökt den globala uppvärmningen. I deras senaste rapport slår de fast att "Arktis genomgår nu en av de snabbaste klimatförändringarna på jorden". Andra forskare talar om överdrifter, feldragna slutsatser och alltför osäkra mätningar.

2005-10 s 26-27
"Bara vanligt vatten!"
De sju haven plus ny teknik ska avhjälpa bristen på vatten. London lider brist på färskvatten liksom Mexiko City. Städerna växer snabbare än tillgången på dricksvatten. Nu kan man med ny teknik avsalta havsvatten till en betydligt lägre kostnad än tidigare. Kanske blir i framtiden rent vatten inte samma heta politiska fråga längre som det är idag.

2005-15 s 24-25
"Trängselavgifter ger bättre luft på köpet"
Europas storstäder försöker med avgifter och temporära eller begränsade trafikförbud minska biltrafiken för att minska luftföroreningarna. London var den första storstaden som införde avgifter som först mötte mycket starkt motstånd men sedan blev en succé. Sedan drygt två år måste bilförare i innerstaden betala fem pund per dag - från juli i år 8 pund. Ett elektroniskt registreringssystem noterar bilnummer och utfärdar fakturor till berörda bilägare.

2005-25 s 23
"Varmare klimat torkar ut Sibiriens sjöar"
En amerikansk undersökning visar sjöarna i två stora sibiriska områden krymper i omfång. De menar att detta beror på fortsatt global uppvärmning. Ryska vetenskapsmän håller inte med om att sjöminskningen beror på klimatförändring eftersom temperaturen bara stigit 0,3 grader och menar att vattenförlusten beror på jorderosionen. Många sjöar invaderas ofta av vegetation då de blir äldre.

2005-25 s 23
"Kolkraft dödar"
Regeringen i den kanadensiska provinsen i Ontario har beslutat att stänga provinsens fyra återstående kolkraftverk till i början av 2009. Detta blir Kanadas största bidrag i arbetet att reducera växthusgasutsläpp enligt Kyotoprotokollet. Energin ska ersätta genom att bygga och operera gasdrivna kraftverk. Det finns också planer på att starta upp tidigare nedlagda kärnkraftverk.

2005-27 s 13
"Turistlandet liknar mer och mer en öken"
Ineffektiva bevattningsmetoder, vattenslukande turistanläggningar och golfbanor och en intensiv byggboom förstärker effekterna av årets torka. 700000 nya bostäder byggdes i fjol. Spanien blir varmare och torrare för varje år. Två tredjedelar av Spanien har drabbats av allvarlig torka. Värst är det för Valencia, Andalusien och Katalonien. 80 % av den totala vattenkonsumtionen svarar landets jordbrukare för. Vattnet är 30 gånger billigare i Spanien än genomsnittet i EU.

2005-29 s 9-10
"Bildelning i stället för köer och luftföroreningar"
Bildelningsföretagen har lyckats bra med att minska trafiken och luftföroreningarna i några länder som Holland, Schweiz och Tyskland. Det finns dock inte mer än 300000 aktiva bildelare i hela världen, de flesta är européer. Det största företaget, Mobility, finns i Schweiz och har 60000 medlemmar. I Amsterdam bokar kunden via Internet någon ledig bil i närheten. En delad bil ersätter 4-10 andra bilar och bildelarna minskar sin totala körning med hälften. I vissa städer får "delade bilar" köra i bussfilerna.

2005-29 s 15-17
"Kärnkraften går mot en ny vår"
Kärnkraftsindustrin har haft det svårt det sista kvartsseklet. Först kom olyckan i Three Miles Island i USA 1979 och sedan katastrofen i Tjernobyl i Ukraina 1986. Terrorattackerna den 11 september 2001 var också en skarp erinran om att atomenergi kan användas till olika saker. Men kärnindustrin har på senare til fått ett uppsving. Kina har 9 kärnreaktorer och planerar för ytterligare 30. Ny kapacitet byggs eller övervägs i Indien, Taiwan och Sydkorea. Ryssland bygger redan flera reaktorer liksom Finland. Greenpeace grundare James Lovelock säger att det bara är kärnkraften som kan sätta stopp för den globala uppvärmningen. Ledare för ansedda miljögrupper som Environmental Defense och World Resources Institute har också uttalat sig i samman anda. Sådana åsikter väcker bestörtning i motståndarlägret, bl a Europas Gröna rörelse. Klimatförändringen medverkar till att återuppliva kärnkraftsindustrin men dess lönsamhet är kanske inte så säker som många tror.

2005-29 s 23-24
"Döende havet"
På 19 år har vattenytan dragit sig en kilometer bort. På 50 år har en tredjedel av vattenvolymen förlorats mest för att Jordanfloden torkat ut. Det mesta av det vatten som en gång strömmade in i havet används numera som dricksvatten och i jordbruket och dessutom låter israeliska och jordanska industrier vid havets södra ände dryga 680000 av det mineralrika vattnet avdunsta varje dag för att de ska kunna utvinna kemikalier. Döda Havet, en av vår världs kulturella och ekologiska skatter, är döende. Döda havet är den mest salthaltiga, stora vattenvolym som finns i världen. Den ligger mer än 400 m under havet och är därmed jordens lägsta punkt.

2005-29 s 24-25
"Kemisk utvinning höjer vattennivån i söder"
I söder är problemet det motsatta. Där lämnar avdunstningsprocessen kvar en 18 cm tjock saltrest som sätter sig på huvuddammens botten varje år och höjer därmed vattennivån lika mycket. De israeliska lyxhotellen längs stranden bygger jättelika fördämningar för att inte översvämmas.

2005-29 s 24-25
"En klassisk kamp mellan människor och naturen"
Jordanfloden, mest känd för att i den döpte de kristna Jesus, tillfördes förr 1,3 miljarder kubikmeter vatten. Idag är det bara 100 miljoner och hälften av detta är orenat avloppsvatten.

2005-39 24
"Först Katrina, sedan Rita och sedan …"
En ny väderteori har fått stor uppmärksamhet i kölvattnet efter orkanen Katrina. Den påstår att den globala uppvärmningen orsakar mer destruktiva orkaner. Problemet är att det saknas data som kan bevisa eller motbevisa teorin. Forskarna vet fortfarande väldig lite om oceanernas, atmosfärens, vindarnas, molnens och solljusets samverkan och hur den påverkar orkaner. Detta hindrar inte politiker från att knyta orkanen i New Orleans till president George Bushs vägran att underteckna Kyotoprotokollet. Att skylla Katrina på global uppvärmning är detsamma som att vältra över ansvaret.

2005-39 25
"Stormvarning"
De farligaste stormarna blir vanligare. Peter Webster vid Institute of Technology i Atlanta att orkanerna blir värre, men bara på ett sätt. Det är bara i nordatlanten som man sett en ökning i antalet stormar eller stormarnas livslängd. Inte i någon av de andra fem oceanbassängerna trots att temperaturen stigit i alla utom sydvästra Stilla Havet.

2005-39 26
"Nya rön väcker nya farhågor"
Forskare varnar för att den globala uppvärmningen kan orsaka mindre skördar och hämma växternas tillväxt, vilket skulle får allvarliga konsekvenser för produktiviteten i jordbruket. Under värmeböljan i Europa 2003, då temperaturen låg 6 grader över det normala och nederbörden hälften så riklig, minskade majsens växtkraft med en tredjedel och genomsnittligt minskade växtkraften med 30 %.

2005-41 16
"Naturkrafterna slog till igen"
Ett jordskred i Guatemala tros ha krävt upp till 1400 människoliv. Jordskredet var en följd av orkanen Stan som tillsammans med regnen skapade ett jordskred av lera, stenar och träd som sköljdes utför en vulkanskuttning och begravde hela staden Panabaj. Stormen Stan är den värsta naturkatastrofen i regionen sedan orkanen Mitch som dödade 9000 personer 1998.

2005-41 17
"Jordbävningen i Asien kan ha krävt fler än 40000 liv"
En hårt prövad region drabbades under veckoslutet av det värsta skalvet på 100 år. Epicentrum låg ungefär 10 mil norr om den pakistanska huvudstaden Islamabad. Jordskalvet inträffade längs en av jordens stora förkastningslinjer. Den indiska subkontinenten, inklusive Indien, Pakistan och Bangladesh, ligger på en separat tektonisk platta, som hängde ihop med Antarktis till för 150 år sedan. Plattan bröt sig loss och drev norrut. För ungefär 50 miljoner år sedan krockade den med Asien och tillbuckligen av jorden resulterade i Himalayabergen. Den indiska subkontinenten fortsätter att pressa på mot norr med drygt 2,5 cm per år.

2005-45 s 24-25
"Bäst att hålla andan"
Samtidigt som Peking förbereder sig för det olympiska spelen 2008 presenteras en ny rapport, som avslöjar att den kinesiska huvudstaden också är luftföroreningarnas huvudstad. Peking och nordöstra Kina har världens högsta nivåer av kvävedioxid, som kan orsaka dödliga skador på lungorna. Den explosionsartade ökningen av privatbilar anses vara orsaken till den kraftiga ökningen av farliga utsläpp. De senaste fem åren har antalet fordon på Pekings gator mer än fördubblats till nästan 2,5 miljoner. Fler än 100 miljoner kineser bor i städer där luften betecknas som "mycket skadlig".

2005-47 s 23-25
"Ju varmare, desto fler sjuka och döda"
Det allt varmare klimatet på jorden tros orsaka drygt 150 000 dödsfall och fem miljoner sjukdomsfall varje år, säger WHO, som varnar för att de onödiga och för tidiga döds- respektive sjukdomsfallen kan fördubblas till 2030. Experterna har dragit slutsatserna efter att ha matat in kunskapen om klimatkänsliga sjukdomar i datormodeller. Malariaparasiten som sprids via myggor utvecklas snabbare i varmare temperaturer. Luftföroreningarna blir större då varma, soliga dagar förvärrar redan skadlig smog.

2005-48 s 25-27
"Den kalla Nordpolen är rykande het"
I takt med att den globala uppvärmningen smälter isen vid Nordpolen blir också ett av världens mest otillgängliga och potentiellt energirika områden mer tillgängligt. Konkurrensen om den kalla, isiga regionens resurser blir allt hårdare.
Kanada och Danmark är involverade i ett kallt ordkrig om rätten till "Hans ö" några hundra kilometer från Nordpolen. Den ligger när Grönland som till viss del kontrolleras av Danmark. Båda har skickat ut krigsfartyg för att hävda sina rättigheter. Det är ett testfall för en kommande geopolitisk och geologisk strid om jungfruligt territorium. Många tror att innan nästa sekelskifte kommer Norra Ishavet att vara öppet vatten och därmed blir mycket stora olje- och naturgastillgångar tillgängliga. Förutom Kanada och Danmark, håller Ryssland, USA och Norge att märka ut sina revir. Norge och Ryssland bråkar om en "gråzon" på 176000 kvadratkilometer i Barents hav.
Vad de fem länderna dock mest håller på med är att fredligt försöka dela upp regionen mellan sig. Mycket besvärlig forskning krävs för att ta reda på hur kontinentsocklarna, under vilka energifyndigheterna förväntas finnas, går och vilka kontinenter de är sammanbundna med. Grönland (och därmed också Danmark) kan visa sig ha rättighet till mycket stora delar av de områden som snart kommer att vara tillgängliga kring Nordpolen. Visst är det ett intressant scenario!

2005-49 s 25-26
"Döden i bushen"
När djuren dör förvärras människornas lidande. Nationalparken Hwange i Zimbabwe är ett världskänt reservat lika stort som hela Belgien. Idag håller djuren på att dö ut av svält. En del av skulden till djurens hopplösa belägenhet är den värsta torkan på flera år men den största skulden beror på mänsklig försummelse. Zimbabwes Nationalparksmyndighet har inte kunnat eller velat distribuera bränsle till pumparna som fyller på vattenhålen. Majoriteten av parkens anläggningar och safariläger har stängts och många har blivit arbetslösa.

2005-50 s 21
"Klimatmötet enades om att något måste göras, men vad?"
Två veckors förhandlingar i Montreal gav blygsamma resultat. Mötets syfte var att begränsa den globala uppvärmningen i enlighet med ett para separata avtal. Det ena är 1992 års avtal om klimatförändringar och det andra är Kyotoprotokollet. I det senare fallet diskuterades vad som ska ske när detta protokoll löper ut 2012.

2006-10 s 5
"Portugal satsar stort på förnybar energi"
Portugal närmar sig täten i vindkraftsligan. Beroendet av omvärlden för energiförsörjningen driver på utvecklingen.
Portugal som har drygt 80 mils Atlantkust, som ofta piskas av hårda vindar är väl lämpat för vindkraft. Ett av Europas största vindkraftverk ska byggas som kommer att producera 25 % av all vindkraft i Europa. Man vill också framställa energi ur havsvågor samt bygga ett vattenkraftverk vid en av landets sista oreglerade floder.

2006-16 s 15-20
"Hur länge räcker jordens skatter?"
Olja och uran, guld och platina är lika eftertraktade som någonsin förr. Kampen om resurserna blir allt tuffare och priserna skjuter i höjden. Den globala ekonomins framtid hänger på tillgången på råvaror som krymper och förr eller senare tar slut. Sedan andra världskriget har människan förbrukat mera råvaror än under hela sin historia dessförinnan. Beräkningar visar att redan inom10-20 år har hälften av jordens samlade reserver av råolja förbrukats. Det är svårare att göra samma beräkning vad gäller metaller och mineral, där förråden verkar outtömliga. Men för sällsynta metaller som niob och platina är oligopolmarknaderna mycket smala och bryts på få platser på jorden. Är inte priset tillräckligt högt avstannar produktionen.

2006-16 s 19
"Rädsla pressar priserna uppåt"
Ryssland kommer att producera mindre olja än väntat de kommande fyra åren vilket förstärker den oro, som på senare tid pressat oljepriserna uppåt. Oljan och dess biprodukter är bara några av de många råvaror, som efterfrågan ökat kraftigt på. Priser på metaller har också skjutit i höjden på senare tid.

2006-26 s 20-23
"Det finns väldigt mycket kol"
Europas gröna image kolliderar med beroendet av smutsig kolkraft.
Kol är Tysklands främsta energikälla och regeringen planerar att avveckla den nästa största källan, kärnkraften, till 2021. Vinterns leveransavbrott av gas när Ryssland ströp leveransen till Ukraina, fick politiker och ekonomer att tänka om. Den första koldioxid-renade anläggningen kommer att tas i bruk 2014. Kolet eldas i en blandning av rent syre och återanvänd gas.

2006-26 s 24-25
"Drivmedel från prärien"
Ju högre oljepriser desto bättre utsikter för biomassa-industrin. Kolhydraterna i växter kan konverteras till kolväten i bränsle och andra värdefulla kemikalier. Men ineffektiva konverteringstekniker har inte kunnat konkurrera prismässigt. Råvaran i etanolföretagen är glukos som växter packar i långa stärkelsemolekyler. En bättre råvara vore cellulosa som också består av glukosmolekyler men packade på ett annat med svårnedbrytbart sätt. Om man kunde hitta ett effektivt sätt att bryta isär molekylerna skulle en stor mängd jordbruksavfall kunna bli råvara för etanolproduktion.

2006-31 s 18
"Hand i hand"
Storbritannien och Kalifornien trotsar Bush och tar gemensamma tag mot den globala uppvärmningen. I Europa finns en marknad för handel med utsläppsrätter. Till denna vill Arnold Schwarzenegger ansluta Kalifornien via avtal med Tony Blair och Storbritannien trots att USA inte skrivit på Kyotoprotokollet. I Storbritannien har man också tittat på möjligheten att införa individuella utsläppsbegränsningar. Personer som samlar på sig oanvända utsläppsrätter, till exempel genom att köra bil mindre skulle då kunna sälja dessa till personer som överskrider sina utsläppsbegränsningar. Handeln med utsläppsrättigheter kom till i samband med att Kyotoprotokollet skrevs under 1997 av ett 25-tal länder bland dem Sverige.

2006-33 s 6-7
"Katastrofal torka i Europa"
Torkperioder väntas bli allt vanligare i Europa och delar av Medelhavsområdet löper stor risk att förvandlas till öken. Vattennivåerna i vissa delar av Italiens längsta och kommersiellt mest livliga flod, Po, har sjunkit till de lägsta i mannaminne. På Rhen har fartygen bara kunnat lastas till hälften för att inte gå på grund. I Paris har man för första gången avstått från att vattna de dammiga promenadstråken. Lantbrukarna förutspår kraftigt minskade skördar. Världsnaturfonden har begärt att lantbruksstödet för vattenkrävande grödor som sockerbetor dras in.

2006-37 s 10-11
"Spaniens guldgruva hotas"
Spaniens stränder riskerar att dränkas under vatten på grund av den globala uppvärmningen. De spanska stränderna beräknas krympa med i genomsnitt 15 meter till 2050 på grund av den globala uppvärmningen som får isen vid polerna att smälta och orsaka högre havsnivåer. Den spanska Atlantkusten blir mest lidande. Experterna varnar också för att Europas viktigaste våtmarker kommer att drabbas. Varningarna kommer samtidigt som den varma sommaren i Spanien verkar hålla i sig ett bra tag till. 20 spanska städer har noterat värmerekord i september.

2006-41 s 25-27
"Nu sjunker oljepriset igen"
Myten om oändlig efterfrågan i Kina har krossats och stora investeringar kommer att leda till ökad tillgång vilket betyder att oljepriset mycket väl kan fortsätta att sjunka. Den främsta myten är den om en snabbt växande efterfrågan på olja i Asien. Kinas ökade efterfrågan motsvarar bara en återhämtning från stagnationen under tidigare år och mycket beror på att olja subventioneras rejält av flera regeringar i östra Asien. Efterfrågeökningen som var mycket stor under 2003 och 2004 har redan minskat därefter. Kina har också stora möjligheter att reducera sin oljekonsumtion. Mycket skulle kunna ersättas av andra energikällor. Dessutom svarar Kina bara för åtta procent av den globala efterfrågan.

2006-44 s 26
"EU och USA ska samarbeta mer"
USA och EU har, trots oenighet om Kyotoprotokollet, enats om att samarbeta mera i utvecklingen av förnybara energikällor, "rent kol" och andra miljöskyddande åtgärder. EU och USA kommer att främja utvecklingen av teknik för att fånga och begrava växthusgaser från kol, göra energiproduktionen mer produktiv och satsa mer på förnybara energikällor.

2006-44 s 26-27
"Isjätten krymper"
För många år sedan var Rhône-glaciären Europas största och den är fortfarande källa till floden Rhône men idag är den bara den femte största glaciären i Schweiz och experter befarar att den smälter bort före nästa sekelskifte. Glaciärens öde är inte unikt, alla Schweiz glaciärer har förlorat 15 % av sin yta de senaste 20 åren.

2006-46 s 21-22
"Det kanske hettar till i Washington också"
En brittisk rapport om den globala uppvärmningen är egentligen riktad direkt till USA. Storbritanniens finansminister, Gordon Brown, gav order åt Sir Nicholas Stern att göra en rapport om klimatförändringens ekonomiska följder, som en påtryckning på USAs president George Bush sommaren 2005, sedan denne vägrat att ratificera Kyotoprotokollet. Detta ålägger världens 35 ledande industriländer att minska sina utsläpp med 5 % till 2012. Bushs administration håller fast vid att investeringar i nya tekniker, inte utsläppskontroll är den rätta vägen.

2006-46 s 22-25
"Varmare klimat öppnar nya farleder"
Forskare ombord på isbrytaren Amundsen varnar för att ökande trafik i farlederna i Arktis utgör ett allvarligt hot mot ekosystemet. Satellitbilder har visat att istäcket i Arktis blir tunnare och redan är 30 % mindre än för 25 år sedan. Den arktiska isen reflekterar solljuset, om den försvinner tar jorden därför emot mer varm solstrålning vilket kan accelerera den globala uppvärmningen. Det positiva med mindre is är naturligtvis att fartygens transportvägar blir kortare vilket kan betyda stora uppsving i handeln för berörda länder.

2006-46 s 25-26
"Australien inser att det är fara å färde"
Mångårig torka har fått Australiens politiker att ta både bevisade och obevisade följder av den globala uppvärmningen på allvar. Torkan är inne på sitt fjärde år och dammarna håller på att torka ut, grödorna växer inte på grund av vattenbrist och boskapsmarknaden är övermättad därför att bönderna försöker sälja får och kor som de inte har råd att föda. Fast det inte finns något bevis för att den långvariga torkan har med den globala uppvärmningen att göra så blir allmänheten alltmer orolig och har tvingat regeringen Howard att överge sin skeptiska syn och erkänna att det finns fog för oron.

2006-46 s 26-27
"Vem hjälper Afrika?"
I Nairobi i Kenya har hållits en miljökonferens i elva dagar som lockat 6000 delegater från 189 länder. Afrikas länder är speciellt sårbara för den globala uppvärmningen och de måste få hjälp med att avvärja en miljökatastrof. Det finns risk för stora översvämningar längs Afrikas kuster, förluster av djurens naturliga livsrum och mindre spannmålsskördar på grund av torkan.

2006-49 s 26-27
"Jordens bästa vänner är en brokig skara"
Den brittiska miljöorganisationen Environment Agency har bett experter namnge de människor som har gjort mest för att rädda planeten jorden. På första plats kommer Rachel Carson, hon med boken "Tyst vår". Tvåa är EF Schumacher, känd för sin bok "Small is Beautiful".
Margot Wallström nämns längre ner på listan tillsammans med den indiske ledare Mahatma Gandhi, Charles Darwin och Siddhartha Buddha. I sanning inget dåligt sällskap. På listan finns också den svenske cancerforskaren Karl Henrik Robert som grundade miljönätverket "Det naturliga steget". Om detta kan man läsa i den brittiska tidningen The Guardian.

2006-51 s 24-26
"Maten och myterna"
Kan man förändra världen bara genom att köpa en viss sorts mat? Den internationella paraplygruppen för rättvis handel, FLO, menar att en medveten konsumtion har klara positiva effekter. Samma uppfattning har miljöorganisationen Regnskogsalliansen. Storbritanniens största lobbygrupp för ekologiska livsmedel, Soil Association, menar att miljöhänsyn, inte hälsofördelar, numera är det viktigaste motivet för brittiska konsumenter. Men den finns många invändningar mot alla dessa påståenden.
1. Ekologisk odling ger mindre skördar och kräver därför större odlingsareal för att producera samma mängd mat. Mer av regnskogen behöver tas i bruk
2. Ekologisk odling förbrukar mer energi eftersom skördarna blir mindre och ogräs hålls borta med plöjning.
3. Det är svårt att mäta rättvisa. Garanterade minipriser ger överproduktion av till exempel kaffe och ger ingen som helst garanti för hög kvalitet.
4. Rättviseetikettering sker enligt politisk ideologi som att bara produktionsformen kooperation med småodlare är den riktiga.
Mycket som förefaller miljövänligt är det i själva verket inte. Det är till exempel bättre att frakta tomater från Spanien i Storbritannien under vintern än att odla dem i uppvärmda växthus i Storbritannien. Privatpersoner står för över hälften av alla kilometer som tillrättaläggs för att transportera mat.

2007-04 s 30-31
"Den falska våren"
Grodor har inlett parningsleken, igelkottar kan inte sova och påskliljorna spirar - det milda vädret lockar fram våren. Hur farlig är värmen för djur och växter? Deras utvecklings- och beteendemönster förändras emellertid inte så mycket, eftersom det inte i första hand styrs av temperatur och väder. Det avgörande är när solen går upp och ner och detta har ju inte ändrats. Det är den inre, biologiska klockan som styr livsrytmen hos alla levande organismer. Den mänskliga aktivitet som kan styra rytmen är snarare gatubelysningen och allt annat ljus som vi släpper ut i världen. Det förvirrar den inre klockan.

2007-06 s 22-23
"Bättre sent än aldrig"
Det råder inte längre någon tvekan om att den globala uppvärmningen är ett resultat av mänskliga aktiviteter. Världens "ledande experter" i FNs panel om klimatförändring konstaterar att "nya vetenskapliga rön har övertygat dem om att den globala uppvärmningen" är "mycket sannolikt" kopplad till mänskliga aktiviteter, och att klimatförändringen omfattar ett växande antal värmeböljor, extrema stormar och torkor. President Bushs regering håller fast vid att bästa lösningen är att främja nya tekniker som minskar utsläppen. USA har sedan 2001 investerat sammanlagt 29 miljarder dollar i klimatforskning vilket är mer än resten av världen tillsammans.

2007-06 s 23
"Peking gömmer huvudet i sanden"
FNs nya klimatrapport har intensifierat debatten om farliga konsekvenser i USA, som är världens största utsläppare av växthusgaser. Men Kina, som ganska snart kommer att passera USA, reagerar med tystnad. Miljöskyddet är underordnat den ekonomiska tillväxten i Kina. Kina är den största solenergiproducenten i världen men samtidigt bygger Kina nya kolkraftverk på löpande band. Utsläppen av pågående och planerade byggen ökar koldioxidutsläppen mycket mer än hela Europas utsläppsreduktioner.

2007-13 s 30-31
"Vattnet sinar"
Dammar, jordbruk, sjöfart och klimatförändring hotar att torka ut världens största floder som Nilen, Ganges, Yangtze och Donau på grund av överdriven användning av vatten. Detta förstör viktiga ekosystem och äventyrar försörjningen för miljontals människor som lever i floddalarna. Det kommer också att bli mindre tillgång på mat.

2007-14 s 30-31
"Isen smälter oroväckande fort"
Från nu fram till mars 2009 satsar 63 länder 1,7 miljarder dollar på polarforskning som syftar till att klarlägga vilka förändringar i det frusna landskapet som orsakas av människan och vilka som går att förhindra.

2007-26 s 12
"New Orleans bävar för en ny orkan"
Efter nästan två års arbete avslöjade de amerikanska ingenjörstrupperna i förra veckan vilka stadsdelar och kvarter i New Orleans som är mest sårbara i händelse av översvämning och vilka som är bäst skyddade. Rapporten visar att stora delar av staden sannolikt kommer att översvämmas om en kraftig storm slår till. Rapporten är ett enormt ambitiöst försök att klarlägga exakt hur riskfyllt det är att bo i New Orleans. Alla hoppas att det inte kommer en ny monsterstorm före 2011 när ett nytt, starkare system ska vara på plats.

2007-27 s 20-21
"Ökenspridningen vållar konflikt och oro"
De torra markerna är inte lika effektiva som regnskog när det gäller att absorbera koldioxidutsläpp men det skulle kunna vara möjligt om de bara täcktes av någon form av vegetation. Satsning på plantering skulle också betyda mycket för arbetskraften. I dag tvingas många miljoner flytta för att deras jordbruksmark förtorkat. Ännu fler afrikaner bosatta i utsatta områden kommer i framtiden att försöka flytta till andra länder, främst vill de in i de europeiska ländernas välfärd.

2007-28 s 28-29
"Kina är lika smutsigt som det är stort"
Den oerhört snabba utvecklingen i Kina har förvandlat landet till ett enormt miljökatastrofområde. Kinesisk miljöchef skyller de tilltagande oroligheterna i samhället på folkets ilska över utsläpp och nedsmutsning. Trotset mot regler och bestämmelser och hänsynslös miljöförstörelse har retat upp allmänheten och resulterat i ett växande antal "massincidenter" eller protestdemonstrationer. Tendensen från myndigheternas sida att mörklägga ökar allmänhetens oro.

2007-28 s 30-31
"Alla måste hjälpa till"
En ny miljö- och klimatrapport uppmanar Europa att genast börja angripa och anpassa sig till klimatförändringen. Konsekvensanalysen som är sammanställd på EU-kommissionens uppdrag, målar en oroväckande bild av följderna av stigande temperaturer, bland annat att "flytta hamnar, industrier och hela städer och orter från lågt liggande kustområden och floddalar". Dokumentet syftar till att övertyga EUs 27 medlemsregeringar om att de måste agera.

2007-29/30 s 30-31
"Kolet tas till nåder igen"
Energibolagen planerar hela tiden nya kolkraftverk som ska ersätta kärnkraftverken. Experter och miljöaktivister varnar för föroreningar eftersom tekniken att rena och förvara koldioxid ännu inte är mogen för serietillverkning. I Hamburg vill Vattenfall bygga två kolkraftverk med en sammanlagd kapacitet på drygt 1600 MW. Moorburg ska bli ett av Europas modernaste kraftverk. Men i fullt bruk kommer det att leverera 40 % av Hamburgs totala utsläpp av koldioxid i dag. Tysklands plan är att kärnkraften ska avvecklas till 2020. Och kol finns det gott om. Kol är billigt och beräknas vara i minst 220 år. Det är dessutom mer rättvist fördelat över jordklotet än till exempel oljan.

2007-32 s 16-17
"Där vinden blåser"
Storslagen plan på att koppla samman Europas elnät kan höja vindkraftens status. Ett europatäckande elnät skulle vara en stor fördel, för att utjämna både konsumtion och produktion - av till exempel vindkraft. Norges stora vattenkraftverk skulle kunna användas för att lagra kraften från "obeständiga" energikällor som vindkraft. Problemet är att växelströmsledningar över stora avstånd innebär stora överföringsförluster. Så är det inte med likström. Redan 1880 vann George Westinghouse som förespråkade växelström över Thomas Edison som höll på likström. Argumentet var att växelström var lätt att transformera. Däremot måste växelströmsledningar byggas högre eftersom växelström jordas enklare än likström.

2007-33 s 21
"Global korallrevsdöd"
På knappt 40 år har mängden revbildande korall halverats globalt. Värst är tragedin på havsbotten där Indiska oceanen möter Stilla havet. Reven där krymper varje år med 1554 km2, det vill säga en hundradel av den ursprungliga storleken. Orsaken sägs vara ökad havstemperatur till följd av klimatförändringen, smittämnen och avloppsvatten i kustnära områden och att ankare och fiskenät förstör reven. I Australien beräknas "Stora Barriärrevet" vara värt 5,8 miljarder dollar årligen i turistintäkter. Man funderar på att spänna upp solsegel för att minska havstemperaturen.

2007-37 s 30
"Vaga samarbetsplaner räcker inte långt"
Toppmötet i Sydney mellan de 21 länderna i samarbetsorganisationen Apec resulterade i en gemensam deklaration om samarbete i klimatpolitiken. Deklarationen innehöll dock inga banbrytande nyheter eller åtaganden. Varje land kan välja den väg som bäst motsvarar dess ekonomiska och sociala förhållanden.
APEC är en forkortning av Asia-Pacific Economic Cooperation Forum. Organisationen grundades i Canberra, Australien, den 6 november 1989. Den har i dag 21 medlemsländer och syftet med APEC är att arbeta för frihandel, stärka medlemsländernas ekonomiska styrka och gemenskap. Stora länder är USA, Kina, Japan, Ryssland, Kanada och Australien.

2007-37 s 30-31
"Isen smälter snabbt"
Isen på Arktis har i sommar smält fortare än förr. Nordvästpassagen genom nordligaste Kanada är fullt framkomlig och bedömare tror att Rysslands ishavskust kommer att ligga öppen senare denna månad. Fortsätter det på samma sätt kan hela Arktis vara isfritt omkring 2030. Den minskade ismängden ställer till problem för regionens vilda djur som isbjörnen men det politiska intresset för Arktis ökar. Ett antal länder konkurrerar om att utvinna de olje- och gasreserver som antas finnas under isen.

2007-39 s 13
"Startskott till nya tag för att rädda jorden"
FN-chefen vill se ett verkligt genombrott i klimatdebatten. Det betonade han i ett tal på FNs klimatkonferens i New York som förutom drygt 80 statschefer bevistades av före detta vicepresident Al Gore och guvernören Arnold Schwarzenegger i Kalifornien. Han underströk vikten av snabbt enas om en handlingsplan som kan ersätta det aktuella klimatavtalet, Kyotoprotokollet, som löper ut 2012.

2007-40 s 27-30
"Vattnet sinar oroväckande snabbt"
Under Kinas snabbt växande storstäder torkar framtiden in. Vattenförbrukningen i Kina har femfaldigats sedan 1949. Den omfattande spannmålsproduktionen konsumerar enorma mängder grundvatten på den kinesiska slätten. Om produktionen minskas skapas stor arbetslöshet och kraftigt höjda spannmålspriser. Vattenföroreningarna är så utbredda att det inträffar allvarliga incidenter nästan dagligen. Kinas ekonomi fortsätter trots allt att betona tillväxt inte hållbarhet.

2007-40 s 30-31
"Kallt rent vatten"
Forna tiders olika sätt att distribuera vatten tas till nåder igen. Idag blommar åter pistage- och fruktträden i Qara, en stad 10 mil norr om Damaskus i Syrien tack vare ett vattendistributionssystem som utvecklades samtidigt som järnåldern nådde Europa.
Mänskligheten står inför en allvarlig vattenkris och på många ställen tar man i bruk enkla och ibland sekelgamla tekniker för att samla upp och lagra monsunregnen.

2007-41 s 29-30
"Klimatförändringen tas på allvar down under"  Hela artikeln
Den globala uppvärmningen är inte bara en miljöfråga utan i allra högsta grad en säkerhetsfråga för många australier, men inte för regeringen - ännu. En undersökning visar att 40 % av landets invånare ser den globala uppvärmningen som ett större hot mot säkerheten än islamisk fundamentalism. Samväldets forskningsorganisation rapporterade i veckan att medeltemperaturen kommer att stiga en grad till 2030. Australien har bland världens största växthus gasutsläpp per capita. Regeringen har inte undertecknat Kyotoprotokollet med argumentet att det inte ålägger indien och Kina några restriktioner. Australien stöder i stället utvecklingen av kärnkraftsteknik och "rent kol".

2007-41 s 30-31
"Nu gäller det att agera snabbt!"
Klimatkatastrofen är redan här, varnar FN. OCHA, FNs organ för samordning av humanitära frågar har hittills registrerat 13 "blixtanrop", som är fler än rekordåret 2005. Detta påstår FNs samordnare för katastrofhjälp, Sir John Holmes. I år har alla utom en katastrof varit "klimatrelaterad". Det har handlat om översvämningar i stora delar av Afrika, en orkan av kategori i Nicaragua och extrema väderförhållanden i Bolivia med både torka och översvämningar. Samtidigt finns det tecken på att "givartröttheten" breder ut sig. OCHA begärde 338 miljoner dollar för sina 13 "blixtanrop" men bara en mindre del har flutit in.

2007-44 s 24-25
"Den som har olja har makt"
Rekordhöga oljepriser har förändrat den globala maktbalansen på ett dramatiskt sätt. Alla producentländer känner sig numera mycket självsäkrare och mindre beroende av de traditionella stormakterna. När oljan tangerar 90 dollar per fat har den blivit något mer än en viktig energikälla; den har blivit en strategisk tillgång av mycket stor betydelse. Saudiarabiens oljeintäkter har ökat från 60 till över 150 miljarder dollar på sju år. Landets budget har gått från underskott till överskott. Ryssland som var bankrutt för knappt 10 år sedan har använt sina gas- och oljeintäkter till att betala av skulder till utlandet och bygga upp en reserv på över 400 miljarder dollar. En stor grupp länder, inklusive många små afrikanska stater och stater vid Kaspiska havet, inrättar fonder för att investera välbehövligt kapital i olika marknader. Oljeinkomsterna har emellertid hindrat många länders demokratiska utveckling. Regeringar med stora oljeintäkter behöver inte sina undersåtars medgivande för att fortsätta regera. De kan belöna vänner och muta oppositionen eller betala för att få den krossad. I länder som Nigeria och Azerbajdzjan har resultatet blivit förtryckande och korrumperade politiska institutioner och övergödda byråkratier som hålls under armarna av oljepengar.

2007-44 s 26-27
"Nya energikällor brådskar"
Abrupt minskad oljeproduktion medför risk för krig och oroligheter enligt en ny undersökning. Energy Watch Group publicerade en undersökning i förra veckan som visar att den globala oljeproduktionen nådde sin topp redan 2006 och förespås minska med 7 % per år. Därför måste världen utveckla de förnybara energikällorna snabbt och satsa stort på effektivare energianvändning. Internationella Energibyrån (IEA) är av en annan mening och oroar sig inte över oljetillgången.

2007-44 s 28-29
"Global uppvärmning hotar freden"  Hela artikeln
Klimatförändringen är ett växande hot mot världsfreden och den har lett till rivalitet om utrymmet i Arktis där det kan bli frågan om ett kalt krig i ordets rätta bemärkelse varnade nyligen den tyska utrikesministern, Frank-Walter Steinmaeier. I augusti placerade en rysk ubåt en rysk flagga på havsbotten vid Nordpolen. Även Danmark gör via den danska provinsen Grönland anspråk på delar av det Arktis som nu värmeökningen börjar göra tillgängligt. Andra hot mot freden kan vara konflikter mellan de rika länderna på jordens norra halvklot och de på det södra som troligen kommer att drabbas hårdast. Det kan också bli stora folkförflyttningar på grund av översvämningar.

2007-44 s 29-30
"Det ser inte bra ut!"
Mänskligheten lever långt över sina tillgångar och åsamkar så stora skador på miljön att förstörelsen kanske snart passerar punkten utan återvändo varnar FN i en ny rapport, den fjärde globala miljörapporten sedan 1997. Det finns emellertid fortfarande varierande åsikter om huruvida förändringarna kan få katastrofala följder när antalet människor närmar sig nio miljarder vid seklets mitt eller om följderna är hanterbara.

2007-44 s 30-31
"Vår ogästvänliga planet"
Biobränsleplantager, skogsavverkning, jakt och andra mänskliga aktiviteter inkräktar på områden där människans närmaste släktingar lever.
Halvapan spenslig lori är en av de primater som inom kort faller i glömska. En rapport pekar ut 25 arter som har störst behov av räddningsinsatser. Det finns sammanlagt 114 primater som är nära utrotning. Av orangutangen, människans närmaste frände, finns några tusen individer kvar men de dör ut fortare än andra primater.

2007-46 s 16-17
"Livsmedelsjättar anklagas för att driva på klimatkatastrofen"
I en Greenpeacerapport hävdas att många av de största livsmedels- och bränslekoncernerna sätter klimatet på spel genom att driva upp efterfrågan på palmolja och biobränslen som odlas på världens största torvfyndigheter. Särskilt den indonesiska palmoljan av vilken en stor del kommer från provinsen Riau på Sumatra där ungefär 14,6 miljarder ton kol ligger bundet i världens djupaste torvbäddar. Kolet frigörs när urskogen fälls och torvmyrarna torrläggs för att frigöra odlingsbar mark. Torven ruttnar och bryts ner av bakterier och marken blir känslig för bränder som kan pyra vidare och frigöra växthusgaser i decennier.

2007-49 s 16-18
"Det räcker inte med välmenande symboler"  Hela artikeln
Kyotoprotokollets brister ligger som ett mörkt moln över de nya klimatförhandlingarna. 1997 sågs det som ett flaggskepp i kampen mot klimatförändringen men det har misslyckats med det svåra och kostsamma arbetet att i praktiken reducera växthusgasutsläppen. En orsak var att utvecklingsländerna undantogs från kraven som därför bara berörde 48 industriländer. Några ljuspunkter finns: Danmark har minskat med fyra % och Sverige med sju sedan 1990. Men Kanada har ökat med 27 %, Japan med 13 och Spanien med 61. USA som svarar för en femtedel av världens koldioxidutsläpp har ökat med 20 % mellan 1990 och 2005. Någon summerar: "Kyoto var en diplomatisk succé men ur miljösynpunkt ett totalt fiasko".

2007-49 s 18-20
"Skogarna är inte miljövänliga"
Amazonas kanske inte kan hjälpa till i kampen mot stigande temperaturer. Man har länge trott att om bara skogen fick vara i fred så skulle den inte bara blomstra utan kanske också rädda oss undan andra faror genom att suga upp överskottet på koldioxid och andra planetvärmande växthusgaser. Nu misstänker forskare att Amazonas och andra regnskogar i Asien och Afrika kan förvandlas från att vara tillgångar i striden mot den globala uppvärmningen till nackdelar. Okontrollerade bränder släpper ut koldioxid i luften vilket ytterligare ökar temperaturerna och detta skapar nya bränder och en ond cirkel är i gång. Även ökad skogsavverkning bidrar och omkring 2030 kan halva Amazonas vara röjd eller skadad.

2007-49 s 20-21
"Vilket vore det största genombrottet i kampen mot klimatförändringen?
Medan delegater från många av världens länder sitter och diskuterar ett nytt miljöavtal berättar fjorton ledande tänkare om vad de tror är det viktigaste nu i kampen mot den globala uppvärmningen. Medan delegater sitter och diskuterar ett nytt miljöavtal vid FNs klimatförhandlingar på Bali berättar några ledande tänkare om vad de tror är det viktigaste just nu i kampen mot den globala uppvärmningen.
För Kofi Annan handlar det om pengar. Det behövs enormt mycket pengar för att finansiera anpassningen till klimatförändringens följder. Andra: "Politiken måste rätta sig efter vetenskapen", "Fånga koldioxiden", "Stoppa förstörelsen av regnskogen, "Utveckla handeln med utsläppsrätter", "Ändra transportvanorna - ner på individnivå", "En tredje industriell revolution", med flera.

Originalartikeln i The Guardian eller här.

2007-51 s 14-15
"Alla sitter åtminstone kvar vid förhandlingsbordet" 
Uländerna och USA är någorlunda nöjda med resultatet av klimatkonferensen på Bali, där man fastlade en färdplan för fortsatta förhandlingar om minskade utsläpp av växthusgaser. USA stannar kvar vid förhandlingsbordet, inga exakt definierade mål för utsläppsreduktionerna fastställdes och utvecklingsländerna involveras i arbetet att reducera utsläppen. Resultatet ska bli ett formellt klimatavtal som ska ersätta Kyotoprotokollet från 1997. Nästa förhandlingsfas ska börja i april och de ska avslutas 2009 i Köpenhamn.

2008-04 s 28-30
"Sarkozy säljer "framtidens energi till oljestaterna"
För Frankrikes president, Nicolas Sarkozy, har kärnkraften potential att bli en bro mellan väst och den muslimska världen. Han är världens för närvarande mest offensiva säljare av kärnkraft och har de senaste månaderna besökt ett stort antal muslimska länder. Han har undertecknat avtal med eller erbjudit teknisk expertis till Saudiarabien, Förenade arabemiraten, Qatar, Libyen, Egypten, Algeriet och Marocko. Kärnkraften har fått en comeback i en tid av snabbt stigande energipriser och utbredd internationell oro för den globala uppvärmningen. Företagen som utvecklar och bygger kärnkraftverk ägs i första hand av den franska staten och nu vill Sarkozy stärka landets något skamfilade diplomatiska och tekniska image utomlands.

2008-04 s 30-31
"Här finns massor med lediga jobb"
Planer på nya kärnkraftverk skapar stor efterfrågan på tekniker som det för tillfället är mycket ont om. I Olkiluoto vid finska kusten arbetar 2600 arbetare från 20 länder med att färdigställa det första nya kärnkraftverket i Västeuropa på 20 år. Projektet är två år efter tidsplanen och bristen på utbildade tekniker är en del av problemet. Det finns en "kärnkraftsrenässans" som drivs av växande efterfrågan på energi och oro för skadliga utsläpp. Enligt IAEA planeras det 60 nya reaktorer de kommande 15 åren. I Storbritannien planerar man en ny generation reaktorer, i USA finns förslag till 20 nya anläggningar, till och med Ukraina planeras elva nya reaktorer före 2030. Detta skapar snabbt en brist på tekniker och annan välutbildad personal. Arbetskraften är idag oftast över 50 år och kommer snart att pensioneras. Det krävs nya ingenjörer, men också svetsare, elektriker, rörmokare och andra hantverkare.

2008-06 s 29-31
"Irland är bäst i miljöklassen"
Skatt på plastkassar, rökförbud, förbud mot konventionella glödlampor - Irland går i spetsen för många olika miljösparande åtgärder och regler. 2002 införde Irland en skatt på platskassar som gör att de för närvarande kostar 22 eurocent. En samtida informationskampanj fick en stor genomslagskraft. På bara några veckor minskade bruket av platskassar med 91 %! Folk har skaffat återanvändbara tygkassar och plastkassen har blivit socialt oacceptabel, ungefär lika illa sedd som äkta pälsar eller hundbajs på trottoaren. Ovanor är till för att brytas och plastkassen var en ovana.
På reuseablebags.com (http://www.reusablebags.com/) kan man läsa att världen använde 37 miljarder plastkassar under årets första fyra veckor. Siffran växer med en halv miljon kassar per minut. De allra flesta används inte utan slutar sina dagar som avfall på en soptipp eller som skräp i naturen. De kan inte brytas ner utan ligger kvar i decennier. Irland har föreslagit liknande nedskräpningsskatter på bankomatkvitton och tuggummi - i Dublin (liksom i Malmö) är trottoarerna prickiga av utspottade tuggummin.
Artikel i New York Times eller läs här.

2008-11 s 3-4
"Europas ledare varnas för kraftigt ökad invandring"  hela artikeln
En alarmerande rapport presenterad av EUs utrikespolitiske chef, Javier Solana, visar att omkring 2020 när klimatförändringen börjar orsaka brist på mat och vatten, provocera naturkatastrofer och undergräva den politiska stabiliteten i fattigare grannländer kommer människor, särskilt de boende nära Afrikas kuster och Mellanöstern att ta sig till Europa. 2050 kan 5 miljoner människor ha påverkats. På tisdagens toppmöte diskuterade EU-ledarna målet att minska koldioxid utsläppen med 20 % till 2020.

2008-13 s 28-31
"Ropet från vildmarken"
Är förbudet att handla med utrotningshotade arter ett sätt att rädda flora och fauna eller förvärrar det bara läget? För många arter har handelsförbud bara givit upphov till blomstrande illegal handel. Handelsförbud är en kommando-och-kontroll mekanism. Det kan fungera för att bevara hotade arter men tendera att vara ineffektiva. Alternativet är att försöka utnyttja de ekonomiska incitament som denna metod ignorerar. Till exempel eliminering av subventioner till konvertering av land till jordbruksmark, differentierad beskattning av markanvändning, subventioner till djur- och naturskyddande åtgärder och allemansrätt.

2008-17 s 28-29
"En tsunami från skyn"
Högt upp i Himalaya växer hotet om en stor olycka. Där ligger en istäckt sjö med vatten från smältande glaciärer och väntar på att förvandlas till "en tsunami från himlen". Den globala uppvärmningen gör att glaciärerna smälter rekordsnabbt. Bara i Bhutan finns det minst 25 glaciärsjöar som riskerar att översvämmas och spilla sina vattenmassor i de trånga dalar där majoriteten av befolkningen bor och livnär sig. Bhutan är ett land som gjort mer än de flesta för att skydda den egna miljön. Landet använder sig av "bruttonationallyckan" ett utvecklingsmått som infördes av den före detta kungen och som omhuldas av hans son. Hållbar utveckling är det officiella mantrat. Den skogstäckta arealen får aldrig 60 %. Ett reservat i östra Bhutan är berömt som yetis enda fristad.

2008-18 s 27-28
"De nya gröna ledarna"
Miljörörelsen har i grunden förändrat arbetet att leda ett land. Den allmänna opinionen har vaknat. Man kan förklara detta som ett resultat av domedagspredikningar från forskarna eller Al Gores film. Miljömedvetenheten har stärkt folkens krav på gröna ledare. I mitten av april meddelade president Bush att USA är berett att sätta upp bindande utsläppsmål. Alla de tre främsta presidentkandidaterna i USA står alla bakom ambitiösa planer att stoppa klimatförändringen.
Även i uländerna börjar klimatförändringarna börja kännas och man börjar förstå att man själv är en del avlösningen.
Till och med i Kina har president Hu Jintao insett att den ekonomiska utvecklingen kan hotas av miljöskador. Han har presenterat ambitiösa planer på att öka energieffektiviteten, bygga upp kretsloppsekonomier och införa åtgärder mot klimatförändringen.

2008-18 s 29-31
"Nu tas kolet till nåder igen"  hela artikeln
Det höga priset på olja lockar energibolagen att satsa på "rent" kol. Orsaken är en växande efterfrågan på energi, rekordhöga olje- och gaspriser, oro för att energisäkerheten hotas och en aversion mot kärnkraft. I Europa kommer ett femtiotal koleldade kraftverk i drift de kommande fem åren. Men tekniken är inte klar för kommersiell användning och ingen vet om den fungerar i industriell skala. Italiens största elproducent, Enel, är i färd med att konvertera sitt största kraftverk från olja till kol, kola som anses vara jordens smutsigare energikälla. De kommande åren ökar Italiens beroende av kol från 14 % till 33 %. I Italien och Tyskland är det förbjudet att bygga kärnkraftverk. De nya kolkraftverken anses vara rena. det är sant att mycket av luftföroreningarna tas bort men kvar blir med nödvändigheten koldioxid och det stärker den globala uppvärmningen. Det finns därför planer på att samla i koldioxiden och "gömma" den långt ner i jorden. Men det är osäkert om tekniken fungerar.

2008-19 s 28-31
"Tigerdöden"
Demokrati och ekonomisk utveckling driver Indiens stora kattdjur mot utrotning. Den indiska regeringen har antagit ännu en plan för att rädda den utrotningshotade bengaliska tigern. Hundratals miljoner rupier, nya reservat och bättre rustade skogvaktare ska sätta stopp för tjuvskytte och intrång på tigerns habitat. I teorin verkar det vara en genomtänkt räddningsaktion men i praktiken vet man inte om pengarna verkligen kommer att användas som de ska. Tigern är inte viktig jämfört med nödvändigheten att hålla fart på ekonomin så att drygt en miljard människor kan livnära sig och hålla fattigdomen borta.

2008-21 s 24-26
"Plötsligt satsar alla på kärnkraft"
Det nyvakade intresset för kärnkraft förebådar i värsta fall en ny kapprustning. Ett fyrtiotal utvecklingsländer, från Persiska viken till Latinamerika, har på senare tid kontaktat FN-anställda för att meddela intresse av att börja bygga kärnkraftverk. Orsaken är det snabbt ökande priset på fossila bränslen. Men för länder i Mellanöstern kan orsaken också vara en växande oro för Irans förmodade intresse av en kärnvapenarsenal. Två av Irans största rivaler i regionen, Turkiet och Egypten, har ambitiösa kärnkraftsprojekt på gång. Fyra kraftverk i Egypten och tre i Turkiet ska vara klara inom 10 år.

2008-24 s 25-28
"Förr eller senare tar oljan slut"
Oljepriset kanske stiger till 200 dollar per fat förr än vi anar. De senaste två månaderna har priset stigit med 40 %. Det skulle kunna göra livet lättare för en och annan diktator och kanske orsaka nya krig. Det skulle kunna revolutionera industrin och ändra maktbalansen i världen.
En faktor som driver priserna uppåt är den ökade efterfrågan i utvecklingsländerna, framför allt Kina och Indien, vars ekonomier växer rasande snabbt.
Många fruktar en ny oljechock i stil med den i början av 1970-talet. Oljan är motorn i en stor del av den globala ekonomin. Globaliseringen kan komma av sig, autokratier som Venezuela, Iran och Ryssland blir mäktigare. Fler oljeländer lär dyka upp i takt med att priserna stiger. Biltillverkning i Detroit kan få dödsstöten och flygbranschen ta allvarlig skada. Amerikanerna har redan ändrat sitt bilbeteende. Tyskarna kör långsammare på Autobahn. SUV-arna försvinner. Värst blir det för utvecklingsländerna där folk använder halva lönen till mat och bränsle. Desperationen i fattiga länder kan leda till oroligheter. Västerländska idéer om samhället, miljön och kvinnans rättigheter kommer att överskuggas av andra värderingar.

2008-27 s 24-27
"Gröna länder och andra"
I dag arbetar forskarna med ett index som syftar till "en heltäckande bedömning av utmaningarna mot jordens miljö och betygsättning av enskilda länders reaktion på dessa utmaningar", Environmental Performance Index (EPI). Skalan går från noll (minst grön) till 100 (grönast). Indexet omfattar tillgängliga data inom 25 kategorier. Man finner till exempel att Kinas argument att fattigdomen hindrar det från att göra mer för miljön är en undanflykt. USA får, liksom Kina, dåligt betyg jämfört med andra länder i samma i samma inkomstklass (översta tiondelen för USAs del). I båda fallen är det kolet som är boven i dramat. Ingen region har högre genomsnitt än Europa och där verkar Tyskland ligga före även sina jämförbara grannar. Frankrike får också gott betyg vilket beror på långvarigt och flitigt användande av kärnkraft. Att kärnkraft har stor betydelse som icke-fossilt bränsle visar också de höga betygen för länderna i Östeuropa.
Platens mest ogästvänliga land för både människor och djur är Niger som också är dess fattigaste.
Undersökningen innehåller många vilseledande data. Många länder skäms för att avslöja hur dåligt det är. Det behövs bättre data vilket i sin tur kräver mer pengar. Utan bättre information kan miljöexperterna inte föreslå vettiga kampanjer och program. Om människan ska sluta upp med att slösa bort naturens tillgångar behöver hon mer fakta och mindre antaganden - ju förr desto bättre.

2008-27 s 27
"Regn och ingen korruption betyder framgång i Afrika"
Ghana hamnar på 86:e plats i EPI-indexet men nära toppen bland de afrikanska länderna. I Afrika söder om Sahara är det bara Gabon och öriket Mauritius som får bättre betyg och Ghana är både större och fattigare än de båda. Många olika faktorer medverkar till Ghanas framsteg. Landet ligger i Guinea bukten där det regnar bra. Minst lika viktigt är att Ghana har varit relativt fredligt och stabilt sedan självständigheten 1957 och har lyckats undvika korruptionen.

2008-29 s 29-31
"Inget ont som inte har något gott med sig"  hela artikeln
En del ekonomer och andra experter hävdar att naturkatastrofer fungerar som naturens städpatruller. De röjer plats för modernare och effektivare strukturer, vilket i sin tur ökar den ekonomiska tillväxten. Jordskalvet i Kina förväntas öka den ekonomiska tillväxten med 0,3 %. Det kan fungera som ett "brutalt stimulansmedel". Återuppbyggnads arbetet lockar resurser till den berörda regionen. Undersökningar visar att länder med många orkaner och stormar tenderar att ha högre tillväxt än andra mindre utsatta länder. Innovationer följer ofta i katastrofers spår. Katastrofekonomi är ännu ett mycket smalt forskningsområde och motståndet från de som drabbas är stort. Två forskare skrev 2002 en avhandling och jämförde katastroffrekvensen i 89 länder och deras ekonomiska tillväxt under en 30-årsperiod. De fann att länder med många klimatrelaterade katastrofer - orkaner och cykloner men inte jordskalv och vulkanutbrott - utvecklas fortare ekonomiskt på lång sikt än länder som är mindre konkurrensutsatta.

2008-31 s 17
"Mångmiljardplan för att elektrifiera EU med Saharas sol"
Europeiska kommissionens energiinstitut med Arnulf Jager-Walden i spetsen arbetar på ett ambitiöst projekt för att bygga ett sameuropeiskt elnät som skulle låta länder över hela kontinenten förses med elektricitet från större "gröna" energikällor som vindparker i Storbritannien och Danmark och geotermisk energi från Island och Italien. I centrum för projektet ligger att utveckla solenergiparker i Medelhavsområdet och Nordafrika. Det föreslagna nya elnätet skulle använda sig av högspänningskraftledningar med likström, i vilket förlusterna blir mindre över längre distanser jämför med konventionella växelströmsledningar. Projektet kommer att kosta upp till en miljard euro om året fram till år 2050. Idén börjar vinna politiskt stöd i Europa och Gordon Brown och Nicolas Sarkozy har båda uttryckt sitt stöd åt den nordafrikanska solenergiplanen.

2008-31 s 17
"Mångmiljardplan för att elektrifiera EU med Saharas sol"
Europeiska kommissionens energiinstitut med Arnulf Jager-Walden i spetsen arbetar på ett ambitiöst projekt för att bygga ett sameuropeiskt elnät som skulle låta länder över hela kontinenten förses med elektricitet från större "gröna" energikällor som vindparker i Storbritannien och Danmark och geotermisk energi från Island och Italien. I centrum för projektet ligger att utveckla solenergiparker i Medelhavsområdet och Nordafrika. Det föreslagna nya elnätet skulle använda sig av högspänningskraftledningar med likström, i vilket förlusterna blir mindre över längre distanser jämför med konventionella växelströmsledningar. Projektet kommer att kosta upp till en miljard euro om året fram till år 2050. Idén börjar vinna politiskt stöd i Europa och Gordon Brown och Nicolas Sarkozy har båda uttryckt sitt stöd åt den nordafrikanska solenergiplanen.
Artikel i The Guardian "£37bn plan to power EU with the Saharan sun" eller läs mer här.
Här kan man läsa i Österikiska Die Krone.
Ladda ner och läs Jager-Waldens föredrag på Euroscience Open Forum (Esof) in Barcelona i juli 2008
Vad är esof?

2008-34 s 24-25
"Frihandelssammanbrott"
Förra månaden bröt Dohaförhandlingarna, som syftar till friaree handel, samman. Protektionistisk retorik och den globala rädslan för frihandel gör att världen riskerar att gå miste om oerhörda fördelar. Detta hävdar den danska forskaren Björn Lomborg i en artikel i The Guardian. I hundratals år har vi vetat om att frihandel nästan alltid är fördelaktigt för båda parter. Länder ska producera det som de är bäst på och köpa andra varor.

Artikeln i The Guardian.

Björn Lomborgs hemsida.
Andra artiklar i The Guardian:
Climate change can wait. World health can't.
With $50bn, we could make the planet a better place but money spent on global warming would be wasted
Artikel på project-syndicate.org.
Copenhagen Consensus.

Bloggar om klimathotet:

Tidigare artiklar om Lomborg:
2002 Dansken som svär i kyrkan.
2003 Skeptikern fick bakläxa
2004 Lös vår tids problem först, säger ansedda ekonomer

2008-36 s 21
"Farligt avfall utgör stor risk"
I en uttjänt saltgruva i norra Tyskland förvaras 126 000 tunnor radioaktivt avfall på mellan 400 och 800 meters djup. Gruvan togs i bruk i mitten av 1960-talet av forskare som ville undersöka om det var lämpligt att förvara giftigt avfall i bergssalt.
Gruvan blev dock slutlager för allt kärnavfall under minst elvas år. De sista deponeringarna gjordes 1978. Klagomål från invånare i närliggande ort ledde till att det olagligt förvarade kärnavfallet avslöjades. Nu kritiseras både delstatsregeringen i Niedersachsen och den statliga forskningsinstitutionen som "sköter" gruvan, för ansvarslöshet, okunnighet och bristande översyn.

2008-36 s 27-29
"Alla skyller på alla"
Oljeprisökningarna skylls ofta på terroristhandlingar, spekulanter men också på att många länder subventionerar bensinkonsumtionen. Konsumenterna i ett dussintal länder, från Egypten till Indonesien, betalar för närvarande mycket mindra än vad det kostar när de tankar bilen eller tänder lampan. Saudiska bilförare betalar 78 öre litern, fransmännen 14 kr. Subventionerna kostar många länder flera procent eller mer av BNP.
De fattiga ländernas energisubventioner blåser upp oljepriserna. Att få ner dem till en realistisk nivå blir inte lätt. Det räcker inte med minskade subventioner för att oljepriset ska sjunka.

2008-36 s 30-31
"Den älskade bilen"  hela artikeln
Det är lättare sagt än gjort att ändra folks körvanor. Höga oljepriser och höga bensinskatter har under sommaren pressat upp bensinpriserna till nya höjder i hela Europa. Än så länge finns det dock inga tecken på en kraftig avvikelse från existerande körvanor. Många konsumenter verkar beredda att offra andra saker i stället för att minska bilkörningen. Detta väcker tvivel på om högre priser i sig är effektiva i försöken att reducera koldioxidutsläppen.
Ändrade körvanor är emellertid nödvändigt för att Europas länder ska uppnå de mål som satts för minskade koldioxidutsläpp. Den totala mängden koldioxidutsläpp från alla transportslag i Europa ökar stadigt. De är 25 % högre idag jämfört med för 20 år sedan. Utsläppen från industrin har minskat under samma period.

2008-37 s 25
"Högsäsong för orkaner"
De kraftigaste tyfonerna och orkanerna har blivit ännu kraftigare de senaste 25 åren. Frågan är om detta är en indikator på klimatförändring eller inte. Oceanerna förväntas bli varmare vilket ger fler orkaner av kategori fyra och fem. Tio namngivna stormar har bildats i Atlanten denna säsong som varar november ut.

2008-39 s 29-31
"Något måste göras, men vem ska betala?"
Miljöaktivister har länge hävdat att världen måste koncentrera sig på att hindra och stoppa klimatförändringen, inte anpassa sig till den. Men nu stärks argumenten för anpassning. Även Al Gore har ändrat sig. Den ändrade attityden beror dels på bevis för att den globala uppvärmningen går fortare än man trodde. Vi hinner därför inte stoppa den. Den andra är att klimatförändringen främst kommer att drabba två grupper, dels "de fattigaste av de fattiga och dels de som bor på öar, sammanlagt en miljard människor i 100 länder. Offren har två gemensamma egenskaper: De är för fattiga för att försvara sig och de släpper knappt ut någon koldioxid.

2008-40 s 21
"Den viktiga regnskogen krymper"
Regnskogen i Amazonas avverkas mer än dubbelt så fort som förra året, enligt uppgifter från de brasilianska myndigheterna. Den senaste tre årens trend med minskande avverkning har vänt. Kanske är det de stundande valen som är orsaken eftersom många borgmästare gärna blundar för olaglig skogsavverkning för att vinna röster. Miljöaktivister skyller på stigande livsmedelspriser som tros uppmuntra sojabönder och boskapsfarmare att röja mark för odling och bete.

2008-44 s 17-20
"Den gröna revolutionen behövs nu"
Några av världens mäktigaste ledare hävdar att den globala krisen är ett perfekt tillfälle att skynda på utvecklingen av en ny energiekonomi. De har förmodligen rätt. IEA (International Energy Agency) kommer att i november publicera en samling utförliga rapporter som sammantaget konstaterar att "det behöv en global revolution i fråga om anskaffandet och användning av energi". Det behövs en "New Green deal" menar FNs generalsekreterare Ban Ki-moon, och Gordon Brown, Nicolas Sarkozy och Barack Obama instämmer.
Vad världen behöver nu är en ny ekonomisk drivkraft, en motor för en ny het tillväxtindustri. På 1990-talet var det Internet och nätverksekonomin, på 2000-talet har hittills fastigheterna stått för 40 % av de nya jobben. Nu ska investeringarna lägga på ren teknik. Och detta kommer att skapa de nya jobben som är nödvändiga om inte arbetslösheten ska stiga. Barack Obama talar om att investera 150 miljarder dollar på 10 år i "ren energi", som ska skapa 5 miljoner nya, gröna jobb. Det som talar mot att planerna snart realiseras är att finanskrisen har dämt efterfrågan framför allt på olja och energi. Sänkta oljepriser uppmuntrar inte förändring. De stora statliga investeringar som behövs i den rena energisektorn kan först komma från Frankrike. Där är "dirigism", det vill säga statlig planering inget fult ord i det privata näringslivet. Stor utbyggnad av kärnkraftverk har skett och nyligen högeffektiva höghastighetståg.

2008-45 s 30-31
"Jorden är överansträngd"
Världen hotas av en resurskris som är mycket allvarligare än finanskrisen. Det skulle behövas två planeter som jorden 2030 om resurserna används i nuvarande takt, varnar en ny rapport, som också påstår att människan använder 30 % mer resurser än vad som är hållbart. Detta påstås i rapporten The Living Planet som kommer från WWF, Världsnaturfonden.
Enligt rapporten är den globala genomsnittskonsumtionen 2,7 hektar per person, medan den uppskattade hållbarhetskapaciteten är 2,1 hektar.
Rapporten finns här The 2008 Living Planet Report.

2008-51 s 26-28
"Han som håller i trådarna"
Före 2009 års slut ska klimatkonventionens generalsekreterare, holländaren Yvo de Boer övertyga världen om att de på sikt måste vänja sig av med fossila bränslen. FNs ledande miljöskyddare fungerar som Förenta nationernas världssamvete. Före nästa klimatkonferens i Köpenhamn 2009 måste mänskligheten styras in på en ny kurs, menar han. Det är tungt just nu, när konjunkturen viker nedåt avtar viljan att satsa pengar på ombyggnaden till miljövänligare samhällen. Han har ett långt dokument som innehåller alla "nödvändiga element", mål och tekniker, menar de Boer. Han betraktar sig som "världssamvetets funktionär". Han menar att de "rika länderna har en historisk skuld att gottgöra" innan de kan kräva att Indien och Kina ska agera. Han är glad över att de stora EU-länderna har "antagit ett ambitiöst klimatskyddsprogram". Vad han är rädd för är att hans FN-organisation ska bli ett nytt WTO "som maler på år efter år utan resultat".

2008-51 s 28-30
"Illavarslande tecken finns överallt"
Klimatförändringen har redan förändrat livsvillkoren för vanligt folk överallt från Australien till Brasilien.
Många "känner av effekterna av klimatförändringen". De "fattiga länderna söker bara rättvisa". "Värmeböljor och skyfall inträffar allt oftare", liksom cykloner, torka och översvämningar, säger forskaren Sheridan Bartlett. I Nepal regnar det mer intensivt än tidigare, vildsvinets ungar föds tidigare än normalt och dagarna är varmare. Vetenskapsmännen har observerat de snabbaste temperaturökningarna och den största ökningen av regn i hela världen.
Allt stämmer med prognoser från FNs klimatpanel.

2009-04 s 24-25
"Det rena kolet har ingen chans"
Ingen har någonsin trott att det skulle bli lätt att rädda planeten jorden. Om vi ska avvärja klimatförändringens mest katastrofala följder måste vi minska koldioxidutsläppen med 50-80 % inom 40 år enligt experterna. Nu tycks det som om det blir den globala miljön som böir en av de största förlorarna i den aktuella finanskrisen. Lägre pris på olja och på kol är dåliga nyheter för de som investerar i grön energi. Den store vinnaren är i stället "det smutsiga" kolet, som svarar för 40 % av koldioxidutsläppen. Smutsigt kol blir allt billigare i förhållande till andra fossila bränslen, som naturgas och olja. Finanskrisen leder till att planer på nya anläggningar med modern, ren teknik läggs på hyllan. Den aktuella lånekrisen gör det nästan omöjligt att finansiera nya kraftverk, än mindre dyra, rena anläggningar.

2009-06 s 12-18
"Kriget om naturgasen"  hela artikeln
Konflikten om naturgas mellan Moskva och Kiev för en tid sedan satte fart på debatten om planerade, nya gasledningar. Ska gasledningen i Östersjön prioriteras framför Nabucco som är EUs konkurrensprojekt? Européer och ryssar är involverade i en kamp om att få så många länder som möjligt på sin sida. Det handlar om både pengar och storpolitik.
Uchta i Sibirien är en av knutpunkterna i den planerade Östersjöledningen, "Nord Stream" som ska dras på Östersjöns botten strax utanför Gotland och som från och med 2011 ska leverera rysk gas till Tyskland. Redan 2015 behöver Europa drygt 30 % mer gas. Gaskällorna i Storbritannien och Norge kommer att sina. I Östeuropa finns starka röster mot att bli beroende av Ryssland. De föredrar Nabuccoledningen, oljeledningen som via Azerbajdzjan och Turkiet ska leda olja från till exempel Turkmenistan till Bulgarien och till Wien. Frågan är också hur länge den ryska gasen räcker när väl den inhemska efterfrågan kommit igång. Putin försöker knyta de före detta sovjetiska satellitstaterna som Turkmenistan närmare sig.

2009-06 s 18
"Polen avvisar Merkels stöd till Östersjöledningen"
Polens regering delar inte den tyska förbundskanslern Angela Merkels förtjusning i den planerade gasledningen på Östersjöns botten. Polens Europaminister fruktar att ledningen skulle göra hans land ännu mer beroende av Ryssland för sin energiförsörjning.
Enligt Merkel bör alla tre gasledningarna till Europa, - Nord Strean, Nabucco och South Stream - byggas så snart som möjligt, för att diversifiera energileverantörer och transportvägar.

2009-06 s 19-20
"Inga pengar till gasledningen"
Problemet med Nabuccoprojektet är inte bara brist på pengar utan kanske också brist på råvaran naturgas. Nabucco som föddes som idé 2002, har plågats av förseningar och snabbt stigande kostnader. Kostnaden för projektet har fördubblats från ursprungliga 4,5 miljarder euro för sju år sedan. Detta har gjort bankerna skeptiska inte minst i tider som dessa.

2009-10 s 29-30
"Är plastkassen en miljöbov eller inte?"
Många pratar om förbud men får gör något konkret. Förra sommaren införde blev myndigheterna Seattle de första i USA att införa en avgift på 20 cent på plast- och papperskassar i butikerna. En petition från en plastkassetillverkare stoppade beslutet och nu ska avgörandet tas i en folkomröstning i höst. Plastkassen beskylls för att skräpa ner på gator och i havet och för att orsaka koldioxidutsläpp i samband med tillverkning och transport. San Francisco var den första stora staden som förbjöd plastkassar 2007. Tillverkarna av kassar påstår att de ökat återanvändningen med hjälp0 av utbildningsprogram och fler behållare för använda kassar. Irland är bäst i miljöklassen.

Original artikel i NY Times eller läs den här.

2009-12 s 29-31
"Inget ont som inte har något gott med sig"
Den globala avmattningen åstadkommer det som miljöaktivisterna inte klarade av, att stänga smutsiga fabriker och stoppa skövlingen av regnskogen. Sedan slutet av förra året har tusentals fabriker lagts ner. I den indiska staden Delhi har nivån svaveldioxid sjunkit med 85 %. Recessionen får gröna effekter. Minskad ekonomisk aktivitet kommer att resultera i att koldioxidutsläppen i Europa minskar med 100 miljoner ton 2009 och lika mycket i USA. I Kina har luft- och vattenmiljön redan blivit bättre sedan många tusentals fabriker stängt sin verksamhet. Mindre jobb ger mindre avfall och skräp. Det gäller nu att förändra produktionsinriktning innan verksamheterna kommer igång igen.

2009-13 s 30-31
"Isbjörnens värld krymper"
Den globala uppvärmningen är isbjörnens farligaste fiende. Risken finns att den arktiska isen varifrån de 500 kilo tunga isbjörnarna jagar säl. Isbjörnen har förmodligen funnits i Arktis i flera hundratusen år. Djuret är tåligt, äter valross, olika gräsarter och till och med sjöfågelägg om den inte kan jaga favoritfödan som är säl. Den nuvarande populationen i Arktis tros vara 22000 - 25000 björnar. Förra året utnämnde den amerikanska regeringen isbjörnen till hotad art.

2009-16 s 21-22
"Jorden blir varmare hur vi än gör"
Nästan nio av tio klimatforskare tror inte att politiska försök att begränsa den globala uppvärmningen till två grader Celsiuskommer att lyckas. En genomsnittlig temperaturhöjning på 4-5 grader är mer trolig med tanke på de snabbt ökande koldioxidutsläppen och politiska bromsar.
En opinionsundersökning gjordes efter en vetenskaplig konferens förra månaden i Köpenhamn bland konferensens 1756 registrerade deltagare. Av de 261 experter som svarade var 200 forskare i klimatfrågor. De 261 företrädde 26 länder och bland dem fanns många mycket ansedda personer. Bara 18 av 182 trodde att temperaturhöjningen stannar vid två grader eller mindre. 46 % trodde på 3-4 graders höjning före seklets slut. Opinionsundersökningen bland klimatexperter avslöjar en växande klyfta mellan den politiska retoriken och den vetenskapliga synen på klimatförändringen. Detta kan undergräva nödvändiga försök att anpassa livet till oundvikliga, större temperaturökningar de kommande decennierna, varnar många experter. Originalartikel i Deccan Herald
Översatt i Tempus nr 16 2009. Eller läs den här.

2009-16 s 22-23
"Effekterna av att temperaturen stiger"
3 - 4 graders höjning antas innebära att smältande glaciärer och smältande snö i de stora bergskedjorna gör att vattentillförseln till städer och jordbrukområden minskar. Mest utsatta är Kalifornien, Peru, Pakistan och Kina. Den globala livsmedelsproduktionen hotas när viktiga jordbruksområden i Europa, Asien och USA drabbas av torka och värmeböljor orsakar temperaturer som grödorna inte tolererar. Golfströmmen avtar markant i styrka. Detta ändrar vädermönster och leder till höjda havsnivåer i både östra USA och Storbritannien.
Läs hela artikeln här.

2009-16 s 23-26
"Vatten, bara vanligt vatten"
Brist på vatten är ett växande problem, men inte av de orsaker som många tror.
Två globala trender ökar trycket på vattenreserverna och båda kommer sannolikt att förstärkas de kommande decennierna. Den första är demografisk. Fram till 2023 beräknas jordens befolkning öka med två miljarder. Den andra är ändrade matvanor. Dieten spelar större roll än någon annan enskild faktor. Jordbruket står för ungefär tre fjärdedelar av människans vattenförbrukning, industrin använder mindre än en femtedel och hushållen och kommunerna använder bara en tiondel. Olika födoämnen kräver olika mycket vatten. 1000 liter vatten till ett kilo vete, men 15 000 liter till ett kilo nötkött.
Övergången från grönsaksbaserad till köttbaserad diet vilket medverkade till de stora prishöjningarna 2007-2008 har också stor betydelse för vattenförbrukningen. Dietändringen går inte att stoppa eftersom den är en följd av stigande välstånd och urbanisering.
FAO beräknar att jordbrukets vattenbehov kommer att stiga med 60 % för att livnära de 2 miljarder människor som förväntas öka jordens befolkning fram till nästa sekelskifte.
Klimatförändringen har tre viktiga följder för vattenanvändningen. Den förändrar växternas växtmönster. Den gör det svårare att kontrollera vattnet. Den har lett till att västerländska regeringar har subventionerat biobränsle vilket kanske innebär en lika stor katastrof för vattenresurserna som för tillgången på livsmedel.
Artikeln i the Economist Sin aqua non eller läs den här.

2009-16 s 26-31
"Skogen krymper i takt med att laglösheten breder ut sig"
Laglöst land kallar brasilianarna den region, där det förstörs mer regnskog än någon annanstans på jorden. 20 % av den brasilianska regnskogen är borta för alltid, ytterligare 20 % är svårt åtgången på grund av avverkning. Det finns en man som har sin regerings uppdrag att stoppa den olagliga skogsavverkningen. Han har ett livsfarligt jobb. Stortjuven erbjuder jobb, staten djävlas - det är kanske den enda regel som gäller i Amazonas. Artikeln i der Spiegel eller läs den här.

2009-17 s 29-31
"Släpp loss djuren!"
Naturvårdare hoppas kunna vrida tillbaka klockan i den europeiska vildmarken med 11000 år eller mer. Den tidens stora djur som elefanter, noshörningar, flodhästar och stora kattdjur är en livsviktig, förlorad del av det europeiska ekosystemet, hävdar de som förespråkar inplantering av vilda djur, anhängare av Pleistocenförvildning, som rörelsen kallas. De stora djuren skulle leva i hägn. Mindre djur som bävern och lodjuret skulle få leva i frihet.
Rörelsen startade med en artikel i tidskriften Nature 2005. Teorierna har testats i Sibirien i Pleistocen Park och i Bialowiezaskogen på gränsen mellan Polen och Vitryssland där det idag finns 2000 visentar. Men kanske gäller det att noga tänka sig för innan man fifflar med naturen.

2009-18 s 24-28
"Hur man avvärjer en klimatkatastrof"
Prognoserna om stigande temperaturer blir allt mörkare och nu undersöker vetenskapsmännen på allvar möjligheterna att manipulera atmosfären, en idé som länge ansågs galen. Principen är att minska solstrålningen mot jorden och skälet är att koldioxidproduktionen redan är för hög för att stoppa "katastrofen". Det räcker inte alls att vi vidtar drastiska åtgärder för att minska koldioxidproduktionen i framtiden. Man har länge känt till att stora utsläpp av svaveldioxid minskar solinstrålningen. Svaveldioxiden reagerar med luftens vatten och bildar dis som reflekterar delar av solvärmen tillbaka ut i rymden. Man kan spruta ut gas från raketer, spraya från flygplan eller släppa ut den via en hög skorsten med nästan omedelbara effekter på temperaturen. Det skulle kosta tusen gånger mindre än priset på de mest optimistiska scenarierna för utsläppsreducering. Denna geotekniska åtgärd har länge förklarats som galen av rädsla för att den skulle undergräva kampanjen för minskade utsläpp. 2006 bröt kemisten och Nobelpristagaren Paul Crutzen isen med en artikel i tidskriften Climate Change. Han menar att det är oundvikligt med andra åtgärder än att minska utsläppen om man vill rädda jordklotet.
Originalartikel i Newsweek eller här WorldClimate1809.html.

Europa, Energi
2009-20 s 4-5
"Energispelet fortsätter"
Rysslands kontroll över energiförsörjningen i Europa kommer arr minska. EU och Turkiet har slutit ett viktigt avtal om en gasledning vilket bäddar för en potentiell en energiboom i Kaspiska havet. Överläggningarna om det nya ledningsavtalet hade stått stilla i mer än ett år när genombrotten äntligen kom. Avtalet är en viktig framgång för EUs Nabuccoprojekt som går ut på att transportera naturgas till Europa från Centralasien, Kaukasien och Mellanöstern och det är en förutsättning för att Europa ska kunna bryta Kremls kontroll över Europas gasimport. Ledningen löper i drygt 320 mil från Turkiets östgräns till Europas största gascentral utanför Wien. Dödläget i förhandlingarna bröts på toppmötet i Prag för ett par veckor sedan mellan EU och de involverade länderna.

Klimat & Miljö, Brasilien
2009-26 s 28-31
"Regnskogen kan räddas"
Den brasilianska regeringen hoppas att en landreform i Amazonas ska bromsa skogsskövlingen. Men miljöaktivisterna tvivlar.
I Amazonas som är en och en halv gång så stort som Indien bor 20 miljoner brasilianare, en femtedel av landets befolkning. Dessa människor var från början hjältar men nu är de miljöbovar. Regeringen har lanserat ett program för att förbättra livskvaliteten för Amazonas invånare. Programmet avskys av alla som vill bevara träden. Många människor lever på att avverka skogen.
En ny markreform som bara väntar på president Lulas godkännande underlätta jakten på de som begår miljöbrott.
Norska staten har donerat en miljard dollar till en Amazonasfond. Utbetalningen står i relation till Brasiliens förmåga att bromsa avverkningen av regnskog. Tyskland planerar att bidra till fonden.

2009-27 s 4
"Inte en droppe?
Det europeiska Nabuccoprojektet är i fara. Europa är intresserad av att skaffa sig gas och olja på annat sätt än från Ryssland. Men det hjälper inte att bygga en dyr, ny gasledning om det inte finns tillräckligt med gas att fylla den med. Det främsta leverantörslandet, Azerbajdzjan skickar redan merparten av sin gas till Turkiet och övriga centralasiatiska länder lovade nyligen att sälja betydande volymer till ryska Gazprom. Österrike, Ungern och Förenade arabemiraten slöt därför nyligen att avtal värt åtta miljarder dollar med Iraks kurder om gas från deras region via Nabuccoledningen till Turkiet. Men nu har Iraks regering förbjudit detta avtal med argumentet att den kurdiska regionregeringen inte har befogenhet att ingå separata energiavtal.

2009-29 s 29-31
"Ett nytt klimatavtal ligger ljusår bort"
Under tiden som jorden blir allt varmare stockar sig förhandlingarna om ett globalt klimatavtal. Det är i första hand USA som blockerar vilket innebär stora risker för det globala ekosystemet. Amerikanerna stödjer inte regeringens ambitioner att växla in på det gröna spåret. De tycker inte att den hotande klimatkrisen är särskilt allvarlig. I representanthuset applåderades en ledamot som påstod att klimatförändringen är en bluff.
I förra veckan träffades G8-ländernas stats- och regeringschefer i L'Aguila i Italien. USA och ett antal råvarurika länder blockerade och något verkligt genombrott kom inte till stånd.
Inför detta möte offentliggjorde klimatexperter en ny rapport. G8-ländernas uppgörelse innebar bara klyschor. Sådant är ledarna bra på. Nu återstår FNs klimatkonferens i Köpenhamn senare i år som enligt flera nobelpristagare är " den viktigaste konferensen i mänsklighetens historia".

2009-32 s 7
"Inte under vår trädgård säger tyskarna"
Vattenfalls koldioxidreningsteknologi snubblar på lokalt motstånd. Vattenfall skulle ha börjat lagra koldioxid i mars i år men hindrats av att lokalbefolkningen ifrågasättande av säkerheten. Planen var att transportera bort upp till 100 000 ton koldioxid per år från koleldade kraftverk och pumpa ner det i uttömda gasreservoarer vid ett enormt gasfält nära den polska gränsen.

2009-38 s 11-12
"Pessimism inför Köpenhamnsmötet"
Samtidigt som världens ledare samlas i New York för ännu en konferens om klimatförändringen, denna gång på högsta nivå, rådde det bland Europas ledare stor besvikelse över USAs hållning i de internationella överläggningar som syftar till en global uppgörelse i Köpenhamn i december. Amerikanernas motvilja är stor mot att acceptera ett avtal om kontrollerade minskningar av växthusgasutsläppen som är juridiskt bindande. De diskuterar hellre generella riktlinjer för klimatpolitiken än uppställer exakta, kvantitativa och mätbara mål.

2009-38 s 12
"Minskade utsläpp i år"
Koldioxidutsläppen på global nivå kommer i år att minska mer än någon gång de senaste 40 åren. Detta är en följd av att den globala recessionen har dämpat de ekonomiska aktiviteterna och minskat energiförbrukningen runt om på jorden. Minskningen jämfört med förra året är 2,6 %.

2009-38 s 13-14
"Köpenhamn eller jordens undergång" hela artikeln
Storbritanniens premiärminister, Gordon Brown, om vikten av ett nytt avtal efter Kyotoprotokollet.
Om bara elva veckor samlas världens länder i Köpenhamn för att få till stånd ett nytt internationellt avtal om klimatförändring. Det är ett historiskt ögonblick och en utmaning för det globala samarbetet. Vi får inte en andra chans att omintetgöra de katastrofala skador som vi kommer att åsamka miljön, menar han. Forskarna lägger fram övertygande bevis. Men förhandlingarna inför mötet går så långsamt att den åstundade uppgörelsen är i fara. Han menar att en Köpenhamnsuppgörelse är nödvändig för en global ekonomisk återhämtning. Att krav på minskade koldioxidutsläpp leder till en innovationsvåg. Exempel är design av stora batterier, utvecklade metoder för att förvara koldioxid, en tillväxtmotor lik den tekniska revolution som informationstekniken innebar för 30 år sedan. Ett kraftfullt avtal som etablerar juridiskt bindande utfästelser om minskade utsläpp ger det förtroende och den säkerhet som behövs för att underblåsa investeringar i miljövänlig energi.

2009-43 s 28-29
"Ett steg framåt i klimatförhandlingarna"
FN-konferensen i Köpenhamn avslutar två års förhandlingar om ett globalt klimatavtal som ska ersätta 1997 års Kyoyoavtal om gränser för utsläpp av växthusgaser. Det sjätte sammanträdet mellan "de stora ekonomierna" som utgörs av 16 länder plus EU, med avsikt att förbereda konferensen ägde rum i London. På en presskonferens efter mötet betonade både USAs och Storbritanniens delegater hur viktigt det var att få fram ett nytt klimatavtal i rätt tid.

2009-45 s 30-31
"Grönt har en mörk baksida"
Klimatet är den största offentliga investeringssektorn på flera decennier. Varje år läggs nästa hundra miljarder dollar på subventioner som syftar till att uppmuntra utvecklingen av vind-, sol- och andra förnybara energikällor. Ingen förnekar att regeringar måste föra miljöpolitik. Men av de 10 mest kostnadseffektiva och mätbara sätten att minska utsläppen på jorden hamnar subventioner till förnybar energi inte ens på listan. Det är mycket effektivare att sätta pris på utsläppen eller hitta ett sätt att föreskriva reduktioner och låta marknaden avgöra vilka tekniker som fungerar bäst.
Både internationella Energibyrån (IEA) o OECD har uppmanat Tyskland att avbryta de löjliga subventionerna till solenergi, som 2013 kommer att kosta 116 miljarder dollar.
Energiexperten Manuel Frondel vid tyska RWI-institutet säger att Tysklands frikostiga subventioner blockerar innovationer och förhalar utvecklingen av konkurrenskraftig solkraft globalt

2009-46 s 26-27
"Alla tror inte på klimatförändringen"
Politiker och demonstranter förbereder sig för ett viktigt klimatmöte i Danmark, men de har faktiskt många landsmän som inte är beredda att delta i kampen mot den globala uppvärmningen. Enligt en aktuell undersökning av Pew Research Center i Washington så minskar andelen amerikaner som anser att det finns solida bevis för stigande globala temperaturer från april 2008 till nu (71 % till 57 %). Andelen som anser att det är människan som orsakar förändringarna sjunker. (från 47 % till 36 %). Klimatförändringen har i USA blivit en lika polariserande fråga som till exempel frågor om abort och dödsstraff. I Europa har EU-kommissionen gjort en undersökning som visar att antalet EU-medborgare som betraktar klimatförändringen som världens allvarligaste problem hade minskat från 62 % våren 2008 till 50 % i början av 2009. I Australien har andelen personer som är beredd att "acceptera betydande kostnader" för att bekämpa uppvärmningen minskat från 60 till 48 %.
Allmänheten i både Amerika och Australien verkar bli alltmer skeptiska, trots att deras politiska ledare är allt mer övertygade om att åtgärder är nödvändiga.

http://www.economist.com/world/international/displaystory.cfm?story_id=14807107

2009-46 s 28
"Förnybar energi räddar jorden"
Länder världen runt arbetar hårt för att nå ambitiösa mål avseende förnybar energi. Vad betyder det i praktiken? Enligt EUs mål ska 20 % av Europas energiförbrukning komma från förnyelsebara energikällor år 2010. Regeringar runt om i världen sätter upp liknande mål. 2007 kom över 18 % av energiförbrukning från förnyelsebara energikällor, men då ska man veta 15 procentenheter härstammar från vattenkraft som sällan kan byggas ut ytterligare. 100 miljarder dollar investerades år 2007 i förnyelsebara energikällor. Vad som kommer att krävas för att uppnå målen är snabb utbyggnad av floder för vattenkraft, solenergianläggningar, kärnkraftverk och ny teknik för infångning av koldioxid.
Men den förnybara energin har många motståndare. Klimatförändringsskeptiker är de mest talföra. Olje- och kolföretagen värjer sig också, liksom länder som Ryssland och Saudiarabien. I de rika länderna protesterar befolkningen av estetiska skäl mot vindmöllor och solcellsanläggningar. Men det kanske största hindret är kostnaden. De nya teknikerna är, åtminstone i början, mycket dyrare än fossila bränslen.

2009-46 s 28
"Lula tycker att alla ska vara på plats"
Brasiliens president, Luiz Inácio Lula da Silva, uppmanar världens ledare att delta i nästa månads klimatkonferens i Köpenhamn, så att konferensen leder till konkreta åtaganden från alla länder att minska utsläppen av växthusgaser. Främst är han ute efter USAs president Barack Obama, vars närvaro krävs om man ska kunna tala om ett globalt ledarskap. Men detsamma gäller Kinas president, Hu Jintao och Indiens premiärminister Mammohan Singh.

2009-47 s 29-30
"Nu aktiveras plan B"
President Barack Obama erkände under sitt besök i Asien på ett hastigt sammankallat möte i Singapore, att det är omöjligt att åstadkomma ett juridiskt bindande klimatavtal på den stora FN-konferensen i Köpenhamn nästa månad. Obama stöder i stället planerna på att skjuta upp det slutgiltiga avtalet till nästa års klimatkonferens. Nu kan de politiska ledarna på mötet i Köpenhamn i stället försöka åstadkomma en överenskommelse som innehåller en tydlig avsiktsdeklaration. Det finns dock en risk att många förhandlare redan ser fram emot nästa års möte i Mexiko i stället.

2009-47 s 30-31
"Vad betyder Köpenhamnsmötet?"
President Barack Obama och andra politiska ledare är eniga om att FN-konferensen i december inte kommer att resultera i ett slutgiltigt juridiskt bindande avtal Men mötet kan mycket väl sätta fart på både amerikaner och andra. Men kritikerna misstänker att senareläggningen minskar pressen på USA och Kina att inom kort tid gå med på juridiskt bindande åtgärder. Dessutom finns det en risk för att förhandlarna i Köpenhamn inte kan enas ens om en nedtonad deklaration.

2009-48 s 25-26
" Tio år till spillo, varnar brittisk forskare"
Skeptiker som inte tror att det pågår en klimatförändring, och olje- och gasföretag, som motarbetar försöken att minska utsläppen av växthusgaser, saboterar världens chanser att avvärja den globala uppvärmningen, säger professor Bob Watson, en av den brittiska regeringens topprådgivare. Det är nu omöjligt att begränsa temperaturhöjningen till två grader. Han hoppas på ambitiösa utfästelser från de rika länderna i Köpenhamn i december.

Afrika, Klimat, Kenya
2009-49 s 23-25
"Har klimatkrigen börjat?"
Krympande naturresurser förleder Kenyas stammar att resa vapen. Experterna varnar för att konflikter om boskap, vatten och land kommer att bli allvarligare och allvarligare i ett Afrika, där klimatförändringen orsakar våld. Minst 400 människor har dött i norra Kenya i år enligt FN.
I Kenya har regeringsstyrkor beslagtagit 12000 kreatur från Samburustammen och delat ut djuren till andra stammar, som regeringen menat att Samburustammen stulit från dem. Regeringen har också delat ut över 2000 automatgevär, olika många till olika stammar. Regeringen är inte neutral menar ledaren för Turkanastammen. Enligt en parlamentariker från Boranastammen är många stammar misstänksamma mot allt som luktar politisk manipulation.
De olika stammarna berättar om vilka hemskheter som andra stammar utsätter dem för. De plundrar och förstör hyddor, skjuter hål i vattenbehållare och stjäl många djur. Den kenyanska regeringen avfärdar våldet som normala sammanstötningar mellan olika stammar. FNs rapportförfattare menar att torkan är orsaken och denna i sin tur beror på klimatförändringen.

Klimat och Miljö
2009-49 s 25-26
"Köpenhamn nästa!"
President Obamas närvaro på klimatmötet i Köpenhamn undanröjer åtminstone risken för ett dystert förhandlingsklimat. Obama kommer med ett löfte om att minska växthusgasutsläppen med 17 % jämfört med 2005 till år 2020 och med hela 83 % till 2050. Obama och andra ledare har redan varnat för att Köpenhamnsmötet inte kommer att leda till ett fullbordat avtal om lagligt bindande utsläppsmål.

2009-49 s 25
"Nöden är uppfinningarnas moder"
Det finns många andra sätt att bekämpa den globala uppvärmningen än att minska koldioxidhalten i luften. Man kan kyla ner planeten med olika oortodoxa metoder. Ett koncept kallas för stratosfärisk aerosolinsättning. Militärflygplan (eller heliumballonger) sprayar stratosfären med svavelgaser som sprider sig och oxideras. Partiklarna stöter tillbaka en del av solljuset som annars skulle ha absorberats av jordytan.

2009-49 s 26
"Väst måste betala!"
Brasiliens president, Luiz Inácio Lula da Silva, tycker att rika länder i väst ska hjälpa till att finansiera kampanjer för att stoppa avverkningen i Amazonas regnskogar. Lula säger att de rika länderna inte har rätt att kräva att människorna i Amazonas dör av hunger under sina träd. Vi vill bevara skogen men de - rika länder i väst - måste betala för detta eftersom de förstörde sina egna skogar för hundra år sedan och tidigare.

2009-49 s 27-29
"Världen har inte råd att avstå från kärnkraft!"
Kärnkraften ses som ett effektivt verktyg i arbetet med att stoppa klimatförändringen. Kärnkraften betraktades i många år som miljöfarlig, men nu stiger den fram som världens kanske mest otippade vapen mot den befarade klimatförändringen. Till och med en del miljöaktivister som förr kämpade emot kärnkraften, accepterar den nu. Från Kina till Brasilien byggs nu 53 nya kärnkraftverk. Polen, Förenade arabemiraten och Indonesien planerar sina första reaktorer. Antalet reaktorer som håller på att byggas är dubbelt så stort som för fem år sedan. Storbritannien som var först i världen med att bygga ett kommersiellt kärnkraftverk betraktar återgången till kärnkraft som ett effektivt sätt att minska på utsläppen av skadliga växthusgaser.
I stället för att kritisera den nya kärnkraftsvågen börjar en del miljöaktivister välkomna den. För några år sedan var Stephen Tindale, då Greenpeacechef för Storbritannien, anförare för en brigad aktivister som stormade ett kärnkraftverk i Storbritannien. Idag är han en av många miljöaktivister som ser klimatförändringen som det största hotet medan kärnkraften är en del av lösningen . Ett annat exempel är Michael Childs hos Jordens vänner i Storbritannien.
The Washington Post: Nuclear power regains support.
Eller läs den här.

2009-49 s 27-29
"Nästan allt hänger på Kina och USA"  hela artikeln
Kinas regering meddelade i förra veckan att den har satt upp mål för hur mycket utsläppen av växthusgaser ska reduceras fram till 2020. Med sin enorma befolkning och hisnande tillväxttakt passerade Kina redan för två år sedan USA som världens största utsläppare av växthusgaser. Kinesernas besked kom en dag efter president Barack Obamas meddelande om att hans regering har upprättat ett provisoriskt mål för utsläppsminskning i USA. Kina pratar emellertid om att den så kallade koldioxidintensiteten - det vill säga mängden koldioxid utsläpp per enhet ekonomisk produktion - ska minska med 40-45 procent 2020 jämfört med 2005 års nivåer. Det betyder att utsläppen skulle fortsätta att växa men långsammare än förut. Kina fortsätter att sätta ekonomisk tillväxt i första rummet.
Men man ska också veta att den amerikanska kongressen aldrig tidigare har lagstiftat om specificerade utsläppsgränser eller ratificerat internationella miljöfördrag med bindande mål.

2009-49 s 30
"Kanada i skottgluggen"
Ledande aktivister, politiker och forskare anser att Kanada bör suspenderas från Brittiska Samväldet på grund av sin klimatpolitik. Kanadas utsläpp av växthusgaser per capita är bland de högsta i världen och Kanada uppfyller inte Kyotoprotokollet. 2007 var utsläppen 37 % högre än målet. Kanada utnyttjar sina stora tjärsandsresurser för att utvinna olja. Det kanadensiska miljödepartementet vill inte kommentera kraven på suspension.

2009-50 s 21-22
"Det handlar om pengar!"
De flesta länder är eniga om orsakerna till klimatförändringen och farorna med den. Frågan är hur man balanserar risker och möjligheter med att begränsa koldioxidutsläpp och stimulera övergången till renare energi. I slutändan är det ekonomi och inte miljö- och klimatforskning som avgör om mötet i Köpenhamn blir en framgång. Motsättningen mellan potentiella vinnare och förlorare i en framtid med ren energi avspeglas i varenda punkt på dagordningen i Köpenhamn. Två läger han ända sedan Kyoto bråkat om hur allvarliga hoten är, hur snabba är förändringarna och vilken roll spelar växthusgaserna.

2009-50 s 22
"Hälsofarliga gaser"
Den amerikanska miljöskyddsstyrelsen (EPA) deklarerade i början av veckan att växthusgaser är miljöfarliga och äventyrar människans hälsa. EPAs chef, Lisa P. Jackson, meddelade att en utsaga 2007 från Högsta Domstolen ålägger hennes myndighet att undersöka om koldioxid och fem andra gaser är farliga för människans hälsa och välfärd och i så fall vidta åtgärder för att begränsa utsläppen. Hennes beslut bygger på "vetenskapliga bevis" för att planeten blir varmare på grund av huvudsakligen mänskliga aktiviteter. Ett antal kongressledamöter hade förgäves bett henne vänta med argumentet att de "underliggande vetenskapliga rönen är ifrågasatta".
Emily Figdor, programdirektör hos miljögruppen Environment America, är mycket glad: " Nu kan EPA ställa de allra största utsläppsbovarna till svars".

2009-50 s 22-23
"Ryssland kan hjälpa eller stjälpa hela systemet"  hela artikeln
Ryssland kanske är det land som avgör om handeln med utsläppsrättigheter kommer att fungera? Många experter anser att detta system är ett av de viktigaste verktygen i arbetet med att minska utsläppen av farliga växthusgaser, och mycket tyder på att Ryssland har systemets framtid i sina händer. Detta beror på att många av Rysslands tunga industrier gick under på 1990-talet och att Ryssland därmed enligt Kyoto-protokollet har ej utnyttjade utsläppsrättigheter värda flera miljarder dollar på lager. Om dessa skulle säljas på marknaden i ett svep skulle priset på den bräckliga utsläppsmarknaden sjunka starkt. Utan ett stabilt och rimligt högt pris på koldioxidutsläpp finns det ingen motivering att göra de många investeringar som behövs.

2009-50 s 24
"Vad pratar de om i Köpenhamn?"
Förhandlarna på FNs klimatkonferens i Köpenhamn använder ord och uttryck som är fulla av teknisk jargong och förvirrande förkortningar. Här följer en liten förklaring till vad experter och politiker pratar om i sina försök att nå en uppgörelse om hur vi ska förhindra en farlig klimatförändring.
Ord som
- Anpassning, att man börjar förbereda sig för ett högre vattenstånd till exempel.
- Afforestation, att plantera ny skog
- Mitigation, t ex skydd av koldioxidbehållare som till exempel skogen i Amazonas.
- Koldioxid ekvivalenter, den effekt som andra gaser har, som metan, kväveoxid och kolfluorider.

2009-50 s 25-26
"Grön larmsignal!"
Prinsen av Wales har ordet. I takt med att klimatförändringen accelererar ökar också hunger, fattigdom och kanske också sociala oroligheter. Prinsen av Wales etablerade sitt Regnskogsprojekt 2007 för att söka hållbara lösningar i kampen mot skövlingen av regnskogen. Han menar att visst är kampen mot fattigdomen viktig, liksom att öka livsmedelsproduktionen, bekämpa terrorismen och stimulera den ekonomiska återhämtningen men överordnad allt detta är klimatförändringen eftersom denna inte är någon alternativ prioritet utan den är en "riskmultiplikator", som undergräver vår förmåga att angripa de övriga utmaningarna.

Klimat & Miljö
2009-51 s 18-19
"Naturen förhandlar inte!"  hela artikeln
Allt är inte nattsvart i Köpenhamn. Ett avtal, förkortat REDD, om skogarnas bevarande är kanske det viktigaste resultatet av klimatmötet. Det ska kompensera länder som skyddar sina skogar och andra landskapstyper som torvmossar, sumpmarker och ängar som spelar en viktig roll i arbetet att bromsa klimatändringen. Skogar absorberar koldioxid på ett mycket effektivt sätt. Skogsavverkning anses svara för 20 % av växthusgasutsläppen globalt. Den nya planen är en tydlig förändring gentemot 1997 års Kyotoavtal som inte tog upp detta. Kanske kan också Sverige få del av bidragen. Det finns forskare som hävdar att skogarna i norr lagrar koldioxid mycket effektivare än regnskogen. Men det är ännu oklart vilket system som ska användas för att mäta olika landskapstypers kapacitet att lagra koldioxid.
"Man kan inte förhandla med naturen", det var slutklämmen i det tal som FNs generalsekreterare, Ban Ki-moon, höll under veckan.

2009-51 s 19
"Brasilien är världsbäst"
Brasilien är den stat som gör mest för att bekämpa klimatförändringen. Speciellt lovvärt är att skogsavverkningen har halverats de senaste åren. Europas stora ekonomier och Indien hör också till de länder som bildar förtrupp. Det kan man läsa i Klimatskyddsindex 2010, som ger svar på frågan om vilka stater som gör vad för att dämpa temperaturhöjningen. Andra stora utsläppare hamnar på efterkälken: Ryssland på 45:e plats, Kina och USA - 52, 53. Topplaceringarna 1-3 har inte delats ut, eftersom inget land, enligt rapportens författare, har åstadkommit maximala resultat på alla miljöskyddsområden.

Climate Change Performance Index 2010
http://www.germanwatch.org/klima/ccpi.htm
Neue Zürcher Zeitung
Brasilien Weltmeister im Klimaschutz
http://www.nzz.ch/services/brasilien_klimaschutz-index_2010_1.4191143.html

2010-02 s 30-31
"Var gömmer sig energin?"
Oddsen pekar på att 2010 blir det hittills varmaste året sedan mätningarna började. Men kunskapen om hur planeten jordens temperatur förändras är fortfarande en stor utmaning för vetenskapen.
Hadley Center som tillhör Storbritanniens meteorologiska institut anser att det varmaste året sedan statistik började föras är 1998. Skeptikerna hävdar då att tolv år måste vara ett långt avbrott i en påstådd stigande trend. Men meteorologinstitutet (MO) säger att datormodellerna pekar på att 2010 blir ännu varmare än 1998. Ett argument för detta är att Stilla havet håller på att lagra värme som kan släppas ut i atmosfären. Från 1998 tillo 2003 sögs stora mängder energi upp av oceanerna trots att inte yttemperaturen steg. En varm El Niño medverkade till rekordet 1998. Och sedan har vi solen med sina cyklar. Solen var "i botten" 2009 och bör därför börja röra sig mot maximum 1010 menar MO.
USAs CERES-program antyder att jorden har absorberat mer energi och refelekterat mindre de senaste åren i stället för tvärtom. Det är ganska mystiskt.
Jorden, atmosfären och solen vill inte följa datormodellerna. Det är ganska mystiskt. Eller troligare ett resultat av otillräcklig kunskap.

2010-04 s 28
"Misstaget gör inte planeten mindre sårbar"
Forskarnas ogrundade varning för att glaciärerna i Himalaya skulle försvinna om bara ett par decennier betyder inte att människan kan strunta i att försöka stoppa klimatförändringen, säger ordföranden i FNs klimatpanel Rajenda Pachauri.
För många indier var varningen för att glaciärerna i Himalaya skulle ha smält bort till 2035 det starkaste argumentet för att bekämpa den globala uppvärmningen. Men varningen var ogrundad, vilket FNs klimatpanel (IPPC) erkände för en tid sedan. Ordföranden i FNs klimatpanel Rajenda Pachauri erkände att man underlåtit att granska påståendet enligt de rigorösa vetenskapliga metoder som brukar användas.
"Jag hoppas att världens folk inte vilseleds av detta misstag", sade han.
Flera veckor innan hade mängder av e-post läckt ut från vetenskapsmän knutna till panelen. Dessa antydde att panelen medvetet undanhöll data från forskare, som inte delade panelens syn på klimatförändringen.

2010-08 s 26-29
"Den stora kraftmätningen"  hela artikeln
Gerhard Schröder och Joschka Fischer möts på nytt i en duell, men den här gången handlar det om pipelines. Fischer kämpar för en gasledning från Centralasien till Europa. Det är Nabuccoledningen. Han betalas av den tyska energijätten RWE och den österrikiska energikoncernen OMV för att marknadsföra projektet.
Schröders projekt är en gasledning från Ryssland. Hans pipeline heter Nord Stream, ett konsortium där ryska Gazprom är huvudägare. Nord Stream går från Viborg i Ryssland till Greifswald i Tyskland, utan transitländer.
Nu gäller det vem av dem som går segrande ur striden.
Nabuccoprojektet ska påbörjas nästa år. Schröder hotar med att Fischer kommer att få stora problem med Iran och Fischer kontrar med att Europa blir helt beroende av Rysslands energileveranser om inte Nabuccoprojektet kommer till stånd som en konkurrent.
Det är en duell mellan två av tysk politiks stora egon, en rivalitet som har mer än 10 år på nacken.

2010-13 s 30-31
"Hur man skapar gröna jobb"
Man ska akta sig för politiker som lovar att skapa miljoner nya jobb i en grön ekonomi. De kommer inte att kunna infria sina löften. De påstår att nya jobb ska skapas inom miljövänligt inriktade branscher som vind- och solkraft eller via omvandling av till exempel sågspån till bränsle. Men erfarenheten motsvarar inte denna optimism. Snarare kommer dessa branscher att i likhet med nya servicenäringar att kräva lite personal. Den bästa parallellen i historien är halvledarindustrin, som förväntades skapa en boom av välbetalda, högteknologiska jobb men som numera sysselsätter nästan bara robotar. Personer som arbetar med ren teknik motsvarar bara 0,6 % av USAs totala arbetande befolkning, och detta trots att staten bistår med subventioner, skattelättnader och andra förmåner. Detta framgår av en rapport från konsultföretaget McKinsey. Slutsatsen är att "dessa rena industrier är alldeles för små för att skapa de miljontals jobb som behövs direkt" menar James Manyika hos McKinsey.
Amerikanska försök att främja produktionen av etanol från majs och gigantiska statliga subventioner till solcellsproduktionen i Tyskland är exempel på missriktade ansträngningar. Staten skapar uppblåsta, underproduktiva sektorer som i längden inte kan erbjuda hållbara jobb.

2010-14 s 20-21
"Brist på vatten äventyrar livsmedelsproduktionen i världen"
Det är David Molden, biträdande forskningschef hos International Water Management Institute som larmar. "Vår livsmedelsförsörjning bygger på ohållbar användning av vattnet" säger Molden i en intervju. Vi måste lära oss att producera mer mat med mindre vatten. Livsmedelsproduktionen måste expandera med 70 n% de kommande 40 åren. Jordbruket lägger beslag på 70 % av det vatten som hämtas från världens floder. I Kina sjunker grundvattennivån med 15 cm per år på grund av av att jordbruket bevattnas.

2010-14 s 24-25
"Mexico City andas igen"
I Mexico City har man åstadkommit en drastisk förbättring av luftkvaliteten sedan 1990-talet. Staden hade en gång den sämsta luften i världen. Luften var så giftig att fåglar dog i flykten. Man planerar att ytterligare reducera utsläppen från fordon som är den största förereningskällan. Det statliga oljemonopolet, Pemex, ska producera bränsle med låg svavelhalt. Metrobussystemet har byggts ut vilket innebar en reducering med 80 000 ton koldioxid varje år sedan 2005. Ett pendeltågsystem ska på sikt ersätta hundratusentals bilar. Experterna är eniga om att Mexiko måste fortsätta arbetet bara för att bemästra den okontrollerade urbaniseringen.

2010-14 s 27-29
"Den spanska solen blev en läxa"
Solenergi borde vara framtiden i ett soligt land som Spanien. Men det behövs mer än sol för att energiproduktionen ska bli lönsam, vilket ett antal hoppfulla investerare har fått erfara den hårda vägen. När allt fler slarvigt designade solenergianläggningar av dålig kvalitet installerades började myndigheterna inse att de skulle bli tvungna att subventionera anläggningarna i tid och evighet. I september förra året drogs subventioneringarna in och alla nyetableringar stoppades. Det behövs noggrannare politiska och ekonomiska kalkyler för att stimulera solenergiindustrin och skapa gröna jobb. Kanske bli Italien nästa år första land med att producera solenergi som inte behöver subventioneras. Italien har god tillgång på solsken och skyhöga elpriser på grund av att det mesta importeras. En solenergianläggning är ren och vit som en sjukhusklinik och är inte omgiven av svarta slagghögar som kolkraftsindustrin.

Natur, Teknik
2010-14 s 29
"Det bästa vapnet finns i naturen"
Världens starkaste chili, eller spanska peppar är Bhut jolokia, eller spökchili, som förr användes till tårgasliknande granater för att stoppa misstänkta brottslingar. Dess frön påstås vara hundra gånger starkare än den vanliga chilin. Den indiska armén tror att den kan användas i rökgranater mot upploppsmakare eller för att tvinga ut terrorister från deras gömställen. Armén uppger att vapnet även kan användas i form av spray, av kvinnor eller män som behöver freda sig.
"Detta kommer definitivt att bli ett effektivt, icke-giftigt vapen", menar en avdelningschef på Försvarsforsknings- och utvecklingsinstitutet i New Delhi, R B Srivastava.

Natur
2010-14 s 30-31
"Valarna hotas igen"
Världens länder överväger att på nytt tillåta valfångst i begränsad omfattning. Samtidigt får valarna allt svårare att överleva i varmare hav, där miljön störs av mänskliga aktiviteter. Ett globalt valjaktsförbud trädde i kraft 1986. Tre länder, Japan, Norge och Island, har struntat i förbudet. Nu ska delegaterna i Internationella valkommissionen (IWC) försöka enas om en kompromiss som innebär att dessa tre länder tillåts jag kommersiellt i utbyte mot en generell minskning av antalet dödade valar varje år. Frågan man tvistar om är huruvida valen redan räddats och därför åter kan jagas i begränsad omfattning. Flera valpopulationer anses växa som Grönlandsvalen och Gråvalen i östra Stilla havet.
Det allra största hotet mot de stora valarna är förmodligen klimatförändringar. Stigande koldioxidnivåer gör haven surare och påverkar dess innehåll av kräftdjur och plankton som är valarnas mat.

Natur och Miljö, Island
2010-16 s 30-31
"Island är som locket på en tryckkokare"
Vulkanutbrottet under Eyjafjällajökulglaciären på Island har lett till stängda flygplatser i hela Nordeuropa. Utbrottet är typiskt för den sortens vulkaner, sköldvulkaner, som formade ön och som fortfarande får utbrott mer eller mindre regelbundet. Den utsprutande askan är en kombination av små, pulveriserade sten- och glasbitar som har skapats i en kittel av het magma. Askan kan inte bara täppa till flygplanens motorer utan den kan också repa och fräta på flygplanens glas- och metalldelar.

2010-16 s 30-31
"Har vulkanutbrott med klimatförändringen att göra?"
Experterna betonar att påståenden om att klimatförändringen kan orsaka fler vulkanutbrott och jordskalv bara är spekulationer. Dock finns det anledning att ta olika varningstecken och hot på allvar. Smältande glaciärer och stigande havsnivåer omfördelar stora mängder vatten, som minskar eller ökar trycket på jordskorpan. De varierande trycken skulle kunna göra sprickbildningar och seismiska förändringar mer sannolika. Tropiska stormar, snöfall och tidvattenskiftningar har kopplats till förändringar i seismisk aktivitet.

2010-18 s 22-23
"BP vill rädda både sitt rykte och havet"
Oljebolaget BP försöker rädda sitt rykte i USA. BP anklagas för något som kan bli den värsta oljeläckan i USAs historia. Den 22 april sänkte en ödesdiger explosion en oljeplattform som läckte ut femtusenfat olja per dygn. Orsaken till läckan är oklar men man misstänker två områden: "cementeringsprocessen" för att säkra källans väggar och "utblåsningsskyddet".

2010-18 s 23
"Yrkesfiskarna får inte fiska"
Den amerikanska regeringen har beordrat stopp för allt fiske i områden som påverkas av det växande oljeutsläppet i Mexikanska bukten. Fiskeförbudet gäller för vattnet utanför Louisana till Florida och påverkar mängder av fiskare. Inget fiske så länge som oljeläckan hotar att förstöra fisk och skaldjur. Förbudet är svårt att acceptera för en näring som har flera svåra år bakom sig med höga priser och ödesdigra oväder.

2010-20 s 26-31
"Det svarta guldet blev en ful fläck"
Katastrofen med Deepwater Horizon i Mexikanska Golfen berör alla, inklusive pelikaner och politiker. Den 20 april uppstod en obalans i en källa som har borrats av Deepwater Horizon, en plattform som, BP använde för att utforska ett nytt oljefält i Mexikanska golfen. Källans lock åkte av, vilket orsakade en explosion och efterföljande brand som krävde elva besättningsmäns liv och sedan sänkte hela plattformen till havets botten på 1600 meters djup drygt sex mil från delstaten Louisianas kust. Inom kort började olja stiga upp till ytan och sedan har oljefläcken bara blivit obevekligt större och större. Skyddsmekanismerna fungerade inte. Inget av de två system som borde ha aktiverat utblåsningsskyddet efter det att källans lock hade åkt av verkar ha fungerat perfekt - eller så var det själva utblåsningsskyddet som inte fungerade. Det är osäkert hur stor volym olja som kommer att läcka ut. BP har flera olika metoder för att stoppa flödet men människor och djur kommer ändå att drabbas. Det är enormt dyrt och det är oklart med skadeståndsfrågan.

2010-20 s 29
"Alla skyller på alla"
Tre höga chefer i oljeindustrin var bara överens om en enda sak när de i förra veckan deltog i hearings i den amerikanska senaten. Det var att det var någon annan som bär skulden för olyckan som har orsakat den stora läckan i Mexikanska golfen. Cheferna för oljebolaget BP, borrningsföretaget Transocean och entreprenadföretaget Halliburton pekade finger åt varandra i försöken att förklara vad som orsakade olyckan.

2010-20 s 30
"Ett litet framsteg"
Efter tre och en halv veckas i stort sett fruktlöst arbete lyckades BPs tekniker i söndags föra in ett innerrör i ett läckande rör och leda upp en del av oljan till ett fartyg. Men mängden olja som redan läckt ut ligger i stora sjok under vattenytan och kan föras bort med strömmarna ända bort till Florida och längre. En känsla av överhängande fara är påtaglig i kuststäderna i Louisiana

2010-20 s 31
"Ny energilag kolliderar med oljeläckan"
Ett nytt lagförslag ska i USA uppmuntra nya satsningar på kärnkraft och oljeutvinning offshore. Tajmingen är dålig med tanke på BPs stora oljeläcka i Mexikanska golfen. Lagförslaget innehåller dock flera nya säkerhetsåtgärder som skydd mot läckor. Lagförslaget syftar till att minska koldioxidutsläppen med 17 procent till 2020.

2010-23 s 28-29
"(O)vetenskap vållar onödiga tvivel"
Klimatforskarna gnabbas inbördes och intar en defensiv attityd utåt, vilket sammantaget har lett till att de har förlorat allmänhetens förtroende.
Man kan lägga skulden på ekonomisk oro, ännu en mycket kall vinter eller de många skandaler från världens ledande klimatforskningsorgan, Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) eller FNs klimatpanel som vi brukar säga. Oron för den globala uppvärmningen har dämpats överallt. I Storbritannien sade en ledande forskare i en intervju att han har ångestdämpande piller och faktiskt övervägde självmord.
Argument som inte håller just nu är tvärsäkra påståenden om hur snabbt och hur mycket den globala uppvärmningen ändrar jordens klimat.

2010-23 s 29-31
"Bara vanligt vatten"
Det faktum att det blir allt mer ont om vatten i tillväxtländer som Kina och Indien hämmar den ekonomiska utvecklingen där. Omkring 2,4 miljarder människor lever i "vattenstressade" länder som Kina. Brist på vatten och föroreningar minskar Kinas BNP med omkring 2,3 procent, enligt en rapport från Världsbanken 2007. Föroreningar och minskat flöde i vattendragen är delvis en följd av den snabba industrialiseringen i Kina. Ekonomisk utveckling, klimatförändring och folkökning kommer att öka pressen på vattenresurserna ytterligare. Efterfrågan på vatten de kommande två decennierna kommer att fördubblas i Indien och öka med 32 procent i Kina. Kinas invånare använder 2117 kubikmeter per år, jämfört med 1614 i Indien och 9943 i USA.

2010-25 s 28
"Den otyglade jakten på olja och andra kolväten kan aldrig sluta väl"
Vi är på väg in i "extremenergins era". Hur länge kommer människorna att anse att riskerna - oljespill, mera utsläpp, förorenat vatten och en eventuell jordbävning - är värda att ta? Vi måste mobilisera vårt kollektiva tekniska kunnande för att komma att använda mindre energi. Vi behöver extrem effektivitet för att kunna undvika extrem energi.

2010-25 s 29
"Alla, från servitriser och taxichaufför till strippor, kräver BP på pengar"
Kompensationsfonden syftar till att hjälpa "småfolket", och bedragare ska hindras, men i slutändan är det advokaterna som kommer att dra det längsta strået. 1500 skadeståndskrav kommer till BPs huvudkontor varje vecka, de flesta från personer involverade i fiskeindustrin som inte kan arbeta på grund av rådande fiskeförbud. Turismen och fiskeindustrin är viktiga näringar i regionen och har drabbats hårt liksom alla som arbetar i branscher som indirekt lever på turismen och fisket, som servitriser, hamnarbetare, rörmokare och elektriker. Förra veckan gick BP under press från Vita Huset med på att inrätta en oberoende fond värd 20 miljarder dollar.

2010-28 s 14
"Obama förlängde förbudet mot djuphavsborrning"
Detta kom till på grund av BPs oljeläcka i Mexikanska golfen. Moratoriet gäller varje flytande anläggning med utrustning för borrning på djupt vatten. Enligt de nya reglerna kan borrplattformar återuppta verksamheten om de kan bevisa att de har kapacitet att omedelbart täppa till en läckande källa och att utrustningen som förhindrar blow-out motsvarar strikt ny standard. Det fortsatta moratoriet kostar regionen massor av välbehövliga jobb.
Invånarna i det drabbade området oroar sig för att förbudet mot borrning leder till att många jobb går förlorade.

2010-29/30 24-25
"Oljeindustrin fortsätter som om ingenting hänt"
Trots oljeläckan i Mexikanska golfen fortsätter andra länder att borra efter olja på djupt vatten. Norge som tillämpat offshoreborrning i 40 år har planer på nya borrprojekt inklusive det slags djuphavsborrning som Obamas administration har suspenderat i USA. Andra länder som fortsätter att borra i dagsläget är Brasilien, Kanada, Nigeria och Angola. Länderna försöker lära så mycket som möjligt av det som hände. Några av dessa länder har pengar att tjäna på ovissheten om USAs fortsatta produktion. Diamond Offshore Drilling är på väg att flytta sina plattformar från Mexikanska golfen till andra kustländer. Många amerikanska jobb kommer att försvinna.

2010-29/30 27-29
"Den heta frågan blev en bisak"
För bara tre år sedan hade den globala uppvärmningen sin guldålder. Al Gores Oscarsbelönade film "En obekväm sanning" jagade upp människor överallt med sina varningar om en katastrofal framtid. Efter bara tolv månader hade ledande mäktiga politiker som "klimatkanslern" Angela Merkel och Tony Blair hoppat ombord på det gröna tåget. I december 2007 blev Australiens Kevin Rudd premiärminister genom att utnyttja klimatfrågan.
Idag har den gröna politiken ramlat ner på mer realistiska nivåer nästan överallt. Efter två ovanligt stränga vintrar i i USA och Europa och efter den omfattande ekonomiska krisen tycker väljarna inte längre att den globala uppvärmningen är den viktigaste frågan. Förra månaden kallade Kanadas premiärminister Stephen Harper klimatförändringen för en "bisak" till viktigare ekonomiska frågor och ställde in ett planerat klimatmöte med G20s miljöministrar. Angela Merkel strök utgifter för grönt utvecklingsstöd i de senaste budgetnedskärningarna och Barack Obama verkar ha svalnat inför planerna på att minska utsläppen och i förra månaden valdes Kevin Rudd bort som premiärminister på grund av sin gröna politik. Främsta orsaken till förändringen är att klimatpolitiken blivit skum och tueggad. Grön politik har blivit av med oskulden på många sätt sedan 2007. Biobränslen är den nya etiketten på vanliga gammaldags jordbrukssubventioner. De tyska subventionerna till solenergi är kanske det mest slösaktiga miljöprogrammet i hela världen. Man måste börja ställa krav på att klimat- och miljöpolitiken i fortsättningen ska leverera nytta i förhållande till vad den kostar med tanke på att resurserna är begränsade.

2010-35 s 25-26
"Nu börjar jakten på Grönlands svarta guld"
Drömmen om ekonomiskt oberoende väger tungt mot miljöaktivisternas invändningar. Enligt skotska Cairn Energy kan det norr om polcirkeln inom grönländskt territorialvatten finnas reserver på 17-18 miljarder tunnor, vilket morsvarar en fjärdedel av de globala reserverna. Andra länder som gränsar till Arktis, USA, Kanada och Norge har förbjudit djuphavsborrning i polarområdet tills man utrett orsakerna till BP-katastrofen. Greenpeace kräver tillsammans med andra miljöorganisationer ett stopp för provborrningarna.
Grönland har stora förhoppningar på det svarta guldet. Grönland är ekonomiskt beroende av Danmark som med 3,5 miljarder kronor står för drygt en tredjedel av BNP. Öns 56 000 invånare hoppas att oljan ska göra bidraget överflödigt så att drömmen om självständighet kan förverkligas. Då kanske det också kan bli slut på det utbredda alkoholmissbruket, vanvården av barn och de enorma sociala klyftorna på Grönland - eller så kommer de att förvärras.

2010-35 s 26-27
"BP får inte vara med och leka"
Det brittiska jätteföretaget BP har på grund av olyckan i Mexikanska golfen tvingats dra sig ur konkurrensen om borrningslicenser i Arktis som för närvarande är platsen för en ny oljerush. Mineral- och petroleumbyrån i Nuuk, Grönlands huvudstad kommer att avslöja vilka de potentiella licensinnehavarna är. BP brukar annars gå i fronten när det gäller exploatering av nya områden. Det beräknas finnas 90 miljarder fat olja och stora mängder naturgas i Arktis.
Miljöaktivister och vetenskapsmän ogillar planerna på att borra i de arktiska vattnen.

Miljö
2010-37 s 27-31
"Vidderna, tystnaden och de vilda djuren tillhör alla"
Afrikas regeringar har inte varit särskilt bra på att skydda kontinentens vilda djur. Men andra modeller, som involverar jägare, rika naturälskare och lokalbefolkningar, väcker hopp om att det kan bli bättre.

2010-38 s 21-23
"Kina struntar i reglerna"
Vind och sol, framtidens energikällor, har blivit en framgångsrik industri i Kina, vilket förklarar branschens mycket snabba expansion. Kina tillverkat solpaneler till de europeiska och amerikanska marknaderna och nya maskiner som ger el från vindkraft. Arbetarna i USA och Europa har svårt att konkurrera. Den snabbt växande sektorn för förnybar energi i Kina beror på att landets regering aggressivt stöder den med billig mark och krediter till låga räntor. Den sortens företagsstöd strider mot WHOs regler som förbjuder exportsubventioner.
Kina ägnar sig också åt att intervenera på valutamarknaderna så att den kinesiska exporten inte blir för dyr på de utländska marknaderna detta är en åtgärd som strider mot Internationella valutafondens regler. Internationella valutafonden har små möjligheter att straffa länder som bryter mot regelverket. Kina begränsar också exporten av så kallade sällsynta jordartsmetaller då dessa behövs i produktionen av solpaneler och vindkraftsturbiner. Utvecklingen underlättas också av låga arbetskostnader, expanderande universitet som producerar massor av tekniskt kunnande, låga byggkostnader och allt bättre transport- och kommunikationsnätverk.
Kina kommer att producera mer än hälften av alla världens solpaneler i år och nästen hälften av alla vindkraftsturbiner.
Kinas expansion har varit traumatisk för amerikanska och europeiska tillverkare av sol- och vindkraft.

Energi, Marocko
2010-38 s 23
"Solen är Marockos starka kort"
Marocko är det enda landet i Nordafrika utan stora oljereserver. Marocko satsar nu på att i framtiden bli Nordafrikas ledande producent av förnybar energi, speciellt solenergi. Marocko har geografiska fördelar. Solen skiner starkt och avståndet till Spanien och Europa är kort. En kraftöverföringsledning finns redan på plats. Vad som fattas är stora investeringspengar.

2010-41 s 26
"Missriktad kampanj slår orättvist"
En liten italiensk stad riskerar att förlora sin främsta näring på grund av en illa underbyggd miljökampanj. Miljögruppen SeaWeb har genomfört en aggressiv kampanj som går ut på att röd korall är för värdefull för att göra smycken av. Det finns inga vetenskapliga stöd enligt FNs organisation FAO och Cites (en internationell konvention som övervakar växters och djurs sårbarhet) för kampanjen. Kampanjen har påverkat försäljningen i stora europeiska varuhus. Invånarna i den lilla staden Torres del Greco lever på handeln med smycken av röd korall och broscher. Det är en "vit" verksamhet i ett område som annars är påverkat av maffian.
Bannlysningen är ett utmärkt exempel på vad som kan hända när miljöaktivister anammar frågor godtyckligt utan att till fullo begripa sig på dem eller undersöka följderna för berörda människor.

2010-41 s 27-29
"Dåliga utsikter"
Chansen till framsteg på det kommande klimatmötet i Cancún i Mexiko är väldigt liten.
I det sista förmötet innan klimatmötet i Cancún i Mexiko som börjar den 29 november, rivs beslut som togs i Köpenhamn i december 2009 upp igen.
Konfliktens fronter är desamma nu som då. Efter 16 år av årliga förhandlingar och klimatmöten står det klart att delegaterna som förbereder sig för det 16:e mötet i FNs regi om klimatförändringar (COP-16) inte tror på några framsteg.
Stämningen är totalt annorlunda inför detta mötet jämfört med för ett år sedan då många trodde att Köpenhamnskonferensen skulle resultera i ett globalt klimatfördrag där de rika länderna skulle förbinda sig att minska sina utsläpp och med pengar och teknik hjälpa de fattiga länderna att hantera klimatförändringens följder. Men Köpenhamnskonferensen blev ett fiasko som ledde till öppen misstro mellan rika och fattiga länder.
Det är omöjligt att inte ifrågasätta om FN är rätt forum för miljö- och klimatfrågor.

2010-41 s 28
"Lovar runt men håller tunt"
De rika länderna har dröjt med att lansera "rivstarten" av pengar till olika klimatfonder som utlovades i Köpenhamn förra året, klagar världens minst utvalda länder. Deras förhandlare sitter nu i Tianjin i Kina och försöker enas om ett ekonomiskt hjälppaket som ska hålla i gång de FN-ledda klimatförhandlingarna. En tvistefråga är hur de rika ländernas pengar till de fattiga länderna ska administreras.

2010-42 s 26-31
"Livets viktigaste molekyl som handelsvara"
Bör privata intressen få kontrollera planetens dyrbaraste naturresurs?
I Sitka i Alaska finns Blå sjön, en av världens största sjöar med världens renaste vatten. Sitka har färre än 10 000 invånare utspridda på en yta av 130 kvadratmil så vatten kan räcka till många andra. Och så kommer att ske. Om några månader kommer 300 miljoner liter (300 000 kubikmeter) att transporteras i ett tankfartyg till en anläggning utanför Mumbai i Indien varifrån vattnet ska distribueras till ett antal städer i Mellanöstern med svår torka. Ett amerikanskt företag, True Alaska Bottling, har köpt rättigheterna att ta elva miljarder vatten per år från Blå sjön. Ett annat företag, S2C Global, bygger anläggningen i Indien. Om allt blir en realitet har företagen hittat en vinstrik affärsidé och samtidigt en lösning på ett av vår planets största klimatrelaterade problem. Men de kommer också att ha omvandlat livets viktigas molekyl till en global handelsvara. Många fruktar att priset på vatten kommer att öka. Andra menar tvärtom att det farliga slöseriet med den ändliga resursen vatten främst beror på att priset på vatten är för lågt.

2010-42 s 28
"Indiska bönder slåss för sitt vatten"
Premiärminister Manmohan Singhs ambitioner är att mer än trefaldiga Indiens stålkapacitet till 232 miljoner ton. Men berörda jordbrukare vägrar att flytta från konstbevattnade marker i de tre delstater som har drygt hälften av Indiens järnmalmsreserver, det vill säga nyckeln till ståltillverkning. Företaget Poscos planer på att investera tolv miljarder dollar i ett stålverk i Orissa i regionen har varit låsta i fem år. Den ståltillverkning som planeras i Indien skulle förbruka 2423 miljarder liter vatten per år, motsvarande 133 miljoner indiers årliga förbrukning.

2010-44 s 27-28
"Mekongfloden är illa ute"
Utbyggnaden av kraftverk och dammar i Mekongfloden sår missämja och skadar miljön. Från källan på den tibetanska högplatån flyter Mekong genom Yunnanprovinsen i Kina, Burma, Thailand, Laos, Kambodja och Vietnam innan den ringer ut i Kinesiska havet. Kina vill nästan fördubbla vattenkraftens kapacitet till minst 300 gigawatt till 2020 genom att bygga fyra nya dammar i Mekong. Projekten får ödesdigra följder för Kambodja och Vietnam varnar kritiker. Längre ned längs floden planerar andra länder egna projekt. Det kommunistiska Laos har föreslagit tio kraftverksdammar i själva Mekong. Planen är att Laos ska exportera elektricitet.

2010-48 s 26-31
"Dags att ta tjuren vid hornen"
Planerade åtgärder för att stoppa klimatändringen kommer inte att vara tillräckliga. Det är dags för världen att i stället börja fundera på hur man lever med klimatförändringen följder. I måndags samlades representanter för världens länder i Cancún i Mexiko för de första klimatförhandlingarna på hög nivå sedan i Köpenhamn för ett år sedan. Det är fortfarande omöjligt at nå en bindande överenskommelse om ett trovärdigt program för att hålla kontroll på klimatförändringen. CO2-nivåerna fortsätter att stiga trots alla möten. Kampen för att minska uppvärmningen till tolererade nivåer är egentligen redan förlorad. Det gäller att anpassa sig till klimatförändringen. Även om många åtgärder för anpassning är sådana som folk ordnar på egen hand bör frågan tas upp i en offentlig debatt. Gröna aktivister har ofta ogillat förslag om anpassning med argumentet att ju mer man koncentrerar sig på anpassning desto svårare blir det att kräva minskning av utsläppen. Men nu när de stora länderna inte förmår komma överens om utsläppsregler är det inte länge lika farligt att tala om anpassning. Men det är också svårtkomma överens om investeringar i anpassning.

2010-50 s 26-27
"Det bidde lite mer än en tumme"
Överenskommelsen i Cancún räddar FNs trovärdighet men inte planeten. Utvecklingsländerna utlovades bidrag för att inte avverka eller bränna ner sin skog. Skogsavverkningen står för 15 % av de globala koldioxidutsläppen. Enligt USA ska merparten av pengarna komma från den privata sektorn.
Resultatet av Cancún mötet är att dispyten flyttas till nästa års överläggningar i Sydafrika.
Risken för ett misslyckande är ännu större nästa år. Och sedan löper Kyotoprotokollet ut 2012.

2010-50 s 28-30
"Skogen ska hjälpa till att rädda planeten"
Skogarnas överlevnad var ett centralt tema på klimattoppmötet i Cancún. De länder som skyddar sina urskogar kommer att belönas med många miljarder dollar. Experterna varnar dock för missbruk. De ekonomiska fördelarna kanske underblåser rovdrift i stället för att begränsa den. REDD är akronymen för ett ambitiöst skyddsprogram som ska rädda planetens kvarvarande skogar. FNs högsta miljöbeskyddare, Achim Steiner är försiktigt optimistiskt. En miljard dollar ska det oljerika Norge bidra med till utvecklingsländerna för att inte hugga ner skogen. Andra experter varnar för meningslösa aktioner. De stora penningmängderna leder lätt till korruption.

2010-50 s 30-31
"Isbjörnen får en fristad i Alaska"
Olja- och gasbolag uppmanas att hålla sig borta från skyddade vildmarksområden, men de trycker på för att komma åt nya källor. Omkring 96 % av det 484 000 km2 stora området är havsis. Bestämmelsen inkluderar inte ett automatiskt förbud mot borrning. Greebpeace och miljöorganisationer hävdar att fristaden inte räcker länge om man inte bromsar klimatförändringen. Oljebolag är ivriga att börja borra så fort vinterisen har smält. Den anser inte att deras aktiviteter utgör något hot mot isbjörnen. Oljebolagen stöds av Alaskas guvernör, Sean Parnell, liksom av hans företrädare, Sarah Palin. Parnell anser att det skyddade området är alldeles för stort och varnar för att förseningar för oljebolagen kommer att skada Alaskas ekonomi.

2011-01 s 24
"Nedsmutsningen står Kina dyrt"
Kostnaden för luftföroreningar, utarmning av jorden och annan miljöförstörelse steg 2008 till 1,3 biljoner yuan (1,2 biljoner SEK), vilket motsvarar 3,9 Procent av Kinas BNP.
Centralregeringen har planer för att förbättra landets notoriskt förorenad luft och vatten. Torka och jorderosion utgör ett hot mot tillgången på vatten i Beijingregionen och äventyrar tillgången på livsmedel i hela landet. Nästa femårsplan kommer troligen att innehålla åtgärder för att bromsa den årliga tillväxten från 10 till 7,5 procent.

Klimat & Miljö
2011-03 s 30-31
"Varför orsakar La Niña översvämningar?"
Finns det någon koppling mellan de fruktansvärda översvämningarna i Australien och Brasilien? Ja, La Niña. Vädret i hela den södra hemisfären påverkas av den periodiska växlingen mellan uppvärmningen (El Niño) och nedkylningen (La Niña) av ytvattenskikten i centrala och östra Stilla havet. De senaste månaderna har La Niña varit en av de intensivaste som någonsin har registrerats. En stark La Niña kommer att åstadkomma elände åtminstone till mars. Ändrad atmosfärisk cirkulation omfördelar nederbörden. Östra Australien är speciellt sårbart, men även Brasilien, Filippinerna, Sri Lanka och Sydafrika har drabbats denna månad. Det är en kontroversiell fråga huruvida FNs klimatförändring har med saken att göra.

2011-06 s 30-31
"Glaciärerna smälter"
Högt upp i Anderna har stigande temperaturer och förändringar i tillgången på vatten under de senaste fyrtio åren lett till mindre skördar, utdöda fiskarter och stor oro hos befolkningen som inte tror sig kunna överleva i regionen en generation till. Peru hyser 70 % av världens tropiska glaciärer. Perus 18 bergsglaciärer är viktiga för regionens källor till dricksvatten, bevattning och elektricitet. Bolivia och Chile hotas också av smältande glaciärer och i Colombia hotas städer nära havet att förstöras av översvämningar och jordskred.

2011-18 s 30-31
"Tigerns livsrum blir allt mindre"
De stora katterna i Indien har räknats, men resultatet ifrågasätts. Antalet vilda tigrar har ökat från 1411 2006 till 1706 i fjol. För hundra år sedan fanns det 100 000 tigrar i världen. Tjuvskytte, miljöförstörelse, mänskligt intrång och olaglig handel med tigerdelar har reducerat antalet drastiskt. För närvarande finns omkring 3500 tigrar i världen. Experter på de stora kattdjuren påpekar att tigern får allt färre områden att sprida sig på.

2011-21 s 4-5
"Experterna varnar för fler vulkanutbrott på Island"
Geovetarna häpnar över vulkanen Grimsvötns explosivitet. Utbrottet är det kraftigaste på 50 år på Island. 17 km upp steg askan. Med sina sju utbrott per århundrade är den en av de mest aktiva vulkanerna på Island. Vulkanens askmoln stör flygtrafiken i Tyskland och stora delar i Europa. Idag, onsdag, verkar det som att utbrottet håller på att bedarra och att askmolnen börjar skingras. Men redan nu visar ytterligare en isländsk vulkan tecken på aktivitet. På vulkanen Hekla har man upptäckt en 20 km bred upphöjning eller bula. Hekla står under ett extremt högt tryck. Utbrott kan komma när som helst.

2011-21 s 30-31
"Huggsexa om töande Arktis"
Just söder om polcirkeln där istäcket försvinner likt daggen en junimorgon, är det inte bara klimatet som hettar till. Över hela Arktis leder det allt varmare klimatet till att nya tvister uppstår om resurser som tidigare var otillgängliga, skyddade av ett tjockt lager is. Fyndigheterna av olja och naturgas under Arktis havsbotten skattas till närmare 25 procent av världens kvarvarande reserver. Nyligen hölls ett extraordinärt toppmöte i Grönlands lilla huvudstad Nuuk. Årets sammankomst för Arktiska rådets åtta medlemsländer lockade sju av åtta utrikesministrar. Rådets allt större betydelse underströks även av att man upprättade ett permanent sekretariat, som kommer att ha sitt säte i Tromsö i Norge. De kommans oljerikedomarna anses leda till att Grönland med sina 60 000 invånare snart blir självständigt från Danmark.

2011-23 s 24-25
"Brasilien bygger kraftverk i Amazonas"
Ett stort vattenkraftprojekt har godkänts efter en lång och hård strid mellan regeringen och ett antal miljöorganisationer som främst månar om ursprungsbefolkningen i det berörda området. Energikonsortiet North Energy planerar att bygga en damm, som ska heta Belo Monte och som blir världens tredje största och som får kapacitet att producera 11 200 megawatt elektricitet. Dammen som kommer att kosta 17 miljarder dollar och väntas börja producera el 2015 betyder att man leder bort vatten från Xingufloden längs en sträcka på tio mil.

Kina
2011-23 s 26-29
"Vattnet håller på att ta slut"
Bristen på vatten blir allt allvarligare i norra Kina. De styrande planerar att ta vatten från söder, en idé som kläcktes redan på Maos tid.
Gula floden, den kinesiska civilisationens vagga, är så förorenad att dess vatten inte duger som dricksvatten längre. Megastädernas snabba expansion - 22 miljoner människor i Beijing och tolv miljoner i Tianjin t ex - tömmer underjordiska källor som det tog många tusen år att fylla.
Man ska med Vattenavledningsprojektet Syd-Nord avleda minst 23 biljoner (tolv nollor) liter vatten varje år från den andra stora kinesiska floden, Yangtze, för att släcka törsten på den nordkinesiska slätten och dess 440 miljoner invånare. Projektets mänskliga kostnad är svindlande och en del kinesiska experter varnar för att projektet kan förstöra ekologin i södra Kinas floder och göra dem lika värdelösa som Gula floden.
Efterfrågan på vatten i norr kommer inte att minska. Inflyttningen från landsbygden betyder att Beijings befolkning växer med en miljon på två år. Beijing har ungefär hundra kubikmeter vatten tillgängligt per invånare och år. Enligt en standard definierad av FN är det bara en bråkdel av de tusen kubikmeter per person som är gränsen för kronisk brist på vatten.

2011-26 s 6-7
"Bilen får det allt svårare att ta sig fram"
I Europas städer förtrycks bilförarna till förmån för miljövänligare alternativ. I många europeiska städer skapas miljöer som är öppet fientliga mot bilismen. Att använda bil ska vara så dyrt och besvärligt att folk drivs till mer miljövänliga transportmedel. Finns flera skäl - jämförelse med till exempel USA: Europas smala gator är inte lämpade för tung biltrafik, Kollektivtrafiken är bättre utbyggd i Europa och bensinen är mycket dyrare än i USA. Dessutom kan inte EUs länder uppfylla kravet i Kyotoprotokollet på minskade koldioxidutsläpp utan att begränsa bilkörningen. Inte heller WHOs gränsvärden för små partiklar som förorenar.
Stadsplanerare är i allmänhet överens om att ingen stad mår bra av ökad bilanvändning. Man gör det svårare och dyrare att parkera.

2011-33/34 s 18-19
"Chimpansexperiment på väg att avskaffas"
De var avgörande vid framställandet av vaccin för hepatatis A och B. De var inblandade i hundratals tidiga HIV-studier. Och 1961 sköts två av dem ut i rymden.
Förra året förbjöd EU praxis varpå bara USA och Gabon blev de enda länder som utför medicinska experiment på chimpanser.
Förra året åstadkom frågan en storm vid NIH (National Institute of Health). Med den kända apforskare och chimpansvännen Jane Goodall i spetsen. Kan innebära slutet få forskningen också i USA.

Indien
2011-39 s 26-27
"Dragkamp mellan industrin och miljörörelsen"
I Indien finns stora kolfyndigheter som ännu inte har exploaterats. Industrin kastar lystna blickar på denna energikälla, men miljörörelsen sätter käppar i hjulen.
Medvetenheten om miljöns sårbarhet har ökat samtidigt som aptiten på energi växer. Kampen mellan dessa två krafter speglar den balansgång som regeringen måste gå när den ska styra denna stora, växande ekonomi i en tid av stora förändringar.
Indien är i desperat behov av energi för att tillgodose den industriella tillväxten.
Oron för att inte få exploateringstillstånd i tid har fått den indiska gruvindustrin att köpa kolgruvor i Indonesien, Moçambique och Sydafrika.

2011-47 s 31
"Svårt att komma överens … som vanligt"
Representanter för de länder som släpper ut mest växthusgaser försöker förvissa sig om att det kommande klimatmötet i Sydafrika i FNs regi leder till åtminstone några resultat även om många fortsätter att värja sig mot överenskommelser som innebär obligatoriska utsläppsminskningar. De två centrala frågorna inför klimatmötet är om man ska förlänga Kyotoprotokollet med ytterligare en period. Länderna som undertecknade avtalet från 1997 bestämde att rätta sig efter det i fem år från 2007 till 2012. Den andra frågan är vilket slags överenskommelse som världen ska försöka få till stånd 2020.
Kyotoprotokollet täcker bara mindre än en tredjedel av världens utsläpp av växthusgaser eftersom USA inte har ratificerat det och eftersom protokollet inte tvingar stora tillväxtekonomier som Kina och Indien att upprätta reduceringsmål.

2011-48 -25
"Lokala strategier ersätter allt oftare globala program"
Representanter från hela världen samlades i måndags i Durban i Sydafrika för ännu en omgång klimatförhandlingar i FNs regi. Ett nedslående faktum som förhandlarna har att begrunda är att den globala pakt som sedan 1997 har dikterat målen avseende minskade utsläpp av växthusgaser, kanske inte är relevant längre. Kyotoprotokollets strategi har ersatts av mer regionala och lokala strategier att minska utsläppen. 1997 slöt nästan 200 länder inklusive USA ett avtal. Men 14 år senare omfattar de bindande målen länder som tillsammans svarar för bar 27 % av världens totala koldioxidutsläpp. USA har inte ratificerat Kyotoprotokollet och det omfattar inte de två stora tillväxtekonomierna Kina och Indien. "Visionen om en global strategi är väldigt svag just nu".

Miljö, Klimatförändringar
2011-49 s 19-20
"Medan planeten blir varmare och varmare"
Högt uppsatta ministrar från drygt 190 länder anlände i början av veckan till Durham i Sydafrika och den pågående klimatkonferensen. EUs planer på ett globalt, bindande avtal om minskade utsläpp av växthusgaser från och med 2020 har kanske fått ett lyft i och med att Kina och Brasilien, två av de största utvecklingsländerna, har antytt att de är beredda att överväga ett avtalsförslag - på vissa villkor. Kyotoprotokollets - som antogs i Japan 1997 - överlevnad ser ut att vara i fara sedan Kanada, Japan och Ryssland meddelat att de inte tänker skriva på förlängning av protokollet som upphör att gälla 2013. Indien kommer inte heller att underteckna något nytt fördrag.

2011-49 s 19
"Skövlingen av regnskogen äventyrar miljöskyddet"
Avverkningen av regnskogen i Sydamerika och Afrika försvårar de globala ansträngningarna att begränsa temperaturhöjningen på jorden. Brasilien riskerar att få ett nytt kalhygge som leder till att mängden koldioxidutsläpp ökar med 28 miljarder ton enligt en rapport från WWF, Världsnaturfonden. Den nya brasilianska skogsskyddslagen får enormt negativa följder för klimatet enligt rapporten. Detsamma sker i stora delar av Afrika enligt en rapport från "African Wildlife Foundation".

Kärnkraft
2011-49 s 27-29
"Kärnkraften drar söderut"
Flera industriländer har stoppat utbyggnaden av kärnkraften eller till och med beslutat att avveckla den. Men kärnkraftsindustrin finns kvar, och den söker nya kunder i länder där säkerhetstänkandet inte är så utvecklat.
Faktum är möjligheterna att sälja kärnkraftsanläggningar är mycket färre än förut. I våras stängde Tyskland åtta av sina reaktorer för gott och bestämde sig för att stänga resten etappvis fram till 2022. Kort därefter röstade italienarna ja till en avveckling av kärnkraften. Schweiz och Spanien följde efter och förbjöd byggandet av nya reaktorer. Sedan dödade Japans premiärminister befintliga planer på en utbyggnad av kärnkraften och lovade att drastiskt minska Japans beroende av atomkraft. Taiwans president gjorde detsamma. Och nu slopar även Mexiko planerna på tio nya reaktorer till förmån för naturgaseldade anläggningar. Belgien leker med tanken att fasa ut kärnkraften, kanske redan till 2015.
Till och med de mest kärnkraftsfrälsta staterna har reagerat på Fukushima på ett sätt som äventyrar uppgjorda planer.
Nu tvingas de flesta reaktorsäljare vända sig till mindre utvecklade och potentiellt mycket lönsamma marknader i Mellanöstern och Fjärran Östern som Jordanien, Vietnam, Turkiet och Saudiarabien.

2011-50 s 31
"Kanadas regering lämnar Kyotoprotokollet, enligt vilket de stora industriländerna lovar att göra vissa reduceringar av utsläppen av koldioxid. Kanadas förklaring är att protokollet inte omfattar de största utsläpparna, USA och Kina. "Kyoto hör till det förflutna för Kanadas del" sa miljöminister Peter Kent efter hemkomsten från klimatmötet i Durban i Sydafrika.

2012-22 s 26
"Dämpade förväntningar inför RIO + 20"
Generalsekreterare Ban Ki-moon och andra FN-funktionärer tror inte på toppmötet i Rio de Janeiro, "Rio+20", leder till den sorts genombrott som kännetecknade miljömötet 1992. Toppmötet som börjar om tre veckor, den 20-22 juni, ignoreras av världens ledare.
Förhandlingarna går "smärtsamt trögt" inför mötet som börjar om tre veckor. De handlar mest om detaljer och har påverkats av smala, nationella intressen snarare än om det viktiga uppdraget att styra världen in på en väg mot hållbar tillväxt och utveckling.
Förberedelsetiden har förlängts med 5 dagar för att få fram ett dokument som kan rädda ansiktet på mötet som än så länge inte har förmått engagera världens ledande politiker.
Toppmötets förberedare har identifierat fem huvudområden inklusive behovet av en global strategi för utveckling av grön ekonomi.

Kärnvapen, Nedrustning
2012-23 s 13
"Nedrustningen kom tydligen av sig"
Alla de fem lagliga kärnvapenländerna har antingen placerat ut nya vapensystem eller kungjort planer på att göra det. Inget av dem har uppvisat mer än "retorisk beredskap" att nedrusta, enligt årets rapport från Sipri i Stockholm.
I början av 2012 har åtta länder, USA, Ryssland, Storbritannien, Frankrike, Kina, Indien, Pakistan och Israel sammanlagt 4400 fungerande kärnvapen. Nästan 2000 av dess är redo att användas direkt.

2012-25 s 27
"Politiska tabun står i vägen för effektiva lösningar"
Arbetsgruppen IAP, det globala nätverket av 105 vetenskapsakademier världen över, inklusive Royal Society, uppmanar delegaterna på Rio-mötet att släppa politiska hämningar och angripa frågor som jordens växande befolkning och ohållbara konsumtionsmönster. Ordförande för IAP är Charles Godfray. Vad de framför vill är att stoppa att det föds så många barn och att vi alla konsumerar för mycket. Märkvärdigt tycker jag som vet att västvärldens stora framtidsproblem är det motsatta det vill säga sjunkande befolkningstal och att många av uländerna har för låg konsumtion som till exempel hela det stora Kina. Dessutom vill många att konsumtionen i Europa ska öka för att "få fart på hjulen".
Däremot kan man ju ställa sig bakom att "fattigdomsreducering är en prioritet liksom åtgärder för att främja frivillig familjeplanering" och då främst i SOS- länderna, det vill säga söder om Sahara i Afrika. Och att det inte vore fel att Rio+20 ägnade sig mer åt dessa frågor och mindra åt koldioxidregler.

TEMA: Energibrist? Knappast!
Natur & Miljö
2012-29/30 s 21
"Ständigt nya fynd av gas och olja"
Någon brist på energi står inte att finna längre. Från jordens alla hörn rapporteras om nya fyndigheter och nya metoder att utvinna främst gas och olja. USAs produktion är idag exempelvis lika stor som Saudiarabiens! I USA siktar man på att bli självförsörjande och oberoende av import. I Indien och flera afrikanska länder utvecklas solenergin som billiga alternativ att förse invånarna med energi. Det stora frågtecknet är hur miljön påverkas.

Natur & Miljö, Australien
2012-29/30 s 22-23
"Gasrusch i Australien"
Med ny teknik utvinns flytande naturgas ur kollager och gasen har blivit lika lukrativ för dagens Australien som en gång guldet var. CSG (Coal seam gas) håller på att förändra energimarknaden i Australien och stimulera ekonomin. På sex år har gasproduktionen från kollager fördubblats 22 gånger och förser nu mer än en tredjedel av östra Australien med energi. 2020 kan Australien bli världens främste exportör av gas, före Qatar.
Men gasruschen har också ett smärtsammare pris, för dricksvattnet, fiskarna och havet. Den har orsakat miljöprotester från en osannolik allians av bönder och miljöaktivister. De fruktar att borrning enligt fracking metoden kan kontaminera intilliggande grundvatten.

2012-29/30 s 23-24
"Stora barriär-bekymret"
Från 2014 ska stora fartyg lasta flytande naturgas från hamnen utanför staden Gladstone. Hamnen ligger innanför det stora barriärrevet världsarvsområde. I staden byggs världens största anläggning som förvandlar gas som borrats från kollager till flytande gas för export. Många sjukdomar har upptäckts i hamnens rika marinliv. Men forskare lägger skulden på detta på giftiga metaller och avlagringar från äldre industriella föroreningar som lagts sig på hamnens botten och som nu rörts upp av den muddring som nu genomförs i hamnen.

Natur & Miljö, Indien
2012-29/30 s 24-25
"Solen lyser upp både slott och koja"
Solkraft blir till elektricitet hos fattiga indier. Ett elbolag i Bangalore, Selco, levererar solpaneler till byar i Indien som saknar ström. En solpanel som kostar 125 dollar ger kraft till två glödlampor och ett eluttag. 135 000 hushåll i delstaten Karnataka kan förses med el. Selco är ett så kallade vinstdrivande samhällsföretag. Det marknadsför också soldrivna varmvattenberedare och elstängsel för att skydda åkrarna mot vilda elefanter. Fler än 300 miljoner indier saknar fortfarande el i sina bostäder.

Natur & Miljö, Japan
2012-29/30 s 26
"Japan återuppväcker kärnkraften"
Efter att först ha infört totalstopp för all kärnkraft har Japan startat upp en reaktor igen. Efter olyckan i mars förra året kopplade Japan bort landets alla 50 kärnreaktorer för att kontrollera säkerheten. Inför beskedet om att en reaktor skulle kopplas till elnätet protestdemonstrerade 150 000 människor i Tokyo. Premiärminister Noda betonar att Japan inte förmår upprätthålla levnadsstandarden utan kärnkraft. Framför allt under de varma sommarmånaderna uppstår risk för elbrist på grund av alla luftkylare inomhus.

Natur & Miljö, Mongoliet
2012-29/30 s 27-29
"Mongoliet i kläm mellan stormakter"
Mongoliet har inte bara tillräckligt med kol för att möta Kinas väldiga behov under de kommande 50 åren, utan också väldiga ansamlingar av koppar, guld, uran och andra mineraler som världen eftertraktar. Kolet är av hög kvalitet, metallurgiskt kol som är nödvändigt för framställning av stål. Men utan utländsk hjälp förblir gruvorna orörda.
Men landet är förbannat av geografin. Instängt mellan Kina och Ryssland står dess tre miljoner invånare inför dilemmat att varje tänkbar väg till välstånd går över de mäktiga grannarnas territorier. Vilka avser att låta Mongoliet betala dyrt för det privilegiet. För att skaka av sig beroendet av Kina har Mongoliet försökt att utvidga samarbetet med USA.
Samtidigt så har kampen om Mongoliets odisciplinerade demokrati nått sin kokpunkt i samband med de aktuella parlamentsvalen vilket försvårar försöken att få till en internationell överenskommelse om gruvdriften. Mongoliets bråkiga nationalister har blivit allt mäktigare under de två årtionden som gått sedan landet bröt sig loss ur den sovjetiska hegemonin. De flesta mongoler har fått ut mycket litet av de rikedomar som bryts ur deras land.

Natur & Miljö, Sierra Leone
2012-29/30 s 30-31
"Kvinnorna förvandlar solljuset till el i Sierra Leone"
Ett college i Indien har utbildat tolv sierraleonska kvinnor som ett led i arbetet att ge landsbygden elektricitet. Ett nytt Barefoot College har skapats i byn Conta Line i Sierra Leone, där kvinnorna sitter och monterar små motstånd i olika färger på kretskort. De är knappast läskunniga men nu stolta, utbildade kvinnor som lärt sig "tillverka ljus med solens hjälp". Barefoot College i Sierra Leone är det första i Afrika. Det kommer att utbilda 50 elever i fyra månaders omgångar i solkraftsteknik. Colleget finansieras av regeringen och utrustningen av Barefoot College i Indien.

Natur & Miljö, USA
2012-29/30 s 31-32
"Oljemiraklet smörjer världsekonomin"
En aktuell studie presenteras av John F. Kennedy School of Government vid Harvard University. Den är gjord av Leonardo Maugert och heter "Den mirakulösa ökningen av kapaciteten att producera olja och vad den betyder för världen". Den förväntade ökningen av produktionskapaciteten av olja och gas fram till år 2020 blir den mest betydande sedan 1980-talet.
Oljan kommer tvärtemot vad en rad domedagsprofeter förutspått av allt att döma kunna smörja den globala ekonomin ytterligare många år framöver.
De flesta kända oljereserverna av okonventionellt slag finns i den västra hemisfären, 70 % av dem i Brasilien, Kanada och USA. Det är främst utvecklingen av Shale Oil (oljeskiffer eller skifferolja) som ökar produktionskapaciteten i USA.
Många oljefält har fått ett andra och tredjeliv med hjälp av ny teknologi eller bättre tekniktillämpning. Snacket om "Peak Oil" (oljeproduktionstoppen) baserades inte på geologiska fakta utan på ekonomiska faktorer - den billiga oljan sinar!

2012-29/30 s 33
"Ännu mer fynd av energi"
I dagarna har Apache, den näst största oberoende gas- och oljeproducenten i USA meddelat att man funnit en ny stor reservoar med skiffergas i Brittiska Columbia. Med den senaste tillämpningen, Fracking 2.0 - se även "Clean fracking" - så kan upp till 80 % mer olja och gas produceras jämfört med konventionell fraktion. "Miljövänner" har länge motsatt sig metoden ovh fruktat att grund- och dricksvatten tar skada. US Environmental Protection Agency har emellertid gjort tester denna sommar vid 20 närliggande brunnar utan att finna någon förorening av grundvattnet.

2012-29/30 s 34-35
"Oljeboom i USA-städer"
Det råder en oljeboom i vissa mindre orter och städer i USA. Det startade på allvar 2008 i Nord Dakota. Där talar man om att redan om 2-3 år nå en produktion på 800 000 fat om dagen, lika mycket som hela Indien. Naturgasresurserna i Nordamerika har mer än fördubblats sedan skiffergasen började produceras. Det är så mycket att ett hundra års konsumtion har säkerställts.
I Harper County har det tillkommit mer än tusen oljearbetare som i regel tjänar mer än 100 000 dollar i årslön. En universitetsutbildad har bara en snittlön på 60 000.

2012-29/30 s 35
"Oljan flödar"
President Barack Obama har gett klartecken till att en befintlig rörledning från Cushing till Houston ska få användas för att vända flödet av olja till raffinaderierna längs kusten vid Mexikanska golfen. Det är den senaste positiva oljenyheten i ett USA där råoljeproduktionen nu ökat i sju år i rad. År 2022 väntas USA bli nettoexportör av naturgas. Det är främst teknologiska innovationer som bidragit till den ökade självförsörjningen. Dessa sammanfattas främst i begreppen "Fracking and Horisontell" (sidledesborrning) samt "Shale Oil & Gas" (skifferolja - gas).
Redan idag kan USAs produktion av olja och gas vara högre än eller nästintill Saudiarabiens oljeproduktion!

Klimat, Sudan, Flyktingpolitik
2012-32 s 25
"Flyktingläger badar i gyttja"
Regnperioden har förvandlat flyktinglägret Jamam i Syd-Sudan till en sumpmark där 30 000 människor bor. Grundvattnet är smutsigt och diarréerna har börjat skörda sina dödsoffer. Läkarna varnar för att tillståndet är "absolut perfekt" för kolerautbrott. Jamam är ett av de trelägren vid Övre Nilen och ska ge skydd åt minst 113 000 flyktingar i samband med den krigföring som bedrivs av sudanesiska arméförband mot revoltörer.
Striderna kring Blå Nilen är en av tre samtidigt pågående uppror i Sudan. De båda andra pågår i Darfur i väster och i södra Kordofans Nuba-berg.

USA, Näringsliv, Klimat
2012-32 s 26
"Torkan i USA driver upp den globala inflationen"
Klimatets kraftfulla svängningar ställer till problem runt om i världen. I Afrika badar flyktingläger i gyttja och i Indien hotar nyckfulla monsunregn Indiens bönder. I USA har den värsta sommartorka sedan 1956 drabbat Amerikas kornbälte - världens kornbod. Sedan den 13 maj har det bara kommit 53 millimeter. Priset på stigit med 55 % på bara sex veckor. Även övriga spannmålspriser har stigit. När livsmedelspriserna steg för fyra år sedan orsakade de stigande levnadskostnaderna upplopp i ett trettiotal länder i världen. Det sista som behövs i världsekonomin just nu är ett ryck av inflation.

Klimat, Indien
2012-32 s 27-29
"Nyckfulla monsunregn hotar Indiens bönder"
Efter två somrar med nyckfulla och försenade monsunregn har årets regn helt enkelt uteblivit.
Monsunmånaderna juni - september tillför Indien tre fjärdedelar av den årliga nederbörden. Studier visar att monsunen är nyckfull fyra år av tio.
I Punjab och Harayana, de båda jordbruksstaterna i nordväst, ligger regnen 70 procent under det normala. Sex delstater i väster har utfärdat torkvarningar. Regeringen i Delhi säger att den snart kanske måste erbjuda hjälp.
Över 600 miljoner av Indiens 1,24 miljarder invånare är direkt beroende av jordbruk. Nära två tredjedelar av Indiens åkrar bevattnas bara med regn. Enstaka torkor klarar man. Arbetstillfällen som skapats i jordbruket har också höjt inkomsterna för de fattigaste. Spannmålslagren är fyllda, tack vare tidigare stora skördar.

Italien, Miljö,
2012-34 s 6-7
"Taranto kämpar för livet mot nedsmutsade stålverk"
Stålverket Ilva i Taranto där lager av svart och rött damm täcker alla trottoarer och dödligheten i cancer ligger 30 % över det italienska genomsnittet. Nedsmutsning är en del av det lokala livet.
Stålverket Ilva, som ägs av familjen Riva, sysselsätter 12000 människor och andas liv i den stagnerande lokala ekonomin. Den spyr ut en blandning av mineraler, metaller och cancerframkallande dioxiner, 9 % av alla dioxinutsläpp i Europa. En magistrat beordrade stängning av de mest förorenande ugnarna och satte medlemmar av ägarfamiljen i husarrest.
Då gick fackföreningarna i strejk i protest mot magistratens beslut. Regeringen stödde facket. Miljöminister Corrado Clini sa att det skulle ta 8 månader för ugnarna att kallna och kinesisk konkurrens skulle ta arbetstillfällena från Italien. Mot detta protesterar Angelo Bonelli, De Grönas ledare i Italien. Arbetarna tänker bara på sina jobb, inte sin hälsa.

Afrika, Natur
2012-43 s 17-19
"Smugglare utrotar Afrikas elefanter"
Under de 30 år som Paul Onyango har jagat tjuvskyttar har han aldrig sett något liknande. Tjugotvå döda elefanter låg i en enda stor hög på den öppna savannen, många skjutna med bara ett enda skott i hjässan. Nationalparkens anställda, forskare och de kongolesiska myndigheterna tror nu att Ugandas krigsmakt - en av Pentagons närmaste allierade i Afrika - dödade de 22 elefanterna från en helikopter och smusslade undan elfenben till ett värde av mer än en miljon dollar.
Afrika genomlever just nu en enorm slakt på elefanter. Alldeles som Sierra Leones blodiga diamanter och mineral som plundrats i Kongo tycks elfenben vara den senaste afrikanska resurs om vilken det uppstår konflikt. Några av Afrikas mest ökända väpnade grupper, däribland Herrens motståndsarmé i Uganda, Al Shabab i Somalia och Darfurs janjaweed jagar elefanter och utnyttjar betarna till att köpa vapen och fortsätta härja. Men det är inte bara kriminella som tjänar på handeln. Afrikanska militärer - från Uganda, kongolesiska armén och det just självständiga Sydsudan - har varit inblandade i tjuvskytte på elefanter och handel med elfenben.

2012-48 s 28-29
"Trots Fukushima satsar Indien stort på kärnkraft"
Den japanska reaktorkatastrofen i mars 2011 har bara tillfälligt förstummat den indiska regeringen. Nu forceras planerna på att utvidga kärnenergin och det sker under stort motstånd. 2050 förväntas Indien tillgodose en fjärdedel av el-behovet med kärnenergi. Indien med sina 1,2 miljarder invånare är i desperat behov av energi. Men hur ska Indien, ett land under utveckling, kunna bemästra en teknologi som till och med visa sig vara för mycket för ett perfektionistiskt och industrialiserat land som Japan att hålla under kontroll? Hur ska man kunna klara av att ta hand om kärnavfall?

Kina, Natur
2012-50 s 22
"Kina plattar till 700 berg"
I vad som benämns det största "bergflyttarprojektet" i Kinas historia ska en av Kinas största byggfirmor spendera 2,2 miljarder pund på att platta till 700 berg och jämna området vid Lanzhou så att byggherrar ska kunna bygga en ny storstad i utkanterna av denna stad i nordvästra Kina. Projektet kommer att bli något som kallas Kinas femte "delstatliga utvecklingsområde" och det första i Kinas snabbt växande inre delar.

Kina, kärnkraft
2013-1/2 s 30
"Kina bygger största kärnkraftverket"
Kina har återupptagit byggandet av kärnkraftverk av fjärde generationen. Verket ligger I den östra provinsen Shandong. Arbetet avbröts I mars 2011 efter katastrofen i japanska Fokushima. Det kinesiska kraftverket ska bli världens största kärnkraftsanläggning.

Etiopien, Miljö, Samhälle
2013-07 s 18
"Etiopiskt dammprojekt skövlar urbefolkningens jord"
Herdefolket i Omodalen tvångsförflyttas, fängslas och dödas för att förverkliga planerna på en enorm damm som ska göra regionen till ett viktigt centrum för kommersiell odling. Omodalen ingår I Unescos världsarvslista för sina speciella kulturer och etniska grupper. Deras levnadssätt har I stort sett varit detsamma i tusentals år.
Den etiopiska regeringen hävdar att 150 000 jobb kommer att skapas I odlingarna som kommer att drivas av malaysiska, indiska och andra utländska företag.

2013-07 s 28-29
"Vatten kan bli hårdvaluta"
Vinstdrivande företag som satsar på eko-byar och vattenrening har ökat dramatiskt. Av alla eko-bruk star Kina för 30 % av projekten och för 91 % av alla medel somspenderats global på eko-bruk 2011. 73 kinesiska project är under utveckling I länder som Ghana, Malawi och Rumänien.

Energi, Miljö
2013-09 s 4-6
"Europa bränner mer och mer kol"
Det grönvänliga Europa har en smutsig hemlighet: Det bränner mer och mer kol. Europas användning av fossila bränslen ökade förra året efter att länge ha minskat. Ökningen beror på att billigt kol från USA släppts ut på de globala marknaderna samt på oavsiktliga konsekvenser av ambitiösa miljöpolitiska beslut som lagt locket på utsläppen och reducerat behovet av kärnkraft.
Det nya beroende av ett av de smutsigaste bränslen som finns demonstrerar vilken utmaning det är att hålla de jämna steg som krävs för att behålla en grön politik, fastslår analytiker och tjänstemän. Det demonstrerar också de långtgående konsekvenserna av den amerikanska haussen i naturgas.
I USA är naturgas numera ofta mindre dyrt än kol. Därför har efterfrågan på det hårda, svarta bränslet rasat. Kolet skeppas ut över världen i stället, USAs kolexport till Europa steg med 26 procent de nio första månaderna av 2012 jämfört med samma period 2011. Exporten till Kina har också ökat.
"Det har varit mycket välkommet att USAs utsläpp av växthusgaser minskat som en följd av övergången till naturgas", säger VD vid Institutet för europeisk miljöpolitik i London. "Men om vi helt enkelt skyfflar över kolet någon annanstans, främst då till Europa, så försvinner fördelarna."
I Tyskland, som mätt med vissa mått har de mest omfattande gröna miljömålen av de stora industrialiserade länderna, innebar ett beslut 2011 att stänga kärnkraftverk, att det tomrum som uppstått fylls med hemmavid framställd lignit, också kallad brunkol.
Nya borrmetoder för naturgas har utvecklats i USA. "Hydraulisk fracturing" har gjort det möjligt att uynyttja nya reservlager som är så enorma att USA snart kommer att bli en exportöe av naturgas och göra slut på landets beroende av dyrbar oljeimport. USAs växthusutsläpp har sjunkit till sin lägsta nivå sedan 1992.

Kanada, Grönland
2013-09 s 25
"Inuiterna utmanar djurrättsaktivisterna"
Inuiterna, säger den kanadensiske inuitledaren Terry Audla, ser djuret som ett ilsket rovdjur, en kulturell symbol och en värdefull källa till mat, värme och pengar i en del av världen där det är ont om alla dessa tre.
Men för djurrättsaktivister och miljövänner i varmare länder är isbjörnen både en ikon i kampen mot klimatförändringar och ett djur som hotas av utrotning.
De ser björnjakten som anakronistisk och kräver fullständigt förbud för den internationella handeln med hudar och andra kroppsdelar som redan är kraftigt begränsad.
Dessa motstridiga synsätt kommer att kollidera när överenskommelsen om internationell handel med utrotningshotade arter (The Convention on International Trade in Endangered Species of Wild Fauna and Flora - CITES) sammanträder i Bangkok 3-14 mars.
Kanada hoppas att länder som vill bli observatörer i mellanstatliga Arktiska Rådet ska tveka inför att rösta mot Kanada, Norge och Danmark i frågan. Kanada tar över som ordförandeland i maj och är fast besluten att motsätta sig USA och hela uppbådet av djurrätts- och miljöorganisationer som stöder USAs linje.

Miljö, Latinamerika
2013-09 s 26
"Storrazzia mot skogsskövling"
Polisen har offentliggjort detaljer i en av de största razziorna någonsin i Latinamerika mot misstänkt olaglig timmerhantering. Närmare 200 personer har gripits och 2000 lastbilar fyllda med timmer har beslagtagits. Från september till sen november i fjol genomfördes "Operation Lead" i tolv länder - Interpols första internationella operation mot storskalig avverkning i avsikte att hjälpa medlemsländer att bekämpa olaglig avverkning och skogsbrott.
Under allt för lång tid hade regeringar ocn internationella tillsynsmyndigheter blundat för olagligheterna.

USA, Miljö
2013-11 s 9
"Gröna framsteg men långsamt"
President Obama har uttryckt sin vilja att minska utsläppen från redan existerande kraftverk och förberada landets samhällen för konsekvenserna av klimatförändringar och skynda på övergången till mer hållbara energiformer. Han har namngivit de tjänstemän vars uppgift det blir att genomföra detta uppdrag. Det blir Gina McCarthy och Ernest Moniz.

Kanada, Miljö
2014-18 s 14-15
"Gruvbolagen får härja fritt"
För en vecka sedan granskades Kanada av FN:s råd för mänskliga rättigheter inom ramen för Universal Periodic Review, UPR, en allmän ländergranskning som alla FN:s medlemsländer genomgår under en fyraårsperiod.
När Kanada nu får sina "mörkaste sidor" granskade, så betonas att man inte får vända ryggen åt landets delaktighet i en global gruvindustri vars företag tillhör några av de värsta lagbrytarna i världen vad beträffar brott mot mänskliga rättigheter och miljöbrott.
Det är ingen slump att 75 procent av världens gruvbolag har sitt säte i Kanada, och de flesta av dem bedriver sin verksamhet utomlands. Kanadas regering har påskyndat sin strävan att åstadkomma avtal om investeringar i den "globala södern" för att kunna tjäna dessa utanför landet verksamma industriers intressen.
Dessa överenskommelser tillåter företag att ifrågasätta miljöbestämmelser, hälsoregler och annan politik som påverkar gruvornas vinster.
Samtidigt tillåter Kanada sina företag att gå straffria genom att inte erbjuda några lagliga möjligheter för negativt utsatta samhällen att agera, samt genom att inte kräva något redovisningsansvar i utbyte mot generösa offentliga subventioner, som EU och andra gör. Detta har gjort Kanada till en tillflyktsort för den globala gruvindustrin.

Schweiz, Miljö
2013-19 s 4
"Alpernas nya stora sjöar både lockar och skrämmer"
Det var på 1990-talet som de första sprickorna uppstod i den mäktiga Triftglaciären i den schweiziska kantonen Bern. 2002 sprack ismassans topp sönder i tusentals bitar. Eftersom glaciären ligger i en dalgång har vattnet svällt och förvandlats till en sjö i stället för att rinna bort. Triftsjön är nu en turistattraktion. Hundratals besöker varje dag hängbron över vattnet.
Wilfried Haeberli vid Zürich-universitetet och hans kollegor räknar kallt med att det kommer att uppstå hundratals liknande sjöar enbart i Alperna. Det kommer också att ske i Österrike, Anderna och andra bergstrakter där klimatförändringarna starkt påverkar landskapet.
Det innebär både nya möjligheter och risker. Turisterna får nya turistmål och fördämningarna kan genom vattenkraft ge elektricitet. Men städerna som ligger i dessa områden ser en hotande fara.

Miljö, Västindiska öarna, Guadeloupe, Martinique
2013-20 s 28-29
"Bananplantagen har förorenat fisken"
Det handlar om kemikalier som tidigare har använts för att få bättre bananskördar men som nu utgör stora hälsorisker i takt med att hav och jord förorenas. Bekämpningsmedlet som man använder för att bekämpa en insekt som kallas palmvivel under åren 1972-1993, biter sig envist kvar även efter det att man slutat anbvända det. En miljökatastrof hotar nu öarnas ekonomi.

Kärnkraft, Mellanöstern
2013-23 s 31
"Mellanöstern satsar på atomenergi"
Det oljerika Förenade Arabemiraten har börjat bygga sitt andra kärnkraft. Totalt tänker man bygga fyra reaktorer som kommer att sänka utsläppen av koldioxid med 12 miljoner ton från 2020. Kraftverket byggs av ett internationellt konsortium som leds av ett statsägt företag från Sydkorea. Det beräknas kunna tas i bruk 2018.
Flera andra länder i Mellanöstern har också börjat använda annat än olja. I mars öppnade Abu Dhabi världens största solkraftverk.
Jordanien som hittat 20 000 ton uran planerar också för att använda atomenergi. Nu importerar ökenlandet 95 % av sin energi. Atomenergin kan användas till avsaltning av för att kunna få bukt med vattenbristen i landet.

Australien, Miljö
2013-25 s 31
"Öknen blommar"
Flera av jordens öknar och savanner har blivit grönare under de senaste 30 åren skriver forskare från Australien. Har de rätt innebär det att varningar för torka genom klimatförändringar är felaktiga.
Andra forskare har länge antagit att växthuseffekten kommer att fungera som konstgödsel för jordens växtlighet. Det bekräftas nu av ekologen Ronald Donohue och hans kollegor vidn forskningsorganisationen Csiro i Canberra, Australien.
Koncentrationen av koloxid som sedan 1982 ökat med 24 % har gett fler blomstrande öknar. Grönska i USAs, Sydamerikas och Afrikas öknar har ökat med 11 procent. Bilder från satelliter visar också att det inte har skapats några nya öknar under de senaste årtiondena.

The Sunday Times: "Deserts turn leafy in global greenhouse" (Bilder"
http://www.thesundaytimes.co.uk/sto/news/uk_news/Environment/article1268239.ece

http://www.agu.org/news/press/pr_archives/2013/2013-24.shtml
Elevated carbon dioxide making arid regions greener
AGU The American Geophysical Union

Olja, Energi
2013-29 s 21
" Oljan får världsekonomin att blomstra igen"
Energirevolutionen väntar runt hörnet. Nya fyndigheter av skifferolja och gas kommer att förändra världskartan. Världens samlade BNP fram till år 2035 kommer att öka med 2,7 triljoner dollar! (det vill säga 2, 7 miljarder miljarder dollar).
Många nya oljeländer kommer att dyka upp, länder som idag importerar olja eller gas kommer att bli självförsörjande och till och med exportörer.
Samtidigt ökar oron på uranmarknaden. President Barack Obama och USA sitter bokstavligen i knät på Vladimir Putin och Ryssland. Över 40 % av USAs uranimport till de 104 kärnkraftsverken kommer nämligen från Ryssland eller länder som Ryssland har inflytande över.
Kärnkraften är inte under avveckling. Tvärtom. 67 nya kärnkraftverk är under konstruktion. 439 är i drift.
Dollarmiljardären Bill Gates satsar pengar på en ny typ av kärnkraftverk som kan använda utbränt bränsle!
http://www.pwc.com/en_GX/gx/oil-gas-energy/publications/pdfs/pwc-shale-oil.pdf

Olja, Energi
2013-29 s 22-25
"Skifferoljan stärker världsekonomin"
Skiffergas och skifferolja har växt till de stora jokrarna i det pågående energispelet i världen. Revolutionen sveper runt och kommer att sätta stora ekonomiska spår fram till mitten av seklet och fokuserar även "nya energiländer".
Enligt en utredning från PriceWaterhouse ("Shale oil: the next energy revolution") medför detta att världens BNP fram till år 2035 ökar med 2,7 triljoner dollar!
De största vinnarna blir de stora nettoimportörer av olja såsom Indien och Japan, men även Tyskland drar stor fördel. Skifferbränslen väntas 20135 stå för 12 % av världens oljeförsörjning. Dett utbud bedöms hålla tillbaka oljepriserna med cirka en tredjedel. Skifferboomen kan göra USA till världens största oljeproducent redan år 2017.
Boken "Comeback: America´s New Economic Bomb" av Charles Morris, är en illustration som beskriver hur "den nya ekonomin" grundas på energiutvecklingen och den tunga tillverkningsindustrins utbyggnad, till exempel stålrör till skifferindustrin.
http://www.amazon.com/Comeback-Americas-New-Economic-Boom/dp/1610393368

http://www.wealthdaily.com/articles/is-america-about-to-head-into-a-historic-economic-boom/4425

Olja, Energi, Norge
2013-29 s 26-28
"Norge satsar på Ryssland"
Ryssland toppar EIAs lista (USAs Energy Information Administration) över var den tekniskt utvinningsbara skifferoljan finns. Norska Statoil ska "hjälpa" det statligt majoritetsägda Rosneft att klara detta ur reservoarerna i Samararegionen. Även Gazprom är närvarande i denna troligen oljeskifferrika regionen. Samarbetet mellan Rosneft och Exxon Mobil innebär också att ett Arktiskt Research Center ska etableras i St Petersburg.

Olja, Energi, Ukraina
2013-29 s 28
"Ukraina vrider sig ur "gasgrepp"
Ukraina ska försöka bli mer energioberoende med hjälp av skiffergas. Shell ska tillse att 15 utvalda brunnar genomförs med sikte på att producera 20 miljarder kubikmeter gas år 2018. Shell kommer att inneha 50 % ägarandel.
Ukraina beskrivs ha 1,2 triljoner skiffergas vilket är en av de största kvantiteterna i Europa. I dag betalar Ukraina Ryssland 450 dollar per kubikmeter naturgas.

Uran, energi, Ryssland
2013-29 s 30-33
"Putin har kommandot på Uranmarknaden"
Över 40 % av USAs uranimport till de 104 kärnkraftsverken kommer från Ryssland eller länder som Ryssland har inflytande över.
67 nya kärnkraftverk är under konstruktion. 439 är i drift idag. USA har flest reaktorer (104) följt av Frankrike (58), Japan (50), Ryssland (33), Korea (23) och Indien (20). 65 % av reaktorerna finns i dessa sex länder.
Kina, som idag har 17 i drift och 29 under byggnation, uppges ha planer på att bygga 50 nya kärnkraftverk. Redan 2020 förväntas Kina behöva lägga beslag på en tredjedel av de mängd uran som produceras globalt.
Tillgången på uranet är redan en trång sektor. USA är mer beroende av utländskt uran än av utländsk olja!
"Putiniseringen" av uranet innebär att Ryssland tar kommandot över uranet med en förväntad leveransmängd av 64 miljoner pounds år 2020. Kazakstan och Uzbekistan kommer att svara för 20 %, Australien, Kanada och Gabon/Niger för 11-12 % vardera, EU 3 % och USA 2%.

2013-29 s 34
"Avfallet är Bill Gates hemliga vapen"
USAs inriktning tycks vara mer småskalig kärnkraftsinriktning och ytterligare utveckling av metaller. Mest uppmärksammad är SMR, Small Modular Reactors, med en kapacitet på upp till 300 MW med elkraft tillräckligt för ca 45.000 hem. Fördelarna: Billigare att bygga, kan standardiseras och byggas fabriksmässigt, sättas i grupper, placeras under jord och de använder betydligt mindre bränsle.
Bill Gates-stödda bolaget TerraPower utvecklar en reaktor som till och med kan använda bränsleavfallet. Reaktorer som använder avfallet kan teoretiskt drivas i decennier eftersom uranavfall "brinner" väldigt länge. Bill Gates reaktor (TWR, the traveling wave reactor) finns dock bara som en prototyp på PC. Ambitionerna är att ha prototyp-reaktor byggd omkring 2022 med kommersiell drift i slutet av tjugotalet. TWR-P skall ha all den säkerhet och de säkerhetsfördelar som GenIII-reaktorerna avses få, men kommer att lämna efter sig minst sju gånger mindre avfall än vad dagens kommersiella reaktorer gör och ha 50 ggr effektivare bränsleeffektivitet.

Olja, Energi, Norge
2013-29 s 35-36
"Norska Statoil trampar på i energispelet"
Energispelet har pågått länge, men har accentuerats med Kinas och övriga BRIC-länders framväxt som ekonomiska toppaktörer.
Det norska Statoil har tagit sig in som en av de drivande aktörerna bakom skifferolja/gas.

Olja, Energi, Australien
2013-29 s 36-37
"Australien vädrar morgonluft, skuttar runt bland nya oljefynd"
EIA anger i sin globala rapport ett tiotal skifferfält i Australien. Norska Statoil har tagit över operatörskapet för fyra befintliga brunnar i Nordterritoriet.

Miljö, Pacific Islands
2013-36 s 23
"Höjd havsnivå hotar dränka öarna"
Ledarna för Stilla havsnationerna samlades för några dagar sedan i Majuro som är huvudstad på Marshallöarna. De samlades för det första årliga mötet med Pacific Islands Forum (PIF).
Värden, president Christopher Loeak, har samlat stöd för en "Majurodeklaration" om klimatförändringen. Han hävdar att hans land, en grupp på 29 lågt liggande atoller och korallöar med 54 000 invånare, är särskilt sårbart för en höjning av havsytan. Han säger också att månader av allvarlig torka i den norra delen av Marshallöarna och högre tidvatten än tidigare har brutit igenom havsvallar och orsakade översvämning på Majuros flygfält i juni. Han menar att det är resultatet av den globala uppvärmningen.
Alla landets öar ligger bara några få meter över havsytan och kan uppslukas av en höjning av oceanens yta.
Att identifiera orsaken till havsytans höjning är inte enkelt. Väder mönstret El Niño kan orsaka översvämningar och torka över hela regionen. Tektoniska kontinentalplattor kan också ligga bakom förändringarna.

Näringsliv, Miljö, Frankrike
2013-37 s 6-7
"Vargarna återvänder till Alperna och hotar fårskötseln"
På den sydfranska alpernas sluttningar jagades länge gråvargen tills den dog ut på 1930-talet. Den första vargen återvände till Frankrike från Italien först 1992. Sedan har vargstammen vuxit kraftigt. Områdets herdar är inte glada över detta. Under de senaste fem åren har vargen rivit minst 20 000 får - orsaken till vargstammens växande styrka är just att det finns rikligt med mat i form av får. Frankrikes 6 miljoner får kan omöjligen leva samman med vargar. Det finns bara 250 vargar men de är mycket blodtörstiga.

USA, Miljö
2014-04 s 21
"Kalifornien torkar ut"
När Amerikas folkrikaste delstat brottas med seklets värsta torka har Kalifornien blivit uppmanat att drastiskt minska sin vattenförbrukning. 2013 blev det torraste året sedan man började mäta för över hundra år sedan. Skogsbränder är en av de konsekvenserna, men torkan påverkar hela livet för många amerikaner.
Och den lokala ekonomin är helt beroende av jordbruket, som har många daglönare som försörjning. Risken för arbetslöshet är stor om jordbruksmark läggs i träda.

Italien, Terrorism, Miljö
2014-05 s 4-7
"Maffians dödliga sopor"
Växande skandal med giftavfall i Italien. I decennier har maffian illegalt dumpat giftigt avfall i regionen norr om, Neapel. Tidigare hemligstämplade vittnesmål visar att ledande politiker har känt till problemet i flera år, men inte gjort något åt det - trots stigande dödssiffror.
I Giugliano, nära Neapel, bor 500 romer i skjul och husvagnar vid foten av vad som troligen är Europas vidrigaste soptipp, fylld med bland annat giftigt slam och dioxin.
Carmine Schiavore var i flera decennier ledare i den ökända Casalesiklanen, en del av ett maffianätverk runt Neaple. 1993 bytte han sida och blev rättens nyckelvittne i processen mot sina medarbetare. När den så kallade "Spartacus Trial" till slut gick i mål år 2010 fick klanmedlemmar 16 livstiddomar i följd tack vare Schiavores vittnesmål. Själv har Schiavore då tillbringat hälften av sina 70 år i fängelse. 1997 den 7 oktober lämnade han sitt vittnesmål inför en parlamentarisk utredningskommitté i Rom. Den handlade främst den förorenade marken och grundvattnet som maffians sopor olagligt men lönsamt dumpat och förstört. Även radioaktivt kärnavfall från Tysklands dumpades. Med dåvarande inrikesminister Giorgio Napolitanos goda minne. Idag är han Italiens president och nekar till all kännedom. Rapporten hemligstämplades i 20 år och först i oktober 2013 hävdes stoppet efter allmänhetens påtryckningar.

EU, Miljö
2014-05 s 8-10
"EU lättar på miljökraven"
Pengar får gå före i ett krisande Europa. Höga energikostnader, minskad konkurrenskraft och en ekonomi som när som helst kan hamna i utförsbacke igen dämpar ivern för en mer aggressiv klimatreglering.
Det nya förslaget från EU är att ta bort de nationella målen och i stället skapa övergripande mål som man lättare ska kunna enas kring bland de 28 regeringarna inom EU. Det innebär att man prioriterar ekonomiska problemfrågeställningar och behandlar klimatfrågor i andra hand.
Samtidigt tog man ett beslut om en lagstiftning som ska förhindra skador på naturen vid utvinning av skiffergas.

Natur, Miljö, Japan
2014-15 s 26
"Harpunerad"
Den japanska valfångstflottan i Antarktis har slaktat tiotusentals valar och slukat pengar i form av subventioner från staten, 400 miljoner dollar sedan 1988.
Äntligen verkar det bli ett slut på landets "vetenskapliga" valslakt i Antarktis. Den 1 april lyckades internationella domstolen i Haag få till stånd ett förbud mot den blodiga jakten. Den fann att Japan inte har någon vetenskaplig grund för att slakta 1000 valar om året.
Allt färre japaner äter valkött. Japan har 5000 ton fryst valkött på lager som blir allt svårare att sälja.

Forskning, Klimat
2014-22 s 27-29
"Omstridd svensk forskare har startat klimatkrig"
Den svenska klimatforskaren Lennart Bengtsson påstår att han blev pressad att avgå från kontroversiella Global Warming Policy Foundation (GWPF) eftersom kollegerna fryste ut honom när han anslöt sig till lobbygruppen.
GWPF är mest känd för sin skepsis mot klimatförändringarna och deras ansträngningar att undergräva FNs klimatpanels (IPCC) ställning. Lennart Bengtsson säger att behandlingen av honom påminde om förföljelsen av misstänkta kommunister i USA under McCarthyismen på 1950-talet.
Nu klagar också andra forskare på att pressen att anpassa sig till konsensus har blivit ett allvarligt hinder i arbetet.
Sedan 2000 är Lennart Bengtsson professor vid University of Reading. Hans forskningsområde innefattar bland annat atmosfärsmodellering.
Den vetenskapliga tidskriften Environmental Research Letters avböjde att åublicer en studie Bengtsson genomfört, so förutspådde en mildare västhuseffekt.
Klimatforskare är nu engagerade i en debatt om huruvida deras vetenskap är lamslagen av tvånget att anpassa sig. De frågar sig om kritik undertrycks. Trovärdigheten i forskningens bevis för klimatförändringen står på spel och själva frågan om huruvida klimatforskningen fortfarande är tillförlitlig.

A Heated Debate: Are Climate Scientists Being Forced to Toe the Line?
http://www.spiegel.de/international/world/climate-scientists-mixed-over-controversy-surrounding-respected-researcher-a-971033.html

http://www.spiegel.de/international/world/meteorologist-lennart-bengtsson-joins-climate-skeptic-think-tank-a-968856.html
Se också en artikel i DN Agenda http://www.di.se/artiklar/2014/4/4/klimatforskaren-avfardar-skrackscenario/
http://www.klimatupplysningen.se/2014/05/15/lennart-bengtsson-lamnar-gwpf/

2014-32 s 12-14
"Olika reaktionen på samma vapentragedi"
115 vapenförbud i Connecticut blev i stället utnämning i Arizona.
Fyra månader efter skjutningen i Newtown, i delstaten Connecticut. förbjöd politikerna 115 typer av halvautomatiska skjutvapen. Fyra månader efter skjutningen av en kongressledamot och en federal domare i Tucson, utnämnde politikerna i Arizona revolvern Colt Single Action Army till det officiella vapnet i delstaten. Likheterna i attackerna var slående: Båda utfördes av tungt beväpnade unga män som hade en historia av psykisk ohälsa. Men i efterdyningarna av tragedierna intog delstaterna radikal olika ståndpunkter i fråga om vapenvåld.

Centralasien, Energi
2014-33 s 17
"Energisituationen i Centralasien"
Krig i Afghanistan, korruption och regional rivalitet: tills helt nyligen var det de främsta hindren för ett USA-lett projekt för att skicka överflödig energi från Centralasien till energihungriga Afghanistan och Pakistan. Nu kommer ännu ett hinder: det kommer troligen inte att finnas någon överskottsenergi som skulle uppnås i Tadzjikistan och Kirgizistan, genom snösmältning i vattenreservoarerna. Nu importerar Kirgizistan faktiskt elektricitet från Tadzjikistan för att spara vatten till vintern. Elbristen orsakas främst av ineffektiv infrastruktur från sovjettiden.

Forskning, Klimat, Miljö
2014-33 s 29-30
"Forskare kan ha knäckt den mystiska gåtan"
Med kratrarna i Sibirien; Men det är inga goda nyheter.
Forskare har länge hävdat att den globala uppvärmningens epicentrum ligger långt bort från mänskligheten. I ett kargt landskap i det frusna norr, där rödkindade barn bär päls. där solen knappt går upp på vintern och där temperaturen kan falla ner mot 50 minusgrader. En sådan plats är Jamalhalvön i Sibirien. Namnet betyder "vid jordens ände", en ödslig landtunga där renskötande Nentser lever. Mest berömd för en krater på 100 meter i diameter som helt plötsligt dök upp. Vad har skapat den? Det kan vara metangas som frigjorts då den frusna marken tinat. Somrarna 2012 och 2013 var extra varma. Flera sådana effekter med utsläpp av metangas kan påverka den globala temperaturen. Metangas har 20 gånger högre effekt på klimatförändringarna än koldioxid.
Nyligen har ytterligare två kratrar upptäckts i Sibirien.

Kina, Miljö
2014-38 s 30
"Faran att äta med engångsätpinnar"
Det är inte bara maten som kan vara farlig med olika ohälsosamma tillsatser. Det kan också ätpinnarna vara, framför allt om de tillverkats i de mindra fabrikerna på landsbygden. Där bleks pinnarna väteperoxid, poleras med paraffin och behandlas med svaveldioxid för att förhindra att de möglar.

Miljö, Samhälle, USA
2014-39 s 29
"Måla gräsmattan grön"
Den värsta torkan på 100 år. Torkan tvingar kalifornierna att sluta slösa med vatten.
För 180 dollar kan man få gräsmattan spraymålad i en gal, grön färg i stället för en brun, uttorkad.
I en delstat som är känd för sina specialeffekter kan man förvänta sig bluffar av det slaget.
Om Hollywood kan få en grön bakgrundsskärm att se ut som en främmande planet är det helt naturligt att få de otäcka öknarna i sina trädgårdar att grönska.
Det har blivit socialt accepterat av måla sina gräsmattor sedan det blivit skamligt att vattna dem. Redan har i hälften av de undersökta brunnarna är vattennivån den lägsta på 100 år. Det enda sättet att få människor att börja spara på vattnet är att sätta rätt pris.

Samhälle, Miljö, Handel
2014-41 s 28-30
"Sandtjuvarna"
Sand har blivit en bristvara. Världens stränder offras för byggboomen. Sand har blivit så sällsynt att det har blivit en lukrativ affär att sälja den. Med bostäder som stiger allt högre upp i skyn är efterfrågan på sand omättlig - framför allt i Asiens och Afrikas snabbväxande länder. På många håll är stränderna helt försvunna. Det är ett globalt program, länder som Kenya, Nya Zeeland, Jamaica, Marocko och så vidare är drabbade. Det är nästan som en oljeboom. 95 % går till bygg branschen världen över.

Energi, Miljö, EU
2014-42 s 17
"Vindkraft är billigast"
EU-rapport visar att all förnybar energi kostar mindra än fossila bränslen. Länge har kritikerna till gröna energialternativ hävdat att de kostat för mycket men det visar sig vara helt fel. Tvärtom, kolkraften drar till exempel katastrofalt stora summor även om man räknar bort kostnaderna för miljöförstöringen.
Rapporten skrevs på uppdrag EU av konsultföretaget Ecofy och den visar att förnybar energi inte alls är dyr som en oftast kritiseras för att vara och därmed inte är någon förlust för skattebetalarna. Kommissionens rapport visar tvärtom alarmerande kostnader för kol.

Saudiarabien, Miljö, Handel, Olja
2014-43 s 6-7
"Sjunkande oljepriser hotar Saudiarabiens maktposition"
Oljan har alltid varit ett pålitligt politiskt utpressnings medel, men frågan är om det är därför Saudiarabien nu sänker oljepriset. Kanske har man inget val.
Grunden till Saudiarabiens kamp är rivaliteten med det mäktiga och shiitiska Iran om inflytandet över den arabiska och muslimska världen.
För att göra saken än värre kan USA vara redo att bli en stor exportör av olja under nästa årtionde.

Saudiarabien, Ryssland, Miljö, Handel, Olja
2014-43 s 8-9
"Står vi inför ett nytt oljekrig?
Vill USAs president Obama att Saudiarabien ska förstöra Rysslands ekonomi genom att sänka oljepriserna? Det var saudiernas sänkta oljepris 1985 som var en av orsakernas till att Sovjetunionen föll samman. Planekonomin i Sovjetunionen kunde inte klara av de fallande exportintäkterna och det var en av orsakerna till landets kollaps.
Är det bara min fantasi eller pågår det ett globalt oljekrig med USA och Saudiarabien på ena sidan och Ryssland och Iran på den andra?
"Notera följande; fyra oljeproducenter - Libyen, Irak, Nigeria och Syrien - befinner sig i kaos och Iran haltar på grund av vänts sanktioner. För 10 år sedan skulle sådana nyheter ha genererat skyhöga oljepriser. Men idag sker det motsatta".
Prisfallet är ett resultat av den ekonomiska utmattningen i Europa och Kina i kombination med att USA håller på att bli en av världens största oljeproducenter, tack vare ny teknik som gör det möjligt att utvinna stora mängder skifferolja.
Resultat: Trenden för olje-diktatorer ser inte så bra ut.

Australien, Miljö
2014-43 s 10
"Kol är bra för mänskligheten"
"Kol är bra för mänskligheten", förklarade Tony Abbot, Australiens premiärminister nyligen. Uttalandet går stick i stäv med de internationella klimatmålen. Men Abbot gillar kol som ger billig energi som kan göra slut på den globala energifattigdomen. Mer än fyra miljoner människor dör årligen av luftföroreningar inomhus därför att de saknar el. Australien har därför upphävt sin koldioxidskatt. Tony Abbot och hans regering är emellertid ganska ensamma om att förorda kolenergi.

Samhälle, Natur
2014-49 s 20-21
"Varenda råtta ska dödas och befria Sydgeorgien från gnagarna"
För 200 år sedan förde sjömän och valfångare med sig råttor till öarna i Sydatlanden.
De miljontals bruna råttorna äter upp levande sjöfågelungar, de livnär sig på deras hjärnor, vilket har medfört förödande konsekvenser för hela öns bestånd av sjöfåglar. Nu handlar det om vem som utrotar vem. Ska råttorna utrota pingviner, albatrossar, änder, 100 miljoner sjöfåglar eller lyckas britterna utrota råttorna? Det projekt som nu genomförs på ön i Sydatlanten är ett av världens största för att slutligen bli kvitt gnagarnas skadeverkningar. Tre helikoptrar ska släppa ner 95 ton av råttgiftet brodifacoum över territoriet under nästa år.

Danmark, Miljö, Samhälle, teknik
2015-1-2 s 4-6
"Köpenhamn visar vägen"
Så skapar ljuset en grönare och renare stad. De flesta cykelvägarna i Köpenhamn har sina egna trafikljus.
Längs en vältrafikerad väg i centrum finns en sträcka där gröna lampor är inbyggda i cykelvägen - den gröna vågen" - blinkar och hjälper cyklisterna att undvika röda trafikljus. På en av stadens pulserande gator kan lastbildchaufförer se i sina smartphones när nästa trafikljus kommer att slå om. Och i en närliggande förort tänds bara de nya LED-gatlyktorna nör fordon närmar sig, och släcks när de passerat.

Latinamerika, Miljö, Handel
2015-4 s 6
"Höga guldpriser orsaker miljöförstöring i Sydamerika"
Stigande guldpriser gör det lönsamt att utvinna guld även i småskaliga gruvor. Områden som innehåller så kallade låggradiga guldådrar ansågs tidigare vara olönsamma.
Driften utförs ofta strax nedanför det skyddade Amazonas och i andra sydamerikanska skogsområden. Förutom att skogarna skövlas får guldbrytningen stora biverkningar på miljön eftersom man använder cyanid, kvicksilver och arsenik i utvinningen. Dessa förorenar och förhindrar återväxt under en lång period framöver. Det är ett våldfört landskap guldletarna lämnar efter sig och återväxten är hämmad på grund av de kemikalier som används.

Danmark, Kina, Miljö
2015-5 s 18-21
"Köpenhamnsmodellen lockar kineserna.
Köpenhamns effektiva fjärrvärmesystem har blivit världsberömt.
För ett land med 5,6 miljoner invånare har det stora intresset från Kina med mer än 200 gånger så stor befolkning varit överväldigande Köpenhamns 40-procentiga reduktion av koldioxidutsläppen sedan 1990 har förvandlat staden till ett grönt skyltfönster.
Redan innan Kinas ledare i mars förra året förklarade "krig mot föroreningarna" skaffade de hjälp från ett land som lyckts skära ner energiförbrukningen och de farliga utsläppen samtidigt se haft ekonomisk tillväxt. Ett sådant land var Danmark. Beslutsfattare från hela världen flockas nu i Danmark för att studera "Köpenhamnsmodellen"; hur man på ett energieffektivt sätt kan värma upp städer.
Fjärrvärmeteknik tar tillvara spillvärmen i kraftverk och fabriker och använder den för att värma upp vatten. Processen vinner nu global uppmärksamhet.
Danmark har satt som mål att till 2050 helt fasa ut de fossila bränslena. Utsläppen i Köpenhamn är per capita hälften av riksgenomsnittet. 41 % av pendlarna cyklar.
Fler än hundra nya vindkraftverk främst tull havs kommer att installeras under nästa årtionde.

Handel, Miljö
2015-17 s 24-26
"BP har övergivit satsningarna på grön energi"
På 80- och 90-talet investerade oljebolaget BP flera miljarder pund i ren och koldioxidsnål energi men sedan övergavs båda ambitionerna och insatsen att minska bruket av fossila bränslen och forskningsinsatser flyttades till andra områden. Nu fokuserade man nästan helt på fossila bränslen. Man har stoppat allt arbete med avskiljning och lagring av koldioxid. Nu fortsätter BP att investera i koldioxidtung tjärsandverksamhet och sina traditionella olje - och gasfält.

Miljö, Energi, Sverige
2015-21 s 21
"Solenergi i Kalahariöknen"
Har det lilla svenska företaget Ripasso utvecklat världens mest effektiva solenergisystem?
Med hjälp av militär teknologi och en nollutsläppsmotor som en skotte uppfann på 1800-talet försöker ett svenskt företag att revolutionera solenergiproduktionen.
34 % av solens energi som träffar speglarna omvandlas direkt till nättillgänglig elkraft. Traditionella solcellspaneler kan omvandla 23 % av solenergin till elektricitet som dock krymper till 15 % innan den kan användas av elnätet.
Tekniken fungerar genom att speglarna används som jättelinser som fokuserar solens energi till en liten varm punkt som i sin tur driver en nollsläpps motor av märket Stirling. Den använder omväxlande uppvärmning och nedkylning av en innesluten gas för att driva mekaniken. 1988 började Kockums använda den i sina ubåtar.
När Gunnar Larsson avgick som VD för Kockums skaffade han licens för tekniken och startade 2008 företaget Ripasso. Inte utan problem, bankerna har varit ovilliga att finansierna den nya tekniken men Ripasso har nu säkrat en privat finansiering för att kunna börja med sin första storskaliga anläggning.
Could this be the world's most efficient solar electricity system?

Miljö, Handel, USA, terrorism
2015-22 s 28-29
"Chelsea Clinton kämpar för Afrikas elefanter"
Under de senaste åren har familjen Clinton kommit att bli en av världens viktigaste försvarare av elefanterna. Bill Clintons dotter, Chelsea, har nyligen besökt ett av Afrikas mest elefantreservat för att skapa uppmärksamhet kring hotet om att elefanterna kan bli helt utrotade. Efterfrågan på elfenben har lett till ett ökat tjuvskytt över hela Afrika. Ungefär 100 000 av kontinentens elefanter har dödats för sina betars skull mellan 2010 och 2012. Den trenden verkar fortsätta i några av Afrikas krigshärjade länder där tjuvjägare ofta samarbetar med kriminella- och terroristnätverk.

Miljö, Handel
2015-24 s 17
"IKEA satsar en miljard euro på förnybar energi"
IKEA meddelar att de ska spendera en miljard euro på förnybar energi och andra åtgärder för att tackla klimatförändringar. Insatsen är betydligt större än vad många länder gör för att stävja problemen med fossila bränslen. IKEAs avdelning för hjälpverksamhet, IKEA Foundation uppmanar andra företag att följa deras exempel.
Det verkar som om ett globalt avtal kring klimatförändringarna kommer tillståndni december efter mer än 20 års FN förhandlingar.

Miljö
2015-27 18
"Jordens vattenreserver utarmas"
Mer än en tredjedel av världens största akviferer, en livsviktig källa till rent vatten för miljoner människor, håller på att utarmas enligt en artikel i Water Resources Research.
"Vi behöver utforska världens akviferer som om de har samma värde som oljereserver", säger Jay Famiglietti. "Vi behöver borra efter vatten på samma sätt som vi borrar efter andra resurser.
Problemet är mest allvarligt i regioner där regn och snö inte kan kompensera för det vatten som utvinns för jordbruk, industrier, dricksvatten och andra mänskliga behov.
Det arabiska akvifersystemet, en viktig källa till vatten för 60 miljoner människor. Är det mest "överbelastade" i världen tätt följt av Indusflodens akvifer i Indien och Pakistan och Murzuq-aktifern i Nordafrika. Men också Central Valley i Kalifornien.
Bristen på grundvatten håller på att leda till allvarliga, ekologiska miljökatastrofer som att floder torkar ut, att vattenkvaliteten försämras och landsänkningar.

Läs mer i Financial Times: "Global water supplies are 'in distress', scientists warn"
http://www.ft.com/cms/s/0/51f8c3ec-1383-11e5-aa7f-00144feabdc0.html#axzz3fBVgXY86

http://news.uci.edu/press-releases/a-third-of-the-worlds-biggest-groundwater-basins-are-in-distress/
Study: Third of Big Groundwater Basins in Distress:
http://www.jpl.nasa.gov/news/news.php?feature=4626

Miljö, Klimat
2015-28 s 20-21
"Avgör klimat eller ekonomi Parismötet?"
En krönika av Sven Bergquist, ledarskribent och fd informationschef på Sydkraft.
Kommer klimatet att toppa agendan vid klimatmötrt i Paris i december i år?
Allt färre tror på en förestående katastrof efter 15 år utan stigande temperatur. Dessutom har FNs klimatpanel (IPCC) gjort allvarliga metodmisstag i sina berökningar.
Därtill kommer ekonomiska konsekvenser av det så kallade 2-gradersmålet och minskningen av koldioxidutsläppen med 40-70 % fram till 2015. Koldioxid som anses leda till den globala uppvärmningen. Och det är i huvudsak den rika världen som ska betala. Barack Obama förväntas förklara varför USA ska betala för åtgärder som republikanerna hävdar vara obehövliga. För svensk del har professorn i nationalekonomi Marian Radetzki räknat ut att kostnaden blir ca 140 miljarder kronor per år.
Länder med egen kärnkraft - som Sverige - bidrar med minst utsläpp av koldioxid. Men miljöaktivisterna vill avveckla kärnkraften. Det är lättare att peka ut vad man vill avveckla än att ange vad man vill ersätta med. Därför börjar många röster tvivla på Parismötet.

Miljö, Klimat
2015-28 s 22-23
""Det finns ingen plan B om klimatmötet i Paris misslyckas"
Detta menar EuUs klimatchef, Miguel Cañete.
Han uppmanar världens ledare att tvinga sina ministrar att komma överens om ett avtal i december.
Han börjar nu en ambitiös rundresa i utvecklingsländernas huvudstäder för att försöka samla stöd för ett Parisavtal.
I december ska världens regeringar under överinseende av FN träffas i Paris för att skriva ett nytt globalt avtal om utsläpp som ska träda i kraft år 2020.
Ett avtal kan bara formaliseras genom ett samförstånd mellan alla 196 regeringarna. Fattiga länder kräver ekonomiskt stöd.
De "rika länderna" måste lova att bidra fram till 2020 årligen med 100 miljarder dollar i "klimatfinansiering" till utvecklingsländerna. Och sedan ska Parissamtalen leda fram till ett system för att tillhandahålla ytterligare finansiering efter 2020.
Miguel Cañete vill också gå utvecklingsländerna till mötes med en överenskommelse om anpassningsstrategin till sannolika konsekvenser av klimatförändring.

Miljö, Storbritannien
2015-30/31 26-27
"Varje år dör 9500 människor i London på grund av luftföroreningar"
Den första undersökningen av effekterna av den giftiga gasen kvävedioxid presenterades nyligen i London. Studien pekar på dubbelt så många förtida dödsfall orsakade av föroreningar än vad man tidigare trott. En annan orsak är luftburna partiklar som är mindre än 2,5 mikrometer. Problemen uppk ommer i hög grad av dieseldrivna bilar, lastbilar och bussar och påverkar lungornas kapacitet och utveckling.
"Att bli utsatt för luftföroreningar ökar risken för lungcancer, försvagar barns lungutveckling och ökar behovet behovet av sjukhusvård".

Miljö, energi, Belgien
2015-30/31 28-29
"Belgien planerar en "iland" i Nordsjön"
För att kunna lagra energi från vindkraftsparker planerar den belgiska regeringen konstruktionen av en konstgjord ö i Nordsjön. Denna kommer att utgöras av en enorm ring av sand vlken nattetid töms på vatten och som åter kan fyllas vid hög
efterfrågan på elektricitet . Ön ska enligt uppgift bli 1,5 km lång, 2,5 km bred och resa sig tio meter över havsytan. Energiön ska kunna producera 500 megawatt under 4 timmar vilket motsvarar en tredjedel av produktionen i ett kärnkraftverk.
Utanför den belgiska kusten ska under de kommande åren sammanlagt fem vindkraftsparker bestående av hundratals vindkraftverk byggas.

Sydostasien, Laos, Smuggling, miljö
2015-32 28-29
"Smugglarnas paradis"
Hit skickas tjuvjägarnas byten: Elefanternas elfenben och nodhörningarnas betar.
Många länder runt om i världen har förstärkt sina kampanjer mot organiserad djurhandel som florerar i Asiens djungel och på Afrikas savanner. Laos som styrs av en hemlighetsfull och auktoritär kommunistregering, sticker ut som ett land där denna djurhandel inte leder till några straffliga påföljder. "Kriminella utnyttjar den undermåliga rättssäkerheten i Laos". Regeringen använder landets brist på resurser som ursäkt men det är väldigt tydligt att de tjänar på den illegala djurhandeln.
En av världens mest ledande smugglare är Vixay Keosavang, en laotisk affärsman. Han var så orädd för att åka fast att han lät skeppa noshörningshorn direkt till sig själv, sin egen adress.
År 2013 utlovade USA en belöning på en miljon dollar till den som kunde bistå med att stoppa Vixays nätverk för illegal djurhandel.
Han är fortfarande fri.

Indien, Miljö
2015-33 26-28
"Indien säljer ut sina tigrar"
Indiens tigrar är i fara. Premiärminister Narendra modis regering ändrar landets miljölagar vilket hotar att omintetgöra framgångarna i det bevarandearbete som på de senaste åren har ökat tigrarnas antal. Indiend är världens sista skyddade plats för tigrar.
Indien utgör ett hem för nästan tre fjärdedelar av de 3200 vilda tigrarna som finns kvar i Asien. Tigrarnas antal har ökat sedan fyra år.
Men regeringen Modis förslag till ändrade miljölagar hotar att omintetgöra framgångarna i de bevarandearbete som på de senaste åren har ökat tigrarnas antal. Bland annat ska stora dammar byggas ut som kan leda till översvämningar och hota urskogen.

Miljö, Natur, Ukraina
2015-42 8-10
"Vargarna ylar i Tjernobyls övergivna städer"
De vilda djuren har helt tagit över i det område som människor flydde från efter kärnkraftsolyckan; vargar, lokatter, brunbjörnar och vildsvin. Skogarna brer ut sig på platser, där hus, gator och torg en gång stod. Slutsatsen blir att människan är farligare för djur och natur än radioaktivt avfall, konstaterar forskarna.

Australien, Miljö, Klimat
2015-44 18
"När havsnivån stiger, sjunker staden"
En ond cirkel i staden Perth.
Populationen växer och med den efterfrågan på färskvatten. Detta leder till att landmassan sjunker upp till 6 mm per år. Samtidigt som havsnivån stiger i en accelerande grad. "Om du tar vatten ur marken så kommer sten- och jordlagret att sjunka ned", säger Will Featherstone, professor i geodesi och huvudförfattare till en nyligen publicerad forskningsrapport i Journal of Geophysical Research.
En sjunkande stad får också konsekvenser för mätningar av havsnivån.

Nya Zeeland, Kiribati, Miljö, Klimat
2015-44 19
En man från ett av världens mest låglänta länder försöker förgäves övertyga myndigheterna i Nya Zeeland att behandla honom som klimatflykting. Han lämnade nationen Kirabati, en avlägsen atoll i Stilla havet för sex år sedan för att finna högre mark och bättre framtidsutsikter i Nya Zeeland.
Kirabati är en utarmad nation bestående av 33 korallatoller mellan Australien och Hawaii har 103 000 invånare och beskrivs som ett av världens mest utsatta ställen för klimatförändringar.

Kina, Miljö, Klimat
2015-45 14-17
"Valet mellan smog och social oro"
Kina minskar drastiskt användning av kolkraft, lägger ner tung och smutsig tillverkningsindustri och satsar på förnybara energikällor och tjänstesektorn. Det är en bra kurs för att hindra den globala uppvärmningen och få renare luft, men också mycket farlig för många av kommunistpartiets partitoppar.
Men nationen måste kunna omvandla sin ekonomi utan att kraftigt öka arbetslösheten i de norra regionerna där den mesta kolen bryts, något som skulle kunna ökad social oro med demonstrationer och strejker undergräva kommunistpartiets grepp om makten.

Miljö, Klimat, Handel, Frankrike
2015-51 9
"Vinet förstörs av klimatförändringarna"
Under de senaste 20 åren har klimatet och miljön förändrats för vinodlare i södra Frankrike. Vingårdarna har överraskats av oförutsägbara vindbyar, skyfall, sen frost och återkommande torrperioder. Hundratals år av hängiven framställning av viner är nu hotat av klimatförändringar. Däremot är det möjligt att man snart kommer att kunna producera champagne i de skandinaviska länderna.

Miljö, Klimat, Sverige
2015-51 16
"Kol problem efter Cop21"
Under upptakten till Cop21, klimatmötet i Paris, har kolanvändningen för energiproduktion ägnats uppmärksamhet. Nästan 30 % av all elproduktion är kolbaserad. Värst är Polen med 92 %. Sverige är "bäst i klassen" med 0 %, följt av Frankrike med 5 %.
Sveriges kolproblem är "närproducerat". Det hänger samman med redan aviserade planer på en förtida avveckling av fyra kärnreaktorer - två i Ringhals och två i Oskarshamn, vilket betyder ett effektbortfall på nästan 3000 megawatt. Lämplig ersättning saknas, vilket är allvarligt eftersom Sverige till skillnad från många andra länder har en stark basindustri, som alltid kräver stor tillgång på elenergi.

USA, ekonomi, miljö
2016-03 28-30
"Billig olja gynnar inte USAs ekonomi"
Det har under flera årtionden varit en självklarhet att när oljepriserna stiger så får den amerikanska lida. Och när priserna sjunker ökar tillväxten. Men oljeprisernas nedgång de senaste två åren har inte resulterat i de sedvanliga ekonomiska vinsterna.
De senaste årens stora ökning av inhemsk olje- ochgasborrning har förändrat hur energipriserna påverkar ekonomin.
Konsumenterna har tjänat pengar på lägre priser på bensin och olja, men de har lagt undan - sparat - en del av sina behållningar. Sedan mitten av 2014 ökade det privata sparandet med 120 miljarder dollar. Vissa analytiker ser tecken på att konsumenterna sparar av rädsla, eller så kämpar de fortfarande med att betala av stora skulder.

Bolivia, Miljö
2016-03 26-27
"En sjö i Bolivia går förlorad, och med den en livsstil"
Vid stranden av vad som en gång var Bolivias näst största sjöligger övergivna småbåtar. Skalbaggar äter av döda fåglar, och under den bländande solen konkurrerar måsarna om den lilla mat som finns kvar i träskmarkerna. Poopósjön förklarade officiellt uttorkad för en månad sedan. Hundratals om inte tusentals, människor har förlorat sin källa till försörjning och har lämnat området. Sjön ligger 3600 m över havet, på den andinska högplatån.
Det främsta skälet till uttorningen är, torkan, som orsakas av det återkommande väderfenomenet El Niño. En annan är att vatten har avletts från Poopósjöns inflöden till följd av gruvdrift och jordbruk.

Miljö, Kenya
2016-04 25-26
"Klimatförändringar kan ödelägga hela Afrika. Turkanaregionen i Kenya är redan förstörd"
Samtidigt som världen alltmer oroas över klimatförändringarnas effekter är riskerna redan märkbar i afrikanska regioner som Turkana.
Flera faktorer gör den afrikanska kontinenten särskilt sårbar. Afrika är naturligt utsatt för extrema väderförhållanden och två tredjedelar av kontinenten består redan av öken eller torra områden. Afrikanerna är i stor omfattning beroende av naturresurser - regnförsörjt jordbruk sysselsätter 70 % av befolkningen.

Japan, Kärnkraft, Miljö
2016-06 22-24
"Hur bra går upprensningen av Fukushima-reaktorn? Inte särskilt bra"
Från vägen nedanför ser kärnkraftverket vid Fukushima Daiichi ut ungefär som det kan ha gjort omedelbart efter den katastrofala jordbävning och tsunami som orsakade en trefaldig härdsmälta här för nästan fem år sedan. Tredje reaktorbyggnaden som under katastrofen exploderade och blev en flamma av vätgas är fortfarande ett virrvar av uppbruten cement och förvriden metall. Allt vittnar om det kaos som utbröt när tsunamin över de här byggnaderna och utlöste världens värsta kärnkraftskatastrof edan Tjernobyl i Ukraina år 1986. Nästan 16000 människor dödades längs Japans nordöstkust och ytterligare 160 000 blev av med hem och försörjning.

Kina, Miljö
2016-07 25
"Lungcancer skördar allt fler dödsoffer i Kinas stålprovins"
I den kraftigt industrialiserade provinsen Hebei utanför Peking har dödstalet från lungcancer mer än fyrdubblats under de senaste 40 åren. Enligt cancerinstitutet på ett lokalt medicinskt universitet , och en rapport som publicerades förra fredagen i ett inflytelserikt kinesiskt nyhetsmedia, pekar forskare ut ökade luftföroreningar som trolig orsak.
Mellan 1973 odh 2012 ökade fallen av lungcancer med 306 % i provinsen Hebei. Som världens ledande stålproducent står landet för ungefär hälften av all tillverkning.
Men det finns också andra faktorer: kinesiska män som utgör en tiondel av jordens befolkning, röker en tredjedel av världens alla cigaretter.

Miljö, Nigeria
2016-09 18-19
"Oenighet om pengafördelningen i oljesaneringsarbetet i Nigeria"
Royal Dutch Shell betalade 55 miljoner pund i kompensation förra året men invånarna i regionen Oginiland i Nigeria har använt upp nästan allt för annan konsumtion och kan inte slutföra bygget av sina nya hus.
Nu vill Royal Dutch Shell göra en ny insats för att återställa den förstörda miljön. Problemet är att de lokala invånarna påstår att de inte litar på att entreprenörer utifrån eller vissa ledare i samhället kan utföra arbetet. Därför vill de lokala invånarna få pengarna själva direkt i händerna.

Miljö
2016-12 30-31
"Hållbart mode av linne och hampa"
Nya material i klädtillverkning krävs när ett par jeans kräver 10 000 liter vatten för att bli till. 80 % av vattnet går till odlingen av bomull.
Vet du hur dålige dina jeans är för miljön? Eller hur mycket kemikalier som behövs för att producera ett par läderskor? Lyckligtvis finns det miljövänligare alternativ. Till exempel linne och hampa. De två växtarterna odlas i Europa och kräver inte mycket vatten, regn räcker, ingen konstbevattning behövs. Dock är hampajeansen dubbelt så tunga, absorberar mer vatten och tar lång tid att torka.

Natur och Vetenskap
2016-14 29
"Supermassiva svarta hål kan i själva verket vara mycket vanliga"
Vårt universum är kanske lika fullt av hål som en schweizerost. Detta enligt en studie som nyligen publicerades i tidskriften Nature.
Upptäckten av ett supermassivt svart hål, på en ödslig plats i rymden, har fått forskare att börja ana att de monstruösa svarta hålen kanske inte är så ovanliga som man hittills har trott. Det svarta hålet är beläget i NGC 1600, en galax som är belägen ungefär 200 miljoner ljusår från Jorden.

Natur, miljö
2016-14 30-31
"Flyg noshörningar till Australien"
Problemet med tjuvjakt på noshörningar i Afrika är så pass allvarlig att de som vill rädda djuren alltmer förlitar sig på lufttransporter.
Världsnaturfonden flyger noshörningar från områden där det förekommer mycket tjuvjakt till säkrare områden. Dussintals av djuren flygs från Sydafrika till Botswana, vars regeing driver en hård linje mot mot tjuvjägrna som dödar djuren på grund av hornets påstådda medicinska värde.
En sydafrikansk pensionär, Dearlove, 67 år, som är bosatt i Australien vill försöka flyga 80 noshörningar från Adfrika till Australien. Han har grundat Australian Rhino Project. Idén är att skapa en "försäkringspopulation" som kan fortplanta sig i trygghet långt bort från tjuvjägare - och garantera artens överlevnad om slakten i Afrika leder till att de utrotas i det vilda, säger han. Fler än 1300 noshörningar dödades i Afrika i fjol, den högsta siffran sedan sedan tjuvjakten tog fart 2008. 1175 av dem i Sydafrika, hem för ungefär 80 % av kontinentens noshörningar.
"One man's wild idea for saving rhinos: Airlifting them to Australia"
https://www.washingtonpost.com/news/animalia/wp/2016/04/06/one-mans-wild-idea-for-saving-rhinos-airlifting-them-to-australia/

http://theaustralianrhinoproject.org/

2016-15 18-23
"E-avfall - Guldgruva och miljöfara"
I hela världen produceras varje år över 40 miljoner ton elektriskt och elektroniskt avfall (som också kallas e-avfall). Det innebär enorma mängder kylskåp, datorer, tv-apparater, ugnar telefoner, luftkonditioneringsapparater, lampor, brödrostar och andra elektriska och elektroniska apparater.
E-avfallet väger mer än sju Cheopspyramider i Giza. De största producentgerna av e-avfall, mätt per person, är USA och EU, medan utvecklingsländer, som Kina, producerar en ständigt ökande mängd. Endast en liten del av avfallet - ungefär 15,5 % år 2014 - återvinns med hjälp av metoder som är effektiva och miljövänliga.
Det västafrikanska landet Ghana genomgår en intensiv ekonomisk tillväxt. Huvudstaden Accra är centruum för en blomstrande andrahandsmarknad, här finns ett vitt förgrenat nätverk av verkstäder. Men nu har staden också blivit en avstjälpningsplats för den enorma mängden av kraftigt förorenat elektroniskt avfall.

2016-17 16-17
"Världen blir allt grönare"
CO2 orsakar klimatförändringar, men bidrar samtidigt till en ökad växtlighet. Satellitbilder visar detta: att jorden blir allt grönare. Detta enligt forskare i "Nature Climate Change". Sedan 1982 har grönområden tillkommit med en yta dubbelt så stor som USA. Den största ökningen har upptäckts i Europa, Sydostasien, Centralafrika, Nordamerika och i norra Amazonas.
Det finns olika orsaker till att grönska breder ut sig : Mer regn, fler planterade träd, mer kväve, mindre skogsskövling och högre temperaturer. Men det är koldioxidökningen som har ett dominerande inflytande; mer än två tredjedelar beror på växthusgasen.

Forskarna menar att nu har man nått växtlighetsmaxium. Nu är det nödvändiga näringsämnen i jorden som sätter gränsen.
Treibhausgase: Die Welt wird grüner.

Japan, Miljö
2016-17 18
"Jordbävningar kan ha orsakat grundvattenförändringar i Kyushu"
Avvikelser har observerats i prefektturen Kumamotos rikliga grundvattenkällor. Av allt att döma beror detta på en rad jordbävningar som har drabbat prefekturen och dess närliggande områden. Vattnet i källvattendammen i parken Suizenji har nästan försvunnit helt efter den stora jordbävningen den 16 april.

Indien, Miljö
2016-18 14-15
"Mer än 300 miljoner indier lider av förrödande torka"
Oupphörlig torka tillsammans med en rekordartad värmebölja och usla jordbruksmetoder i västra Maharashtra har kraftigt reducerat produktionen och gjort bönderna desperata.
Experter säger att torkan inte är någon naturkatastrof utan konsekvenserna av uselt jordbruk under flera år. Under de senaste åren har delstatsregeringen gett klartecken åt en mångfald sockerfabriker som ägs av lokala politiker som fått bönderna att odla sockerrör som kräver enormt mycket vatten. 70 % av vattnet från delstatens dammar går till gårdar som odlar sockerrör.

2016-20 8-9
"Håll andan! Luften är farlig!"
WHO konstaterar att Europa halkar efter USA i arbetet att rena luften. Smutsig luft är ett allvarligt hot mot människans hälsa överallt i världen. I många delar av världen finns det idag inget större miljöhot mot människans hälsa än farliga, luftburna partiklar.
Europas länder, som är flitiga användare av dieseldrivna fordon, ligger långt efter USA i försöken att minska farliga utsläpp, enligt en rapport som presenterades av WHO i slutet av förra veckan och som redogör för mätningar i 3000 städer i 103 länder. Den visar att mer än 80 % av invånarna i dessa städer utsätts för luftföroreningar som överstiger WHOs gränsvärden för när luften blir hälsofarlig.
Rika asiatiska länder som Japan, Korea och Singapore har större andel "rena" städer än Europa.

Miljö, Natur
2016-20 30-31
"Den verkliga orsaken till att Afrikas vilda djur dör"
Nu försöker äldra massajledare avråda nästa generation massajer från att fortsätta den dödliga traditionen.
Förra månaden brände den kenyanska regeringen upp 100 ton elfenben i etrt försök att stoppa tjuvjakten. Men vilda djur dödas och skadas i ännu större utsträckning av jordbrukare och herdar som försöker rädda sin egna liv. I mars dödades fyra personer av elefanter.
Så länge människan fortsätter att inkräkta på lejonens, elefanternas och andra farliga djurs livsmiljöer kommer konflikten att vara ett ihållande problem

Ukraina, Miljö
2016-22 8-9
"Striderna tilltar igen i Ukraina - kan resultera i en miljökatastrof"
Landminor och krypskyttar, stridsvagnsfällor och granater som inte exploderat har stängt av motorvägen M20, huvudvägen till separatisternas högborg Donets i östra Ukraina. Men trots kaoset, som är ett resultat av två års krig, har den vanliga befolkningen kämpat vidare med sina liv. Nu när våldet har ökat igen kan det komma att förändras. Nya strider mellan Ukrainas armé och ryskstödda separatister i området kan förstöra ett vattenreningsverk som ligger nära den ödsliga asfaltvägen , och orsaka miljöförstörelse och en humanitär katastrof. 400 000 människor kan bli av med sin vattenförsörjning. Det skulle också kunna leda till utsläpp av farliga kemikalier däribland klor. Över ett ton klor, som i koncentrerad form är mycket giftigt, anländer dagligen till anläggningen.

Miljö, klimat, FN
2016-29 12-13
"Uppföljare till klimatmötet i Paris"
När förhandlare från nästan 200 länder samlades utanför Paris i december 2015 för ett FN-toppmöte om klimatförändringar nådde de en första överenskommelse om att vidta åtgärder för att begränsa klimatpåverkande utsläpp.
I Wien har nu förhandlare från samma länder, under betydligt mindra uppmärksamhet. Närmat sig ett avtal som många miljöaktivister har kallat den viktigaste åtgärden i år för att minska den globala uppvärmningen.
Medan Parisavtalet syftar till att minska användningen av kol och olja har förhandlarna i Wien gått vidare med ett avtal för att förbjuda användningen av fluorkolväten, kemikalier som används i luftkonditionsanläggningar och kylskåp. Dessa freoner, så kallade HFC, kan öka värmen till en nivå som är tusen gånger högra än koldioxid.
Studier visar att världsomfattande förbud mot HFC skulle kunna förhindra en ökning med nästan med nästan en grad under nästa århundrade.
Förhandlingar har pågått i sju år. Nu kan det bli en slutlig överenskommelse under konferensen i Kigali, Rwanda, i oktober.

2016-30 20-23
"Renare bränsle i Indien sparar 900 000 liv"
Tidigare lagade man mat med hjälp av brinnande trä, med mycket aska och rök som resultat. Nu ska människor. Även på landsbygden få tillgång till gratis gasanslutning från regeringen som försöker ändra på hur Indiens fattiga tillreder sin man. Målet är att öka anslutningen till 80 % genom att under tre år upprätta 100 miljoner anslutningar.
Miljöförpreningar i hemmen och närmiljön, som produceras vid förbränningen av bränslen som trä och kogödsel är den vanligaste orsaken till för tidig död i Indien, näst efter för högt blodtryck.

Miljö, Mellanöstern
2016-33 20-21
"Som att leva i eld"
Kraftig värmebölja i Mellanöstern och Nordafrika kan vara den globala uppvärmningens helvetiska start.
Sommarens förödande temperaturer, som har nått rekordnivåer, har drabbat länder från Marocko till Saudiarabien och fler än så. Klimatexperter varnar för att det allvarliga vädret kan vara ett förebud om att det kommer att bli värre.
Regionens snabbt växande befolkning kommer att drabbas av extrem vattenbrist, - t ex förväntas Iraks befolkning ha fördubblats till år 2050 - nästan dödande höga temperaturer och andra konsekvenser av den globala uppvärmningen. Analytiker säger att en av orsakerna till Syriens katastrofala inbördeskrig är att regeringar inte jar hanterat den omfattande torkan korrekt. Detta kan leda till fler konflikter och värre flyktingkriser. Länderna i regionen är inte beredda på att hantera klimatförändringarnas effekter.

Japan, Miljö
2016-33 28-30
"Den nya högtiden "Bergets dag" syftar till att generera 8 miljarder dollar"
När japanerna gör sig redo för att ta sig upp i bergen inför öppningsceremonin av bergets dag, förbereder sig detaljhandeln och turistindustrin på att gå med 8 miljarder dollar i vinst.
Japaner är inte vana vid att ta ut betald semester, och de vet inte heller hur man utnyttjar den lediga tiden. Bergets dag kommer att uppmuntra folk att ta längre semester och att vara utomhus något som kommer att leda till ökad konsumtion. Man hoppas på ökad efterfrågan av frystorkad mat och på öl.
Ju svårare världen blir att leva i desto starkare blir behovet av att vara ute i naturen. Och ju mer digital världen blir, desto mer behöver folket något verkligt.

Afrika, miljö
2016-36 30-31
"Stor minskning av antalet afrikanska elefanter"
Afrikas elefantpopulation har minskat i högre takt än vad många tidigare har trott, något som väcker oroande frågor kring skyddet av världens största däggdjur.
Det finns i nuläget bara 352 271 savannelefanter i hela Afrika, söder om Sahara, enligt Elephants Without Borders, en forskningsorganisation som har räknat elefanter i 18 afrikanska länder. Mellan 2007 och 2014 minskade antalet elefanter med 144 000. Minskningen är störst i Angola, Mocambique och Tanzania.
Sannolikt handlar det främst om tjuvjakt på elfenben, som har ökat enormt under de senaste åren.
Det mesta av allt elfenben hamnar i Asien där kilopriset ligger på så mycket som 2000 dollar och används i läkemedel vars effekt inte är vetenskapligt bevisade.

2016-40 28
"Myrkotten är utrotningshotad"
Representanter från fler än hundra nationer har kommit överens om att förbjuda handel med myrkottar som nu är utrotningshotade till följd av den illegala handeln i Asien och Afrika. Cites är ett internationellt handelsavtal som har undertecktats av 183 länder.
Myrkotten, som är svårfångad och blyg, har inte fått lika stor uppmärksamhet från naturvårdsorganisationer som elefanter, tigrar, norhörningar och lejon. Men myrkottar är världens mest illegalt sålda däggdjur. Över en miljon har har sålts sedan 2000. De jagas främst för sitt kött som betraktas som en delikatess i vissa asiatiska länder och för deras fjäll som används inom traditionell kinesisk medicin.

Skottland, miljö, Energi
2016-42 10-12
"I Skottland finns en gnutta hopp om en framtis med ren energi"
Den sjunde augusti i år, var tilloch med för blåsiga Skottland, en i synnerhes stormig dag. Hårda vindar svepte in över de gröna vidderna på det skotska höglandet. Träd föll, båtar dränktes och arrangörer tvingades ställa in matfestivaler och konserter. Mett mitt under stormens förödelse hände något avgörande för den tysta energirevolutionen. För första gången någonsin genererade landets vindkraftverk tillräckligt med elektricitet för att försörja hela Skottland.
Skottlands främsta förnyelsebara energikälla är landets hemska väder! Mer än hälften av landets electricitet kommer från kolfria källor som sol, vind och vatten. Landets mål är 100 % senast 2020.

Forskning, Natur, Miljö
2017-10 30-31
"Hans sexlust har räddat hans art"
Av alla gigantiska sköldpaddor på Galápagosöarna, där evolutionsteorin föddes, är det endast ett fåtal som har fått namn som fastnat. Där fanns Popeye, som blev adopterad av sjömän på en ecuadoriansk flottbas. Där fanns också Ensamme George, den sista av sin art, som tillbringade sina år med att fly från honorna. Och där finns en Diego, en gammal hane som är far till hundratals avkommor. Galápagos, en provins i Ecuador har tjänat som världens evolutionslaboratorium. Ödet av en hel art, som utvecklats under miljontals år, kan hänga på om bara ett eller två enskilda djur lyckas överleva från en dag till nästa.

Australien, Natur & Miljö
2017-11 31
"Stora barriärrevet dör!
Stora barriärrevet i Australien, som är en av världens största levande organismer, har länge varit ett av världens mest storslagna naturliga underverk, så omfattande att det kan ses från rymden så vackert att det kan röra besökare till tårar.
Men korallreven, och de många havsdjuren som lever kring dem, är hotade. Stora delar av barriärrevet dog på grund av det varma havsrevet förra året.
Hundratals miljoner människor får huvudsakligen sitt protein frå revfikar och förlusten av livsmedelsförsörjningen kan leda till en humanitär kris. Stora barriärrevet genererar cirka 70 000 arbetstillfällen och inbringar årligen flera miljarder dollar i turistintäkter.

Kina, Miljö, Klimat
2017-12 19
"Klimatförändringar kan förvärra Kinas smogkris"
Kinas ledare brottas med några av världens värsta luftföroreningar. Man har länge tänkt att svaret på eländet är att gradvis minska nivåerna av smogbildande kemikalier som släpps ut från kraftverk, stålverk och bilar.
Förändrade vädermönster som är kopplade till stigande globala temperaturer har resulterat i att det blåser mindre över norra Kina, enligt flera nya studier, vilket förvärrar den våg av svåra föroreningar som getts skulden för att miljontals människor dör i förtid.

Kina, Natur & Miljö
2017-12 30-31
"Född Amerikan nu kines"
Har lärt sig avstå kakor för att istället äta majsbollar.
Konstig mat, obegripligt språk. Det är bara några av de utmaningar somm Bao Bao, den treåriga pandan från National Zoo i Washington, har brottats med sedan hon flyttade till Kina förra månaden. Men kulturchocken avtar i takt med att hon vänjer sig vid landet, säger hennes skötare. Hon blev tvungen att lära sig mandarin med en Sichuan-dialekt och vänja sig vid den lokala maten - däribland Wowotou, eller ångade majsbullar, i stället för de kakor hon bjöds på i USA.

Miljö, Klimat, Maldiverna
2017-13 30-31
"Allt fler turister kommer men stränderna försvinner"
Sedan Maldiverna blev en turistdestination har regeringen under en lång tid förbjudit turister från att bo på de 200 öarna som befolkas av lokalinvånare. I stället har utlänningarna transporterats till privata semesteröar.
Men efter valet 2008, då Mohamed Nasheed valdes till president antogs en lag som tillät lokalbefolkningen att öppna gästhem. Det finns 400, de är billiga. De får inte servera alkohol. De bidrar till lokala ekonomier och skapar jobbmöjligheter. Maldiverna är 100 % sunnimuslimskt.

Brasilien, Miljö
2017-14 19-21
"Nördar" patrullerar i det laglösa Amazonas."
Djupt inne i Amazonas djungel arbetar en "nördig" patrull. En av dess medlemmar har i över tio år varit aktivist på en icke-statlig miljöorganisation. En annan har studerat oceanografi i Tyskland. Deras ledare är en före detta gymnasieledare i naturvetenskap.
Men tillsammans har de bildat en av Latinamerikas mest fruktade elitstyrkor, som arbetar för att stoppa förstörelsen av Amazonas i Brasilien. Bland de olagliga aktiviteterna märks skogsskövling, guldprospektering, jakt på vilda djur, illegal trädfällning och smuggling av djur.

Kanada, Miljö, Klimat
2017-16 24-25
"Klimatförändringarna ödesdigra för isen som är en livlina i norra Kanada"
I allra nordligaste Kanada kommer den kalla,bistra vintern med frihet till invånarna där. Det är dåsom sjöar och vattendrag får en vägbeläggning av marmorerad blå is. Under några vintermånader kan lastbilar frakta bränslen, timmer och diamanter eller döda djurkroppar och livsmedel till och från regionens mest avlägset belägna samhällen och gruvor, platser som under andra tider på året isoleras av vatten och vildmark och då bara kan nås via pråm eller flyg.

Kina, Miljö, Kultur
2017-17 30-31
"Wangs populära filmer om Kinas miljöproblem försvinner från nätet"
Att uppnå berömmelse var inte svårt för filmmakaren Wang Jiuliang, men det har varit svårare att hålla sig kvar i rampljuset. Hans karriär som dokumentärfilmare följer ett oroväckande mönster: hans filmer om miljöfrågor får stark reaktioner på nätet, men sedan försvinner filmerba snabbt från webben i Kina. Han har producerat en film om miljöförstörelsen i ett stenbrott och har arbetat med att dokumentera Kinas soptippar och dess miljöpåverkan.

Miljö, IT
2017-19 26-28
"Digital teknik räddar världens mest hotade djur"
Om Paul Allen får som han vill så kommer ett 233 000 kvadratkilometer stort afrikanskt territorium att vara fyllt av smarta sensorer och drönare, detta i syfte att göra Afrikas mest avlägsna och djurrikaste platser hyperuppkopplade. Det är det största teknologiska djurskyddsprojektet någonsin: ett styr- och kontrollsystem som parkvakter kan använda för att registrera och agera mot tjuvjägare, från Kenya till Tanzania.
Allens verktyg kallas Domain Awareness System (DAS) som han finansierar genom sitt företag Vulcan, är med stor sannolikhet nyckeln till ett av vår tids viktigaste filantropiska ändamål. DAS ska klara sådant som människor inte kan. Systemet förlitar sig på tre informationskällor: parkvakters radiomottagare, sändare på djur och en rad miljösensorer som kameror med rörelsedetektorer och satelliter.
Paul Allen: "DAS-projektet kombinerar två av mina intressen - teknik och bevarandet av savannelefanten som en av Afrikas mest ikoniska arter".
https://www.bloomberg.com/news/features/2017-05-09/paul-allen-is-using-technology-to-save-the-african-elephant
Paul Allen's High-Tech Quest to Save the World's Most Endangered Animals
The Microsoft co-founder is fighting poachers with the help of sensors, drones, and luxury resorts.

Kanada, Miljö
2017-24-25 20-22
"Nästan alla i en kanadenisk stad är förgiftade av kvicksilver"
Kvicksilverförgiftningen i indianreservatet i Grassy Narrows, nära gränsen till Manitoba, upptäcktes redan i början av 1970-talet och ändå föds det därfortfarande barn med förgiftningssymptom.
der har gått 40 år sedan man upptäckte kvicksilverförgiftning i enliten stad i Kanada men barnen där lider fortfarande av kvicksilvrets effekter. Före detta indianhövdingen säger att han tar 16 piller om dagen och lider av kramper, smärta och depression.
Från 1962 till 1970 dumpade ett pappersbruk drygt sju ton kvicksilver i flodsystemet English-Wabigoon. Fisket därifrån utgjorde den huvudsakliga proteinkällan för invånarna i Grassy Narrows. När fiskeindustrin kollapsade blev många arbetslösa och fixck usel ekonomi. Många barn och tonåringar begår självmord och missbruk av alkohol och narkotika är ett utbrett problem.
Kvicksilver i gravida kvinnor bromsar hjärnans utveckling hos fostret vilket kan leda till utvecklingsstörningar.
Det konstigaste av allt är att de kanadeniska sjukvårdsmyndigheterna aldrig har kunnat bekräfta ett enda fall av kvicksilverförgiftning.

Miljö, Klimat
2017-24-25 23-25
"Nu vill man lösa mysteriet med de arktiska molnen"
Klimatförändringarna har orsakat dramatiska, snabba förändringar i Arktis. Nu har ett forskningsteam skickat dit två flygplan och ett fartyg med avancerad ny teknologi, för att ta en närmare titt på en av orsakerna som de inte har så stor kännedom om nämligen moln.
Svalbard är ett arktiskt örike bestående av sten och is 130 mil från Nordpolen. Den nordligaste staden Longyearbyen har omkring 2150 invånare. De har nästan allt de behöver.
Svalbard är klimatförändringarnas epicentrum . Det går fortare när än någon annanstans. Detta kallas "arktisk förstärkning". Ett fenomen som ingen expert förstår i detalj. "Vi måste vara ödmjuka inför detta".

Kina, Miljö
2017-26 28-29
"Norra Kina har drabbats av den värsta torkan i modern tid"
En enorm region i norra Kina har drabbats av den värsta torkan som någonsin har uppmätts, enligt kinesiska tjänstemän. Detta har resulterat i vissnade grödor, och bönder och herdar börjar bli alltmer desperata efter vatten till sina åkermarker, betesmarker, djur och hushåll.
Det handlar om Tengeröknen i Inre Mongoliet, en autonom region i Kina.
De senaste åren gar kinesiska forskare hänfört de extrema väderförhållandena till klimatförändringar.

Miljö, Kina, Vietnam
2017-29 24-25
"Avtal är en seger för björnarna men ett stort nederlag för björnfarmarna"
I tusentals år har kulturer i södra och östra Asien använt björngalla för att behandla en rad åkommer. I dag har forskning visat att det inte enbart är vidskepelse: Björnar är det enda däggdjuret att producera mängder av en syra som har visat sig hjälpa mot lever- och njursjukdomar, såväl som mot allvarliga ögonproblem. I moderna tid har gjörngallans potentiella medicinska effekter lett till framväxande av så kallade björnfarmer där djuren tappas på sin galla. Björnarna lever under fruktansvärda förhållande. Gallindustrins moståndare har nu vunnit en betydande seger i Vietnam, som är ett av industrins centrum.
I Kina däremot, där traditionell medicin är stark, fortsätter den lagliga och lönsamma gallindustrin.

Etiopien, Miljö
2017-29 26-28
"Klimatförändringar hotar traditionella levnadssätt"
Myndigheter och biståndsorganisationer försöker komma vidare från de omedelbara humanitära insatserna och uppmuntra en övergång till en försörjning som är mindra känslig för torka och andra klimatchocker. I många länder där man livnärt sig som herde är sådana försörningsförhållanden inte längre lönsamma.
I den somaliska regionen i sydöstra Etiopien har under de senaste månaderna 450 000 personer övergivit sin nomadiska livsstil och tagit sig till ett läger för att få bistånd i form av mat. Det finns 5 miljoner människor i Etiopiens somaliska region av dem är cirka 40 % herdar som bedriver djuruppfödning.
Ledare för Etiopiens katastrofarbete heter Mitiku Kassa. Han förklarar att genom att gräva djupa brunnar och hämta vatten från de få floderna kan myndigheterna skapa konstbevattnade jordbruk och små gårdar i områden där man traditionellt har arbetat som herdar. Men fär många är det skrämmande att ändra livsstil.

Miljö, Indonesien
2017-40 18-19
"Pytonormar attackerar indonesier och människan är kanske den skyldige"
I alla människa-möter-pytonorm-historier är ormen nästan alltid den kallblodiga antagonisten. Nätpytonormarna, som är de som var inblandade i de två attackerna i Indonesien i år, tillhör världens längsta och starkaste ormar. De dödar genom att ringla sig runt bytet och kväva det tills hjärtat slutar slå. Sedan sväljer ormen bytet helt.
De otäcka attackerna kan vara ett direkt resulatt av den globala livsmedelskedjans, och konsumenternas, omättliga begär efter billiga produkter, särkilt palmolja.
Nästan hälften av alla produkter som finns i livsmedelsbutikerna frukten från oljepalmsplantan, som råkar växa bäst på platser i världen där nätpytonormarna triva bra. Den största delen av världens palmolja kommer från två länder, Malajsia och Indonesien.

Australien, Miljö
2017-41 20-21
"Behöver planeten mer kol?"
Förespråkare för en enorm kolgruva lovar tusentals jobb, men planerna har utlöst en av de mest angelägna miljöstriderna i Australiens historia.
Planen har mött intensiv opposition i Australien och utomlands med fokus på en fråga som har global betydelse: Med tanke på klimathotet och den krympande globala efterfrågan på kol, behöv världen verkligen ytterligare en jättegruva?
Gruvan skulle mer än fördubbla landets kolproduktion. Premiärminister Malcolm Turnbull stöder projektet och nu behövs det bara finansiering för attsätta igång.

Iran, Kärnvapen
2017-41 22-23
"Europa stöder inte USAs Iran-politik"
Europas ledare varnade i förra veckan för att president Donald Trumps beslut att skrota atomavtalet med Iran kan komma att undergräva fortsatta internationella ansträngningar att begränsa Teherans förmåga att bygga ut sitt kärnprogram. Samtidigt vidtar Europa åtgärder för atthålla liv i avtalet trots USAs tveksamhet.

Miljö, Teknik
2017-43 16-19
"Tillverkaren Monsantos mörklägger forskning och döljer cancerfall"
Interna epost meddelanden som offentliggjorts visar att den amerikanska kemijätten Monsanto manipulerat studier om företagets bekämpningsmedel, Roundup. Experter tror att produkten orsakar cancer och konsekvenserna för företaget kan bli katastrofala, främst därför att företaget dolt riskerna. En grupp människor hävdar att Roundup har orsakat dem och deras familjemedlemmat Non-Hodgkins lymfom, en form av lymfkörtelcancer.
Vissa företag har så dåligt rykte att allmänhetens förväntningar när det gäller deras etik och affärspraxis redan är låga.
Non-Hodgkins lymfom (NHL) är en typ av cancer. Lymfom är en allmän term för cancer som utvecklas i lymfsystemet. Hodgkins sjukdom är en typ av lymfom medan alla övriga kallas Non-Hodgkins lymfom. Eftersom lymfvävnad finns över hela kroppen kan lymfom starta nästan var som helst.

Miljö, klimat
2017-45 6-7
"Världen är långt ifrån att nå klimatmålen"
Det har fått två år sedan världsledare undertecknade ett historiskt klimatavtal i Paris, men världen är fortfarande långtifrån att kunna förhindra en dramatisk global uppvärmning de kommande decennierna. Den senaste klimatkonferensen inleddes nyligen i Bonn i Tyskland, i syfte att hitta sätt att intensifiera klimatansträngningarna. I enlighet med Parisavtalet har varje land lagt fram ett förslag för att minska utsläppen av växthusgaser från idag till 2030. Men inget stort industrilandland är nära att infria sina löften enligt uppgifter från Climate Action Tracker. Inte EU, inte Kanada, inte Japan, och inte heller USA, som med president Donald Trump fortfarande planerar att lämna Parisavtalet senast 2020.
Erik Solheim, chef för FNs miljöprogram säger attdet inte görs tillräckligt för att "rädda hundratals miljoner människor från att gå en eländig framtid till mötes".

Forskning, Klimat, Miljö
2017-45 12-14
"Forskargrupp gör sten av koldioxid"
För att skydda klimatet ska koldioxid i framtiden samlas in och lagras under jord. Men processen innebär risker. I en försöksanläggning på Island bryter forskare ny mark Arton lådor av metall, tillsammans lika stora som tre fartygscontainrar, är placerade på taket på en sopbränningsanläggning nära Zürich. Stora ventiler sugermed ett milt brummande ljud in luften i lådorna. När lådorna monteras bort har något försvunnit: koldioxiden. Anordningen filtrerar ut en stor del av den "klimatdödande" växthusgasen från förbränningsluften.
Det schweizizka företaget Climeworks, som utvecklat koldioxidfångaren säljergasen till en grönsaksbond i närheten.
Men den verkliga potentialen är att hejda klimatändringen.
Experterna har nyligen inlett ett försök på sydvästra Island där man tillsätter vatten till koldioxiden och pumpar ner den 700 m ner i marken. Det bildas kolsyra com förvandlas till karbonater av mineraler som magnesium, kalcium och järn. Karbonaterna förändras inte på "evig" tid.
Basalt är svalnad lava - en vanligsten som finns över hela världen särskilt i havsbottnen. Bara på Island kan mer än 400 gigaton koldioxid slutförvaras i basalt. Detta är 10 gånger så mycket som hela mänsligheten släpper ut på ett år.
det måste finns riklig tillgång till vatten och en tillgänglig värmekälla. Den värmen finns det gott om i Islands varma källor.
"Forscherteam macht Kohlendioxid zu Stein"

Miljö, Klimat
2017-46 25
"Nitton länder lovar att fasa ut kol"
En av de större tillkännagivandena under årets klimatsamtal var att Kanada och Storbritannien bildat en ny global allians med målet att fasa ut användningen av kolkraft till 2030. Men länderna, delstaterna och provinserna som har anslutit sig till alliansen, kallad "Powering Past Coal Alliance", står för mindre än tre procent av världens kolförbrukning.
Och omkring 40 % av världens elektricitet kommer fortfarande från kol och många länder är inte villiga att helt fasa ut bränslet. Flera utvecklingsländer i Asien - bland dem Indien, Vietnam och Bangladesh - vill bygga nya kolkraftverk för att producera elektricitet.

Miljö, Städer
2017-47 31
"Skillnad mellan natt och dag håller på att försvinna"
I de mest befolkade områdena på jorden håller skillnaden mellan natt och dag på att försvinna. Det har skett ett snabbt skifte, med djupgående konsekvenser för människors hälsa och miljö, enligt en studie som publicerats i tidskriften Science Advances.
- Över hela planet förlorar vi mer och mer av natten, säger tidningens redaktör Kip Hodges via telefon, om resultaten av studien.
Mellan 2012 och 2016 växte det artificiellt upplysta området på jordens yta med 2,2 % per år. En stor del av ökningen är koncentrerad till Mellanöstern och Asien. Trenden visar inga tecken på att avta. Konstgjort ljus på natten är en väldigt ny stressfaktor.

Karibien, Miljö, Klimat
2018-04 18-19
"Öborna misstror regeringens planer på återuppbyggnad efter stormen Irma"
Barbudaner fruktar att deras kära livsstil ska gå förlorad. Det har gått flera månader sedan orkanen Irma drog fram över Karibien, men det en gång livfulla samhället på den lilla ön Barbuda kämpar fortfarande med att återuppbygga sitt förlorade paradis.
Innan stormen i september var Barbuda ett nästan bortglömt Eden. Dess 1700 invånare är bokstavligen en familj, ättlingar till de afrikanske slavar som britterna tog hit för flra hundra år sedan.
Irmas vindar förstörde så gott som 100 % av ön. I dess efterdyningar evakuerades ön. Orkanen har rivit upp gamla sår i Antigua och Barbuda, en karibisk nation bestående av mycket olika öar. Detsom nu står på spel är en karibisk livsstil som barbudanerna fruktar kan komma att gå förlorad.

Wikipedia https://sv.wikipedia.org/wiki/Antigua_och_Barbudatvå
Antigua och Barbuda (engelska: Antigua and Barbuda är en östat i Västindien (östra Karibiska havet). Antigua och Barbuda är en del av Små Antillerna som har öarna Guadeloupe i söder, Montserrat i sydväst, Saint Kitts och Nevis i väst och Saint Barthélemy i nordost. Landet består av två huvudöar där Antigua är den största och helt dominerande medan Barbuda är betydligt mindre med bara ett par tusen invånare.
Vid den senaste folkräkningen den 27 maj 2011 utgjorde antalet invånare 84 816.

sidans topp