Hem
Livet i magen
Födseln
På Neonatal
Livet hemma
På Astrid Lindgrens Barnsjukhus
Döden
Livet efter döden
Begravningen
Graven
Leighs Syndrom
Bilder
Familj och kompisar
Dikter
Musik
Länkar
Gästbok

© Linus och Theo 2002

<< Leighs Syndrom

Sjukdom/skada/diagnos

Leighs syndrom är ett allvarligt tillstånd med karakteristiska förändringar i hjärnan, som drabbar små barn. Syndromet beskrevs första gången av Leigh år 1951. Med förbättrade metoder för undersökning av hjärnan med datortomografi och magnetkamera kan diagnosen numera ställas tidigt. Förändringarna drabbar främst centrala hjärnområden och består av symmetriska härdar med celldöd (cellnekros) och karakteristiska förändringar i hjärnans kärnor (basala ganglier) och områden i hjärnstammen. Syndromet utvecklas successivt med tillkomst av allt fler förändringar och det utvecklas håligheter (kaviteter). Förlust av vit substans (myelin) med olika grad av nedsatt funktion är vanligt i synnervens centrum. I ryggmärgen, i storhjärnshalvorna och i lillhjärnan förstörs hjärnvävnad med bildning av små håligheter (spongiösa förändringar). Förekomst Antalet nyinsjuknade (incidensen) är 1-3 per år i Sverige.

Orsak till sjukdomen/skadan

Den bakomliggande orsaken har man inte kunnat fastställa hos alla personer med Leighs syndrom. Många undersökningar talar för att förändringarna orsakas av lokal brist på energi kombinerat med en mjölksyrestegring med sänkt pH, vilket skadar cellerna i de drabbade områdena. Energifelen kan biokemiskt vara av olika slag. Inne i våra celler finns ett antal karakteristiska bildningar (organeller), alla med sina speciella livsviktiga funktioner. En typ av dessa heter mitokondrier. Mitokondrierna står för ett stort antal energiskapande kemiska reaktioner, bl a den så kallade mitokondriella andningskedjan. En bristande funktion i någon av dessa reaktioner, en mitokondriell defekt, har man funnit hos en stor andel personer med Leighs syndrom.

Ärftlighet

Våra arvsanlag finns i cellkärnan och består av en lång DNA-kedja, där vissa områden (gener) bestämmer olika funktioner i kroppen. Förändringar (mutationer) i generna kan ge upphov till ärftliga sjukdomar. År 1963 upptäckte man att det finns DNA (mtDNA), dvs arvsanlag, även i mitokondrierna och år 1988 hade man kartlagt mtDNA i sin helhet. mtDNA bestämmer strukturen på 13 proteiner av de sammanlagt cirka 70 som bygger upp den mitokondriella andningskedjan. Leighs syndrom orsakas antingen av mutationer i mtDNA (uppskattningsvis i 50 procent av fallen) eller av mutationer i cellkärnans DNA. Mitokondrierna kommer endast via ägget, och således ärvs sjukdomen endast från modern om den beror på en mutation i mtDNA. Det förekommer även nymutationer så att endast den drabbade personen själv bär på sjukdomen. När Leighs syndrom orsakas av en mutation i mtDNA kan inte risken för att mamman får ytterligare barn med syndromet beräknas med säkerhet. Risken är dock vanligtvis liten. Vid mitokondriellt nedärvd orsak kan man finna släktingar på moderns sida, som har samma sjukdomsbild eller lindrigare tecken på en mitokondriell sjukdom. När mutationen uppstått i cellkärnans DNA ärvs Leighs syndrom antingen från båda föräldrarna, så kallad autosomalt recessiv nedärvning eller via en X-kromosom från modern, så kallad X-kromosombunden nedärvning. Vid autosomalt recessiv nedärvning är båda föräldrarna friska anlagsbärare. Vid varje graviditet med samma föräldrar föreligger 25 procent risk att det väntade barnet skall få sjukdomen. X-kromosomal nedärvning drabbar vanligen endast pojkar och om modern är anlagsbärare är risken 50 procent att de skall få syndromet. Vid Leighs syndrom förekommer dock även att flickor drabbas vid X-kromosomal nedärvning. Det är vid varje fall av Leighs syndrom viktigt att samla information om släktingar. Fastställande av orsaken till syndromet är av yttersta vikt för att kunna bedöma risken för sjukdom hos släktingar och för kommande barn att drabbas av Leighs syndrom.

Symtom

Den vanligaste och svåraste formen av Leighs syndrom ger sina första symtom redan före 1 års ålder och leder då ofta till döden före 5 års ålder. Det typiska förloppet är att det börjar med matningssvårigheter och muskelsvaghet. Därefter följer olika typer av allvarligare symtom, som föranleder läkarbesök. Exempel är oregelbunden andning eller attacker med andningsuppehåll (apnéer), nedsatt förmåga att flytta blicken eller skelning, hängande ögonlock (ptos), balanssvårigheter, ostadiga rörelser (ataxi) eller spändhet (dystoni, spasticitet). Successivt följer förlust av färdigheter som att sitta, gripa efter föremål och ge kontakt. Barnet får ofta nedsatt syn och blir allt sämre, kan få kramper, ger allt mindre kontakt och dör i andningssvikt. Symtomen kan starta efter en normal tidig utveckling i samband med en allmän påverkan vid en infektion, då barnet förlorar färdigheter som inte kommer tillbaka vid tillfrisknandet från infektionen. Man finner ofta förhöjd mjölksyrehalt i blodet, och ibland är andra organ som hjärta eller lever påverkade. Undersökning av ögonbottnarna visar ofta pigmentförändringar och/eller synnervsförstöring (optikusatrofi). Vid magnetkameraundersökning av hjärnan finner man förändringar i hjärnan, som är allt mer uttalade ju senare i förloppet barnet undersöks. Sjukdomen har ett långsammare förlopp om symtomdebuten kommer senare. Symtomen kan då vara en försenad psykisk utveckling, balanssvårigheter, motoriska svårigheter, psykiska symtom och synnedsättning. Personer med syndromet blir ofta kraftigt allmänpåverkade i samband med infektioner och riskerar då ytterligare neurologiska försämringar.

Diagnostik

Den kliniska bedömningen görs i första hand av neuropediatriker på länssjukhus eller inom barnhabiliteringen. Symtombilden ger misstanke om syndromet. Typiska förändringar i hjärnan, som inte alltid kan urskiljas i tidigt skede, ökar misstanken liksom förhöjda mjölksyrevärden i blod och ryggvätska. Det är viktigt att noggrant utreda de kliniska symtomen neurologiskt, med ögonbottenundersökning och olika funktionstest på nervsystemet samt även undersöka andra organ, som kan vara påverkade vid Leighs syndrom. Hjärnan bör undersökas med datortomografi och/eller magnetkamera, varvid man ofta ser karakteristiska förändringar. En detaljerad familjehistoria avseende symtom som inger misstanke om mitokondriell funktionspåverkan (huvudvärk, muskelsvaghet, nedsatt syn eller hörsel, icke insulinberoende diabetes etc) är viktig för vägledning i diagnostiken. Diagnostiken vilar sedan på följande undersökningar: Urinprov för undersökning av organiska syror och andra ämnen. Blodprov. Molekylärbiologisk undersökning av mitokondriellt DNA med avseende på de mitokondriella mutationer som påvisats vid Leighs syndrom. Undersökningen utförs i första hand i vita blodkroppar eller blodplättar, men även i muskel. Även prov från andra organ kan undersökas. Muskelprov för biokemisk undersökning. Provet undersöks avseende funktionen i de olika delarna av den mitokondriella andningskedjan samt för mätning av ett enzymkomplex som kallas pyruvatdehydrogenas. Muskelprovet utnyttjas även för mer specialiserade biokemiska undersökningar, mutationsundersökningar och mikroskopiska undersökningar. Muskelprov för morfologisk (mikroskopisk) undersökning. Vid provtagningen ovan tar man en bit för undersökning i ljusmikroskop med olika färgningar och för fixering och undersökning i elektronmikroskop. Mikroskopisk undersökning visar i en specialfärgning i muskelfibrerna ibland s k Ragged Red Fibrer (fibrer som får stråk av röd färg med så kallad Gomori trichromfärgning), men vanligtvis ospecifika förändringar som fettinlagring och ökad variation i fiberstorlek. I elektronmikroskopisk undersökning kan man se ansamlingar av förändrade mitokondrier.

Behandling/åtgärder Medicinsk behandling

Det finns ingen botande behandling. Förhöjd mjölksyrenivå, speciellt om den är så hög att den ger en surhet (metabol acidos), behandlas med det mjölksyresänkande medlet dikloracetat. Övrig behandling riktar sig mot den biokemiska orsak man funnit hos personer med syndromet. Man ger höga doser vitaminer eller Q10, som är en del i den mitokondriella andningskedjan. Effekten av behandling har varit begränsad och svår att bedöma. Med de nya metoder för undersökning av hjärnan som kommit kommer man i framtiden att kunna utvärdera behandlingsförsök bättre.

Habiliteringinsatser

Att leva med ett barn med en fortskridande sjukdom ställer stora krav på familjen och det är viktigt att hela familjen erbjuds ett professionellt stöd. Sådant stöd tillhandahålls oftast genom psykolog och/eller kurator inom den lokala barnhabiliteringen. Tillgång till sjukgymnastik, logopedinsatser, arbetsterapeutinsatser och förskolepedagogik skall alltid erbjudas och anpassas till barnets funktionsnedsättning för att ge så god livskvalitet som möjligt. Det är också viktigt att tillgodose familjens behov av avlösning.

(taget ur Socialstyrelsens hemsida om Leighs syndrom)

...