Dessa sidor innehåller sammanfattningar av artiklar om Handel och Ekonomi, som Bertil Tomelius läst i den svenska veckotidskriften Tempus sedan 1996. Tempus ger en bra bakgrund till och ökar förståelsen för världspolitiska händelser. Aktuell artikel.
96-21 s 24-25
"Nu är det dags för äpplet att mogna"
Apple har alltid varit kreativ men haft dåliga affärsmän.
Dessutom tycks omsorgen om personalen gått för långt.
Kanske kan Internet bli en nytändare. Efter en stor förlust
har nu styrelsen äntligen börjat vakna och bytt ut VDn.
96-23 s 8
"Råkurr i Paris"
OECD har haft möte i Paris. I framtiden ska man mer prioritera
att främja friare handel och investeringar än att producera
ändlösa studier åt medlemsländernas regeringar.
Snart blir Polen, Slovakien och Sydkorea nya medlemmar. Då
blir de totalt 30 st.
96-25 s 10
"Santer talar klarspråk"
Om att EU motsätter sig USAs handelsrestriktioner mot nationer
som investerar i länder som Washington ogillar. Det handlar
om USAs handelsembargo mot Kuba. Men också mot Iran och
Libyen.
96-25 s 26-27
"Somliga ser rött när de ser grönt"
Nu handlar det om etiketter. Miljöetiketter. Ekomärken
är potentiella handelshinder. T e x kopiepapper. Stora krav
ställs för att få EUs miljöetikett.
96-27 s 3-5
"Handelskrig hör inte hemma i vår tid"
G 7 ländernas ledare träffades förra veckan i Lyon
i Frankrike.
Är handelskrig en reaktion mot globalisering och frihandel?
Har det kalla kriget ersatts av ett slags ekonomisk kamp på
liv och död mellan världens länder?
Clintons intar en mer patriotisk hållning i år p g
a valet och är inte för fria marknader som skapar inkomstklyftor
i USA (detta är en amerikansk artikel).
96-27 s 4
"Har G7 något existensberättigande?"
G 7 länderna har 12 % av världens befolkning men 47
% av världens totala BNP och49 % av exporten.
Man ägnar sig numera bara åt kortsiktiga problem och
de länder där den snabbaste ekonomisk utvecklingen sker
är inte med"
96-27 s 26-27
"Det bubblar och pyser på läskmarknaden"
Coca Cola har länge samarbetat med Pripps Ringnes (en sammanslagning
av Pripps och Ringnes i fjol), som ägs av den norska livsmedelsgruppen
Orkla, på den skandinaviska marknaden. Nu ska det avbrytas
och Carlsberg blir den nya partnern.
96-31 s 18
"Därför skapar USA jobb"
Jämfört med Europa är USA fenomenalt bra på
att få fram nya jobb. Orsaken? Olika ekonomiska kulturer.
Tre ting krävs för att skapa jobb:
1. tillväxt i ekonomin
2. lönsamt att anställa
3. vilja att arbeta
På alla tre områdena är USA bättre än
Europa
Alla Europas nackdelar samverkar. Det finns inte en enkel orsak
som hög a-kasseersättning t ex. Mest allmänt är
"ett gynnsammare företagsklimat" och rätten
att både lyckas och misslyckas.
96-33 s 16
"Kapitalism är farligt för hälsan"
I gamla USSR föll medellivslängden från 70 till
64 år (men kan man lita på den gamla statistiken?
Arbetslöshet, stress och oordning som nu kommit till de gamla
öststaterna är de dödande.
Så är det inte utan snarare är det den dåliga
miljön, sjukvården och ät och dryckesvanor som
präglade östländerna under 80-talet som ger resultat
nu.
96-34 s 18-19
"De multinationella företagen möts av lokala protester"
I synnerhet olje- och gruvbolag blir allt mer oroliga över
protester mot deras aktiviteter i utvecklingsländer. De riskerar
konsumentbojkotter, minskad arbetsglädje, förlorade
politiska kontakter och t o m sanktioner. De professionella kritikerna
har blivit bättre organiserade.
96-35 s 26-26
"Är kortare arbete en kvinnofälla?"
I Frankrike är arbetstidsförkortning nu den stora idéen
när det gäller att komma till rätta med arbetslösheten.
Feministerna anser att det går ut på att skicka kvinnorna
tillbaka till spisen.
96-35 s 26-27
"Lata bortskämda européer"
En beskrivning i The Economist av alla de europeiska arbetarnas
privilegier (i jämförelse med de amerikanska anställdas).
96-35 s 24-25
"Japanerna gör ett nytt försök på USAs
PC-marknad"
Japan var först med CD-spelare och TV-spel i USA men på
PC-marknaden är det bara Toshiba som förmår konkurrera.
Nu ska en stor inbrytning göras. USAs marknad är nästan
hälften av världens!!
96-38 s 22-23
"Luftstriden har börjat"
Det finns en marknad för superjumbo. Men vem ska bygga dem,
amerikanska Boeing eller det europeiska konglomeratet Airbus?
Blir det en 747X eller en A3XX? Kanske avgörs det inte förrän
1999.
96-38 s 23-24
"Ökat samarbete krävs i försvarsindustrin"
Den starka konkurrensen på världens militärflygmarknad
kräver sammanslagningar mellan europeiska företag precis
som i USA.
I Europa finns t ex både Eurofighter, det franska Rafale
och det svenska Gripen, alla med stora utvecklingskostnader. Kanske
ett "Europaflyg AB"?. Stolthet hindrar men kanske den
måste sväljas inför de budgetminskningar som EMU
kräver?
96-38 s 25-26
"Skogsindustrin står inför förändringar"
Efterfrågan på trä kommer att öka20 ån
1885 till 2010. Samtidigt har skogsindustrin förlorat 10
% av sin avverkningsbara mark p g a protester från miljörörelsen.
Dock ligger andra skogar närmare de snabbast växande
marknadera än de amerikanska och nordeuropeiska. Och de odlade
träden växer snabbare i Chile och Indonesien.
96-39 s 21-22
"Europas mest respekterade företag"
På första plats det schweizisk-svenska ABB. För
tredje året i rad!
På tredje plats Nestlé.
Om man däremot frågar cheferna för Europas ledande
företag vilket företag de respekterade mest oberoende
av nationalitet blev svaret:
1. USAs general Electric, 2. ABB + Microsoft. De japanska företagen
fanns inte med bland de 11 främsta. Annat var det på
1980-talet.
96-39 s 22
"ABB expanderar österut"
Mot Baltikum, mot Östeuropa och mot Ostasien. Stor decentralisering
av ansvar för att spara kostnader.
96-39 s 23-24
"Familjen dominerar allt hos Benettons"
Man vill undvika alla "främmande" på höga
poster. Är kända i hela världen p g a sina medvetet
anstötliga annonskampanjer.
96-40 s 24-25
"Valutafonden (IMF) skapar en ny mjukare profil"
Ingen är så principfast eller obarmhärtig som
IMF särskilt när det gäller länders budgetunderskott.
Men en förändring är på väg. Främsta
orsaken är brister i fd USSr:s övergångsekonomi.
Nya uppgifter har tillkommit.
96-40 s 25
"EUs valutaunion påverkar alla"
G7 länderna har nu fått upp ögonen för EMI,
också USA och Japan.
96-41 s 16
"Ny börs för Europas småföretag"
Små företag i Europa blir inte stora. Kapitalet är
inte riskvilligt tillräckligt. Nu har en ny börs, Easdaq,
i Bryssel startat.
96-41 s 17-18
"USAs entreprenörer känner sig hotade"
Advokater i USA vill ha folkomröstning om en lag som gör
det möjligt att åtala företag för "att
de går dåligt" och aktiekurserna faller. (Ska
ingen kapitalägare längre ta en risk?)
96-41 s 18-20
"Systemskifte följer i globaliseringens spår"
Intervju med den amerikanske ekonomen Lester C Thurow.
På 1800-talet var det det brittiska imperiet som bestämde
spelreglerna för världshandeln, på 1900-talet
var det USA, nu är det ingen! Kapitalet är idag helt
globaliserat. EU är ett viktigt steg på vägen
mot globalisering. Mastrichtfördraget var två steg
framåt. EU kommer på sikt att omfatta också
Östeuropa och Nordafrika.
"De hetaste ekonomiska sektorerna i USA är bioteknik
och Internet" (!!).
"Människan inser inte nödvändigheten av förändringar
förrän hon befinner sig i en kris".
Globalisering kan innebära stora välfärdsminskningar
i västvärlden om inte tillräckliga förändringar
vidtas! Kommer demokratin att klara av framtidens problem?
96-41 s 20-23
"Morgondagens förlorare"
Är västvärldens outbildade, ogifta och arbetslösa
män.
Flickor är duktigare i skolan än pojkar. Kvinnor dominerar
i framtidsyrken, många män i traditionella yrken som
försvinner. Arbetslösa män finner ingen äktenskapspartner.
I USA är det fem kategorier som har störst chans att
få jobb fram till år 2000: lokalvårdare, dataoperatörer,
sjukvårdare, barnskötare och kontorister!
Ej arbetande kvinnor är mammor - ej arbetande män är
en samhällspest!
96-42 s 19-21
"Kriget mellan Coke och Pepsi har hela världen som slagfält"
Utanför USA har Pepsi 17 % av cola-marknaden. Coke har 49%.
"Projekt Blå" ska öka Pepsis andel.
96-43 s 12
"WTO står inför sin hittills största utmaning"
Hittills har USA haft störst nytta av WTO men nu kräver
andra länder att USA ska ändra sin lagstiftning när
det gäller att straffa företag från andra länder
som bedriver handel med Kuba.
96-45 s 23
"Ett nöje att shoppa? Inte i Tyskland!"
De tyska konsumenterna får inom kort uppleva en revolution
ute i varuhus och butiker. Men det blir nog inte de tyska återförsäljarna
som ställer sig på barrikaderna utan snarare den utländska
konkurrensen.
Nu får butikerna hålla öppet till kl 20 vardagar
och kl 16 lördagar. Men fortfarande är affärerna
ofta trista och stökiga och personalen föga serviceinriktad.
Handeln säger att konsumenterna vill ha det så. Men
andra med andra idéer som t ex svenska H&M har visat
att man kan lyckas.
96-45 s24
"Svensk raritet slår rekord"
I Zürich. Sveriges första frimärke, den gröna
treshillingen. Detta frimärke är det enda exemplar som
är gult! Därav efterfrågan.
96-45 s 24-25
"Murdoch, en skurk eller ett offer?"
Mediamodulen Rupert Murdoch och en av hans medarbetare Micheal
Clinger skyller på varandra sedan polisen i Israel stormat
en kontor i Jerusalem med anklagelse mot Murdoch för grovt
skattefusk.
96-46 s 24-27
"Asiens tigrar har välfyllda kassakistor"
5 av världens 10 rikaste bor i Fjärran Östern.
En japan och 4 etniska kineser (2 i Hongkong, en i Taiwan och
en på Filippinerna). De har inte uppfunnit någonting
eller varit pionjärer eller tillverkat någonting. De
har "gjort affärer". Köpt billigt och sålt
dyrt. Mark och fastigheter. De lever tillbakadraget, inga kändisreportage,
och relativt enkelt.
96-47 s 23-24
"Det räcker inte att vara kreativ"
Läkemedelsföretagen måste snabbt få in sina
uppfinningar på marknaden. Tillverkningsprocessen måste
planeras på ett tidigt stadium.
I en nyutkommen bok "The Development Factory" hävdar
Pisano att läkemedelsfabrikanter borde ägna lika mycket
tid åt att utveckla produktionsprocessen som åt grundforskning.
Moderna läkemedel kräver en mycket invecklad produktion.
96-48 s 15-16
"Naturgasen är en brännande internationell fråga"
I juni enades EU-länderna om ett direktiv som avreglerar
elektriciteten. Nu hoppas många på liknande överenskommelser
när det gäller naturgasen. I USA och GB där monopolen
är borta kostar gasen bara hälften för konsumenterna.
(Idag diskuterar man snarare vad en stark ökning av råvarutillgångarna
på energiområdet kan ha för negativa konsekvenser
för priser och konkurrens i Europa. Bara för drygt 10
år sedan var det fortfarande farhågor om att energin
skulle vara otillräcklig!)
96-49 s 20
"Full sysselsättning kräver större åtgärder"
I ILOs årliga rapport konstateras att den höga arbetslösheten
i världen är både politiskt och socialt oacceptabel.
Det anses vara den bristande ekonomiska tillväxten som är
den stora orsaken till den ökade arbetslösheten.
96-49 s 21
"Airbus jagar marknadsandelar"
Airbus, Europa och Boeing, USA konkurrerar om flygplansköparna.
De har 30 resp. 64 % av marknade,.
96-49 s 22-25
"Microsoft är redo att utforska cyberspace"
Den som tycker att världens ledande mjukvaruföretag
har stor makt över våra liv redan nu, vet inte vad
han talar om. Bill Gates och hans medarbetare har nämligen
nya mål i sikte, bl a ditt hem, din bil och din plånbok.
Först nu efter 21 år är företaget Microsoft
på väg att lyfta! Inget annat företag i världen
har ett så stort potentiellt inflytande på människornas
liv.
Konkurrenterna, Netscape, Sun Microsystem och Oracle försöker
på alla sätt komma åt Microsoft som de anser
vara alltför dominerande.
96-50 s 3-6
"Protektionism kännetecknar fortfarande världshandeln"
I måndags i Singapore öppnades WTOs första toppmöte.
Alla deltagande länder påstår sig vara anhängare
av frihandel, men verkligheten går i många fall stick
i stäv mot detta påstående.
4 positiva framsteg:
- GATT-rundan gick längre än tidigare - nu är tullarna
nere på 3,8 %.
- WTO har grundats och har klart större befogenheter än
GATT
- Allt fler länder går med i GATT (från början
92, i dag 126)
- Handeln länder emellan ökar
Negativt är hanteringen av Uruguay-rundans "olösta
frågor": finansiella tjänster, sjöfart, utlänningars
rätt att temporärt erbjuda tjänster samt telekommunikationer.
Här har många länder bromsat. Bara framåt
för telekommunikationer.
Nya utmaningar är:
- fortsatt liberalisering av varor och tjänster. Svårt
med jordbruk, lättare med IT.
- hur ska Kina komma med i WTO?
- ska WTO utvidgas till att gälla också andra frågor
som utlandsinvesteringar, konkurrenspolitik och arbetsvillkor
(t ex förbud mot barnarbete)?
- de regionala handelsavtalens utbredning. 40 frihandelsområden
eller tullunioner har bildats under 1990-talet!
96-50 s 6
"U-länderna räknar med starkare roll i WTO"
75 % av WTOs medlemmar är utvecklingsländer. De anstränger
sig att uppfylla GATT-kraven när det gäller intellektuell
egendom medan de kräver att väst liberaliserar importen
av textilvaror.
96-50 s 22-23
"Sista akten i kriget mellan biljättarna GM och VW"
Den spanske ingenjören Lopez kom till General Motors i Detroit
och utvecklade verksamheten. 1993 lämnade han hastigt GM
och flyttade till Volkswagen i Tyskland.
Han tog mycket material med sig. Den 18 november i år inviger
VW en sofistikerad buss- och bilfabrik i Brasilien. Helt enligt
GM:s idéer. Lopez som har flera åtal över sig
avgår den 29.11 från VWs styrelse, riskerar nu långt
fängelsestraff.
96-50 s 24
"Det är siffrorna som räknas. Inte lögner
rykten och spioner"
VW går bättre än någonsin överallt.
Har 50 % av marknaden i Kina t ex. Tack vare kvalitet och produktutveckling
av nya modeller.
97-06 s 17
"USA förkunnar sitt nya evangelium i Davos"
Bara för några år sedan ansågs (i Europa)
den amerikanska, ekonomiska modellen för "utblommad,
otidsenlig och t o m impotent....Sanningen" fanns i Japan
och Europa. (Är det Clinton som ändrat på detta?)
På toppmötet i Davos kunde emellertid USA rapportera
om snabb ekonomisk tillväxt utan inflation. "Inget moln
vid horisonten". Inte självklart med konjunkturcyklar!!
Europa behöver inte bara en budgetåtstramning utan
också en flexiblare arbetsmarknad och avreglering. Mer konkurrens
helt enkelt.
USAs tillväxt har dock sitt pris. 2 % av dess manliga befolkning
sitter i fängelse.
97-09 s 14-15
"Är Kina en pålitlig partner?"
Diplomater försöker än en gång förhandla
in Kina i WTO. Ett gott råd till dem är att inte ha
för bråttom. Det är statens ständiga inblandning
i allt och de mycket täta reglerna om allt som rör ekonomi
som hindrar Kina att vara med. Trots att länder som t ex
Ryssland och Mongoliet är bland WTO:s 130 medlemsstater.
Ett av Kinas viktigaste skäl för den reglerade ekonomin
är att skydda de statliga företagen som sysselsätter
110 miljoner människor för konkurrens. Tänk vilken
arbetslöshet det skulle bli.
97-11 s 23
"Globalisering". När staten blir företagens
lakej.
Lissabongruppen gör en prognos av världens utveckling.
Konkurrensen har gränser menar den. Sociala rättigheter
och ekonomiska framgångar blir oförenliga menar de.
Arbetslösheten kommer att förbli fortsatt hög.
Statens uppgift blir att skapa goda villkor för de multinationella
företagen. Löner och skatter sänks.
97-12 s 18-20
"En uppskattning av skatterna"
Det finns många sätt att beräkna skatterna. Alla
regeringar gör det på ett sådant sätt att
de kan tala om skattesänkningar utan att det blir verkliga
sådana.
T ex antalet skattesatser, marginalskatt, skatteplikt (basavdrag)
Om man ser till "den sanna bilden" av hur mycket en
medborgare betalar till staten så ligger Sverige i täten
när det gäller inkomster på 200 000 kr resp. 400
000 kr. Vid ännu högre inkomster har faktiskt Belgien
högre skatt.
97-12 s 20-22
"Fritt fram i luften"
Avregleringen av Europas flygmarknad får varken omedelbara
eller omvälvande konsekvenser. Trots att det nu är öppet
för utländska företag att trafikera inhemska rutter.
97-12 s 23-24'
"Det skymmer i den uppgående solens land"
Alliansen mellan japanska byråkrater och affärsmän,
som tidigare gick fram som en ångvält, fungerar inte
lika bra längre.
I början av 90-talet fanns bilden av ett Japan som omöjligt
att hejda på högteknologins område. Idag är
den bilden "helt inaktuell, nästan löjeväckande".
Tvärtom försöker den japanska ekonomin nu kämpa
sig ur den värsta recessionen sedan andra världskriget.
Ett skäl tycks ha varit satsande på analog HDTV via
satellit. Framtidens melodi blir digital teknik där amerikanska
företag är ledande.
Detta felaktiga beslut från politikens och företagens
byråkrater tycks ha kostat dem allt förtroende från
vanliga japaners sida som nu hellre tar utländska företag
som lyckats som förebilder. "Byråkratin segrade
över det sunda förnuftet".
97-12 s 24
"Här kan man verkligen tala om guldbyxor"
Levi Strauss har betalt 25 000 $ för ett par jeans från
1902.
97-12 s 25-26
"Vad gör norrmännen med alla sina pengar?"
Stort budgetöverskott ger placeringsproblem. Låg inflation.
3,5 % arbetslöshet. Alla har det bra och ingen vill låtsas
om det. Oljan räcker i 15 år till, gasen i 100 år.
97-15 s 20
"Myternas marknad"
Det finns myter på den amerikanska finansmarknaden (men
varför inte? Alla vet väl att ekonomi handlar om psykologi
och varför inte religion. Det handlar i varje fall om att
tro. )
T ex myten om att centralbanken bestämmer räntan när
i själva verket marknaden gör det (detta inser vi ju
t o m i Sverige).
Den andra myten är att aktiekurser ständigt stiger.
Då är det mindre farligt att tro på jultomten.
97-17 s 24
"Big Mac Index"
The Economists 10 åriga index bygger på köpkraftsparitet,
dvs att man får lika mycket för en dollar i alla länder.
PPP är den växelkurs som åstadkommer detta.
97-17 s 25-27
"Den inre fienden"
Det kalla krigets spioner har nya jobb hos storföretagen.
Det stora exemplet är hur GMs inköpschef López
gick till VW,
Nu är det ekonomiska hemligheter som alla länder är
intresserade av inte information om människor och vapen.
"Konkurrensstärkande upplysningar".
97-18/19 s 21-23
"Banankriget"
Washingtons angrepp på handelshinder han chockerat de sömniga
ekonomierna i den karibiska övärlden - och det förebådar
en ny period av agg mot stormakten.
1993 försökte sig EU på protektionistiska åtgärder
för att skydda bananodlare i de f d europeiska kolonierna
i Karibien. Konsumenterna skulle helt enkelt tvingas betala mer
för bananerna. Detta förhindrade USA. Nu genom att anmäla
protektionismen till WTO (inte via CIA och Pentagon som för
10-20 år sedan). Därav ilskan från de priviligierade.
Risk finns att bananodlarna övergår till narkotikaproduktion.
Hur som helst så måste de karibiska staterna ställa
om sin ekonomi så att den bygger på mer än att
odla skattesubventionerade bananer.
Detta skulle inte ha hänt på 80-talet. Då satsade
USA hårt. T ex Grenada.
(sedan kalla kriget är slut vill USA inte längre kasta
ut en massa pengar till oansvariga och lata länder bara för
att de var mot USSR. (Nu är bidragen bara 10 % av vad de
var då!). Nu dras privilegierna in och det väcker alltid
bestörtning och ilska hos dem som förlorar dem antingen
det handlar om stater eller individer. Detta händer ju i
stor skala i hela världen och detta borde ju leda till ett
högre välstånd för i-världen som te
x nu inte ska behöva betala samma överpriser för
importerade varor och kanske också mindre i direkt bistånd.
Sverige har här "sett till" att fortsätta
betala privilegier, och i en ännu högre skala än
tidigare genom att i stället flytta hit personerna från
de oansvariga och ineffektiva länderna och betala direkt
pension till de f d medborgarna. Ledningen i vårt land måste
lida av något mycket dåligt kollektivt samvete som
skattebetalarna ska tvingas sota för. Ett stort kollektivt
bötesstraff har ålagts svenskarna. Av vem? Av de som
drabbades under andra världskriget? Men varför måste
vi som inte var födda under kriget betala? Fädernas
missgärningar som drabbar generation efter generation?)
97-24 s 25-27
"Elfenben kan bli handelsvara igen"
Och Sydafrika vill ha den vita noshörningen fri att jaga
igen. Stammar har blivit stora nu och förstör i de områden
där de finns.
Denna förbjöds 1989.
97-25 s 21-22
"Fimpa cigarettreklamen för gott"
Blair vill nu förbjuda tobaksreklamen i England och då
kan ett sådant förbud vara på väg för
hela EU. Mest i hela världen röker man i Polen!!
97-25 s 24
"Calvinismen på frammarsch i Europa"
En studie i massmarknadsföring som skrämmer de europeiska
modehusen.
Calvin Klein, en amerikan som leder en revolution i världens
modehuvudstad.
97-26 s 10-11
"En ny Jeltsin kom till Denver"
För första gången kallades mötet G8, och
Jeltsin höll invigningstalet i Denver. Jeltsin vill bli fullvärdig
medlem i klubben. Särskilt Japan är emot.
97-26 s 11
"G-8 mötet avslutades med miljöbråk"
EU fick inte USA och Japan med sig på förslaget att
sänka utsläppen av koldioxid med 15 %. Men allt annat
var man överens om!!
97-29 s 21-22
"En servicekonomi utan service?"
Vad tycks saknas i USAs servicekonomi? Jo, service!
En svenskättad professor i företagsekonomi, Claes Fornell,
skapade för tre år sedan "Amerikanska registret
för kundtillfredsställelse". Det grundar sig på
intervjuer med 16000 kunder till 200 företag inom 33 branscher
och visar att kundernas tillfredsställelse med företagens
service konstant har minskat under de tre senaste åren.
Särskilt dåligt är det med banker, sjukhus, snabbmatskedjor,
telekommunikationer och varuhus. Sämst är det med flygbolagen.
Varför? Nedskärningar, omstruktureringar och rationaliseringar.
(Är det en ny generation människor som har börjat
arbeta? 70-talisterna?)
97-29 s 22-23
"Servicen sitter långt inne"
Ryssarna börjar långsamt inse att kunderna inte alltid
har fel.
(Välkända saker, under kommunismen lärde sig alla
att se ner på kunden, det fanns inte mycket att köpa
och ingen tjänade ett öre på att tillmötesgå
någon annan människa (nedåt så att säg,
uppåt med mutor och servilitet var lyckades man bättre).
Idag har ryssen sin "värdighet" som hindrar honom
eller henne från att ge kunden service, ingen ser ett samband
mellan försäljning och sin egen lön! Det är
det som är kruxet, precis som inom offentliga sektorn i Sverige.
97-31 s 19-20
"Är Apple moget för komposten?"
Efter år av ständig nedgång behöver Apple
nu en strategi - och en räddare i nöden.
I dag har Apple 4 % marknadsandelar i USA mot 11 % för 2
år sedan. Företaget har avvisat två försök
till uppköp. Dess VD Amelio, fåfäng men ganska
okunnig "doktor" har nu fått gå. Företaget
har köpt tillbaka Steve Jobs, en av Apples grundare, tillsammans
med hans företag NeXT Software. Nu kan Jobs kan bli den VD
som räddar Apple men han vill inte, svårflörtad?
Han blev utkastad av den nuvarande styrelsen en gång.
97-32 s 20-22
"Den infernaliska tvättmaskinen"
Ett växande antal regeringar oroar sig över tvätt
av pengar. Det har de anledning att göra. Den ekonomiska
brottsligheten breder ut sig.
97-33 s 8-10
"Bill Gates kastar ut en livlina till Apple"
Det problemtyngda Apple och det mäktiga Microsoft har enats
om en vapenvila i datorkriget. Det ger Apple-chefen Steve Jobs
en välbehövlig andhämtningspaus i försöket
att rädda sitt skötebarn och det är en stor personlig
triumf för Microsofts chef Bill Gates. Nu måste Apple
använda Explorer och inte Netscape.
Apple måste anta en mycket mer pragmatisk och mindre religiös
filosofi. Idag är det affärer och inte religion som
gäller.
Bill Gates är den store vinnaren men hans gamle vän
Steve Jobs firar också en seger.
97-33 s 11-12
"Bill gör det som är bra för Bill"
Microsofts räddning av Apple är allt annat än ett
utfall av barmhärtighet. Med ett kraftigt försvagat
Apple slipper Microsoft lättare undan anklagelserna om monopolställning.
Alltså i jämförelse med om Apple försvinner
helt och hållet. Och Bill Gates kan fortsätta sitt
imperiebygge. 150 miljoner som det kostar är litet för
ett företag med 9100 miljoner US$ i kontanter. Billl Gates
själv är idag värd 140 miljarder US$.
97-34 s 25-27
"Nokia -made in Finland, säljs överallt"
97-39 s 22-23
"Nej till korruption"
När Världsbanken och Internationella Valutafonden träffas
i veckan för sitt årliga möte är korruptionen
inom statlig förvaltning och privat näringsliv ett av
diskussionsämnena. Bevisligen korrumperade regimer får
allt svårare att låna pengar av de internationella
institutionerna.
"Låt oss inte skräda orden: vi måste ta
itu med cancersvulsten korruption"
Även OECD arbetar med frågan.
"Missbruk av offentlig tjänst för egen vinnings
skull" = korruption.
Allt pekar på att korruption är skadlig, alltid. Ekonomisk
liberalisering minskar möjligheterna till korruption (t ex
att ta bort offentliga monopol!)
97-39 s 23
"Det fryser till i Schweiz"
Bankkonton tillhörande familjen Bhutto har stängts på
begäran av den pakistanska regeringen. Nästan en halv
miljard kronor tillhörande de f d premiärministern!
97-39 s 28
"Amerikanska tobaksbolag erövrar ryska marknaden"
Det finns stabila och lukrativa marknader i Östeuropa och
Ryssland - i motsats till alla antirökkampanjer och juridiska
processer som de amerikanska företagen utsätts för
i sitt hemland. Många röker - men andelen kvinnor som
röker är större i Sverige än i Ryssland! WHO
är oroad. Det kommer att ta lång tid innan ryssarna
förstår hur skadlig rökning är.
97-41 s 124-26
"Flyget i Europa"
Avregleringen tvingar fram drastiska åtgärder. Europas
stora flygbolag kan kanske strunta i sina små och billigare
konkurrenter ännu någon tid, men inte så länge,
därför att inom en inte alltför avlägsen framtid
kommer flygmarknaden att se helt annorlunda ut.
Många små nykomlingar i luften konkurrerar liksom
höghastighetstågen om de stora flygbolagens passagerare.
De måste minska sina kostnader och ge upp en del rutter.
97-43 s 22
"EU och Kina enas om villkor för Kinas WTO-medlemskap"
Men marknaderna måste öppnas mer och många olagliga
tariffer sänkas först.
97-44 s 3-4
"Darwinistiska metoder invaderar Europa"
Europas storföretag förbereder sig nu för konkurrensen
på de öppna marknaderna genom att slå sig samman
och köpa upp varandra. Bakgrunden är rädslan för
att hamna utanför EMU. 40-talisterna har börjat spara
till sin pension genom att köpa aktier. Detta ställer
krav på de europeiska företagen som liknar kraven på
de amerikanska. Gamla europeiska värderingar går i
graven. Frankrike är annorlunda. Kritikerna pratar om "Franco-franska"
sätt att lösa problemen.
97-45 s 24-26
"Duellen på Internet"
Microsoft beskylls för att missbruka monopolet. den amerikanska
justitieministern Janet Reno vill sätta stopp för Bill
Gates och Microsofts planer på att dominera Internet.
Microsoft som omsätter 87 miljarder $ varav 26 är vinst.
13 miljarder går till skatt.
97-46 s 19-21
"GATT, 50 år i liberaliseringens tjänst"
Den 30.10 1947 undertecknades GATT-avtalet i Genève och
den 1 januari 1948 trädde det i kraft provisoriskt. Tullsänkningar
har skett från i genomsnitt 40 % till 4 % vid "Uruguay-rundan"
1986-93. Detta har bidragit till en dynamisk demokratisk utveckling.
1995 integrerades GATT i det nybildade WTO.
97-46 s 26-27
"En cigarr är inte bara en cigarr"
Kubanerna klagar på att det nu i USA tillverkas en cigarr
med namnet Cohiba, Castros favoritcigarr, och den kan bara tillverkas
av kubansk tobak.
97-48 s 21
Många länder är nu beredda att underteckna ett
avtal om att införa antikorruptionslagar. I många länder
är det nämligen inte förbjudet att erbjuda mutor
för att få ett handelsavtal. I USA är mutor förbjudna
och det är det amerikanska näringslivet och regeringen
som driver på.
97-49 s 17-18
"Det är viktigt att bevaka spekulanterna"
Intervju med världsbankens chef James Wolfensohn angående
den senaste tidens turbulens på valutamarknaderna, aktiespekulanternas
korta minne och politikerna oduglighet.
98-1/2 s 36
"Vi vet ingenting om framtiden"
Det förflutna erbjuder föga vägledning. Ingen kunde
förutsäga problemen i japan och Sydostasien. Många
vantolkar de ekonomiska signalerna.
98-03 s 22-23
"Det stora telefonkriget har startat"
Världens största telekommunikationsmarknad (dvs EUs)
har öppnats för fri konkurrens och små och stora
bolag från hela världen tävlar om att ta en så
stor bit av kakan som möjligt. Ingenting är heligt.
Nya allianser kommer att bildas för att möta konkurrensen.
Amerikanerna invaderar med stor styrka. De har bäst erfarenhet
av en avreglerad marknad.
De statliga monopolen kommer inte att ge sig utan strid.
På sikt kommer konsumenterna av telefoni att gynnas med
50 %-iga avgiftssänkningar!
98-04 s 24-25
"Netscape föll på eget grepp"
Visst är det tungt att konkurrera med Microsoft, men det
är inte huvudorsaken till den forna Internetkungens problem.
Netscape skänkte bort Navigator i åratak. Först
när de hade 90 % av marknaden började de ta betalt.
Trots att Microsoft började med sin Explorer gratis i augusti
1996.
Nu försöker Netscape konkurrera på Intranät-marknaden
men här är också Windows NT före.
98-06 s 14
"Asienkrisen påverkar inte Centraleuropa och Latinamerika"
Inte Polen, Ungern eller Mexiko får problem. Det får
däremot Rysslan (värst), Ukraina och Brasilien.
98-08 s 25-26
"Tvättade pengar är ett globalt problem"
Penningtvätt var förr någonting som i begränsad
omfattning utfördes i Schweiz och Karibien.
500 miljoner dollar per dag lär passera igenom Londons finansinstitutioner
varje dag! Narkotika är den största källan till
smutsiga pengar.
98-10 s 9-10
"Hennes & Mauritz visar att ensam är stark"
Mannen som leder världens mest framgångsrika kedja
i klädbranschen tror att dessa framgång beror på
att den går hem hos MTV-generationen. I själva verket
är det skickligt bedriven gammaldags detaljhandel som är
huvudorsaken till framgångarna.
VD är Stefan Persson, familjen kontrollerar 70 % av rösterna.
80 % av försäljningen ligger utanför Sverige. Låga
priser, hygglig kvalitet och ett stort urval; det är det
som lockar konsumenterna.
98-11 s 23-26
"Microsoft mot världen"
Bill Gates säger ayy han vill göra datorer bättre
och lättare att använda. Men den amerikanska staten
hävdar att hans taktik är orättvis och hotar att
ingripa mot Microsofts sätt att göra affärer. Bill
Gates slåss för sin sak och för kapitalismen.
Världens näst högst värderade företag,
200 miljarder dollar (varav Bill har 45).
Det stora initiativet idag är: enkelhet! Datorn ska bli en
god lyssnare och en uppmärksam betraktare.
98-13 s 26-27
"Vem bryr sig om lyx?"
De nya billighetsflygen blir allt billigaer och de stora nationella
flygbolagen känner sig hotade.
easyJet, London-Amsterdam kostar 400 kr. Störst är irländsskaq
Ryanair. Avregleringen har börjat visa konsumenterna vad
konkurrens kan innebära.
98-16 s 26-27
"Börshandelns dagssländor konkurrerar med proffsen"
Dagshandlare är den senaste titeln inom värdepappersbranschen
i USA. Det är männoskor som lämnat sina vanliga
jobb och hyr en plats i någon högteknologisk sal, där
de med datorns hjälp kan köpa och sälja värdepapper.
De är ute efter snabba pengar och gör inga långsiktiga
köp. I framtiden kommer kanske intelligenta robotar att köpa
och sälja. (Eftersom dessa måste bli mycket mer rationella
än människor så kommer marknaden i framtiden att
fluturera mindre och möjligheten till stora pengar att försvinna.
Därmed sjunker också intresset för att spekulera
i aktier).
98-17 s 13-14
"Big Mac Index 1998"
När yenen sjunker och det brittiska pundet skjuter i höjden
tvingas ekonomerna att revidera sina valutaprognoser. För
att hjälpa dem att hugga tänderna i ämnen har tidiningen
The Economist än en gång uppdaterat sitt Big Mac index
som försöker åskådliggöra teorin bakom
valutakurserna på ett mera lättsmält sätt.
Big Mac PPP (köpkraftsparitet) är den växelkurs
som gör att en hamburgare kostar lika mycket i USA som i
alla andra länder. I USA kostar den 2,56 $. I Sverige kostar
den 24 Skr. Detta motsvarar 3,00 $. Dvs den svenska kronan är
övervärderad, Mest övervärderad är Schweizerfranken
(+51 %).
Sverige, Danmark och GBs valutor är övervärderade
(beror det på att de inte ska gå med i EMU).
98-21 s 15-16
"G 8 fokuserade på kapprustningen"
G8 mötet i Birmingham i maj/98. Nu är också Ryssland
med. Mycket handlade om atomsprängningarna i Indien och hotet
om samma i Pakistan.
98-21 s 23-26
"det är kvinnans värld och ekonomi"
Arbetena förändras från tung tillverkningsindustri
till IT, sjukvård och finanstjänster, branscher där
man inte frågar efter kön och där kvinnor hittat
nya karriärmöjligheter. Mellan 1991 och 1995 förlorade
männen jobben och mängden jobb för kvinnor ökade.
Inom högteknologin spelar hjärnkraft större vikt
än relationer och pondus. Kön spelar ingen roll på
Internet.
98-31 s 13-15
"Överproduktionen pressar ner priserna"
Oljepriserna har inte varit så låga sedan 1973. Länderna
kring persiska viken måste minska sitt beroende av oljan
för exportinkomster och i stället diversifiera sina
ekonomier.
Ett fat kostar nu drygt 25 % av priset strax före Kuwaitkriget
1991. Fallande bensinpriser - i USA bara drygt 2 kr litern! "Fantastiskt
för de amerikanska konsumenterna"! (men för oss
i Sverige då? Nej här lägger SDR sin illaluktande
våta filt över allt - Sveriges Demokratiska Republik).
Den främsta orsaken till de låga priserna är att
FN-chefen Kofi Annan nu flerdubblat den tillåtna inkomsten
av oljeexport för Irak. En annan är att OPEC inte alls
på samma sätt har monopol på oljeförsäljning
som förr.
Det ger en positiv effekt på den amerikanske ekonomin och
hjälper till att behålla högkonjunkturen. Samtidigt
som det påverkar negativt eller mycket negativt de länder
som är beroende av oljeexport.
98-31 s 15-16
"Är USAs ekonomi för kall, för het eller precis
lagom?"
Den amerikanks riksbankens, Federal reserve, chef Alan Greenspan
menade i sitt "halvårstal" att den stora efterfrågan
av anställda, som gör att andelen som arbetar ständigt
ökar, innebär en risk för inflationsdrivande lönekrav.
Därför måste efterfrågan minska. På
naturlig väg eller genom att höja räntan. Problem
är också att handelsunderskottet ökat sedan Asienexporten
minskat. Det är särskilt jorbruksexporten som minskat.
Detta är ena sidan, dvs att det finns en risk för en
för "het" ekonomi. Men det finns också tendenser
i motsatt riktning; krisen i Asien, GM-strejken osv.
98-32 s 3
"Miljön och storföretagen"
Intervju med Percy Barnevik, styrelseordförande i Investor.
Han ser en förändring i attityd till miljöfrågor
i många stora företag. Han ser inte att mycket gjorts
på regeringsnivå sedan Rio de Janeiro 1992 och han
förfäras av hur illa ställt det är i forna
USSR, ett system som förmodades arbeta för folket.
98-38 20-22
"Har den globala kapitalismen gått i graven?"
Efter det kalla kriget erbjöd den globala kapitalismen en
övertygande vision om globalt välstånd. Men den
har destabiliserat de fattiga ländernas ekonomier. Investerare,
aktieägare i västvärlden förlorar pengar och
därmed kan deras konsumtionsbenägenhet minska.
Vad som har hänt är att många länder har
anammat några av kapitalismens grundläggande principer
men inte de grundläggande värderingar som är en
förutsättning för att systemet fungerar. Då
blir det en krock! Koruptionen sätter käppar i hjulet.
Den globala kapitalismen blev en farlig hybrid. Så länge
optimism och självbedrägeri rådde flödade
kapitalet.
(En stor del av världens befolkning måste börja
lära sig att välståd bygger på eget arbete.
Alltför många vill leva på lån från
andra länder som de vill ska fungera som bidrag. Det är
detta som är det svåra att lära länder som
pumpats fulla med kapital och varor från USA resp. USSR
under det kalla krigets dagar. Det kan ta generationer innan den
läxan är lärd! Och det krävs säkert också
mycket svält och tårar innan den nödvändiga
svetten kommer!)
98-41 25-27
"Den globala ekonomin klarar sig (kanske)"
Numera sprids information om börsras, betalningsproblem,
hyperinflation och andra ekonomiska sjukdomstecken på några
ögonblick mellan världens alla hörn. Men förmågan
att göra en realistisk bedömning av smittorisker och
konsekvenser har inte förbättrats i samma takt. Dett
har lett till att t ex vissa länder i Latinamerika har blivit
orättvist drabbade av krisen i Asien och Ryssland.
(det skulle betyda att förändringar i ekonomin kommer
snabbare, konsumenternas preferenser ändras oftare, produktcyklerna
kortas, alla småinvesterare reagerar snabbare på "okommenterad"
information etc etc)
98-41 26
"Japan erbjuder räddningspaket"
Ett stimulanspaket värt 30 miljarder dollar ska hjälpa
ekonomierna i Sydostasien. japan ska köpa statliga värdepapper
och bevilja lån.
98-49 s 25-26
"Inge vill ha de smarta korten"
Det kontantlösa samhället är inte så nära
förestående som många trodde. Varken konsumenter
eller butiker är nämligen intresserade och de försök
som har gjorts har inte fallit särskilt väl ut.
(Artikel i The Economist - alltid lika kritiska till allt nytt.
Tänk som tidningen förtalade EG, EU och EMU. Nu har
de ändrat sig!)
98-51/52 s 15-16
"Staten spionerar på direktörerna"
I Frankrike förkortas arbetstiden nästa år från
39 till 35 timmar. Inte ens chefen får chans att överanstränga
sig! Arbetsinspektörer räknar bilar på parkeringsplatsen.
Anställda smugglar ut datorer och minitelefoner för
att kunna slutföra jobbet hemma. Det är en irriterande
och kännbar broms för företagen.
98-51/52 s 18
"Storm men inga bubblor i den schweiziska champagnen"
I den lilla byn Champagne produceras också Champagne. Men
är detta tillåtet?
99-02 s 21-23
"Marknaderna är omoraliska"
Intervju med George Soros om sin roll som spekulant, om globaliseringens
faror och om nya regler för världsekonomin.
Han betonar skillnaden mellan "rollen som konkurrent"
på marknaden och "rollen som mänskligt väsen
och medborgare". Den första följer spelregelerna
på marknaden medan den andra reflekterar över reglerna
och systemets villkor. (Detta är väl samma sak som Gesellschaft
och Gemeinschaft). Det allmännas bästa mot personliga
intressen och egoism. 99-02 s 24-25
"Bättre fly än förlora ansiktet"
Arbetslösheten i Japan slår rekord och allt fler japaner
skaffar sig skulder som de aldrig förmår betala tillbaka.
Den enda lösningen för många är att fly från
skulderna och gå under jorden.
Många måste låna från institut utanför
bankerna till hög ränta. När de inte kan betala
flyttar de under nätterna och tar sig fram på tillfälliga
jobb utan att vara mantalskrivna.
99-02 s 26-27
"Dollar regnar från himlen"
De är brunbrända, gråhåriga och så
rika att de kan spendera en miljon dollar per kväll om de
har lust. Det är de s k businessänglarna som har gjort
det ekonomiska undret i Silicon Valley möjligt.
Det är en grupp mäktiga finansiärer, proffs på
högteknologi. Informationsteknikens segertåg över
världen har fyllt deras bankkonton och aktieportföljer.
Mer än 30 % avkastning på satsat kapital förra
året.
99-04 s 19-22
"Det globala kriget mot mutor och korruption"
Världens politiker och industrier har förklarat korruptionen
krig men det är långt ifrån självklart att
de rättfärdiga segrar. Det finns tre skäl att hysa
hopp: de som tar mutor har ofta också en fot i den legitima
världen (som t ex IOK-ledamöterna), korruption ger ineffektivitet
och allmänheten protesterar alltmer.
På 70-talet skilde man mellan goda och dåliga mutor,
västvärlden ansåg att mutor var normalt i andra
kulturer (verkligen trevligt att åtminstone vissa i väst
nu vågar hävda att det västerländska hederliga,
systemet är bäst. Vi måste sluta skämmas.
Det är väl så att det "kalla kriget"
dvs kommunismens terror och dess nedpressning av allt privat var
en mycket god grund för korruption. Ju större offentlig
sektor ju mer mygel och korruption. Och ju större möjlighet
för parasiter att berika sig och ha ett bekvämt liv.
Det tror i varje fall jag.)
99-05 s 15-16
"Männen bakom Volvo-Ford affären"
Jac Nasser och Leif Johansson är två mycket olika personer,
men de delar kunskapen om bilar, finansiering och marknadsföring,
en kombination som på sikt kanske räddar Volvo från
att gå under. De är båda ett nytt slags ledare
i bilindustrin. Deras kunskap ger dem modet att ifrågasätta
invanda mönster och traditionella lösningar. Leif Johansson
vågar t o m sälja ut Sveriges nationalsymbol nummer
1 (själv är jag helt indifferent).
99-07 s 25-26
"Europas företag lockar uppköpare"
De europeiska företagskonglomeraten är i behov av omstrukturering.
Specialiserade företag med cirka 40 miljarder i amerikanskt
och brittiskt kapital väntar på att hjälpa till
med detta - med snabba egna vinster för ögonen men ändå
med visst ansvarstagande.
Kapitalstarka amerikanska företag har som affärsidé
att göra "förädlande" uppköp av
företag i Europa. De rationaliseras och säljes enare
med god vinst. Den gemensamma valutan underlättar detta.
Och den stora kapitalmängden i USA.
99-09 s 23
"Måste de betala tillbaka?"
Att fler i västblir medvetna om att skuldbördan hämmar
utvecklingen i många av tredje världens fattiga länder.
Många celebriteter har engagerat sig i något som kallas
2000-jubiléet. De menar att de fattiga länderna ska
ha pengarna till att investera i skolor och hälsovård
och inte i räntor. Men vilken garanti har man för att
pengarna inte i stället hamnar hos korrupta ledare? Det finns
ju många exempel i Afrika på att just detta är
fallet.
99-10 21- 22
"Avveckla kärnkraften lättare sagt än gjort"
I stället för att stänga av alternativt bygga nya
kärnkraftverk försöker man använda de gamla
så länge som möjligt. Dvs de "gröna"
kampanjerna mot kärnkraft kan få till följd att
mindre säkre kraftverk används allt längre tid.
För kärnkraftverk talar också de västeuropeiska
länderna svårighet att minska koldioxidutsläppen.
Energi från just kärnkraftverk ger ju de minsta utsläppen.
99-10 23-24
"Den nya 'folkan' motsvarar inye förväntningarna"
'Folka'-febern har gått över - åtminstone i Tyskland.
Den stora försäljningssuccén uteblev. Kunderna
tycker att bilen blev alldeles för dyr. I USA däremot
förknippas bilen med 1960-70 talen, med kärlek och fred,
Woodstock och flower-power. "Förlorade du din själ
på åttiotalet? Nu kan du köpa den tillbaka!"
Mycket kult men föga bekväm. Det går bättre
i USA än i Europa.
99-13 s 16-19
"Börsen är ett enda stort kasino"
En exempellös börsboom driver upp de amerikanska aktiekurserna
till hittills oanade höjder - och en väldigt stor del
av allmänheten deltar i spelet. Euforin har fjärmat
sig från verkligheten och risken för bakslag växer
varje dag.
Dow Jones Index har passerat 10000 punkter, ett historiskt ögonblick.
Uppgången på börsen har nu varat i 17 år.
Maktstrukturen i politik och ekonomi i USA har förändrats
dramatiskt de senaste åren: Aktieägarna är fler
än någonsin och har större makt. På 15 år
har aktierna värde ökat med 10 000 miljarder dollar,
gett 34 miljoner nya jobb och 11 miljoner nya företag. Har
en ny tidsålder startat? (den efter kommunistiska? Kapitalismens
gyllene tidsålder?). Det som främjar börsen främjar
materiellt välstånd. Microsoft värderas till 435
miljarder dollar, Bill Gates själv till 90! Det mesta bygger
på konsumenternas köplust.
(en sådan här artikel i der Spiegel måste väl påverka börskurserna negativt- och det kanske är en fördel på sikt - eller handlar det bara om tysk avundsjuka över att man i Tyskland snarare har en motsatt utveckling?)
99-14 s 14-15
"OPEC-länderna försöker begränsa oljeproduktionen"
De oljeproducerande länderna har kommit överens om att
begränsa produktionen. Det var lätt. Det blir svårare
att hålla överenskommelsen. Det finns gott om olja
i världen. Alltför gott om, trots att många för
decennier sedan hotade med att oljan snart skulle ta slut. Det
finns så mycket att priset blir lågt. Då måste
man ta till monopol och karteller. Men det är ju klart att
det enskilda landet bara tycker att denna kartellen är bra
därför att den hindrar konkurrenterna att sälja
så mycket som de vill. Själv vill naturligtvis det
enskilda landet försöka fuska och sälja mer. Och
fusket lär vara ganska enkelt. Och det är ju bra för
alla oss som är konsumenter av olja.
Det som snabbast skulle sänka priset är ju om Irak får
sälja vad det landet vill. Irak är näst största
oljeproducerande landet, efter Saudiarabien.
99-15 s 24-25
"Big Mac Index"
Heta tips om valutornas växelkurser.
Tanken är att om en Big Mac kostar mer än genomsnittet
i världen så är den valutan övervärderad,
kostar den mindre så är valutan undervärderad.
I USA kostar den $ 2,43. Det motsvarar 20,21 Skr (enligt valutakurs
8,32 kr/$). Men den är dyrare i Sverige: 24, 00. Alltså
går det egentligen 9,88 kr/$. Den svenska valutan är
övervärderad.
Storbritannien och Sverige har valutor som är mer övervärderade
än t ex EMU-länderna.
99-18/19 s 12-13
"I handeln över Atlanten råder varken krig eller
fred"
Amerikaner och européer strider om villkoren för handel
med kött, flygplan och bananer. Parterna använder sig
ofta av ojusta vapen.
Som när EU förbjöd import av hormonbehandlat kött.
Till den 1.1 ska EUs forskare ha bevis för att sådant
kött är skadligt. EU slår också mot den
amerikanska flygplanstillverkaren Boeing genom att förbjuda
en bullernivå som bara drabbar Boeing.
99-18/19 s 22-23
"Oron för finansiell farsot har dämpats"
Världsbankens och IMFs experter kan andas ut. Asienkrisen
är under kontroll och den utvecklades aldrig till den finansiella
farsot som många befarade. Frågan är om det inte
är farligt att slå sig till ro och strunta i de reformer
som tidigare ansågs nödvändiga. IMF kan nu hindra
ekonomisk oro genom att erbjuda en stor kredit till ett land inför
en befarad kris under förutsättning att landet kommer
att föra en sund ekonomisk politik.
Världens länder offentliggör nu mer om sin ekonomiska
situation än tidigare.
99-18/19 s 24-25
"Världsekonomin går upp
eller ned, inget
vet säkert"
Goda nyheter: den ekonomiska krisen är över. "Reflationen"
råder, dvs att låga räntenivåer hindrar
defaltion. Problemet är bara att nyheten ska tas med en nypa
salt.
99-20 s 22-24
"Tigrarna är på språng"
Börskurserna stiger kraftigt och det verkar som om Asiens
krisekonomier har nått botten och är på väg
uppåt igen. Sydostasiens länder fattar nytt mod. Men
signalerna om en comeback är förrädiska: de strukturella
underskotten finns kvar och de sociala konflikterna växer.
Men i Söul är läget på börsen detsamma
som före krisen. Man tror sig ha övervunnit den. Sedan
årsskiftet har börskurserna stigit med 30 %. Samma
sak i Hongkong och Indonesien.
99-25 s 16
"G7s skuldlindringsprogram är "smärtsamt"
otillräckligt"
(En partsinlaga mot det förslag som godkändes på
G7 ländernas möte i Köln. Det är utvecklingsbyrån
"Oxfam" som menar att gäldenärerna skulle
fått mycket mer pengar)
99-25 s 23
"Kortet som öppnar alla dörrar"
Det finns en inträdesbiljett till ett paradis där man
får alla sina önskningar uppfyllda. Inträdesbiljetten
är svart och dyr och delas ut av American Express. Kortet
heter Centurion och för innehavarna gör Ames "det
omöjliga möjligt, ibland med okonventionella medel".
Man måste tjäna minst 2 miljoner om året för
att få del av alla dessa tjänster.
99-28 s 9
"Mexiko varnar för "amerikanskt hot" mot oljemarknaden
USA hotar med att sätta upp tullar mot oljeförsäljning
från Mexiko, Venezuela, Saudiarabien och Irak eftersom dessa
länder säljer olja till pris under det man kommit överens
om.
99-28 s 23-24
"Vatikanen tar Mammon till hjälp"
Påven Johannes Paulus II kritiserar det kapitalistiska samhällets
överdrivna konsumtion, men samtidigt håvar Vatikanen
in miljoner med hjälp av modern marknadsföring. Vatikanens
"museibutiker" intill Sixtinska kapellet säljer
massor av skräp till aningslösa turister i Rom. Men
det finns också en långtgående symbios mellan
kyrka och kapitalism. Storföretag sponsrar allting som påven
tar sig före.
99-29 s 21-22
"Guldet håller på att förlora sin glans"
Runt om i världen ifrågasätter regeringar klokheten
i att hålla stora lager av guldtackor. Försäljningen
pressar ner guldkursen. Sydafrika, som är världens största
guldproducent, känner sig hotad. 80000 arbetstillfällen
kan gå förlorade (man får väl inte vara
så konspirativ att man ser ett samband mellan den nya regimens
övermodiga försämrade behandling av vita i Sydafrika
och det minskade intresset för guld, som är Sydafrikas
viktigaste exportvara?)
99-34 s 22
"Greenpeace skärper granskningen"
Multinationella företag som misstänks fuska med sina
miljösatsningar sätts under luppen. Vill överbrygga
"klyftan mellan retorik och verklighet". Särskilt
vänder sig Greenpeace mot genetiskt modifierade födoämnen.
De har stabila inkomster ca 1 miljard kronor om året kommer
in i bidragspengar! (Greenpeace ses av många människor
som är oroliga för nya saker och upptäckter - och
som på sikt är de enda som kan garantera ett välstånd
på jorden - som en sorts räddare. Utvecklingsbromsarnas
organisation. Naturligtvis uttrycks detta i termer av "miljö")
99-34 s 22
"Linux utmanar Bill"
Red Hat, som bl a säljer Linus Thorvalds operativsystem Linux,
värderas av börsen till 5 miljarder dollar, trots att
omsättningen är 11 miljoner! Ett hot mot datajätten
Microsoft!
(Detta är mycket tveksamt. Gates har varit på efterkälken
tidigare som med Internet t ex. Idag är det Netscape som
måste byta namn)
99-34 s 23
"Forna DDR vill rädda sina slott"
Östtyska familjer och entreprenörer rustar upp gamla
herrgårdar och slott som konfiskerades av de östtyska
staten.
99-35 s 24
"Italien sörjer sin vespa"
Den italienska vespan, en symbol för italienarnas lättsamma
livsstil, flyttar till USA.
Den kom för 50 år sedan. Nu är familjerna Piaggio
och Agnelli i färd med att överlämna det toskanska
företaget till amerikanska intressen.
99-40 s 19-20
"Världsekonomin verkar stark men många faror hotar"
När den globala ekonomiklubben samlades för sitt årliga
möte i Washington hörde man tydligt hur medlemmarna
drog en suck av lättnad, men frågan är om de inte
blåste faran över i förtid. Vad är det som
händer med dollarn egentligen? Det amerikanska handelsunderskottet
växer. Detta har kompenserats med att andra länder investerar
i USA. Men nu när finansmarknaderna går bra i Europa
och Japan finns risken att pengarna satsas där i stället.
Vad som också händer är att man på flera
håll i världen försöker komma fram till och
överens om spelreglerna för det nya globala finanssystemet.
99-42 s 16-17
"Svårt att hitta balansen mellan handel och miljöskydd"
Världshandelorganisationen (WTO) försöker blidka
kritiska miljögrupper, som beskyller organisationen för
att inte värna tillräckligt om miljön. Mycket av
förmenta miljöskäl genomskådas snabbt som
protektionistiska svepskäl för att hindra import och
konkurrens. (Mycket miljöskäl är lögnskäl!)
99-43 s 19
"Handelspolitik och politik i handeln"
Nu samlas globaliseringens motståndare i USA. 50000 frihandelsmotståndare
förväntas protestera i Seattle där WTO ska ha toppmöte
den 30.11.
För- eller mot frihandel går inom de två partierna.
Mest frihandelspositiva är de s k ny-demokraterna kring Clinton
och Al Gore. En mindre del av republikanerna är mot öppnande
av nya marknader.
99-43 s 20
"Kinas WTO-medlemskap på tapeten igen"
Nu är förhållandet mellan USA och Kina bättre
igen. Administrationen uttalar sig positivt för Kinas medlemskap.
En annan fråga är hur kongressen med republikansk majoritet
ställer sig?
99-46 s 23-25
"Ett noll till staten i matchen mot Bill Gates"
En domare i USA slår fast att Microsoft, Bill Gates imperium"
är en monopolistisk jätte vars taktik skadar konkurrensen
och konsumenterna. Vad händer nu? (Denna otroligt snabba
utveckling vad gäller datoranvändning och Internet har
man svårt att ta som exempel på att konsumenterna
skadats. Eller hade datorerna och programmen varit enklare utan
Microsoft? Det måste vara svårt att bevisa det? Snarare
har väl Bill Gates verksamhet varit gynnsam för vanligt
folk!)
99-47 s 3-6
"Starka krafter angriper den fria handeln"
Stopp et tag! Vad är det för oljud? Det påminner
om ropen som skallade 1968. Och det finns faktiskt en viss likhet
mellan demonstrationerna för 30 år sedan och de demonstrationer
som nu planeras av miljövänner och arbetarrättsaktivister
inför Världshandelsorganisationens toppmöte, som
börjar på tisdag i nästa vecka. Mot ett förlag
om en arbetarrättsgrupp inom WTO kan det bli asiaterna som
protesterar: den nya protektionismen gömmer sig bakom den
välmenande attityden till den billiga arbetskraften. Den
kan också gömma sig bakom "miljöhänsyn".
99-47 s 4-5
"WTOs övergripande mål är att göra den
globala handeln fri, friktionsfri, rättvis och förutsägbar"
Har 135 medlemsländer. Alla beslut måste fattas i enighet.
Vetorätten gäller. Sekretariatet ligger i Genève.
Ett nytt viktigt forskningsområde är den elektroniska
handeln.
99-47 s 6-8
"Pekings stora vågspel"
Kinas inträde i WTO blir inte smärtfritt. Landets industrier
får global konkurrens och arbetslösheten kan bli ett
stort politiskt problem. De statliga ineffektiva företagens
140 miljoner anställda kan bli reducerade till 90 miljoner!
Som WTO-medlem kan Kina inte längre hålla de olönsamma
jättefabrikerna vid liv.
99-47 s 9
"Många hinder ska forceras"
Kinas uppgörelse med USA vad gäller medlemskap i WTO
måste följas av överenskommelser med minst 24
andra länder, t ex EU. Men troligen blir det den amerikanska
kongressen som utgör det största hindret.
99-47 s 23-24
"Det tyska näringslivet måsta anpassa sig till
globala spelregler"
Brittiska Vodafone lägger stort "fientligt" anbud
på Mannesmann AG. Bankerna och politikerna förhåller
sig emellertid nu passiva. På den globala marknaden måste
man acceptera att aktieägarna har det slutgiltiga avgörandet.
99-47 s 25
"Bill Gates ger sin version"
Domaren Jackson har ställt sig på regeringens sida
när det gäller "Microsoft-antitrustmålet".
Gates är övertygad om att hans sätt att arbeta
konsumenterna och att de är det enda som gäller i framtiden.
99-49 s 16-17
"Varför? Vems fel? Vad sker nu?"
WTO-förhandlingarnas sammanbrott i Seattle förhalar
liberaliseringen av världshandeln. Ett skäl var att
handelsrepresentanterna i Genève inte tillräckligt
förberett mötet. Ett annat att USA ägnat mesta
tiden innan att försöka nå en uppgörelse
med Kina. En annan teori är att USA bromsade uppgörelsen
av inrikespolitiska skäl. Inför det kommande presidentvalet
kunde ingen uppgörelse vara bättre än en dålig
sådan för demokraternas representant Al Gore.
99-49 s 17-18
"Misslyckandet i Seattle får långvariga konsekvenser
för världshandeln"
Det finns nu en ny motståndskoalition mot en liberalisering
av världshandeln som kommer att driva en effektivare kampanj
än den fackliga rörelsen, som är frihandelns traditionella
fiende.
99-51 s 8
Hamburgaren visste bättre än experterna"
Eurons utveckling stämmer bättre med BigMac-index än
vad experterna förespråkade för ett år sedan.
99-51 s 16-18
"Nokia har högtflygande planer"
Elektronikkoncernen Nokia blev på bara några år
Europas mest värdefulla företag. Övergången
från tillverkare av gummistövlar till att bli den störste
tillverkaren av mobiltelefoner i hela världen kan Nokia tacka
framför allt Sovjetunionens sammanbrott för men också
tillgången på överlägsen teknik, fulländad
design och en känsla för kundens behov. Jorma Ollila,
som lett koncernen sedan 1992, påminner mest om en flitig
bokhållare. "Om 5 eller 6 åt kommer mobiltelefonen
att vara vårt viktigaste redskap, inte datorn". Nokia
har 25 % marknadsandel och på väg mot 30 %. 2/3 av
alla finländare använder idag mobiltelefon.
Och detta trots att vid Sovjetunionens sammanbrott var Nokia mycket
nära att göra konkurs. Ericsson erbjöds köpa
företaget men nobbade.
2000-12 s 23-24
"Bankfusionen i Tyskland förtjänar en granskning"
Sammanslagningen av Deutsche Bank och Dresdener Bank är precis
den sortens affär som Europas största ekonomi behöver.
Den inleder en nödvändig omstrukterering och befriar
Tyskland från "dess incestuösa affärskultur"
och sätter fart på hjulen. 16000 anställda behövs
inte mer. Alla banker i Europa stärker nu sina positioner
på hemmamarknaden inför den dag då hela Europa
blir en enhetlig bankmarknad.
2000-13 s 17-18
"OPEC spänner musklerna"
Bättre disciplin och avtal med fler oljeproducerande länder
i kombination med större solidaritet har gjort organisationen
starkare. Det var framför allt den politiska enigheten mellan
Iran och Saudiarabien som lade grunden. Sedan följde också
Venezuela med sin nye ledare Chavez den nya linjen med att låta
begränsningar i produktionen driva upp priserna. Flera av
de oljeproducerande länderna var "på randen till
ekonomisk katastrof" beroende på de låga oljepriserna.
2000-18 s 12
"USA leder men Sverige kom också med på 10-i-topplistan"
Det schweiziska institutet IMD mäter hur konkurrenskraftiga
olika ländernas ekonomi är: Etta är USA, sedan
följer Singapore, Finland, Holland, Schweiz, Luxemburg, Irland,
Tyskland, Sverige och Island.
2000-18 s 16-19
"Är goda gärningar lönsamma?"
Många som protesterar mot globaliseringen betraktar storföretag
som både oetiska och exploaterande. Företagen gör
naturligtvis invändningar, men de står inför en
besvärlig fråga: Lönar det sig att gå den
smala vägen?"
Allmänt vedertagna principer saknas om vad som är de
etiska reglerna. Istället är det påtryckarorganisationer
som Greenpeace som påverkar företagen. "Oetiskt
beteende" utomlands kan via massmedia påverka marknadens
beteende hemmavid. Köpbojkotter och annat kan ordnas.
I USA men inte i andra länder har företagsetik fått
stort utrymme med en veritabel etikindustri, Det finns revisionsbyråer
för etik och etikansvariga på företagen (liknar
mycket hur man såg på kvalitet för 10-15 år
sedan i Europa). I Europa tar arbetsmarknadens parter i stället
upp frågor som könsdiskriminering, arbetstagarnas rättigheter
etc.
Globaliseringen väcker nya etiska frågor som miljökrav,
mutor och korruption, mänskliga rättigheter.
Vad företagen tror är att ett etiskt uppträdande
ska ge pengar. Men troligen är det oftast så att man
får nöja sig med att "dygden är sin egen
belöning".
2000-21/22 s 11
"Kina är klart för medlemskap i WTO"
Veckoslutets handelsavtal mellan EU och Kina innebär att
Kina blir medlem i Världshandelsorganisationen före
årets slut, kanske redan i september. Kina lovar att avveckla
flera statliga monopol och att häva begränsningarna
för utländskt kapital.
2000-23 s 15-16
"Kinas WTO-inträde är inte utan problem"
EU anser att det finns ett stort behov av övergångsbestämmelser
för att Kina ska kunna anpassa sig till världsmarknaderna.
2000-23 s 22-24
"Befria posten!"
Snart börjar kampen för att bryta monopolen inom posthanteringen
i Europa. Kan EU-Kommissionen skapa en enhetlig marknad för
posthanteringen? Postala tjänster omsätter 80 miljarder
euro årligen inom EU och det finns 1,4 miljoner offentliganställda
inom posten. Även i den elektroniska handeln är billig,
effektiv postgång ett väsentligt inslag. Nästan
alla länder är negativa till att minska sitt monopol.
Deras främsta argument är serviceskyldigheten, dvs att
alla i landet ska ha tillgång till post på samma villkor.
Ett annat är att posten vill ha monopol på den växande
mängden direktpost (direktreklam).
Kommissionens utkast till direktiv som ska träda i kraft
2003 är oväntat radikalt.
2000-34 s 23-25
"Störst är inte alltid starkast"
Antalet gränsöverskridande fusioner och företagsköp
tilltar och Europa är ett hett område.
2000-34 s 25
"Företagsfusioner ger varierande resultat"
Antalet gränsöverskridande fusioner och företagsköp
tilltar, och Europa är ett hett område.
Företagschefer runt om i världen försöker
med all kraft att utvidga sina företag genom fusioner och
uppköp. Blir resultatet att vi till slut bara har ett fåtal
globala koncerner kvar? Samgåendet mellan Daimler och Chrysler
är bara ett av många exempel på storhetsjakten.
En morot är att större företag ger större
styrelsearvoden.
Ett teoretiskt skäl till stora företag är ju att
ju mer som produceras desto lägre blir medelkostnaden.
Men det finns mycket som talar däremot:
1. Små företag är mer innovativa
2. Stora företag blir slöa och byråkratiska strukturer
uppstår
2000-37 s 9-11
"OPEC har trumf på hand"
Stor efterfrågan och begränsad tillgång har fått
oljepriset att skjuta i höjden. De oljeproducerande länderna
har starka kort, men till skillnad mot oljekrisen på 1970-talet
är de villiga att ge efter för omvärldens tryck.
Bill Clintons budskap under förra veckans millennietoppmöte
i New York till Saudiarabiens kronprins Abdullah var glasklart:
om inte världens största oljeproducent tar sitt ansvar
ökar riken för en världsekonomisk recession. (Och
kastar en skugga över Al Gores segerchanser i det amerikanska
presidentvalet). Problemet är att OPECs beslut måste
vara enhälligt och att medlemsstaterna har skilda intressen.
Exempelvis är inte Hugo Chavez Venezuela mycket att lita
på när det gäller ansvarstagande.
2000-37 s 10
"De rika kommer ganska lindrigt undan"
Det är inte de rika länderna som drabbas hårdast
av höga oljepriser, det är de s k tillväxtekonomierna
som lider mest. Därför att de förstnämnda
har kommit längst när det gäller att minska oljeberoendet
och har högre andel tjänster och informationsteknik
av BNP och dessa sektorer är inte alls lika energikrävande
som tillverkningsindustrin är.
2000-37 s 12-14
"Bilisterna har anledning att gråta, men det är
inte OPECs fel"
Intervju med OPECS generalsekreterare nigerianen Rilwanu Lukman,
om oljekartellens prispolitik, nya allianser mellan producentländer
och sina förväntningar på det fortsatta samarbetet.
Han har under sina 6 år som OPECs generalsekreterare med
järnhård disciplin åstadkommit att oljekartellen,
som grundades i Bagdad 1960, har fått tillbaka sin gamla
maktposition. Priset för råolja har drivits i höjden.
2000-37 s 15-16
"Mer olja kommer
men kanske för lite och för
sent"
De oljeproducerabde ländernas organisation beslöt i
söndags att bemöta farhågorna om en hotande energikris
med en produktionsökning på 800 000 fat olja per dag.
Förhoppningen är att det ökande utbudet ska stoppa
prisökningen och minska risken för oljebrist i vinter.
Oljeraffinaderierna i väst håller mycket små
lager p g a de höga priserna.
OPEC producerar bara en tredjedel av oljan, därför är
det viktigt också hur länder som Ryssland, Mexiko och
Norge förhåller sig. Även Irak som producerar
olja mot mat och läkemedel.
2000-39 s 20
"Börs till salu"
Först pratades det om en sammanslagning med börsen i
Frankfurt vilket verkade vara ett lämpligt parti för
den 223 år gamla Londonbörsen. Europas stater håller
ju när allt kommer omkring på att skapa en enhetlig
marknad för handeln, varför skulle de inte kunna ha
en enhetlig aktiemarknad? Det fanns starka argument för att
slå samman de bägge börserna för att stärka
konkurrensen mot större rivaler i USA och Japan. Då
kom ett "fientligt anbud" på 800 miljoner pund
från OM technology Group som äger den lilla Stockholmsbörsen.
2000-45 22-23
"Är bankjättarna på väg mot en ny kris?"
Orosmolnen tornar upp sig i Europa, men situationen i USA är
kanske ännu mer oroande.
Det finns skäl till oro i båda Europa och USA för
att bankerna är överbelastade. I USA kommer man antagligen
att klara av svårigheterna så länge inte aktiemarknaden
kraschar och ekonomin inte drabbas av recession. I Europa kommer
bankernas problem att lösas om investerarna får tillbaka
aptiten på telekomaktier.
2000-47 23-27
"U-länderna manar fram en ny, annorlunda världsordning"
EU och USA har vant sig vid att diktera villkoren för den
internationella handeln, något som tillväxtekonomierna
i tredje världen inte accepterar längre. De börjar
nu ställa egna villkor och kräva att industriländerna
ska uppfylla sina åtaganden. Mexiko tycker att standarden
frö arbetsförhållanden och miljö var för
restriktiv. Brasilien vill få fram en ny standard för
genmodifierade livsmedel och vill att t ex EU öppnar sina
marknader för landets jordbruksprodukter. Alla u-länderna
klagar på USAs och EUs exportsubventioner som gör att
spannmålspriserna pressas ner.
2000-47 25
"Clinton tog farväl av APEC"
Han försäkrade de 21 Stilla Havsländerna att USA
också i fortsättningen kommer att hålla sig till
frihandel. Men själv lyckades APECs ledare inte enas om det
viktigaste steget framåt, d v s en ny global handelsrunda
nästa år. Övertygelsen om att globaliseringen
bara vidgar klyftorna mellan världens rika och fattiga länder
sprider sig.
2000-48 24-26
"Kan man överleva i fritt fall?"
Hur styr man företag vars aktievärde har sjunkit med
90 %? Just nu finns det många Internetföretag som söker
svaret på denna fråga. För de flesta gäller
det i första hand att minska utgifterna och försöka
bli lönsamma. De starka företagen i missgynnade branscher
är de som har fungerande verksamhet och ett kassaflöde
tillräckligt stort för att rida ut stormen. De står
nu inför utmaningen att upprätthålla personalens
moral och avvärja det självtvivel som följer med
sjunkande aktievärden. Beträffande övriga Internetföretag
kan man bara konstatera: lätt fånget, lätt förgånget.
2001-04 s 9-10
"Det amerikanska lågtrycket breder ut sig"
Avmattningen i den amerikanska ekonomin får efterverkningar
i hela världen. Främst kommer USAs stora handelspartners
Kanada och Mexiko att drabbas och sedan andra länder som
satsat hårt på den moderna tekniken som Irland och
Singapore. Den minst sårbara regionen är Västeuropa
där merparten av handelsutbytet är internt. Experterna
tror att eurozonen sannolikt är tillräcklig stark för
att inte påverkas av andra regioners bekymmer.
2001-04 s 21
"Irak är ett osäkert kort i oljespelet"
De oljeproducerande ländernas organisation, OPEC, minskar
oljeproduktionen med 5 %. Det största hotet mot gruppens
försök att balansera efterfrågan och tillgång
kommer från medlemslandet Irak. Kommer Irak att öka
sin försäljning upp till den maxgräns som sanktionerna
sätter eller fortsätter landet att hålla igen.
2001-05 s 23-24
"500 miljoner nya jobb"
Den nya tekniken inger hopp om att den globala arbetslösheten
ska minska. Om u-länderna ska få del av denna fördel
är det nödvändigt att de satsar på utbildning
och kompetensutveckling.
Enligt ILOs sysselsättningsrapport 2000 behövs minst
500 miljoner nya arbetstillfällen inom 10 år för
att halvera arbetslösheten. Regeringarna i u-länderna
måste föra en politik som gör den digitala tekniken
tillgänglig för deras folk som också måste
få den nödvändiga utbildningen och färdigheterna.
2001-05 s 24-25
"Tyskland vill locka hem forskareliten"
I frustration över den tyska universitetsbyråkratin
flyr var sjunde tysk forskare (oftast de bästa) över
Atlanten. Utbildningsminister Edelgard Buhlmann vill locka tillbaka
de tyska begåvningarna. Villkoren för unga forskare
är i USA mycket bättre än i Europa. Som biträdande
professor kan de driva egna projekt i stället för att
utföra kopierings- eller undervisningsuppdrag. Dessutom tjänar
de mer pengar.
2001-05 s 25-27
"Den nya ekonomin ligger i sin linda"
Europa kallas för den gamla världen, men faktum är
att européerna har ett och annat att lära amerikanerna
om hur man gör affärer på 2000-talet.
Varför halkar Europa efter? Det krävs ofta flera decennier
innan banbrytande teknik får genomslag i ekonomin i form
av ökad tillväxt. Det kallas för "Davids försening"
efter Oxfordekonomen Paul Dvid. Om 5 år kommer Europa att
få samma snabba produktivitetsökning som USA haft.
Men då krävs det två saker, dels att ändra
de rigida arbetsmarknadslagar som gör det svårt för
företagen att anställa och avskeda och dels stora investeringar
i utbildningen.
2001-07 s 21
"Ärligt talat"
Ett öppet samtal med Mr Recession.
Jag får marknaderna att ta sitt förnuft tillfånga,
vilket hindrar kraschlandningar. Jag försvarar familjernas
köpkraft genom att hindra att inflationen löper i väg.
2001-08 s 23
"Den ofelbare Greenspan är bara människa"
Den gängse uppfattningen är att den amerikanske centralbankschefn
styr med fast hand och har god överblick över eventuella
hinder och fallgropar. Få vill eller vågar kritisera
honom. Men faktum är att Greenspan inte är mer än
människa och som sådan kan begå mänskliga
misstag.
Hans dilemma 1998 var att Centralbanken hade blivit den globala
ekonomins sista utväg. Det strider mot bankens roll som övervakare
av inflationen och tillväxten i USA. När Greenspan löste
ett globalt problem kan han mycket väl ha orsakat ett lokalt.
Greenspan stimulerade då tillväxten med räntesänkningar
trots att den amerikanska ekonomin gick på högvarv.
Greenspan hade också överdrivna farhågor inför
millenniumskiftet. Detta ledde till att aktiekurserna steg omåttligt.
Då började han med ränteökningar ända
tills förtroendet hos både konsumenter och näringsliv
sjönk med recession som följd.
2001-11 s 14-17
"IKEA vet hur man tar udden av kritiken"
Det pågår ett skyttegravskrig. Aktivisterna rycker
fram, och de multinationella företagen letar desperat efter
möjligheter att avvärja protesterna mot globalisering
och varumärken. IKEA manövrerar skickligt med klokhet,
karisma och tur. Företaget har en genomtänkt strategi
som hjälper till när företaget hamnar i blåsväder
som 1992 då flera leverantörer beslogs med att använda
barnarbetare. IKEA sa omedelbart upp kontrakten. IKEA donerar
också pengar till FNs olika projekt för att angripa
de bakomliggande orsakerna till barnarbete. IKEA har lyckats med
något som många andra angripna företag inte klarat
av. I allmänhet betvivlas företagens goda vilja och
tas bara som hyckleri och försök till reklam.
2001-14 s 24-27
"Silicon Valley deppar"
Internetboomen är slut, börskurserna faller och faller
och faller. I Silicon Valley, den nya ekonomins vagga. är
stämningen dyster. Hundratals nya företag är konkursfärdiga,
och många tidigare högt avlönade medarbetare hamnar
på gatan.
Den förmodligen snabbaste nedgången i näringslivets
historia började för ett år sedan. I mars i fjol
låg Nasdaqbörsen på magiska 5000 punkter. Idag
på 1929, minus 62 %. Yahoo, Amazon, Ebay och AOL, den nya
ekonomins sprintrar har tappat farten. Det började så
bra 1995 med den legendariska börsintroduktionen av Marc
Andreessens och Jim Clarks Netscape. "Internet är den
största revolutionen i världshistorien". Många
av den nya ekonomins påhejare förstår inte riktigt
vad som hänt. Men varken den nya ekonomin eller entreprenörerna
är döda. "Den nya ekonomin är en våldsam
kulturell och institutionell förändring från industriåldern
till informationsåldern".
2001-14 s 25
"Dot.krash"
San Francisco känner av avmattning och börsnedgång"
Festen är slut som en hopsjunken sufflé. Det råder
en ängslig och bekymrad stämning i staden som bara för
ett halvår sedan verkade vara internetuniversums brusande
medelpunkt.
2001-17 s 19-20
"Ett gigantiskt handelsblock tar form under protest"
De amerikanska staternas ledare var under veckoslutet samlade
i Quebec för att samtala om ett frihandelsavtal (FTAA, Free
Trade Area of the Americas) som när det träder i kraft
omkring 2005 kommer att påverka livet för 800 miljoner
människor. Bara Kuba står utanför. Många
representanter för de mer fattiga länderna i Amerika
betonade att en kommande frihandel också måste ta
stora hänsyn till människors fattigdom, såväl
som miljön och arbetstillfällena. En minoritet självutnämnda
anarkister försökte störa mötet men mötte
massivt polismotstånd.
2001-18 s 4-5
"Sänk räntan, säger IMF"
Internationella valutafonden uppmanar den europeiska Centralbanken
att agera för att avvärja global avmattning. IMF uttrycker
oro över riskerna med världsekonomin och vill att man
snabbt gör något både i USA, Japan och Europa
för att bevara tillväxten. ECB motiverar sitt beslut
att hålla räntan kvar med att eurozonens inflationstakt
(2,6 %) ligger över ECBs inflationsmål på 2,0
%.
2001-19 s 22-23
"Airbus och Boeing väljer olika vapen"
Airbus satsar allt på en jättelik jumbomodell medan
Boeing satsar på mindre, snabbare modeller. Frågan
är om båda företagen har en vinnare eller om ett
av dem oundvikligen förlorar på sin insats. Striden
står mellan storlek och snabbhet. Bakom Airbus finns spanska,
franska och brittiska intressen. De vill bygga en supermodern
superjumbo kallad A 380. Ett försök att till en kostnad
av 10 miljarder dollar stjäla Boings skattkista, jumbojetmarknaden,
som Noing haft monopol på sedan 747:ans födelse på
1960-talet. Boing tar inte upp konkurensen utan satsar på
Sonic Cruiser. "Snabbare är intressantare än större".
2001-23 s 26-27
"Något att sätta tänderna i"
Tidskriften The Economists Big Mac Index väcker en och annan
fundering om valutornas inbördes förhållande.
Håll till godo med menyn!
Den burgerekonomiska översikten bygger på ett av internationell
ekonomis äldsta koncept; teorin om köpkraftsparitet
(PPP). Enligt vad en Big Mac kostar så skulle den svenska
kronan vara mer värd än den danska. Den danska är
alltså enligt Big Mac Index starkt övervärderad
och den svenska starkt undervärderad! Andra starkt övervärderade
valutor är SFr och rubeln medan t ex Tjeckien och Ungern
har starkt undervärderade valutor.
2001-25 s 16-17
"Konjunkturcykeln är sig inte lik"
Det är mycket märkligt men för varje månad
med fortsatt tillväxt förefaller det allt troligare
att USA har blivit resistent mot recession.
Den nya tekniken gör det möjligt för företagen
att snabbt anpassa produktionen till förändringar i
efterfrågan. Marknadsinformationen kommer mycket snabbare
nu. En annan anledning är den fria marknadsideologins dominans
i världen. USAs öppna handelspolitik en tredje. Globaliseringen
i sig kan hjälpa till att undvika recession.
2001-27 s 22
"Inflationsmonstret är tillbaka"
Det verkar som om inflationen har vaknat ur sin dvala och dessutom
finns hotet av en recession som ett mörkt moln på den
ekonomiska himlen. I USA menar Greenspan att orsaken till prisökningarna
huvudsakligen har varit OPEC-kartellens höjning av oljepriset
från drygt 10 dollar per fat till nästan 40 dollar
i början av 2000. Men denna har nu slagit igenom i de energikonsumerande
sektorerna och därför kan det åter vara på
sin plats med räntesänkningar. Problemet är mer
komplicerat i Europa som har haft både galna kosjukan och
mul- och klövsjukan. Anställda i Europa är också
mer fackligt organiserade och varje prisökning kan därför
institutionaliseras genom de långa löneavtalen. Men
ECBs styrelse höjer dock inte räntan vilket sker i vissa
enskilda länder som Sverige.
2001-27 s 23-24
"Ny handelsrunda är lättare sagt än gjort"
Fiaskot i Seattle förra året påverkar beslut
om en ny handelsrunda och vad som ska prioriteras på dagordningen.
Det är särskilt strid om huruvida man ska koppla arbetsvillkor
och handel. Både i Europa och USA kräver fackförbund
att det ska vara möjligt att införa sanktioner mot länder
som inte skyddar sina arbetare eller som inte tar hänsyn
till miljön. U-länderna är bittra motståndare
till detta.
2001-31 s 19-21
"Oljevapnets tid är förbi"
Saudiarabiens oljeminister uttalar sig om den strandade fredsprocessen
mellan israeler och palestinier, Riads förväntningar
på regeringen i Washington och OPECs nya oljestrategi.
En intervju med Ali al-Naimi som har som kungariket Saudiarabiens
oljeminister sedan 1995 bidragit mer än någon annan
till att befria de oljeexporterande ländernas organisation
(OPEC) från gamla ideologiseras barlast. Han menar att Tysklands
s k ekologiska skatt är ett bra exempel på hur länder
använder miljöskyddet som en förevändning
för att exploatera egna inkomstkällor.
2001-34 s 14-15
"Världsekonomin lunkar på i sakta mak"
Världsekonomin, som för bara ett år sedan växte
så det knakade, har saktat ned till maklig lunk, som framför
allt beror på att USA, Europa, Japan och många andra
ledande industriländer noterar minskad tillväxt samtidigt.
Orsakerna till nedgång varierar från land till land
men en orsak till att så många länder drabbas
är att den globala integrationen är så stor. Det
anses dock vara en ökad integration som är den enda
medicinen mot nedgången.
Nedgången i Europa beror till stor del på inhemska
brister som högre energi- och livsmedelspriser, relativt
höga räntor
USA förväntar sig en uppgång redan nästa
år och räknar 2002 med 3,2 % tillväxt.
2001-40 s 17
"Islam har valt fel ekonomisk kurs"
Många muslimers hat mot väst världen har sina
rötter i de muslimska ländernas oförmåga
att anpassa ekonomi och politik till flera hundra år av
ekonomiska framsteg.
Det finns en känsla av förödmjukelse och vrede
i många muslimska länder med den beror inte på
"fattigdom och västvärldens politik" - det
vore ett naivt och föga trovärdigt argument - utan är
resultatet av ett långvarigt historiskt misslyckande.
Västerlandets makt och välstånd har förändrat
eller förstört traditionella livsmönster överallt
på jorden men utmaningen har varit störst i den islamska
världen av två skäl:
1. Den islamska världen ansåg sig under 1000 år
som mer ekonomiskt, politiskt och intellektuellt avancerad än
västvärlden.
2. Västerlandets idéer som demokrati, liberalism,
rättsstaten och jämlikhet mellan könen strider
starkt mot islams traditionella praxis.
Medelinkomsten för de muslimska länderna är bara
drygt 10 % av utvecklade ländernas enligt världsbanken.
Kuwait är det mest ekonomiskt liberala landet av alla islamska.
Landet har 41 länder före sig! Bara 5 av de muslimska
länderna bedöms som delvis fria (Turkiet, Kuwait, Marocko,
Bangladesh och Jordanien). Övriga är helt enkelt "inte
fria".
1950 hade Egypten och Sydkorea samma levnadsstandard. Nu är
den 5 gånger högre i Sydkorea.
"Västvärlden kan inte producera harmoni mellan
islams traditioner och den moderna världens krav." Den
kan bara ha tålamod och göra det bästa av den
värld som finns.
2001-40 s 18-19
"Terrorattackerna har påverkat världsekonomin"
De stora ekonomiska organisationerna (IMF och OECD) varnar för
att terrorattackerna mot USA ökar risken för en djup
nedgång i världsekonomin. De enskilda ländernas
finansministrar försöker dämpa farhågorna
liksom Europeiska Centralbanken (ECB). IMFs största oro är
Japan vars ekonomi förväntas krympa i år. Den
ekonomiska nedgången i Brasilien och Argentina oroar också.
2001-41 s 21-24
"Stormvarning i lufthavet"
Flygbolagen är mitt uppe i en allvarlig kris. För tillfället
är efterfrågan på flygresor kraftigt minskad.
100000 anställda sägs upp i USA. Branschexperterna tror
dock att de kommer att hämta sig ganska snart, eftersom det
moderna samhället är så totalt beroende av flyget.
En konsekvens av terrorattackerna i USA blir dock att flygresandet
blir lite mer komplicerat för passagerarna och lite dyrare
för alla. Kontrollerna kan bli tidskrävande, integritetskränkande
och t o m diskriminerande, då man kan förvänta
sig att personer med arabiskt ursprung granska noggrannare än
andra. Troligen blir också flygplanen större och antalet
flighter färre och färre destinationer. Beväpnade
vakter kommer att finnas med ombord.
Det amerikanska Boeing kommer troligen att få större
problem än den europeiska flygplanstillverkaren Airbus eftersom
den senare satsat på tillverkning av stora superjumboprogram
som förväntas bli framtidens melodi efter terrorattackerna.
2001-41 s 22
"Schweiz stolthet störtad"
Swissairs trafik stannade i två dagar p g a penningbrist.
Konkursen är nära trots tillfälliga lån från
landets två största banker, UBS och Credit Suisse.
2001-41 s 24
"Spanska staten sålde argentinskt problembarn"
Aeorlinas Argentinas, som privatiserades 1991, har nästan
en miljard dollar i skulder. Spanien har investerat 1,8 miljarder
dollar i flygbolaget de senaste 10 åren.
2001-41 s 25
"Europas ekonomier känner av flygrädslan"
det avtagande resandet i hela världen kommer att drabba Europas
ekonomier hårt. I Europa är 1,2 miljoner jobb i farozonen.
Värst utsatt är turistlandet Spanien där 50 miljoner
turister årligen svarar för 5,5 % av landets BNP! Bokningarna
av hotell har minskat med 25 % i oktober.
2001-41 s 25
"British Airways ser ingen ljusning"
Europas största flygbolag tappade 20 % resande i september
och förväntas tappa 30 % i oktober.
2001-42 s 24-25
"Kriget påverkar ekonomin"
Osäkerheten har investerare och konsumenter i sitt grepp.
Den amerikanska regeringen vidtar stimulerande åtgärder
för att få nedgången efter terrorattackerna så
kort som möjlig. Räntan sänks, skatterna sänks
och de statliga utgifterna ökar.
2001-42 s 26-27
"Hur undviker man recessionen?"
Europa och Japan har olika recept, frågan är vilket
av dem USA bör följa. I Japan har 10 år och ett
oräkneligt antal stimulansmiljarder inte haft någon
synlig effekt på ekonomin. I Europa underkastade sig EU-länderna
med Mastrichts-fördraget en skulddiet med fallande räntor
och växande förtroende bland investerarna som följd.
2001-43 s 12-13
"Kina står på tröskeln till WTO"
Peking stålsätter sig inför väntade ekonomiska
påfrestningar. Marknaderna kommer att öppnas gradvis.
Mest utsatta blir jordbrukarna. Konkurrensen från effektivt
utländskt jordbruk väntas påskynda den redan nu
väldiga migrationen från Landsbygden till Kinas storstäder.
Även bilindustrin kommer att drabbas. I dag är en i
Kina producerad bil dubbelt dyrare än annorstädes.
2001-43 s 21-22
"McDonalds är näst bästa måltavlan"
Amerikanska varumärken möter mothugg på världsmarknaderna.
De multinationella företagen har länge varit de globaliseringsfientliga
krafternas måltavla. Hamburgerkedjan McDonalds är ett
perfekt mål för de USA-fiender som inte kan eller vägar
angripa mer officiella mål. Är det globala varumärkets
guldålder förbi?
2001-43 s 23
"Vem kan man lita på?"
Årets nobelpristagare i ekonomi pekar på marknadens
brister.
Frågan "Vem kan man lita på?" hade i mitten
på 1800-talet blivit så svår att besvara att
regeringar började licensiera läkare, införa byggnadsregler
och bygga upp ett stort nät av regler och förordningar
som än idag styr nästan alla privata affärer. Mer
än 100 år senare började tre amerikanska ekonomer
- Stieglits, Akerlof och Spence - undersöka detta nät
och det som de fann gav dem för ett par veckor sedan årets
nobelpris i ekonomi. Staten ska inte styra över marknaderna,
säger Stieglitz, men vi behöver "informerade, aktiva
regeringar för att effektivisera privat information och privata
transaktioner på de områden där marknaderna misslyckas".
Man överdriver ofta effektiviteten och perfektheten hos marknaderna.
2001-44 s 19-21
"Ekonomiskt stålbad"
Massavskedanden i Europa, USA och Asien; djup finanskris i Latinamerika;
avtagande tillväxt - världen står inför en
global recession. Många regeringar känner sig hjälplösa
och griper tag i ett gammalt recept: den starka staten. Tiden
när nyliberala lärjungar till Milton Friedman och hans
Chicagopojkar styrde den ekonomiska politiken är över.
Nu är det den brittiska ekonomen Keynes som gäller igen.
Vad kommer EU att göra? Enligt Maastrichtfördraget måste
alla medlemsländer följa en strikt sparregim. Kommer
detta att omförhandlas?
2001-44 s 21-23
"USA ändrar sin ekonomiska politik"
När den fria marknadens evangelium har fått många
anhängare i Europa överges den av sin egen förkunnare.
Allt beror på vad som hände den 11 september i USA.
USA satsar miljarder för att rädda flygbolag och överväger
flera miljarder också till försäkringsbolag. Vita
Huset och kongressen vill sätta fart på den amerikanska
ekonomin med nya skattelättnader och satsningar. Plötsligt
har det också blivit mindre viktigt att skydda patenten
på dyra läkemedel. Bakgrund till detta är ett
desperat behov av skydd mot mjältbrand.
2001-46 s 16-17
"WTO-mötet beslöt om ny runda"
Världshandelsorganisationens länder enades om en ny
samtalsrunda om global handel. Fattiga länder fick rätt
till billiga aidsmediciner. Den känsligaste frågan
var om jordbrukssubventioner. EU motsatte sig i det längsta
att delta i förhandlingar om dessa avskaffande. Mest missnöjd
med mötet var representanter för läkemedelstillverkarna
som menade att forskningen kommer att avstanna.
2001-47 s 26-27
"Gamla lagar har hämmat islamisk ekonomi"
Fram till medeltiden var det muslimska Mellanöstern minst
lika ekonomiskt utvecklat som Europa. Sedan började européerna
ta ledningen. En amerikansk forskare har funnit ett samband mellan
institutioner och den ekonomiska nedgången i det muslimska
Mellanöstern. Islamska partnerskaps- och arvslagar medverkade
till att begränsa storleken på företagen vilket
hindrade utvecklingen av storföretag. Dessa lagar har sina
rötter i Koranen vilket betydde att de i praktiken var omöjliga
att rucka på. Lagarna var progressiva på 600-talet
men hindrade utvecklingen 1000 år senare.
2001-48 s 20
"WTO sådde frön till en framtida tillväxt"
På mötet i Qatar kunde WTOs 142 medlemsstater enas
om en ny handelsrunda. De lovade att göra den globala handeln
ännu friare t o m handeln med jordbruksprodukter. EU var
nöjd trots att de tvingades till subventionsminskningar av
det egna jordbruket. Mindre nöjda var de fattiga länderna
även om drev igenom nya regler som gör det möjligt
att få tag i billigare läkemedel.
2001-48 s 24
"Människan före patentet"
Tredje världen tar strid mot i-ländernas kulturstöld.
Har en amerikansk industrikoncern rätt att ta patent på
indisk basmatris? Eller är det "biostöld"
som indiskan Vandana Shiva kallar det?
2001-48 s 25-27
"Kampen för överlevnad har börjat"
Nya bärkraftiga vingar erövrar det europeiska luftrummet.
Många av de nationella flygbolagen i Europa klarar sig inte
länge till. Kanske bara de tre största, British Airways,
Lufthansa och Air France överlever. Nykomlingar som Ryanair
kommer i stället att ta marknadsandelar.
2002 1-1/2 s 24-25
"Globaliseringen marscherar på"
Den fria handeln skapar tillväxt och välstånd
för dem som kommer åt den globala marknaden. Men den
ekonomiska teori som rättfärdigar globaliseringen ifrågasätts
allt mer. Bushs regering och många ekonomer anser att ekonomisk
tillväxt och ökad levnadsstandard är belöningen
till varje land som sänker sina tariffer, öppnar sina
gränser och välkomnar utländskt kapital utan regler
som styr kapitalets rörelse. Konkurrens från utlandet
tvingar ofta länder att modernisera sina ekonomier, effektivisera
och koncentrera sig på det man är bra på.
2002 1-1/2 s 26-27
"Globaliseringen föder drömmar medan fattigdomen
växer"
Den globala avmattningen har minskat efterfrågan på
sydostasiatiska produkter som stål, textil och elektroniska
komponenter. Tillväxten har minskat till en nivå som
inte räcker för att sysselsätta och avlöna
växande befolkningar, vars förväntningar underblåses
av televisionen beskrivningar av lyxliv.
2002-04 s 21-22
"Enron vältrade sig i regelverkets svarta hål"
Den amerikanska energijätten Enrons konkurs ställer
företag, analytiker, myndigheter och lagstiftare i dåligt
ljus. Ett skyddssystem i flera lager som hade byggts upp under
flera år för att skydda investerare och anställda
i händelse av en plötslig implosion gjorde det mer eller
mindre omöjligt att upptäcka och åtgärda
de problem som blev Enron Corps fall, säger investerare,
företagsledare och experter. En stor del av intresset har
riktats mot Enrons revisionsbolag, Arthur Andersen LLP, vars primära
funktion var att garantera att företaget på ett korrekt
sätt redovisade sin finansiella situation. De flesta stora
mäklare på Wall Street har höjt Enron till skyarna
under alla år som aktien steg i värde, och ville länge
inte se den falska verkligheten bakom siffrorna.
2002-04 s 22-23
"Positiva signaler kan vara illavarslande"
Att USAs ekonomi återhämtar sig är glädjande,
ju snabbare, ju bättre? Det beror på hur man ser på
saken och på var man bor. En tillväxt av USA-ekonomin
skulle öka den globala BNP och kunna innebära skillnad
mellan dåliga och goda tider. I Europa däremot skulle
det kunna bli mindre gynnsamt. En alltför snabb tillväxt
kan stärka dollarn och försvaga euron.
2002-6 s 24
"Räkna med bråk i Doharundan"
Ett uppmärksammat formellt beslut om en ny global handelsrunda
fattades i slutet av förra året på WTOs möte
i Doha i Qatar. Förhandlingarna som följer på
detta beslut kallas för Doharundan och de började i
förra veckan i WTOs huvudkontor i Genève. Dispyterna
uppstod redan första dagen. Skenbart gäller dessa vem
som ska leda förhandlingskommittén men det handlar
egentligen om att de stora industriländerna vill ha en omfattande
liberalisering av handeln medan de fattiga länderna vill
behålla vissa handelshinder. De vill ha en bromsmekanism
som skydda dem mot oönskade konsekvenser av liberaliseringen.
2002-15 s 20-22
"Sista draget i det stora spelet"
Kampen om oljan i Kaspiska havet är inte slut än, men
man börjar ana vilka länder och företag som har
övertaget. Man tror att här finns 70 miljarder fat olja
av vilka 10-17 tillfaller Kazakhstan. Detta land står inför
utsikten att bli ett stort oljeimperium. USA är också
mycket intresserat av att få tillgång till olja från
andra områden än de arabiska.
2002-15 s 22-23
"Försiktig optimism i Sydostasien"
En kombination av positiva och negativa signaler gör det
svårt att förutspå den ekonomiska utvecklingen
i Sydostasien. Svallvågorna från den påtagliga
ekonomiska återhämtningen i USA kommer enligt många
ekonomer att nå Sydostasien inom kort. Men trots att prognoserna
är de tjusigaste på många år råder
det stor skepsis i regionen.
2002-20 s 24-25
"Britterna arbetar mer och producerar mindre"
Britterna har längre arbetstid men de är mindre produktiva
än sina kollegor i USA och i övriga Europa. En färsk
undersökning i Storbritannien visar att en stor majoritet,
92 % av 2500 personer, hade fasta arbeten 2000 vilket var en ökning
från 88 % 1992. De flesta stannar kvar på sina jobb
och arbetar fler timmar jämfört med för 9 år
sedan. Storbritannien är emellertid 2/3 mindre produktivt
än USA och 1/3 mindre produktivt än övriga Europa.
2002-20 s 25
"Livsfarligt att jobba"
Drygt 2 miljoner människor dör varje år i arbetsrelaterade
olyckor eller sjukdomar. Exponering för damm, kemikalier,
oljud och strålning orsakar cancer, hjärtsjukdomar
och stroke.
2002-20 s 25-26
"Spionerna har kommit in i stugvärmen"
I dag jobbar spionerna mer med att säkerställa att nästa
affärsresa till Frankfurt löper smidigt och ger önskat
resultat. Specialister följer händelserna i världen
och utfärdar reserekommendationer till internationella resenärer
för att de ska kunna utföra sitt arbete så säkert
och effektivt som möjligt.
2002-20 s 26-27
"Blått blod sätter fart på bygden"
Aristokrater som flydde från det forna DDR köper tillbaka
sina gamla egendomar. regionens f d kommunister ser dem som förrädare.
Sedan 1945 har många tyska adelsfamiljer körts bort
drån sina egendomar av den sovjetiska armén. Adelsmännen
och godsherrarna betraktades som "klassfiender" och
bannlystes. Nu har de kommit tillbaka med en välbehövlig
västerländska entreprenöranda. Äldre bybor
är nöjda med att de kommit tillbaka. Men inte de "röda
baronerna".
2002-21 s 13-18
"Handelskrig äventyrar globaliseringen"
USA och Europa har utkämpat många handelskrig. Stålkriget
är allvarligt, men kriget om jordbrukssubventioner är
nog det farligaste av alla. I mars införde George Bush "skyddstariffer"
på upp emot 30 % på utländskt stål. Dessutom
har han undertecknat en lag om nya subventioner till det amerikanska
jordbruket. Europa har svarat med egna ståltariffer och
båda sidor hävdar att de följer globala handelsregler.
Ståldispyten kan få allvarliga följder av tre
skäl: Den är långt ifrån den enda, den har
avslöjat allvarliga brister i WTOs system för att lösa
multilaterala handelstvister och det finns risk för att tron
på den fria handeln i Bushs USA kan rubbas. En upptrappning
av handelskriget skulle också kunna undergräva WTOs
legitimitet.
2002-26 s 26-27
"Italiens stolthet börjar vackla"
Bilar ät Fiats kärnverksamhet. Företaget står
nu inför dilemmat att antingen sälja biltillverkningen
till amerikanerna eller låta staten ingripa. Varken Giovanni
Agnelli eller hans imperium har hälsan. I fjol blev förlusten
549 miljoner euro. Regeringen, parlamentet och familjen Agnelli
diskuterar olika möjligheter att rädda denna italienska
ikon. Fiat är landets enskilt största arbetsgivare och
svarar för 5 % av BNP.
2002-27 s &
"USA går till motanfall"
Den amerikanska regeringens representanter för handel och
jordbruk försöker bemöta den hårda kritiken
mot USAs nya jordbrukssubventioner genom att avfärda omvärldens
klagomål som ogrundade eller förtäckta försök
att bevara handelshinder. Man beskyller Kanada, Japan och EU för
att "kasta sten i glashus" eftersom de själva har
mycket generösa jordbrukssubventioner.
2002-27 s 8-9
"Nya Zeeland har krossat myten"
Jordbrukarna i New Zeeland berövades sina subventioner i
ett enda nafs. Tvärtemot alla farhågor har de nyzeeländska
bönderna klarat sig utmärkt. Idag är de stolta
över sitt oberoende. Bönder som tidigare maximerat produktionen
för att få mera stöd lärde sig att i stället
maximera effektiviteten. Markpriset sjönk drastiskt efter
avvecklingen av penningstödet och gav möjligheten för
en ny generation med nya idéer att ägna sig åt
jordbruk
2002-27 s 23-26
"World Com föddes på en pappersservett"
World Coms grundare Bernie Ebbers brann för sitt företag,
och banker och börsanalytiker lockades av hans entusiasm.
En liten stad i delstaten Mississippi är i uppror. Långt
borta från Wall Street i New York, i småstaden Clinton,
har ett av världens största finansbedrägerier begåtts.
Det är i den lilla staden Clinton som WorldCom, världens
största internetoperatör, har sitt huvudkontor. WorldCom
erkände i förra veckan att det har fifflat med bokföringen
till ett värde av 4 miljarder dollar en summa som får
Enronfifflet att framstå som småpotatis.
2002-38 s 26-27
"Det naturliga urvalet gallrar bland jättarna"
De stora flygbolagen har börjat förstå att de
flesta resenärer nöjer sig med att, mot rimlig betalning.
Kunna sträcka ut benen och komma fram i tid. De giganter
som finns kvar har tvingats inse att de inte kan fortsätta
att vara allt för alla. Det nya konceptet är nischprodukter.
Många för flyget traditionella tjänster försvinner.
2002-40 s 25
"Vad är recession?"
En tumregel är att det är recession om BNP sjunker två
kvartal i följd. En annan är att BNP per capita minskar.
Då kommer också befolkningstillväxten med.
2002-40 s 26-27
"Mera slit-och-släng!"
IKEA utmanar den amerikanska möbelkulturen. En storsatsning
med en reklamkampanj värd 500 miljoner kronor. De amerikanska
konsumenterna ska byta möbler oftare. Inte bara när
något är trasigt utan för att det är roligt
att konsumera.
2002-42 s 20-21
"Vad händer med oljan om det blir krig?"
Daniel Yergin har skrivit standarverket "Priset" om
världens sökande efter olja. Han leder ett konsultföretag
i Boston i USA och beskriver här följderna av ett krig
mot Irak för den globala oljeförsörjningen. Han
tror att en ny regim efter Saddams fall skulle försöka
bygga upp den irakiska oljeindustrin igen. Den är gravt eftersatt
efter 20 års krig, sanktioner och vanstyre. den nya regeringen
skulle öppna dörren för investeringar från
andra oljeländer. All världens stora koncerner är
intresserade av detta oljerike. Persiska viken kommer alltid att
vara världens huvudproducent av olja. Ryssland och Kaspiska
havet kommer inte att förmå bli alternativ.
2002-45 s 22-23
"Två sjuka ekonomier"
Många befarar att Tyskland hamnar i samma besvärliga
situation som Japan. Där finns en "politisk elit som
verkar vara kulturellt inkapabel att ta hand om problemen. En
del symptom pekar på att Tyskland är i början
av en väg som liknar Japans. Den tyska regeringen vill inte
förändra strukturella problem som den rigida arbetsmarknaden
(= vågar inte minska fackets makt eftersom detta kan leda
till att de socialistiska makthavarna förlorar sin makt över
det tyska folket). Tysklands bekymmer härstammar från
återföreningen 1990 (de som inte var kommunister tvingades
betala för kommunisterna) som ledde till lönechocker
och enorma offentliga utgifter (=offentliga tvångsutlägg
från skattebetalarna).
2003-5 s 26-27
"IKEA möblerar hela världen"
Möbeljätten IKEA satsar på expansion, men det
finns interna bekymmer. Företagets viktiga verksamhet i Tyskland
stagnerar, och medarbetarna där klagar över att de är
hårt pressade. Det är särskilt arbetet vid kassorna
som upplevs som "slavarbete". IKEA omsätter 11,3
miljarder euro och vinsten före skatt beräknas bli 20
%.
2003-8 s 18-20
"I väntans tider"
Ovissheten om vad som kommer att ske har pressat ned aktievärden
och bromsat världsekonomin. Frågan är om ett snabbt
krig i Irak öppnar dörren för en återhämtning
i den globala ekonomin. Många menar att ett snabbt och kort
krig före mars skulle följas av sjunkande oljepriser
och en global uppgång någon gång under sommaren.
Mer osäkert är om investerarna redan nu har kompenserat
för de kostnader som kriget och den påföljande
åter uppbyggnaden.
2003-19 s 22-23
Diplomati, politik och ekonomi allt hänger ihop
USAs ekonomi fungerar som världsekonomins lok. Just nu kör
tåget långsamt och det krävs gemensamma ansträngningar
för att öka farten. Många europeiska företag
har upptäckt att återupprättandet av ekonomisk
tillväxt i Europa fortfarande till stor del beror på
återupprättandet av ekonomisk tillväxt i USA.
Den europeiska valutaunionen har inte lyckats utveckla en egen
intern dynamik som som inte är beroende av påverkan
utifrån. I USA har man återgått till att sänka
skatter och låta underskotten växa. Men i Europa har
vi EUs balans pakt som innebär att underskottet i statens
budget inte får överskrida 3 % oberoende av konjunkturläget.
2003-19 s 24
Ekonomier på tomgång
Medan läkare och experter kartlägger dödlighetsgrad
koncentrerar sig ekonomiska bedömare på andra offer:
det internationella näringslivet och turismen. Det finns
andra symptom på den galopperande virussjukdomen SARS än
torrhosta och hög feber, nämligen inställda affärsresor,
turistnäringens sammanbrott och fallande aktiekurser. Värst
går det för Kina som kommer att förlora mer än
40 % av de omkring 67 miljarder dollar som den turismrelaterade
industrin inbringar årligen.
2003-22 s 11-12
"Nu är det dollarn som talar"
Washington har i flera år uppmanat andra länder att
reformera sina ekonomier, men nu har amerikanerna bytt taktik.
Man har försökt få EU att stimulera tillväxt,
skapa nya jobb och medverka till globalt välstånd.
Nu ignorerar USAs finansminister John Snow dollarns värde
gentemot andra valutor vilket är ett sätt att godta
dollarns värdeminskning. USA har tröttnat på att
mana till omstrukturering och bestämt sig för att tvinga
fram en omstrukturering via valutakursen. EU har litet utrymme
för ekonomiska åtgärder för att svara på
detta.
2003-22 s 12
"EUs jordbrukspolitik får Bush att se rött"
Bush beskyller Europa för att förvärra svälten
i Afrika. President Bush beskyller Europa för att med sina
subventioner till jordbrukssektorn och sitt motstånd mot
genmodifierade grödor underblåsa svält i Afrika.
USAs välmenande ansträngningar att avhjälpa hungern
i Afrika motarbetas av européernas politik.
2003-24 s 4
"OECD underkänner reformtakten"
OECD konstaterar att jordbruksreformen stagnerade i de rika länderna
och backade i USA förra året. Det totala värdet
av jordbruksstöd i medlemsländerna ökade från
303 till 318 miljarder dollar i fjol. Industriländerna har
också misslyckats med att kanalisera stödpengarna till
miljö- och utvecklingsprogram, som inte förvränger
konkurrensen på marknaden.
2003-24 s 24-25
"Större frihet för flygbolagen
och mindre
fickpengar"
Hög tid för avreglering inom flyget. Snart kan svenska
och andra länders plan lyfta från vilken flygplats
som helst inom EU. Det blir fri konkurrens och antalet nationella
flygbolag kommer att minska. Det blir inte heller tillåtet
(har aldrig varit?) för enskilda stater att ge bidrag till
egna flygbolag. EUs 15 transportministrar har träffats i
Luxemburg och gett unionens tjänstemän auktoritet att
förhandla fram ett enhetligt flygtransportavtal "Open
heaven" med USA.
2003-33 s 12
"Thailändska avtryck i globaliseringens tecken?"
Thailands tidiga återbetalning förra veckan på
ett 12 miljoners lån från IMF markerar slutet på
en era då Washington lånade ut pengar till de asiatiska
länderna och också bestämde mycket av deras politik.
Den thailändska presidenten Shinwatra håller tal bredvid
en jättelik flagga och lovar att Thailand "aldrig ska
falla offer för utländska kapitalkrafter" eller
behöva vända sig till IMF för hjälp.
2003-38 s 18-20
"Fattiga och rika drar åt olika håll"
Världshandelsorganisationens toppmöte i slutet av förra
veckan bröt samman på söndagen sedan en grupp
utvecklingsländer hade motsatt sig den rika världens
krav på bl a globala frågor för investeringar
och offentlig upphandling. Misslyckandet äventyrar nu utsikterna
att åstadkomma ett globalt handelsavtal till 2005. Förhandlingarna
inleddes för två år sedan i Doha i Qatar. Uländernas
huvudsakliga klagomål gällde de årliga subventioner
på upp emot 300 miljarder dollar som de rika länderna
betalar sina bönder.
2003-38 s 20-22
"Hela Doharundan står på spel"
Det pratas vitt och brett om frihandel men verkligheten berättar
en helt annan historia. Den pågående Doharundan var
tänkt att hjälpa världens fattiga men en lång
rad motsättningar fortsätter att sätta käppar
i hjulet. Det handlar om ländernas beredskap att sänka
handelshinder och om de fattiga ländernas roll och ansvar.
Nästan alla ekonomer är eniga om att friare handel med
framför allt tjänster - från skeppsvarv till bokföring
- resulterar i flera gånger större vinster än
vad man tjänar på att sänka handelshinder för
varor. Trots dessa potentiella vinster börja både rika
och fattiga länders regeringar att backa i samma stund som
Doharundan sattes i sjön. EU vägrade minska jordbrukssubventionerna
och amerikanerna vara stora och fria i orden men inte i praktiken.
Fattiga länder uppfattade "förmånlig behandling"
som att de inte behövde göra någonting medan den
rika världen skulle öppna sina portar på vid gavel.
USAs 25000 bomullsodlare får 4 miljarder dollar o statligt
stöd i utbyte mot att de producerar bomull för 3 miljarder.
Detta pressar ner världsmarknadspriset vilket missgynnar
11 miljoner bomullsodlare i Västafrika. Handel med allt från
spannmål till nötkött förvrängs därför
att några länder skämmer bort sina jordbrukare.
Även fattiga länder syndar genom att ha höga tullar
och tariffer.
2003-38 s 23-24
"Vad hände med den gröna revolutionen?"
Afrikas hungriga folk är de som har mest att vinna på
den biotekniska revolutionen. Det finns t ex en rissort som innehåller
betakarotin som har potential att rädda miljontals barn i
uländerna från de dödliga effekterna av A-vitaminbrist.
Det väcker frågan varför forskarna har struntat
i afrikanska stapelvaror. Nästan alla grödor som produceras
med hjälp av bioteknik stöter på en hög mur
av patent och upphovsrätter. Men även de afrikanska
länderna har skapat problem med sina krångliga regler.
Det är bara Sydafrika som är redo att acceptera livräddande
GM-grödor. EU som inte godkänner genmodifierade livsmedel
har stor skuld i det hela. Afrikanska länder som producerar
för EU är rädda för att deras export ska stoppas
om de börjar använda genmodifierade varor.
2003-38 s 24-25
"Hårda bud för Afrikas bönder"
Västmakternas subventioner försvårar tillvaron
för Afrikas bomullsodlare. De arbetar hårt men använder
gammalmodiga metoder.
Idi Amin lät landets rensningsmaskiner förfalla och
underblåste strejker i jordbruksregionerna. Hans auktoritära
stil fick resten av världen att bojkotta ugandiska bomullsprodukter.
När Amin kom till makten 1971 var Uganda Afrikas tredje bomullsproducent,
när han gick i exil var landet inte ens ett av de främsta
15 länderna. Men främst lider bomullsodlarna av det
låga världsmarknadspriset som beror på amerikanska
subventioner.
2003-38 s 26
"Bakåtsträvarna har vind i ryggen"
Blivande EU-länder sluter upp bakom Frankrikes motstånd
mot jordbruksreform. Polen och Ungern har uttryck ett starkt stöd
för att man bevarar EUs gemensamma jordbrukspolitik intakt.
Antalet bönder i EU ökar med 50 % nästa år.
Ett nät av tariffer och kvoter gör att t ex nötkött
kostar 221 % mer med CAP (den gemensamma jordbrukspolitiken) än
utan. En förändring kommer först när Europas
konsumenter inser att de betalar ett alltför högt pris
för systemet.
2003-50 s 24
"Bush häver ståltarifferna"
Den amerikanska regeringen meddelade i förra veckan att dess
tariffer på stål ska hävas. USAs helomvändning
kom sedan WTO hade konstaterat att de amerikanska ståltarifferna
stred mot WTOs regler och att europeiska, asiatiska och latinamerikanska
länder hade rätt att vidta motåtgärder. Det
faktum att den amerikanska ekonomin visar tecken på att
sätta fart underlättade säkert Bushs beslut som
dock kritiseras hårt av amerikanska fackföreningar
och en del demokratiska presidentkandidater.
2003-50 s 24-26
"Allt talar för friare handel"
Trots alla rykten om ett stundande handelskrig har Europa och
USA börjat riva några av de hinder, som fortfarande
blockerar handeln mellan framför allt de rika länderna.
USA och EU är beredda att sluta bilaterala avtal med sina
viktigaste handelspartners trots att WTOs 148 medlemsländer
inte är det. Ju mer hotad den fria handeln är desto
viktigare är det för Washington och Bryssel att trygga
sina viktigaste allianser.
2003-50 s 25
"Nya försök att sätta fart på Doharundan"
EUs handelskommissionär, Pascal Lamy, erhöll i förra
veckan ett klartecken från medlemsstaterna för ett
förslag, som han hoppas kommer att bryta dödläget
i de globala handelsförhandlingarna. EU-länderna intar
nu en mer flexibel attityd i de mycket kontroversiella s k Singaporefrågorna
- regler om investeringar, konkurrens, öppenhet i statlig
upphandling och enklare handelsregler.
2004-01/2 s 14-15
"Den gamla ekonomin tar ut sin hämnd"
Den amerikanska ekonomins överraskande snabba återhämtning
har ingenting med IT-mirakel och ny teknik att göra. USAs
BNP ökade med över 8 % 3:e kvartalet 2003. Det handlar
om ekonomisk darwinism - det naturliga urvalet. Svaga företag
läggs ner. Även överlevarna lägger ner onödiga
fabriker, lager och kontor. Produktiviteten och omsättningen
ökar. Det som skiljer USA från Japan och Europa är
beredskapen att göra smärtsamma anpassningar. Ingen
räddar företag som får bekymmer. I Japan är
räddaren bankerna och i Europa staten. IT-tekniken har medverkat
i den amerikanska saneringsprocessen och produktivitetsökningar
men bara spelat en biroll.
2004-05 s 22-25
"Parmalatskandeln har vida förgreningar"
När Parmalatskandeln först dök upp till ytan någon
gång i december var det lätt att dra slutsatsen att
det väldiga, börsnoterade företagets sammanbrott
bara var ett exempel på det italienska näringslivets
ljusskygga sida. Men i takt med att alltfler detaljer om företagets
försvunna miljarder har blivit kända har det uppdagats
att detta inte är en unikt italiensk affär.
Det fanns ett brev från (troligen) Bank of America där
det bekräftades att Parmalats dotterbolag Bonlat hade 4 miljarder
euro i tillgångar. I mitten av december 2003 meddelade emellertid
banken att dokumentet var förfalskat. Det fanns inga pengar
alls. Hela Parmalatimperiet kollapsade utan dessa pengar. 10 personer
anställda på Parmalat är gripna.
Den internationella gruppen Grant Thornton var Parmalats huvudrevisor.
Även dess anställda granskas nu av åklagare.
2004-07 s 3
"Italien tvättar sin byk"
Nya regelverk och kontrollorgan ska förhindra en upprepning
av Parmalatskandalen. En anställd har begått självmord.
Ledningen för företaget Finmatica som misstänks
ha utfärdat falska rapporter har gripits av polis. Premiärminister
Berlusconi säger att det handlar om ett enstaka fall men
få tror på honom. Ekonomiminister Giulio Tremonti
lägger skulden på Centralbanken och ordföranden
i Consob, den marknadsreglerande myndigheten, Lamberto Cardia
vill ha bättre resurser.
2004-12 s 27
"McDonalds byter strategi"
Europeiska konsumenter och lagstiftare blir alltmer medvetna om
kopplingen mellan snabbmat och det växande antalet överviktiga
medborgare. Detta har fått hamburgerkedjan McDonalds att
utöka sin meny med nyttigare alternativ för den europeiska
marknaden. I USA har man redan slopat de "superstora"
menyerna. I Storbritannien finns nu flera hälsosamma rätter
under rubriken "Plussallader" och detta ska snart finnas
i övriga Europa. Företaget vill möta risken för
att reklam för snabbmat förbjuds.
2004-15 s 26-27
"Microsoft klarar sig ändå"
EUs utslag mot Microsoft är möjligen pinsamt för
Microsoft, men inte mer. EUs konkurrenskommissionär Mario
Monti kräver att Microsoft eliminerar eller "löser
upp" sin Media Player från Windows. Dessutom att Microsoft
ska avslöja tillräckligt mycket i Windows källkod
så att konkurrenter som Sun Microsystems kan tillverka mjukvara
till servrar som passar operativsystemen. Den enda som troligen
blir följden av detta att bilden av Monti som en kraftfull
global regulator kommer att försvagas.
2004-23 s 9
"VD sitter aldrig säker"
Europeiska företagschefer löpte i fjol större risk
att avskedas för undermåliga prestationer jämfört
med sina amerikanska kolleger enligt en färsk undersökning.
Tyska chefer var speciellt utsatta. Europeiska chefers allt svagare
kontroll över sina jobb står i skarp kontrast mot förhållanden
i resten av världen där omsättningen av chefer
minskade.
2004-23 s 12-17
"Striden om det svarta guldet"
Oljan blir allt dyrare, prisökningen bromsar tillväxt
och hämmar uppgången på världens börser.
Det som driver oljepriset uppåt är kriget i Irak, rädslan
för terror och inte minst, spekulanter. Det råder än
så länge ingen brist på den globala tillväxtens
smörjmedel, men efterfrågan på energi växer,
och därmed intensifieras också kampen om de sista reserverna.
Överallt där et finns olja understryker världens
mäktiga sina anspråk med hjälp av vapen eller
aggressiv diplomati: i Persiska Viken, vid Kaspiska havet och
t o m i Västafrika. I detta jättelika miljardspel ligger
supermakten USA alltid steget före. Men det är mycket
Saudiarabiens prinsar som bestämmer. De kontrollerar den
viktiga OPEC-staten. Genom att öka eller minska produktionen
kan depåverka världsmarknadspriset.
Produktionen i Irak ligger fortfarande långt under prognoserna
för ett år sedan. Man producerar 2,4 miljoner fat per
dag. Den dyrare oljan kan förklaras med rädslan för
terrorattentat, den kraftigt växande efterfrågan särskilt
i Kina och Indien samt vilda spekulationer. Vad som behövs
idag är alternativa energikällor, kanske kan naturgasen
bli en sådan?
2004-23 s 17
"Libyen överlägger med amerikanska oljeföretag"
Amerikanska oljeföretag vars anläggningar nationaliserades
av Libyen i mitten av 1970-talet har i hemlighet förhandlat
med libyska oljemyndigheter. Libyens nya medgörlighet beror
delvis på Ghadaffis missnöje med Arabförbundet
och Afrikanska staters organisation.
2004-23 s 25
"Toppmöte mot trist bakgrund"
En diplomatisk tvist med Kuba och våldsamma upplopp störde
förra veckan toppmöte i Guadalajara i Mexiko, där
58 länder från Europa, Latinamerika och Karibien hade
samlats. EU och Mercosur - Argentina, Brasilien, Paraguay och
Uruguay - räknar med att sluta ett frihandelsavtal i oktober
och Mexiko kommer att ansluta sig till Mercosur som associerad
medlem i sommar. Kuba vägrade att underteckna slutkommunikén
eftersom USA inte nämndes vid namn i den starka kritiken
av omänsklig behandling av krigsfångar. Romano Prodi,
EUs avgående kommissionsordförande kritiserade Kuba
för förtryck av dissidenter.
2004-25 s 25-26
"Den andra oljekrisen"
Nu, när OPEC-länderna har enats om att öka produktionen
i hopp om att lugna de nervösa oljemarknaderna, vänder
branschexperterna sina ögon mot nästa länk i försörjningskedjan:
tankerflottan, vars kapacitet och säkerhet ifrågasätts.
Förbud mot enkla skrov och en eftersläpande produktion
på varven kan komma att öka priset på oljan från
Mellanöstern till USA med tre dollar per fat. Tankersäkerheten
är också ett växande bekymmer. Al-Qaida terrorister
hotar med attacker.
2004-28 s 26
"Avtal brådskar"
WTOs generaldirektör Supachai Pantichpakdi, varnar för
att de globala handelsförhandlingarna misslyckas om medlemsländerna
väntar till i sista minuten om slopade jordbrukssubventioner.
WTOs medlemsländer har enats om att slopa en del eller alla
subventioner och annat stöd till jordbrukare i USA, EU, Japan
och andra rika länder. Subventionerna uppgår varje
år till ungefär 300 miljarder dollar. I gengäld
hoppas de rika länderna att övriga handelspartners öppnar
sina marknader för andra produkter och tjänster.
2004-36 s 19-20
"Var finns konsumenterna?"
Det har hänt något konstigt på vägen mot
global återhämtning. Konsumenterna rusar inte till
som de brukar när det börjar ljusna. Om saker och ting
förändras de närmaste månaderna får
vi kanske svar på frågan: Håller återhämtningen
på att komma av sig eller hämtar den bara andan? Svaret
på denna fråga kan bli avgörande för flera
andra frågor som bl a George Bushs chanser till återval.
Många skylle på att den amerikanske riksbankschefen
Greenspan höll räntan nere för länge, vilket
gjorde att konsumenterna lånade pengar och därför
nu har stora skulder när vändningen har kommit. Den
tröga konsumtionen är speciellt oroande i USA som är
den viktigaste motorn i den globala ekonomin. Ingen kan ersätta
USA. Européerna sparar allt flitigare.
2004-37 s 23-26
"Den europeiska bilindustrin håller god fart"
Sammanslagningar och samarbetsavtal har gjort den europeiska bilindustrin
överraskande frisk och stark. I dag finns det bara sju stora
och tre små grupper kvar. Sex stora grupper svarar tillsammans
med sina samarbetspartners för 70 % av den globala försäljningen.
De är GM, Toyota, Ford, Renault/Nissan, Volkswagen och Daimler/Chrysler.
Europas tre svaga bröder är Fiat, Ford Europa och GM
Europa.
2004-37 s 25
"Det ska bli billigare att reparera bilen"
Planerna att liberalisera marknaden för bilreservdelar, som
omsätter ca 10 miljarder euro per år, kommer sannolikt
att godkännas av EU-kommissionen inom kort, vilket oroar
bilföretagen och retar den tyske och den franske kommissionären.
Avsikten är att minska konsumenternas kostnader för
bilreparationer.
2004-45 s 16-17
"Kampen mellan Trollhättan och Rüsselheim hårdnar"
Sveriges statsminister Göran Persson träffade General
Motors Europachef, Fritz Henderson, i Zürich. Han ville övertyga
Henderson om att producera nästa generation medelstora bilar
i Trollhättan. Och inte lägga ner den till förmån
för Rüsselheim i Tyskland. Om GMs beslut går i
favör för Tyskland riskerar Trollhättan att förlora
20000 arbetstillfällen. Få länder är så
beroende av bilindustrin som Sverige.
2004-50 s 3-4
"De små och medelstora företagen har det kärvt"
Dollarns ras gör livet svårt för många små
och medelstora exportföretag i Europa. I takt med att eurokursen
stiger - den noterade ett rekord med 1,33 dollar i mitten av förra
veckan - växer farhågorna hos den europeiska exportindustrin.
ECB måste reagera, antingen genom att ingripa på valutamarknaden
eller genom att sänkaräntorna.
2004-50 s 4
"ECB behöll räntan"
ECB beslöt i förra veckan att inte förändra
räntenivån som sedan ett och ett halvt år är
två procent. Många observatörer misstänker
dock att banken om någon eller ett par månader sänker
räntan.
2004-51 s 27
"Lamy skulle bli en kompetent WTO-ledare"
När EU i förra veckan nominerade Pascal Lamy, EUs förre
handelskommissionär, som kandidat till posten som generaldirektör
för WTO, blev han genast en av favoriterna i startfältet.
De fattiga länderna vill hellre ha någon av kandidaterna
från Mauritius eller Peru men EU ville hellre betona kompetens
än ta politiska hänsyn.
2005-3 s 25-26
"Textilindustrin står inför stora utmaningar"
Utvecklingsländer, som har fått hjälp på
traven av exportkvoter, befarar att deras ekonomier kommer att
kollapsa när kvotsystemet avvecklas. Många mindre utvecklingsländer,
bland dem Mauritius, har levt ett rikt liv på sin textilindustri
under många år, med hjälp av Lomékonventionen
som från 1975 gett dem rätten att exportera tull- och
kvotfritt till EEC, numera EU. Mauritius har haft högsta
BNP per capita av länder i Afrika, söder om Sahara.
Men detta riskerar nu att ta slut. WTO hare avvecklat kvoterna
i textilindustrin - alla länder ska behandlas lika. Detta
drabbar också hårt Kambodja, Mongoliet, Bangladesh,
Madagaskar och Sri Lanka. "Avvecklingen av kvoterna är
textilindustrins Waterloo.
2005-18 s 14-17
"Billigare kläder men vissa länder betalar ett
högt pris"
Konsumenterna tjänar på att textilkvoterna har avvecklats
och jobben flyttar till Kina och Indien. Men många fattiga
länder förlorar på affären. Ett tidigare
kvotsystem garanterade länder som t ex Kambodja möjligheter
att sälja kläder och textilier till återförsäljare
i de rika västländerna även om de sålde till
priser som var högre än marknadspriset. Konsumenterna
i de rika länderna tvingades betala en extra "skatt"
på kläder som en gåva till länder, vars
enda tillgång var en stor, outbildad arbetskraft. Det 30
år gamla kvotsystemet sista rester försvann vid årsskiftet.
Detta kan leda till en av tillverkningsindustrins största
migrationer vilket bl a hotar 220 000 jobb bara i Kambodja. Ännu
fler jobb hotas i Bangladesh, El Salvador, Lesotho och många
andra länder. Den stora producentflytten - det mesta kommer
att flyttas till Kina - påverkar miljarder människor
och konsumenterna gör stora besparingar som slipper betala
denna extra skatt i framtiden. I Afrika kommer kampen mot aids
att försvagas. Den illegala invandringen från Latin-
till Nordamerika kommer att öka. Det blir svårare att
förbättra de muslimska kvinnornas ekonomiska ställning.
Den fria handelns försvare menar att avskaffandet av kvoterna
tvingar stater att bekämpa korruption och ineffektiva system
som i praktiken har bromsat deras ekonomiska utveckling.
2005-18 s 18
"Fri marknad på gott och ont"
Slopandet av importkvoter orsakar kaos i den amerikanska konfektionsindustrin.
Kaoset är på sätt och vis branschens eget fel.
De stora konfektionsföretagen har i decennier vänt sig
till producenter utanför USA, inklusive Kina, och byggt ett
komplicerat system med tillverkare från Karibien och Latinamerika
till långt bort i Asien. Tillverkningen har styrts av globala
kvoter. Men före slutet av 2004 då hävandet av
kvotsystemet närmade sig placerade konfektionsföretagen
hastiga order i Kina för många miljarder dollar och
det är dessa produkter som nu översvämmar USA.
Amerikas återstående textilproducenter protesterar
och kräver att regeringen ingriper och inför begränsningar.
2005-18 s 19
"Kläder är en het potatis i Bryssel"
EU försöker undvika en handelsduell mot Kina. Trycket
från den billiga kinesiska textilexporten till Europa ökar.
Behovet av att införa någon form av begränsning
är stort. Samtidigt vill EU skydda de värdefulla handelsrelationerna
med Kina för att värna om en attraktiv marknad för
Europas högteknologiska produkter. Om EU dessutom vägrar
att häva vapenembargot mot Kina, skulle detta kunna kasta
en mörk skugga över ett handelsutbyte, som 2004 var
värt 163 miljarder dollar.
2005-22 s 3-6
"Ingenting kan stoppa konkurrensen från öst"
En ny våg av outsourcing till låglöneländerna
i framför allt Asien gör framtiden osäker för
miljontals välutbildade löntagare i Europa och USA.
Denna andra våg blir med säkerhet både större
och mer omstörtande för Europas och USAs arbetsmarknader.
Nu kommer även välutbildade medelinkomsttagare inom
tjänstesektorn som länge ansetts vara skyddad mot utländsk
konkurrens att förlora sina anställningar eller tvingas
acceptera lägre löner p g a konkurrensen från
utvecklingsländerna. Och det gäller framför allt
Kina och Indien och särskilt Indien. Yrkeskategorier som
använder datorer flitigt, utnyttjar Internet för att
transferera arbete och har föga direkt fysisk kontakt med
kunderna ligger i främsta riskzonen. Detta typ av arbete
utgör nästan 20 % av alla anställda i de 15 gamla
EU-länderna. Det kommer att bli en dramatisk omfördelning
av välståndet under kommande generationer. Det blir
svårare för Europa än för USA eftersom enligt
ekonomiprofessorn Bhagwati vid Columbiauniversitetet: "Facket
har så stark kontroll över lönerna i Europa att
det leder till arbetslöshet och väldigt många
människor försörjs av staten , vilket hämmar
tillväxt och produktivitet".
2005-22 s 6-7
"Jätten Indien lägger världen för sina
fötter"
Tyska företagare anser att Indien är mindre attraktivt
än Kina för affärer. De har nog fel. Nu arrangeras
en Internationell infrastruktur- och affärsmässa med
utställning i Indien som bäddar för affärer
i miljardklassen. Under de kommande 10 åren behöver
Indien investeringar på drygt 150 miljarder dollar från
utlandet för att få ordning på den alltjämt
bristfälliga infrastrukturen. Tysklands investeringar i Indien
har 10-faldigats sedan 1992 men 30-faldigats i Kina. Många
tyska företag föredrar Kina. "I Indien är
det visserligen friare och mer pluralistiskt, men det är
inte lika målmedvetet som i Kina".
2005-22 s 7
"Risk för handelskrig"
Kina införde frivilligt exporttariffer på textilprodukter
två gånger i år för att begränsa sin
billiga export i samband med att kvoteringssystemet upphörde.
Både USA och EU har satt hård press på Peking
att vidta fler åtgärder för att begränsa
exporten, bl a vill USA att Kina höjer värdet på
sin valuta. Nu meddelar den kinesiska regeringen att exporttarifferna
på 79 kategorier av textilprodukter ska elimineras.
2005-24 s 8-9
"Från stål till datorspel"
Framtiden för Europas företag ligger i tjänstesektorn.
Ett företag som klarat den övergången är
det franska elektronikföretaget Thomson, som stod på
ruinens brant på 1990-talet, då det ägdes av
staten och inte kunde producera konkurrenskraftiga produkter.
Då skyndade det på försäljningen av olönsamma
enheter och ingick allianser med utländska företag.
Nu, åtta år senare, är Thomson på väg
att bli världens ledande framställare av medietjänster.
Det hjälper underhållningsindustrin att tillverka och
leverera filmer, TV-program och datorspel till tittare och användare
världen runt.
2005-25 s 24
"Big Mac Index"
The Economists 10 åriga index bygger på köpkraftsparitet,
dvs att man får lika mycket för en dollar i alla länder.
PPP är den växelkurs som åstadkommer detta.
Tanken är att om en Big Mac kostar mer än genomsnittet
i världen så är den valutan övervärderad,
kostar den mindre så är valutan undervärderad.
Beräknat på detta sätt är den svenska valutan
övervärderad med 36 %. De svenska konsumenterna får
betala drygt en dollar med för en BigMac än de amerikanska.
Ännu mer övervärderad valuta har Schweiz och Danmark.
Det som kan höja priserna är t ex högre kostnader
för hyra och el än genomsnittet. De svarar för
mellan 55 och 64 % av priset. En annan skillnad som påverkar
är löneläget.
2005-25 s 25-26
"Bomber eller bananer?"
Rädslan för terrorattentat har givit upphov till en
helt ny industri, där miljarder dollar slöas bort på
vansinniga åtgärder och program som inte gör någon
nytta alls. Den kommers som föds av rädslan har högkonjunktur
sedan 11 september 2001. Den amerikanska regeringen kommer i år
att satsa 50 miljarder dollar på inrikessäkerheten.
Mycket av det som säljs "för tryggandet av Amerikas
framtid" är emellertid inadekvat och otillräckligt".
(Men det kanske minskar oron och rädslan?).
2005-37 s 13
"Regler på gott och ont"
Nya Zeeland är företagarnas paradis. Världsbanken
har publicerat en undersökning där 155 länder rangordnas
med utgångspunkt i vad som är gynnsamt för företag.
Nya Zeeland och Singapore är de bästa länderna
att göra affärer i. USA kom på tredje plats följt
av Kanada. Världsbanken anser att de f d kommunistiska länderna
i Centraleuropa noterade de största framsteg när det
gäller stödet till privat företagande. Litauen
på 14:e och Estland på 15:e plats placerar sig före
Schweiz, Belgien och Tyskland. Länder med strikta bestämmelser
tenderar att ha högre ungdomsarbetslöshet och en mindre
andel kvinnliga förvärvsarbetare.
2005-43 s 24-27
"Skurkar och bedragare utmanar globaliseringen"
Globaliseringen har eliminerat hinder för den lagliga handeln
men också för den olagliga. Tre faktorer gör att
den nya sortens illegala handel är mycket farligare än
tidigare.
1. Smuggelgodset är farligare, till exempel atomladdat material.
Människosmugglingen som leder till många dödsfall
årligen.
2. Smugglare och bedragare stjäl intäkter från
företagen men ger dem också extra kostnader. Det kostar
att skydda intellektuell egendom och det krävs många
väktare och andra anställda för att skydda egendomen.
3. Smugglare främjar ländernas korruption.
Storskalig smuggling förvränger världsekonomin.
Världen är på ett sätt på väg
mot en konfrontation mellan geopolitiska svarta hål och
fläckar. De förstnämnda är sådana områden
där traditionella internationella lagar och politiska spelregler
inte gäller.
Det kloka vore att reglera den handel som vi kan leva med och
ägna alla resurser åt att stoppa annan verksamhet som
vi inte kan leva med: vapenhandel och handel med bortrövade
eller sålda barn till exempel. Först när vi insett
att den illegala handeln handlar om enorma vinster, inte brist
på moral, blir det möjligt att utrota gisslet. Så
kallade mjuka droger skulle avkriminaliseras. Då skulle
detta smuggelområde snabbt bli mindre lönsamt och den
sociala skadan troligen minska.
2005-46 18-20
"De fattiga och de rika"
Asiens länder har haft en snabb ekonomisk tillväxt i
25 år. Hur kommer det sig då att hälften av världsdelens
invånare måste klara sig på två dollar
per dag eller mindre? I Asien finns fler undernärda människor,
fler sluminvånare utan tillgång till sanitära
bekvämligheter och rinnande vatten än någon annanstans
på jorden. 70 % av världens fattiga - 700 miljoner
bor i Asien. 1,9 miljoner asiater lever på eller under fattigdomsgränsen,
betydligt fler än i Afrika. Allra flest fattiga har Indien,
300 miljoner. Här är kontrasterna mellan rika och fattiga
störst. Så är det också i Kina vars krig
mot fattigdomen avslöjar klyftorna. Landsbygden är fattig
och invånarna i kuststäderna rika.
Ett annat asiatiskt fenomen är den snabba urbaniseringen
- just därför att inkomster är större där.
Men många upptäcker att stadsmiljön är öppet
fientlig. Ofta hamnar de i slumområden.
Denna vecka har APEC sitt årliga toppmöte. Årets
värd är Sydkoreas president Roh Moo Hyun. Han menar
att frihandel och öppna marknader förvärrar fattigdomen
i stället för tvärt om. Många frihandelsanhängare
uppfattar hans uttalanden som hädiska. Nästa månads
handelstoppmöte i Hongkong kan bli ett slag mellan rika länder
som stöder WHOs nästa liberaliseringsfas som omfattar
finansiella tjänster och utvecklingsländerna som kräver
att USA, Japan och EU eliminerar sina generösa jordbruksstöd.
2006-6 s 25-26
"Belgarna bygger ett chokladimperium"
Var tredje vecka lyfter ett flygplan från flygplatsen Zaventern
i utkanten av Bryssel för att frakta Michel Boeys produkter
till USA. Man skulle kunna säga att chokladbombaren har lyft.
Boeys är ett relativt nytt belgienägt chokladföretag
sedan många av de tidigare stora namnen köpts upp av
multinationella livsmedelsjättar.
2006-7 s 6-7
"Handel gör ett land rikt - reformer bäddar för
rikedom"
Kommunismen delade världen i två delar med en gråzon
mellan sig. Nu har kapitalismen delat de forna kommunistiska länderna
två läger. Det främsta är de åtta länder
som nyss blivit EU-medlemmar. På andra sidan finns de12
länderna i det ryskdominerade OSS. Och i en gråzon
sju länder i sydöstra Europa, från det framåt
Kroatien till det utfattiga Albanien.
En ny undersökning av Världsbanken av varför OSS-ländernas
ekonomi inte förbättras visar på hur hindrande
så kallade inofficiella handelshinder är. Det finns
en korrumperande tullhantering i Centralasien och Kaukasien. Överallt
kan lastbilstransporter stoppas av kriminella ligor som tar ut
vad de kalla "säkerhetsavgifter" för att låta
transporten gå vidare. 46 % av priset för att frakta
en fartygscontainer från Rotterdam till den georgiska huvudstaden
Tbilisi går till transiten inom Georgien. Nio tiondelar
av denna kostad består av sådana inofficiella avgifter.
Budskapet är att öppna, konkurrensfria länder klarar
sig bra. Det är reformerna inom ett lands gränser som
ger snabbast resultat för ett land som vill ansluta sig till
EU.
2006-21 s 14-15
"Oljan blir ännu dyrare"
Hundra dollar per fat är inte längre en skräckvision
utan en rimlig prognos. Många experter anser att olja är
en "cyklisk råvara" (inte en krympande resurs)
och priset kommer därför att gå upp kanske ända
till 2010 men sedan att falla igen. Vad som behövs idag är
investeringar i ny utvinning. Detta leder fram till en överskottskapacitet
och prissänkningar. Investeringarna har varit för små
under de gångna 20 åren. Orsaken är att vinsterna
har ätits upp av skyhöga skatter, som i Ryssland, och
av utdelningar till aktieägarna. Saudiarabien som har de
största tillgångarna planerar dock att investera för
att öka den dagliga produktionen från 9,6 till 12,5
miljoner fat 2009.
2006-22 s 24-26
"Tala om krångliga konstruktioner"
Världens största stiftelse är inte Bill och Melinda
Gates, som hjälper sjuka världen runt. Nej, det är
en stiftelse som ägs av IKEA och vars syfte är att främja
heminredning. IKEAs organisation minimerar skatter och insyn,
belönar grundarfamiljen Kamprad rikligt och gör IKEA
immunt mot försök att köpa det. IKEA är ett
av Sveriges bästa exportföretag har det juridiskt sett
inte varit svenskt sedan i början av 1980-talet. Moderbolaget
till alla IKEA-filialer är Ingka Holding, ett privatföretag
registrerat i Nederländerna. Detta företag ägs
i sin tur av Stiching Ingka Foundation, som är en holländskregistrerad,
ej vinstgivande juridisk person, som fick aktierna av Kamprad
1982. Denna stiftelse anses ha ett nettovärde på minst
36 miljarder dollar.
2006-25 s 26-27
"Tack och adjö"
En intervju med Microsoftgrundaren, miljardären och filantropen
Bill Gates som om ett par år kommer att ägna all tid
och kraft åt att förbättra villkoren för
världens fattiga. Från och med juli 2008 kommer han
att arbeta heltid i Bill och Melinas Gates stiftelse. Han behåller
posten som ordförande i Microsoft men han kommer bara att
lägga 20 % av sin arbetstid på detta. Han ska i stället
lära sig allt om hälsovård, utbildning och miljö.
2006-27 s 13-14
"Doharundan är nära sammanbrott"
Sex ministrar som företrädde världens största
handelsmakter, sammanträdde i USAs ambassad i Genève,
en betongbyggnad med solcellspaneler och ett myller av antenner.
Allt verkade dukat för hårda överläggningar
och inga framsteg gjordes enligt WTOs chef, Pascal Lamy. Initiativet
påbörjades i Doha i Qatar 2001, därav namnet Doharundan.
För att EU ska gå med på att reducera subventioner
och tariffer kräver de att utvecklingsländer som Indien
och Brasilien först öppnar sina marknader för mera
import av både varor och tjänster. Dessa kräver
å sin sida att USA och EU ska agera först.
2006-34 s 20-21
"Det handlar om ören för kinesiska arbetare"
Det är inte företagen i Kina som producerar skorna so
tjänar de stora pengarna utan de som marknadsför dem
i USA och Europa. Fabriken som delvis ägs av en utländsk
investerare säljer varje par för 15,30 $ och tjänar
65 cent före skatt. Den stora amerikanska återförsäljaren
tar 49,99 $ per par i sitt varuhus. Han tjänar 3,46 $ per
par efter sina kostnader. Fem gånger mer än producenten.
Andra som tjänar stora pengar är amerikanska annonsörer,
webbdesigners, lastbilschaufförer och försäljare.
De kinesiska arbetarnas löner spelar ingen större roll.
Om seras löner fördubblades skull försäljningspriset
i USA bara öka med några procent.
2006-47 s 3-5
"Jobbmaskinen går på högvarv"
Europa fortsätter, trots sitt rykte som eftersläntrare,
att växa snabbare och skapa fler nya jobb än USA. Sedan
2000-talets början har den genomsnittliga jobbtillväxten
varit 0,7 % i USA medan Västeuropa visat upp 0,9 %. Det hårt
reglerade Spanien toppar ligan med 4 %. Nästan 80 % av både
amerikanerna och européerna mellan 25 och 54 år är
i arbete. Framgångsrikaste företagen återfinner
man i branscher som bioteknik, forskning och utveckling samt life
sciences, det vill säga mjukvara för sjukhussystem och
läkemedel. Detta är dock bara halva sanningen Många
länder klarar inte av att skaffa arbeten åt den stora
skaran invandrare. I Storbritannien var till exempel arbetslösheten
den högsta på sju år i förra månaden.
2006-51 s 21-22
"Dollarn faller"
Är en epok på valutamarknaden på väg att
gå i graven? Den amerikanska valutans värde sjunker
sedan flera veckor i förhållande till euron. Regeringar
och valutaexperter ser ännu ingen anledning till oro och
för övrigt är dollarn inte lika viktig som förut.
ECB chef Jean-Claude Trichet menar att den fallande dollarkursen
kan utgöra ett hot mot den internationella konjunkturen och
höjde styrräntan med en kvarts procent till 3,5 vilket
gör euron attraktiv för investerare. Risken för
negativ inverkan på euro-ekonomin är emellertid liten.
Framför allt Tyskland överraskar med många goda
nyheter. Antalet arbetslösa minskar och optimismen i näringslivet
är den högsta på 15 år. Tyskland som länge
betraktats som Europas sjukling har ställt sig i täten
för tillväxtligan. Över 40 % av landets export
går till andra länder i eurozonen, 13 % till Östeuropa
och 9 % till Asien. USA är idag mottagare av mindre än
10 % av exporten.
Även de nya EU-länderna har kopplats sina valutor till
euron. Bördan av den sjunkande eurokursen fördelas rättvist
mellan alla euroländer.
2006-51 s 23
"Eurons hämnd"
Glöm den amerikanska dollarn! Upp eller ner - vem bryr sig?
När Amerika blir förkylt hörs det inte ens en nysning
i Europa.
En positiv verkan av dollarraset är att energikostnaderna
minskar i Europa. Många åker till New York för
att handla julklappar till reapriser. Den låga dollarkursen
hotar europeisk export men också européernas köpkraft
utomlands och dämpar inflationen och sänker kreditkostnaderna
hemma. För USA är det en fördel att dollars värde
sjunker gentemot de asiatiska valutorna som den japanska yenen
och den kinesiska renmimbin.
2007-10 s 25-27
"Toyota utmanar General Motors"
Toyota är i färd med att passera General Motors som
världens största biltillverkare. Men GM tänker
ta strid om förstaplatsen. För tio år sedan satsade
Toyota på hybridbilar som de till en början sålde
med förlust. Idag är deras Prius den hetaste hybriden
på marknaden och V framstår som världens miljövänligaste
biltillverkare. Toyota planerar att bygg sin åttonde monteringsfabrik
i USA medan GM lägger ner och minskar antalet anställda.
Tack vare en supereffektiv tillverkningsmetod, Toyota Production
System, tillverkar Toyota bilar billigare än GM och säljer
dem dyrare än GM.
2007-11 s 12-13
"Spänn fast säkerhetsbältena: Airbus har hamnat
i oväder"
Det är svårt att fatta att det europeiska företaget
Airbus för bara några år sedan lät Champagnekorkarna
smälla för att fira en påstådd seger över
den amerikanska rivalen Boeing. Tala om att ropa hej för
tidigt! Under det gångna året har Airbus haft tre
olika chefer och dess aktier har dalat med 30 %. 10 000 jobb ska
bort och flera fabriker säljas. Det finns tre huvudorsaker
till bekymren: Katastrofalt dåligt ledarskap, politiskt
motiverad tvekan att skära ner eller lägga ut produktion
på underleverantörer plus en felaktig satsning på
det största flygplanet någonsin. Världens största
passagerareflygplan Airbus A380-800 planerades vara färdigt
i år och först säljas till Singapore. Planet har
nu tekniska problem och kan inte levereras enligt tidtabellen
vilket kostar Airbus miljarder dollar.
2007-25 s 25-26
"Tuffa tider för tysk bilindustri"
Alexander von Gizycki har varit aktiv i den tyska bilbranschen
i nästan tre decennier och är VD för en av landets
största återförsäljarkedjor. Han har aldrig
haft det så motigt som nu - mitt under Tysklands kraftigaste
uppsving på många år. Försäljningssiffrorna
ökar inte längre, snarare minskar de flera månader
på rad. Det anses bero på demografiska förändringar,
körvanor och att bilen har förlorat sin prestige som
statussymbol. Bilföraren är äldre idag, han kör
kortare sträckor och behöver därför inte förnya
sin bilpark lika ofta som tidigare. Klimatförändring
skylls på det överdrivna bilkörandet och därför
kör även yngre mindre än tidigare. Att köra
stora, nya vrålåk är verkligen inte inne i Tyskland
idag.
2007-28 s 21
"Big Mac Index"
Indexet bygger på teorin om köpkraftsparitet (PPP)
som säger att valutakurser bör likställa priset
på identiska varu- och tjänstekorgar i vilka två
länder som helst. I detta fall består varukorgen av
en enda produkt, en Big Mac hamburgare tillgänglig i 120
länder. De mest övervärderade valutorna, alltså
de är värda mindre än den officiella växlingskursen
är Island, Norge och Schweiz. Sverige och Danmark har också
en starkt övervärderad valuta (i förhållande
till dollarn), medan Kinas är starkt undervärderad.
2007-32 s 18-21
"Inte lätt att axla pappas mantel"
En generationsväxling är på gång i de stora
familjedynastierna i Asien. Frågan är om den unga generationen
är vuxen sin uppgift. Det är hövdingarna i Asiens
ekonomiska boom, en samling multimiljarärer, som lett regionens
förvandling från ett fattigt bakvatten i slutet av
andra världskriget till den starkaste tillväxtmotorn
i dagens globala ekonomi. Till och med de yngsta och piggaste
i gruppen som Hongkongs fastighetskungar Ka-shing och Lee Shau
Kee passerar snart 80-årsstrecket. Andra är över
80 år och någon över 90 år. Asien är
mer än någon annan världsdel den region där
familjeföretagen härskar. Interna risker inkluderar
oenighet om efterträdare, nepotism, syskonrivalitet och decentralisering
av ägarskapet till flera arvtagare. Det har väckt tvivel
på kapaciteten hos tredje generationens arvtagare att behålla
kontrollen när det blir deras tur att ta över. Ka-shings
son hyllades 2000 som telekomindustrins underbarn, men efter dotcombubblan
brustit hade hans företag tappat 96 % av marknadsvärdet.
Andra söner har haft liknande problem.
2007-35 s 29-31
"Kina slår tillbaka"
Senaste tidens avslöjanden om felaktiga och farliga produkter
från Kina tas på stort allvar av de kinesiska myndigheterna.
De senaste återkallade produkterna var leksaker som innehöll
för höga nivåer av bly. De vidtar åtgärder
för att komma tillrätta med problemen, men de påpekar
också att både USA och EU bör sopa rent framför
egen dörr. Regeringsrepresentanter säger att påståendena
om farliga kinesiska produkter är en förevändning
för att vidta protektionistiska åtgärder i framför
allt USA och EU. Ingenting hindrar heller importörerna att
ha egna kvalitetskontrollanter i Kina.
2007-39 s 26
"Kina investerar fem miljarder dollar i Kongo"
Kina planerar att satsa minst fem miljarder dollar på upprustning
av infrastruktur och gruvor i Kongo. Satsningen blir ett av Kinas
mest omfattande projekt i Afrika söder om Sahara.
I en första fas kommer Kina att få betalt i koppar
och kobolt, uppger Kongos biträdande gruvminister. Peking
försöker säkra tillgången på så
mycket mineraler och andra tillgångar som möjligt.
2007-39 s 26-28
"Antigua har triumf på hand"
En överraskande handelstvist mellan USA och Antigua om spel
om pengar på Internet har blivit en strid mellan David och
Goliat. Det visar sig att även lilleputtländer har mäktiga
vapen. 2003 stämde Antigua USA hos WTO för Amerikas
förbud mot Internetkasino som är Antiguas näst
största bransch efter turismen. Den amerikanska regeringen
kräver att utländska spelföretag online ska blockera
amerikanska användaren med hjälp av datorernas IP-nummer.
I mars i år bestämde WTO att den amerikanska attityden
är en olaglig form av handelsprotektionism. Om Amerika inte
ger vika kan det hända att antiguanerna tjänar miljardtals
dollar nästa år på att sälja lagliga piratkopior
av allt från Microsofts mjukvara till Disneyfilmer utan
att ge copyrightinnehavarna en enda cent. Det kan bli det straff
som WTO utmäter åt USA.
2007-39 s 29-31
"Kriget i hönshuset" Hela
artikeln.
Europas konsumenter vill egentligen bara äta kycklingens
bröstfilé. Resten är nästan osäljbart
och exporteras till dumpade priser. Bönderna i Kamerun värjde
sig mot de europeiska kycklingresterna och utmanade den globalisering
som gjorde dem till förlorare.
Under rubriken "Kriget i hönshuset" skriver Uwe
Buse i Der Spiegel en artikel (översatt i senaste numret
av Tempus)om en europeisk (och amerikansk) konsumenttrend som
innebär att bröstfilén utan senor, ben och fett
är den enda delen som efterfrågas. Resten av djuret
går knappt att sälja i den rika världen. Denna
önskan styr uppfödarna. De skaffar raser med enorma
bröst. Efter slakten står man där med fötter,
inälvor, vingar och ben som ingen vill ha. Dessa sprids över
resten av världen. Exportpriset sätts lågt, det
behöver bara överskrida kostnaden för att kasta
produkterna. Dessa låga priser som hälsas varmt välkomna
av konsumenterna i tredje världen blir emellertid ett problem
för lokala hönsfarmare som inte kan sälja sina
höns till samma låga pris. I Kamerun, vars kycklingindustri
(bild) nästan slogs ut, har en fackfunktionär som heter
Bernard Njonga lyckats på stopp för den billiga importen
vilket de inhemska uppfödarna tjänat på och tackat
honom för. Resultatet blev emellertid att exporten av europeiska
kycklingdelar i stället gick till grannlandet Ghana - där
nu uppfödarna av kor och kalvar fått problem med konkurrensen
- och att konsumenterna i Kamerun blev irriterade för att
priserna steg.
Artikeln
i der Spiegel.
2007-42 s 28-29
"Det är inte så billigt som det verkar" hela artikeln
En ny undersökning, samordnad av EU-kommissionen, visar att
de billiga flygresorna ofta blir mycket dyrare än vad konsumenten
kan ana på grund av skatter och extra avgifter som bokning,
kreditkort med mera som kommer till efter det att köparen
i princip redan har bestämt sig för att köpa. De
bryter mot flera EU-bestämmelser som kräver tydliga
prisangivelser och försäljningsvillkor.
2008-1/2 s 27-30
"Den goda nyheten
"
Är att världsekonomin aldrig har gått så
bra som nu. Det verkar som om saker och ting är sämre
än på mycket länge. Men om man tittar bortom tillfälliga
marknadsfluktuationer och i stället granskar den verkliga
världsekonomin får man en helt annan bild. De senaste
fyra åren har världens ekonomi vuxit med 5,2 % per
år - två procentenheter mer än på 1980-
och 1990-talet. Bara tre länders ekonomier har krympt det
gångna året, Zimbabwe, Fiji och Tonga. Allt är
motsatsen till 1990-talet när ständiga ekonomiska kriser
orsakade allvarliga bekymmer i nya ekonomier som Malaysia, Turkiet
och Ryssland.
2008-03 s 27-28
"Husmanskost blir lyxig delikatess" Hela
artikeln
Européernas aptit på fisk underblåser illegalt
fiske och olaglig handel. Om man ska döma efter torsken håller
fisk på att bli Europas mest eftertraktade smuggelvara.
Priserna har fördubblats som svar på växande efterfrågan,
dålig tillgång och nya fiskekvoter. Ett kilo torsk
kostar numera upp emot 30 pund jämfört med sex pund
för fyra år sedan! Ungefär 50 % av den fisk som
säljs i EU kommer från uländerna och mycket av
fisken fångas och transporteras illegalt utanför alla
officiella kvoter och avtal. Enorma fiskefartyg som ägs av
kinesiska, sydkoreanska och europeiska företag seglar under
bekvämlighetsflagg från andra nationer.
2008-03 s 29-31
"Fiskebestånden krymper illavarslande snabbt"
Utfiskning pågår i vattnen utanför nordvästra
Afrika där fattiga regeringar säljer rättigheter
till rika länder som konkurrerar ut kustländernas egna
fiskare. En stor flotta fisketrålare från EU, Kina,
Ryssland och andra regioner har länsat nordvästra Afrikas
vatten så noggrant att tidigare stora fiskpopulationer håller
på att kollapsa. De inhemska fiskarna kan inte försörja
sig på fiska utan använder båtarna för att
transportera sig själv och andra till Europa i stället.
I fjol försökte 31000 afrikaner ta sig till Kanarieöarna
för vidare transport till Spanien. Regionens regeringar har
ett stort ansvar. Många regeringar har prioriterat inkomster
från främmande fiskefartyg framför omsorgen om
den egna fiskerinäringen. EU har fiskeavtal ned Afrika sedan
1979 hävdar att berörda myndigheter säljer för
stora fiskekvoter till länder som Kina och Ryssland. "Det
finns inte en regering i regionen som tackar nej. Det är
välbehövda pengar", säger den franske experten
Chavance. Politikerna offrar lokala fiskare för pengarnas
skull. Pengarna används sedan ofta till helt andra saker
än de var avsedda för. Guinea-Bissau använder till
exempel 42 miljoner dollar från EU att under fyra år
betala löner åt sina offentliganställda.
2008-04 s 28
"En viss osäkerhet anas i Davos"
Ledande affärsmän och politiker som har samlats i den
schweiziska skidorten Davos denna vecka är märkbart
dämpade när det gäller utvecklingen av den globala
ekonomin och företagens utvecklingsmöjligheter. Den
finansiella världens situation har förändrats dramatiskt
det senaste året. Man diskuterar lämpliga sätt
att hantera bolånekrisen innan G7-gruppens finansministrar
samlas nästa månad och förre vårens möten
i Internationella valutafonden och Världsbanken. Ett nytt
ämne för året är konkurrensen om världens
råvaror.
2008-04 s 28-30
"Sarkozy säljer "framtidens energi till oljestaterna"
För Frankrikes president, Nicolas Sarkozy, har kärnkraften
potential att bli en bro mellan väst och den muslimska världen.
Han är världens för närvarande mest offensiva
säljare av kärnkraft och har de senaste månaderna
besökt ett stort antal muslimska länder. Han har undertecknat
avtal med eller erbjudit teknisk expertis till Saudiarabien, Förenade
arabemiraten, Qatar, Libyen, Egypten, Algeriet och Marocko. Kärnkraften
har fått en comeback i en tid av snabbt stigande energipriser
och utbredd internationell oro för den globala uppvärmningen.
Företagen som utvecklar och bygger kärnkraftverk ägs
i första hand av den franska staten och nu vill Sarkozy stärka
landets något skamfilade diplomatiska och tekniska image
utomlands.
2008-04 s 30-31
"Här finns massor med lediga jobb"
Planer på nya kärnkraftverk skapar stor efterfrågan
på tekniker som det för tillfället är mycket
ont om. I Olkiluoto vid finska kusten arbetar 2600 arbetare från
20 länder med att färdigställa det första
nya kärnkraftverket i Västeuropa på 20 år.
Projektet är två år efter tidsplanen och bristen
på utbildade tekniker är en del av problemet. Det finns
en "kärnkraftsrenässans" som drivs av växande
efterfrågan på energi och oro för skadliga utsläpp.
Enligt IAEA planeras det 60 nya reaktorer de kommande 15 åren.
I Storbritannien planerar man en ny generation reaktorer, i USA
finns förslag till 20 nya anläggningar, till och med
Ukraina planeras elva nya reaktorer före 2030. Detta skapar
snabbt en brist på tekniker och annan välutbildad personal.
Arbetskraften är idag oftast över 50 år och kommer
snart att pensioneras. Det krävs nya ingenjörer, men
också svetsare, elektriker, rörmokare och andra hantverkare.
2008-10 s 25-28
"Marknadskrafterna har satts ur spel"
På bara några månader steg priset på olja
från 50 till 100 dollar. Det beror inte på drastiskt
förändrade produktionsförhållanden eller
kraftigt höjd efterfrågan eftersom detta faktorer knappt
har ändrats. Med tanke på den hotande recessionen borde
oljan egentligen bli billigare i stället. Varför blir
den ändå allt dyrare? Lika spektakulära prisökningar
som nu har bara förekommit fyra gånger tidigare, 1973
efter Opecs embargo, 1979 efter den iranska revolutionen, 1980
när Irak invaderade Iran och 1990 när Saddam Hussein
anföll Kuwait.
Det finns många svar på frågan, krisen i Mellanöstern,
den kinesiska efterfrågan eller en tillbakahållen
produktion. Eller är det oljespekulanter som driver på
en "olja-bubbla" som tidigare "IT-bubblan"?
Traditionella influenser på marknaden spelar nästan
ingen roll längre. De förändrade situationerna
i Irak eller Iran tycks inte spela någon roll inte heller
krisen i Mellanöstern. Det är spekulanter som trissar
upp priset.
2008-10 s 28-30
"Vinslott kan bli vinstslott för företagsamma kinseser" hela artikeln
Många anrika vinslott i Bordeaux dras med ekonomiska bekymmer.
Välbeställda entreprenörer från andra sidan
jorden kommer som räddande änglar. För första
gång såldes det 500 år gamla vinslottet Latour-Laguens
i den förnäma Bordeauxregionen till en kinesisk vinimportör
för tre miljoner dollar. Han ville främst skaffa sig
ett anseende och trovärdighet på vinområdet.
30 andra liknande objekt är till salu. Orsaken är den
ökade konkurrensen från druvor i den "nya"
världen.
2008-12 s 20-21
"Stormvarning utfärdad"
Sjöfartens guldålder är på väg att
ta slut. Så sent som i fjol var det många inom sjöfarten
som tyckte att förutsättningarna för lönsamma
affärer aldrig hade varit bättre. Men nu tycks banker
och investerare plötsligt ha insett att efterfrågan
på sjötransporter kanske minskar samtidigt som tillgången
på fartyg ökar. Det huvudsakliga problemet är
att växande efterfrågan 2003 sporrade rederierna att
beställa för många nya fartyg. Nu tvingar överflödet
av kapacitet ner priserna samtidigt som det stigande oljepriset
innebär att fartygen blir dyrare i drift, detsamma gör
brist på besättningar.
2008-12 s 21
"Läget under kontroll?"
President George Bush välkomnade i måndags den amerikanska
centralbankens interventioner på USAs finansmarknader. Bush
försökte ge en optimistisk bild av finansmarknaderna
efter det att Centralbanken hjälpt investeringsbanken J P
Morgan att ta över konkurrenten Beat Sterns. Finansmarknadskrisen
påverkade också presidentvalskampanjen . Ekonomin
har nu blivit en viktigare fråga än kriget i Irak.
2008-15 s 25-27
"Varning för livsmedelsbrist"
Det kanske bara behövs en enda missväxt för att
världen ska drabbas av en verklig matkris. De globala spannmålslagren
är mindre än någon gång sedan 1970-talet.
För de år sedan motsvarade lagret 37 % av den årliga
konsumtionen, nu är det 17 %. De senaste månaderna
har grossistpriserna på ris och majs stigit med 50 % eller
mer.
Experter skyller detta på flera faktorer. Dåliga skördar
i Europa sedan 2005, den långvariga torkan i Australien
och kanske främst en snabb växande efterfrågan
på biobränslen som en följt av det extremt höga
oljepriset. Och Kinas och Indiens snabba tillväxt har givit
dem enormt god aptit.
Efter dramatiska rekordnivåer på 1970-talet, tack
vare införandet av vetenskapliga odlingsmetoder under den
gröna revolutionen ökar skördarnas volym numera
mindre än befolkningstillväxten. Enligt FN står
Indonesien, Filippinerna och Bangladesh främsta plats när
det gäller sårbarhet för matkriser, främst
för att inte har råd att köpa maten.
2008-15 s 27-29
"Hunger, bistånd och matpriser"
Snabbt stigande priser på produkter som exempelvis ris och
vete skapar problem inte bara för de fattiga utan också
för hjälporganisationer och politiker.
Aktivister har under flera decennier kritiserat det låga
priserna på baslivsmedel som de menar inneburit att jordbrukare
i u-länderna fått för lite betalt. Nu när
prisnivån stigit ordentligt kritiserar samma personer detta.
Visserligen får jordbrukarna bättre betalt men övriga
medborgare i uländerna får svårare att betala
och det är också svårare för de aktivister
som köper in mat för att dela ut till människor
i utvecklingsländerna. FN vill ha in mer bidrag, många
miljarder, från de rika medlemsländerna för att
kunna köpa in dyrare livsmedel att dela ut. Problemet är
inte att det inte finns tillräckligt med mat - skörden
i fjol var den största någonsin, utan att maten finns
på fel plats och att den kostar mer än vad de fattiga
har råd att betala. Hunger orsakas av dåligt styre
inte av naturkatastrofer.
2008-15 s 29-31
"Stigande priser orsakar panik"
Snabbt stigande priser på ris och andra stapelvaror väcker
panik bland konsumenter. På vissa ställen, som i Jemen
och Marocko, har prisökningarna resulterat i upplopp och
i Hongkong hamstrar folk. Egypten stoppar all risexport i sex
månader. När fattiga människor inte får
ris blir det farligt. Särskilt i Asien där en måltid
inte är en måltid utan ris. Bangladesh kommer att importera
en halvmiljon ton ris som ska säljas till medborgarna till
underpris. De kraftigt höjda matpriserna har mycket allvarligare
följder i uländerna än i industriländer eftersom
maten utgör en större del av konsumtionen.
2008-15 s 30-31
"Uländerna stoppar handeln"
Regeringar runt om i uländerna gör allt de kan för
att stimulera importen av jordbruksprodukter och begränsa
exporten i ett försök att stoppa den snabba prisökningen
på livsmedel och avvärja social oro. Saudiarabien och
Indien har sänkt importskatten och minskat tariffer på
många livsmedel. Indien förbjuder all export av ris.
Vietnam som är världens största risexportör
minskar exporten med 11 % i år. Ekonomer varnar för
att sådana åtgärder kan göra att de globala
priserna fortsätter att stiga okontrollerat.
2008-16 s 30-31
"Tala om kraschlandning!"
Heathrow är en av världens mest trafikerade flygplatser
och förmodligen den värsta. Den är underdimensionerad
och därför är trängseln stor och köerna
långa. Regeringen kräver en tredje start- och landningsbana
som skulle öka kapaciteten från 480 000 till 700 000
flygplan per år men motståndet bland miljövänner
är mycket stort. Nyligen invigdes en ny terminal men den
förmår inte lösa problemen. Konkurrenterna i Europa
är glade och vill gärna lägga beslag på den
trafik som London inte förmår hantera. Schiphol i Amsterdam
har redan fem kommersiella banor, Charles de Gaulle i Paris fyra
och Frankfurt har just fått klartecken för en fjärde.
Ingen av dessa opererar med mer än sjuttiofem procents kapacitet.
2008-18 s 11-12
"Markpriserna stiger i takt med matpriserna" hela artikeln
När priserna på bostäder och kommersiella fastigheter
sjunker vänder investerare i stället blicken mot mer
traditionella tillgångar som jordbruksmark. Jordbruket som
länge har betraktats som en sektor i tillbakagång har
de senaste månaderna stimulerats kraftigt av den växande
globala efterfrågan på livsmedel. En konsekvens är
att jordbruksmark i hela EU har blivit markant dyrare. Framför
allt i Storbritannien där priset stigit med 40 % det senaste
året.
2008-19 s 24-26
"Asiaterna sopar marknaderna rena"
Indien och Kina importerar allt större mängder ris och
soja. Den enorma efterfrågan driver upp priserna och förvandlar
urskog och åkrar till miljöfarliga monokulturer. Man
kan befara en framtid, där näring är lyx.
Indien var så gott som självförsörjande när
det gäller livsmedel på Indira Gandhis tid. Sedan dess
har befolkningen nästan fördubblats men spannmålsproduktionen
är ungefär densamma, Indien måste därför
importera. Kinas ledare säger att deras land är "nästan"
självförsörjande när det gäller ris.
Men det betyder att 130 miljoner inte får någon ris.
Därför måste Kina importera ris. Vietnam vill
inte längre exportera utan behöver allt ris själva.
2008-19 s 26-27
"Matkrisen erbjuder en chans att reformera" hela artikeln
Av de två kriser som för närvarande oroar världsekonomi
- lånekrisen och snabbt stigande matpriser - är den
sistnämnda allvarligast. Den gäller nästan alla
viktiga livsmedel och djurfodersorter. Orsaken är den snabba
ekonomiska tillväxten i uländerna, hård konkurrens
om världens energitillgångar, den svaga amerikanska
dollarn och globalt inflationstryck. 37 länder är i
stort behov av mathjälp. Hunger hotar ytterligare hundra
miljoner människor. Men krisen erbjuder ett gyllene tillfälle
till att göra något. Minskade handelshinder, anpassning
av jordbrukssektorn till marknaden och en övergång
till genmodifierade grödor i utvecklingsländerna. Det
är lika oundvikligt som att höginkomstländerna
går över till kärnkraft.
2008-23 s 16-17
"Sidenvägen i moderna tappning"
Världens ekonomiska mittpunkt är på väg att
flyttas från USA och Europa till Mellanöstern och Asien.
På bara några få år har en ny generation
handelsmän spontant återupplivat den urgamla handeln
längs Sidenvägen och återskapat des centrala karaktär
med en mängd moderna produkter. Världens två mest
likvida ekonomier bygger ett handelsblock som ändrar balansen
i den globala ekonomin. Nyrika kineser gör affärer med
förmögna oljeprinsar. Asien och Mellanöstern hyser
några av världens största kontantöverskott
som till stor del administreras av sex av världens tio största
statliga fonder.
Det är möjligt att renässansen för den sino-arabiska
handeln kommer av sig om oljepriset kollapsar.
2008-24 s 28-30
"Näringskedjan lockar investerarna" hela
artikeln
Mat är pengar och investerarna lockas att satsa miljarder
i jordbruk. De köper åkermark, spannmålslager,
etanolfabriker, konstgödsel och transportutrustningar.
2008-25 s 27-29
"Asien kan inte rädda världsekonomin"
Den globala ekonomin växer långsammare och USAs dragkraft
avtar. Frågan är om de snabbt växande ekonomierna
i Asien kan fungera som räddningsplanka eller reservmotor.
Tyvärr inte, säger experterna som varnar för att
inflationen fortsätter att öka samtidigt som tillväxten
avtar. Asiatiska exportörer hjälpte till att sätta
fart på världsekonomin men nu hotas tillväxtmiraklet
i öster av stagflation. Vietnam var ett av länderna
på stark uppgång men nu har landets största aktiebörs
dalat med 55 % i år, inflationen översteg 25 % i maj
och statens budget är hårt pressad av kostnaderna för
importerad energi.
2008-26 s 22
"Saudiarabien går med på att öka oljeproduktionen"
Under hård press från USA och en hel världs klagomål
på oljepriserna meddelade Saudiarabien i söndags att
det kommer att producera mer olja i år om marknaden behöver
det. Saudiarabien som är världens största oljeexportör
hade sammankallat ett möte i Jidda för att signalera
att regeringen i Riyadh är medveten om att höga oljepriser
får smärtsamma följder i hela världen. Mötet
visade stora motsättningar mellan producenter och konsumenter
som Storbritannien och USA när det gäller orsaken till
de dramatiska prisökningarna. Storbritannien och USA hävdar
att oljeproduktionen inte håller jämna steg med den
ökade efterfrågan främst från Indien, Kina
och Mellanöstern. OPEC-länderna pekar på spekulationer
och den allt svagare dollarkursen.
2008-34 s 25-27
"USA trappar upp kampen mot fetman" hela
artikeln
Stadsfullmäktige i Los Angeles har beslutat att förbjuda
öppnandet av nya snabbmatsrestauranger i några av stadens
fattigaste områden. Frågan uppstår vem som ska
avgöra vad man ska äta, individen eller myndigheterna,
även i ett land där en tredjedel av skolbarnen är
överviktiga eller feta. I staden New York krävs det
att kaloriuppgifter på restaurangmenyerna. Kaloriintaget
bör sättas intill priset så att folka kan fatta
välgrundade beslut menar hälsoförespråkare.
2008-34 s 24-25
"Frihandelssammanbrott"
Förra månaden bröt Dohaförhandlingarna, som
syftar till friaree handel, samman. Protektionistisk retorik och
den globala rädslan för frihandel gör att världen
riskerar att gå miste om oerhörda fördelar. Detta
hävdar den danska forskaren Björn Lomborg i en artikel
i The Guardian. I hundratals år har vi vetat om att frihandel
nästan alltid är fördelaktigt för båda
parter. Länder ska producera det som de är bäst
på och köpa andra varor.
Artikeln i The Guardian.
Björn Lomborgs
hemsida.
Andra artiklar i The Guardian:
Climate
change can wait. World health can't.
With $50bn, we could make the planet a better place but money
spent on global warming would be wasted
Artikel
på project-syndicate.org.
Copenhagen Consensus.
Bloggar om klimathotet.
2008-36 s 24-25
"Handel är bästa vapnet mot fattigdom"
Doharundan kollapsade tidigare i somras, men den är inte
helt död ännu. Experter undersöker om och när
förhandlingarna kan återupptas.
Ministrar från över hundra länder samlades i Acra
i Ghana en månad efter det att förhandlingarna i Doharundan
i WTO hade kollapsat. Avsikten var att diskutera hur bistånd
kan hjälpa länder att bekämpa sin fattigdom. Alla
ekonomer var överens om att ekonomisk tillväxt är
en förutsättning för att avhjälpa fattigdom.
Flera ekonomer hävdade att ett mer effektivt medel mot fattigdom
är frihandel. Nyckeln till tillväxt är handel.
Även flera ulandsledare menar att bästa sättet
att bekämpa fattigdom är att öka den ekonomiska
kapaciteten via ökad handel inte genom att ta emot pengar
i bidrag från omvärlden.
2008-37 s 14-15
"Fannie och Freddie omyndigförklarades till slut"
Övertaget av bolåneinstituten Fannie Mae och Freddie
Mac syftar till att stärka bolånemarknaden och de finansiella
marknaderna i allmänhet. Den amerikanska regeringen tog i
söndags kontroll över Fannie Mae och Freddie Mac i ett
dramatiskt försök att återupprätta förtroendet
för de hårt ansatta bolånejättarna och stoppa
en ond cirkel som har tvingat ned den nationella ekonomin i en
brant utförsbacke. De har 11000 anställda och har de
senaste månaderna finansierat mer än två tredjedelar
av alla amerikanska bostadslån. Det finns ingen garanti
för att räddningsaktionen fungerar och det kommer att
stå skattebetalarna mycket dyrt. Staten har lovat att sätta
in pengar i företagen - upp till 100 miljarder dollar vardera.
Nya chefer för de två bolagen har utsetts. 80 % av
företagen ägs nu av den amerikanska staten. De stora
förlorarna är aktieägarna.
2008-38 s 14-16
"Kollaps på Wall Street" hela
artikeln
När en stor finansinstitution som Lehman Brothers går
i konkurs skakar hela marknaden. Banken Merrill Lynch gick med
på att sälja sig själv till Bank of America för
50 miljarder dollar för att avvärja en ännu större
finanskris. En annan bank, Lehman Brothers, tvingades emellertid
lämna in en kon kursansökan, då den inte hittat
någon köpare. Orsaken är stora förluster
på grund av dåliga krediter och dåliga fastighetsinvesteringar.
Försäkringsjätten AIG lyckades få låna
85 miljarder dollar av centralbanken, Federal Reserve, mot 80
% av tillgångarna. Vad som händer med Merrills 60 000
anställda och Lehmans 25 000 är oklart. Lehmanns kollaps
innebär ett ödesdigert slut på karriären
för Richard S Fuld Jr som lett banken sedan den knoppades
av från American Express 1994.
2008-41 s 3-5
"Den globala kapitalismen går en ny tid till mötes"
Den amerikanska modellen ligger i spillror och europeiska och
asiatiska rivaler tar vid. Nu är det inte bara bankernas
agerande och solvens som ifrågasätts utan hela det
anglosaxiska kapitalistiska systemet. I tre decennier har man
tagit för givet att marknaderna vet bäst. Nu är
det tydligt att "bra för Wall Street inte är bra
för Main Street". Nu när Reagan-Thatcher-ideologin
går under finns en utbredd känsla av att världen
passerat en gräns - vi lämnar de fria marknadernas,
de lättvindiga lånens och de feta lönernas guldålder
bakom oss och går mot ett systemskifte som innebär
hårdare kreditvillkor, strängare regler, mindre spekulation
och mer statlig styrning av marknaderna. Kanske är det nu
den franska och tyska modellen som tar över eller till och
med auktoritära kapitaliststater som Kina. Nicolas Sarkozy
och Angela Merkel tar sig ton. Man håller gärna med
George Soros: "Framtiden blir mindre otyglad, mindre aggressivt
spekulativ och mindre kreditvänlig". Världen kommer
kanske att likna Europa lite mer, och utvecklingsländernas
makt och politiska tyngd att växa. Vi får en mer flerpolig
värld. Men framtiden kommer att innebära nya bubblor
som brister och då kommer alla att ha glömt att världen
nästan gick under 2008.
Originalartikel
i Newsweek eller läs
här.
Finanskrisen, EU
2008-41 s 6-8
"Den fria marknaden är seglivad"
Europeisk skadeglädje över den amerikanska kapitalismens
krämpor betyder inte nödvändigtvis att européerna
fjärmar sig från den fria marknaden. Bundeskansler
Merkel kommer inte att överge den fria marknaden i Tyskland.
I Frankrike har president Sarkozy gjort en markant vänstersväng.
Allt prat om skattesänkningar har bordlagts. Det franska
budgetunderskottet kommer att bli 2,7 % av BNP nästa år.
Industripolitiskt är han känd för att gärna
låta staten intervenera. Men också för att hävda
att globaliseringen är nödvändig och inte ska bekämpas.
"Antikapitalism är ingen lösning på den aktuella
krisen". En del amerikaner å andra sidan oroar sig
för att europeisk socialism ska invadera Wall Street.
Finanskrisen, Ryssland
2008-41 s 6-7
"USAs dominans är slut, säger Moskva"
Lite skadeglädje anas nog i de ryska ledarnas kommentarer
till den finansiella krisen. Rysslands president, Dimitrij Medvedev,
har lagt skulden för krisen på det som han kallar för
finansiell "egoism" och sagt att finanskrisen kan ses
som ett tecken på att Amerikas ekonomiska dominans går
mot sitt slut. Detta gjorde han i ett anförande på
det statliga universitetet i St. Petersburg i ett forum som arbetar
för att utveckla relationer mellan Ryssland och Tyskland.
Finanskrisen, Island
2008-41 s 8-10
"Festen är över"
Islands befolkning blev världens rikaste över en natt.
De försökte köpa världen, men nu har finanskrisen
satt käppar i hjulet. Island står på randen till
kollaps. Inflation och höga räntor blir ännu högre;
kronan, den isländska valutan, är i fritt fall och värderas
knappt högre än Zimbabwes eller Turkmenistans valutor.
En av landets tre oberoende banker har nationaliserats. Invånarna
har börjat hamstra olivolja och pasta och andra importvaror.
År 2007 fick Island FN-utmärkelsen, "världens
bästa land att bo i". Island hade byggt sin extraordinära
rikedom på den globala kreditboomen och nu dras landet med
i kraschen. Under 2004 köpte islänningarna - 320 000
personer - aktier i brittiska företag för 894 miljoner
pund. Nu drunknar islänningarna i skulder och arbetskraften
från Polen och Litauen har åkt hem till länder
med bättre valuta. Större delen av skulderna är
utländsk valuta och nu allt dyrare i takt med att den isländska
kronan faller.
2008-42 s 26-27
"Samlade krafter ska rädda systemen"
De stora länderna i Europa presenterade en plan för
att förhindra bankkollapser och Australien och Nya Zeeland
garanterade besparingar och investeringar för att lugna panikslagna
investerare innan börserna öppnade i Asien på
måndagsmorgonen. På ett toppmöte med de 15 euro-länderna
enades dessa om än mer omfattande löften än de
amerikanska.
2008-42 s 27-29
"Tyngdpunkten förskjuts"
Världen behöver inte bara en ny kapitalism utan kanske
ännu mer en ny multilateralism. När historiens största
hus- och bolånekrasch brast, ledde detta till en bankkrasch
som förmodligen kommer att bli den värsta sedan den
stora depressionen. En krasch som berör många länder
samtidigt. Men tack vare de nya tillväxtmarknadernas växande
betydelse och råvaruprisernas fall har centralbankerna i
den rika delen av världen gott om utrymme för att stötta
sina ekonomier med lägre räntor. Krisen är lika
mycket ett resultat av politiska misstag som av giriga innovationer
på Wall Street. Rika länders biobränsle politik
drev upp priserna på livsmedel. Om det någonsin varit
dags för lite multilateralism så är det nu. Överreaktion
är farligare än ingen reaktion alls.
.
2008-42 s 29-31
"Kris i bilbranschen"
Problemen hos de tre stora i Detroit speglar en hel bransch i
kris. Allt färre köper nya bilar. När ekonomin
vänder nedåt är fordonsindustrin ofta den som
först känner av det. Industrins försäljning
minskade i september i USA till den lägsta nivån på
nästan 20 år. Varje jobb i bilindustrin genererar ytterligare
nio jobb hos underleverantörer. I september i år avskedades
18 000 anställda. Orsaken är sommarens bensinprishöjning
och den aktuella lånekrisen.
Finanskrisen
2008-43 s 18-20
"Räkenskapens dag är här"
När oljepriserna sjunker minskar också intäkterna
i några länder som de senaste åren har kunnat
utmana sina grannar och omvärlden både politiskt och
ekonomiskt tack vare stora oljeinkomster. Länder som Venezuela,
Iran och Ryssland passade på att tränga sig in på
världsscenen och använda oljepengarna för ideologiska
ändamål. Dessa ambitioner är svårare att
finansiera sedan oljepriset sjunkit från 147 till 74 dollar
per fat på tre månader.
Farhågorna om en stundande ekonomisk kris i Venezuela växer
på grund av bristande insyn i statens finanser och det faktum
att ekonomin blivit allt mer beroende av oljan Chávez tio
år vid makten.
Iran har världens näst största oljereserver och
har därför klarat sig bra trots USAs sanktioner. Nu
kommer Irans regionala närvaro och inflytande att försvagas.
Det blir svårare för Ryssland att använda gas
och olja för politisk utpressning mot sina grannländer.
Även om Ryssland står starkare ekonomiskt än flertalet
andra oljestater.
Schweiz, Finanskrisen
2008-44 s 7
"Hårda bud i finanskrisen spår"
Schweiz bör svartlistas internationellt som skatteparadis
anser den tyska regeringen eftersom Schweiz erbjuder villkor som
lockar tyska skattebetalare att fuska med skatten. Andra stater
på OECDs lista över "icke samarbetsvilliga länder"
är Andorra, Liechtenstein och Monaco. Andra som lovat att
bättra sig är Panama, Gibraltar och Bahrain. Även
Singapore och Hongkong anses föga samarbetsvilliga. Den tyska
regeringen kommer att agera genom att skärpa kontrollen över
inhemska banker och försäkringsbolag med filialer i
andra länder.
2008-44 s 15-16
"Ingen är immun" hela
artikeln
Finanskrisen slår urskillningslöst mot den polska ekonomin.
Polackerna hade goda skäl att tro att de undvikit det stigma
som drabbat många andra länders finanser. Polen hade
gåt med i både EU och Nato, Polen var nära allierat
med USA, Polen hade robust tillväxt och snabbt stigande levnadsstandard.
Men Polen har inte infört euro vilket gjort landets ekonomi
sårbarare. Nu har zlotyns värde sjunkit med 17 % mot
dollarn och 10 mot euron. Problemen har importerats särskilt
från Ungern och Ukraina som båda kommit överens
med IMF om stora lån för att hindra att deras finanssystem
kollapsar.
2008-45 s 14-15
"Finanskrisen skakar Kreml" hela
artikeln
President Dimitrij Medvedev har sedan sitt tillträde i maj
rest runt i flera europeiska huvudstäder för att klargöra
Rysslands nya utrikespolitik och hur hans nya säkerhetspolitik
för Europa ska fungera. I Östeuropa förstod regeringarna
snart att det handlade om att ge Ryssland vetorätt när
det gäller Natos utvidgning i östra Europa det amerikanska
missilförsvaret. Men Ryssland har också påverkats
av den internationella finanskrisen. Den har reducerat och i vissa
fall eliminerat oligarkernas stora förmögenheter och
minskat valutareserven till 300 miljarder dollar. Rysslands export
förra året var värd 500 miljarder dollar varav
80 % kom från råvaror. Sjunkande råvarupriser
blev därför en chock för Kreml. Gazprom tvingas
överge några av sina stora projekt samtidigt som sociala
investeringar som pensioner , utbildning, bostäder och sjukhus
måste inte kan genomföras. Hundratals mindre provinsbanker
kan komma att gå i konkurs.
2008-45 s 16-17
"I morgon är en ny dag"
De dåliga tiderna hindrar inte rika ryssar från att
spendera. En del Moskvabor fortsätter att spendera rubel
och oljedollar i rasande takt, varmed de bekräftar Moskvas
rykte som överdådets och hedonismens notoriska centrum.
Detta händer mot bakgrund av växande oro för den
ryska ekonomin. Aktiemarknaderna har förlorat cirka 65 %
av värdet sedan i maj. Oljepriset har sjunkit kraftigt och
köparna av Rysslands övriga naturreserver har dragit
ner på beställningarna.
2008-45 s 17-18
"Den ekonomiska livlinan försvagas" hela artikeln
För många fattiga länder i Mellanöstern har
oljeländerna vid Persiska viken fungerat som en ekonomisk
livlina i många år. Oljeländerna har erbjudit
jobb till de fattiga ländernas medborgare som i sin tur skickat
hem miljontals dollar. De rika araberna har varit trogna turister
även när västerlänningar har tvekat att komma.
Plötsligt ser livlinan väldigt skör ut särskilt
när det gäller länder som Egypten och Jordanien.
Oljeländerna dras också med i den globala finanskrisen
och de försvagas av de sjunkande oljepriserna. Runt hela
Persiska viken har aktiemarknaderna gått ned, till och med
i boomstaden Dubai. Det glittrande Dubai var en dröm byggd
på en skuldsedel. Skulden ökade med 49 % från
2007 till 2008.
En tillfällig avmattning här kan kännas som en
kraschlandning i länder som Syrien, Egypten och Jordanien.
Finanskrisen, Afrika, Sydafrika
2008-45 s 24-25
"Afrika rider nog ut stormen"
Afrika känner av den globala krisen, men konsekvenserna är
inte lika allvarliga som i andra världsdelar.
Värst drabbat är regionens största ekonomi, Sydafrika,
som har mest kontakter med världen utanför. Randen har
fallit med 30 % och inte ens guldet har klarat sig särskilt
bra. Men landets banker verkar tillräckligt sunda för
att kunna fortsätta låna ut pengar. Det finns inga
större orosmoln men investerarna kommer att hålla ögonen
öppna för att se vad som händer i presidentvalet
nästa år.
Sjunkande råvarupriser och minskad efterfrågan från
utlandet kommer att påverka många afrikanska ekonomier,
utlandets investeringar, mängden hemskickade pengar och ulandsbistånd
kommer att krympa. Södra Afrika är inte lika beroende
av råvaror som förr. Internationella valutafonden räknar
med att södra Afrika trots allt kommer att växa med
5,9 % i når och n6,2 % nästa år, vilket är
långt över det globala genomsnittet på 3 %.
2008-45 s 29
"Det gäller att förankra ekonomin i verkligheten"
Intervju med nobelpristagaren i ekonomi, Paul Krugman.
Innan Paul Krugman blev känd för sina kontroversiella
krönikor i New York Times, där han kritiserade Bushs
administration, hade årets nobelpristagare i ekonomi ändrat
vår syn på internationell handel och krossat den allmänna
uppfattningen att rika och fattiga länder kunde handla med
varandra på lika villkor. Här ger han sin syn på
den nya ekonomiska verkligheten, politiken och Nobelpriset.
Varför vi hamnade i en finanskris var att regelverken inte
höll takt med systemet? I takt med uppkomsten av ett skuggbankssystem
genomfördes fler och fler av världens transaktioner
av institutioner som inte lydde under traditionella bankregler.
En del handlade om justerad valutahandel. Följden för
den reala ekonomin är att det blir svårare att låna
och lönerna i toppen kommer att sjunka. Samhället blir
kanske lite mindra ojämlikt.
2008-47 s 14-15
"Mycket väsen för ingenting?"
G 20-länderna undvek de krångliga frågorna. De
träffades i Washington under ledning av den avgående
presidenten George Bush och uppvisade en enad front under toppmötet
men deltagarna sköt viktiga beslut på framtiden. De
samlas åter den 30 april, och detta var kanske det viktigaste
beslutet.
2008-47 s 15-16
"Nya medlemmar i maktklubben"
De stora tillväxtekonomierna bestämmer den nya världsordningen.
En kombination av diplomatiska misstag i Bushs administration,
en unik finanskris och ankomsten av Obamas era har oväntat
snabbt institutionaliserat tillväxtländernas - Kina,
Indien, Brasilien och Ryssland - uppgång till ingenting
mindre än den mest svepande förändringen av det
internationella systemet sedan andra världskriget. För
sex månader samlades de så kallade BRIC-ländernas
(som omfattar nästan halva jordens befolkning) utrikesministrar
i Ryssland för att definiera gemensamma mål med principer
som "ett mer demokratiskt internationellt system". Dessa
är kampen mot terrorismen, säker energiförsörjning,
socioekonomisk utveckling och klimatförändring. BRICs
roll i Syd ska bli densamma som G8s i Nord. Kina äger världens
största kapitalreserver.
2008-47 s 17-19
"Samarbete är lättare sagt än gjort"
Ledarna för världens största ekonomier har enats
om att med gemensamma ansträngningar sätta fart på
världsekonomin igen och uppdatera den ekonomiska världsordningen.
Det producerades ett elvasidigt dokument men det viktigaste var
nog det faktum att en ny maktbalans håller på att
ta form i kölvattnet av den finansiella krisen. Det som nu
sker är "den nya globala ordningens förlossningssmärtor".
Internationella valutafonden och andra globala institutioner behöver
reformeras i grunden så att de bättre speglar ändrade
roller i världsekonomin. Man har enats om att inrätta
ett nytt regleringsorgan och att ländernas finanssystem ska
genomgå regelbundna, ingående granskningar av Internationella
valutafonden. Man tog också upp frågan om löner
och förmåner till finansinstitutens chefer. Barack
Obama deltog inte i mötet med Vita huset gav uttömmande
information till en av Obamas närmaste rådgivare. Bushs
löfte om ett tolv månaders avbrott för protektionistiska
åtgärder tilltalar nog Obama minst.
2008-47 s 19
"Nu fixar vi världen igen - Bretton Woods 1944 och 2008"
Mötet under veckan kalla Bretton Woods II till minnet av
mötet av New Hampshire för 64 år sedan där
man skapade Världsbanken , Internationella valutafonden och
ett system som fixerade växelkurser vilket underblåste
den snabba ekonomiska utvecklingen efter andra världskriget.
Finanskrisen, Kina
2009-03 s 22-24
"Kina har tappat aptiten på dollar"
Kina använder alltmer av statens pengar hemma för att
mildra den globala krisens effekter. Kina har köpt amerikanska
skulder för drygt 1000 miljarder dollar men nu börjar
de behålla pengarna hemma vilket får smärtsamma
följder för amerikanska låntagare. Kina behövs
som marknad för de amerikanska statliga skuldebrev som måste
ges ut för att finansiera stimulanspaketen. Kina är
nu den största innehavaren av amerikanska obligationer, tidigare
var det Japan. Nu behöver bankerna i Kina i stället
stödja de kinesiska småföretagen med lån.
Det5 finns dock många uppköpare av amerikanska statsobligationer,
de anses vara stabilare att investera i än osäkra aktier.
Finanskrisen
2009-03 s 28-29
"Bolånekrisen slår mot Vita Huset"
Det handlar om en kopia av Vita huset som står i Atlanta
och som nu kanske måste säljas på exekutiv auktion
om det inte dyker upp någon rik arab eller kanske en före
detta presidentkandidat som aldrig fick chansen att bo i det riktiga
Vita huset.
Den iransk-amerikanske byggherren Fred Milani har bott i sju år
i kopian men nu planerar han att sälja huset. Det är
till salu för 9,88 miljoner dollar. Han har fått ekonomiska
bekymmer sedan efterfrågan på de luxuösa villor
han erbjuder kraftigt sjunkit. Milani har konverterat till kristendomen
och han tror fullt och fast på att Gud kommer att hjälpa
honom att sälja huset.
2009-04 s 25-29
"Hjulen snurrar allt långsammare"
Bilförsäljningen minskade i hela världen under
fjärde kvartalet förra året. Framtidsutsikterna
för en bransch, som är mycket beroende av lån
och konsumentförtroende, är minst sagt oroväckande.
General Motors skulle ha gått i konkurs innan den stora
årliga bilmässan i Detroit om det inte varit för
de federala nödlånen strax före jul. Under andra
hälften av 2008 minskade efterfrågan på bilar
mer än någon gång sedan den moderna bilindustrin
föddes efter andra världskriget. Inget bilföretag
och inget land är immunt mot krisen. Men det är de tre
stora i Detroit som drabbats hårdast, Ford, general Motors
och Chrysler. Av världens elva stora bilföretag är
det Chrysler som löper störst risk att försvinna
helt under 2009. GM har en stark har en stark position på
de flesta utländska marknader, särskilt Kina som inom
några år kommer att bli världens största
bilmarknad. Över hela världen börjar bilföretagen
att minska sin produktion vilket leder till att många förlorar
sina jobb. Förhandlingar om lönesänkningar har
redan börjat. Bilföretagen lider av kronisk överkapacitet.
Kapaciteten är 94 miljoner bilar årligen men efterfrågan
är bara 60 miljoner. Sedan länge är krediter bilbranschens
blod. Fler än två av tre bilköp i Europa finansieras
genom lån. I USA 90 %.
Orsaken är känd. Allt började i USA för drygt
ett år sedan med bolånekrisen och de fördubblade
oljepriserna.
2009-04 s 29-31
"Lyx rimmar illa med kris"
Frankrike är lyxmodets födelseplats och här möter
man den globala recessionen som en chans till moralisk upprustning.
De stora glamourvaruhusen i USAs och Europas storstäder ser
med fasa hur försäljningen och där den globala
recessionen ses som en chans till moralisk upprustning.
I Frankrike är en era av överdåd slut och man
återgår till en mer sansad fransk livsstil välsignad
av president Sarkozy. Frankrike är fortfarande ett djupt
konservativt land, där det av tradition är oacceptabelt
att skryta med materiella tillgångar. De flesta fransmän
använder bankkort, inte kreditkort så att de inte köper
för mer pengar än de har. Därför finns det
nu ett gyllene tillfälle att återupprätta franska
värderingar som återhållsamhet och måttfullhet.
Till och med försakelse och offer ses som helt i sin ordning
just nu.
En fransk trendexpert kallar de påtvingade förändringarna
för "en värderevolution". Karl Lagerfeld,
Chanels Designer, talar om "den nya måttfullheten".
Artikeln ifrån International
Herald Tribune.
2009-05 s 19
"Oljeproduktionen minskar snabbare än väntat"
Den globala oljeproduktionen minskar fortare än vad marknaden
hade väntat sig eftersom produktionsminskningar i Opec-länderna,
som Saudiarabien, Venezuela och Iran, sammanfaller med en skarp
nedgång i produktionen i länder utanför kartellen,
som Mexiko, världens sjätte största producent,
vilket sammantaget kan leda till högre pris på oljan.
Finanskrisen
2009-05 s 26-28
"Sparsamhet är tidens melodi"
Det ekonomiska läget har givit upphov till en strikt sparsamhet
i England av ett slag som inte skådats sedan matransoneringen
upphörde 1954. Man köper mindre dagligvaror, lockas
inte ens av generösa rabatter, och färre bilar och kläder.
I stället är det skomakare, pantbanker och lågprisvaruhus
som får fler besök och man efterfrågar kolonilotter
för att odla sin egen mat. I Storbritannien såväl
som i USA, Spanien och Irland tycks sparsamheten varsla om en
mer djupgående förändring som betyder slutet för
en livsstil, som byggde på otyglad konsumtion, underblåst
av lättåtkomliga krediter. Hushållen konsumerar
mindre, sparar mer och betalar tillbaka sina skulder.
Den riskbenägna, finansiella affärsmodellen som tillät
bankerna att dela ut allt större lån och föra
dem vidare till andra investerare som "tillgångar"
har gått under. Bankerna måste åter koppla sina
lån till säkerheter och kontrollera sina låntagare
noggrannare annars får de inte ta hand om spararnas pengar
längre.
Förlusterna är redan dubbelt så stora som efter
IT-kraschen 2001 och hälften så stora som i den stora
depressionen på 1920-talet.
2009-05 s 28-29
"Att överleva med hedern i behåll"
Finanskrisen tvingar många att sälja sådant som
de för bara ett år sedan inte kunde tänka sig
att leva utan. Medan resten av Ryssland blöder kontanter
på grund av fallande oljepriser och svag valutakurs är
det goda tider för pantbankerna. Omsättningen har ökat
med 20 % sedan den globala krisen kom. De har fått en helt
ny kategori kunder som tagit stora lån och inte har råd
att betala räntorna.
2009-08 s 9-12
"Det jäser av oro"
50 miljoner jobb kan försvinna i år. Franska och brittiska
fackförbund utropar strejk. Torsdagen den 29 januari drev
krisen ut upp emot 2,5 miljoner människor på gatorna
i bland annat Marseille, Brest och Bordeaux. Det var den hittills
kraftfullaste protestaktionen mot Frankrikes nuvarande president.
Två tredjedelar av fransmännen tror inte att deras
regering förmår hantera krisen effektivt.
Gordon Browns anseende dalar ännu fortare än Sarkozys.
Det oppositionella torypartiet har ett försprång på
10 - 12 procentenheter framför Labour.
I Ryssland kommenderar premiärminister Putin ut poliser på
gatorna sedan kommunister och regeringsmotståndare tagit
gatorna i besittning i Pskov och Volgograd och ända långt
borta i Vladivostok. I Moskva vågade vänsteroppositionella
till och med demonstrera på Röda Torget. Putins system
är inte kapabelt att reagera flexibelt i en allvarlig kris.
Arbetare tar sina liv när de inte kan betala de skulder i
euro de tagit för att köpa bostäder och bilar sedan
rubelns värde halverats.
Beijing satsar pengar på välfärdssystemet och
försöker köpa sig lugn och ro med gåvor till
de allra fattigaste. Trycket från medborgarna växer.
Den galopperande tillväxten som hittills har legitimerat
kommunistpartiets maktinnehav har bromsat. Det är framför
allt den kringflyttande arbetskraften, så kallade migrerande
arbetare som vållar den kinesiska regeringen bekymmer
I hela världen kan omkring 50 miljoner arbetstillfällen
gå förlorade de närmaste elva månaderna.
2009-08 s 13-15
"Högmod går före fall"
Sjunkande oljepriser skapar ur västmakternas perspektiv en
oväntad diplomatisk ljusglimt mitt i den globala recessionen.
Oljetsarerna Vladimir Putin, Hugo Chávez och Mahmoud Ahmadinejad
har mindre pengar att röra sig med, vilket tvingar dem att
bli mindre karska. Imperierna som de byggt på olja visar
sig vara instabila, sårbara för inflation och arbetslöshet
och därtill kommer ökande politisk oro som äventyrar
ledarnas personliga makt. Oljetsarernas försvagade positioner
är en oväntad ljusglimt i den för övrigt mörka
globala recessionen. Det går rasande snabbt utför.
Oljeländerna drabbas hårdare än de flesta länder
av den globala lånekrisen. Kollapsen var emellertid långtifrån
oundviklig. Oljetsarerna själva grävde sina gravar genom
att inte investera tillräckligt mycket i förbättringar
av oljefälten eller i utvecklingen av andra exportprodukter
än olja.
2009-09 s 3-4
"En för alla, alla för en" hela artikeln
Krisen sprider sig och solidaritet är ett måste, säger
Europas ledare. Sex länders ledare träffades för
att nå fram till en gemensam ståndpunkt inför
G20-ländernas möte i London i april. Det var ledarna
för Frankrike, Storbritannien och Tyskland, liksom Spanien,
Holland och Tjeckien i egenskap av ordförandeland i EU. De
oroas av den ekonomiska smitta som snabbt sprider sig i Östeuropa
men också i euroländerna. Störst ansvar kommer
Tyskland att ta i egenskap av landet med unionens starkaste ekonomi.
2009-09 s 8-9
"Östeuropa kan inte betala räkningen" hela artikeln
Ända sedan Berlinmuren föll har länderna i Östeuropa
varit viktiga allierade till USA. De har anammat kapitalism av
amerikanskt snitt och tagit stora lån i västeuropeiska
banker för att finansiera sin utveckling. Nu är det
dags att betala räkningen. Utvecklingsboomen som förvandlade
Polen, Ungern och andra före detta sovjetiska satellitstater
till heta marknader är nu på väg att kollapsa
med följder både för Västeuropa och USA.
Krisen har tvingat Internationella valutafonden att rycka in.
De senaste månaderna har fonden lånat miljarder till
Ukraina, Island, Ungern och Lettland. Regeringarna har minskat
sina utgifter i takt med att valutorna försämrats vilket
lett till en våg av allt våldsammare protester i hela
regionen.
2009-10 s 3-4
"EUs ledare ska besegra krisen och hjälpa varandra" hela artikeln
En snabbt växande finanskris i Central- och Östeuropa
och ökande oro för att recessionen blir djup och lång
i hela Europa var anledningen till att EUs ledare samlades i Bryssel
det gångna veckoslutet för ännu ett "katastrofmöte".
Eller, om man ska vara lite mera exakt, två separata toppmöten.
För tidigare under dagen träffades regeringscheferna
i de nio östeuropeiska länder som ingår i EU på
Polens ambassad för att prata ostört. Detta underströk
djupa motsättningar och oenighet mellan Europas politiker.
De nio är hårt ansatta ekonomiskt liksom Irland och
Grekland i eurozonen.
EUs ordförandeland, Tjeckien, hade kallat till mötet
för att visa på att EU är aktivt och enat. Man
enades om att varje land ska hjälpa de östeuropeiska
ekonomierna utan att bryta om den inre marknadens regelverk.
2009-11 s 16-18
"En värld full av bekymmer"
Den globala recessionen är ett fall för CIA. Kampen
mot terrorismen och stopp för kärnvapenspridning står
inte längre överst på dagordningen. Det största
orosmolnet på kort sikt i USA är den globala ekonomiska
krisen och dess geopolitiska konsekvenser, konstaterar Barack
Obamas underrättelsechef Dennis Blair. CIAs uppgift är
därför för närvarande att studera vad som
händer om det globala systemet rasar ihop. Frågan är
vilka meriter som CIAs personal har när det gäller ekonomiska
analyser av detta slag.
Finanskrisen, Samhälle
2009-12 s 10-14
"När jobben försvinner"
Världsekonomin står inför det största bortfallet
av arbetstillfällen på flera decennier. I Spanien och
Irland har byggindustrin kollapsat, i Japan förlorar människor
inte bara sina jobb utan också sina bostäder.
Regeringarnas reaktioner på detta faktum kommer att påverka
arbetsmarknaderna i flera år framöver. Återhämtningen
kommer att ta lång tid och när efterfrågan väl
ökar kommer arbetsmarknaderna att se annorlunda ut. I världen
efter bubblorna kommer skuldsatta konsumenter att spara mer och
överskottsekonomier från Kina till Tyskland kommer
förlita sig mer på inhemska utgifter. De senaste årens
boomsektorer, från bygge till finans har sina glansår
bakom sig. Miljontals människor måste försöka
hitta helt nya arbetsuppgifter. Strukturförändringar
med många tillfälliga jobb lägger en oproportionerligt
stor börda på lågutbildade, invandrare och unga.
Svaga arbetsmarknader kan underblåsa främlingshat,
framför allt i Europa särskilt i Europa som genomlever
sin första allvarliga recession sedan invandringen började
öka markant.
Originalartikel i The Economist "When jobs disappear". Eller läs den här.
2009-12 s 16-19
"Global avmattning"
Världshandelns volym har fyrfaldigats sedan 1982. Många
betraktar denns exceptionella tillväxt som en del av världshistoriens
största kreditbubbla. Världshandeln mattas av, arbetstakten
avtar i de stora hamnarna, och gästarbetare söker sig
hemåt igen. Nästan allt som tillverkas i Singapore
går på export. Och nu är den slut. Exportboomen
i Singapore var kopplad till en lånefinansierad köpfest
i USA, som upphörde tvärt. Recessionen i Singapore är
den värsta i Sydostasien. Den hårdtrafikerade hamnen
i Singapore har blivit en maritim parkeringsplats ockuperad av
sysslolösa lastfartyg från hela världen.
Invandrare och gästarbetare utvisas. Pengar de skickat hem
- en ekonomisk livlina för miljontals människor - har
minskat överallt. I Kirgisien har därför vädjat
om nödhjälp från FNs livsmedelsprogram.
Budskapet från väst är att hemma är bäst
när det gäller att skapa nya arbetstillfällen och
investera. Världen är på väg mot en avglobalisering.
En rad länder vidtar protektionistiska åtgärder
även om världens ledare lovat att undvika detta.
2009-13 s 20-22
"Den fackliga rörelsen har vind i seglen"
Kapitalismens kris ger fackföreningsrörelsen en chans
att stärka sin ställning och förnya sig. I USA
har fackförbunden stärkts och uppfattas mer positivt
än vad de har gjorts sedan president Carters dagar. President
Obama är också en av fackets största fans. Han
har utnämnt Hilda Solis, dotter till en förtroendevald
i transportarbetarförbundet, till arbetsmarknadsminister
och godkänt ett antal fackvänliga lagförslag. Fackets
ledare är angelägna om att utnyttja situationen så
mycket som det går. Bland annat för att skaffa fler
medlemmar. Idag är det bara åtta procent av de amerikanska
löntagarna som är organiserade jämfört med
över 35 % på 1950-talet.
2009-13 s 27-28
"När hjulen börjar snurra igen "
Den globala krisen är egentligen inte global. Tillväxtjättar
som Kina har ett helt annat utgångsläge än USA.
Deras självförtroende har stärkts under detta elände.
BNP väntas krympa med tre procent i USA och Europa och med
nära sex procent i Japan medan Kina och Indien fortsätter
att växa med sju respektive fem procent. Detta tillväxtgap
kommer att omforma världens ekonomiska framtid. Lika bra
går det inte för de två andra BRIC-länderna,
Brasilien och Ryssland även om Brasilien spås växa
med 4,3 % och Ryssland med 2,8 %. Om siffrorna är korrekta
kommer tre av världens största ekonomier att vara asiatiska
inom två decennier - Kina, USA, Indien och Japan. Ett nytt
"asiatiskt under" är på gång.
När världens konsumenter börjar köpa saker
igen kommer de att göra det i BRIC-länderna.
2009-14 s 3-4
"Skyddsnäten börjar bli lite slitna"
En kris i slowmotion tar form i välfärdsländerna
där medelklassen börjar känna av den ekonomiska
avmattningen. Fransmännen äter nästan utgången
mat och italienarna snattar pasta och parmesan. Den amerikanska
drömmen handlar om möjligheter och den europeiska om
jämlikhet och rättvisa.
Krisen har förändrat gamla ingrodda vanor. Livsmedelsbutikerna
rear nu ut mat som närmar sig hållbarhetsgränsen
i stället för att kasta den i soporna. Italienska mammor
har motvilligt börjat använda begagnade kläder
till barnen. En kriminell specialitet har försvunnit, stöld
av koppar och andra metaller från byggarbetsplatser. Dessa
ligger nu öde och det höga, lockande priset har dalat.
2009-14 s 5-8
"Baksmällan"
De nya EU-länderna i Öst- och Centraleuropa har haft
större nytta av globaliseringen än de flesta. Men nu
har den ekonomiska krisen slagit hårt mot de före detta
socialistiska staterna. I Polen och Tjeckien minskar BNP i rekordfart.
Lettland, Rumänien och Ungern behöver flera miljarder
dollar i stöd. Det tog 20 år för Östeuropa
att besegra den statliga planekonomins gamla, ineffektiva strukturer.
Framför allt de baltiska staterna kastade sig in i en hektisk
kapplöpning som ledde till tvåsiffriga tillväxtprocent.
Så sent som i fjol rådde full sysselsättning
i Tjeckien. Måste nu de västeuropeiska länderna
som själva försöker överleva krisen betala
för öststaternas baksmälla? Sötebrödsdagarna
är över, valutakurserna har dalat, lånade pengar
har använts till konsumtion och skapat flotta vanor, i bästa
fall stannar tillbakagången vid stagnation men också
konkursen rycker närmare.
Bäst eller minst sämst går det för den polska
ekonomin.
Bulgarien
2009-14 s 8-9
"Krisen slår hårt mot bönderna"
Korruption och byråkratisk inkompetens blockerar ekonomiskt
stöd till Bulgariens bönder. EU har satt av 6,5 miljarder
euro i subventioner och landsbygdsstöd åt Bulgarien.
Men mycket hålls inne på grund av misstänkta
bedrägerier och korruption. I fjol pekades Bulgarien ut som
EUs mest korrumperade nation. Ett annat problem för bönderna
är den snåriga byråkratin och bristen på
kvalificerade specialister i jordbruksdepartementet som skapat
oreda i EUs utbetalningar. Många bönder är hårt
skuldsatta eftersom det krävdes stora investeringar i deras
gårdar för att de skulle få vara med på
EUs inre marknad.
Ungern
2009-14 s 10-11
"Nu stänger fabriken"
En jeansfabrik hjälpte kapitalismen att slå rot 1988.
Med den kom en ny produktionsmentalitet och ett nytt arbetssätt
som var främmande för det socialistiska systemet. Den
förändrade oss alla.
Nu är den ännu ett offer för den ekonomiska krisen.
I juni mister 500 personer i en liten stad i Ungern sina jobb.
Nu stängs Levi-fabriken. Den globala finanskrisen slår
hårt mot Ungerns ekonomi och väcker oror i hela Europa
för att länderna i det forna Sovjetblocket kommer att
förvandlas till tunga bördor för EU 20 år
efter Berlinmurens fall. Regeringarna är oroliga för
att deras grannar i väst överger solidariteten. Finanskrisen
har lyft fram sprickorna i öststaten inte minst i Ungern.
Det märkliga är att det inte märks någon
krismedvetenhet i butiksgalleriorna eller på de flotta boulevarderna
i Budapest.
Ryssland
2009-14 s 11-12
"Stackars rika ryssar"
Strömmen av dåliga ekonomiska nyheter fortsätter.
Industriproduktionen fortsätter att rasa, arbetslösheten
stiger, löneskulderna växer snabbt - och en del stora
företag ligger sannolikt på dödsbädden. Inte
ens oligarkerna skonas när ekonomin mattas av. I takt med
att råvarupriserna har sjunkit har Rysslands krösusar
sett sina förmögenheter krympa.
2009-15 s 15
"Små ljusstrimmor i den nattsvarta krisen"
Spridda, små, gröna skott i den globala ekonomin väcker
hopp om att recessionen kanske planerar ut senare i år och
jämnar vägen för en ekonomisk återhämtning
2010. I USA är detaljhandeln överraskande stabil. Nyckelfrågan
är om konsumtionens stabilisering på kort sikt är
hållbar. En miljon tyska konsumenter har nappat på
erbjudandet att mot 2500 euro i kompensation byta ut gamla bilar
mot nya, mer bränsleeffektiva fordon, vilket främjar
produktionen. I Kina kombineras en mer optimistisk stämning
inom det kinesiska näringslivet med återhämtning
inom detaljhandeln, ökat utlåning och stark återhämtning
på aktiemarknaden.
Chefsekonomen hos Goldman Sachs, Jan Hatzius, menar att "detta
kvartal blir nog lika dåligt som det förra, men nästa
eller näst nästa ljusnar det kanske lite".
Det blir kanske en optimistisk, grön vår 2010, med
ökade förhoppningar om en andra mandatperiod för
den svenska alliansregeringen som följd!
Signs
of green shoots raise hopes en artikel av Krishna Guha i Washington
i Financial Times den 3 april, eller här Finanskrisen1509.
Spanien, Finanskrisen
2009-17 s 4-5
"Deflationsspöket lurar i kulissen" hela artikeln
Fallande priser i framför allt Spanien väcker farhågor
om deflation lite varstans. I Spanien har priserna gått
ner överallt men det leder sällan till en ökad
försäljning bara ännu mindre intäkter. Arbetslösheten
kan snart tangera 20 % och kombinationen stigande arbetslöshet
och sjunkande priser kanske innebär att Spanien redan befinner
sig i det första stadiet av deflation. Och detta är
inte ett unikt spanskt bekymmer. Luxemburg, Portugal och Irland
rapporterar också prissänkningar.
2009-17 s 13
"Ekonomi ersätter religiös ideologi i krisens spår"
Vid sidan om export, sysselsättning och tillväxt skördar
den finansiella krisen ännu ett, mindre omtalat offer: politiska
islam. I muslimska länder världen runt har väljare
börjat vända islamister och andra ideologiska partier
ryggen till förmån för mindre spännande men
kompetenta teknokrater.
I Turkiet led det religiösa Rättvise- och utvecklingspartiet"
(AKP) stora förluster i förra månades lokalval.
Stödet för AKP minskade med åtta procentenheter.
Premiärminister Tecep Tayip Erdogan koncentrerade valkampanjen
på en rad islamistiska frågor, inklusive kritik av
Israel men de turkiska väljarna var mer intresserade av jordnära
frågor som landets krympande ekonomi.
Även i valet i Indonesien gick et dåligt för islamisterna
som fick 25 % av rösterna mot 38 % 2004. I en opinionsmätning
i februari s varade 76 % av de tillfrågade att regeringen
borde koncentrera sig på ekonomisk utveckling medan bara
0,8 % ville ha religion och moraliska värderingar som kärnan
i politiken.
Överlevnad och ekonomiska frågor har blivit mycket
viktigare för folk än religiös ideologi.
Nästa test blir Iran där president Ahmadinejad ställer
upp till omval i juni.
Newsweek "As
Economies Sink, Religious Radicals Suffer Setbacks"
Eller här EkonomiIslam1709.html.
Finanskrisen
2009-17 s 15-17
"Det som går upp faller alltid ner"
Nya idéer och tekniska framsteg har i ett par hundra år
sett till att råvarupriserna alltid kommit ner på
jorden igen. Det finns bara en råvara vars pris ökar
i ett inflatoriskt klimat och det är guld. För närvarande
är tillgången mycket större än efterfrågan
när det gäller nästan alla andra råvaror
och den kommer sannolikt att minska under minst två år.
Kinas efterfrågan på råvaror kommer inte att
fortgå i samma takt som de senaste åren.
Bilindustrin
2009-19 s 24-27
"Framtidens bil är made in China"
Kina har världens största bilmarknad och landets ledare
vill gärna äga och styra den.
Amerikansk smak dominerade världens bilmarknad i hundra år,
men nu sker en förändring. Idag är det den alltmer
välbeställda kinesiska bilköparen som bilindustrin
försöker tillfredsställa. Beijings mål för
bilförsäljningen 2009 är 10 miljoner enheter, 10%
mer än förra året. I så fall säljer
Kina 1 miljon fler fordon än USA i år. Detta ger Kina
mycket stort inflytande när det gäller standard och
design i hela industrin. Framtidens bil blir liten, grön
och - made in China. De kinesiska företagen har en viktig
konkurrensfördel - det faktum att de leds av (och gynnas
av) Kinas kommando- och kontrollregering.
2009-19 s 27-28
"Hybriden är redan passé"
Bilindustrin står på tröskeln till en period
av tekniska innovationer som aldrig förr. De många
innovationerna inom bilindustrin just nu kan vara ett hot mot
existerande, miljövänliga hybrider. En ny generation
biltillverkare undviker det traditionella hybridformatet till
förmån för elbilar - som drivs enbart av batterier
- eller "stickkontakt-hybrider". Denna har både
en elmotor och en bensinmotor, men det är den elektriska
motorn som driver hjulen. Bensinmotorn genererar elektricitet
för att ladda batterierna. Om man inte färdas längre
än vad batterierna orkar - cirka åtta mil - startar
aldrig bensinmotorn. Batterierna kan laddas i en vanlig stickkontakt.
I framtiden kan det finnas "bytesstationer" där
ägarna ska kunna byta ut lågladdade batterier mot fulladdade.
2009-19 s 28-30
Toyotas problem får en hel stad att bäva" hela artikeln
En gång drömde Toyota City om att bli som Detroit.
Idag vill den japanska bilstaden till varje pris undvika att bli
som Detroit. Många invånare i Toyota City oroar sig
för framtiden om recessionen blir långvarig men de
flesta tror att Toyota City kan rida ut stormen på sikt.
Man lyfter fram traditionell etik och starkt självförtroende.
Gatorna i Toyota City är extremt rena, butikerna är
prydliga och kriminalitet är ett okänt begrepp. Många
av stadens utländska invånare, varav de flesta är
latinamerikaner, har packat ihop och gett sig iväg.
2009-19 s 30-31
"Fiat friar till Opel"
Fiat vill ta över Opel, men frieriet möts med ganska
stor skepsis. Tyskarna misstänker att italienarna egentligen
försöker rädda sig själva med Opels hjälp.
Tusentals brittiska och andra jobb äventyras av planerna
på en sammanslagning av General Motors europeiska operationer
och italienska Fiat. Fiats planer går ut på att samla
de tre varumärkena Fiat. GM och Chrysler under ett tak och
skapa ett imperium med total försäljningsvolym på
runt sju miljoner bilar per år. Den svenska regeringen har
också haft kontakt med Fiat avseende Saabs framtid. Saab
ägs av GM.
2009-24 s 25-29
"Jätten GM föll med ett brak"
General Motors konkurs är bara ett kapitel i en lång
historia om vanstyre och gradvis förfall. GMs ansökan
om konkursskydd den 1 juni kom som en skräll. Fram till 2008
var GM världens största biltillverkare och sysselsatte
234 500 människor varav 91 000 i USA, och 11 500 underleverantörer.
Nu var tillgångarna värda 82,2 miljarder dollar medan
skulderna uppgick till nästa det dubbla. Sjunkande huspriser
gjorde att många amerikaner sköt upp inköpet av
ny bil och ovanpå detta fördubblades nästan bensinpriset.
Efterfrågan på stora pickups och SUV minskade kraftigt.
2009-24 s 29
"Skulle Konfucius ha kört Hummer?"
Sichuan Tengzhongs beslut att köpa Hummer av General Motors
förbryllar många. Den bensinslukande bilen är
antingen en drömbil eller en pinsamhet - det beror på
vem man frågar. För nyrika kineser är Hummer en
statuspryl medan andra ser köpet som ett dåligt omen,
symbolen för amerikanska överdrifter innan snabbt ökande
bensinpriser och fastighetsmarknadernas kollaps fick amerikanerna
med ödmjuka.
2009-25 s 17-18
"Framtiden utvisar vem som gjorde rätt" hela artikeln
Den ekonomiska återhämtningen kan gå snabbare
i USA än i Europa. I förra veckan kom nya tecken på
att den amerikanska ekonomin håller på att åtminstone
stabiliseras. Samtidigt pekar den ekonomiska barometern i Europa
på fortsatt dåligt väder. I USA har detaljhandelns
försäljning visat en liten ökning samtidigt som
arbetslösheten har minskat och aktiekurserna stigit. Washington
la direkt hundratals miljarder dollar på stimulansåtgärder
jämfört med Europas farhågor för att sådana
åtgärder skulle leda till ökad inflation. En del
experter tror ändå att Europas strategi kommer att
vinna i längden. Tillväxten i Europa väntas bli
blygsam i många år men Europa kommer inte att tyngas
under lika stora skulder som USA. OECD bedömer att 25 miljoner
arbetstillfällen försvinner i de utvecklade ekonomierna
mellan 2007 och 2010. Arbetslösheten blir den största
sedan andra världskriget.
2009-28 s 29-31
"I flygande fläng" hela
artikeln
Chefen för Ryanair, Michael O'Leary, berättar här
om företagets utvidgningsstrategi, de stora, etablerade flygbolagens
svårigheter och hans ambition att uppfostra resenärerna
till bättre kunder. Ryanairs 200 flygplan använder mindre
flygplatser och tar betalt för allt utom själva transporten.
Ryanair mår bara bra av ekonomiska nedgångar som däremot
drabbar de stora flygbolagen hårt. Billiga alternativ profiterar
alltid på recession. Ryanair har 2,3 miljarder euro i kassan
och kan till exempel lägga ett bud på Lufthansa. Ryanairs
favoritpassagerare åker med bara handbagage. 75 % av resenärerna
har redan valt denna modell. Ryanair erbjuder inge restaurangverksamhet,
bolaget transporterar passagerarna från punkt A till punkt
B. Billigt och tryggt. Bokning måste ske på Internet
och boardingpasset skrivas ut hemma. Kanske blir det myntlås
på toaletterna.
2009-34 s 16-18
"Asiens anmärkningsvärda återhämtning"
De fyra asiatiska tillväxtländer som rapporterat BNP-
siffror för andra kvartalet 2009 (Kina, Indonesien, Sydkorea
och Singapore) har sett en tillväxt på över 10
% på årsbasis. Även det trögare Japan verk
återhämta sig snabbare än jämbördiga
västländer. Sammanräknat verkar att Asien i tillväxt
växa med mer än 5 % i år medan de gamla G 7-länderna
riskerat att sänka sin BNP med 3,5 %. Den inhemska konsumtionen
har ökat rejält igen på grund av de finanspolitiska
stimulansåtgärderna i regionen blev mer omfattande
och har fått verkan snabbare än i väst. Låg
skuldsättning i den privata sektorn har gjort hushållen
och företagen långt mer benägna att spendera de
statliga bidragen. De asiatiska bankerna var också i bättre
form än de västerländska. I reda pengar kommer
ökningen av konsumtionen i Asien i år mer än väl
att täcka konsumtionsminskningen i USA och eurozonen. Denna
förflyttning av konsumtionen kommer att bidra till att världsekonomin
finner en ny balans.
2009-38 s 27-28
"Snälla kineser, sluta spara!"
I takt med att den globala finanskrisen ebbar ut börjar företagsledare
och politiker världen runt att fundera på hur normaltillståndet
kommer att se ut i världsekonomin efter krisen. Vilka länder
blir tillväxtmotorer? Var öppnar sig nya affärsmöjligheter?
Och vad händer med obalanserna i den globala handeln och
det globala sparandet? Konsumtionen svarar idag för 60 %
av världens sammanlagda BNP. I Kina räknar man med att
det till 2015 uppstår en miljard nya konsumenter som blir
medelklass med en enorm total köpkraft. Hur snabbt detta
går och vilken roll asiaters tendens till att spara kommer
att förändras är en avgörande faktor i prognosen
för världsekonomin efter krisen. Redan i dag är
Kina världens femte största konsumentmarknad efter USA,
Japan, Storbritannien och Tyskland. Kina har den lägsta konsumtionen
i förhållande till BNP av alla stora ekonomier.
2009-38 s 27-28
"Krisen slår hårt mot de rikaste!"
Många länder höjer skatten och skärper regelverken.
Världens rika har plötsligt blivit måltavla för
politiker och skatteindrivare.
Den brittiska regeringen höjer skattenivån från
40 till 50 procent för de som tjänar mer än 1,7
miljoner kr och har inlett en rigorös jakt på skattesmitare
i Schweiz och Singapore. Indien har lanserat en kampanj för
att spåra miljarder i "svarta pengar" eller de
rikas undangömda vinster. I flera andra europeiska länder
har skatterna höjts för högavlönade.
På G20-gruppens möte i Pittsburgh krävde fransmän
och tyskar att det sätts tak för bonusarna i finanssektorn.
Gruppen funderar också på att införa sanktioner
mot skatteparadis som Uruguay och Panama. Schweiz har inför
det ökade trycket börjat lätta på banksekretessen.
2009-38 s 29-31
"Kvinnor kan!"
Det har inte varit lätt att hitta ljuspunkter i den globala
ekonomin de senaste åren. Tillväxtmarknaderna som förr
var lika många som möjligheterna att låna billigt
har blivit sällsynta. Men de senaste månaderna har
ekonomer, konsulter och andra i branschen fått upp ögonen
för en ny, kommande marknad, som med tiden kanske blir den
största och mäktigaste av alla: kvinnorna. Enligt en
ny undersökning av Boston Consulting Group (BCG) kommer under
de närmaste fem åren allt fler kvinnor att förvärvsarbeta
och kommer att tillsammans tjäna 5000 miljarder dollar mer
än idag. Deras ökade konsumtion är den hittills
största nya marknaden i världshistorien. En rapport
i augusti av Goldman Sachs med titeln "Plånbokens makt"
utropar kvinnorna till framtidens ekonomiska motor. Den nya marknaden
kommer att fokusera på hälsa, utbildning och barnens
välgång. Den ökade tillväxten kommer att
skapa större jämlikhet mellan könen och få
stora effekter på kvinnans status runt om i världen.
Fler välbetalda kvinnor i de rika länderna, äldre
underbetalda kvinnor går i pension, i kombination med ett
växande antal förvärvsarbetande kvinnor i de fattiga
länderna ligger bakom den globala inkomstökningen för
kvinnor. Den ekonomiska krisen har slagit hårdast mot manliga
jobb. 80 % av alla förlorade jobb i USA är manliga.
2009-46 s 4
"Frihandelsystemet stod pall"
Enligt ett dokument som sammanställts av EUs handelkommissionär
från oktober 2008 till oktober 2009 infördes eller
övervägdes "runt 223" åtgärder
av EUs handelspartners, varav Ryssland och Argentina stod för
de flesta. Men det finns inga tecken på en tilltagande protektionism
vilket en del befarade när den globala avmattningen blev
påtaglig. G 20 gruppens bestämda försvar av den
fria handeln har skickat viktiga signaler till omvärlden.
2009-46 s 7
"Kapitalismen är inte särskilt populär"
20 år efter Berlinmurens fall är de flesta människor
missnöjda med kapitalismen. En undersökning gjord på
uppdrag av BBC i 27 länder visar att bara 11 % av de tillfrågade
anser att kapitalismen fungerar bra i sin nuvarande form. 23 %
anser att den fria marknadsekonomin har stora brister. I Frankrike
var siffran 43 %. De två länder som är mest positiva
till kapitalismen är USA och Pakistan.
Sovjetunionens sammanbrott välkomnas av 54 % av alla tillfrågade.
Särskilt höga är siffrorna i Europa, 79 b% av tyskarna,
76 av britterna och 74 % av fransmännen är glada för
detta. Men i Egypten beklagar 70 % av de tillfrågade Sovjetunionens
fall.
2009-50 s 26-27
"Bilen som körde vilse"
Den långa dödskampen hos ett av Europas konstigaste
bilmärken.
Det svenska bilmärket Saabs dödskamp har varat i 20
år och nu verkar den snart vara över. Saab har vårdat
sin arvsmassa från 1947 och alla genetiska effekter vilket
ledde till att bilmodellen störtade i fördärvet
redan för tjugo år sedan. Det fanns inte tillräckligt
med kunder för sådana bilar men GM ville ändå
ha företaget. GM blev som en virussjukdom för Saab.
På bara några få år hade GM förstört
"Saabandan" som egentligen var själva mjölkkon
i företaget. Saab vände sig till ett speciellt klientel
som gärna betraktade sig som intellektuella, miljömedvetna
individualister. Och dessa erbjöd GM en stor flott terrängbil
för fyra år sedan i en tid när varje förolämpning
mot Saab-märket kunde liknas vid en likskändning. I
januari kommer GM att dela ut dödsstöten mot Saab. 20
års dödskamp i GMs vård är tillräcklig.
Låt frid råda i Trollhättan.
Artikel i der Spiegel: Arktische
Irrfahrt.
2010-01 s 17-19
"Tre krafter bäddar för stabilitet"
Terrorism och ekonomisk oro förmår inte hålla
världen tillbaka någon längre tid. Återhämtningen
beror inte på att marknaderna förmådde stabilisera
sig av egen kraft. Nej det var regeringarna som hade lärt
sig den Stora depressionens läxa och som var fast beslutna
att inte upprepa den tidens misstag om krisen slog till igen.
Genom att utöka de statliga stöden till ekonomin skapade
de buffertar mot de värsta skadorna. De generösa sociala
trygghetssystemen dämpade också stötarna.
Ett annat skäl är att det rådande, globala ekonomiska
systemet är mycket tåligare än vi tror. Dagens
värld kännetecknas av tre krafter som tillsammans skapar
stabilitet.
a) Det råder fred mellan stormakterna. Den kostsamma geomilitära
konkurrensen är slut. En liknande situation har inte funnits
på minst 175 år, kanske på 400 år.
b) Segern över inflationen efter en kamp som pågick
i flera decennier. På 1970-talet ledde hyperinflationen
i många länder till att medelklassen och dess besparingar
förstördes. Det blev bakgrunden till många politiska
dramer som statskupper i Latinamerika, störtandet av shahen
i Iran med flera. Låg inflation underlättar för
folk i allmänhet, företag och regeringar att planera
för framtiden, vilket också är en förutsättning
för stabilitet.
c) Den tredje kraften som underbygger det globala systemets uthållighet,
är kontaktmöjligheterna via modern teknik. Kärnan
i globaliseringen är att kunskap sprids i hela världen.
Och den är kanske den viktigaste orsaken till att det rådande
systemet är stabilt.
2010-02 s 29
"H&M i dålig dager"
Osålda H&M-kläder hittades i sopor samtidigt som
hemlösa höll på att frysa ihjäl.
En av klädkedjans megabutiker på Manhattan i New York
anklagas för att förstöra osålda plagg och
dumpa dem i soppåsar mitt under en av de kallaste vintrarna.
Nicole Christie på H&M uppger att plagg som inte motsvarar
kvalitetskraven regelbundet skänks till hjälporganisationer
inklusive UN-HCR. I fjol blev det en halvmiljon plagg.
2010-03 s 26-27
"Bric-länderna är på gång"
Om man föser ihop en jaguar, en björn, en tiger och
en panda blir det säkert livat värre, men det vore fåfängt
att be om lite lugn och ro. Efter ett strålande decennium
håller Bric - Brasilien, Ryssland, Indien och Kina - på
att repa sig efter en relativt lindrig kris. Tyngdpunkten i den
globala ekonomin är på väg mot en ändring
nu när världen reser sig från recessionen. Kinas
storlek och öppenhet för handel ger landet en lika stor
tyngd som de övriga tre länderna tillsammans. Indien
som har nästan lika många invånare som Kina lockar
med sin mjukvaru- och serviceindustri. Brasilien är världens
effektivaste jordbruksland och Ryssland säljer främst
olja och naturgas.
2010-04 s 26
"Hur kunde det gå så illa?"
En Saabägares klagosång: Det verkar som om väldigt
många har haft mycket fel om Saab, inte minst när det
gäller bilmärkets överlevnadschanser. Myter krossas
förr eller senare och nu är det myten om Saab som går
hädan. Enligt insiderinformation sålde Saab bara 21000
bilar förra året. Det är svårt att tro att
någon förmår driva Saab med lönsamhet efter
sådana resultat. Saab har bara varit ett populärt bilmärke
i tre länder, Sverige USA och Storbritannien. Men Saab har
fortsatt att dupera kunderna. Gång på gång har
vi fallit för reklamen. Till och med nu när företaget
är nära undergången upprepas klyschorna om hur
innovativ Saab alltid varit.
Tiden har hunnit i kapp Saab. Recessionen har slagit mot alla
biltillverkare men Saab har drabbats hårdast.
2010-04 s 26-27
"Dollargrinens saga är all"
Kan amerikanerna lära sig att tycka om små bilar? Branschens
framtid hänger på det. På den årliga bilmässan
i Detroit visades upp många små bilar av det slag
som utgör majoriteten i Europa men som amerikanerna ser som
"fattigmansbilar". De har svårt att skiljas från
sina pickuper och muskulösa SUV-bilar. Små, bränslesnåla
bilar är en nödvändighet eftersom nya normer för
bränsleeffektivitet börja gälla redan 2016. Frågan
är huruvida de amerikanska bilköparna är beredda
att betala tillräckligt mycket för att de små
bilarna ska bli lönsamma.
2010-05 s 12-13
"Eliten har förlorat folkens förtroende"
Om det fanns något att hämta från Världsekonomiskt
Forums årliga möte i Davos för politikens och
näringslivets höjdare, så var det insikten om
att förtroendet för regeringar, företag och framför
allt banker är lika dåligt som fotfästet på
de ishala gatorna i Davos. Det enda säkra är den fortsatta
osäkerheten. Obamas ekonomiske chefsrådgivare, Lawrence
Summers gjorde pessimistiska uttalanden särskilt om arbetslöshetens
utveckling. I kontrast till detta påstod Zhu Min, andre
man vid Kinas centralbank att "Kina har haft ett bra år!".
De kinesiska delegaterna utstrålade ännu större
självförtroende än för två år
sedan vilket speglar den globala maktförskjutningen österut.
Medan amerikaner och japaner sett sina ekonomier krympa eller
stagnera.
2010-09 s 26-28
"Den politiska högern klarade kapitalismens kris"
I många västerländska demokratier har den ekonomiska
krisen märkligt nog inte försvagat styrande mitten-högerregeringar.
Förra årets EU-val var en triumf för de konservativa
partierna. Högerns framsteg i hela Europa toppades i november
förra året när EU gav den nya presidentposten
till Herman van Rompuy som tillhör det konservativa lägret.
I Nya Zeeland tog 2008 Nationalpartiet makten varvid nästan
10 års Labourstyre avbröts. Samma år återvaldes
de konservativa i Kanada. Det är egentligen bara i USA som
det gått på annat sätt.
Ett skäl kan vara att de icke-ekonomiska frågor som
ligger de konservativa varmt om hjärtat - brottslighet, invandring
och nationell säkerhet - är lika viktiga i en recession
som annars. De framgångsrika höger-mittenpartierna
vilar på en konservatism som traditionellt tar avstånd
från total liberalism på det ekonomiska området.
Forskning, Ekonomi
2010-09 s 29-31
"Världens mest lyckade misstag"
Det isländska företaget deCode har upptäckt fler
gener än något annat företag i världen. Tänk
om deCode hade kunnat tjäna pengar också. Kári
Stefansson är företagets karismatiska grundare. Målet
var att lösa DNA-mysterierna och bestämma orsakerna
till många av världens allvarliga sjukdomar. Den potentiella
fördel han hade var den genetiskt homogena isländska
befolkningen. Företagets enorma databas gjorde att det blev
en av världens främsta aktörer inom biotekniken.
Företaget var mycket framgångsrikt och stundom använde
Stefansson forskningstidskriften Nature som "sin personliga
blogg". Vad deCode inte lyckades med var emellertid att upptäcka
en förnuftig affärsmodell. Bland annat gjorde de Code
det fatala misstaget att överlämna sitt rörelsekapital
till Lehman Brothers, som placerade pengarna i osäkra papper.
Detta i kombination med den globala finanskrisen orsakade stora
förluster och i november förra året kom konkursen.
Företaget har dock återuppstått med hjälp
av nya pengar från Saga Investments med Earl "Duke"
Collier som VD som försöker införa finansiell disciplin.
2010-13 s 28-29
"Detroit försöker resa sig efter kraschen"
Arbetet med att "storleksanpassa" Detroit är mycket
mödosamt och absolut nödvändigt. Den hårda
tiden har stimulerat radikalt tänkande. Det mest brådskande
är att skapa jobb, bekämpa brottsligheten och städa
upp i stadens finanser. Innan Detroit kan växa måste
det krympa. Utmätningen av så många hus som följde
i finanskraschens spår försvagade även sunda områden
i staden. Bilindustrins kollaps ökade arbetslösheten
till nära 30 %. Två senkomna insikter: Detroit måste
så frön till en ny ekonomi och staden har inte längre
råd med sig själv. Detroit måste storleksanpassas.
I första han handlar det om skolor, byråkrati och markanvändning.
Fackförbunden bjuder hårt motstånd. 45 skolor
stängs redan i år.
2010-13 s 30-31
"Hur man skapar gröna jobb"
Man ska akta sig för politiker som lovar att skapa miljoner
nya jobb i en grön ekonomi. De kommer inte att kunna infria
sina löften. De påstår att nya jobb ska skapas
inom miljövänligt inriktade branscher som vind- och
solkraft eller via omvandling av till exempel sågspån
till bränsle. Men erfarenheten motsvarar inte denna optimism.
Snarare kommer dessa branscher att i likhet med nya servicenäringar
att kräva lite personal. Den bästa parallellen i historien
är halvledarindustrin, som förväntades skapa en
boom av välbetalda, högteknologiska jobb men som numera
sysselsätter nästan bara robotar. Personer som arbetar
med ren teknik motsvarar bara 0,6 % av USAs totala arbetande befolkning,
och detta trots att staten bistår med subventioner, skattelättnader
och andra förmåner. Detta framgår av en rapport
från konsultföretaget McKinsey. Slutsatsen är
att "dessa rena industrier är alldeles för små
för att skapa de miljontals jobb som behövs direkt"
menar James Manyika hos McKinsey.
Amerikanska försök att främja produktionen av etanol
från majs och gigantiska statliga subventioner till solcellsproduktionen
i Tyskland är exempel på missriktade ansträngningar.
Staten skapar uppblåsta, underproduktiva sektorer som i
längden inte kan erbjuda hållbara jobb.
Internet, Handel
2010-14 s 26-27
"Google förlorade kampen mot censuren i Kina"
Den 36-årige Sergey Brin, en av Googles grundare, intervjuas
om kampen för ett öppet Internet i Kina. När han
var sex år emigrerade han med sin familj från Sovjetunionen.
Att komma från ett totalitärt land där hans familj
har trakasserats påverkar hans perspektiv. Googles huvudkonkurrent
i Kina har alltid varit den kinesiska sökmotorn Baidu aldrig
Microsofts Bing som har en mycket ringa marknadsandel.
Näringsliv
2010-14 s 27-29
"Den spanska solen blev en läxa"
Solenergi borde vara framtiden i ett soligt land som Spanien.
Men det behövs mer än sol för att energiproduktionen
ska bli lönsam, vilket ett antal hoppfulla investerare har
fått erfara den hårda vägen. När allt fler
slarvigt designade solenergianläggningar av dålig kvalitet
installerades började myndigheterna inse att de skulle bli
tvungna att subventionera anläggningarna i tid och evighet.
I september förra året drogs subventioneringarna in
och alla nyetableringar stoppades. Det behövs noggrannare
politiska och ekonomiska kalkyler för att stimulera solenergiindustrin
och skapa gröna jobb. Kanske bli Italien nästa år
första land med att producera solenergi som inte behöver
subventioneras. Italien har god tillgång på solsken
och skyhöga elpriser på grund av att det mesta importeras.
En solenergianläggning är ren och vit som en sjukhusklinik
och är inte omgiven av svarta slagghögar som kolkraftsindustrin.
2010-20 s 16-18
"Depression med stort D?"
Krisen i Grekland väcker otäcka minnen från 1930-talet.
Jämförelsen med 1930-talets Stora Depression är
fortfarande relevanta - och oroväckande. Nu som då
är vi kanske utlämnade till djupa och nästan obegripliga
förändringar i det världsekonomiska systemet. Det
finns otäcka och tydliga paralleller till dagens situation.
Välfärdsstaten är vår tids motsvarighet till
guldstandarden. De utvecklade länderna med sin åldrande
befolkning har lovat sina medborgare mer förmåner än
vad deras skattebaser förmår bära. Det andra problemet
är den tunga privata skuldbördan (stora bostads- och
konsumtionslån) och slutligen de stora obalanserna i den
globala handeln.
Förmår de utvecklade länderna gradvis krympa välfärdssystemen?
Kommer Asiens exportberoende ekonomier att kunna skifta till inhemsk
driven tillväxt? Kommer amerikanerna att spara mera och konsumera
mindre?
Tyvärr visar erfarenheten att stora, genomgripande förändringar
inte görs förrän de tvingas fram av något
slags kris.
2010-34 s 24
"Kina har gått om Japan"
Världens näst största ekonomi är nu den kinesiska,
siffror som ses som ett symboliskt maktskifte.
Under det andra kvartalet 2010 petade Kina ner Japan till tredje
plats i listan på världens största ekonomier.
Med en glödhet tillväxt på runt nio procent årligen,
räknar nu vissa ekonomier med att landet kommer att passera
också USA så tidigt som 2030.
För bara sex år sedan låg Kina på sjätte
plats bland världens stora industrinationer men har nu världens
näst största BNP med 41 biljoner svenska kronor, dock
ännu långt efter USA som leder med 112,5. Kina är
emellertid redan världens största exportland och världens
största bilmarknad! Kina har vunnit på den globala
finanskrisen medan de allra flesta andra länder har förlorat.
Kinas ökade ekonomiska styrka har naturligtvis ökat
landet makt inom det politiska området. Det har redan varit
tydligt i en hel rad internationella sammanhang, från Köpenhamnsmötet
och klimatförhandlingarna till G20 mötena. Det är
omöjligt att internationellt komma fram till rimliga lösningar
utan att ta stor hänsyn till Kinas uppfattningar.
2010-41 s 10-11
"Internationella valutafonden kunde inte hindra valutakriget"
Internationella valutafondens möte i Washington ledde inte
till den förväntade valutauppgörelse mellan Kina
och USA som skulle ha kunnat åtgärda obalanser i världsekonomin.
Obalanserna i världsekonomin var roten till den finansiella
krisen 2007, därför att överskottspengar i främst
Kina måste placeras någonstans. Pengarna sögs
upp av västs finansmarknader som använde heta pengar
för att finansiera boommarknader.
Nu måste de skuldbelastade länderna upphöra med
skuldfinansierad konsumtion: de ska exportera mera och importera
mindre. Långivarländer som Kina och Tyskland måste
göra det motsatta. Konsumera mer av skuldländernas export.
Men dessa länder vägrar att vidta nödvändiga
åtgärder för att minska sitt handelsöverskott.
Beijings linje på mötet i Washington var att en plötslig
förändring av den ekonomiska modellen skulle orsaka
ekonomiska och sociala oroligheter, något som det styrande
kommunistpartiet vill undvika till varje pris.
2010-43 s 26-28
"Internationella valutafonden får mera makt"
Disbyter om obalanser i handeln och valutakurser riskerar att
leda till protektion. Nu får Internationella valutafonden
mera resurser för att kunna agera skiljedomare mellan tvistande
länder. IMFs roll som övervakare av finans- och penningpolitik
har blivit allt viktigare. Fondens VD, Dominique Strauss-Kahn,
hyllar det som han kallar den viktigaste reformen sedan IMF bildades.
USA stöder reformen i vetskap om att USA aldrig på
egen hand kan få världens nästa största ekonomi,
Kina, att agera som USA vill. Valutafrågan har nu högsta
prioritet.
2010-47 s 29-31
"Vargen kommer!"
Bernard Arnault, chef för LVMH - Moët Hennessy o Louis
Vuitton S.A. - har en omättlig aptit på lyxvaror. LVMH
är ett franskt konglomerat som Bernard Arnault plockat ihop
på sin väg att bli jordens sjunde rikaste man, värd
27,5 miljarder dollars.
Nu slickar sig "vargen i Cashmere" om munnen vid åsynen
av ett av branschens sista familjekontrollerade företag.
Nu står han beredd att sluka Hermès, vars Kellyhandväskor
och färgglada siden scarfar är måsten för
de väldigt rika och för dem som vill bli väldigt
rika. Det som gör Hermès så åtråvärt
är att det aldrig kompromissas om kvaliteten. Nu har Bernard
Arnault i tysthet köpt över 17 % av aktierna i Hermès
för drygt två miljarder dollar. Tanken på massproducerade
Hermèsscarfar och skor får "puristerna"
att gråta.
2010-49 s 30-31
"Jätten Google kämpar för att hålla
sig i form"
Alla företag som växer upptäcker efter ett tag
att byråkrati och tröga beslutsprocesser gör verksamheten
långsammare. Google är inget undantag. Minst 142 av
Facebooks anställda har tidigare arbetat för Google.
På fem år har Google vuxit från 5000 anställda
till 23 000 och omsättningen från 3,2 till 23,7 miljarder
dollar. Steget mellan storhet och förhårdnad är
kort i Silicon Valley. De mest teknikkunniga vill hellre starta
egna företag, utveckla dem och tjäna pengar. Google
försöker hålla kvar dem genom att ge generösa
löner, aktieandelar och personalförmåner, som
massage, kemtvätt och gratis mat. i november fick alla anställa
tio % mer i lön.
2011-02 s 28-29
"Nödd att flyga?"
Flygbolagen verkar på en i stort sett avreglerad marknad
men de använder infrastruktur som mestadels är statligt
ägd och hårt reglerad. Marknadskrafterna har inte tillåtits
effektivisera och modernisera infrastrukturen på samma sätt
som flyget. I stället för marknads är det en massiv
politisk styrning som är i kraft. Säkerhetsåtgärder
överdrivs och stora hänsyn tas till trafikledare och
andra anställda i stället för att använda
modern teknik.
Handel och Näringsliv, Kina
2011-05 s 26-27
"Hamburgerkedjan lockar med karriär"
Det är lättare att komma in på Harvard än
på McDonalds-skolan i Kina. Hamburgeruniversitetet som nyligen
flyttade från Hongkong till Shanghai är en utmärkt
skola för avancemang både inom och utanför företaget.
Den totala försäljningen av snabbmat ökade med
tolv % förra året. McDonalds står för 16
%.
2011-05 s 28-31
"Dilemmat med genier"
En av männen bakom Macen, Apples grundare, Steve Jobs meddelade
för en tid sedan att han lämnar den operativa ledningen
av Apple av hälsoskäl. Återstår att se om
Apple förmår att hålla ställningarna i frontlinjen
utan Steve Jobs entusiasm och glöd. Hos Google utspelas ett
liknande drama som hos Apple just nu. Teknikveteranen Eric Schmidt
har varit vd sedan start. Nu är planerar en av grundarna,
Larry Page på att ata över som vd och föra Schmidt
som styrelseordförande.
Politiken har sina ledare och näringslivet sina, ingen är
oersättlig men somliga är svårare att byta ut
än andra.
2011-08 s 28
"Tack och adjö!"
Målet för världsorganisationen, WTO, är att
bli överflödig. Det kan den bli utan att anstränga
sig. I tio år har Doharundan pågått utan att
några framsteg gjorts. Faktum är att handelförhandlingarna
skulle nå mycket längre om WTO helt enkelt lade ner
förhandlingarna. Detta menar Daniel Altman i en artikel för
Newsweek. Den fria handelns framtid ligger i pragmatiska regionala
överenskommelser inte i utopiska globala avtal. De är
omöjliga eftersom var och en av de 153 medlemsländerna
har vetorätt. Det är mycket bättre med lokala avtal
och koncentrera sig på att sänka handelshindren dem
emellan.
2011-17 s 30-31
"Vad är klockan? Schweizisk!"
Mondaine, som tillverkar modellen Official Swiss Railways-klocka,
måste kanske lägga ned en två år gammal
fabrik därför att klockorna som produceras där
inte är tillräckligt schweiziska.
För att behålla tätpositionen på marknaderna
när andra tillverkningsindustrier flyttar till länder
som Kina för att få billigare arbetskraft försöker
klocktillverkarna göra det svårare att tillverka klockor
i Schweiz, vilket gör schweiziska klockor till lyxprodukter.
Financiere Richemont bad 2007 regeringen att skärpa kraven
på andelen schweiziska komponenter i förhållande
till slutproduktens hela värde. Regeringen föreslog
att 60 procent av komponenterna i schweiziska industriprodukter
måsta tillverkas i Schweiz.
Enligt Bernheim hos Mondaine kommer de schweiziska klockmakare
som producerar billiga modeller att gå under om de nya reglerna
stadfästs.
2011-20 s 30-31
"Lyxkonsumtionen hämtar sig"
Den globala försäljningen av lyxprodukter minskade 2009
i kölvattnet av finanskrisen men trenden har vänt igen
och försäljningen av lyxartiklar överstiger förväntningarna.
Detta mycket tack vare starkare återhämtning i både
USA och Europa och snabbt växande efterfrågan i Kina.
Kina beräknas bli den största lyxkonsumenten inom fem
år. Brasilien tros bli nästa stora tillväxtland
efter Kina. Även marknaden för lyxvaror i Mellanöstern
förväntas växa med 10-12 % fram till 2013.
2011-21 s 12-15
"Livsmedel eller drivmedel, det är frågan"
Förnybar energi må vara ledordet för dagen och
för framtiden, men när allt fler grödor över
hela världen mättar maskiner i stället för
människor skenar livsmedelspriserna och snart hotar svälten.
I fjol gick 98 % av all Thailändsk export av kassavaroten
som länge varit en viktig ingrediens i tapiokagröt,
glass, papper och djurfoder till Kina för att där bli
biobränsle. Priset på kassa har fördubblats.
USAs nationella subventioner till biobränsleproduktionen
har lett till att nästan 40 % av majs som odlas i landet
används till energi.
Under de senaste månadernas kraftigt stigande livsmedelspriser
är det många experter som uppmanar till en nedtrappning
av gröna energikällor. Enligt Världsbanken hotar
prisökningarna att störta ytterligare 44 miljoner i
låg- och medelinkomstländer i fattigdom. De våldsamt
stigande priserna har orsakat upplopp och varit en bidragande
orsak till politiska oroligheter i fattiga länder.
Många trodde att energigrödeproduktionen inte skulle
konkurrera med livsmedlen. Dags att lämna denna felaktiga
förhoppning.
2011-21 s 30-31
"Huggsexa om töande Arktis"
Just söder om polcirkeln där istäcket försvinner
likt daggen en junimorgon, är det inte bara klimatet som
hettar till. Över hela Arktis leder det allt varmare klimatet
till att nya tvister uppstår om resurser som tidigare var
otillgängliga, skyddade av ett tjockt lager is. Fyndigheterna
av olja och naturgas under Arktis havsbotten skattas till närmare
25 procent av världens kvarvarande reserver. Nyligen hölls
ett extraordinärt toppmöte i Grönlands lilla huvudstad
Nuuk. Årets sammankomst för Arktiska rådets åtta
medlemsländer lockade sju av åtta utrikesministrar.
Rådets allt större betydelse underströks även
av att man upprättade ett permanent sekretariat, som kommer
att ha sitt säte i Tromsö i Norge. De kommans oljerikedomarna
anses leda till att Grönland med sina 60 000 invånare
snart blir självständigt från Danmark.
2011-32 s 6-7
"Finanssektorn behöver strukturreformer"
Debatterna i krisens spår om hur man ska komma tillrätta
med budgetunderskotten är visserligen viktiga men riskerar
att, än en gång, avleda uppmärksamheten från
krispudelns kärna: Den globala finansmarknadens dysfunktioner
är krisens hjärtpunkt.
Skriver Ha-Joon Chang i vänstertidningen Guardian i London.
Han vill minska underskotten med skattehöjningar inte med
nedskärningar. Han är mycket kritisk till kreditvärderingsinstitutens
makt. Vi kunde ha skapat ett offentligt kreditvärderingsinstitut
under FNs ledning i stället. Han vill också ha internationellt
överenskomna regler om statskonkurser och olagligförklara
skatteparadisen!
Handel, ekonomi, Asien
2011-32 s 8-9
"Irritation i Asien när finansoron sprider sig"
Oron på världens finansmarknader visade inga tecken
på att lägga sig under tisdagen. Investerarna fortsatte
sälja av sina aktier till förmån för traditionella
säkra kort som guld och amerikanska statspapper, vilket ledde
till fortsatt nedgång på de asiatiska börserna.
Återigen valde alltså investerarna att bortse från
att de asiatiska ekonomierna - med undantag för Japan - faktiskt
är vid god hälsa, med tillväxtnivåer långt
över dem i väst och skuldsättningsnivåer
som ligger långt under de flesta traditionella I-länders.
I förra veckan såg sig Japan tvunget att intervenera
på valutamarknaderna för att försvaga yenen mot
dollarn, i ett försök att understödja exporten.
USA är Japans främsta exportland.
Australiens premiärminister Julia Gillard var vid en pressutfrågning
mer positiv: Australiens ekonomi har blomstrat på senare
tid som en följd av Kinas ekonomiska styrka, vilken lett
till att landets import av australiensisk järnmalm, koppar
och andra råvaror ökat kraftigt.
2011-33/34 s 5
"Rekordköp i väntan på uthållig lösning"
Förra veckan slog den europeiska Centralbanken (ECB) rekord
i inköp av statsobligationer. Skulder för 30 miljarder
euro köptes upp. Detta för att hålla nere Spanien
och Italiens lånekostnader. Den aggressiva interventionen
var ett nytt belägg för ECBs effektivitet.
ECB "steriliserar" sina obligationsköp genom att
ta räntebärande depositioner från andra kommersiella
banker och samtidigt dra ett motsvarande belopp ur omlopp så
att obligationsköpet inte ökar euroinnehavet som skulle
kunna leda till inflation.
Efter europaledarnas julimöte har framkommit idéer
om att skapa en gemensam euroobligation som de 17 euroländerna
ger ut tillsammans.
2011-33/34 s 16-17
"Fem myter om Dow"
1. Dow är ett index över mycket stora industriföretag.
Inte nu längre. Av trettio företag är det bara
fem traditionella företagare.
2. Rörelserna i Dow är främst orsakade av sådana
företagsdata som inkomster och avkastning.
3. Det är inte lätt för en individuell investerare
att köpa Dow i dess helhet.
Det finns en fond, "Dow Diamonds" som handlas till en
procent av Dows värde.
4. Med endast 30 företag utgör Dow inte någon
rimlig återspegling av den bredare marknaden. Jodå,
Dow är en ohyggligt god barometer för marknaden som
helhet.
5. I det långa loppet är det enda som den vanlige investeraren
behöver göra är att investerar i Dow aktier. Nej
idag behövs en större spridning. Tillväxtmarknaderna
finns i Kina, Indien och Brasilien.
2011-35 s 28
"Apple utan Jobs blir aldrig detsamma"
Steve Jobs filosofi genomsyrar allting som Apple gör".
Nu undrar många vad som händer med företaget som
blev hans image. Diktator, tyrann, geni: Steve Jobs brutala perfektionism
är legendarisk i Silicon Valley. Entreprenören framför
alla andra, hans speciella förmåga att marknadsföra
och hans känsla för vad konsumenterna vill ha samtidigt
som han tar fram det bästa hos sina medarbetare har gjort
Apple till ett av världens främsta företag.
2011-36 s 28-29
"Disneys leksaker tillverkas av barnarbetare"
Disneys populäraste Cars-leksaker tillverkas i en fabrik
i Shenzhen i Kina, som heter "Robusta produkter" och
som använder barnarbetare och tvingar personalen att arbeta
tre gånger så mycket övertid som lagen tillåter,
enligt en hemlig undersökning gjord med hjälp av människorättsgruppen
Sacom. Oron är stor också för farliga kemikalier
och dålig ventilation. Anställda fabriksarbetare intervjuades
utanför fabriken och därefter arbetade en utredare en
månad inne i fabriken. I maj hoppade en kvinnlig arbetare
självmord genom att hoppa ut genom ett fönster på
fabriksbyggnaden.
Disney har nu satt igång en egen undersökning om förhållandena
på fabriken.
2011-36 s 31
"Nord Stream fylls med gas"
Rysslands gasaffärer går sämre än vanligt,
men i tisdags började man fylla en ny ledning kallad Nord
Stream som går under Östersjön till Tyskland och
därför inte behöver passera Ukraina, Vitryssland
eller Polen. Dessa länder tar annars betalt för passagen.
Gasleveranser från andra områden har emellertid ökat
tillgången och priserna börjar sjunka.
Finanskrisen, EU
EU, ekonomi
2011-38 s 5-6
"Priset för ett misslyckande"
Det som händer efter valutaunionens upplösning är
skrämmande och omöjligt att förutsäga. Två
specifik scenarior: Tyskland kan lämna EMU ensamt eller tillsammans
med en liten grupp utvalda länder. Den nya Dmarkens kurs
skulle skjuta i höjden och pengar skulle strömma in
i Schweiz. Eller Grekland kan lämna EMU med en följd
att den nya valutan drachmer, skulle störtdyka. Producentpriserna
och lönerna skulle sjunka med ökad export som följd.
Att betala lånen i euro skulle bli en omöjlighet.
Finanskrisen, EU, Tyskland
2011-38 s 6-7
"Valresultatet komplicerar Angela Merkels arbete"
Förbundskansler Angela Merkels Kristdemokratiska parti höll
ställningarna i regionvalen i Berlin i söndags, men
hennes koalitionspartner i den federala regeringen är i fritt
fall, vilket komplicerar Merkels försök att ta kontroll
över den europeiska skuldkrisen samtidigt som det råder
splittring inom hennes block.
Valet i Berlin ledde till att det ungdomsinriktade Piratpartiet
kom in i regionparlamentet för allra första gången,
medan Fridemokraterna (FDP) förlorade sina platser. De Gröna
lyckades fortsätta framgångarna i tidigare val och
gick rejält framåt.
Finanskrisen, EU, Grekland
"Folkomröstning om euron"
Grekland premiärminister, Giorgio Papandreou, överväger
att låta folket bestämma om Grekland ska vara kvar
i valutaunionen. Det vore ett sätt för regeringen att
stärka sina möjligheter att ta tag i skuldkrisen. Regeringen
är emellertid splittrad i synen på en folkomröstning.
Flera ministrar förespråkar i stället nyval, medan
andra ville förhindra båda valen.
Finanskrisen, EU, Italien
2011-38 s 8
"Nedvärdering av Italiens kreditvärde ökar
smittorisken i eurozonen"
Standard & Poor's har sänkt Italiens kreditvärde
från A+ till A på grund av den ekonomiska stagnationen
och ineffektiva reformer. Andra länder vars kreditvärden
har nedvärderats är Spanien, Irland, Portugal, Grekland
och Cypern. Italiens nedvärdering är emellertid mycket
allvarligare än Greklands eftersom många fler länder
har lånat pengar till Italien än till Grekland.
2011-39 s 28
"Rofferiet missgynnar fattiga bönder i fattiga länder"
Utlänningar som köper jordbruksmark i fattiga länder
driver bort lokala befolkningar och stärker inte de berörda
ländernas ekonomi, trots att priset på jordbruksprodukter
ökar, påpekar hjälporganisationen Oxfam International.
Omkring 560 miljoner tunnland, det vill säga 28 000 kvadratmil,
har sålts eller arrenderats av utländska intressen
sedan 2001, det allra mesta de senaste två åren. Dåliga
äganderättsskydd och bristfälliga lagar medger
köp av stora landområden utan hänsyn till lokalbefolkningen.
Oxfamrapporten tar i detalj upp olika fall i Sydsudan, Uganda,
Honduras, Guatemala och Indonesien uppmanar internationella organisationer
att fördöma dess markköp.
2011-39 s 29-30
"Google har blivit för stort"
Konkurrenterna misstänker att Google favoriserar sina egna
företag i sökresultaten och därmed förvränger
konkurrensen och skadar kunderna. Senatsförhör har genomförts
om Googles affärsmetoder vilket påminner om ett annat
förhör inför senaten för 13 år sedan
när den amerikanska teknikjätten Microsofts affärsmetoder
granskades. Fallet Microsoft gällde Netscape, skapare av
den första kommersiellt framgångsrika webbläsaren.
I dag är Google, liksom Microsoft på den tiden, både
beundrat och fruktat. Google har byggt upp internethandel i lokala
butiker och restauranger. Jurister säger att Google är
en utmaning för den traditionella antitrustdoktrinen. Google
får redan drygt tre fjärdedelar av alla annonsintäkter
från Internet i USA. Annonsintäkter är det som
alla jagar på internet och bränslet som driver tjänster,
konkurrens och innovationer.
2011-42 s 28-29
"Bakom fasaden hos H&M"
Bakom fasaden på det moderna, dynamiska H&M klagar anställda
på dåliga arbetsförhållanden, hård
press, överansträngning och godtycklighet.
När det gäller samhällsansvar och hållbarhet
anses H&M vara världsledande.
Men många är konflikterna med de lokala fackföreningarna.
EU, finanskrisen
2011-43 s 6
"Rättning i leden"
Trycket ökar på Silvio Berlusconi att ta kontroll över
Italiens skuldproblem i en situation när Europa har anledning
att befara ännu en djup recession. Berlusconi anses vara
en belastning i hela Europa.
Alla de 27 EU-ledarna godkände emellertid en uppgörelse
om att med 108 miljarder euro inleda en rekapitalisering av Europas
banker.
Samtidigt kom en rapport om att nedskrivningen av Greklands skulder
måste vara minst 40 %. Detta måste ske frivilligt
från bankernas sida. Italiens, Spaniens och Portugals banker
kommer att drabbas hårdast av nedskrivningen av Greklands
utlandsskuld.
EU, skuldkrisen
2011-47 s 4-9
"Europas förenta stater?"
Europeiska unionen, som den ser ut idag, knakar i fogarna. Dags
att bygga ett nytt Europa kanske?
Skuldkrisen i Europa hotar att splittra EU. Men medan regeringscheferna
förtvivlat för söker hitta en väg ut ur krisen
sitter ämbetsmän, parlamentariker, folkrättsexperter
och intellektuella runt om i Europas huvudstäder och planerar
det nya Europa.
En av förespråkarna för detta, Joschka Fischer,
de Grönas före detta utrikesminister, vill samla en
"räddningskår" för hela EU bestående
av EUs regeringar, ett avantgarde för "Europas förenta
nationer". Varken EUs Ministerråd, EUs Kommission eller
EUs Parlament har bidragit med någonting alls för att
rädda Europa ur krisen. Det var Angela Merkel och Nicolas
Sarkozy som i praktiken satte samman räddningsplanen för
Grekland. I krisen avslöjas att det är stats- och regeringschefer
som har makten i Europa, inte Bryssel. EU-kommissionen kan komma
att bli överflödig i det framtida Europa.
"Vi måste bilda och uppfinna Europeiska Unionen på
nytt" säger socialdemokraternas ledare i Tyskland.
Tyskland och Frankrike måste bli förebilder i EU. Storbritannien
och en rad mindra länder får inte blockera vägen
till en federation.
2012-05 s 20
"Den globala ekonomin behöver de övriga 51 procenten"
Näringslivet börjar förstå det som utvecklingsexperter
har känt till länge, nämligen att det lönar
sig att investera i och engagera kvinnor. Kvinnor tenderar till
skillnad från män, att återinvestera sina pengar
i samhället till allas bästa vilket bland annat reducerar
både analfabetism, och dödstal. Detta var ett viktigt
tema på Världsekonomiskt forum i Davos i förra
veckan, kallat "Den tredje miljarden" och som handlar
om att involvera kvinnor i affärer och företagande.
Drygt halva jordens befolkning är en till stora delar outnyttjad
ekonomisk potential, som kan betyda lika mycket för världsekonomin
som Kinas och Indiens befolkningar. Kvinnornas ökade engagemang
i ekonomin har medverkat till markant starkare tillväxt överallt.
2012-08 s 14-17
"För många bilar, för få köpare"
Lyxmodellerna kör i full fart. medan folkbilarna tvingas
bromsa.
De tre exklusivaste tyska märkena, BMW, Mercedes-Benz och
Audi (som ingår i Volkswagen) kör i full fart för
att kunna tillmötesgå den stora efterfrågan på
de snyggt designade och tekniskt perfekta bilarna. Den tredje
världens nyrika älskar dessa bilmodeller. Tysklands
inhemska bilmarknad mår också bra; försäljningen
ökade med nio procent förra året.
Kontrasten mot resten av Europa är skarp. Bilförsäljningen
minskade med två procent i Frankrike, elva procent i Italien
och 18 procent i Spanien förra året.
Europas tillverkare av bruksbilar har bekymmer. Förra året
registrerades 13 miljoner nya bilar i Europeiska unionen, vilket
var 2,5 miljoner färre än toppåret 2007. Det betyder
att den europeiska bilmarknaden backade till samma nivå
som 1997. Försäljningen kommer att minska i år
igen för femte året i rad.
Överkapaciteten måste åtgärdas. I år
lär kapacitetsutnyttjandet i europeiska bilfabriker hamna
på bara 70%. Fabriker måste läggas ner och arbetskostnaderna
minska. Politiker försöker hindra att monteringen flyttas
till billigare länder.
Många av de europeiska biltillverkarna behöver asiatiska
partners för att överleva.
2012-12 s 23-24
"Vietnam lockar med lägre löner"
Lönerna stiger snabbt i Kina medan arbetskostnaderna är
lägre i Vietnam och arbetarna där gör ett utmärkt
jobb. Även om produktiviteten är något lägre
där än i Kina. Ett antal arbetsintensiva industrier
flyttar från Kina till länder med billigare arbetskraft,
förutom till Vietnam också till Bangladesh och Indonesien.
Vietnams problem är att inflationstakten är den högsta
i Asien och att det börjar bli brist på arbetskraft.
2012-23 s 12
"Ekonomisk syndaflod kan bara stoppas i samförstånd"
Det saknas vilja - och kanske förmåga - hos de stora
länderna att ta gemensamma tag mot kriser och missförhållanden.
Stora delar av Europa verkar glida ner i en ny recession. I USA
meddelades i fredags att antalet nya jobb i man begränsades
till ynkliga 69000.
I Europa är de nationella regeringarna svaga. Nästan
alla regeringar har fått sparken av olyckliga väljare
så fort dessa har fått chansen. Den mest oroväckande
valsituationen är i Grekland. Grekland spenderade sig till
sitt problematiska tillstånd genom att inte dra in skatter
som folk och företag var skyldiga och sedan dölja problemet
för övriga Europa.
"För ögonblicket ser det mörkare ut än
för bara ett par månader sedan".
Afrika, Samhälle, Näringsliv
2012-27 s 23
"Afrikas mångsidiga entreprenörer"
Mer än någon annanstans i utvecklingsländerna
har den afrikanska kontinenten skapat nätverk av företag
som spänner över ett antal av ekonomins olika sektorer
och branscher. Begreppet "parallell-entreprenör"
är skapat. Tankesmedjan IMANI i Ghana har kartlagt 189 framgångsrika
entreprenörer i Ghana, Nigeria och Kenya
Den viktigaste faktorn är byråkratin. Dess oförutsägbarhet
avhåller affärsmännen från att lägga
alla ägg i samma korg av fruktan för nya betungande
regler för marknaderna.
Ett problem är att en del investerare inte vågar satsa
pengar i afrikanska företag på grund av deras ofta
labyrintliknande ägarstrukturer.
EU, ekonomi, Grekland
2012-28 s 30
"Om Grekland lämnar euron"
En brittisk ekonomikonsult har vunnit Wolfson Economics Prize
om 250 000 pund för sitt förslag om hur ett land kan
bära sig åt för att lämna eurosamarbetet.
Det vinnande förslaget hävdar att om en eller flera
medlemmar lämnar så skulle det ha en positiv effekt
både för de kvarvarande medlemmarna och för världen
i stort.
2012-31 s 4-5
"För 11 företag är OS mycket mera än
sport"
Det är stora pengar som är i omlopp när det gäller
olympiska spel. Det handlar om mångmiljardbelopp och stränga
regler. Det brittiska regeringens budget har vuxit till 100 miljarder
kr. IOC håvar in 53 miljarder i sändningsavgifter och
sponsorslantar. Elva globala sponsorer betala feta belopp till
IOC för rätten att använda olympiadens kännetecken.
Bara et TOPP-sponsor tillåts inom varje kommersiell kategori,
Coca-cola för läskedrycker, Parasonic för Tv etc.
Sponsorer kan betala kontant, in natura eller både/och.
Undersökningar visar att sponsorerna vanligtvis får
ett generöst utbyte av överenskommelsen.
David Cameron har hävdat att "dessa spel ska innebära
guld för Storbritannien". Men flera studier har visat
motsatsen.
Sydafrika, Kina
2012-31 s 24
"Zuma varnar för obalans i handeln med Kina"
Handeln i båda riktningarna mellan Kina och Afrika nådde
förra året en nivå om 166 miljarder dollar, med
ett handelsöverskott till Afrikas förmån beroende
på export av råvaror som råolja och koppar.
Kina exporterar framför allt billigt tillverkade varor till
Afrika som elektronik och kläder. Den sydafrikanske presidenten
Jacob Zuma vill diversifiera den afrikanska exporten till annat
än råvaror. Kinas investeringar i Afrika växer
snabbt och kinesiska företag bygger infrastrukturer över
hela kontinenten.
2012-31 s 6
"Den tyske S-ledaren angriper banker och finansinstitut"
Sigmar Gabriel vill gärna blir förbundskansler och efterträda
Angela Merkel. Han beskyller bankerna för utpressning, medhjälp
till skattefusk och bedrägeri. Därefter förklarar
han krig mot dessa företeelser. Han kritiserar penninginstituten
på åtta punkter. För att utöva utpressning
mot staten, diktera politiken, betala oanständigt höga
löner, bedra sina kunder och spekulera ansvarslöst med
spararnas pengar.
Kina, Afrika, Handel
2012-32 s 23-24
"Kina tar död på Afrikas hantverk"
Det har tagit generationer för skomakarna i att fullända
de spets-tåiga tofflor som anses vara omistliga mode accessoarer
för välklädda senegalesiska män. Det tog bara
några månader för kineserna att kopiera och massproducera
den lokala formgivningen och framställa tofflorna i plast
i stället för läder och sälja dem för
en fjärdedel av priset.
I ett inlindat slog mot Kinas roll i Afrika, sa USAs utrikesminister
Hillary Clinton i ett anförande på ett universitet
i nyligen att USA vill knyta investeringar till mänskliga
rättigheter och hållbar utveckling. Fast hon inte nämnde
Kina vid namn stod det klart att hon bad afrikanerna att fundera
över sina relationer med Kina, som nyligen blivit kontinentens
största handelspartner.
Handeln mellan Afrika och Kina nådde rekordet 166 miljarder
dollar förra året, en tredubbling sedan 2006, medan
de direkta investeringarna stannade på 14,7 miljarder dollar,
sa Kinas handelsminister Chen Deming nyligen. I nästan varje
nation i Afrika har Kina åtagit sig stora offentliga projekt
från presidentpalatset i Guinea och den hydroelektriska
dammen i Gabon (kostnad 100 miljoner dollar) till 220 kilometer
belagda vägar i Kongo.
Men investeringarna är mestadels förknippade med villkor.
Kina vill ha tillgång till Afrikas väldiga metallfyndigheter
och tillgång till marknadsplatserna. Infrastruktur mot råvarutillgångar.
USA, Näringsliv, Klimat
2012-32 s 26
"Torkan i USA driver upp den globala inflationen"
Klimatets kraftfulla svängningar ställer till problem
runt om i världen. I Afrika badar flyktingläger i gyttja
och i Indien hotar nyckfulla monsunregn Indiens bönder. I
USA har den värsta sommartorka sedan 1956 drabbat Amerikas
kornbälte - världens kornbod. Sedan den 13 maj har det
bara kommit 53 millimeter. Priset på stigit med 55 % på
bara sex veckor. Även övriga spannmålspriser har
stigit. När livsmedelspriserna steg för fyra år
sedan orsakade de stigande levnadskostnaderna upplopp i ett trettiotal
länder i världen. Det sista som behövs i världsekonomin
just nu är ett ryck av inflation.
Handel, kultur
2012-32 s 30
"Nobelpriset i fysik får en generös konkurrent"
Den ryske internetentreprenören Yuri Milner som var en av
de första investerarna på Facebook har skapat ett "Nobelpris"
för att belöna personer som är tillräckligt
smarta för att imponera på professorer i fysik. Miljardären
Milner tänker skänka tre miljoner dollar varje år
till den mest inflytelserika fysikern. Han har skaffat fram 27
miljoner till nio priser och själv valt ut de första
pristagarna efter att ha konsulterat ett antal experter.
Milnerpriset, som det ska heta, är generösare än
Nobelpriset som i år reducerades från 1,4 miljoner
dollar per person till 1,1 miljoner med hänvisning till den
ekonomiska krisen.
2012-33 s 6-7
"Obligationshandel rena rama oraklet i Delfi"
Obligationsmarknaden har vuxit fram som ett mäktigt fenomen
i Europas ekonomiska kris. Den innebär att makten skiftar
från politikerna till investerarna. Den kan fälla regeringar
och håller nyckeln till eurons överlevnad. Grunden
är att en del europeiska länder har för stora skulder.
I risktagning finns stora vinster att hämta men också
förluster. Det handlar mindre om kalkylering och mera om
oraklet i Delfi.
2012-33 s 24
"Öppning för IKEA i Indien"
När den nye (och tidigare) finansministern, P. Chidambaram,
återkom till posten i början av augusti, lovade han
bland annat att minska statens budgetunderskott men också
flera andra reformer som skulle tillåta den svenska detaljhandeljätten
IKEA att etablera sig. En stråle av hopp kan skönjas
med förslag till förändringar som skulle lätta
på reglerna för utländska investeringar och liberalisera
de finansiella marknaderna.
Afrika, handel
2012-34 s 23-24
"Afrikas medelklass har börjat shoppa"
Afrikas konsumenter är illa betjänade och betalar för
höga priser, anser Frank Braeken, Unilevers chef i Afrika.
Tills nyligen hade sydafrikaner som behöver shampo som är
anpassat till afrikanskt hår eller kosmetika för svart
hud, inte annat val än dyrbara importerade varor från
USA. Unilever upptäckte detta och deras shampon och hudkrämer
är nu en hit.
Den anglo-holländska konsumentvarujätten sätter
till alla klutar för att skräddarsy produkter för
afrikanska konsumenter: prisvärd mat, vattenbesparande tvättmedel
och produkter anpassade till den lokala smaken.
Även Nestlé, världens största matproducent
investerar motsvarande 6,7 miljarder kronor i Afrika 2011 och
2012. Man har 29 fabriker på kontinenten och tänker
bygga fler.
SABMiller, världens näst största tillverkare av
öl, tänker investera bortemot 17 miljarder kronor över
de kommande fem åren för att uppföra nya och uppdatera
sina existerande bryggerier i Afrika.
Den afrikanska kontinenten har redan en ekonomi som omfattar 1,8
triljoner dollar (ofattbara 12 triljoner kronor) och förutspås
att ha en befolkning om 1,3 miljarder människor 2020. "Lejonekonomier"
som Ghana och Rwanda har haft en snabbare tillväxt än
Sydkorea, Taiwan och andra ostasiatiska "tigerekonomier"
under fem av de senaste sju åren, låt vara att det
handlar om tillväxt från en låg nivå.
Ryssland, Handel
2012-35 s 11
"Ryssland i WTO. Hurra!"
TEMPUS utrikeskolumnist Kjell Albin Abrahamson undrar varför
inte champagnekorkarna smäller runt om i världen. Äntligen
har en av de stora anslutit sig till världshandelsorganisationen
och därmed accepterat reglerna som reglerar handelsutbytet
mellan världens länder. Många knorrar i Ryssland.
Speciellt de som levt på korruption och vinstrika, svindlande
affärer.
Det tog tjugo år av förhandlingar innan Ryssland kunde
bli WTOs 156:e medlem. Medlemskap i Genève-klubben WTO
innebär, åtminstone på sikt större transparens,
mer rättssäkerhet, tryggare leveranser och mindre korruption.
Rysslands tullar och tariffer på varor kommer gradvis att
sänkas.
de länder som är med i WTO svarar för mer än
95 % av den totala världshandeln. De länder som inte
är med i WTO är stora exportörer av fanatism, fundamentalism
och terrorism.
2012-36 s 6-7
"Entreprenörer bemöts med misstro"
Entreprenören Laurent Villerouge uppfann trottoaren som genererade
belysning blev inte trodd i Frankrike. Nu gör han succé
i USA. Folk vill känna sig säkra i Frankrike säger
han. "Fransmännen får för mycket hjälp".
Det är landets starkt utbyggda välfärdssystem som
gör att ingen längre kan eller behöver ta någon
risk.
Teknik, Näringsliv
2012-36 s 29
"Är Cook en god kock för Apple"
Tim Cook kan nu fira sitt första år vid rodret ombord
på Apple, sedan han den 24 augusti i fjol efterträdde
Steve Jobs, den teknologiska världens rockstjärna. Apple
har fortsatt att slå rekord och i augusti 2012 var företaget
de mest värdefulla av alla tiders börsnoterade företag.
Den titeln hölls tidigare av Microsoft. Tim Cook lyssnar
på Wall Street och aktieägarna och för första
gången sedan 1995 gav Apple förra månaden utdelning.
Frågan är nu om Tim Cook lärt tillräckligt
av sin företrädare för att kunna hålla det
kreativa flödet inom företaget i fritt flyt. Nya marknader
måste erövras - till exempel digital TV.
Indien, Näringsliv
2012-38 s 16-17
"Från jeans till Sari - med eget varumärke"
I sin egenskap av investmentbankir i New York City gick Poornima
Vardhan klädd i de rätta kläderna: kontorsplagg,
mingelkläder och jeans. När hon återvände
till Indien insåg hon att hennes garderob var ungefär
lika häftig som en amerikansk frukost. Utmaningen ledde till
ett eget varumärke i sari. Hon tvingades öka sin garderob
med 50 % där hon återkom till Indien.
Poornima Vardhan tillhör de tiotusentals indier som på
senare tid har återvänt hem sedan Indiens ekonomi skjutit
i höjden.
I Indien ska hon bära kurtor som är långa skjortor
och churidar pajamas som är lätta bomullsbyxor medbreda
dragband runt midjan. Tillsammans blir det churidar-kurta. En
annan liknande persedel är shalwar kameez, båda plaggen
är anspråkslösa och svala.
Anständighet är en annan viktig sak i Indien. Dekolletage
tillåts men kvinnor ska inte visa sina knän. Den mest
skrämmande utmaningen för en "återvändare"
till Indien är att bära en sari. Det tar lång
tid att lära sig hur man ska drapera den kring kroppen.
2012-38 s 20
"Indien Big Mac - utan kött"
2013 ska kött-fria produkter debutera i Indien. Sedan länge
har McDonalds avstått från både ox- och svinkött
av hänsyn till hinduerna, som håller kon för helig
och muslimerna som anser att svin är smutsiga. I stället
erbjuds indierna en serie vegetariska burgare som McAloo Tikki
"burger" som är en kryddstark potatisburgare och
McSpicy Paneer - en kryddad osthistoria. McDonald understryker
att företaget "respekterar lokala kulturer" och
anpassar sina "meny- och materfarenheter till lokala preferenser".
Nästa år planerar snabbmatskedjan att öppna två
rakt igenom vegetariska restauranger 2013 i sikhernas heliga styad
Amritsar och i Kashmirstaden Katra. De inriktar sig på de
miljontals pilgrimer som inte äter kött men som varje
år vandrar eller reser till heliga platser.
Handel & Näringsliv, Kina, Latinamerika
2013-14 s 14
"Kakao - en god investering"
Handelsbanken SinoLatin Capital i Shanghai - vars affärsnisch
är handeln mellan Kina och Latinamerika. Banken har identifierat
choklad som en god möjlighet för långsiktiga investeringar.
Kinas medelklass växer och tjänar alltmer. Och de konsumerar
väldigt lite kakao, cirka 100 gram per person. Japan konsumerar
2 000 gram och Schweiz 12 kilo. Brasilien är ett bra exportland
men har dålig tillgång till den senaste teknologin.
Andra lämpliga länder är Ecuador, Peru, Colombia
och Nicaragua och kanske även Venezuela efter Chávezs
död.
Handel & Näringsliv, Brasilien
2013-14 s 15-17
"Förödmjukad tungviktare försöker resa
sig"
Tillväxten har stannat upp och Brasiliens regering ser sig
om efter nya idéer för att åstadkomma återväxt.
Man vet att regeringschefen Dilma Rousseff är desperat och
vill återuppliva landets ekonomiska mirakel. BNP växte
med mindre än en procent förra året, vilket är
lägst bland de så kallade BRIC-nationerna. En tvärnit
jämfört med 2010 års tillväxt på 7,5
%. Investerarna föredrar nu Mexiko. Brasilien lider fortfarande
av de så kallade valutakriget som inleddes 2009. De många
politiska pålagorna oroar affärsvärlden som vill
ha stabilitet och transparens.
Brasilien, Handel & Ekonomi
2013-14 s 20-21
"Amerikanerna bygger bo i Sydamerika"
Det talas mycket om sydamerikanerna som i rasande fart köper
andelslägenheter i Miami och New York, men i Syd­amerika
är det tvärtom; här är det främst amerikanska
fastighetsbolag som investerar i hus och lägenheter i Brasilien,
Uruguay och även Colombia, ett land som plågades av
rebellanfall under det senaste årtiondet.
Handel, Ekonomi, Sverige
2014-15 s 8-9
"Svensk bolagsmodell ger långsiktig tillväxt"
Västvärlden intresserar sig allt mer för Sveriges
modell med aktiva och mäktiga aktieägare som tänker
långsiktigt och därför kan förhindra börskrascher.
Makten ligger inte i direktionen utan hos aktieägarna, som
är förpliktade att välja styrelse och medverka
i stora strategiska beslut.
Börje Ekholm på Investor och Anders Nyrén från
Industrivärden är två av Sveriges viktigaste affärsmän.
De står i ledningen för investeringsbolag som tillsammans
kontrollerar mer än hälften av Stockholmsbörsen.
Med en struktur som främjar långsiktigt tänkande
väcker den svenska modellen intresse över hela världen,
alltifrån beslutsfattare till regeringar som vill avvärja
börskrascher. Somliga anser att en anpassning till denna
modell kan reducera det kortsiktiga tänkande som hotar att
skada företagen samtidigt som den kan stimulera lokal företagsamhet.
Ekonomi, Internet
2014-15 s 24
"Bitcoins - börsbubbla eller Megatrend"
Kursen på den digitala parallellvalutan "bitcoin"
har på ett år stigit med nära 2600 procent. Entusiasterna
räknar med ytterligare kursvinster. Skeptiker talar om manipulation.
Bitcoin är en privat emitterad virtuell valuta som kan skapas
rent matematiskt och som går att växla i ett nätverk
av tusentals elekroniska apparater. Pengarna existerar enbart
i virtuell form och anses omöjliga att förfalska. Nu
har den börjat användas som betalning för it-tjänster
och även för inköp av narkotika.
Schweiz, Handel
2014-18 s 8-9
"Med tiden tickar räntan"
Smarta marknadsstrateger hade inte kunnat tänka ut det bättre:
När Niel Armstrong 1969 blev den första människan
att bestiga månen, bar han en Omega Speedmaster Professional
Chrono­graph på handleden, som därmed blev den
första klockan på månen.
Samma sak skedde med den Rolex Cosmograph Daytona som Paul Newman
bar i filmen "Winning" och klockan Luminor, av italienska
märket Panerai, som Sylvester Stallone hade runt handleden
i filmrullen "Daylight".
Med tilltagande berömmelse steg priset på somliga högprecisionsklockor
till svindlande höjder. Den som då var ägare till
de begärda objekten, kunde nå en förtjänst
som vida översteg avkastningen på aktier och obligationer.
Är då klockor en god kapitalplacering? frågar
man sig. Klockornas värld är full av anekdoter, myter
och legender, som bidrar till att både enskilda modeller
och vissa varumärken blir populära med motsvarande prisstegring
som följd. Spektakulära prisökningar kan visserligen
inte förutsägas.
Afrika, Ekonomi
2013-20 s 16-17
"Skatteflykten lamslår Afrika och de rika länderna
gör ingenting"
Afrika förlorar två gånger så mycket i
olagliga finansiella utflöden jämfört med vad man
erhåller i internationellt stöd. En del företag
använder sig av skatteflykt för att maximera sina vinster
medan miljontals afrikaner saknar mat, hälsovård och
utbildning.
Storbritanniens premiärminister har fastställt att "skatter
och öppenhet" ska vara ämnet vid nästa månads
toppmöte i Lough Erne, Nordirland, men detta års rapport
om utvecklingen i Afrika kritiserar de rika länderna i OECD
eftersom de inte har lyckats förstärka regelverket för
att avslöja missförhållanden.
Fokus har legat på breda dialoger, där Afrika bara
har utgjort en mindre del, samt på informationsutbyte, men
det har saknats substans, säger Kevin Watkins, som är
rapportens huvudförfattare och som är blivande chef
för Overseas Development Institute.
Till exempel har 4,3 miljarder dollar försvunnit från
det statliga företaget Sonangol i Angola. I Angola har oljeinkomster
genererat 6 miljarder dollar men använts bara till att berika
de rdan rika i stället för att komma befolkningen till
del. Skatteflykt och skattefusk har i Afrika direkt inverkan på
mödrarnas och deras barns liv.
2013-21 s 26
"Varför åtalas så få bankdirektörer?
Många människor vill se fler bankirer bakom lås
och bom för deras roll då västs finansiella system
kollapsade. I Storbritannien har inte en enda ansvarig direktör
ställts inför rätta när deras banker gick
i konkurs.
I USA däremot har 40 rättsprocesser inletts mot bankdirektörer
sedan 2010.
Andra länder som Island och Tyskland har agerat mycket kraftfullt.
Island skaffade ett team på 100 utredare. Tyskland, Schweiz
och Österrike har ett tänjbart begrepp som kallas Untreue,
eller trolöshet mot huvudman som används flitigt.
Latinamerika
2013-21 s 12-13
"En splittrad kontinent"
Regionen sluter upp bakom två alternativa block: marknadsvänliga
Pacific Alliance - med en befolkning på 208 miljoner - och
statsbundna Mercosur. Det förstnämnda består av
Mexiko, Colombia, Peru och Chile och växer snabbt och det
andra av Brasilien, Paraguay, Uruguay och Argentina som växer
långsammare.
Pacific Alliance bygger på den "öppna regionalismens
principer" det vill säga att handeln med restern av
världen blir förmånligare när den kombineras
med ett djupare regionalt samarbete som utnyttjar stordriftsfördelar.
Under Brasiliens ledning håller en stor del av Chávez
anti-amerikanska block, ALBA, främst Venezuela, Bolivia och
Ecuadorpå att absorberas av Mercosur.
USA, Handel, Näringsliv
2013-23 s 20-21
"Huspriserna stiger i USA och kunderna börjar handla
igen"
Tack vare att bostadsmarknaden har återhämtat sig så
har amerikanerna tagit på sig spenderbyxorna. Det är
fortsättningen på en trend som startade för tre
månader sedan. Konsumenternas förtroende i maj var
den högsta på fem år. Den senaste veckan fallande
bensinpriser har troligen hjälpt till liksom de stigande
kurserna på aktiemarknaden. Byggarna hinner inte tillföra
marknaden bostäder lika snabbt som köparna vill ha dem.
Ekonomerna förväntar sig att huspriserna ska fortsätta
att stiga.
2013-28 s 4-5
"Förvanskade och farliga livsmedel"
I en idyllisk engelsk skog finns organiserad brottslighet. Cirka
300 meter från stora vägen ligger Moscow Farm där
tusentals falsk vodka destilleras. Vodkan har tappats på
äkta vodkaflaskor med nästan perfekt förfal­skade
etiketter och skattestämplar. Sedan har de sålts i
kvartersbutiker runt om i Storbritannien. Analyser visar att vodkan
är fylld med kemikalier för att bleka färgen och
att den innehåller mycket metanol, som kan leda till blindhet.
Man har avslöjat tusentals bedrägerier som väcker
frågan om en översyn av regelverken nu när brottslingar
erbjuder konsumenter, som är på jakt efter billiga
dagligvaror, produkter i form av förfalskad choklad och fejkad
olivolja. Hästköttsskandalen visade att även legitima
företag kan invaderas av matskojare. Organiserade brottssyndikat
drar nytta av den ekonomiska lågkonjunkturen.
2013-28 s 30
"Hälsofarlig örtmedicin exporteras till väst".
Många av de kinesiska örtmediciner som säljs i
väst innehåller rester av bekämpningsmedel som
vida överstiger tillåtna gränsvärden. Greenpeace
har testat 36 olika sorter, bland annat krysantium , goji-bär,
kaprifol, torkad lilja, rosenrot och san qi. Av dessa innehöll
inte mindre än hälften tre eller flera olika bekämpningsmedel
och i 17 fall anses halterna så höga att de är
direkt hälsofarliga.
Greenpeace uppskattar att exporten av kinesiska örtmediciner
till västvärlden uppgick till 18 miljarder 2011.
2013-33 s 8-9
"Finansvärldens Snowden"
Hervé Falcani avslöjar bankerna och tvingas fly. Han
har jagats av schweiziska utredare, fängslats av spanjorerna
allt för att komma över de klientdata som han stal medan
han arbetade för en större finansiell institution i
Genève. Han bär på den enda nyckeln till dechiffreringen
av krypterade data - fem CD-rom skivor som innehåller en
lista över 130 000 kontoinnehavare. Det torde vara den största
läckan som någonsin förekommit inom den schweiziska
bankvärlden. Han beskriver sig själv som en korsriddare
mot den skumma, penningtvättande bankvärlden i Schweiz.
2013-33 s 16-17
"Vem är Jeff Bezos på Amazon? Kan han lösa
tidningens kris?"
Jeff Bezos på Amazon har tjänat mängder av dollar.
Nu har han för reapriset 1,6 miljarder kronor köpt en
av världens få prestigetidningar Washington Post. Det
gamla familjeföretaget har varit i släktens ägo
fyra generationer.
Bezos har utarbetat ett mycket precist och påhittigt sätt
att utöva ledning, vilket har gjort Amazon topprankat bland
USAs teknologföretag.
Han favoriserar ett rörligt, löst organiserat företag
där "två pizzor lag" utför viktiga företagsuppgifter,
eftersom en arbetsgrupp som kräver "tre pizzor"
vid ett lunchmöte blir för omständliga.
Nyckeln är mätbara prestationer. Hans ledarteam producerar
det som en del kallar "skoningslösa årliga utvärderingar";
toppresterare får större aktieförmåner medan
de som sackar efter ibland ställs inför antydningar
om att de bör byta jobb.
2013-33 s 24-26
"Agenterna styr lönerna"
Hur ska de rika ländernas grossist- och detaljistföretag
inom textil- och livsmedelsbranscherna hitta de företag i
andra länder som kan leverera de varor till de billigaste
företag. De vänder sig då ofta till världens
största resurs- och logistikföretag, LI & Fung,
som fyller rollen som äktenskapsmäklare. Man letar upp
de billigaste arbetarna, köpslår och prutar priser
och hanterar logistiken till ofta bara en tredjedel av försäljningspriset
i de stora amerikanska och europeiska shoppingcentra. Företaget
som har sin bas i Hongkong har tillgång till 15000 leverantörer
i över 60 länder och hade en inkomst på 20 miljarder
dollar förra året. Kritikerna menar att systemet skapar
slavarbetsplatser och gör det svårt att fastställa
var ansvaret för detta ligger.
IT, Handel, Bangladesh
2013-34 s 24-25
"De är anställda för att ge tummen upp!"
Brittiska programmet Dispatches på Chanel 4 avslöjade
nyligen vad som kallas "klickfarmer" och att dess omfattning
riskera att förstöra förtroendet för vad som
såg ut att vara en objektiv mätare. Klickfarmer kan
skapa en falsk popularitet för nya varumärken.
I Dhaka i Bangladesh finns ett antal lågavlönade arbetare
som har som jobb att lägga upp falska konton på Facebook,
YouTube och Twitter och använda dessa för att klicka
på "Gilla knappen" på företags Facebooks
sidor, ordna "följare" på Twitter och så
vidare. De kan skapa 1000 gillanden eller följa 1000 människor
på Twitter för att tjäna 6-7 kronor på en
dags arbete. Detta missleder både konsumenten och strider
mot lagar om konsumentskydd.
Handel, IT
2013-35 s 10-11
"Falska annonser skapar problem på sociala nätverk"
Under senaste kvartalet ökade antalet digitala annonser på
Facebook med 61 % vilket fick företagets aktie att stiga
med 31 % på en dag. Allt fler företag vänder sig
till sociala nätverk för marknadsföring. Problemet
är att annonser som företag betalar för också
kan hamna på webbsidor med mycket obskyrt innehåll
som våldtäkter och övergrepp på kvinnor,
företeelser som dessa företag absolut inte vill bli
kombinerade med. Flera företag bojkottar nu Facebook i väntan
på striktare regler.
2013-36 s 13
"Varför ledde Nokias strategi till Microsoft"
Efter det radikala strategiskiftet i mitten av 1990-talet, då
det gamla konglomeratet med papperstillverkning ändrade riktning
och fokuserades på Telekomverksamhet, så har Nokia
blivit synonym för handhållna telefoner.
Men en pånyttfödelse under finländskt ägarskap
för Finlands mest kända varumärke visade sig omöjlig;
dess framtid kommer nu att avgöras från Redmond i stället
för Espoo.
Genom köpet får Microsoft en möjlighet att konkurrera
med de två stora jättarna Apple och Android.
2013-37 s 4-5
Inom luftfarten har det privatägda lågprisflyget skakat
om marknaden och fått traditionella företag att backa.
Men inom Europas järnvägssystem är det fortfarande
föga konkurrens om passagerarna. Till och med inom godstransporter
domineras marknaden av statliga företag.
Europakommissionens "Transport 2050" plan, som antogs
för två år sedan, utlovar att hälften av
kontinentens medellånga godstransporter år 2050 ska
vara borta från vägarna och fraktas på tåg.
Men trots att en del framsteg har skett vid utformningen av gränsöverskridande
"järnvägskorridorer", kommer planen inte att
kunna förverkligas om det inte skapas större valmöjligheter
och mer konkurrens. Nya, privata tågfraktsföretag klagar
över att deras ansträngningar att ta sig in på
marknaden omintetgörs av de statliga företagen. Laszlo
Horvath, ordförande vid CER Hungary, säger att de stats­ägda
jätteföretagen, som vanligtvis äger spåren
och sköter tågtrafiken, uppträder otrevligt när
små unga uppstickarföretag som hans för­söker
att utvidga verksamheten.
Näringsliv, Miljö, Frankrike
2013-37 s 6-7
"Vargarna återvänder till Alperna och hotar fårskötseln"
På den sydfranska alpernas sluttningar jagades länge
gråvargen tills den dog ut på 1930-talet. Den första
vargen återvände till Frankrike från Italien
först 1992. Sedan har vargstammen vuxit kraftigt. Områdets
herdar är inte glada över detta. Under de senaste fem
åren har vargen rivit minst 20 000 får - orsaken till
vargstammens växande styrka är just att det finns rikligt
med mat i form av får. Frankrikes 6 miljoner får kan
omöjligen leva samman med vargar. Det finns bara 250 vargar
men de är mycket blodtörstiga.
Kenya, Handel, Näringsliv
2013-37 s 26
"Lättaste landet för skalbolag"
I Kenya är det lättast att skapa skalbolag som inte
kan spåras. Ett skalbolag används för att genomföra
affärstransaktioner utan någon egentlig verksamhet
och utan att ha tillgångar. De är lagliga och har legitima
uppgifter men när de skapas anonymt fungerar de som redskap
för penningtvätt och skattesmitning.
I Kenya är kontrollen obefintlig. Ingen frågar efter
korrekt ägar-ID.
Även i Ghana är kontrollen mycket svag.
Afrika förlorar mer pengar via det illegala finansiella flödet
än vad det får i form av bistånd och investeringar.
2013-39 s 24-26
"NSA håller uppsikt över den finansiella världen"
NSA håller kort på bank- och kreditkortstransaktioner
- ibland i direkt strid med nationella lagar och globala regler.
Europas finansiella transaktionsnätverk SWIFT har mjölkats
på olika nivåer visar dokument inifrån den amerikanska
spionagenturen.
Det är de politiskt mest explosiva avslöjandena vad
avser NSAs hemliga till gång till Swifts nätverk. Efter
långa diskussioner 2010 undertecknade EU det så kallade
Swiftavtalet med USA. Men NSA-dokument från visselblåsaren
Edward Snowdens arkiv visar att USA kringgått överenskommelsen
och spionerar Swifts datornätverk.
Övrigt, Handel
2013-42 s 13
"Gay-rörelsen - nytt vapen för pastakriget."
Bertolly Germany har postat sina gay-vänliga bilder på
sociala medier med slagordet "Kärlek och pasta åt
alla".
Detta sedan Bertollys konkurrent, Barilla, framhållit att
det inte kommer att använda en gayfamilj i sin pastareklam.
"Det koncept som utgörs av den heliga familjen förblir
företagets grundläggande värdering" säger
Guido Barilla, som kontrollerar Barillagruppens familjeföretag.
http://www.theguardian.com/world/2013/sep/29/pasta-pro-gay-social-media
Ryssland, Handel
2013-42 s 16
"Moskva slår mot gamla Sovjetstater med importförbud"
Medan en grupp nationer från det forna sovjetblocket förbereder
sig för att skriva under avtal som fördjupar samarbetet
med EU, så slår Ryssland tillbaka med nya förbud
mot import av allt från litauisk ost, choklad från
Ukraina och vin från Moldavien. Nu harv litauiska mjölkprodukter
förbjudits.
Ryssland har en lång tradition av att påtvinga europeiska
produkter till synes egenmäktiga mat- och säkerhetsrestriktioner
oavsett om det är polskt kött eller holländsk potatis.
Ryssland har gått med i frihandelsorganisationen WHO, men
ingenting har ändrats, säger en EU-representant.
EU,
Kanada, Handel
2013-44 s 4
"Frihandelsavtal efter fyra års förhandlingar"
Efter fyra års förhandlingar har EU och Kanada uppnått
ett frihandelsavtal som ska skapa tillväxt och jobb. Européerna
hoppas att det ska öppna för ett ännu viktigare
och betydelsefullt avtal mellan EU och USA. Överenskommelse
ska minska tulltaxor och byråkrati, svårast att komma
överens om var ostexport och visum handlingar.
Pakten kommer att reducera Kanadas ekonomiska beroende av import
från USA. Europas största förmånstagare
blir biltillverkarna, tillverkare av bildelar och kemiska företag.
Handel,
Indien och Afrika
2013-44 s 22-23
"Elefanter och tigrar"
Man talar om Kinas affärer i Afrika, men Indien är inte
långt efter.
Östafrika liksom södra Afrika har stora mängder
invånare som kommer från subkontinenten, främst
från Indien. Städer som Dar es Salaam i Tanzania har
snabbt växande samhällen. Stora indiska företag
investerar i allt högre grad i till exempel mobilnät.
Men också i farmer som ligger i Etiopien. Indiska företag
har sin regerings politiska och diplomatiska stöd. Även
den indiska flottan har hjälpt till som att ta död på
piratdåden i Indiska Oceanen. Att Indien, i motsats till
Kina, ger landet extra legitimitet i Afrika. Kineserna hånas
av en del afrikaner som de nya kolonialisterna som kommer att
hålla brutala afrikanska ledare om ryggen och korrumperar
ledare som är demokratiska.
Tyskland, Handel
2013-45 s 8-10
"Vattenfall vinner över kolkritiker"
Den svenska energijätten Vattenfall dominerar livet i Lausitz
i östra Tyskland. Nu vill företaget expandera sin kolbrytning
där - men oppositionen mot planerna drunknar i företagets
betydelse för den lokala ekonomin.
För att få ett begrepp om den makt som den svenska
energijätten Vattenfall utövar i Lausitz i östra
Tyskland, får man lämna Autobahn vid avfarten till
Cottbus. Man ser en stor skylt med företagets namn utmed
landsvägen och borta vid syn­randen ser man tornen hos
kraftverket Schwarze Pumpe, som spyr ut ånga i lufthavet.
Borgmästaren i Cottbus, Frank Szymanski, en medlem av socialdemokraterna
(SPD) är en man som orubbligt stöder den lokala kolgruveindustrin.
Han var med bland grundarna av Der Verein Pro Lausitzer Braunkohle
en lobbygrupp för kolbrytning.
Det lever 30 000 färre människor i denna stad än
det gjorde under den kommunistiska DDR-tiden och Vattenfall är
den sista stora arbetsgivaren som erbjuder ett säkert jobb.
Cirka 25000 jobb i regionen är beroende av kolbrytningen.
Majoriteten stöder de nya dagbrotten. Är Vattenfall
för mäktigt för Lausitz?
FN,
Globalt, Handel
2013-46 s 12-13
"Faran med fallande inflation"
Centralbankerna i Amerika och Europa bör pressa upp priserna.
Det största problemet för centralbankerna i den rika
världen är att inflationen är för låg.
Nedgången i eurozonen är den mest riskabla, den årliga
förändringen i KPI var endast 0,7 % i oktober månad
en minskning från 2,5 % för ett år sedan. I USA
var KPI 1,2 % en minskning från 2 %. Det är bara i
Storbritannien som priserna stiger.
En deflation kan vara djupt skadlig och svårt att komma
ur för svaga ekonomier med hög skuldsättning. Bland
annat är det svårt att komma till rätta med arbetslösheten.
Men balansgången är svår. Tendenser till deflation
kan snabbt följas av för hög inflation med all
den skada som den kan leda till.
Uganda,
Ekonomi & Forskning
2013-46 s 20-21
"Torkperioder tvingar flickor att stanna hemma från
skolan"
Bättre metoder behövs för att få flickor
i Afrika att slutförs sin skolgång.
Nationalekonomer anser det som oerhört viktigt att könsfördelningen
jämnas ut inom skola, det är en avgörande process
för en god utveckling. och då handlar det om att få
flickor att stanna kvar i skolan i utvecklingsländer. Ett
misslyckande begränsar den ekonomiska tillväxten genom
att man slösar bort viktigt humankapital. Detta är ett
av FNs millenniemål som inte är på väg att
uppnås emellertid. Fortfarande går bara 82 flickor
på gymnasium i Afrika mot 100 pojkar i länderna söder
om Sahara.
Det grundläggande problemet i Uganda är att det finns
fler arbetsplatser för män med gymnasieutbildning än
kvinnor och framför allt har männen större chans
till högre inkomster än kvinnor. Därför låter
familjerna i svåra tider med torka flickorna stanna hemma
och tjäna pengar i hemma jordbruket eller genom annat hushållsarbete.
Det visar en forskning som Martina Björkman - Nyqvist har
gjort som jämfört 24 års närvaro i grundskolor
på landsbygden i Uganda med ett regnregister.
Handel, Ekonomi, IT
2013-47 s 18
"Rättsprocesserna bromsar utvecklingen"
Det är patentjuristerna som är Apples nya rockstjärnor.
Nästa tillväxtvåg kan komma från äldre,
kostymklädda patentjurister och inte från unga entreprenörer
i luvtröjor. Apple, Microsoft och en handfull andra teknologföretag
har skapat Rockstar Consortium i avsikt att ta sig an Google och
Android och rättsligt ge sig på tillverkare av anordningar
som tillverkas av Samsung, Rockstar. Det handlar om patent. Rockstar
är ett företag för licenser av immateriell rätt.
På en marknad som planar ut är patentjuristerna de
nya rockstjärnorna.
Frankrike,
Handel
2013-50 s 8
"Efter hästköttsskandalen händer inget"
Franska ministrar anklagar Bryssel - och framför allt engelsmännen
- för att fördröja förslaget till förbättring
av livsmedelssäkerheten för kött.
Frankrike med stöd av fyra andra EU-länder, har föreslagit
regler som skulle kräva att producenter måste ange
vad köttet innehåller och varifrån det kommer
- med skandalen med hästkött i bland annat lasagne i
gott minne. Finansminister Hamon säger att det finns miljontals
mängd färdigmat som produceras i Europa och att branschens
förmodade ansvar genom självreglering visat sig ineffektiv.Storbritannien,
Handel
Storbritannien, Handel
2014-04 s 16
"Den muslimska shoppinggatan"
Ingen ekonomisk svacka i Englands pakistanska kvarter. Det finns
många blomstrande företag i Sparkbrook i Birmingham,
ett tidigare industriområde, som är ett av de fattigaste
områdena i Storbritannien. Det är också ett av
Englands mest etniskt blandade områden. 9 % är vita,
43 % är pakistanier, övriga indier, bangladeshier och
somalier.
Men affärerna frodas i asiatiska områden som Sparkbrook
eller Manningham i Bradford. Företagen är motståndskraftiga
mot ränte- och finanskriser då kapitalet kommer från
familj och släktingar. Medarbetarna är också släktingar
som tolererar sänkta löner.
Nigeria, Näringsliv
2014-04 s 29-30
"Barbie, vem då?"
Dockan Afrikas Drottning knappar in på den amerikanska leksakstillverkaren
Mattels Barbie.
Ekonomin blomstrar i Nigeria där fler svarta barn än
någon annanstans i världen finns. Nigeria har med sina
170 miljoner människor mest invånare i hela Afrika.
En entreprenör har startat en tillverkning av svarta dockor
med traditionella nigerianska dräkter. Dockorna representerar
Nigerias tre största etniska grupper, Hausa, Igbo och Yoruba,
som talar olika språk.
Nigerias ekonomiska potential är stor, i likhet med de tre
övriga så kallade Mint-länderna, Mexiko, Indonesien
och Turkiet. Nigeria tävlar med Sydafrika om att ha snabbast
tillväxt.
Kina, Handel
2014-06 s 29-30
"Världens tredje marknad för rött vin"
På fem år har kinesernas konsumtion av rödvin
stigit med 136 procent. Rött är en lyckofärg i
Kina och de nyrika urbana kineserna attraheras av västerländsk
kultur. Men vitt vin är fortfarande sällsynt. Vitt är
dödens färg.
För många kineser är vin fortfarande något
man införskaffar vid speciella tillfällen.
Boomen i Kina har också lett till ett ökat intresse
bland kineser att köpa upp franska vingårdar.
Handel & Ekonomi
2014-07 s 7-10
"Besvärliga tider"
Investerare har betraktat Brasilien, Ryssland, Kina, Indien och
Sydafrika som en säker placering. Men nu stiger oron för
att den så kallade BRICS-drömmen ska blekna. En farlig
utveckling som kan får stor social oro som följd. Pengarna
flödar nu till till väst. Nu kallas länderna "De
bräckliga fem". Verkligheten har börjat komma i
kapp BRICS-länderna.
Allt fler investerare har börjat lämna de osäkra
marknaderna i tron att USAs tillväxt och stigande räntor
är säkrare.
En orsak är att i flera tidigare utvecklingsländer,
som till exempel Brasilien, med låga konkurrenskraftiga
löner har nu en självmedveten medelklass vuxit fram
som kräver både högre löner och en "god
samhällsstyrning".
I Kina börjar den tidigare billiga arbetskraften både
att kräva högre löner och att staten måste
tillhandahålla hälsovård och pensioner.
I Indien är situationen än värre. Nepotism har
blivit en smitta och en del av den härskande klassen är
kriminell. De många fallen av våldtäkt tyder
på att kvinnor fortfarande ses som andra klassens medborgare.
Handel, EU
2014-07 s 11
"Europas ekonomi: Industrierna växer"
Kanske är den värsta krisen över nu. Greklands
tillverkningsindustri visar äntligen åter tillväxt
för första gången på mer än fyra år,
vilket tänder ett hopp om att landets långa svacka
kan vara över. En ny undersökning av Markit tyder på
att industriproduktionen som leds av Tyskland, växer i hela
euroområdet med över en procent i kvartalet. Även
länder som Italien och Spanien har stark tillväxt både
i produktionen och i orderböckerna. I Tyskland växer
industriproduktionen med de högsta siffrorna på 32
månader. Däremot förbliver Frankrike på
efterkälken där industriproduktionen fortfarande sjunker
om än i långsammare takt.
http://www.markiteconomics.com/Survey/PressRelease.mvc/65319a26a59148b889d955c13b0e6bdd
FN, Globalt, Handel
2014-07 s 12-13
"Handelsavtal i fara: 600 miljarder dollar står på
spel"
Majoritetsledare Harry Reid kan sätta krokben för Obama.
Ett avtal som kan vara värt 600 miljarder dollar om året
för Europa och Asien kan gå i stöpet. Obama behöver
ett "bemyndigande för handelsavtal", mer känt
som "en snabbfil" av kongressen. Utan detta bemyndigande
ser inte USAs handelpartners Vita Huset som en seriös förhandlare.
George W Bush var den senaste presidenten som fick ett bemyndigande,
2002-2007. Harry Reid har visat att han starkt emot en "snabbfil".
Shinzo Abe, Japan premiärminister, vill inte oroa sina väljare
med ett handelsavtal som lagstiftare i USA snabbt kan skjuta i
sank.
Handel
2014-07 s 14-15
"Handel mellan regeringar: Government 2 Government"
Nationernas tjänster läggs ut till andra länder
på entreprenad.
Nigeriansk ananas till frukost, peruansk quinoa till lunch och
japansk sushi till middag är en bekant vardag.
Men att Norge hanterar den algeriska statens investeringsfond
eller att Storbritannien avgör saudiska rättegångar
är inte lika bekant. Tysk polis övervakar säkerheten
på gatorna i Bombay och Dubai spelar rollen som Mellanösterns
domstol.
Nationernas regeringar lägger ut alltmer av sina ansvarsområden
på entreprenad till de länder som lyckas bättre.
Moldavien har kontrakt för att kunna låna personal
från den franska statsförvaltningen. Storbritanniens
piloter tränar med amerikanska marinkåren.
Att lösa tvister är en särskilt
aktiv del av G2G-marknaden. Storbritannien kommer snart att bli
värd för en skiljedomstol för saudiarabiska tvister,
vilket hjälper till att dämpa investerares oro.
Ingen vet storleken på G2G-marknaden. Regeringar offentliggör
sällan sina avtal för att inte framstå som svaga.
Handel, IT, Samhälle
2014-09
s 19-20
"Vargarna på webben"
Blomstrande IT-företag ökar de sociala klyftorna i San
Francisco"
San Francisco borna demonstrerar mot de välbetalda "nördarna"
i luvtröjor som driver upp fastighetspriserna och hyrorna.
IT-företagen skapar en välbetald elit som särskiljer
sig från resten av stadsborna.
Det som sticker många i ögonen är att utvecklingen
innebär en triumf för elitsamhället. Du kan inte
programmera en dator eller utveckla en app utan hög IQ och
en specialiserad utbildning.
Högteknologibranschen skärper sambandet mellan IQ, utbildning
och belöning. Unga teknikgenier tjänar mångfaldigt
mer än "vanliga" servicearbetare som åtar
sig deras sysslor via TaskRabbit.
Sagan
bakom succéuppstarten av TaskRabbit
http://entreprenor24.se/nyheter/1321-sagan-bakom-succeuppstarten/
Sveriges motsvarighet HinnerDu.se http://hinnerdu.se/sv-se/
HinnerDu.se är en så kallad Peer-2-Peer marknad där
individer får hjälp av andra individer. Vi har plockat
bort mellanhänderna och gjort det lättare för dig
att hitta hjälpen när du behöver den, utan att
det blir onödigt dyrt. Tycker du detta låter som en
bra idé? Fortsätt då läsa nedan om hur
det hela fungerar.
Handel, Holland
2014-09
s 21-22
"Här, där och överallt"
Den stora flykten. Varför vissa företag väljer
fler hemorter.
Flera multinationella företag har nyligen valt att dela upp
sina rättsliga, skattemässiga och andra enheter mellan
olika länder. Senast i raden är Fiat. Nu när den
italienska biltillverkaren tar över Chrysler lämnar
företaget Italien, åtminstone på pappret, efter
115 år. Styrelsen röstade nyligen för att flytta
moderbolagets juridiska hemvist till Nederländerna, den skatterättsliga
hemvisten till Storbritannien och börsnoteringen till New
York. Det är en kopia på den mall som Fiat använde
när en del av fordonsverksamheten slogs ihop med en amerikansk
konkurrent och ombildades till CNH Industrial.
Det finns fortfarande många multinationella företag
som samlar skattemässiga, juridiska, finansiella och operationella
baser på ett och samma ställe, men med tanke på
fördelarna med att dela upp dem kommer sannolikt fler att
göra detta i framtiden.
Handel, Frankrike
2014-09
s 23-25
"Frankrikes bilindustri: Familjen Peugeot ger upp"
Efter två århundrades överlåter Peugeot-familjen
kontrollen till den kinesiska Donfeng Motor och den franska staten.
Den franska staten, Peugeot-familjen och Donfeng ska var för
sig utse två ledamöter till den nya stora styrelsen
på 12 personer. De får sällskap av två
personalrepresentanter och fyra oberoende styrelseledamöter.
Peugeot-familjens 200-åriga ledning av företaget har
varit en lång bana av tillväxt som överlevt två
världskrig. Familjen saboterade sina fabriker för att
störa produktionen under den nazistiska ockupationen.
Peugeots marknadsvärde har krympt tillsammans med den europeiska
bilmarknaden. Det sjönk från cirka 16 miljarder euro
2007 till cirka 4,5 miljarder och svepte bort miljarder från
familjens nettoförmögenhet.
Tyskland,
Kina, Handel
2014-15 s 12
"Medelstora företag till Mittens rike"
Kinas shoppingrundor i Tyskland gynnar båda sidor. För
de som studerar geopolitik var besöket av Kinas president
Xi Jinping i Berlin i veckan en höjdpunkt. Hans besök
understryker en ökande trend: Kinesiska uppköp av Tysklands
välskötta, högteknologiska, medelstora företag.
Efter USA är Kina den största icke-europeiska investeraren
i Tyskland. Och detta orsakar ingen oro. Tyskarna är stolta
över att "Made in Germany" är en kvalitetsstämpel.
Och kineserna attraheras lika mycket av tyskarnas attityd som
av deras kunnande.
Ekonomi, Samhälle
2014-15
s 16
"Bankerna och bedrägerierna"
Påhittade bankirer med falska webbsidor ska fånga
cyber-bedragarna. En medelstor amerikansk bank har hämtat
ett uppslag från Ian Flemings bok i ett projekt som internt
kallas "Honungsbankiren" för att komma åt
falska transaktioner. De har skapat en krets med påhittade
bankirer med falska e-postadresser och personuppgifter, vars detaljer
visar på falska webbsidor som inte är kopplade till
bankens egentliga hemsidor. Om en begäran om överföring
kommer in till någon av dessa alias, är det sannolikt
att det kommer från en bedragare. Den här typen av
kontraspionage blir allt vanligare bland banker som söker
efter kreativa sätt att snärja online-bedragare.
Handel
2014-15
s 27-28
"Livets krydda"
Handeln med kryddor har tredubblats i värde sedan 1998.
För kryddor fördes en gång i tiden krig, och dessa
ädla varor var inte minst drivkraften till européernas
upptäckt och erövring av fjärran länder. Fortfarande
är den internationella kryddhandeln en miljardaffär
som dessutom starkt expanderar. 2012 omfattade exporten av 50
kryddor och örter 7,7 miljarder dollar. Viktigast är
peppar, ingefära, nejlika, kanel och vanilj. Saffran är
den överlägset dyraste, i Schweiz kostar ett gram 50
kr. Som kryddornas konung betraktas emellertid peppar, svart och
vit. Miljoner småbönder i u-länderna lever på
att sälja sina kryddor. Indien har 18 % av världshandelns
värde, följt av Vietnam, Indonesien och Kina. EU är
den största importören av kryddor följt av USA,
Saudiarabien och Japan. Ett stort problem är att nära
7 % av kryddor importerade till USA var smittade med Salmonella.
Ryssland,
Handel
2014-17 s 9-10
"Ur Askan i Elden"
Rysslands inhemska och utländska företag. Alla undrar
hur allvarligt det kommer att bli.
Med stigande inflation, växande stagnation, en avstannande
valuta och aktiemarknad samt kapital som flyr Ryssland av osäkerhet
är ekonomin i gungning och man balanserar på randen
till en lågkonjunktur.
Utsikterna för företagen ser dystra ut. När proryska
separatister tagit över regeringsbyggnader i östra Ukraina
fruktar företag av alla de slag en skärpning av de USA-ledda
sanktionerna, ett stopp för utländska lån och
investeringar samt en ytterligare nedgång i konsumenternas
förtroende.
Handel,
Ekonomi, USA
2014-19 s 20-22
"Åtal väntar på Wall Street, Storbankerna
är inte längre immuna"
Credit Suisse och Frankrikes största bank, BNP, kan bli de
första bankerna som tvingas erkänna sig skyldiga till
brott på två decennier. Crédit Suisse för
att de erbjudit skatteplanering för amerikaner, BNP Paribas
för att ha gjort affärer med svartlistade länder
som Sudan. Och då kan åklagarna avvisa misstankarna
om att "jättarna" blivit för stora för
att kunna åtalas från den amerikanska kongressen.
Underlåtenheten att åtala bankerna och deras chefer
har orsakat en folkstorm. Det finns en uppfattning att finansverksamheterna
på Wall Street som en gång ansågs vara för
stora för att gå i konkurs, nu är för stora
för att åtalas. Uppfattningen att Wall Streets jättar
är för stora för att buras in upprör.
Handel,
Samhälle
2014-21 s 30
"McDonald's anställda i global kamp"
Man säger att det är en global ekonomi, så varför
inte göra det till en global kamp?
De amerikanska fackföreningarna kräver 15 dollar i timmen.
De har tappat medlemmar och inflytande under det senaste decenniet.
Nu vänder de sig i allt större utsträckning till
fackföreningar i Europa och i Asien för att få
hjälp att sätta press på inhemska företag.
Snabbmatskedjornas personal i många andra delar av världen
möter samma företagsprinciper - låga löner,
inga garanterade timmar och inga förmåner.
Irak,
Mellanöstern, Handel
2014-28 s 22-23
"ISIS framryckning hejdar ett årtionde av växande
handel i Mellanöstern"
Jihadisterna framryckningar i Irak och Syrien stör handelsvägarna
över hela Mellanöstern och kastar en skugga över
de ekonomiska framtidsutsikterna. Lastbilar köar vid gränserna,
priser på livsmedel och energi ökar och exporten vacklar.
Så länge som det inte finns någon regering i
Bagdad är det mycket svårt att gå vidare med
projekt och om det inte pågår några projekt,
kan man inte sälja mycket mer än textilier och livsmedel.
Handel,
IT, Japan
2014-29 s 18-20
"De japanska elektronikföretagen missade tåget"
Vem bryr sig om TV-apparater, Walkmans och faxar? Inte många.
Och det syns i de japanska elektronikföretagens förlustsiffror.
På 80-talet kunde Japan med hjälp av Sonys TV apparater
bygga upp ett stort handelsöverskott men nu lider Japan av
ett handelsunderskott och utländska smartphones står
för cirka en femtedel av detta. Varför missade "det
tekniska Japan" de nya prylarna, främst smartphones?
Och hur kunde det undgå dem att Afrika var en stor och växande
marknad? Japanerna var långsamma att erkänna utvecklingsländerna
som en snabbt växande marknad och inte bara en billig tillverkningsindustri.
Nu kämpar de för att kunna konkurrera i de viktigaste
kategorierna inom hemelektronik mot konkurrenter som Samsung i
Sydkorea och framför allt Apple i USA.
Handel
2014-29
s 24-25
"Fånge i sitt arv"
Hur ska Levis kunna gå vidare i sina denim-jeans?
Ett starkt varumärke har också sina svaga sidor; det
kan vara alltför starkt Levis är för evigt förknippat
med jeans gjorda av denim och har därför svårt
att förändra, förnya och bredda sortimentet.
Levis lider också av imageproblem. Det var länge sedan
Bruce Springsteen prydde omslaget till "Born in the USA".
Idag vill män hellre bära formella byxor, smala och
eleganta. Kvinnor vill tvärtom; gå runt i träningsbyxor,
med fördel yogabyxor. I ett försök att återuppväcka
entusiasmen för jeansmärket lanserade man en reklamkampanj
som skulle entusiasmera folk "att gå vidare",
bort från miljöförstöring och ekonomisk depression.
Men det misslyckades. Så hur går Levis vidare nu?
Konsumenterna byter till billigare jeans till exempel Zara och
H&M, och trendigare närken som Diesel och True Religion.
Det finns tillväxtmöjligheter i Kina och Indien, områden
som fortfarande inte har så mycket denim. Efter att ha försökt
och misslyckats med att lansera ett billigare jeansmärke,
Denizen, i Asien, satsar nu Levisallt på det huvudsakliga
varumärket som är dyrt mätt i lokala priser.
Handel,
IT
2014-30-31 s 40
"Apple + IBM = betydligt mer än 2"
De två tidigare fienderna inser att de kan komplettera varandra
- och slå ut konkurrenterna. Apples tidigare legendariske
grundare Steve Jobs satsade enbart på den privata marknaden,
men hans arvtagare Tim Crook har en annan inställning. Detta
har lett till ett samarbete mellan Apple och dess fiende IBM -
som traditionellt marknadsfört sig till företag. Samarbetet
ger konkurrenterna skrämselhicka, särskilt Microsoft
som varit långsamma med att anpassa sig till mobila användare.
Apples popularitet bland privata användare bidrar antagligen
till att de är bättre positionerade än Google och
Android på företagsmarknaden.
Handel
2014-30-31
s 41-43
"Försvaret försöker försvara sig"
Vapentillverkarnas kamp mot nedskärningar. Krig avslutas
- och civila konkurrenter hotar.
När krigen i Afghanistan och Irak avslutades var vapenindustrin
konfronterats med en allt hårdare tillvaro på en krympande
marknad.
Pentagons kassakista är inte heller outtömlig, även
om budgeten är lika stor som den kombinerade budgeten för
de 15 största försvarsdepartementen i världen;
nedskärningarna i USAs finanser har satt sina spår.
Nu reser man krav på att "lappa och laga" i stället
för att bygga nytt.
Dessutom har man fått nya konkurrenter, civila teknikföretag
börjar bryta in på försvarsindustrins territorium.
Krigen tenderar i allt större utsträckning bli digitala.
Det är uppenbart att en ofta opålitlig, ineffektiv
och alltför gynnad industri tvingas ändra sina vanor
för att överleva.
Storbritannien har till och med nyligen övervägt att
lägga ut alla sina militära beställningar på
entreprenad men fick sedan kalla fötter inför ett så
radikalt grepp.
Samhälle,
Näringsliv
2014-32 s 20-21
"Tredagars arbetsvecka skulle befrämja innovationer"
Världens näst rikaste man, Carlos Slim i Mexiko, föreslog
nyligen vid en affärskonferens i Paraguay att man skulle
införa tredagarsvecka i hela världen. Han menade att
tre dagars arbete i veckan under en längre period i livet
- möjligen till 75 års ålder - bättre skulle
motsvara den moderna världens ekonomiska och demografiska
verklighet.
Ingen väntar sig nu för tiden på allvar att man
ska kunna gå i pension vid 50 års ålder.
Ända sedan den moderna fyrtiotimmarsepoken inleddes (under
sent 1930-tal) har människor tänkt sig alternativa system.
Vi skulle alla bli friskare och lyckligare tack vare den förbättrade
balansen mellan arbeta och liv. Arbetares produktivitet börjar
avta när man arbetar för många timmar per vecka.
Fyra dagars ledighet ger tid till andra aktiviteter som att fundera
ut nya verksamheter med vilka jobb kan skapas åt andra.
Arbetsveckan ska sänkas till 33 timmar, tre dagar à
11 timmar.
http://www.washingtonpost.com/news/business/wp/2014/07/21/carlos-slim-thinks-we-should-all-work-just-three-days-a-week/
"Carlos Slim thinks we should all work just three days a
week"
2014-23
s 14-16
"Hur livsmedelsindustrin döljer tillsatserna"
En förpackning som anger vad som inte finns i innehållet
ska man vara försiktig med.
Färgämnen, smakämnen, konserveringsmedel: i livsmedel
finns det många avskräckande tillsatser. För att
inte skrämma konsumenter döper tillverkarna ämnena
till något annat i sina produkter.
Här är en översikt över knepen: Färdigrätter,
krämiga light-produkter, pulversoppor, , färsk frukt
året om". Och viktigast av allt, maten är billig
- inget av det här skulle förekomma utan tillsatser.
Eftersom det finns så mycket pengar att tjäna blir
maten färgad, smaksatt och tillredd.
Lång hållbarhet hos varor skapas genom behandling
- kallsterilisering - med dimetyldikarbonat (E 242). Det bryts
omedelbart ner, dödar befintliga mikroorganismer men också
andra ämnen. Alla smaker och lukter kan återskapas
med kemiska föreningar.
I stället för att tillsätta socker som konsumenterna
vill undvika, kan den söta smaken uppnås på annat
sätt. Vanligt är cyklamat och sackarin. De är kalorifria
och orsakar inte karies. Men de stimulerar aptiten.
Portugal,
Handel, Ekonomi
2014-35 s 20-22
"Den chockartade bank-konkursen"
En av Portugals äldsta och mäktigaste banker har oväntat
kollapsat. Skandalen är omfattande och konsekvenserna vittgående.
Förra sommaren placerade affärstidningen "Jornal
de Negócios" i sin rankinglista över de 50 mest
inflytelserika personerna i landets näringsliv bankiren Ricardo
Salgado på tredje plats efter Tysklands förbundskansler
Merkel och ordföranden i ECB Mario Draghi.
länge har bankfamiljen Esperito Santo ägt ofantliga
egendomar och härskat över både Portugals politik
och ekonomi. Det föreföll helt otänkbart att banken
(BES) skulle kunna gå i konkurs, förvåningen
är lika stor som chocken. Konsekvenserna kan bli mycket stora.
Som exempelvis att fotbollsidolen Rinaldo lämnar sin klubb
Benefica i Lissabon. Även andra spelare har i sommar lämnat
Benfica och inkasserat stora övergångshonorar. Novo
Banco har strukit klubbens kredit på 70 miljoner euro.
Sen 24 juli arresterades den 70-årige Ricardo Salgado. Men
släpptes nästa dag mot en borgen på tre miljoner
euro.
Esperito Santo var en av sju mäktiga familjer som kom bra
överens med den fascistiska regimen som 1926 - 1974, behärskade
ekonomin i både Portugal och i de afrikanska kolonierna.
USA,
Ryssland, Samhälle
2014-35 s 30
"McDonald´s i Kremls visir"
Symbolen för amerikansk matkultur hotas i Ryssland. "Hamburgarna
är oryska och fulla av bakterier
"
Det ryska livsmedelsverket Rostrebnadsor har inlett en landsomfattande
aktion mot den amerikanska snabbmatskedjan McDonald´s.
Tre filialer i Moskva har tvingats stänga. Ytterligare kontroller
planeras. Mot bakgrunden av Ukrainakonflikten och den antivästliga
stämningen i Ryssland ligger det nära att anta att åtgärderna
har en politiska bakgrund. McDonalds driver i Ryssland 435 filialer,
100 enbart i Moskva.
http://www.nzz.ch/international/mcdonalds-im-visier-des-kremls-1.18367964http://www.nzz.ch/wirtschaft/russland-lockert-importstopp-fuer-lebensmittel-1.18367129
Saudiarabien,
IT, Handel
2014-38 s 18
"En veritabel virtuell revolution"
Därför har sociala media större effekt i kungariket
än någon annanstans. Många lever ett anonymt
liv på de sociala medierna i Saudiarabien eftersom dessa
utgör en möjlighet att kritisera regimen och att umgås
män och kvinnor emellan utan att var släkt.
60% av landets invånare använder Twitter. Antalet ökade
med 45% mellan 2012 och 2013. Åtta av landets 31 miljoner
invånare använder Facebook. E-post är redan föråldrat.
IT,
Teknik
2014-38 s 28-29
"Google släpper Android för de som ännu saknar
smartphone"
Tillväxtmarknaderna ligger fortfarande öppna för
teknikföretagen som tillverkar smartphones. Goggle ligger
därför i stargroparna för att lansera en Android
som kostar under 100 dollar. Den första tillväxtmarknaden
företaget satsar på är Indien vilket delvis beror
på att en av Googles chefer, Sudar Pichai, är född
i Indien. I takt med att Nokia förlorat sin dominans på
mobilmarknaden har Android vuxit till att idag stå för
70 % av marknaden.
Att nå halva världens ögon och öron är
sin egen belöning för Google. För många personer
kommer den nya telefonen att deras första kontakt med Internet.
Sverige,
Handel & Industri
2014-39 s 12-13
" Gruvor och IT företag"
Facebook och kvinnliga grävmaskinister. Det råder högkonjunktur
i de svenska lappmarknaderna norr om polcirkeln. Längst i
norr förlorar Sverige sin skönhet. På flygplatsen
i Luleå välkomnas de nyanlända resenärerna
av en klumpig staty av betong, målad med guldfärg.
Resan till stadens centrum går genom nordiska barrskogar,
och vid ett vägskäl har man monterat ett gammalt jetplan
på en stensockel , ett monument över det svenska flygvapnet.
Det stora stålverket dominerar i Luleå. Staden vid
norra Bottenviken har lite gemensamt med möbelaffärernas
och barnböckernas Sverige bild men det är här i
svenska Lappland som gruvnäringen upplever en renässans
och IT-branschen växer. Nya och gamla industrier drar nytta
av de rika naturresurserna och att Sverige har rykte om sig att
vara ett miljömedvetet, progressivt och pålitligt land.
"Det som en gång ansågs vara värdelöst
bryts idag".
Ingen plats är så starkt påverkad av gruvnäringen
som Kiruna. Staden har vuxit till 18 000 invånare.
Men marken sjunker under staden och Kiruna är på gång
att flyttas.
Den andra stora naturresursen i regionen, vattenkraften, kommer
däremot inte att utökas. Sedan 40 år byggs inga
nya vattenkraftverk i Sverige.
I grannkommunerna Luleå, Boden och Piteå försöker
få globala IT-företag att etablera. Regionens kyliga
temperatur har stora fördelar när det gäller att
minimera nedkylningskostnaderna. Störst investeringsföretag
så långt är kaliforniska Facebook.
Sverige,
Handel & Industri
2014-39 s 12-13
" Gruvor och IT företag"
Facebook och kvinnliga grävmaskinister. Det råder högkonjunktur
i de svenska lappmarknaderna norr om polcirkeln. Längst i
norr förlorar Sverige sin skönhet. På flygplatsen
i Luleå välkomnas de nyanlända resenärerna
av en klumpig staty av betong, målad med guldfärg.
Resan till stadens centrum går genom nordiska barrskogar,
och vid ett vägskäl har man monterat ett gammalt jetplan
på en stensockel , ett monument över det svenska flygvapnet.
Det stora stålverket dominerar i Luleå. Staden vid
norra Bottenviken har lite gemensamt med möbelaffärernas
och barnböckernas Sverige bild men det är här i
svenska Lappland som gruvnäringen upplever en renässans
och IT-branschen växer. Nya och gamla industrier drar nytta
av de rika naturresurserna och att Sverige har rykte om sig att
vara ett miljömedvetet, progressivt och pålitligt land.
"Det som en gång ansågs vara värdelöst
bryts idag".
Ingen plats är så starkt påverkad av gruvnäringen
som Kiruna. Staden har vuxit till 18 000 invånare.
Men marken sjunker under staden och Kiruna är på gång
att flyttas.
Den andra stora naturresursen i regionen, vattenkraften, kommer
däremot inte att utökas. Sedan 40 år byggs inga
nya vattenkraftverk i Sverige.
I grannkommunerna Luleå, Boden och Piteå försöker
få globala IT-företag att etablera. Regionens kyliga
temperatur har stora fördelar när det gäller att
minimera nedkylningskostnaderna. Störst investeringsföretag
så långt är kaliforniska Facebook.
Handel,
EU, Ryssland
2014-40 s 9
"Europas bönder är de stora förlorarna"
Från Polen till Spanien hålls stora lager av frukt
och andra färskvaror som förlorar i värde. Nästan
en tredjedel av marknaden är försvunnen på grund
av Rysslands importförbud för färskvaror. Rysslands
svar på EUs sanktioner mot ryska banker och näringsliv.
Nu beräknar man förlusterna. Europas jordbrukare är
utan motstycke de största förlorarna i EUs konflikt
med Ryssland. Den totala jordbruksexporten uppgår till 11
miljarder euro per år. En tredjedel går normalt till
Ryssland. Den marknaden är nu stängd. Priserna på
den europeiska marknaden sjunker katastrofalt.
Samhälle,
Miljö, Handel
2014-41 s 28-30
"Sandtjuvarna"
Sand har blivit en bristvara. Världens stränder offras
för byggboomen. Sand har blivit så sällsynt att
det har blivit en lukrativ affär att sälja den. Med
bostäder som stiger allt högre upp i skyn är efterfrågan
på sand omättlig - framför allt i Asiens och Afrikas
snabbväxande länder. På många håll
är stränderna helt försvunna. Det är ett globalt
program, länder som Kenya, Nya Zeeland, Jamaica, Marocko
och så vidare är drabbade. Det är nästan
som en oljeboom. 95 % går till bygg branschen världen
över.
Saudiarabien,
Miljö, Handel, Olja
2014-43 s 6-7
"Sjunkande oljepriser hotar Saudiarabiens maktposition"
Oljan har alltid varit ett pålitligt politiskt utpressnings
medel, men frågan är om det är därför
Saudiarabien nu sänker oljepriset. Kanske har man inget val.
Grunden till Saudiarabiens kamp är rivaliteten med det mäktiga
och shiitiska Iran om inflytandet över den arabiska och muslimska
världen.
För att göra saken än värre kan USA vara redo
att bli en stor exportör av olja under nästa årtionde.
Saudiarabien,
Ryssland, Miljö, Handel, Olja
2014-43 s 8-9
"Står vi inför ett nytt oljekrig?
Vill USAs president Obama att Saudiarabien ska förstöra
Rysslands ekonomi genom att sänka oljepriserna? Det var saudiernas
sänkta oljepris 1985 som var en av orsakernas till att Sovjetunionen
föll samman. Planekonomin i Sovjetunionen kunde inte klara
av de fallande exportintäkterna och det var en av orsakerna
till landets kollaps.
Är det bara min fantasi eller pågår det ett globalt
oljekrig med USA och Saudiarabien på ena sidan och Ryssland
och Iran på den andra?
"Notera följande; fyra oljeproducenter - Libyen, Irak,
Nigeria och Syrien - befinner sig i kaos och Iran haltar på
grund av vänts sanktioner. För 10 år sedan skulle
sådana nyheter ha genererat skyhöga oljepriser. Men
idag sker det motsatta".
Prisfallet är ett resultat av den ekonomiska utmattningen
i Europa och Kina i kombination med att USA håller på
att bli en av världens största oljeproducenter, tack
vare ny teknik som gör det möjligt att utvinna stora
mängder skifferolja.
Resultat: Trenden för olje-diktatorer ser inte så bra
ut.
Indonesien, Handel
2014-43
s 26-27
"IKEA packar upp i Indonesien"
Världens största möbelförsäljare Ikea
har öppnat sin första butik i Indonesien. Det svenska
företaget lockas av den växande grupp konsumenter som
Indonesiens medelklass utgör, men man har också känt
av svårigheterna med att göra affärer i sydöstra
Asiens tredje största ekonomi.
Under den treåriga byggprocessen har det svenska företaget
varit tvunget att hantera uppblåsta byggkostnader, strikta
butiksregler och det oväntade förbudet mot import av
deras porslinsvaror. "Vi uppskattar att det finns 9,5 miljoner
människor som har råd att handla här och att det
är lika många som Sveriges befolkning, där vi
har 19 butiker."
Stigande fastighetspriser tvingar människor att tränga
ihop sig på en mindre bostadsyta så man är i
behov av att skaffa sig funktionella möbler, som klaffbord
och bäddsoffor.
Samhälle,
Handel
2014-45 s 28-29
"Viktväktarna minskar i vilt i den hårda konkurrensen
om bantarna"
Det borde vara en perfekt tid att frodas för ett företag
som Viktväktarna. I USA är en tredjedel av medborgarna
farligt överviktiga. Globalt har fetman nästan fördubblats
sedan 1980, och har blivit en av världens mest svårlösta
folkhälsokriser - vilket öppnar en stor marknad för
bantningsföretagen.
Men den 50-åriga dietjätten Viktväktarna har aldrig
haft så magra tider som nu.
Så vad är det som hänt? I stället för
att betala för ett dyrt abonnemang på Viktväktarnas
stödgrupper eller lära sig att räkna om olika livsmedel
till "poäng" laddar folk ner gratis fitness-appar
i smarta telefoner. Och hälsomedvetna konsumenter väljer
hellre bra livsmedel och lagar mat från grunden än
köper Viktväktarnas erbjudande med färdigmat.
Forskning,
Samhälle, Handel
2014-48 s 28
"Banktjänstemän tenderar att ljuga för ekonomisk
vinning"
Resultaten bekräftade "allmänna åsikter om
finanssektorn.
Schweiziska forskare har kommit fram till att de har bevis för
att banktjänstemän ljuger för att uppnå ekonomisk
vinning. Studien som publicerats i den ledande tidskriften Nature,
avslöjar psykologin bakom, vad forskarna kallar, en dramatisk
r förlust av anseende och förtroendekris för den
finansiella sektorn, som blivit en följd av oseriös
handel, riggade räntor, skatte- och skatteplaneringsskandaler,
med mera.
Kanske måste i framtiden banktjänstemän tvingas
svära en ed likt den om läkare gör vilket skulle
få dem att beakta effekterna av sitt beteende för samhället
och individer i stället för att fokusera på egna
eller bankens kortsiktiga fördelar.
Handel,
Samhälle
2014-48 s 29-30
"Betalningar via tweet hotar bankerna"
Det blir lättare att skicka och ta emot pengar i din smartphone,
Pengatransaktioner via mobilen och så kallade sociala medier
blir allt vanligare och allt enklare att utföra. De sociala
medierna förväntas inte tjäna pengar på sina
betalningsmodeller, men lockar till sig kunder som exempelvos
kan ta del av reklam och andra betalda flöden för att
kunna utnyttja tjänsterna fullt ut.
Handel,
USA, EU
2014-49 s 23-25
"Frihandel med USA?"
Europa tvekar inför klor-kyckling och hormonbehandlat nötkött.
I Europa har man just nu ångest - kanske till och med paranoia
- inför det historiska försöket att länka
samman USA och EUs 28 nationer i världens största frihandelsavtal.
Rädslan bottnar i farhågorna att amerikanskt kemiskt
behandlad mat ska besudla de europeiska köken. Men också
i en ren anti-amerikanism som framför allt brer ut sig i
Tyskland i kölvattnet av spionskandalerna.
De enda som ger ett öppet och solitt stöd till frihetsavtalet
är Sverige och Polen.
I länder som Frankrike står vetenskap mot matkultur,
gourmander beklagar att industrialiseringen breder ut sig på
gårdarna och varnar för att de amerikanska livsmedlen
kan komma att urvattna det franska köket ännu mer.
Ryssland,
Handel
2014-49 s 30
"Moskva öppnar dörrarna till Europas största
shoppingcenter"
Trots att ryssarna handlar mindre och rubeln blir allt svagare
har ett gigantiskt affärscenter i Moskva just invigts. Aviapark
har en yta som motsvarar 36 fotbollsplaner och när alla lokaler
uthyrts erbjuder gallerian 80 restauranger, 17 biosalonger med
plats för 4000 besökare och mer än 500 butiker
med allt från designerade skor till iPads.
En av de två viktigaste investerarna i Aviapark är
Igor Rotenberg, en före detta träningskamrat i judo
till Vladimir Putin.
Men under invigningen fanns en outtalad oro för den sjunkande
rubeln och alltmer förrädiska situationen ekonomiska
situationen i Ryssland. Rädslan växer för en större
ekonomisk avmattning. Priserna på många importerade
varor har ökat med 25 % och särskilt priserna på
importerade varor i livsmedelsvarorna har ökat. För
många ryssar är den ekonomiska situationen en smärtsam
och verklig upplevelse.
Samhälle,
Handel
2014-51 s 19-20
"Framtidens
lyx är upplevelser!"
För att vinna på den växande marknaden av lyxvaror
måste man erbjuda mer än bara tjusiga prylar. I dag
är det mer intressant att få kicka boll med David Beckman,
eller kanske göra en cykeltur från Venedig till Rom
än att skryta med dyrbara prylar. Det handlar om att kunna
skryta med att ha gjort något som andra inte kan göra.
Även kinesernas önskemål har förändrats
från att "vilja äga till att vilja göra".
Vad som räknas som upplevelser som människor är
beredda att betala för har förändrats. De ska vara
genomarbetade, mer privata och ibland också nästan
helt utan konventionell bekvämlighet.
Peru,
Handel
2015-1-2 s 18-20
"Rotfrukter som ökar kriminaliteten"
Och gör bönderna förmögna över en natta.
Vem hade trott att en taggig kålrotsliknande rotfrukt skulle
orsaka så mycket elände och så stor lycka? Kineserna
kommer till Peru med stora resväskor fyllda med pengar för
att köpa maca och även i väst har grödan blivit
omåttligt populär. Priset för denn grönsak
har skjutit till otroliga höjder.
Tidigare fattiga maca-bönder har därför på
mycket kort tid blivit väldigt rika - men de flesta peruaner
har inte längre råd att själva rotfrukten, framför
allt inte de som arbetar på åkrarna under slavliknande
förhållande.
Maca sägs öka sexlusten och boka cancer. Men den drar
också till sig tjuvar och smugglare.
EU,
Handel, Ekonomi
2015-3 s 17-19
"Bankens manna från himlen"
Kan "Operation helikopter" rädda EU-ländernas
ekonomi?
Det låter som ett galet tankeexperiment: En dag kommer varje
invånare i euroområdet hem och hittar en check i sin
brevlåda värd över 500 euro, möjligen så
mycket som 30000 euro. En gåva bara sådär från
Eu´ropeisk centralbanken (ECB) i Frankfurt.
Men detta är ett önskemål från allt fler
ekonomer eftersom oron är stor för att euroområdet
är på väg mot deflation - att priser sjunker starkt.
Konsumtionen måste öka så att handeln kommer
i gång.
Men kan detta verkligen fungera? Finns det inte risk för
en kommande stor inflation?
Japans Abe-regering har erfarenhet av att penningpolitik inte
kan rädda ett land från stagnation.
Island,
Handel, Ekonomi
2015-3
s 30
"Kungen bland asagudarna"
Hur Thor Bjorgolfsson kom tillbaka från ruinens brant"
I sitt hemland Island var han år 2007 en nationalhjälte
och fick stå som modell som den som förkroppsligade
det ekonomiska isländska undret - han var Islands första
miljardär. Han hade skapat sin första förmögenhet
i det postsovjetiska Ryssland med Bravo Bryggeri. Sedan blev han
den största investeraren i en av Islands tre största
banker, Landsbanki.
18 månader senare hade denne nordiske hjälte förvandlats
till en isländsk nolla. 99 % av hans förmögenhet
hade gått upp i rök. Hans personliga skuler närmade
sig en miljard i dollar.
Idag har han dock samlat ihop sig och återkommit.
Latinamerika,
Miljö, Handel
2015-4 s 6
"Höga guldpriser orsaker miljöförstöring
i Sydamerika"
Stigande guldpriser gör det lönsamt att utvinna guld
även i småskaliga gruvor. Områden som innehåller
så kallade låggradiga guldådrar ansågs
tidigare vara olönsamma.
Driften utförs ofta strax nedanför det skyddade Amazonas
och i andra sydamerikanska skogsområden. Förutom att
skogarna skövlas får guldbrytningen stora biverkningar
på miljön eftersom man använder cyanid, kvicksilver
och arsenik i utvinningen. Dessa förorenar och förhindrar
återväxt under en lång period framöver.
Det är ett våldfört landskap guldletarna lämnar
efter sig och återväxten är hämmad på
grund av de kemikalier som används.
Ryssland,
Ekonomi, Handel
2015-4 s 31
"Det låga oljepriset kan kosta Ryssland 300 miljarder
kronor under 2015"
Oljepriset drabbar Ryssland hårt och finansministern avviserar
stora besparingar.
Ryssland hotas att få kämpa hårt under året
för att få budgeten att gå ihop. Enligt finansminister
Anton Siluanov kommer Ryssland att tappa motsvarande 300 miljarder
kronor i intäkter om oljepriset hamnar på ett genomsnittspris
på 50 dollar fatet eller mindre under 2015.
Ryssland hotas att få kämpa hårt under året
för att få budgeten att gå ihop. På sex
månader har oljepriset sjunkit med 60 procent.
Ryssland är mycket hårt ekonomiskt drabbat på
grund av det låga oljepriset som tillsammans med de västliga
sanktionerna i samband med Ukraina-krisen sätter de ryska
finanserna under hård press.
Den ryska finansministern Siluanov kommer att lägga fram
ett förslag till det ryska parlamentet om att skära
ned de offentliga utgifterna med 10 procent, med undantag för
de så kallade skyddade områdena.
Världsbanken justerade ner siffrorna för Rysslands tillväxt
från upp 0,7 procent till minus 2,9.
"Russian finance minister warns on spending as crisis deepens"
http://uk.businessinsider.com/r-russian-finance-minister-demands-close-watch-on-spending-2015-1?r=US
Ukraina,
EU, Ryssland
2015-3 s 16
"Hjälp Ukraina att stå emot Ryssland!"
Miljardären och investeraren George Soros anklagar västs
ledare för att kraftigt ha missbedömt sina strategier
gentemot Ryssland och Ukraina, vilket är mycket farligt.
Han menar att krisen i Ukraina hotar hela eurozonen och kan resultera
i krig. Soros menar att krisen vid EUs östragräns utgör
en mycket stora fara för Europas ekonomi, ännu större
fara för unionens överlevnad än det stundande grekiska
valet.
Soros varnra för att en rysk betalningsinställelse,
som är nära pga de sjunkande oljepriserna, "inte
skulle vara förvånande". Och bli ett hårt
slag för europeiska bankar som lånat ut pengar till
Ryssland.
Men de västerländska nationerna vänder sig emot
att pumpa in pengar i Ukraina innan de ser tecken på reformer
i Kiev.
Burma,
IT, Handel
2015-5 s 26-27
"Mobil-mani"
Nu öppnas ett av de sista stora "ouppkopplade"
länderba av Telenor och Ooredoo.
Telenor har nu ca 180 miljoner kunder i 33 länder och genom
en andel i den ryska operatören Vimpelcom har man fått
fotfäste i ytterligare 13 länder. Men det här är
första gången man konkurrerar mot Ooredoo, Qtel, fd
en fräck företagsgrupp som ägs av regeringen i
Qatar. Ooredoo, ett av världens snabbast växande mobilföretag
ahr 90 miljoner kunder, mestadels spridda över norra Afrika
och Mellanöstern, inklusive Iorak och de palestinska områdena.
Det livliga huvudkontoret i Yangon, Myanmars kommersiella huvudstad
har redan mer än 1000 anställda.
Burma,
IT, Handel
2015-5 s 26-27
"Mobil-mani"
Nu öppnas ett av de sista stora "ouppkopplade"
länderba av Telenor och Ooredoo.
Telenor har nu ca 180 miljoner kunder i 33 länder och genom
en andel i den ryska operatören Vimpelcom har man fått
fotfäste i ytterligare 13 länder. Men det här är
första gången man konkurrerar mot Ooredoo, Qtel, fd
en fräck företagsgrupp som ägs av regeringen i
Qatar. Ooredoo, ett av världens snabbast växande mobilföretag
ahr 90 miljoner kunder, mestadels spridda över norra Afrika
och Mellanöstern, inklusive Iorak och de palestinska områdena.
Det livliga huvudkontoret i Yangon, Myanmars kommersiella huvudstad
har redan mer än 1000 anställda.
EU,
Handel
2015-6 s 10-12
"Bristerna i frihandelsavtalet"
Européerna är rädda för en våg av
rättsprocesser med amerikanska företag. Inte ens förhandlaren
Cecilia Malmström kan fortsätta blunda.
EU-tjänstemän omvärderar nu sina positioner när
det gäller det föreslagna frihandelsavtalet - TTIP (Transatlantiskt
partnerskap för handel) - med USA eftersom det finns ett
brett folkligt motstånd runtom i Europa och Europaparlamentets
majoritet är emot det. Där har många uttryckt
en rädsla för att amerikanska företag ska försöka
kringgå EU-lagar om modifiering, miljöskydd och livsmedelskvalitet.
Det som många är rädda för är regelverket
som skyddar investerare även om deras investerare går
emot de enskilda nationernas lagstiftningar, vilket kan förorsaka
rejält kaos. Stämningar för att hävda investeringsskyddet
blir allt populärare bland företag. T ex har i Tyskland
Vattenfall stämt Berlin för tvångsstängningen
av deras kärnkraftverk.
Turkiet,
Afrika, Handel
2015-6 s 27-28
"Turkisk frammarsch i Afrika"
Det är inte bara Kina som sätter sin stämpel på
Afrika. Även Turkiet börjar uppträda som viktigt
givarland på kontinenten för att vinna den intensiva
kapplöpningen om kontinentens marknader. Ingenting blir det
så tydligt som krislandet Somalia.
Turkiet väntar inte på stabila förhållanden
i Somalia utan gör allt för att skapa dem. Det är
bara turkiska specialister som vågar arbeta i Somalia; deras
bistånd är "som en naturkraft", berättar
Somalias president Hassan Sheikh Mohamud, hänfört.
Sedan år 2008 har Ankara öppnat ambassader i 27 afrikanska
länder och är nu representat i 39 stater på den
afrikanska kontinenten. Turkiets handelvolym gentemot Afrika tiodubblades
under de senaste tio åren till 23 miljarder dollar. Prognosen
till 2018 är 50 miljarder. Turkiet intar i Afrika andra platsen
efter kinesiska uppdragstagare.
Tyskland,
Företag
2015-11 s 9-10
"Nu tvingas tyska storföretag välja kvinnliga styrelseledamöter"
Debatten om att införa könskvotering till styrelserummen
i tyska företag gar länge varit en het potatis i Tyskland.
Förbundskansler Angela Merkel har länge varit tveksam
till en kvinnokvot men har nu slutgiltigt förlorat tålamodet
med ett näringsliv som inte gjort mycket för att förändra
bristen på jämställdhet i styrelserna.
Förbundsdagen har nu enats om att minst 30 % av styrelseledamöterna
ska utgöras av kvinnor i stora och börsnoterade företag.
För närvarande berörs 108 företag.
Jämställdhets - och familjeminister Manuela Schwesig
beskriver beslutet som historiska, men andra är mer tveksamma:
Vänstern och De Gröna tycker att kvoten är på
tok för liten. Och de röstade också emot att reglerna
ska gälla också i den offentliga sektorn.
En annan framfår för SPD i koalitionen med CDU är
förbundsdagens beslut om minimilön och 63 års
pensionsålder.
Angola,
Handel
2015-12 s 8
"Isabel dos Santos är Afrikas rikaste kvinna och en
av Portugals mäktigaste investerare"
Dottern till Angolas president sedan 1979, José Eduardo
dos Santos, framträder som en elegant investerare med en
utbliek som sträcker sig över stora delav världen.
Hon tillbringade sin barndom i Baku och studerade till ingenjör
i London innan hon flyttade till Angola.
Isabel dos Santor anses vara den rikaste kvinnan i Afrika, bara
i Portugal har hon en förmögenhet på cirka två
miljarder euro, och en av de mäktigaste personen i den portugisiska
ekonomin. Hennes namn återfinns bakom en rad olika bolag,
men hon är en diskret investerare som inte mycket väsen
av sig.
I mångt och mycket förkroppsligar hennes framgångar
Angolas utveckling från fattig koloni till portugisiernas
nya Mekka.
EU,
Ekonomi, Handel
2015-12 s 9-12
"Vi har skapat ett monster"
Menar den franska ekonomen Thomas Piketty. Han menar att Europa
kan inte ha en gemensam valuta för 19 länder när
alla har olika skattesystem och egna budgetar som inte är
harmoniserade med varandra.
Han förespråkar en finanspolitisk union under demokratiska
former.
Han uppmanar också européerna inom eurozonen att
tänka på den unga generationen som har det extremt
svårt att hitta ett arbete att det är dags att inse
att det inte är moraliskt försvarbart att tillämpa
kollektiv bestraffning över generationsgränserna.
"Det är den nationellt motiverade egoismen som gör
mig bedrövad", säger Piketty.
Thomas Piketty är ett stjärnskott bland ekonomer. Hans
bok om den växande klyftan mellan rika och fattiga, "Capital
in the twenty-first century", har sålt i 1,5 miljoner
exemplar världen över. Han ser sig själv som en
del av den franska samhällsvetartraditionen.
USA,
Kina, Handel
2015-15 s 14-15
"Amerikas århundrade överlever Kinas uppgång"
Kinas storlek och relativt snabba ekonomiska tillväxt gör
att nationen närmar sig USA som stormakt, men det betyder
inte att Kina kommer att överträffa USA när det
gäller, militär, ekonomisk och mjuk makt. Det är
felaktigt och vilseledande att beskriva 2000-talet som tiden för
Amerikas nedgång. Sannolikt fförblir USA mer kraftfull
än någon enskild stat även under de kommande decennierna.
"Amerikas århundrade" är inte över"
skriver Josepg Nye, professor i statsvetenskap vid Harvads universitet
och författare till boken "Är Amerikas århundrade
över".
Även om USA har en del allvarliga problem som skuldsättning,
gymnasieutbildning, orättvis inkomstfördelning och politiskt
dödläge så finns det på den positiva de
gynnsamma trenderna inom demografi, teknik och energi samt bestående
faktorer som geografi och entreprenörskultur.
IT,
Handel
2015-15 s 26
"EUs uppgörelse med Google kan snart hetta till... "
I fem år har EU arbetat med att hitta en lösning för
att begränsa Googles kontroll av människors sök-
och köpvanormpå nätet. Den europeiska kommissionen
ber nu de företag som anklagar Google för maktmissbruk
att offentliggöra sina klagomål. Dessa kan pressa Google
att hitta en uppgörelse med kommissionen.
Åtgärden är ett led i den pågående
europeiska antitrust utredningen om huruvida Google har utnyttjat
sin dominerande ställning - företaget kontrollerar ungefär
90 % av Europas sökmarknad på nätet - till att
favoritisera sina egna tjänster.
Fallet kan bli avgörande för Margrethe Vestager, Europas
nya antitrust-chef, som tog över i slutet av förra året.
Europas ekonomiska sanktioner mot Google kan bli betydande. Antitrusten
kan döma till böter på upp till 10 % av den senaste
årsomsättningen.
Indonesien,
Turism, Handel
2015-15 s 28-29
"Ölförbudet kan skrämma iväg turisterna"
Att semestra i Bali är ofta synonymt med Indonesiens mest
sålda brygd; en flaska Bintang är populärt på
stranden eller vid poolen medan man njuter i solen.
Men att få tag på en flaska Bintang eller någon
annan öl, kan snart bli mycket krångligare. Nästa
månad väntas regeringen, delvis på order av konservativ
islamska grupper, att införa ett förbud mot ölförsäljning
i närköp och små kvartersbutiker. Frågan
är hur de nya reglerna kommer att påverka turismen,
särskilt till Bali. Den ska förhoppningsvis öka
nu sedan 30 nationaliteter fått visumfrihet.
Kina,
Grekland, Handel
2015-16 s 7-10
"En hamn - två världar"
Kina vill dominera Atens hamn. Grekiska staten säljer ut
sina aktieandelar.
Den 27 april 1961 grundade Mao Zedong fraktkompaniet China Ocean
Shipping company (COSCO).
Maos industriella projekt, det så kallade Stora Språnget,
hade visat sig vara en katastof som ledde till död och hungersnöd
för miljoner människor, men medCosco skulle Kina ta
sig ut på den internationella marknaden och erövra
världen.
Nästan 54 år senare är Cosco på väg
mot en triumferande seger i Grekland. Efter flera turer har nu
regeringschefn Alexis Tspiras med sitt Syriza på vänsterkanten
och högerpopulistiska Oberoende Greker, tillkännagivit
att de kommer att sälja majoritetenav grekiska statens andelar
i Piraeus Port Authority. Det är Cosco som är den mest
lovande budgivaren.
Verksamhetschef är den 64 årige "Kapten"
Fu Cheng Qui som planerar för Pireus hamn i Aten. Grekland
säljer ut och Kina ligger bra till.
Kina har en långsiktig plan . Pireus är den närmaste
hamnen till Suezkanalen i norra Medelhavet. Härifrån
kan Kina erövra EUs inre marknad. Nyligen började tre
godståg lämna hamnen varje vecka.
Handel,
Miljö
2015-17 s 24-26
"BP har övergivit satsningarna på grön energi"
På 80- och 90-talet investerade oljebolaget BP flera miljarder
pund i ren och koldioxidsnål energi men sedan övergavs
båda ambitionerna och insatsen att minska bruket av fossila
bränslen och forskningsinsatser flyttades till andra områden.
Nu fokuserade man nästan helt på fossila bränslen.
Man har stoppat allt arbete med avskiljning och lagring av koldioxid.
Nu fortsätter BP att investera i koldioxidtung tjärsandverksamhet
och sina traditionella olje - och gasfält.
Indien,
Handel
2015-18 s 26-27
"Ge inte guldet till gudarna"
Indien regering vill sätta fart på ekonomin. Premiärminister
Narendra Modi har en ambition att bygga upp Indiens ekonomi så
att den en dag ska kunna mäta sig med Kinas. Han vill mobilisera
20000 ton guld som tros finnas i privata händer, 2500 ton
av det finns i de viktigaste hinduistiska templen. Ekonomerna
kallar det för passivt guld. I maj väntas regeringen
presentera en handlingsplan för att förmå indierna
att deponera guldet i bankerna som erbjuder fast ränta på
ett "ädelmetallkonto".
Miljö,
Handel, USA, terrorism
2015-22 s 28-29
"Chelsea Clinton kämpar för Afrikas elefanter"
Under de senaste åren har familjen Clinton kommit att bli
en av världens viktigaste försvarare av elefanterna.
Bill Clintons dotter, Chelsea, har nyligen besökt ett av
Afrikas mest elefantreservat för att skapa uppmärksamhet
kring hotet om att elefanterna kan bli helt utrotade. Efterfrågan
på elfenben har lett till ett ökat tjuvskytt över
hela Afrika. Ungefär 100 000 av kontinentens elefanter har
dödats för sina betars skull mellan 2010 och 2012. Den
trenden verkar fortsätta i några av Afrikas krigshärjade
länder där tjuvjägare ofta samarbetar med kriminella-
och terroristnätverk.
Miljö,
Handel
2015-24 s 17
"IKEA satsar en miljard euro på förnybar energi"
IKEA meddelar att de ska spendera en miljard euro på förnybar
energi och andra åtgärder för att tackla klimatförändringar.
Insatsen är betydligt större än vad många
länder gör för att stävja problemen med fossila
bränslen. IKEAs avdelning för hjälpverksamhet,
IKEA Foundation uppmanar andra företag att följa deras
exempel.
Det verkar som om ett globalt avtal kring klimatförändringarna
kommer tillståndni december efter mer än 20 års
FN förhandlingar.
Handel
2015-24
s 18-19
"Multinationella företag blåser fattiga länder
på många miljarder dollar"
Storföretagens instväxlingar och skattefusk gör
att utvvecklingsländerna förlorar de resurser som krävs
för att bekämpa fattigdomen.
Det internationella bolagsskattesystemet är föråldrat
och orättvist och måste omarbetas helt varnar en internationell
rapport. Den vill ta bort principen om självständiga
dotterbolag - en rättslig skapelse som möjliggör
flödet av stor stora mängder vinster till länder
med låga eller inga skattesatser alls. Rapporten efterlyser
också att rika länder ska enas om en lägsta bolagsskattesats
för att stoppa "den globala kapplöpingen mot mot
bottennivån".
IT,
USA, Kuba
2015-29 15
"Kubanska webbentreprenörer"
När internetuppkopplingen blir bättre öppnas en
gigantisk marknad i USA.
Sedan USA i februari tillät import av varor och tjänster
från kubanska företag har de också börjat
snegla på amerikanska företag som potentiella kunder.
Just den digitala sektorn anses ha störst potential att blomstra
med de nya amerikanska importreglerna
Vad som främst behövs är en ordinär internetanslutning
och en modell för att kunna fakturera.
USA,
Kuba, Handel
2015-29 16-17
Striden mellan Pernod och Bacardi om Havana Club. Vad händer
nu när Kuba och USA öppnar handelsförbindelserna?
Romen står i centrum för en intensiv företagsstrid
som har dragit in Castro-regimen, den amerikanska kongressen,
EU och WTO.
De senaste två decennierna har Pernod Ricards destilleri
Havana Club på Kuba produverat Havana Club. De säljer
romen över hela världen - utom i USA. Samtidigt produceras
Havana Club också i den amerikanska delstaten Puerto Rico
av Bacardi som bara säljer den i USA och ingen annanstans.
Handel,
ekonomi
2015-30/31 22-23
"Räntan måste höjas för att förhindra
nästa kris"
Kapitalet drivs mot alltmer spekulativa investeringar.
År 1898 hävdade den svenska ekonomen Knut Wicksell
att det fanns en "naturlig" ränta som balenserade
utbud och efterfrågan på krediter, vilket säkerställde
en lämplig fördelning av sparande och investeringar.
Om marknadsräntorna under enlängre period är lägre
än den naturliga räntan kommer investerarna att låna
mer och mer och styra kapitalet till mindre produktiva investeringar
och i slutändan till rent spekulativa placeringar.
Över tiden bör den naturliga räntan ungefär
motsvara den genomsnittliga avkastningen på nya investeringar.
Den bistra verkligheten är att längre perioder av felinvesteringar
resulterar i avtagande produktivitetstillväxt, lägre
potentiell avkastning och en långsammare ökning av
levnadsstandarden.
Dagens läge liknar väldigt mycket 2004 eller 2005 när
investerarna var lyckligt ovetande om vad som väntade.
Religion,
Kina, Handel
2015-33 14-16
"Kinas skandalösa munk: Pengar, sex och kung-fu"
Anklagelserna växer mot Shaolins andlige ledare.
Det mytomspunna Shaolintemplet, vaggan för kung-fu och zenbuddismen
ligger inbäddad i skogarna i den centrala kinesiska provinsen
Henan.
Nu sprids obscena påståenden om den berömda abboten
Shi Yongxin, känd som Kinas ledande munk. Han sägs ha
omvandlat Shaolin till ett globalt kommersiellt imperium, att
han är en svindlare och en kvinnorkarl som i hemlighet skaffat
barn med två av sina älskarinnor, trots sitt löfte
att leva i celibat.
Anklagelserna bygger till stor del på dokument som publicerats
av en person som påstår sig ha varit en munk i templet.
Denne har sagt till reportrar att han är trött på
abbotens hyckleri och vill se "templet Shaolin bli renat
igen".
Kanske är alla rykten till för att öka tillströmningen
av turister, ett marknadsföringsjippo som är bra för
handeln.
Ryssland,
Handel
2015-34 8
"Den förbjudna maten"
"Ät ryskt" - aktivister skrämmer restaurangägare.
De arbetar på uppdrag av regeringen. De påstår
att produkterna inte håller tillräckligt god kvalitet.
Men skälet är naturligtvis att ge igen för att
importen till EU har stoppats på grund av sanktioner mot
Rysslands hantering av Krim och östra Ukraina.
Det letar efter förbjudna livsmedel från väst
som lyckats smugglas in till livsmedelsaffärer och restauranger.
Och denna smuggeltrafik är stor.
Holland,
Handel
2015-34 9
"Ryssland eldar upp blommor som en protest mot Nederländerna"
För att trotsa Europa har Ryssland grävt ner ost, bränt
upp fläsk och förstört nektariner. Nu riktar man
sin uppmärksamhet mot Nederländerna och slår till
där det gör mest ont; mot importen av blommor. Anledningen
sägs vara att snittblommor från Nederländerna
är infekterade av skadedjur från västra Kalifornien.
Många ryssar som älskar importerade snittblommor tycker
mycket illa om den ryska kampanjen.
Handel
2015-35 15
"Från Ryssland till Iran"
Det trastiska följderna av de sjunkande oljepriset.
Vi bevittnar en historisk nedgång i oljepriset, en minskning
med regeringens mer än 50 %på mindre än ett år.
Förra gången något liknande hände kollapsade
Sovjetunionen. Vad blir följderna?
Det finns inget sätt att stoppa överutbudet och därmed
prisnergången.
Saudierna vill skada USA, Iran är på väg att åter
bli en storproducent. Den ökade energieffektiviteten minskar
efterfrågan.
Vad kommer att hända? Rysslands ekonomi förväntas
krympa med 3,4 % årligen. I Irak utgör ca 90 % av inkomsterna
av olja intäkter,
Kina,
Handel
2015-36 24
Kinas mest förmögne man, Wang Jianlin: "Han tycker
inte börsraset är något att tala om".
Det kinesiska företaget Dalian Wanda, som har nära band
till den kinesiska regimen, köper det amerikanska sportföretaget
Ironman triathlon group för 650 miljoner dollar. En stor
satsning på den framväxande kinesiska medelklassen.
2015-36
30
"Kaniner ska bevisa att allt är Okej men döda fiskar
slvallrar om motsatsen"
De kinesiska myndigheterna har nyligen placerat ut kaniner, göns
och duvor, där de massiva, kemiska explosionerna skakat Tianjin
den 12 augusti. Agerandet möttes av ilska och hån på
nätet och fördjupade snarast misstroende mot regeringens
regeringens förmåga att hantera följderna av de
dödliga explosionerna.
Kina,
Handel, Ekonomi
2015-38 25-28
"Regeringen dämpar börsraset med utredningar, censur
och arresteringar"
Den kinesiska polisen granskar nu investmentbolag och laddar ner
deras handelshistorik. Ledande befattnings havare på den
största investmentbanken i Kina har gripits, misstänkta
för illegal aktiehandel.
En ekonomijournalist har arresterats och har bett om ursäkt
i statlig TV för att han i en artikel uttryckts sådant
som kan ha skadat aktiemarknaden. Den kinesiska regeringens svar
på börsraset skakar aktiehandlarna. Förutom att
man investerat 235 miljarder dollar i aktier för att hålla
kurserna uppe har myndigheterna infört en rad anmärkningsvärda
restriktioner när det gäller aktieförsäljningar.
Strategin verkar åtminstone för stunden, ha lyckats
med att dämpa effekten av det värsta börsraset
på den kinesiska marknaden sedan den globala finanskrisen
2008.
FN,
Nato, Ekonomi
2015-40 26-29
"Om 15 år ska fattigdomen vara utrotad"
Mer än en miljard människor lever på mindre än
1,25 dollar per dag.
Världen fokuserar på bredare frågor, som ojämlikhet
och snabbväxande ekonomiers effekter på klimatet, men
det förblir ökad tillväxt som är det mest
effektiva verktyget att utrota extrem fattigdom med. Vilket oroar
eftersom det är högst osannolikt att tillväxten
blir lika hög de kommande 15 åren som nu.
(Hur beräknar man de "1,25 dollar per dag"? Jo,
genom att utgå från siffran BNP per capita. Om den
siffran ökar, så minskar landets "fattigdom",
helt oberoende av vad det är som ingår i BNP. Om nativiteten
i landet ökar så ökar fattigdomen. Om korruptionen
ökar, genom att t ex andelen svart ekonomi ökar så
ökar fattigdomen. Allt beror egentligen på hur man
beräknar BNP per capita). Om t ex kvinnorna i ett land börjar
lönearbeta så ökar BNP per capita, även om
de gör samma jobb, de tidigare gjorde oavlönat hemma,
och fattigdomen minskar. Ett trubbigt verktyg.
2015-43
11-14
"En missriktad välvilja"
Ge inte pengar till fattiga länder säger årets
Nobelpristagaren i ekonomi Angus Deaton. Ulandsbistånd stjälper
mera än hjälper de fattiga ländernas invånare.
I stället korrumperar ekonomiskt bistånd ofta berörda
regeringar och bromsar ekonomisk tillväxt. Det finns anledning
att misstänka att en stor del av de 135 miljarder dollar
som världens mest utvecklade länder avsatte till bistånd
förra året inte gjorde de fattigas situation ett dugg
bättre. Biståndspengar kan inte bara göra en regering
mer despotiskt utan också öka risken för inbördeskrig
eftersom det finns en stora kaka pengar att strida om. Det som
dessa länder behöver mer än pengar är effektivt
styre, något som ulandsbistånd faktiskt kan undergräva.
Mycket av allt det positiva som händer i Afrika - exempelvis
mobiltelefonens snabba utbredning det senaste decenniet har afrikanerna
åstadkommit helt på egen hand. Vi bör backa tillbaka
och låta de fattiga länderna utvecklas i egen takt
och efter egen håg.
https://www.washingtonpost.com/news/wonk/wp/2015/10/13/why-trying-to-help-poor-countries-might-actually-hurt-them/
"Why trying to help poor countries might actually hurt them"
https://www.washingtonpost.com/news/wonk/wp/2015/10/12/princeton-professor-angus-deaton-wins-nobel-prize-in-economics/
"Princeton professor Angus Deaton wins Nobel Prize in economics"
Handel,
Iran, USA
2015-45 13
"Kärnvapenavtalet kan få mattorna att lyfta"
Iranska matthandlare hoppas på stor export till USA. De
senaste åren har antalet mattvävare halverats till
att vara cirka en miljon. Och antalet exportörer har sjunkit
från 1000 till 100. Den inhemska efterfrågan har också
sjunkit drastiskt. En handknuten matta anses i Iran som värd
mer än sex gånger en maskinknuten! Men det kommer att
kräva en hel del arbete för att säkra sin plats
igen på den amerikanska marknaden.
Handel,
ekonomi, kungligheter
2015-49 20
"Prins Charles varnar företagsledare: Bolag som förorenar
är en dålig affär"
Prins Charles deltar i ett projekt för att bolag som är
till skada för miljön ska utsättas för kostsamma
rättsprocesser om de inte kan redovisa vilken påverkan
de har för klimatförändringarna. Eller genomför
nödvändiga förändringar för att bli renare
och miljövänligare. Genom att göra investerarna
mer medvetna - och aktiva - hoppas man också på att
företagens beteenden kommer att förändras.
Storbritannien,
EU, Handel
2015-51 8
"Näringslivets oro för ett Brexit"
Allt fler brittiska företagsledare oroar sig för vad
ett utträde ur EU kan få för konsekvenser.
Om Storbritannien skulle lämna EU tror 70 % att det kan leda
till "ganska" eller "betydande" skador på
affärsverksamheten. Drygt en fjärdedel av företagen
svarade att de planerar för ett Brexit.
Miljö,
Klimat, Handel, Frankrike
2015-51 9
"Vinet förstörs av klimatförändringarna"
Under de senaste 20 åren har klimatet och miljön förändrats
för vinodlare i södra Frankrike. Vingårdarna har
överraskats av oförutsägbara vindbyar, skyfall,
sen frost och återkommande torrperioder. Hundratals år
av hängiven framställning av viner är nu hotat
av klimatförändringar. Däremot är det möjligt
att man snart kommer att kunna producera champagne i de skandinaviska
länderna.
USA,
Handel, IS
2015-51 26-27
"Trumps islamofobi står honom dyrt"
Den amerikanske presidentkandidaten Donald Trumps lyxvaror säljs
inte längre i inredningsbutikerna i stora delar av den muslimska
världen. Framför allt i Saudiarabien har man reagerat
starkt på hans uttalande att muslimer inte ska släppas
in i USA.
Handel,
Ekonomi, Terrorism
2016-01 21-22
"Vapentillverkare muppåt på börsen efter
de vidriga attackerna i Paris"
Dagarna efter attackerna i Paris i november fördömdes
dåden av ledare världen över. På Wall Street
däremot såg fondförvaltaren Louis Navellier en
investeringsmöjlighet.
Aktier från två ledande vapentillverkare, Smith &
Wesson och Sturm, Ruger & Company, dök upp på hans
datorskärm. Deras kurser var på uppgång till
följd av starka försäljningssiffror ända sedan
Obama intog presidentämbetet 2009 och började prata
om skärpta vapenlagar. Navallier började positionera
sig i de två företagen.
Kina,
ekonomi
2016-03 12-16
"Den gamla modellen fungerar inte längre"
Intervju med kinesiska miljardären Zhang Xin i der Spiegel.
En femtioårig kvinna med en mycket lyckosam karriär
som fastighetsmodul.
Konturerna av hennes byggnader dominerar idag Beijings och Shanghais
siluetter och fungerar nästan som det moderna Kinas signatur.
Kan man bli rik i Kina utan kommunistpartiet? "Jack Ma, grundaren
av Alibaba, har ett omtalat gott råd till kinesiska entreprenörer:
"Älska partiet men gift dig inte med det!".
Ekonomi
2016-03
17
"Världens bästa länder"
Rankingen presenterades vid invigningen av World Economic Forum
i Davos i Schweiz. Många ville tro att USA skulle vinna
titeln, men inte. På första plats kom Tyskland och
därefter Canada, Storbritannien, USA, Sverige och Australien.
10 länder ligger klart före de övriga, utöver
de ovan nämnda: Japan, Frankrike, Holland, och Danmark. På
11:e till 20:e plats återfinns Nya Zeeland, Österrike,
Italien, Luxemburg, Singapore, Spanien, Kina, Irland, Sydkorea
och Brasilien.
Långt ifrån alla länder omfattade av undersökningen
som gjorts av US News & World Report.
Det finns ett antal skäl till att Tyskland har säkrat
sin topposition, landets ekonomi är en nyckelfaktor bland
dem. Tyskland är också ett land med låg arbetslöshet,
populärt runt om i världen, känt för sina
högkvalitativa varumärken och skickligt på att
använda mjku makt i utrikespolitiken. Och mycket beror på
förbundskansler Angela Merkels arbete.
Artikel i The Washington Post
http://www.ndtv.com/world-news/these-are-the-worlds-best-countries-sorry-america-youre-no-4-1268211
"These Are The World's Best Countries. (Sorry, America -
You're No. 4.)"
http://www.usnews.com/news/best-countries
http://www.usnews.com/news/best-countries/articles/2016-01-24/the-best-countries-understand-soft-power
USA,
ekonomi, miljö
2016-03 28-30
"Billig olja gynnar inte USAs ekonomi"
Det har under flera årtionden varit en självklarhet
att när oljepriserna stiger så får den amerikanska
lida. Och när priserna sjunker ökar tillväxten.
Men oljeprisernas nedgång de senaste två åren
har inte resulterat i de sedvanliga ekonomiska vinsterna.
De senaste årens stora ökning av inhemsk olje- ochgasborrning
har förändrat hur energipriserna påverkar ekonomin.
Konsumenterna har tjänat pengar på lägre priser
på bensin och olja, men de har lagt undan - sparat - en
del av sina behållningar. Sedan mitten av 2014 ökade
det privata sparandet med 120 miljarder dollar. Vissa analytiker
ser tecken på att konsumenterna sparar av rädsla, eller
så kämpar de fortfarande med att betala av stora skulder.
IT,
Handel
2016-07 6-8
"Domstolsbeslut ger FBI rätt att läsa filer men
tvingar inte Apple att utveckla prpogramvara"
Apple vägrar låsa upp Iphonen som tillhörde en
av de inblandade i San Bernadino-attackerna.
Iphonen tillhörde Syed Rizwan Farook som tillsammans med
sin fru dödades av polis efter attentatet mot hans kolleger
under ett julfirande. Domstolen menar att Apple måste hjälpa
departementet med att låsa upp terroristernas telefon.
Tim Cook, Apples vd, varnar för den "skrämmande
integritetsintrång" som regeringens begäran innebär.
Domstolen kräver att företaget skapar en "bakdörr"
för att kringgå de egna säkerhetsfunktionerna.
Apple överklagar domstolens beslut.
IT,
Handel
2016-07 9
"Apple borde inte tvingas dekryptera användares data"
The Washington Post: Redaktionens åsikter.
FBI hänvisar till de 200 år gamla All Writs Act - en
lag som hjälper regeringen att utfärda husrannsakningsordrar
- för att driva Apple till att ta fram en ny mjukvara som
gör det möjligt att hacka terroristen Farooks telefon.
I vilken utsträckning, menar redaktionen, är det rimligt
att tvinga företag att skriva ny kod och fläcka sitt
internationella rykte för datasäkerhet - och därmed
sin affärsmodell - för att hjälpa den amerikanska
regeringen att hacka misstänkta personers telefoner? Vilken
sorts mjukvara kan regeringen begära att teknologiföretag
utvecklar? "Vi hoppas att Apple fortsätter att slåss
för stt skydda sina användares privatliv mot myndigheters
intrång".
Storbritannien,
Handel, EU
2016-08 7
"Brexit tredubblar risken för lågkonjunktur i
Storbritannien"
Längtar britterna efter en ny lågkonjunktur? Ekonomer
säger att valet att lämna EU dramatiskt skulle öka
risken för Storbritannien. Deltagarna i en opinionsundersökning
har svarat att sannolikheten för en nedgång i ekonomin
ökar till 40 % om britterna röstar för "brexit".
Ett utträde skulle leda till en del osäkerhetseffekter
som skulle minska tillväxten väsentligt. Det kan minska
Londons roll som ett internationellt nav för företag
och finansväsende.
Porträtt,
Handel
2016-10 28-29
"Billybokhyllans skapare har gått ur tiden"
Gillis Lundgren blev Ikeas fjärde anställde och gjorde
bland annat logotypen och världens mest kända bokhylla.
Lundgren började arbeta på Ikea 1953 som företagets
fjärde anställda.
Han blev 86 år. Han var industridesigner och hjälpte
Ikea att bli det största möbelvaruhuset i världen
med sin enkla design och framför allt Billybokhyllan som
miljontals ekonomiska boksamlare har använt för sina
hemmabibliotek. Hyllan introducerades 1978. Den har vosat sig
vara oförgänglig och ser fortfarande likadan ut om än
i olika varianter med olika bredd och höjd. En basmodell
av hyllan kostar 70 dollar.
Han skapade också Ikeas logo, vars blågula färger
är hämtade från den svenska flaggan.
"Jag ville skapa lösningar som baseras på folkets
behov" säger han och gladde sig över att ha gjort
det möjligt för så många att bygga sitt
eget lilla bibliotek.
Afrika,
Ekonomi
2016-10 30
"20-åringar bland de rika med egna jetplan"
Nyrika afrikaner är unga, hippa 80-talister som gillar att
spendera. Bilden av den rika afrikanen har förändrats
- från äldre vithåriga män till unga, hippa
80-talister som har hittat nya sätt att tjäna pengar
i en föränderlig global värld. År 2025 kommer
det att finnas 3933 ultra-rika i Afrika enligt en aktuell rapport
från Knight Frank Wealth Report. Några av dem är
20 till 30 år. Den ultra-rika individen är yngre på
tillväxtmarknader som Kina och Afrika än på utvecklingsmarknader.
Enligt rapporten beror en del av förmögenhetsöverföringen
till yngre afrikaner på successionsplaneringen i familjeföretag.
Vissa rika personer är oroliga är oroliga för att
deras barn ska slösa bort arvet och vill därför
på ett tidigat stadium lotsa in sina barn i fållan
och att lära dem förvaltning och skaffa dem den finansiella
kompetens som erfordras när de tar över rodret.
Indien,
Handel
2016-13 28-31
"Yogamästaren och kungen bland babas expanderar sitt
imperium"
Baba Ramdev sitter i en orange soffa som står på en
persisk matta. Han befinner sig i en grindförsedd företagspark
med nymålade ljusbruna byggnader och trimmade gräsmattor
och omges av alla de symboler som förknippas med vilken företagsledare
som helst. Han är en indisk swami som avstår från
världsliga nöjen och ägodelar. En hinduisk helig
man. Han är känd för att ha fört ut yoga till
den indiska massan. Han är också ledare för "Baby
Cool-rörelsen - en grupp andliga män som kallas "babas"
och som säljer hälsoprodukter som baseras på den
uråldriga, indiska medicinska läran med örtbaserade
behandlingar kalla ayurveda, riktade till konsumenter.
Rashev och hans vän och affärspartner Ascharya Balakrishna,
44, driver företaget Patanjali Ayurved. Patanjali har idag
28 febriker, där det tillverkas 800 produkter som säljs
i omkring 20 000 francisebutiker rukt om i landet.
Baba på Facebook Baba Ramdevs hemsida
2016-14
4-8
"Diskretion en (o)hedersak"
De läckta Panamadokumenten kastar ljus på en advokatbyrå
som lever henlighetsmakeri.
De båda männen träffades i en tid av politisk
och ekonomisk osäkerhet i Panama. Den ene var en reserverad
tysk invandrare, vars far hade tjänat i Nazistpartiets väpnade
gren, Waffen-SS, och den andra var en sällskaplig, ambitiös
författare, vars familj var motståndare till Panamas
militärdiktatur. 1986 medan Panama fortfarande styrdes av
Manuel Noriega, bildade de båda männen, Jüregn
Mossack och Ramón Fonseca, en liten advokatbyrå.
Där skapade de det som skulle bli ett perfekt instrument
för den internationella elitens hemliga bankaffärer.
I januari 2016 pekades byrån ut som "en jättelik
penningtvättare" som lovade kunderna total diskretion.
De läckta dokumenten avslöjade skalbolag som är
kopplade till 143 politiker, deras familjer och nära medarbetare.
Ekonomi, Handel
2016-14
9-10
"Myglet måste stoppas"
Bankerna ska tvingas identifiera brevlådeföretagens
ägare. Den amerikanska regeringen är i färd med
att införa en regel som ställer krav på banker
och andra finansinstitut att ta reda på vilka personer som
döljer sig bakom skalbolag, bakom vilka många stora
internationella banker döljer sig. Enligt den nya regeln
måste de finansiella instituten känna till och kunna
identifiera vilka personer som står bakom skalbolagen. Banker
måste identifiera varje person som äger 25 % eller
mer i ett företag eller som öppnar ett konto.
Ekonomi,
Handel, Japan
2016-14 11
"Fingeravtryck prövas som "valuta" i Japan"
Från och med i sommar kommer Japans regering att testa ett
nytt system som innebär att utländska turister kan verifiera
sin identitet och handla varor genom att enbart använda sina
fineravtryck. Systemet är tänkt att träda i kraft
i och med Olympiska spelen och Paralympics i Tokyo 2020 och leda
till en ökning av antalet utländska turister til 40
miljoner år 2020.
USA,
Handel, Ekonomi
2016-18 6-7
"SA inför hårdare kontroll av anonyma bolag efter
Panama-dokumenten"
Obama-regeringen har just infört en rad regler mot skatteflykt,
penningtvätt och finansbrott, samtidigt som man på
nytt granskar användningen av utländska bankkonton och
aktiebolag för att gömma pengar.
Reglerna, som innefattar krav på finansiella institutioner
att ta reda på och dokumentera de verkliga ägarna till
de bolag som utnyttjar deras tjänster, avser att göra
det möjligt för Sas rättsvårdande myndigheter
att ta sig igenom de olika lagar av anonyma skalbolag som penningtvättare,
narkotikahandlare och andra personer kan använda för
att maskera sina finansiella affärer över hela världen.
Storbritannien,
Ekonomi
2016-20 6-7
"Bank of England sänker tillväxtprognosen och skärper
varningarna för en Brexit"
Bank of England utfärdar sin hittills skarpaste varning för
att ett valresultat för att lämna EU kommer att skada
Englands ekonomi. Bank of England stöder uppenbart den sida
som vill att Storbritannien ska stanna kvar i EU.
Tyskland, Handel
2016-20
27-29
"Den goda tyska ölens hemlighet"
Renhetslagen - en tysk tradition och ett marknadsföringsverktyg
som fyller 500 år.
Nu planerar Greg Koch att distribuera sina "hantverksöl",
bryggda i Berlin, runt om i Europa. Men renhetslagen, Reinheitsgebot,
medför att han inte kommer att kalla dem för tysk öl.
Renhetslagen är en tysk tradition och marknadsföringsverktyg
som fyller 500 år.
Greg Koch tror att tyskarna kommer att uppskatta en paus från
det han kallar industriell mat och dryck. Inom kort kommer hans
bryggeri, ölträdgård och slow food-restaurang
att öppna i ett gammalt gasverk från 1901 i södra
Berlin. Han vill lära Berlinarna att "billigt kanske
inte är bäst".
Latinamerika,
Handel
2016-26 6-7
"Latinamerika motarbetat protektionismen. Europa går
precis åt motsatt riktning."
Det råder kraftiga protektionistiska stämningar över
hela världen, men det finns ett stort undantag: Latinamerika.
Det brittiska beslutet att lämna EU och Donald Trumps framgångar
i USA, som hotar att riva upp årtionden av integration och
globalisering i den utvecklade världen, sker samtidigt som
politiker från Mexiko och längre söderut öppnar
upp sina ekonomier för mer utländska investeringar och
handel.
Presidenter från handelsblocket Pacific Alliance, som består
av Chile, Colombia, Mexiko och Peru, inledde nyligen sitt möte
i södra Chile. Argentinas president Maurio ;acri deltog som
observatör. Det andra handelsblocket består av det
protektionistiska Mercosur som omfattar Brasilien och Argentina.
Snart är de båda blocken på samma planhalva.
IT,
Pokémon, Handel
2016-29 22-23
"Hur mycket är Nintendo-aktien egentligen värd?"
Investerare har drivit upp kursen på Nintendos aktier med
en iver som bara matchas av spelarna som jagar Pikachu och nu
försöker mäklarna fastställa hur mycket den
högtflygande aktien egentligen är värd.
(Pikachu är en fiktiv pokémon i Pokémonspelen
och -animen. Den är bland de mest välkända och
populära pokémonfigurerna och fungerar som maskot
för hela produktserien.)
När Nintendo lanserade Pokémon Go den 6 juli ökade
företagets börsväde till 18 miljarder dollar. Dagen
efter föll kursen med 13 %.
Indien,
Handel
2016-32 8-9
"Indien reformerar sitt trassliga skattesystem"
I förra veckan röstade det indiska parlamentet ja till
att Indien överger det snåriga systemet med överlappande
federala och delstatliga skatter och bildar en enhetlig ekonomisk
zon. Detta är den viktigaste ekonomiska reformen sedan Indien
1991 öppnade sina marknader för omvärlden.
Indien som potentiellt är en av världens mest dynamiska
ekonomier, bromsas av ett virrvar av delstatliga skattesystem,
som motverkar handeln mellan delsteterna. Den nya varu- och tjänsteskatten
betraktas allmänt som ett genombrott som hjälper myndigheterna
att ta itu med problemet och på sikt skapa en mer enhetlig
ekonomi som gör det lättare för företagen
att göra affärer och expandera i hela Indien.
Kina
2016-38 24-25
"Ekonomiska stimulanspaket stärker Beijings kontroll"
Alla vägar bär till Beijing i Xi Jinpings Kina. Det
verkar så i alla fall, nu när Kinas president skärper
kontrollen över allting från de lokala myndigheterna
till de statliga företagen och militären. När det
gäller ekonomin kanaliseras stimulanserna genom bara en handfull
av regeringens kreditorer. Denna förändring hjälper
till att förklara varför Kinas folkbank har misslyckats
med att leva upp till prognoserna om sänkta räntor och
minskade valutareserver, som presenterades av ekonomiska experter
vid årets början.
Minst två biljoner yuan (nästan 300 miljarder dollar
har lagts på hög hos de så kallade policybankerna,
Kinas utvecklingsbank, Kinas Export-Importbank och Kinas Jordbruksutvecklingsbank.
De tre bankerna samlade tillgångar är större än
Storbritanniens BNP! De tre bankerna är helstatliga och förväntas
ge krediter som överensstämmer med de politiska målen.
Kina,
Japan, Handel
2016-40 15
"Kineserna köper mer och mer japanska varor på
Internet"
E-handelstjänster som riktar sig till kinesiska kunder ökar
snabbt och många japanska företag bildar affärssammanbeten
och andra uppgörelser med stora kinesiska e-handelsaktörer.
De kinesiska konsumenterna föredrar de japanska produkternas
höga kvalitet och att kinesiska företag hoppas på
att kunna samerbeta med flera japanska aktörer.
Japanska företag etablerar vanligtvis sina nätbutiker
på kinesiska e-handelsportaler som till exempel webbplatserna
som driva av Alibaba
Group och JD.com. Där
kan de kinesiska konsumenterna direkt köpa varor som säljs
av japanska företag.
USA,
Handel
2016-41 16-17
"Kontrakt på brasilianska jetplan och bussar hindras
av USAs sanktioner av Iran"
Brasilianska företag som Embraer och Marcopolo kämpar
för att få mångmiljardkontrakt på att sälja
flygplan och bussar till Iran och försöker navigera
blad USAs kvarvarande ekonomiska sanktioner enligt högt uppsatta
tjänstemän.
Flygplanstillverkaren är på väg att sälja
minst 20 jetflygplan till ett listpris på mer än en
miljard dollar medan busstillverkaren försöker nå
en överenskommelse om att leverera en del av de 27 000 enheter
som Teheran efterfrågar.
Problemet är att de brasilianska bankerna är ovilliga
att göra affärer med Iran av rädsla för att
straffas av USA, trots att Washington har lyft restriktionerna
för icke-amerikanska banker.
Om inte de olösta frågorna kring hur Iran ska betala
de brasilianska företagen så kommer Iran att köpa
från andra länder. Den nye presidenten Michel Terner
behöver öka statsinkomsterna och minska arbetslösheten.
Vietnam, Kina, Handel
2016-42 24-25
"Vietnam på väg att ta över Kinas industrijobb"
För några år sedan född Nguyen Thi Dung
upp kycklingar och odlade ris i ett av Vietnams allra fattigaste
områden där han knappt förmådde försörja
sig och sin familj. I år räknar han med att tjäna
mer än en av landets välavlönade aktiemäklare.
Vad har hänt? Svaret är Samsung.
Den sydkoreanska elektronikjätten flyttade till risfälten
i Bac Ninh-provinsen i norra Vietnam och började tillverka
smarta mobiltelefoner för sju år sedan.
Den senaste exporten från Vietnam är företagets
nya Galaxy Note 7-telefoner och tillhörande batterier.
Samsung och dess dotterbolag har byggt en industristad med 45000
unga arbetare och hundratals utländska underleverantörer.
Provinsens BNP per capita ökade till ter gånger det
nationella genomsnittet.
Flytten från risfältet till fabriken ger lantbrukaren
högre lön, sociala förmåner som pension och
sjukpenning och stabil inkomst, och gratis semesterresor med företaget.
http://www.bloomberg.com/news/articles/2016-10-05/samsung-turns-vietnam-s-farmers-into-bigger-earners-than-bankers
"Samsung Turns Farmers Into Bigger Earners Than Bankers"
Rwanda,
Handel
2016-42 28-29
"I Rwanda kommer livräddande blod från himlen"
Drönare som är lastade med livräddande blodleveranser
till isolerade sjukhus på landsbygden svävar nu genom
luftrummet över Rwanda.
Det Kalifornien-baserade företaget Zipline väckte viss
uppståndelse med sina planer på att transportera medicer
till avlägsna samhällen med hjälp av drönare.
Zipline har också avsikt att leverera medicinska förnödenheter
till andra isolerade områden som reservat och öar.
Handel,
Kina, Ryssland
2016-45 15
"Kina samarbetar med Ryssland för att konkurrera med
Airbus och Boeing"
Redan innan det kinesisktillverkade C919-flygplanet, med en mittgång,
har börjat flyga, planerar Kina att inom tio år producera
större flygplan. Kina har avslöjat sina planer på
att tillverka ett flygplan med dubbla mittgångar som ska
kunna flyga en sträcka på 12000 km.
Samtidigt har C919s jungfrufärd senarelagts minst två
gånger sedan 2014.
Ryssland,
Handel
2016-48 4-5
"Tillbaka på banan?"
Outins krympta ekonomi lockar utländska investerare. Redan
för det amerikanska presidentvalet väcktes ett hopp
om varmare relationer med Kreml och några stora bolag i
väst har satsat på att Rysslands ekonomi snart ska
vara tillbaka på banan.
Stora återförsäljare som svenska IKEA och franska
Leroy Merlin har börjat pumpa in flera miljarder dollar i
nya butiker och febriker. De räknar med att Rysslands konsumenter
ska börja vakna upp från sitt viloläge efter två
år av recession. Pfizer bygger en ny läkemedelsfabrik
medan Mars Inc. Expanderar sin anläggningar förproduktion
av tuggummi och sällskapsdjur.
Rubelns stora fall har sänkt produktionskostnaderna rejält.
Billigare i dag i Ryssland än i Kina.
Men fortfarande är den legendariska lokala byråkratin
ett stort problem.
Grekland,
Handel, Ekonomi
2016-49 4-5
"Skuldberget är århundradets lögn"
Greklands skulder är för höga - detta har vi fått
veta under många år. Men den amerikanska investeraren
Paul Kazarian kallar detta för en myt. "En bekväm
myt för den grekiska ledningen så att de kan dölja
sin inkompetens och misshushållning?
Atens största fordringsägare efterlyser nya beräkningsgrunder
för den grekiska statsskulden. Enligt Kazarian uppgår
greklands skuld - förutsatt att man beräknar de rätt
- inte till 177 % av BNP utan högst 71 %. Skulden måste
beräknas utifrån skuldförbindelsens tidsvärde,
som är en grundläggande faktor inom finansväsendet.
Tidsvärdet beror på räntor, avbetalningstid och
inflation.
Olja,
Handel, Ryssland, Saudiarabien, OPEC
2016-49 8-10
"Oljeländernas avtal om att minska produktionen hängde
på ett nattligt telefonsamtal"
Efter månader av sammanträden överallt från
Doha till Moskva blev det ett telefonsamtal klockan två
på natten mellan två av den globala oljeindustrins
mäktigaste män som bröt dödläget i förhandlingarna.
Ryssland lovade att frysa sin produktion och att stå för
halva den produktionsminskning som OPEC ville att de oljeproducerande
länderna utanför OPEC skulle bidra med. I gengäld
lovade OPEC att minska den sammanlagda produktionen med 1,2 miljoner
fat per dag. Därefter steg oljepriset med över 15 %
till drygt 50 dollar per fat.
Mexiko,
Olja, Handel
2016-49 12-13
"I Mexiko har eran med stora privata oljebolag bara börjat.
Men den statliga oljejätten tycks ha sina bästa dagar
bakom sig. Petroleos Mexicano, den statliga oljeproducenten som
är mest känd som Pemex, håller långsamt
på att nedmonteras. Mexiko City- baserade Pemex närmar
sig den lägsta produktionsnivån på 36 år
och hämmas samtidigt av sina nästan 100 miljarder dollar
i skulder. Företaget saknar teknologi och pengar för
att kunna modernisera åldrande fält. Bara konkurrens
kan rädda Pemex från konkurs.
Tyskland,
Handel
2016-50 6-9
"Stora förändringar sker nu på Volkswagen"
I november 2014 samlades ledarna inom den tyska bilbranschen för
att hylla årets bästa bilar. Ceremonin hölls i
en privat klubb på nittonde våningen med en svepande
utsikt över Berlin. Medan företagsledarna minglade och
sippade vin i den träpanelprydda salongen, mottog Porschechefen,
Matthias Müller, Volkswagen Groups utmärkelse Gyllande
Ratten i tre kategorier. Men det mest värdefulla han fick
den kvällen var ett visitkort från Thomas Sedran, en
branschveteran och före detta chef för General Motors
i Europa. När Matthias Müller ett år senare valdes
till Volkswagens VD ringde han direkt upp Sedran. Det en gång
vördade företaget hade då erkänt att man
riggat elva miljoner dieselfordon i avsikt att lura utsläppstestarna
och låtit vinster gå före folkhälsa. Sedran
gav en sammanfattning av de åtgärder vW skulle behöva
vidta för att återskapa förtroendet för varumärket
Volkswagen. Mindre än en månad senare anställdes
Sedran av Müller och fick jobbet som strategichef. Volkswagen
behövde detta.
EU,
Handel, Ekonomi,
2016-51 4-7
"Så blev Apple skyldig Irland 13 miljarder euro i skatt"
"Maxstyrkan" kallas den grupp inom EU som har uppmanat
Irland att kräva in 13 miljarder euro i retroaktiv skatt
från företaget Appla. Arbetsgruppen har gjort den irländska
regeringen nervös. Den driver också på förändringar
inom den internationella skatterätten. Man skulle ju kunna
tro att gruppen förtjänat sitt smeknamn genom att använda
maximal styrka när den utreder anklagelser om skattefiffel.
Så är det inte. Gruppen leds helt enkelt av en kille
som heter Max Lienemeyer, en avslappnad tysk advokat som fick
sitt genombrott när han utredde planerna på att stötta
de kämpande planerna under Europas skuldkris. Sedan starten
2013 har Maxstyrkan granskat skattestatusen för hundratals
företag över hela Europa, och särskilt arbetskruppens
största fall, Apples avtal med Irland.
Mycket av innehållet, som för första gången
beskrivs här, handlar om en växande konflikt mellan
Europa och USA och en förskjutning i Eus strategi för
att beskatta multinationella företag.
Maxstyrkan har dragit slutsatsen att Irland tillåter Apple
att starta statslösa dotterbolag och därmed har Apple
inte behövt betala någon skatt på eventuella
vinster från försäljningen utanför Irland.
I augusti 2016 sa EU att Irland brutit mot EU-lagarna genom att
ge Apple förmånliga skattefördelar. EU uppmanade
Irland att fakturera iPhone-tillverkaren rekordsumman 13 miljarder
erro, plus ränta, i retroaktiv skatt från åren
2003 till 2014!
EU,
Ekonomi
2017-02 11
"Europeiska centralbanken närmar sig inflationsmålet"
Nu när chefen för Europeiska centralbanken, Mario Draghis
prishöjande politik börjar ta skruv kommer eurozonens
340 miljoner invånare att upptäcka att inflationen
har olika effekter på olika platser. I de 19 euroländerna
kommer de med hög sysselsättning leda till krav på
höre löner medan övriga länder lär få
minskad köpkraft.
Qatar,
Ekonomi, Handel
2017-02 22-23
"Qatar ett globaltmiljardimperium"
Qatar håller på att återfå sin aptit på
att göra affärer. Bara under de senaste två månaderna
har världens rikaste land per capita investerat i Turkiets
största kycklingproducent, den ryska oljejätten Rosneft
och det brittiska gasbolaget National Grid.
Investeringarna har gjorts genom Qatar Investment Authority (QIA),
som grundades 2005 för att hantera landets oväntade
för säljning av flytande naturgas där Qatar har
blivit världens största exportör. Sedan dess har
landet - med en befolkning på knappt två miljoner
- skrapat ihop 335 miljarder dollar i tillgångar runt om
i världen.
Kanada,
teknik, handel
2017-03 30-31
"Hittar guld i projekt som ingen vill ha"
När Paul Andre Hue blev Klondex Mines VD 2012 hade det kanadensiska
gruvbolaget endast 400 000 dollar i kontanter, en gruvtillgång
och sju miljoner dollar i fakturor. Klondex enda tillgång:
guldprojektet Fire Creek i Nevada. På bara ett år
förvandlade han Fire Creek till en producerande gruva. Fem
år senare presterar Klondex aktier bättre än andra
gruvbolags.
Huet är tredje generationen i sin familj att arbeta inom
gruvindustrin. "Jag vet hur det är att borra och spränga,
och använda en tryckluftsborr", säger han. "Jag
gjorde allt det i tio år innan jag gick vidare till chefsjobb".
Kanada,
Ekonomi
2017-09 15
"Miljonpriser på bostäder sprider sig till Torontos
förorter"
Bostadspriser i Toronto stiger för sjätte månaden
i rad med mer än 20 % under februari.
Samtidigt minskar utbudet, vilket har drivit upp priserna på
bostäder i förorten som för första gången
nu kan kosta över en miljon CAD (nästan sju miljoner
svenska kronor).
Thailand,
Handel, Ekonomi
2017-10 24-25
"Kvinnlig dominans för bankfolk i Thailand"
Hon är en av fyra ordföranden hos Thailands största
långivare, Kasikornbank, och Kattiya Indaravijaya intervjuar
ofta sökande till ledande positioner. De har imponerande
meriter. Och de är nästan alltid kvinnor.
USA,
Vietnam, Handel
2017-14 24-25
"Trumps handelspolitik oroar Vietnam"
USAs hot om nya handelshinder tvingar regeringen i Hanoi att beakta
en plan B.
President Donald Trumps upphävande av ett handelsavtl omfattande
länderna runt Stilla havet (TPP) uppfattades som ett ganska
milt slag av Phu Tai Corporation i Vietnam, som tillvrkar möbler
för Wal-Mart i USA. Men om den amerikanske presidenten fullföljer
sina hot om protektionistiska åtgärder kan det bli
en knockout för företaget.
Amerikas mål att ändra villkoren för handeln med
utlandet, allt från eventuella gränstullar till högre
tariffer övervägs.
Ekonomi,
Handel, Terrorism
2017-16 16-18
"Bankernas nit dödar människor"
Stopp mot terrorfinansierng hindrar välgörenshetsarbete
i krigsdrabbade länder. Under belägringen av staden
Aleppo försökte en en organisation skicka 80 000 dollar
till en leverantör i Turkiet så att sjukhusen kunde
fylla på med medicinsk utrustning. Men den amerikanska banken,
i sin nit för att säkerställa att pengarna inte
gick till utländska terrorister, stoppade överföringen.
När pengarna nådde fram sex månader senare var
den dödliga belägringen över.
Bankerna är alltmer tveksamma till att ha välgörenhetsorganisationer
som arbetar i katastrofzoner som kunder.
Bankerna kan inte skilja mellan en välgörenhetsorganisation
som försöker få fram pengar till en svältande
familj en annan som är redo att gå ut och köpa
kulsprutor för att skjuta på civila.
Handel,
USA, Kanada
2017-17 15-17
"Stor oro för handelskrig mellan USA och Kanada"
Trumpadministrationens nya tullar på kanadensiskt timmer
utgör ett hot mot jobben i Quesnel i British Columbia, som
är mycket beroende av handeln med USA. Trump har uttryckt
sin frustration över handelsavtalet mellan USA, Kanada och
Mexiko, som utformades för 25 år sedan och hotat att
riva upp det. Dispyten bröt ut när Trump anklagade kanadensarna
för att stänga ute amerikanska mejeriprodukter från
marknaden och samtidigt exportera billigt timmer till USA.
Branschledare uppmanar nu Kanada att skeppa sitt timmer västerut
till växande marknader i Asien i stället.
USA,
ekonomi, Malta
2017-19 9-11
"Vi har varit idioter!"
När pensionären Regina Hayes i Roebuck, South Carolina,
förde över 75000 dollar av dina besparingar till en
investeringsfond, trodde hon att hon skulle hjälpa kristna
gruvarbetare i Afrika att kunna konkurrera med storföretagen.
Hon lovades en avkastning på 10 % per år. Men hon
föll offer för ett bedrägeri med spår som
visade sig leda till en för detta EU-kommissionär, John
Dalli, 68, som länge varit en inflytelserik person på
Malta. 2012 tvingades han bort från sin post i EU på
grund av en korruptionshistoria med påstådda mutor.
Nu är han misstänkt för att ha lurat investerare
på minst 1,5 miljoner dollar. Pengar som han spenderat på
lyx t ex att hyra en Bahamas-villa.
Afrika,
Niger, Handel
2017-20 30-31
"Åsneslakt i Afrika drabbar de allra fattigaste bönderna"
Åsnor slaktas i ett oroväckande tempo för att
förse en global marknad med åsnehudar. Handeln drivs
av en växande marknad i Kina, där skinnet används
för att tillverka gelatin som tros förebygga åldrande
och den sexuella lusten.
Afrika, som har en stor åsnepopulation, och nära handelsförbindelser
med Kina, har blivit åsneköparnas främsta måltavla.
Den totala årliga gelatinförsäljningen kan vara
värd så mycket som 2,6 miljarder dollar.
Åsnorna är livsviktiga för tiotusentals bönder
i Afrikas torraste och ofta fattigaste regioner. De används
för att transportera allt från jordbruksprodukter till
foder. Det ekonomiska nettovärdet på en arbetsåsna
är 2300 dollar om året. "En levande åsna
är värd enormt mycket mer än en död".
Det är därför som Niger Stoppade åsneexporten
och helt förbjöd slakt av åsnor. Åsnor har
inte så lätt att föröka sig och är svåra
att föda upp kommersiellt.
Övrigt,
Handel, Kina
2017-21 30-31
"Kinesiska modedesigners flockas till den avslappnade staden
Xiamen"
Under sina sju år i Peking startade Vega Zaishi Wang sitt
eget klädmärke och blev känd som en av Kinas främsta
unga modedesigner. Men huvudstadens höga tempo - och medierna,
festerna, föroreningarna, levnadskostnaderna - började
sätta sina spår. Hon kämpade med en depression
som var så pass betungande att hon döpte sin kollektion
för höst/vinter till "Själens mörka natt".
Italien,
Handel, Ekonomi
2017-22 6-8
"Bank på obestånd"
Om man räddar Italiens äldsta bank blir det ett test
för de nya europeiska bankreglerna.
Banker brukar vända sig till de internationella marknaderna
när de behöver tillskott av kapital för att göra
affärer. En av Italiens största banker, Monte dei Paschi
di Siena, vände sig istället till sina egna lojala kunder.
"Banken har alltid varit en guldgruva och stadens stolthet",
säger advokaten Paolo Emilio Falaschi i Siena, som representerar
flera drabbade kunder.
Banken har brist på likvidet, därför den italienska
regeringen in för att hjälpa, med planer på att
tillföra så mycket som 20 miljarder eurp till Monte
dei Paschi di Siena och andra långivare med problem.
IT,
Handel
2017-26 12-13
"Google kan aldrig vinna kriget mot EU"
Det oväntat stora bötesbelopp som EU-kommissionen dömer
Google att betala - 2,4 miljarder euro - bevisar att förhållandet
mellan den jättelika sökmotorn och Europas reglerare
har hamnat i en ond upptrappningscirkel.
När konkurrenskommissionär Margrethe Vestager i förra
veckan tillkännagav EU-kommissionens beslut hade fallet Google
behandlats i sju år. Det handlade om att Google Shopping
skadade konkurrenterna. Googles rivaler kräver att Google
ska synliggöra "organiska" resultat.
Google har svårt att försvara sig. Företagets
maknadsposition i Europa är obestridligen dominantt.
Handel, ekonomi, Namibia, teknik
2017-27 28-30
"Tjuvjakt på Atlantens botten"
Utanför Namibias kust, under Atlantens botten, finns några
av världens mest värdefulla diamanter. Upptäckten
av dessa ädelstenar har givit upphov till en revolution inom
en av världens mest mytomspunna industrier. Gruvbolagen tävlar
om att utvinna de dyrbara stenarena som ligger begravda under
havsbotten.
De "flytande gruvorna" kan bli en livlina för länder
som Namibia, vars ekonomi är beroende av diamanter. I fjol
utvanns diamanter till ett värde av 600 miljoner dollar.
Eftersom Namibias landbaserade gruvor börjar sina är
det mycket viktigt med andra havsbaserade fyndigheter.
Kina,
Afrika, USA, handel
2017-30 8-9
"Kinas nya Sidenväg öppnar affärsmöjligheter
i Afrika - för både USA och Kina"
Den nya Sidenvägen är Kinas globala plan för infrastrukturprojekt
och handelsavtal som ska förbinda Afrika, Asien och Europa,
och projektet omfattar 68 länder och beräknas kosta
1 biljon dollar (1000 miljarder). Det ska sammanlänka Kinas
befolkning och marknader med regioner som ligger långt utanför
Kinas gränser. Det är snarare Kinas behov, än någon
bestämd politisk vision, som är drivkraften bakom Pekings
verksamheter i utvecklingsländer. Det handlar mer om att
göra affärer än om politik. Kinas byggföretag
behöver ha uppdrag, Stigande löner i Kina driver landets
företag utomlands till regioner där arbetskraften är
billigare.
I det ljuset ser Kinas "Marshallplan" mer ut som ett
stimulansprojekt än som en plan för geopolitisk kontroll.
På grund av Pekings "icke-inblandningspolitik"
välkomnar de afrikanska länder Kina som utvecklingspartner.
Japan
2017-30 24-25
"Abe har lägre opinionssiffror än Donald Trump"
Härom veckan förlorade den japanska premiärministern
både sin försvarsminister och sin arméchef.
De avgick på grund av anklagelser om att de försökt
att dölja uppgifter om Japans fredsbevarande styrkor i Sydsudan.
Senast låg han på 20 %, lägre än Trumps
på 30 %. Många väntar sig en ny neslig sorti
från politiken, tio år efter hans första plötsliga
avgång som premiärminister.
I början av 2017 låg Abe och hans styrande parti, det
konservativa LDP, kring 60 %. Sedan dess har han och hans fru
anklagats för korruption. Och han har försökt ändra
konstitutionen så att han skulle kunna vara kvar som premiärminister
till 2021.
Japan,
handel
2017-30 27
"Japans exotiska Kitkat-smaker lockar turister"
Wasabi, grönt te och sake är inte bara livsmedel i Japan,
de är också några av landets många olika
Kitkat-smaker.
De senaste smakerna, inbegriper vaniljkräm och ingefära,
har gjort landet till ett måste för turister som är
ute efter annorlunda varianter av chokladkakan. Nestlé
håller på att bygga sin första Kitkat fabrik
på 26 år för att möta efterfrågan.
Kitkat introducerades i Storbritannien 1935 men särskilt
Japan tog till sig Kitkai delvis på grund av att produktens
namn låter som "kittu katsu" eller "säker
seger" på japanska.
Teknik,
Handel
2017-31 10-11
"Tyska politiker går en svår balansgång"
Volkswagen, Daimler och BMW kom relativt lindrigt undan i en ny
uppgörelse om dieselbilar
Volkswagen, Daimler och BMW har i ett försök att rädda
dieseltekniken gått med på att uppgradera drygt fem
miljoner nya dieselbilar i Tyskland och erbjuda förmånliga
bytesvillkor för äldre modeller för att undvika
ännu dyrare åtgärder och körförbud för
dieselbilar i städer.
På senare tid har många nyheter kommit om dieselns
skadliga effekter på miljön och luftkvaliteten i städerna.
Det är mycket som står på spel tyska biltillverkare
som behöver dieseln som en tillfällig ersättningsteknik
för att köpa sig tid och komma i fatt Teslas och Nissans
elbilsutbud.
I Tyskland är vart femte arbetstillfälle beroende av
bilindustrin. En sektor svarar för drygt hälften av
landets handelsöverskott.
EU,
Handel, ekonomi
2017-33 17
"Europeiska centralbanken är bekymrad över stark
euro"
ECB varnar för att euron kan styrkas ytterligare. Valutan
har nu nått sin högsta nivå i förhållande
till dollarn sedan ECB i januari 2015 presenterade sina penningpolitiska
insatser för att få fart på inflationen.
I år har euron stigit 11 % mot dollarn och fem procent mot
ett vägt genomsnitt samtidigt som som den ekonomiska återhämtningen
sprider sig i eurozonen.
Eurozonens ekonomi tog fart under årets andra kvartal och
växte med 0,6 %.
USA,
Sydkorea, Handel
2017-36 10-11
"Sydkorea och USA tillverkar samma produkter. Därför
är handel mellan två liknande länder bra"
President Trump vill enligt uppgifter omförhandla eller till
och med upphäva frihandelsavtalet mellan USA och Sydkorea.
Men detta är en mycket dålig idé. Hur kan handeln
skada amerikaner? USA lärde sig den hårda väge
på 2000-talet - att allt handlar om en plågsam anpassning.
När en enorm tillströmning av billig men produktiv utländs
arbetskraft kommer in på marknaden kan det drabba rika länders
arbetare.
Brasilien,
Samhälle, Handel
2017-37 26-29
"Storföretag har gjort brasilianarna beroende av skräpmat"
Godis och chokladkakori en livsmedelsbutik i Sao Paulo i maj 2017.
Över hela världen är nu fler människor överviktiga
än underviktiga. Samtidigt säger forskare att den växande
tillgängligheten till kaloririka, näringsfattiga livsmedel
genererar en ny typ av undernäring, där fler människorär
både överviktiga och undernärda.
Handel,
Ekonomi
2017-38 28
"Google köper kompetens av HTC för 1,1 miljarder
dollar"
Google har meddelat att företaget ska betala 1,1 miljarder
dollar för att anlita ingenjörer från den taiwanesiska
smarttelefontillverkaren HTC, i syfte att utöka hårdvarukompetensen
i företagets mobilverksamhet. Google vände sig till
HTC för att tillverka sin första Pixel-telefon, som
släpptes förra året och arbetar med företaget
för att producera nästa version som väntas npresenteras
den 4 oktober.
Affären är ett tecke på att Google satsar hårt
på att tillverka sin egen hårdvara.
Handel,
Chile, Peru
2017-41 16-17
"Perus dröm om att avsätta "kopparkungen"
Chile möter hinder"
Perus dröm om att en dag bräda Chile som världens
största kopparproducent kan hindras av Peru själv. Trots
ett mer höggradigt kopparinnehåll och lägre kostnader
för utvinning än i grannlandet Chile säger den
peruanska regeringen att landets potential inom kopparproduktionen
begränsas av för mycket byråkrati. Gruvnäringen
klagar också över en svag infrastruktur och ett starkt
motståndmotgruvprojekt från personer som fruktar ökade
miljörisker och att deras samhällen ska förstöras.
Peru är redan nummer två i världen. Senaste året
ökade produktionen med 35%. Och redan i år har Peru
blivit största leverantören tillKina.
Norge,
Handel, Ekonomi
2017-41 18
"Norge slår till bromsen, men det är svårt
att låte bli oljebromsen"
Att slå till bromsen är en relativ term i Skandinaviens
rikaste ekonomi. Den norska regeringen föreslog nyligen att
man ska satsa 231 miljarder norska kronor av oljeinkomsterna för
att täcka ett underskott motsvarande 7,7 % av BNP, som uppskattningsvis
blir oförändrat i år. För att göra detta
kommer man att använda 72 miljarder norska kronor från
den enorma oljefonden vilket är 15 miljarder mer än
beräknat.
Italien,
Handel
2017-42 6-7
"Italiensk bankkollaps har satt lönsamma företag
i limbo"
Området omkring Venedig var under ett årtusende känd
som den mest fridfulla republiken, men nu är det ett oroligt
epicentrum för en bank-härdsmälta som hotar äventyra
en av globaliseringens framgångshistoria.
Regionen Veneto är hem för så många som
40 000 småföretag. Efter att ett par regionala banker
kollapsade i juni har de plötsligt blivit strandsatta utan
tillgång till någon finansiering.
Kollapsen av Populare di Vicenza och Veneto Banca, som också
utplånade många av de 200 000 aktieägarnas livsbesparingar,
har utlöst ett ekonomiskt och politiskt skalv som känns
från Rom till Frankfurt.
Miljö,
Handel
2017-43 16-19
"Tillverkaren Monsantos mörklägger forskning och
döljer cancerfall"
Interna epost meddelanden som offentliggjorts visar att den amerikanska
kemijätten Monsanto manipulerat studier om företagets
bekämpningsmedel, Roundup. Experter tror att produkten orsakar
cancer och konsekvenserna för företaget kan bli katastrofala,
främst därför att företaget dolt riskerna.
En grupp människor hävdar att Roundup har orsakat dem
och deras familjemedlemmat Non-Hodgkins lymfom, en form av lymfkörtelcancer.
Vissa företag har så dåligt rykte att allmänhetens
förväntningar när det gäller deras etik och
affärspraxis redan är låga.
Non-Hodgkins lymfom (NHL) är en typ av cancer. Lymfom är
en allmän term för cancer som utvecklas i lymfsystemet.
Hodgkins sjukdom är en typ av lymfom medan alla övriga
kallas Non-Hodgkins lymfom. Eftersom lymfvävnad finns över
hela kroppen kan lymfom starta nästan var som helst.
USA,
Mexiko, Handel
2017-43 24-25
"Löneskillnaderna på 12,43 dollar per timme lockar
ändå företag till Mexiko"
Det var inte så det var tänkt, men de som hjälper
amerikanska företag att omlokalisera sin produktion till
Mexiko uppvisar starka siffror i år. Tecma Group har mer
uppdrag än någonsin, efter trettio år med företagomlokaliserungar.
Bara under de senaste veckorna har företaget hjälpt
en tillverkare av rengöringsutrustning och ett förpackningsföretag
att ordna flytten söderut. Även om frihandelsavtalet
Nafta inte kommer att förnyas och därmed tullarna enligt
WTO kommer att gälla är förändringen inte
så stor. De lägre arbetskostnader uppväger mer
än väl fördelarna för amerikanska företaga
att flytta till Mexiko.
Tyskland,
Handel, ekonomi, Luxemburg
2017-44 6-7
"Luxemburg lockar"
En titt bakom Volkswagens skattegardiner.
De senaste åren har Volkswagen etablerat flera företag
i Luxemburg, till ett totalt värde av 17 miljarder euro.
Bolagsstrukturen har väckt misstankar om att den tyska bilproducenten
försöker undkomma skattmasen i hemlandet Tyskland.
Sedan 2012 har Volkswagen ett holdingbolag och ett finansbolag
i Luxemburg. Allt för att undanhålla skatt i Tyskland.
Särskilt besvärligt med tanke på att Volkswagen
till 20 % ägs av den tyska delstaten Niedersachsen.
IT,
ekonomi, handel, EU
2017-44 18
"Digital darwinism"
I en internet-ekonomi behöver vi nya regler- Konkurrenslagarna
räcker inte till när det handlar om företag som
inte producerar några fysiska varor. Det är dags att
förhandla om en ny uppsättning regler. Annars kommer
vår framtida ekonomi att domineras av ett fåtal företag.
Republikanerna i USA har alltid varit skeptiska till jättarna
i Silicon Valley. Nu har även demokraterna börjat titta
misstänksamt på företagen. Det blir alltmer uppenbart
att en digital kapitalism är i stort behov av nya regler
eftersom de gamla lagarna inte längre är effektiva.
De mäktigaste företagen producerar inte längre
fysiska produkter. Kunderna erhåller sin tjänster gratis.
De betalar endast med sina personlig uppgifter. Vinnaren tar allt:
Det är den darwinistiska lagen i den digitala ekonomin som
leder till monopol utan konkurrens. Monopol som inte kan hanteras
med hjälp av konkurrenslagars klassiska verktyg.
Företagen måste bli mycket strängare bevakade.
Man måste besluta om vem som äger den data som samlas
in. Den som sprider informationen kan inte tillåtas att
avsäga sig ansvaret för innehållet. Och slutligen
måste de som tjänar mycket pengar också betala
mycket i skatt.
Kanada,
Teknik, Handel
2017-44 24-26
"Spökstaden Cobalt upplever en renässans tack vare
Teslas bilar"
Koboltfyndigheter väntar på att upptäckas och
brytas.
Staden Cobalt, dom delar namn med det engelska ordet för
Cobolt, har ironiskt nog levt på silver. Resterna av ett
uppsving, som transformerade stade för över hundra år
sedan, syns överallt. En gruvlave skjuter fortfarande upp
från taket på en bokhandel som tidigare var en livsmedelsaffär.
De sista silvergruvorna stängdes för nästan 30
år sedan men en global efterfrågan på kobolt
kan komma att ge nytt liv åt den sovande staden som ligger
50 mil norr om Toronto.
Det råder koboltfeber i Cobalt. Den globala efterfrågan
på kobolt, en komponent i batterier som används i elbilar
av biltillverkare som Tesla och Volkswagen.
IT,
ekonomi, handel, EU
2017-44 18
"Digital darwinism"
I en internet-ekonomi behöver vi nya regler- Konkurrenslagarna
räcker inte till när det handlar om företag som
inte producerar några fysiska varor. Det är dags att
förhandla om en ny uppsättning regler. Annars kommer
vår framtida ekonomi att domineras av ett fåtal företag.
Republikanerna i USA har alltid varit skeptiska till jättarna
i Silicon Valley. Nu har även demokraterna börjat titta
misstänksamt på företagen. Det blir alltmer uppenbart
att en digital kapitalism är i stort behov av nya regler
eftersom de gamla lagarna inte längre är effektiva.
De mäktigaste företagen producerar inte längre
fysiska produkter. Kunderna erhåller sin tjänster gratis.
De betalar endast med sina personlig uppgifter. Vinnaren tar allt:
Det är den darwinistiska lagen i den digitala ekonomin som
leder till monopol utan konkurrens. Monopol som inte kan hanteras
med hjälp av konkurrenslagars klassiska verktyg.
Företagen måste bli mycket strängare bevakade.
Man måste besluta om vem som äger den data som samlas
in. Den som sprider informationen kan inte tillåtas att
avsäga sig ansvaret för innehållet. Och slutligen
måste de som tjänar mycket pengar också betala
mycket i skatt.
http://www.spiegel.de/international/business/editorial-time-for-new-rules-for-the-ditigal-economy-a-1176403.html
Tempus 44 2017
We Need New Rules for the Internet Economy
Kanada,
Teknik, Handel
2017-44 24-26
"Spökstaden Cobalt upplever en renässans tack vare
Teslas bilar"
Koboltfyndigheter väntar på att upptäckas och
brytas.
Staden Cobalt, dom delar namn med det engelska ordet för
Cobolt, har ironiskt nog levt på silver. Resterna av ett
uppsving, som transformerade stade för över hundra år
sedan, syns överallt. En gruvlave skjuter fortfarande upp
från taket på en bokhandel som tidigare var en livsmedelsaffär.
De sista silvergruvorna stängdes för nästan 30
år sedan men en global efterfrågan på kobolt
kan komma att ge nytt liv åt den sovande staden som ligger
50 mil norr om Toronto.
Det råder koboltfeber i Cobalt. Den globala efterfrågan
på kobolt, en komponent i batterier som används i elbilar
av biltillverkare som Tesla och Volkswagen.
Handel,
ekonomi
2017-45 16-17
"Före detta fåraherde i Kenya "utvinner"
kryptovalutor"
Eugene Mutais lägenhet i Nairobi fylls avett surrande ljud
från flera fläktar som kyler datorerna som har har
programmerat för att köpa och sälja kryptovalutor
dygnet runt.
I den internetbaserade valutavärlden, där man kan handla
utan att banker eller regulatorer lägger sig i.
Frågan är om Mutai deltar i ett bedrägeri eller
i en revolution. Oavsett vilket har marknaden exploderat - och
vuxit 190 miljarder dollar från bara 17 i början av
året. Värdet på bitcoin har ökat sexfldigt.
Kryptovalutor attraktiva i ekonomier där det finns restriktioner
mot att ta pengar utomlands.
Saudiarabien,
Ekonomi
2017-45 26-27
"Vad innebär den saudiska utrensningen för investerare?"
Oljan var på allas läppar efter det att Saudiarabien
- där en femtedel av världens dokumenterade oljareserver
finns - arresterat 38 av sina rikaste och mest framstående
medborgare, i kronprins Mohammed bin Salmans initiativ för
att stärka sitt grepp om makten.
Kungadömet Saudiarabien har länge betraktats som en
bastion av stabilitet i Persiska viken. Men Salmans extraordinära
tillslag mot påstådd korruption, ibland genom att
arrestera den välkända saudiska prinsen Alwaleed bin
Talal och byggherren Bakr bin Ladin i byggföretaget Saudi
Binladen, har chockat investerare över hela världen.
Thomas Lippman, adjungerad forskare på Middle East institute
vill råda alla investerare att avvakta i minst sex månader
för att se vartdet leder.
Vad det handlar om är en återgång till en mans
absoluta styre, och bort från en situation där flera
prinsar styr. Detta kan ofta vara en fördel för investerare.
Handel,
Ekonomi
2017-50 8-9
"Stormar i Europapolitiken innebär inte nödvändigtvis
dåliga börsnyheter"
Analys av Ksenia Galouchko, finansmarknadsreporter på Bloomberg.
Konsekvenserna av en svagare euro och fluktuerande priser kan
innebära en bättre avkastning på aktieplaceringar.
Låga räntor, begränsad inflation och relativt
låga kursrörelser har bidragit till att stabilisera
de utvecklade under fem år efter finanskrisen.
Annat,
Handel
2017-50 44-46
"I den tyska klockstaden bygger allting på tid"
Märken som A.Lange & Söhne och Nomos symboliserar
pånyttfödelse av det exklusiva urmakeriet som skett
i staden Glashütte. Den här byn som ligger i ett isolerat
hörn av östra Tyskland har lycktats blomstra tack vare
beroendet av urmakeri. Arbetslösheten är lägre
än 5 %. Byn har 1 800 invånare. Ahrendt, urmakare i
femte generationen, är chef för Nomos, är chef
för Nomos, vars minimalistiska och prisvärda design
har hjälpt staden Glashütte atthålla sig flytande
ovanpå krisen som drabbat företagets schweiziska konkurrenter.
Tyskland,
Handel
2018-07 4-7
"De tyska biltillverkarna har förlorat allsin moraliska
integritet"
Skandalen med avgasexperimenten på apor vittnar om hur skrupelfria
Volkswagen,BMW och Daimler är när det kommer till att
manipulera allmänheten. Allt är tillåtet när
det gäller att avleda uppmärksamheten från de
risker som är förenade med diesel.
Listan över skandaler är lång: besök på
bordeller som redovisats som förethagskostnader, manipulation
av dieselmotorer i miljontals bilar, kartelliknande samverkan
mellan påstådda konkurrenter. Skandal efter skandal
har avslöjats och fördömts men få lärdomar
har dragits.
Handel,
Nordkorea
2018-08 22
"Stulen kryptovaluta handlas på darknet"
Kryptovaluta som stals från Coincheck handlas till rabatterat
pris på darknet - en del av Internet som inte kan nås
genom vanliga sökningar - och växlas sedan till andra
valutor på andra valutahandelsplattformar. Detta visar en
analys utförd av en datasäkerhetsexpert.
Runt 58 miljarder yen (541 miljoner amerikanska dollar) i kryptovalutan
NEM stals från Coincheck, en kryptovalutahandlare som är
baseradi Tokyo.
Den sjunde februari dök en webbplats upp på darknet,
som erbjöd sig att växla NEM till bitcoin och andra
valutor. Meddelanden i vilka man länkade till webbplatsen
och hävdade att NEM kunde köpas till "15 % rabatt",
skickades till en rad adresser från hackarnas sida.
Förra året blev flera sydkoreanska kryptovalutahandlare
utsatta för cyberattacker som Nordkorea misstänks ha
legat bakom.