Tempus 2007 v 37

Tidskriften

tidigare veckor: 28 29/30  31  32  33  34  35  36  37  38  39  40  41  42  43  44  45  46  47  48  49  50  51   2007: 01/2  03  04  05  06  07  08  09  10  11  12  13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29/30 31 32 33 34 35 36

En demografisk katastrof lurar vid den ryska horisonten

Miljontals människor, näringsliv och utveckling berörs negativt av att den ryska befolkningen krymper i snabb takt.

Ryssarna dör yngre idag i fredstid än deras far- och morföräldrar i krigstid under Stalin. De föder färre barn, och många dör i alkoholrelaterade sjukdomar.
Dessa oroväckande trender har accelererat sedan Sovjetunionen föll i bitar 1991 trots att den ryska ekonomin har vuxit snabbare än någonsin förr och väntas växa med sju procent i år, tack vare de höga energipriserna.
Ryssarna borde komma i åtnjutande av den starka tillväxtens frukter, men det gör de inte.
”En förfärlig demografisk kris är i antågande”, säger Nikolaj Petrov, Rysslandspecialist hos Carnegie Center i Moskva. ”De kommande 20 åren behöver Ryssland 20 miljoner invandrare för att kompensera för bristen på arbetskraft. Det är första gången som befolkning och arbetskraft minskar samtidigt. Det kommer att få långtgående följder för Rysslands ekonomiska och strategiska ambitioner”.

Rysslands president, Vladimir Putin, har först på senare tid erkänt att det finns ett problem genom att lova större bidrag till mammor, som föder mer än ett barn. Petrov påpekar att myndigheterna inte angriper de underliggande orsakerna till problemet – hjärt- och kärlsjukdomar orsakade av alkoholism.
Rysslands befolkning har sedan 1992 krympt med tre procent till 143,8 miljoner från 148,7 miljoner. Andra länder har noterat snabba folkminskningar under samma period – i Bosnien reducerades befolkningen med tio procent av kriget, medan utvandring minskade folkmängderna i Armenien och Kazakstan. Men när det gäller Ryssland är det inhemska, sociala orsaker till att befolkningen krymper, inte krig eller utvandring.

”Den snabba befolkningsminskningen i Ryssland är unik för att vara i ett industriland”, konstaterar Patricio Marquez, en ledande hälsovårdsspecialist hos Världsbanken och en av författarna till en ny studie om dödstalen i Ryska federationen.
Den förväntade livslängden bland ryska män är under 60 år jämfört med 67 år 1985 och 63 år i början av 1950-talet. Ryska män lever 16 år kortare än sina manliga motsvarigheter i Västeuropa och 14 år kortare än ryska kvinnor, som har en sundare livsstil.
En rapport från Världshälsoorganisationen avslöjade att hjärtsjukdom, förvärrad av alkoholism och tobaksbruk, svarar för drygt 1,2 miljoner dödsfall per år – det är nästan hälften av det totala antalet döda varje år. Alkoholism är också en av huvudorsakerna i de flesta trafikolyckor och olyckor på arbetsplatserna. Alkoholism påverkar visserligen fertiliteten, enligt demograferna, men trenden mot ökad ofruktsamhet hos ryska kvinnor beror också på aborter och den ökande förekomsten av HIV och aids och andra sexuellt överförbara sjukdomar.

Följderna av allt detta kan sätta käppar i hjulet för Putins strategiska ambitioner. Sedan han tog makten 1999 har han försökt återupprätta Ryssland som en stor global makt. Tack vare höga energipriser har Ryssland lyckats betala tillbaka sina skulder. Putin har använt intäkterna från olja och gas till att bygga en stabiliseringsfond, som för närvarande innehåller 150 miljarder dollar. Den skall fungera som en buffert mot inhemska och globala valutastormar och ge tillskott till de statliga pensionerna. I fjol sade Putin att han planerar att diversifiera ekonomin för att göra tillväxten mindre beroende av energi och naturtillgångar.

Internationellt har Putin aktivt värnat om Rysslands politiska och ekonomiska intressen, genom att opponera mot den serbiska provinsen Kosovos självständighet och Amerikas planer på att etablera ett raketförsvarssystem i Östeuropa. Han satsar också mycket pengar på försvaret och försvarsindustrin. Dessa ambitioner kräver pengar, vilket Ryssland har gott om, men de kräver också folk och färdigheter, något som det råder brist på i Ryssland.
”Jag är inte säker på att Kreml har förstått att de demografiska trenderna kan göra det svårt att förverkliga ambitionerna”, säger Petrov. ”Det kommer till exempel att uppstå en allvarig brist på värnpliktiga, ändå har de nödvändiga militära reformerna inte tagit hänsyn till detta”.
Rysslands interna säkerhet kan också äventyras, enligt Marquez. ”Ryssland är ett väldigt land med mycket långa gränser. En del gränstrakter avfolkas, och vem skall då försvara gränserna?”, säger Marquez.

Ekonomin blir också lidande. ”Det råder stor brist på kvalificerad arbetskraft”, säger ekonomen Alexander Lehmann vid Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling i London. ”2007 har den ryska arbetskraften nått en topp på 90 miljoner. 2020 kommer antalet arbetande att vara 15 miljoner färre, vilket innebär en tämligen tung börda för den ekonomiska tillväxten. Det blir mycket svårt att rädda den snabba tillväxten”.
Faktum är att de som dör i förtid eller blir sjuka tillhör den mest produktiva åldersgruppen. Enligt Världsbanken är sannolikheten för att en 18-årig ryss överlever till pensionsåldern 50 procent, jämfört med 90 procent för en brittisk medborgare. ”Det är en svår förlust för samhället”, konstaterar Marquez.
Världsbanken och Centrum för förebyggande medicin i Moskva räknar med att den totala kostnaden för förlorade arbetsdagar på grund av sjukdom ligger någonstans mellan 0,55 och 1,37 procent av BNP. Denna uppskattning inkluderar inte värdet av förlorad produktion på grund av sjukdom på jobbet.

Kreml har inte gjort mycket bortsett från att belöna mödrar som föder fler barn än ett. Det arrangeras konferenser med hälsoexperter, som diskuterar den demografiska krisen, men de ryska myndigheterna hänger inte med när det gäller att stävja alkoholmissbruket, förbättra hälsovården och förbättra arbetsvillkor och arbetsmiljöer. Finansdepartementet vägrar att införa högre skatter på tobak och alkohol, därför att Kreml inte vill stöta sig med de mäktiga konsumentgrupperna. Kontrollen av laglydighet, speciellt när det gäller alkohol i samband med bilkörning, är mycket slapp.
”Om den rådande omfattningen av dåliga hälsa och bristande färdigheter håller i sig kommer den förväntade livslängden för ryska män att sjunka till 53 år”, varnar Marquez.
Om Putin inte agerar nu kommer han att lämna ifrån sig ett mycket svagare och sjukare och otryggare land, som kanske får svårt att upprätthålla sin status som en världsmakt.
© 2007 TEMPUS/The New York Times