Iran, sammanfattningar av artiklar om Iran, som Bertil Tomelius läst i den svenska veckotidskriften Tempus sedan 1996. Tempus ger en bra bakgrund till och ökar förståelsen för världspolitiska händelser.

Site hosted by Angelfire.com: Build your free website today!

Iran

Karta
Info Iran Morning paper (persiska)
Iran Daily (engelska)

Iran, sammanfattningar av artiklar om Iran, som Bertil Tomelius läst i den svenska veckotidskriften Tempus sedan 1996. Tempus ger en bra bakgrund till och ökar förståelsen för världspolitiska händelser. Aktuell artikel.

96-38 s 19
"Iran hjälper Sudan"
Fyra iranska Herculesplan har bildat en luftbro. För att hjälpa regimen i Khartoum mot motståndsrörelsen och USA.

96-39 s 8-9
"Intoleransen växer i Iran"
Kvinnor får inte cykla. Censuren är nästan total.

97-22 s 10
"Iran får en mer liberal ledare"
En ny president Mohammed Khatami. Han är mer västerländsk än sin föregångare. Han kritiseras av de bokstavstrogna islamisterna.

97-32 s 13-14
"Irans nya ansikte"
Förhoppningarna är stora på Irans nye president Khatami, såväl inom landet som i västvärlden. Hans handlingsfrihet är dock starkt begränsad. I 11 år var han en oderat kulturminister.
Irans andlige ledare är ayatolla Ali Khameini. Khatamis ministerlista måste också godkännas av parlamentet som har en konservativ majoritet.
USAs politik blir oförändrad. 1995 bröt USA alla förbindelser med Iran. Men börjar nu ompröva sin ställning.

97-50 s 12
"Ett isolerat Iran finns bara i USAs fantasi"
Åttonde islamska toppmötet har avhållits i Teheran med ledare från ett 50-tal länder. En debut för Irans nye ledare Mohamad Khatami.

98-1/2 s 10-11
"Den islamiska staten förbryllar"
Officiellt är Iran sterilt och strikt reglerat enligt islamska lagar. Det är en enda officiell fasad bakom vilken folket anpassar sitt privata liv. Den nye presidenten Mohammad Khatami representerar en gnutta demokrati. Det är dock ayatollan Khamenei som styr.

98-08 s 15
"Iran betraktar konflikten USA-Irak med viss skadeglädje"
Hur det än går i konflikten mellan Irans ärkefiender, USA och Irak, tycker sig Teheran ha något att vinna. Officiellt är Iran neutralt i konflikten men de har naturligtvis ingenting emot att Iraks förstörelsevapen förstörs eller att Saddam störtas.

98-09 s 10
"Minnet av kriget har bleknat"
Teheran står numera på Iraks sida mot världens supermakt som man anser utgöra ett större hot än Irak.

98-11 s 14
"Reaktioner på tortyr"
Efter ett besök av Mary Robinson har åtminstone en del av den iranska regeringen börjat kämpa för mindre tortyr och mer medborgerliga rättigheter i landet.

98-16 s 11-13
"Förändringarna i det iranska samhället avspeglas i medierna"
I de iranska medierna har landets författare med sina krav på tolerans och reformer satt fart på en livlig debatt.

98-16 s 11-13
"Förändringarna i det iranska samhället avspeglas i medierna"
I de iranska medierna har landets författare med sina krav på tolerans och reformer satt fart på en livlig debatt.

98-16 s 12-13
"Åtalet mot borgmästaren hade politiska motiv"
Borgmästaren i Teheran greps för korruption. Han är nära allierad med president Khatami.

98-32 s 15-16
"Iran hotar maktbalansen i Mellanöstern"
Teheran vållar oro genom att provskjuta en missil kapacitet att nå Israel.

98-32 s 116
"Seger och nederlag för Khatami"
Hans kandidat till inrikesministerposten godkändes. Men borgmästaren som hade hans beskydd dömdes till långt fängelsestraff för förskingring.

98-43 6
"Irans extremister är på offensiven"
Det mycket stora prisfallet på olja drabbar Iran hårt. Landet behöver investeringar och hjälp från västvärlden. Regeringen tar tillbaka dödsdomen mot Rushdie men då slår enskilda grupperingar av fundamentalistiska muslimer till och höjer prissumman för mordet på författaren!

98-44 16
"Valet blev ett bakslag för Iran"
Valet till den s k expertförsamlingens 86 platser stärkte de konservativas ställning i den inhemska maktkampanjen mot Khatamis reformvänliga regering.

99-08 s 13-14
"Irans intelligentia vägrar hålla tyst"
Författare och intellektuell offrar sina liv för frihetens skull. Två mördades i december. Terror igångsatt av fiender till den nye presidenten Khatami. Han är populär men står under ledning av landets andlige ledare ayatollah Khameini.

99-08 s 14
"Hemliga polisen fick ny chef"
Khatami kräver att ny underrättelseminister tillsätts. T ex Yunesi som utredde en rad mord på dissidenter och författare nyligen.

99-08 s 14
"Islossning på gång"
I förhållandena mellan USA och Iran.

99-16 s 14-16
"Den islamska republiken lär känna sitt folk"
Lovande reformer: Sedan president Khatami tillträdde posten som president i Iran pågår det en reformprocess med oförutsägbara resultat. Yttrandefriheten har kämpat sig fram inte utan offer. Den islamska regimens existens ifrågasätts av många idag.

99-16 s 16-17
"Islamisk tillbakagång"
En rättegång mot Kadivar, en intellektuell teolog i Iran, 1900-talets Galilei. Han åsikter om att det är folket som ska makten är kätterska.

99-16 s 16
"London och Teheran återupprättar de diplomatiska förbindelserna"
Nu ska ambassadörer utnämnas. Slut på Rushdie-affären. Det finns lönsamhet i kontakterna med Iran.

99-24 s 22
"Irans fredstrevare orsakar bitter debatt i arabländerna"
Saudiarabien och Förenade arabemiraten har råkat i dispyt.

99-29 s 6-7
"Fortsatt oro i Iran"
Trots regeringens hot vill studenterna fortsätta sin kamp för större frihet. För religiösa fanatiker kommer oroligheterna lägligt, eftersom den reformvänlige presidentens ställning försvagas.
Förebådar oroligheterna den islamska republikens snara slut? Eller är detta bara höjdpunkten - hittills - i en maktkamp mellan den jämförelsevis liberale presidenten Khatami och den fundamentalistiska ledaren ayatolla Khamenei? Resultatet kan bli att ayatollan stärker sin fundamentalistiska ställning.

99-45 s 14-15
"Nu kräver även f d militanta demokrati"
Iranska revolutionärer som för 20 år sedan ockuperade den amerikanska ambassaden i Teheran och höll en stor grupp amerikanska medborgare som gisslan använder nu i mogen ålder mer fredliga medel i sin kamp. Det märkliga är dock att det är demokrati som är kampens mål.

99-45 s 15-16
"Iranierna har lärt sig älska den store satan"
Det har gått 20 år sedan USAs ambassad i Teheran intogs av iranska militanter. Bilden av USA för majoriteten av dagens iranier är mer Ronald McDonald än en arrogant supermakt. Hamburgerrestauranger är mycket populära. Den officiella propagandan är mest retorik. "Allt som är bra i världen kommer från USA". Men kampen mot "arrogansen" (USA) är en nödvändig del "i den islamska revolutionens kärna" (dvs nödvändig för en maktgalen minoritet att kunna förtrycka folkflertalet. Den islamska revolutionen är en kamp mot demokrati och folkstyre. Precis som den kommunistiska revolutionen!)

2000-7 s 10-13
"Iran står vid ett vägskäl"
Val i Iran: de islamska traditionalisterna som har majoriteten i parlamentet har med all sin makt försökt försvara sig mot den liberale presidentens anhängare. Men reformvännerna har ändå anledning att hoppas på framgångar i torsdagens parlamentsval.
Men även efter valet är det den fundamentalistiska falangens säkerhetspolis och paramilitära styrkor som styr. Deras högste beskyddare är den religiöse ledaren Khamenei, som kontrollerar:
Militären,
Säkerhetstjänsten
Rättsväsendet
De statliga medierna.
Vad gör man för att opponera sig mot detta? revolution? De konservativa prästerskapet har landet i ett järnhårt grepp.

2000-8 s 22-23
"Folket är den stora segraren i Iran"
Resultatet av parlamentsvalet i Iran blev som väntat en stor framgång för de reformvänliga krafterna. De kommer nu att dominera den lagstiftande församlingen. Stort valdeltagande, 80 %. Nu gäller det för presidenten och hans anhängare att via kompromisser med den konservativa religiösa eliten ge väljaren den liberalisering som de har visat att de vill ha.

2000-28 s 14
"Iranierna kräver större frihet"
Studenter och vanligt folk förenas i kraven på reformer och bättre förhållanden. De demonstrerar mot att "prästerna lever som kungar med människorna går under i armod". Demonstrationen slogs ner av "islamska extremister", av "islamiska fundamentalister".

2000-37 s 17-18
"Irans präster försvarar storebrors vakande öga"
Irans konservativa är inte intresserade av att lämna ifrån sig någon makt eller rucka på sina principer för att nå en uppgörelse med president Mohammad Khatamis reformrörelse. De vill ha ett "indirekt demokratiskt" styre enligt islams föreskrifter. Systemet kräver övervakning så att det inte avviker från de islamska riktlinjerna. Skyddsrådet, som består av 6 konservativa präster och sex islamska jurister, sköter denna övervakning. Man ska inte jämföra den "islamska republiken" med västerländska republiker (känns argumenteringen igen från det kalla krigets dagar, då var det "borgerlig demokrati" som ställdes mot "proletär demokrati". Vi vet alla hur det gick och kampen för "borgerlig demokrati" är lika viktig att föra idag som då!).

2000-37 s 18-19
"Ett val mellan pest och kolera"
Förbudet mot reformorienterade tidningar i Iran har väckt farhågor om att den politiska och samhälleliga öppningsprocessen har gått i stå. Fortfarande är det den utnämnde ledningen som styr över den valda politiska ledningen. Skyddsrådet styr över president Khatami. De konservativa är övertygade om att de förlorade valen mellan 1996 och 2000 beroende på att tidningen publicerade negativa saker om dem. Därför ska sådana tidningar stoppas. Bara regeringen har rätt att kritisera och opponera.

2000-40 s 13-14
"Iran sträcker ut handen till den store Satan"
En rad signaler varslar om stundande töväder i Irans relationer med USA.
Skälen är ekonomiska. Irans köpmän går miste om lukrativa import- och exportkontrakt. Och Irans livsviktiga oljesektor behöver USA som en källa till både teknik och investeringar. Sanktionerna försenar Irans ekonomiska utveckling med 10-15 procentenheter per år. Men dessa vill inte USA häva förrän Iran upphör att stödja militanta islamiska grupper som t ex Hezbollah.

2001-08 s 18-19
"Kampen om makten hårdnar i Iran"
Irans president Khatami förespråkar islamisk demokrati, men väljarna vet att hans motståndare är mycket starka. Mycket av hans tal är retorik inför presidentvalet i juni där han hoppas bli omvald. Hans löften och krav nu är emellertid till stor del de samma som han vann valet på för fyra år sedan och de har folket funnit tämligen ihåliga. Ayatollah Khamenei å sin sida mobiliserar moskéer, den islamiska milisen och andra element i säkerhetstjänsten för att stärka det konservativa etablissemanget.

2001-11 s 20-21
"Irans president trotsar reformmotståndarna"
Efter att ha låtit modfälld i flera månader börjar Irans president Khatami bli mer kraftfull i sina uttalanden. I ett tal till nationen betonar han att han inte tänker avstå från sina försök att genomföra demokratiska reformer. "Vi måste lyckas med att upprätta en islamisk demokrati".

2001-19 s 21
"Khatami ställer upp"
President Khatami har slutligen meddelat att han tänker ställa upp för omval i valet nästa månad. Det sätter punkt för flera månaders ovisshet.

2001-22 s 10-11
"Irans prästerskap värjer sig mot allt modernt"
Den iranske presidenten Muhammed Khatamis ambitioner att bli omvald ogillas av hans religiösa kollegor. De oroar sig för att han kan komma att utnyttjas av alla de som villa leva på ett (västerländskt) sätt som prästerna inte kan acceptera (därför att deras diktatoriska makt därigenom skulle ifrågasättas och minska). De är rädda för att "sparkas ut" från politiken.

2001-24 s 20-21
"Irans reformkandidat segrade igen"
Nu blir det starkt tryck på president Khatami att ta itu med de hårdföra präster som blockerar hans reformförslag och försök att etablera ett liberalare samhälle. Mohammad Khatami vann e överväldigande seger i presidentvalet. Hur ska han nu kunna utnyttja denna sin jordskredsseger? Trycket på honom att slå in på en mer kampbetonad linje är stor. Det är emellertid extremisterna som har det hårdaste greppet om makten och ett större inflytande över ayatollah Khamenei.

2001-29 s 11-12
"Irans reformvänner försöker rädda ekonomin"
Reformkrafterna vann det israeliska presidentvalet, och de har majoritet i parlamentet, men de ha inte den högsta makten. Därför kämpar de också i motvind i sina försök att reformera ekonomin och öppna landet för utländska investerare.
Efter 22 år med isolationistiska regler för handel och investeringar, vanstyre och korruption ligger Irans ekonomi i spillror. Efter två decenniers vanstyre närmar sig produktionen en bottennivå. Ungdomarna blir allt fler i Iran och det är främst dessa som ställer krav på bättre levnadsförhållanden. 800 000 nya jobb behövs årligen för att inlemma den "unga, utbildade och politiskt mycket medvetna generationen" i ekonomin. För detta behövs stora mängder utländska investeringar och detta är något som religiösa ledningen är mycket rädd för.

2001-29 s 12-13
"Fundamentalisterna motarbetar Khatami och hans regering"
Irans president Khatami vann presidentvalet i juni med 77 % men han kommer att få mothugg i vad han än företar sig. Konservativa ayatollor i det s k övervakningsrådet blockerar lagar som godkänts av parlamentet. Och den halvhemliga islamistiska milisen Ansar-e-Hebollah varnar för att göra upp med "revolutionens avhoppare" och kommer att använda "alla till buds stående medel för att straffa sveket".

2001-38 s 24-25
"Eget ansvar främjar framsteg och välstånd"
Långt borta från den iranska huvudstaden Teheran tar människor kontroll över sin egen stad och sina egna liv. I Lazoor 12 mil från huvudstaden Teheran är det folket som bestämmer. Där har ideologin givit vika för pragmatismen och en allmän längtan efter ett bättre liv. Det viktigaste som hänt är att människorna börjar tro på sig själva och sin egen kapacitet. (Det är den "naturliga, ursprungliga" tron, som förtryckarna vill ta ifrån människorna och ersätta med tron på ett fantasiväsen, på Allah, och på de präster som säger sig vara förmer än folket eftersom de säger sig ha kunskap om detta väsen.) Människorna väljer sina egna ledare och nivån på skatten. Det tycks inte finnas gränser för allt som de gemensamt kan åstadkomma när det gäller att bygga dammar, bevattnings- och avfallsanläggningar, badhus etc. Mest anmärkningsvärt är den förändrade attityden mellan män och kvinnor med ökad jämlikhet och respekt som följd.

2001-39 s 7
"Min fiendes fiende är min vän"
President Khatami och hans reformsinnade anhängare vill gärna utnyttja tillfället för att närma sig USA. Etablissemanget kring ayatollah Khamenei vill inte det. Men iranierna hatar talibanerna nästa lika mycket som amerikanerna. Kanske de hjälper den afghanska oppositionen som säger sig kunna mobilisera en styrka på 100000 man att bilda en front i Afghanistan. Detta skulle samtidigt glädja alla de iranier som önskar att de åker hem igen.

2001-45 s 17
"Iran spelar en nyckelroll"
En stor del av de västerländska diplomaternas arbete när det gäller Afghanistans framtid ägnas åt påtryckningar på Iran, som är den talibanfientliga Nordalliansens främsta supporter. Iran är berett att spela en konstruktiv roll i försöken att skapa stabilitet i grannlandet. Ett gott skäl är att kunna skicka hem 2 miljoner afghanska flyktingar.

2001-45 s 18-22
"Det unga Iran tar avstånd från Gudsstaten"
Ungdomen tar avstånd från det konservativa prästerskapet, reformer vinner terräng. Rädslan för kriget i grannlandet Afghanistan tvingar fram ett ställningstagande: ska Teheran försonas med "den store Satan" USA - och låta religionen vara en privatsak.
2 miljoner afghanska flyktingar. Iran stänger nu sina gränser. Iran förser den oppositionella nordalliansen med vapen och hamnar plötsligt på samma sida som USA.

2002-6 s 14
"Ondskans förbund"
Har de s k skurkstaterna kapacitet att förse terrorister med domedagsvapen? Vi tittar närmare på Iran och Irak. I likhet med den tredje utpekade staten saknar de både allierade och vettiga militära strategier för att kunna genomföra en attack mot USA. Risken från Iraks sida är att de utvecklar kärnvapen och kemiska och biologiska vapen. Iran stöder aktiva terroristgrupper som Hamas och utvecklar massförstörelsevapen

2002-6 s 14-15
"Bush slog igen dörren för Iran"
Genom att ta med Iran när han talade om "ondskans förbund" satte Bush punkt för ett av USAs mest otroliga initiativ efter terrorattackerna den 11 september: Washingtonsregeringens försök att få bättre kontakter med Teheran. I stället anklagar USA nu Iran dels för att försökt transportera vapen till den palestinska ledaren Arafats myndighet och dels för att tillhandahålla vapen, pengar och utbildning åt milisbefälhavare i västra Afghanistan för att underblåsa motståndet mot den av USA stödda interimsregeringen i Kabul. Samt att ha låtit flyende al-Qaidamedlemmar undkomma från Afghanistan till Iran.

2002-33 s 17-18
"Det som annars är tabu sker på Internet"
Överraskande nog är Internet inte censurerat i Iran. Landets invånare bygger nu upp samhällen online där ogifta älskare inte grips, där ungdomar som bär kläder från väst inte trakasseras och där kvinnor utan huvudduk inte straffas. Varför är Internet tillåtet överhuvudtaget? Ett svar på den frågan är att man erkänner att Internet innehåller en rikedom av vetenskaplig- och teknologisk information och att Internet därför lovar framgång.

2002-36 s 20
"Iran pekas ut som gömställe"
Al-Qaida gömmer sig både här och där, men ingen vet exakt var. Två av Usama bin Ladins närmaste medarbetare har funnit en tillflyktsort i nordöstra Iran uppger arabiska underrättelsekällor. Iran å sin sida menar att det ligger i Saudiarabiens och andra arabstaters intresse att peka ut Iran för att avleda USAs uppmärksamhet från dessa staters koppling till al-Qaida och från Irak. Man vet att al-Qaida har etablerat sig i den kurdiska delen av Irak.

2002-36 s 20
"Ktatami höjer rösten"
Irans president Mohammed Khatami, utmanar Irans religiösa ledare. Han vill förvandla Iran till en "islamisk demokrati" där både religion och friheter respekteras. Sedan Khatami valdes 1997 har hans försök till förändring hela tiden saboterats av de religiösa ledarna som stöda av landets högste ledare ayatolla Ali Khamenei.

2002-50 s 15
"Studenter och fundamentalister brakade samman i Teheran"
Konservativa fundamentalister gick till angrepp mot reformsinnade studenter som kräver folkomröstning om Irans politiska framtid och som fördömer Irans konservativa rättsväsen. Studentdemonstrationerna började förra månaden efter dödsdomen mot universitetsläraren Hashem Aghajari, som har befunnits skyldig till hädelse och trots mot det religiösa styret.

2002-51 s 16-18
"Onda grannar"
Iranierna vill bli kvitt Saddam Hussein men inte till vilket pris som helst. Rädslan är stor för att irakiska robotar ska avfyras mot Iran om Iran aktivt medverkar i försöken att störta Saddam Hussein. Regimen i Iran fruktar också att en eventuell lösning för kurderna i Irak ska skapa ett prejudikat för Irans kurder. Iran allierar sig med andra regeringar som också känner sig hotade av kurdernas strävan efter större autonomi. Samarbetet med Turkiet har ökat.

2003-5 s 17-19
"Är det Gud eller människa som styr i Iran?"
I takt med att maktkampen i Iran närmar sig ett avgörande blir motsättningarna i landets författning all mer ohållbara. Efter nästan 24 år efter det att den döde ayatolla Khomenei startade de teokratiska experimentet är det idag helt tydligt att regeringen inte kan fungera så länge den styrs både av en folkvald president och en annan grupp personer som säger sig ha rätt att styra med mandat från "Gud". Denna grupps - Väktarnas råd - främsta redskap är rättsväsendet som lyder sharialagen, säkerhetsstyrkorna, "moralpolisen" - ofta självutnämnda sedlighetskontrollanter samt armén. (Iran bör alltså närmast betecknas som en diktatorisk militärregim). Khatami är vald och omvald president med stor majoritet, ändå förmår han inte åstadkomma mer än betydelselösa förändringar. Nu har han tröttnat och hotar med att avgå.

2003-23 s 21
"Pentagons hökar"
USAs försvarsminister, Donald Rumsfeld, anser att USAs främsta utrikespolitiska mål bör vara ett regimskifte i Iran. Han motiverar detta med att Iran har ett kärnvapenprogram, försöker påverka utvecklingen i Irak och ger förmodligen skydd åt Al-Qaida agenter. Många andra i USA administrationen håller dock inte med. Konservativa personer i den iranska ledningen oroas och försöker få bättre förbindelser med USA för att kunna bevara den religiösa regimen i Teheran.

2003-25 s 18
"Irans atomprogram väcker oro"
Irans atomprogram stod högst på dagordningen när IAEAs styrelse samlades i Wien i måndags för att diskutera en aktuell rapport som antyder att Iran har kapacitet att tillverka kärnvapen. Teheran uppmanas att skriva på ett tilläggsprotokoll som gör det möjligt för internationella inspektörer att göra noggrannare kontroller av Irans kärnanläggningar.

2003-26 s 8-9
"Maktkamp och demonstrationer skakar gudsstaten"
Studenterna har ställt sig på barrikaderna, USA ökar trycket utifrån, reformvännerna hoppas på Europas hjälp, och de religiösa mullorna klamrar sig fast vid makten. Detta är Iran idag. Gudsstatens ledning närmar sig panik. USA hotar snart med militär insats mot hökarna i Khatamis regering. På EUs utrikesministermöte i Luxemburg blev det klart att EU sluter upp bakom USA i försöken att får Iran att krypa till korset. Det mullorna behöver mest av allt är ett avtal med EU. Allahs självutnämnda ställföreträdare på jorden har inte bar gjort sitt oljerika land politiskt bankrutt utan också förstört dess ekonomi.

2003-39 s 7
"Iran visar upp sin militära kapacitet"
Iran hade en militärparad för att visa upp bl a 6 nya robotar utstyrda med USA- och Israelfientliga slagord. "Vi kommer att krossa Amerika under våra fötter" och "Israel måste suddas bort från kartan". Uppvisningen förstärker USAs och EUs misstankar om att Iran verkligen har planer på att utveckla kärnvapen.

2003-45 s 22-23
"Washington erbjuder dialog med Iran"
USA erbjuder genom den biträdande utrikesministern Richard Armitage Iran att återuppta informella förhandlingar som avbröts i maj eftersom Washington misstänkte att element i den iranska ledningen var medansvariga för terrorattacken i Saudiarabien den 12 maj i år. Washington fortsätter dock att beskylla Teheran för att aktivt försöka utveckla kärnvapen och stödja den internationella terrorismen. Någon normalisering länderna emellan är det alltså inte tal om. USA betraktar alltjämt Iran som en av den internationella terrorismens viktigaste sponsorer och ett militärt ingripande från USAs sida kan inte uteslutas.

2003-46 s 13
"Fredpristagaren hotas till livet"
De iranska myndigheterna har givit årets vinnare av Nobels fredspris, Shirin Ebadi, livvaktsskydd, eftersom hon har emottagit flera dödshot. Vem som hotar henne är oklart men konservativa ideologer beskyller henne för att försöka undergräva den teokratiska staten.

2004-03 s 15-17
"Irans mullor släpper efter av taktiska skäl"
Den personliga friheten har blivit större, men de politiska reformerna dröjer. Teokraterna har intagit en slappare hållning när det gäller kläder och annat beteende. Den fruktade Byrån för förhindrande av moraliska brott har förvandlats till Socialdepartementet för lagens upprätthållande. Man har insett att det är politiskt fördelaktigt att ignorera övertrampen mot regelverket. Man måste tillmötesgå folkets krav på vissa områden om det inte ska bli upplopp som hotar makten. Samtidigt som sedespolisen har försvunnit från gatorna har drygt 200 tidningar stängts. När det tydliga "radikala" motståndet mot regimen försvagats kan repressalierna och det synliga förtrycket minska och folket faktiskt leva friare.

2004-03 s 16
"Irans reformpolitiker hotar med bojkott"
Reformsinnade politiker i president Khatamis läger hotar att bojkotta parlamentsvalet i februari. Det betyder att striden p g a att det konservativa väktarrådet har underkänt tusentals kandidater spetsats till. Väktarrådet fungerar som ett slags islamisk författningsdomstol och är Irans mäktigaste organ har underkänt en stor andel av kandidaterna med motivet "försyndelser mot islam". Ayatollah Khamenei har nu gett order till rådet att ompröva sitt beslut.

2004-03 s 17
"Valkrisen i Iran"
Konservativa, religiösa ledare, som dominerar den iranska regimen, vill behålla makten. De konservativa har varit involverade i en sex år lång maktkamp mot de reformsinnade politiker som är allierade med president Mohammad Khatami. Dessa har förlorat mycket av folkets förtroende och det är tveksamt om de förmår mobilisera arga och missnöjda väljare för sin sak. Irans trovärdighet som "en islamisk demokrati" har allvarligt skadats.

2004-07 s 17-18
"Spelet om makten"
En grupp konservativa pragmatiker har vuxit sig allt starkare inför det stundande valet i Iran. Stjärnan i rörelsen är den religiöse Hassan Rohani som är ordförande i Högsta nationella säkerhetsrådet. Han har doktorsexamen från Universitetet i Glasgow. Han tror på en sorts kinesisk modell där ekonomin och makten är viktigare än ideologin. Prioriterar överlevnad framför ideologi. I gruppen ingår också den förre presidenten, Ali Akbar Rafsanjani. De vill bryta det långvariga politiska dödläget, stärka landets band med omvärlden och inte minst förbättra ekonomin.

2004-07 s 19
"Ett onödigt val som inte är värt namnet"
Trots alla försök att dämpa motsättningarna intensifieras maktkampen mellan reformvänner och konservativa i Iran. Inte bara reformsinnade politiker utan även studenter förordar nu en bojkott av valet den 20 februari eftersom Väktarrådet inte ger vika och häver bannlysningen av tusentals kandidater. Väktarrådet är en kombination av religiös författningsdomstol och extraparlament. Opinionsmätningar visar att inte ens 25 % av iranierna tänker gå och rösta.

2004-07 s 20-21
"Urladdning och kapitulation"
Striden mellan reformsinnade och religiösa i Iran har intensifierats. De reformsinnade hotar att bojkotta valet. Frågan är emellertid om demokratirörelsen och dess anhängare verkligen har viljan och kraften att besegra de konservativa. Maktkampen mellan Väktarrådet och den reformsinnade presidenten Khatami har pågått ända sedan han valdes första gången 1997. Det är fortfarande mullorna (86 personer i Expertrådet) med sin religiöse ledare Ayatolla Ali Khamenei i spetsen som har den avgörande makten i Iran. En makt som de inte kommer att släppa, däremot kan de tänkas att styra på ett annorlunda sätt. De godkänner statspresidenten och nominerar kandidater till Väktarrådet med 12 medlemmar (ordförande är Ayatollah Ahmad Jannati). Väktarrådet i sin tur ska godkänna lagar och välja kandidater till det s k Parlamentet. Väktarrådet avgör alltså vilka personer som folket får rösta på. Det är inte konstigt att valdeltagandet blir lågt.

2004-07 s 21
"Mullornas nej står fast"
Irans mäktiga Väktarråd har avvisat en kompromiss, som syftade till att lösa den aktuella valkrisen. Det vägrar att häva bannlysningen av reformsinnade kandidater till parlamentet. Reformpolitikerna håller därför fast vid sitt hot att bojkotta valet. 127 har redan lämnat sina platser i parlamentet.

2004-09 s 14-15
"Från ett tyranni till ett annat"
Det iranska prästerskapet har nu tagit full kontroll över både folkets och Guds institutioner. När shahen störtades för 25 år sedan fanns ett löfte om rättigheter och friheter som gjorde att en stor majoritet slöt upp bakom Khomeinis "revolution". Men folkets makt blev aldrig större än att den alltid kunde tryckas ner med "Guds vilja". Prästerskapet har hela tiden haft suveräniteten. Nu har Khatami i det senaste valet förlorat maktkampen och därmed tror inte längre ens optimisterna bland folket på en demokratisk förändring. Nu blir Iran en "religiös, bakåtsträvande monarki som är värre än shahens, som åtminstone var modern".

2004-09 s 16
"Prästerna får betala ett högt pris för segern"
De konservativas seger i Iran kan leda till splittring i det konservativa lägret och större enighet mellan olika reformistiska grupper. Irans ärkekonservativa prästerskap har med sin seger i parlamentsvalet vunnit den långa maktkampen mot president Khahami och hans vänner. Kampen för demokratiska reformer kommer nu att ske utifrån och få en bredare bas. Det kan bli större turbulens och folklig mobilisering.

2004-39 s 20-24
"Mullorna leker med elden"
Israel hotar att bomba iranska kärnanläggningar, och Iran svarar med ett hot om att förinta den judiska statens kärnanläggningar. Internationella atomenergimyndigheten uppmanar Iran att samarbeta bättre med omvärlden. Den stora frågan nu är om Iran ger upp sina planer på att tillverka kärnvapen eller om Mellanöstern kommer allt närmare ett krig? USA, EU och Ryssland är eniga: Makthavarna i Teheran måste sluta med att "tricksa, dölja och bedra" vad gäller kärnvapenprogrammet.

2004-47 s 20
"Iran är (kanske) redo att gå västmakterna till mötes"
Frankrikes, Tysklands och Storbritanniens regeringar granskar ett brev från Irans regering som lovar att tillfälligt avbryta sin anrikning av uran i utbyte mot vissa politiska och ekonomiska erbjudanden från västmakterna. Bushs regering har upprepade gånger uttryckt skepsis mot européernas förhandlingar med Iran. Washington anser att Iran bör bestraffas, inte belönas för sina aktiviteter.

2004-50 s 17-18
"Den iranska politikens lejon ryter igen"
Ali Akbar Hashemi Rafsanjani, känd för sin politiska slughet och sitt breda leende, funderar på politisk come-back. Han har varit president i 2 perioder senast från 1989 till 1997. Han är en ayatolla som förespråkar fri marknadspolitik. Hans regering privatiserade statliga tillgångar och återupplivade shahens aktiemarknad och han mildrade den tidigare västfientliga politiken. Radsanjani försökte göra come-back i parlamentsvalet 1997 men misslyckades.

2004-50 s 18
"Iran påstås tillverka hemlig missil"
En oppositionsgrupp hävdar att missiler som skulle kunna ha kapacitet att bära kärnladdade stridsspetsar och med en räckvidd att nå Berlin utvecklas med hjälp av nordkoreanska experter. Påståendet om hemlig missiltillverkning kommer samtidigt som Iran har ingått ett avtal med tre EU-länder om att avbryta sitt kärnvapenprogram.

2005-5 s 11-14
"Mullorna i Teheran bör nog ta sig i akt"
USAs president, George Bush, är fast besluten att till varje pris förhindra att Iran skaffar kärnvapen. I sin installation lovade han att fortsätta sprida demokrati och frihet i hela världen. Vem som är det främsta målet för "frihetsdemonstrationen" är ingen hemlighet. Regeringen i Iran anser att Israel bör raderas från jordytan, den stöder Hizbollah och andra terroristorganisationer och gör allt för att undergräva freden i Mellanöstern. Iran väcker hos amerikanerna starkt negativa associationer: islamisk fundamentalism, politisk fanatism, bedrägeri och hat. Eftersom Bush misstror européernas försök att med diplomatiska medel få Iran att överge kärnvapenplanerna överväger han förmodligen militära åtgärder. Efter invasionen i Irak känner sig mullorna trängda, eftersom USA nu har inflytande i alla grannländerna, Afghanistan, Pakistan och Turkiet, och ser kanske bara en utväg: atombomben.

2005-5 s 15
"Det kan snart vara för sent"
En israelisk general, försvarsministern Shaul Mofaz, hävdar att Irans vapenprogram är på god väg. Iran är på sikt det allvarligaste hotet mot världsfreden och han understryker att landet under inga omständigheter får tillåtas att utveckla kärnvapen. Inom 12 månader kan Iran ha tillägnat sig kapaciteten att tillverka kärnvapen och år 2007 ha en färdig atombomb.

2005-5 s 15
"Inga krigsplaner, säger Shaw"
Vita Huset har öppet deklarerat att Iran står högst på USAs lista över oroshärdar. President Bush har inte velat utesluta militära åtgärder medan den brittiske utrikesministern Jack Straw har sagt att han inte under några omständigheter skulle stödja militärt våld mot Iran. Straw har tillsammans med sin tyske kollega förhandlat med Iran och samtalen har resulterat i att Iran har avbrutit anrikningen av uran temporärt.

2005-8 s 16
"Ryssland säljer kärnladdat material till Iran"
Ryssland ska före maj månads slut leverera 90 ton brännbart material till det iranska kärnkraftverket i Bushebr. I avtalet som gäller i 10 år ingår att Ryssland ska ta hand om använda bränslestavar. Irans myndigheter varnar att landet kommer att besvara varje attack mot landets kärnkraftsanläggningar med full styrka.

2005-8 s 17
"IAEA håller ögonen på Iran"
Det finns inga konkreta bevis för att Iran försöker utveckla kärnvapen. IAEA har efter två års utredning avslöjat ett 18 år gammalt atomprogram som iranierna påbörjade i hemlighet och i strid med ickespridningsavtalet. Upptäckten hjälpte till att i sin tur avslöja en svart marknad som styrdes av Pakistans f d chefskärnfysiker, Abdul Qadir Khan, som sålde reservdelar från sitt vapenprogram till Iran. IAEA övervakar alla Irans kärnanläggningar och all utrustning i flera fall med kameraövervakning dygnet runt

2005-10 s 17
"Bush utarbetar gemensam Iran-strategi med EU"
EU och USA vill få Iran att skrota sitt misstänkta kärnvapenprogram. USA överväger att stödja ett europeiskt förslag om att ge Iran handelsfördelar, inklusive medlemskap i WTO.

2005-20 s 20
"Tredje gången gillt"
Rafsanjani är favorit i det iranska presidentvalet. Han sprider lukt av "malmedel". Han har varit president två gånger tidigare och tillhörde ayatolla Khomeinis anhängare. Frågan är om han kan överbrygga klyftan mellan den konservativa falangen, Irans dominerande mullor och den mer pragmatiska falangen, till vilken Rafsanjani hör, som menar att regimen måste satsa allt på ekonomin om den vill behålla makten. De mest känsliga frågorna är det kontroversiella kärnprogrammet, landets haltande, centralstyrda ekonomi och det sjudande missnöjet i landet.

2005-20 s 21
"Irans atomprogram fortsätter att oroa"
Det iranska parlamentet antog i söndags en icke bindande resolution som säger att regeringen bör återuppta produktionen av kärnbränsle för att generera en viss mängd elektricitet. Resolutionen trotsar USAs och EUs krav på att den islamska republiken avbryter all kärnaktivitet ett krav som bottnar i misstankar om att Iran försöker bygga kärnvapen.
Nästa vecka förhandlar Frankrike, Tyskland och Storbritannien med Iran. De hotar med att lämna frågan om Irans kärnprogram till FNs säkerhetsråd om Iran återupptar någon fas av anrikningsprogrammet.

2005-21 s 24
"Såren efter kriget är på väg att läka"
Irak och Iran utkämpade ett blodigt krig på 1980-talet. Iran verkar tycka att det äntligen har fått upprättelse för de övergrepp, som Saddam Husseins regering begick. I ett gemensamt uttalande efter den iranske utrikesministern Khazaris besök i Irak deklarerade Iraks shiamuslimska regering att Saddam Hussein, Iraks störtade f f ledare och andra företrädare för hans regering bör ställas inför rätta för "sina militära aggressioner mot Iraks, Irans och Kuwaits folk". Många anser att kommunikén är ett erkännande av att Irans utsattes för irakisk stridsgas och andra kemiska vapen.

2005-24 s 17-18
"Dags att utmana mullorna igen"
Det finns en äkta reformkandidat i det iranska presidentvalet, men nu för tiden hävdar nästan alla att de vill ha förändring. Det är Mostafa Moin, en lågmäld 54-årig barnläkare, som anses vara en förfärligt tråkig talare. Han ligger docka bara på tredje plats i opinionsundersökningarna. Rafsanjani är klar favorit i det iranska presidentvalet med Mohammad Qalibaf på andra plats. Denne var en av de i Revolutionsgardet som 1999 förespråkade ett hårdhänt tillslag mot studentdemonstrationerna. Reformrörelsen har förlorat ångan. Personlig frihet för den unga generationen är mindre viktig än att kunna försörja sig. Arbetslösheten är 25 % och ekonomin tyngs av korrumperade och utblottade statliga företag.

2005-25 s 7-8
"Oväntat resultat i det iranska presidentvalet"
Före detta presidenten Rafsanjani utmanas av en strikt religiös kandidat, som inte alls var förhandstippad. Detta väcker misstankar om att allt inte gått rätt till. Det är Teherans konservative borgmästare Mahmoud Ahmadinejad. Mehdi Karrubi, modeeat religiös, som kom på tredje plats i valets första omgång, har bett ayatollah Khamenei att undersöka om valfusk har ägt rum. Rafsanjani, som väntas vinna andra omgången. Är Irans rikaste person. Han har varit president i två omgångar på 1980-talet.

2005-26 s 11-12
"Mullorna tog hem segern"
Iran får en ny president som av sina anhängare beskrivs som "en vitamininjektion av islamiska principer" och av sina motståndare som "en iransk taliban". Teherans konservative borgmästare Mahmoud Ahmadinejad vann valet överraskande. Han är de religiösa ledarnas favorit som inte vill ha bättre relationer med USA och som vill fortsätta landets kärnenergiprogram. Hans tydligaste uttalandet efter valet gäller maktfördelningen i den Islamiska republiken, där valda organ som presidentskapet måste rätta sig efter de religiösa ledarna. "Religiös demokrati är den enda vägen till mänsklig välgång och den mest avancerade styresformen som mänskligheten känner".

2005-26 s 12
"Tonen hårdnar i Washington"
Den amerikanska regeringen tvivlar på att Irans nyvalde president är legitim. Försvarsministern Donald Rumsfeld avfärdade Mahmoud Ahmadinejads jordskredsseger som resultatet av ett "fuskval". Iran utmanar Bushs regering inte bara när det gäller kärnenergiprogrammet utan också ifråga om Bushs planer för Mellanöstern.

2005-27 s 22-23
"Är Ahmadinejad så hemsk som han låter?"
Irans nyvalda president stöder de konservativa ayatollornas hårdföra styre, och detta har väckt stor förstämning i det reformsinnade lägret. Han kom till makten på löften, som erinrar om revolutionsglöden 1979 - personlig fromhet, offentlig rättskaffenhet och rättvis fördelning av tillgångarna. Han oväntade triumf berodde på stark, reaktionär folklig vrede. Men också på att den religiösa polisen bedrev en olaglig men aktiv kampanj för hans sak. Han fick 17 miljoner röster mot 10 miljoner för konkurrenten i finalomgången. Valets verklige segrare är den ovalde, högste ledaren, ayatollah Ali Khamenei. Han har haft nöjet att se reformrörelsen bli rejält slagen och hans närmaste konkurrent om prestige och inflytande, Rafsanjani, ordentligt vingklippt. Ahmadinejad kommer att stödja Khameinis linje: radikal retoriker och pragmatiskt makthavare. Och så länge som oljepriset förblir högt och "folket" får en del av detta så blir systemet stabilt.

2005-28 s 16-18
"Vem vågar lita på Iran?"
Iran påstår att dess atomprogram bara har fredliga syften. Men en lång historia av falska uppgifter väcker många frågor. Landet har dolt fakta flera gånger under atomprogrammets tjugoåriga historia. Valet av den nye presidenten Ahmadinejad förstärker tvivlen. Nästan alla i Iran stöder landets planer på att göra kärnindustrin helt oberoende av andra länder. Det som västmakterna kan göra är att hota med är att ta upp frågan i FNs säkerhetsråd.

2005-32 s 9
"Iran trotsar varningar från väst"
Teheran har för avsikt att bryta mor IAAEAs regler och återuppta verksamheten i andra delar av anläggningen den här veckan. Man har börjat omvandla rå uran till urantetrafluorid UF4 men inte vidare till UF6 som kan anrikas för att framställa kärnbränsle. USAs utrikesdepartement säger att Irans nye president Mahmoud Ahmadinejad kan komma att nekas visum till USA när han planerar att besöka FNs generalförsamling i september. Orsaken är att han är starkt misstänkt för att vara en av studentledarna som tog amerikanska diplomater som gisslan i Teheran 1979.

2005-34 s 13
"Kosta vad det kosta vill"
Mullorna låter sig inte mutas. De avfärdade E3s (GB, F och D) kompensationspaket som "förolämpande". Det innehöll handelsförmåner och säkerhetsgarantier i utbyte mot att Iran för all framtid avstår från att anrika uran eller separera plutonium som upptakt till framställning av kärnbränsle. Men Iran vill ha mer än så. Mullorna verkar fast beslutna att gå med i kärnvapenklubben kosta vad det kosta vill (FN-sanktioner eller ett blixtanfall från kärnvapenstaten Israel, vars existens Iran vägrar att erkänna).

2005-36 s 14
"Iran viker inte en tum"
Iran avvisade i söndags ett ultimatum från Europa om att det ska avbryta sitt atomprogram inom två veckor eller riskera att FNs säkerhetsråd inför sanktioner mot Iran. Iran ger inte vika för "översittarfasoner" och förkastar rapporten från IAEAs Mohammed ElBaradei för att den saknar "sammanhang och integritet". '

2005-39 12-13
"Iran får Nordkorea att se ut som en barnlek"
Efter den internationella uppgörelsen om Nordkoreas kärnvapenprogram är både diplomater och nedrustningsexperter eniga om att det blir mycket svårare att uppnå en liknande uppgörelse med Iran. Medan Nordkorea är en isolerad eremitstat har Teheran inflytande över välorganiserade militanta grupper i Mellanöstern, som till exempel Islamska Jihad och militanta shiamuslimska irakier har redan demonstrerat sin kapacitet att utmana den USA-stödda regeringen i Bagdad. Den asiatiska marknadens växande behov av olja gör att till exempel Kina och Indien inte är beredda att godkänna straffåtgärder mot regeringen i Teheran. EU har sammanställt en femsidig resolution som säger att fallet Iran ska tas upp av FNs säkerhetsråd.
2005-39 13-14
"Fallet Iran blir allt hetare"
Regeringen i Teheran överväger att stoppa vapeninspektörerna. Hotet ses som en hämnd för IAEAs beslut att anmäla Iran för brott mot ickespridningsavtalet till FNs säkerhetsråd. IAEA resolution, som godkändes av byråns 35 ledamöter i lördags innebär att fallet Iran lämnas till FNs säkerhetsråd, som i sin tur kan besluta om sanktioner. 22 röstade för resolutionen, 12 lade ner sina röster och bara Venezuela rösta nej. Iran fördömde resolutionen som en politiskt motiverad kampanj, iscensatt av framför allt USA och Storbritannien. Mycket troligt kommer både Ryssland och Kina att använda sig av veton i säkerhetsrådet särskilt Ryssland som bygger ett kärnkraftverk i Iran.

2005-45 s 18-20
"Oförsonligheten personifierad!"
President Ahmadinejads uttalanden om att Israel bör förstöras har väckt djup harm världen runt. Hur farlig är de iranska mullornas regim? Hans regering i Teheran håller fast vid sitt kärnprogram och stödjer dessutom palestinska terrororganisationer. Ahmadinejad känner sig uppenbarligen så stark att han inte behöver ta hänsyn till någon eller någonting i den internationella politiken. Orsaken till detta är framför allt den trista händelseutvecklingen i Irak. Iraks federala författning ger i praktiken den shiitiska, iranvänliga, majoriteten makten. Iran behöver inte heller frukta ekonomiska sanktioner. Kina har inte råd att avstå från Irans olja och gas.

2005-45 s 20-21
"Det var dumt sagt"
President Ahmadinejads hatiska utfall mot Israel och USA kom mot bakgrund av en härva av förvirring, inre motsättningar och svaghet. Irans nye president har, med sina ord, försvagat sitt land i världens ögon trots att hans syfte förmodligen var det motsatta. Irans styrande religiösa etablissemang har i praktiken övergivit delar av ayatollah Khomeinis radikala politik. Privat beklagar de den nya ledarens ovana att säga vad han tänker. Det är tveksamt om Iran verkligen utgör ett hot mot Israel mot bakgrunden av en blandning av retorik, bakomryggenaffärer, ambivalens och pragmatism. CIA tror inte att Iran kan ha en brukbar atombomb förrän om 5-10 år. Hotet från Iran kommer i stället via Hizbollah i Syrien och palestinska extremister.

2005-47 s 20
"Irans ledare trotsar alla"
Iran går mot politisk förlamning när dess nyvalde president storstädar i regeringsinstitutionerna på ett sätt som har lett till anklagelser om förtäckt statskupp. President Ahmadinejad har bland annat avskedat fyra erfarna ambassadörer, viktiga för att avsluta förhandlingarna om landets kärnenergiprogram. Många iranier kritiserar utrensningarna. Kritik riktas också mot Ahmadinejads oförmåga att infria sina vallöften om nya jobb och bättre levnadsstandard.

2005-49 s 18-19
"Iran har hittat en vinnande strategi"
det finns starka skäl att misstänka att Iran inte har några som helst avsikter att överge planerna på kärnvapen. Iran har tagit över Mao Zedongs strategi kallad "kämpa, kämpa, prata, prata". Iran upprätthåller förhandlingarna samtidigt som de återupptar urananrikningen i kärnanläggningen i Isfahan. Irans argument är att landet enligt FNs icke-spridningsavtal har laglig rätt att producera kärnbränsle till civila ändamål.

2005-50 s 13-14
"Religion kontra verklighet"
Vem är denne man - en mystisk pladdrande politisk novis eller ett nära förestående hot mot den etablerade ordningen i Iran? President Ahmadinejads beundran av den så kallad tolfte imanen, shiiternas frälsare, som är mer känd som Mahdi, verkar mycket märklig. Mahdi ska återkomma på jorden och leda de förtryckta i en revolution. Landets högsta ledare, ayatolla Ali Khamenei tros nu uppleva Ahmadinejad som ett större hot mot sin egen makt än den förre presidenten Khatami. Ahmadinejad vill installera ett striktare islamiskt styre. Han har rensat ut moderata politiker och ersatt dem med inkompetenta, ideologiska jasägare. Den nye presidentens främste andlige rådgivare är extremisten ayatolla Mesbah-Yazdi som sagt att Iran inte behöver hålla fler val nu eftersom landet fått en sant islamisk regering.

2005-50 s 15
"Irans president stöter sig med omvärlden igen"
President Ahmadinejad har föreslagit att det ska bildas en judisk stat i Tyskland eller Österrike som därmed kan gottgöra judeförföljelsen. På så sätt löser man konflikten i Mellanöster menar han. I oktober väckte samme president uppståndelse med sitt krav på att den sionistiska staten skulle suddas ut från kartan.

2006-1/2 s 16
"Teheran framhärdar"
Den iranska regeringen planerar att återuppta sitt kontroversiella atomforskningsprogram. Det har den meddelat FNs atomenergibyrå. Meddelandet väcker oro i USA och Europa som hyser starka misstankar att Iran har långtgående planer på kärnvapentillverkning.

2006-3 s 6-9
"När lock och pock inte fungerar"
Iran har överskridit gränsen, men vad kan världen göra? Man spekulerar i hur lång tid Iran behöver för att ha en färdig atombomb. Och om Iran har ett hemligt militärt program. Iran har samarbetat i flera år med Nordkorea om missilutveckling och tester.
Ett ryskt förslag som tillåter Iran att fortsätta konverteringsarbetet men som innebar att fortsatt konvertering till LEU (låganrikad uran) skulle ske på rysk mark har Iran avvisat. Första steget nu är att sammankalla ett extramöte i IAEAs styrelse redan i januari. Troligen överlämnas ärendet till FNs säkerhetsråd. Men där måste också Kina och Ryssland stödja en eventuell resolution. Riktade sanktioner är troligen det enda som kan påverka Iran. Eller är våld den enda lösningen?

2006-3 s 9
"Allt pekar på att FN får frågan på sitt bord"
USA är mycket oroat över Irans farliga trots. "Vi måste visa Iran att vi menar allvar" säger utrikesminister Condoleezza Rice.

2006-3 s 10-11
"Om diplomatin går i baklås…"
Intervju med Mohamed ElBaradei, generaldirektör i FNs Internationella atomenergibyrå. FNs ledande vapenexpert är redo att presentera en rapport om Irans atomprogram som kommer att "ge eko i hela världen". Hans inspektörer måste ha svar på flera konkreta frågor. Det går inte att förlänga tidsfristen för detta längre än till den 6 mars. Sedan Mahmoud Ahmadinejad tillträdde som president i juni förra året har Irans aktiviteter förstört det förtroende som IAEA hade för dem och det tar lång tid att bygga upp ett nytt.

2006-6 s 20
"Iran avbryter samarbetet med IAEA"
Den iranska regeringen sätter hårt mot hårt. När IAEA rapporterade Iran till FNs säkerhetsråd svarade Teheran med att begränsa IAEAs möjligheter att kontrollera vad som händer i Irans atomanläggningar. FNs säkerhetsråd har befogenhet att införa ekonomiska och politiska sanktioner mot Iran. Irans president, Mahmoud Ahmadinejad, säger att västmakterna "inte kan göra något för att stoppa Iran".

2006-7 s 16-18
"Från och med och farlig"
Irans president, Mahmoud Ahmadinejad, påstår att han vill ha kärnvapen. Världen misstror honom. Hur farlig är han egentligen? Han är en symbol; en kombination av blodtörstig stolthet - som appellerar till den så kallade krigsgenerationen, krigsveteranerna från 1980-89 som idag talar om "revolutionens och krigets renhet" - militant fromhet samt expansiv syn på Irak och en snäv världssyn. Han ansluter sig till den islamiska republikens religiösa ideologi att den högste ledaren bara är en tillfällig ledare i väntan på att Imam Mahdi, som gick bort för över tusen år sedan, ska återkomma. Ahmadinejad menar att det är dags att jämna vägen för Mahdis återkomst.

2006-11 s 8
"USA rustar på alla områden"
Bush satsar mer på kampanjen mot Irans religiösa ledare. Den amerikanska regeringen vill försöka åstadkomma ett regimskifte genom att så split mellan regering och folk. UDs Iran-avdelning har förstärkts och utbildningen i farsi har förbättrats. Ambassaderna i Dubai och andra länder nära Iran har utökats. Voice of Americas sändningar mot Iran har utökats från en till fyra timmar per dag.

2006-11 s 8-9
"Låsta positioner i tvisten om Irans atomprogram"
Ryssland föreslår eftergifter gentemot Iran, men USA och EU anser att frågan om Irans atomprogram ska diskuteras omgående i FNs säkerhetsråd. Iran avvisar ett ryskt kompromissförslag gällande Irans anrikning av uran och ger antydningar om att landet kommer att hoppa av ickespridningsavtalet på grund av IAEA har lämnat över frågan till FNs säkerhetsråd.

2006-15 s 16
"USA påstås smida anfallsplaner mot Iran"
En känd journalist hävdar att den amerikanska regeringen planerar att angripa Irans kärnanläggningar men både Vita Huset och Pentagon förnekar hemliga krigsplaner. Seymour Hersh som är en mycket välkänd journalist som gjort uppseendeväckande avslöjanden som My Lai massakern i Vietnam 1969, påstår nu i en artikel att Vita Huset har fått ett förslag från Pentagon som förespråkar att man ska attackera Irans underjordiska kärnanläggningar med speciella bunkerbomber.

2006-15 s 16-17
"Ayatollorna försöker bryta mångtusenårig ovana"
Den islamska republiken Iran är inte helt torrlagd. Bruket av alkohol är vanligt och förenat med inte bara hälsorisker. Irans islamiska har i 27 år fört en hård kamp för att tömma landet på smuggelsprit. Men trots att en ny lag har skärpt straffet för alkoholkonsumtion är drickandet en utbredd företeelse. Många olika sorters alkohol smugglas in från kurdiska områden i Irak.

2006-17 s 7
"Moralens väktare rycker ut igen"
Irans islamiska myndigheter förbereder en kampanj mot kvinnor. Kvinnor som låter hår sticka fram under huvudduken eller som bär snäva jackor och byxor som inte täcker hela benet kommer att gripas. De riskerar att få böta motsvarande 500 kronor eller sitta två månader i fängelse. Polisen har också rätt att gripa män med "uppseendeväckande frisyrer" och personer som vallar sina hundar. Detta anses av de styrande vara i strid mot islam. Straffet för att ha en parabolantenn höjs från 900 till 45000 kronor.

2006-19 s 10
"18 irrelevanta sidor"
Irans president Mahmoud Ahmadinejad skickade i början av veckan ett brev till USAs president George Bush. Det var den första direkta kontakten på 27 år mellan en amerikansk och en iransk president. USA avfärdade brevet med att ingenting berör aktuella frågor mellan Iran och resten av världen, däribland kärnenergi, terrorism och mänskliga rättigheter utan är bara en "summarisk historisk-filosofisk betraktelse".

2006-19 s 11-13
"Rök utan eld?"
Det finns saker som vi nu vet att vi inte vet. Det finns vissa kända fakta som att Teheran har ett avancerat atomenergiprogram. Iran har använt höghastighetscentrifuger för att producera låganrikat uran, som kan användas för energiproduktion. Men med samma teknik kan produceras höganrikat uran för användning i atombomber. Ahmadinejad har talat om att dela med sig av tekniken till Sudans president Omar al-Bashir. Iran hemlighöll sina anrikningsaktiviteter från 1985 till 2003 vilket var ett brott mot avtalets säkerhetsklausuler.
Är Iran på väg att tillverka kärnvapen, eller vill det bara ha möjligheten att göra det? Eller kanske till och med bara ha rätt att påstå att Iran har denna möjlighet som ett sätt att försvara sig mot, alternativt hota andra länder i världen?

2006-20 s 11
"EU lockar och pockar"
Europeiska unionen beslöt på måndagen att försöka övertala Iran att ge upp sitt anrikningsprogram med hjälp av ett nytt förmånspaket. EU är redo att erbjuda Iran "den mest sofistikerade teknologi som finns" förutsatt att denna teknologi används till att producera energi och inte till vapenframställning. Iran reagerade svalt på förslaget och meddelade att det kommer att avfärda varje initiativ som kräver att Iran upphör med urananrikning.

2006-21 s 11-13
"Bara Iran vet vad som pågår"
IAEA är mer eller mindre portförbjudet i Irans atomanläggningar vilket gör det omöjligt att utröna om Irans atomenergiprogram har fredliga syften eller inte. Man kan vända på detta och säga att nu kan den omedgörlige presidenten Mahmoud Ahmadinejad hota eller bluffa med att snart ha kärnvapen att försvara sig utan att behöva visa korten. Varken USA, Israel eller någon arabstat kommer då att våga företa sig några aggressionshandlingar. Det shiamuslimska Iran är omgivet av sunnimuslimska stater och inte på mycket länge har läget mellan shia och sunni varit så spänt som idag.

2006-23 s 12-13
"Iran får en sista chans"
Regeringen i Teheran lockas till rättning i ledet med nya erbjudanden. Ett hemligt paket som USA, Kina, Ryssland och tre EU-länder enats om får FNs säkerhetsråd att bordlägga planerna på sanktioner mot Iran tills landet haft tid att studera och svara på förslaget.

2006-23 s 13-14
"Tala med fienden"
Beslutet att börja prata med Iran togs av nödvändighet, inte frivilligt. President Bush har bytt kurs i Iranpolitiken efter 27 år under vilka USA har vägrat att föra samtal med Iran. Bush gjorde detta därför att hans allierade, Ryssland, Kina och några av hans rådgivare förklarade att det inte fanns något annat val. Förslaget kan också ses som ett sätt att pröva Irans seriositet. Kanske är erbjudandet om direkta samtal avsett att misslyckas varmed Irans omedgörlighet skulle bli uppenbar för envar.

2006-29 s 16-17
"Iran har ett finger med i spelet"
det finns tecken, som pekar på att den aktuella krisen är regional, inte bara ännu en konfrontation i konflikten mellan Israel och palestinierna. Det finns många aktörer i området: Hamas som en lokal, palestinsk gren av det regionala muslimska brödraskapet, Iran som är en stark regional makt med stort inflytande i Syrien och Hizbollah, Islamiska Jihad och Hamas militära gren. Israeliska experter tror att hela affären är ett budskap från Iran som agerar genom Hizbollah och Khaled Meshal, exilledare för Hamas politbyrå. Iran försöker bli en regional stormakt nu när Irak är helt försvagat.

2006-36 s 15-17
"Iran är spindeln i nätet"
I Irak dör fler människor än någonsin och USA står maktlöst. Israels självkänsla fick sig en knäck efter invasionen av Libanon, och nu försöker Europa hjälpa till att skapa fred. Alla kriser i regionen har en och samma vinnare: Iran. Den islamiska republiken har blivit en regional stormakt med eller utan kärnvapen. Folken i de sunnimuslimska länderna hyllar inte längre sina ledare utan utropar i stället den shiamuslimske Hizbollah-ledaren Hassan Nasrallah till arabisk frihetshjälte.

2006-37 s 13
"EU vill ge diplomatin en chans till"
Tidsfristen för FNs krav på Iran gick ut den 31 augusti. USA förbereder förslag till en resolution om sanktioner. Det är dock tveksamt om Kina och Ryssland skulle godkänna sanktioner. Överläggningar mellan EU och Iran om Irans atomprogram väcker hopp om att frågan kan lösas på diplomatisk väg. USA fortsätter dock att tvivla på Irans intentioner.

2006-38 s 13-14
"Folkets man sviker folket"
Mahmoud Ahmadinejad säger att han är en man av folket, men stödet för honom bland Irans fattiga tycks minska. Han tog makten för ett år sedan med löftet "att lägga oljepengarna på medborgarnas matbord". Han har ännu inte infriat löftet. På sikt kan hans ekonomiska politik, befarar många, leda till regelrätt katastrof. Ett exempel är Ahmadinejads så kallade Barmhärtighetsfond som skulle hjälpa nygifta fattiga till en bostad. Den är så naivt idealistisk att den röstades ned av parlamentet. Ett annat projekt är så kallade Rättviseaktier som går ut på att privatisera statliga företag och ge aktierna till folket. Detta har inte realiserats. Minimilönen har höjts vilket har gjort många företag olönsamma och de har lagts ner.

2006-43 s 14
"Varken morot eller piska"
Iran verkar oberört av sanktionerna mot Nordkorea. President Mahmoud Ahmadinejad hävdar att försök att hindra Iran från att utveckla kärnteknik var dömda att misslyckas. Han varnar för att Iran ska agera resolut om européerna går med på sanktioner mot Iran.

2006-47 s 11
"Enade i USA-hat"
Irans president, Mahmoud Ahmadinejad och Zimbabwes president, Robert Mugabe, öppnade i början av veckan en gemensam front mot det som de betecknar som "USAs och Storbritanniens globala dominans". Mugabe besökte under några dagar Iran i syfte att stärka de ekonomiska banden mellan sitt land och värdlandet.

2006-49 s 16
"Gudsstaten förnekar sig inte"
Irans president, Mahmoud Ahmadinejad, har utlyst ett symposium om "myten" om förintelsen. Evenemanget går av stapeln den 11-12 december i Teheran och inbjudna är "forskare, som är intresserad av kända och okända aspekter av ämnet". Bland programmets punkter finns bland annat "Revisionisternas ståndpunkter och argument" och "Gaskamrarna: lögn eller fakta".

2007-01/2 s 17-18
"Nya försök att blockera Iran"
FNs resolution den 23 december om sanktioner mot Iran bedöms som allt för tandlös för att tvinga Iran att överge sina kärnvapenambitioner. USA försöker därför att få andra regeringar att tolka resolutionen mer aggressivt bland annat genom att få banker att sluta göra affärer med Iran. Ryssland och Kina vill snarare minska sanktionslistan.
De avtagande affärerna med omvärlden har redan börjat bli ett bekymmer för Iran. Landet har stora tillgångar på olja men liten raffineringskapacitet som gör att nästan hälften av bensinen importeras.

2007-03 s 18-19
"USA öppnar en tredje front i Irak"
I drygt två år efter det att Saddam Hussein har störtats handlade kriget i Irak om att krossa upproriska och anhängare till Al-Qaida i Irak. Under 2006 tillkom uppdraget att stoppa det sekteristiska våldet. De senaste veckorna har kriget i Irak fått ytterligare en front, vilket också bekräftas i nyligen avslöjade order från president George Bush. Den tredje fronten riktas mot Iran. USA kommer aktivt att försöka stoppa Irans försök att "etablera hegemoni i regionen".

2007-07 s 14-17
"Nedräkningen har börjat"
Finns det någonting som skulle kunna få Iran att avstå från kärnvapen? Ytterligare ett amerikanskt hangarfartyg är på väg till persiska viken och flygvapnet kommer enligt Bush att intensifiera patrulleringen nära det iranska luftrummet. Samtidigt stormade amerikanska soldater ett iranskt kontor i Arbil i Irak och grep fem iranska män.
Iran har upprepade gånger avfärdat ett erbjudande om generös kompensation i utbyte mot att landet stoppar sitt atomprogram. Nu är tuffare sanktioner mot Iran på väg. Landet är starkt beroende av handel och inte bara med olja. Sanktioneras följder har redan blivit kännbara i hela landet. Det finns tecken på växande missnöje med Ahmadinejads oförsonliga retorik och godtyckliga ekonomipolitik.

2007-07 s 18
"Mullornas vapenskrammel"
Irans högste, andlige, ledare ayatolla Ali Khamenei, varnar USA för att angripa hans land. Det skulle resultera i "en omfattande reaktion mot angriparen och hans allierade i hela världen". Han påstår att sanktionerna mot Iran har föga betydelse och att Iran trots dessa gör stora vetenskapliga och tekniska framsteg.

2007-07 s 18
"Ont kan göra ont värre"
En brittisk rapport varnar för militära angrepp mot Iran och landets kärnanläggningar som skulle leda till många dödade civila, radioaktiv strålning, skärt läge i grannländerna Irak och Afghanistan och al-Qaidaattacker på grund av intensifierat hat mot väst, högre oljepriser och påskyndande av iranska atomprogrammet.

2007-09 s 20
"Teheran har bollen"
FNs nye generalsekreterare, Ban Ki-moon, berättar hur han ser på konflikten om Irans atomprogram och på Tysklands roll i det internationella umgänget. Han menar att Iran måste tillmötesgå villkoren i FNs resolution. EU, med Tyskland i spetsen, har en mycket roll i sammanhanget särskilt därför att Tyskland som är FNs tredjestörsta bidragsgivare just nu är ordförande i både EU och G8.

2007-13 s 14-15
"Trycket på Iran hårdnar"
Amerika uppmanar banker, finansinstitutioner och företag att klippa av banden till Iran. Drygt 40 stora internationella banker och finansinstitutioner har antingen stoppat eller begränsat sina kontakter med Irans statliga och privata sektor. Den finansiella bojkotten mot Iran har minskat Teherans förmåga att finansiera oljeindustriella projekt och att betala för importerade produkter. Den har också påverkat Irans förmåga att med hjälp av det internationella systemet stödja allierade och extremistiska miliser i Mellanöstern. President Ahmadinejads retorik som att förneka förintelsen har gjort det lättare för amerikanerna att vinna stöd för sin kampanj.

2007-14 s 18-19
"Iran förvandlar gisslandramat till en propagandaoffensiv"
Iran trappade upp sin propagandaoffensiv mot Storbritannien förra veckan genom att visa nya bilder på TV med ytterligare en "bekännelse" av de tillfångna flottisterna att de förirrat sig in på iranska vatten. För att lösa krisen får Storbritannien bland annat hjälp från Syrien.

2007-15 s 15-16
"Gisslan fruktade för sina liv"
Den riktigt stora skräcken kom andra dagen när de flögs till Teheran med förbundna ögon och ställdes upp mot en fängelsemur med de iranska soldaterna fingrande på sina osäkrade vapen. De 15 brittiska marinsoldater som hölls som gisslan i två veckor i Iran kan nu berätta. Flottans ledning stödde gisslans beslut att inte göra motstånd. Chefen för marinsoldaterna säger sig med visshet veta att de var 1,7 nautiska mil från iranskt vatten då de bordades av en planerat och tungt beväpnat iranskt bakhåll.

2007-15 s 17
"Iran har uppnått "industriell" kapacitet"
President Mahmoud Ahmadinejad uppgav i måndags att Iran har skaffat sig kapacitet att framställa kärnbränsle i "industriell skala". Avsaknaden av detaljer i presidentens meddelande fick många bedömare att tolka det som tom, politisk retorik.

2007-17 s 15-16
"Iran fortsätter att leka katt och råtta"
Motstridiga signaler från Teheran angående landets atomprogram och andra frågor ökar osäkerheten om den iranska regimens verkliga avsikter. Det är oklart om det är president Ahmadinejad som för Irans talan när han dundrar i podiet eller om det är Ali Larijani, den mäktige men försiktigare sekreteraren i Irans högsta nationella säkerhetsråd. Larijani kritiseras för att ha varit undfallande gentemot Storbritannien efter gripandet av 15 brittiska sjömän som av Iran beskylldes för att ha trängt in på iranskt vatten.

2007-29/30 s 17
"Identiteten är inte till salu"
Irans judar har erbjudits kontanter för att flytta till Israel. Erbjudandet kom från en speciell fond som har etablerats av välbärgade judar som har flyttat till Israel och som försöker få Irans cirka 25000 judar att massutvandra. Irans enda judiska parlamentariker, Morris Motamed, säger att erbjudandet är en förolämpning, som har tvingat landets judar att bevisa sin lojalitet med Iran. Judar är fria att praktisera sin religion och ha egna skolor.

2007-32 s 12-13
"Ayatollans barn"
Dagens unga iranier är inte nöjda med sakernas tillstånd men det betyder inte att de vill bli som västerlänningar. De beundrar inte George Bush men åtminstone en del av det som Amerika står för. Regimen fruktar en smygande "västförgiftning". Två av tre iranier idag är under 30 år, de är bättre utbildade än förr och 70 % bor i städer. Nästan alla mellan 25 och 30 år är utan arbete. Trots förbud är alkoholkonsumtionen hög liksom heroinmissbruket och även prostitutionen är utbredd.

2007-35 s 19
"Islamska skräckrepubliken"
Det shiamuslimska Iran gör ett groteskt spektakel av sig själv i ännu en kampanj för sedlighet och mot all form av oliktänkande. President Mahmoud Ahmadinejad har intensifierat kampanjen för att återuppväcka den moraliska niten och främlingsfientliga retoriken från den islamiska revolutionens första år, 1979 och framåt. Sedlighetspolisen har haffat fler än en halv miljon "förbrytare" sedan i april. Det är kvinnor med "dåliga slöjor", ungdomar med "västerländska frisyrer", rockmusikälskare, butiksägare som säljer vågade plagg och ogifta par och andra "det moraliska förfallets förespråkare". Utanför allmänna sjukhus finns det skyltar om att bara kvinnor med heltäckande chador tas emot.
Utrensningar av misstänkta liberaler har decimerat antalet universitetslärare och upprepade stängningar har satt munkavle på den förr ganska högljudda oppositionella pressen.
Antalet avrättningar nästan fördubblades i fjol till 177 vilket gör Iran till det land i världen som avrättar flest människor i förhållande till folkmängden. Man har återgått till offentliga hängningar. En del avrättningar visas i den statliga televisionen. Fängelser räcker inte till. Polisen beslagtar andra byggnader för att få plats med alla fångar.
Någon som vill ha fler shiamuslimska republiker? Om utländsk militär lämnar Irak har vi snart en till där!
Originalartikel i The Economist.

2007-36 s 18-19
"Iran gå IAEA till mötes - eller låtsas"
Iran fortsätter sakta men säkert att expandera sitt kärnprogram i trots mot FNs resolutioner. Men samtidigt lovar regeringen i Teheran att besvara frågor om de senaste årens misstänkta atomrelaterade aktiviteter, rapportera IAEA. Iran har kommit överens med IAEA om en "tidtabell" för ett lösa en del frågor, inklusive tidigare brott mot ingångna avtal. Iran är nöjd med att IAEA givit Iran upprättelse. Först i december vet vi om Iran menar allvar eller bara vill föra IAEA bakom ljuset.

2007-37 s 14-17
"Mannen som ska kuva Iran" Hela artikeln
Mohammed ElBaradei är ett ständigt irritationsmoment för alla parter. I slutet av augusti lade Mohammed ElBaradei sista handen vid ett kärnavtal som hade förhandlats fram i hemlighet med Iran. Diplomater från USA, Frankrike, Storbritannien och Tyskland överlämnade genast en gemensam protest mot hans ansvarslösa utspel som hotade att undergräva FNs säkerhetsråds strategi som ju går ut på att straffa Iran, inte belöna det. Redan för fem år sedan trotsade ElBaradei Bushs administration i fråga om Irak och sedan fick Nobels fredspris för sin ståndaktighet i december 2005. Många menar att han berusats av den auktoritet som kom med Nobelpriset och agerar farligt långt utanför IAEAs mandat. Han tycks inte längre betrakta sig som chefen för ett tekniskt organ utan ser sig som en världspolitiker.

2007-37 s 17-18
"Vapenskrammel i Paris"
Den franska regeringens attityd mot Iran har hårdnat sedan president Nicolas Sarkozy tog makten. I söndags sa Frankrikes utrikesminister Bernard Kouchner som är socialist och känd för sin frispråkighet att Europa skulle förhandla med Iran så länge det var meningsfullt men samtidigt måste förbereda sig på krig. Han stod fast vid att Frankrike planerar militärt för ett eventuellt krig och förefaller därför närma sig USAs position att alla alternativ - inklusive krig - ligger på bordet. Utrikesministerier har emellertid uppmanat alla franska diplomater att tona ner krigshotet.

2007-37 s 18
"Moskva vill inte sätta hårdare press på Iran"
Frankrikes krav på hårdare politik mot Iran möter hård kritik i Moskva. Ryssland varnar för "katastrofala följder" av ett krig. Detta betyder att den planerade skärpningen av sanktionerna mot Iran står på spel.

2007-42 s 8
"Putin i Iran"
President Vladimir Putin gjorde i veckan ett historiskt besök i Iran för att diskutera Irans atomprogram och delta i ett toppmöte med länderna runt Kaspiska havet där man enades om att inte tillåta ett militärt anfall mot Iran från deras territorier.
Putin bjöd in Irans president, Mahmoud Ahmadinejad att besöka Moskva.

2007-43 s 14
"EU tvekar inför snabba åtgärder mot Iran"
Europas regeringar är djupt oeniga om vilka sanktioner som ska införas mot Iran och hur snabbt detta ska ske. Oenigheten undergräver USAs försök att mobilisera alla allierade att vidta åtgärder utanför FNs regi. Kina och Ryssland är klart emot USAs hårda linje. Storbritannien och Frankrike är i princip med men många andra EU länder som Italien och Österrike förespråkar en mjukare linje.

2007-44 s 8-9
"Iran anpassar sig till det ekonomiska trycket"
Inför den växande pressen från USA och FN har Iran kontinuerligt övergått från att handla med väst till att handla med öst och gynnat av rekordhöga oljepriser kommer landet sannolikt att stå emot de nya amerikanska sanktionerna, enligt amerikanska, europeiska och iranska bedömare. Kina väntas ersätta Tyskland som Irans största handelspartner innan årets slut. Iran har övertaget i förhållande till alla länder som behöver iransk olja. Iran har dessutom mycket stora reserver i utländsk valuta. Den viktigaste frågan är vilka politiska och psykologiska effekter sanktionerna får i Iran, speciellt som val till parlamentet äger rum våren 2008 och presidentval 2009. Irans president, Mahmoud Ahmadinejad, har mött allt hårdare kritik för sin nyckfulla ekonomiska politik.

2007-44 s 10-11
"Ayatollan håller ett öga på presidenten" hela artikeln
Den nuvarande presidenten Ahmadinejad har ett starkt stöd bland fattiga iranier men konservativa och reformsinnade politiker och många ledamöter i parlamentet är missnöjda med hans politik och det religiösa etablissemanget visar tecken på olust inför vad de betraktar som vidskeplighet i presidentens religiösa tro.
Ayatolla Khamenei stöder Ahmadinejad så länge som hans utrikespolitik gör Iran populärare i islamiska länder. Han kan emellertid tröttna på presidentens ständiga bråk och försök att placera sina egna män på alla nyckelposter. Senast tvingade han bort sekreteraren i Nationella Säkerhetsrådet, Ari Larijani, som var en inflytelserik konservativ politiker. Han och ett stort nätverk kan nu komma att ansluta sig till oppositionen i nästa val. Om Ahmadinejads chanser att vinna presidentvalet 2009 försvagas kommer Ayatolla Khamenei att sluta stödja honom för att inte falla tillsammans med presidenten.

2007-48 s 20-23
"De tror sig ha rätten på sin sida"
Iran känner sig missförstått av resten av världen. Det som fungerar som ett sammanhållande kitt är Ahmadinejads hårdnackade vägran att ge vika för FNs och västmakternas krav på att Iran ska stoppa anrikningen av uran och ge full insyn i atomprogrammet. En stor majoritet av iranierna anser att de har rätten på sin sida men det ger inte Ahmadinejad grönt ljus att agera precis hur som helst. Om han blir obekväm eller rent av pinsam riskerar han att få ett avogt sinnat parlament emot sig även efter valen nästa år. Detta kan hända även i en islamiskt kryddad halvdemokrati. Ett av Ahmadinejads senaste utspel med adress USA är hans erbjudande häromdagen att vara valobservatör i det amerikanska presidentvalet!

2007-48 s 24
"Djupa motsättningar i Teheran" Hela artikeln
Den senaste tidens kritik mot Irans president antyder att åsikterna går isär i den iranska regimen. Ahmadinejad är en splittrande ledare och både hårdföra konservativa och reformsinnade motståndare finner brister i hans ekonomiska program och oresonligt västfientliga retorik. Parlamentsval ska äga rum i mars 2008 och presidentval våren 2009 vilket anses vara orsaken till att Ahmadinejad och hans rivaler skärper tonläget. Ahmadinejads politiska motståndare varnar för att hans atompolitik kan få mycket allvarliga följder. Två före detta presidenter, Rafsanjani och Mohammed Khatami har varnat för att Iran står inför mycket allvarliga hot från utländska regeringar. Frankrike och USA säger sig inte utesluta militära åtgärder.

2007-48 s 24-25
"Iran får med tvekan godkänt"
Chefen för FNs atomenergibyrå. IAEA, sa i förra veckan inför IAEAs styrelse att han före årets slut hoppas få svar på frågan hur Iran kom över atomteknologi på den svarta marknaden. Han passade också på att uppmana Irans kärnenergiexperter att anstränga sig mera i försöken att övertyga världen om att Iran inte utvecklar kärnvapen. FNs säkerhetsråd väntas inom kort inleda debatten om en tredje omgång sanktioner mot Iran. Iran måste eliminera "förtroendeunderskottet" som har uppstått efter 18 år av hemlighetsmakeri runt kärnprogrammet och fortsatt vägran att släppa in vapeninspektörerna i alla anläggningar, sa ElBaradei.

2007-48 s 25
"Ledarens blogg lockar kritiker"
När Irans president Mahmoud Ahmadinejad, ville skapa ett forum för att trumpeta ut sitt populistiska budskap utan att störas av mediernas eller oppositionens protester lanserade han en egen blogg. Han tycks ha bortsett från att mycket av kommunikationen i cyberrymden handlar om förtal och sarkasmer. Visst är mycket av kommentarerna devota hyllningar till presidenten men där finns också inslag av svidande kritik från kända och okända motståndare.
Adress till hemsida och blogg.
Den finns på persiska, arabiska, franska och engelska.

2008-06 s 20-24
"Medan centrifugerna snurrar"
NIE (Amerikas Nationella underrättelserapport) påstår att Iran stoppade sitt hemliga kärnvapenprogram redan 2003. Den har väckt stor glädje hos Irans president men stor bestörtning hos västerländska diplomater. Luften har gått ur den kontinuerliga press mot Iran, som ledde till två FN-resolutioner om sanktioner i december 2006 och mars 2007 som uppmanar Iran att suspendera det stötande utvecklingsarbetet. En orsak till Irans trotsiga hållning är president Bushs tilltagande svaghet. I Persiska viken anser man inte att Bush har för avsikt att verkligen sätta hårt mot hårt mot Iran.

2008-06 s 25-26
"Den bistra vintern avslöjar regimens svaghet i Iran" hela artikeln
Uppvärmningskrisen har fått iranierna att inse landets växande inflytande utomlands inte alla motsvarar regimens oförmåga att tillgodose folkets grundläggande behov på hemmaplan. Det största problemet är den utarmande stagflationen med stigande inflation i kombination med ekonomisk avmattning. Den har väckt tvivel på president Mahmoud Ahmadinejads ledarskap. Irans högste ledare ayatolla Ali Khamenei har flera gånger offentligt kritiserat Mahmoud Ahmadinejad.

2008-06 s 26
"Iran mutar in en plats i rymden"
Iran sköt i måndags upp en forskningsraket för att markera invigningen av ett nytt rymdcenter. Raketen är en förberedelse för den planerade uppskjutningen i juni av Irans första inhemska satellit. Uppskjutningen av raketen skedde under det 10 dagar långa firandet av islamiska revolutionens 29-årsdag som infaller den 11 februari.

2008-09 s 14-16
"Det är regeringarna som bråkar - inte folken"
Amerikas image i Mellanöstern är sämre än någonsin. Men det är annorlunda i Iran. Iranska folket hyser värme för amerikanerna. Det är Ahmadinejads regering som bråkar inte vanliga iranier. Men det finns fortfarande en konflikt när det gäller identitet och ideologi. Ett annat hinder för bättre relationer är de djupa interna motsättningarna mellan iranierna. Många är motståndare till islamisternas linje.

2008-10 s 19
"Nya sanktioner mot Iran" hela artikeln
FNs säkerhetsråd antog i början av veckan ett tredje sanktionspaket mot Iran. De nya sanktionerna riktas mot framför allt de personer som är mest involverade i det misstänkta kärnvapenprogrammet. Banker som misstänks för att finansiera programmet sätts också under hård press. I ett separat uttalande säger säkerhetsrådets fem permanenta medlemmar trots allt att de eftersträvar en förhandlingslösning i kontroversen med Teheran. Irans sändebud i FN kritiserade säkerhetsrådet för "ett orättvist och irrationellt beslut om Irans fredliga kärnprogram". Västerländska diplomater anser å andra sidan att det nya sanktionspaketet är svagare än vad de hoppats på.

2008-14 s 13-14
"Ahmadinejad köper de fattigas lojalitet" hela artikeln
I Irans nyvalda parlament dominerar statschefens fraktion. President Ahmadinejads anhängare lider ofta under ekonomiskt vanstyre och korruption men Ahmadinejad kan nog räkna med att bli omvald ändå nästa år. Motståndet kan komma från Ali Laridjani, före detta förhandlare om atomprogrammet som med stöd av oppositionella parlamentariker kämpar för rollen som talman i parlamentet och därmed få en plattform för att utmana Ahmadinejad. I det moderata, konservativa lägret överväger också borgmästaren i Teheran, Mohammed Bagher-Ghalibaf och före detta befälhavaren i revolutionsgardet, Mohsen Resai, att kandidera. Även de före detta statschefen Mohammed Khatami utmanar. Under tiden fortsätter Ahmadinejad att styra Gudsstaten djupare in i en kris som framför allt är ekonomisk. Inflationen är minst 25 % och bara hälften av de arbetsföra har arbete. Korruptionen försnillar minst 20 miljarder dollar om året.

2008-22 s 13
"Atomenergibyrån är absolut inte nöjd"
Iran har inte redogjort för sina kärntekniska aktiviteter enligt en tidigare uppgörelse med IAEA. Tonen i rapporten ökar pressen på den iranska regeringen inför besöket i Teheran från det internationella samfundets sändebud i ärendet, Javier Solana. Solana som är EUs utrikespolitiske talesman som tillsammans med regeringsrepresentanter från Storbritannien, Frankrike, Ryssland, Kina och Tyskland. De har med sig erbjudanden i utbyte mot att Iran suspenderar urananrikningen.
2008-27 s 12
"USA för hemligt krig i Iran"
En rapport, The New Yorker, signerad Seymour Hersh, avslöjar operationer inne i Iran som pågått sedan förra året men som nu "utvidgats markant". Operationerna inkluderar stöd till separatistiska grupper inne i Iran, "tillfångatagande av medlemmar i al-Quds" som är kommandogrenen av Irans revolutionära garde och jakt på "värdefulla måltavlor" som kan tillfångatas och dödas. Det spekuleras flitigt om huruvida Vita Huset överväger att sätta in flygattacker mor Irans atomanläggningar innan Bushs regering avgår i januaris nästa år.

2008-29 s 13-14
"Iran skickar svårtolkade signaler till väst"
En del bedömare tror att Irans vapenprov antyder en vilja att förhandla. Iran fäller positiva kommentarer om nya diplomatiska trevare från USA för att några dagar senare testa raketer och varna för att det finns tusentals likadana. De motstridiga signalerna är typiska för den hemlighetsfulla islamiska republiken med sina många konkurrerande maktcentra och sitt komplicerade statsskick. Iran vill visa att de inte tolererar att bemötas som en svag stat utan betydelse. Men det kan vara dags för nya förhandlingar om landets atomprogram. Sanktionerna börjar få effekt och det finns interna motsättningar hur man ska förhålla sig till dessa.

2008-32 s 10
"Iran vägrar stoppa atomprogrammen"
Myndigheter i väst hade satt en informell deadline i lördags för Teheran att svara på ett erbjudande att slippa fler FN-sanktioner om landets frös expansionen av atomprogrammen. Väst befarar att programmet är avsett till att bygga atombomber. Iran vägrar emellertid att göra detta och Washington menar då att ytterligare sanktioner är ofrånkomliga. Sanktionerna har hittills skadat ekonomin och åsamkat ökade kostnader för iranska företag. Speciellt företag från väst har undvikit Iran.

2008-32 s 13
"Statoil slutar investera i Iran"
StatoilHydro, det norska statliga oljebolaget, är den senaste i raden av stora västerländska energikoncerner som efter påtryckningar från USA har åtagit sig att inte investera i Iran. Engagemanget i naturgasprojektet i södra Pars kommer att helt upphöra när investeringskostnaderna har återhämtats möjligen inom fyra år. De politiska riskerna är för stora för fortsatta investeringar.

2008-33 s 20
"Ghadaffi kritiserar Irans fåfänga"
Han menar att Iran riskerar samma öde som Saddam Husseins Irak i sin konfrontation med västvärlden angående landets atomprogram och är för svagt för att möta de utmaningar landet står för på egen hand, i ett tal på statsbesök i Tunisien. "Vad Iran sysslar med är ren fåfänga". Överste Ghadaffi, vars relationer med väst avsevärt förbättrades efter att Libyen la ner sina ansträngningar att utveckla atomvapen, sa vidare att länder som väljer isolering var dömda att misslyckas.

2008-34 s 13
"Iran testar raket som klarar att bära satellit"
Iran gör ett försök att komma in i den internationella rymdklubben. Iransk television visade bilder av den nattliga uppskjutningen och tillkännagav att satelliten gått in i en omloppsbana runt jorden. Tjänstemän sa senare att det bara var raketen som skjutits upp. Annan säkerhetstjänst påstod att det iranska försöket misslyckats och att både försökssatelliten och raketen hade brunnit upp.

2008-35 s 26
"Ayatollan tror på Ahmadinejad"
President Mahmoud Ahmadinejads politiska auktoritet stärktes markant häromdagen när ayatolla Ali Khamenei, Irans högsta ledare, på ett regeringssammanträde uppmanade Ahmadinejad att förbereda sig för en andra mandatperiod efter presidentvalet i juni nästa år. Khamenei har full kontroll över grupper som Revolutionsgardet, som brukar engagera sig i valkampanjer.

2008-42 s 16-17
"Ahmadinejads motståndare mobiliserar" hela artikeln
Reformivrare och konservativa rustar till kamp om presidentposten i Iran. Oppositionen sätter än en gång sitt hopp till den före detta statschefen, Mohammed Khatami. Ingen betvivlar hans integritet. Han får 27 procentenheter mer i en aktuell opinionsundersökning än revolutionsfanatikern Ahmadinejad. Många som tidigare höll på Ahmadinejad och trodde på hans löften inför förra valet har blivit grymt besvikna. FNs sanktioner tynger ekonomin, som redan är hårt drabbad av korruption och vanstyre. Mer än var tredje iranier mellan 19 och 29 år är arbetslös och var femte iranier lever under fattigdomsgränsen.

2009-03 s 20-21
"Iran och Hamas i ohelig allians"
Iran stöder Hamas men för säkerhetsskull sker det diskret. I slutet av december deklarerade Irans högste ledare, ayatolla Ali Khamenei, att den som dödas i försvar av palestinier på Gazaremsan kommer att belönas som martyr i himmelriket. Unga män börjades ställoa sig i kö - 70000 totalt - för att åka iväg och dödas. Men Irans ledare vakar över sina steg och ord. Iran försöker position era sig som en regional supermakt och skaffa sig så många fördelar som möjligt eventuella förhandlingar med Obamas regering. Iran aktar sig för att officiellt sluta upp bakom Hamas på grund av de politiska följderna av en israelisk seger. Den iranska ekonomin är hårt ansatt av galopperande inflation och undergrävd av ett snabbt prisfall på olja. Kriget i Gaza fungerar som en välkommen distraktion från inhemska bekymmer. Iran är en shiitisk teokrati och Hamas är en fundamentalistisk sunnitisk organisation. Hamas hyllade till exempel Saddam Hussein, som i Irans ögon var en psykopatisk mördare. För Egypten och Jordanien är Hamas en pariaorganisation.

2009-08 s 21-22
"Att prata med Iran"
Obamas administration har föreslagit att man ska inleda samtal med Iran. För att det ska bli några meningsfulla samtal med Iran måste språkbruket ändras först inte minst iraniernas ordval. Mahmoud Ahmadinejad kräver att Obama först ska be om ursäkt för Amerikas många påstådda brott mot det iranska folket sedan tiden för en statskupp 1953 som USA stödde. Han har en lång lista på oförrätter. Om iranierna vill bemötas med respekt måste de också uppträda respektfullt. Iran är det enda land där tusentals människor varje vecka samlas för att ropa "Död åt Amerika".

2009-08 s 22
"Reformvännerna för fram en motvillig Khatami"
Mohammed Khatami, tidigare iransk president med reformambitioner, ställer upp i presidentvalet i juni. Han står under hård press från oppositionella i Iran att hjälpa till att störta den sittande presidenten, Mahmoud Ahmadinejad.
En seger för Khatami skulle förbättra Irans möjligheter till en dialog med USA. Khatami anses vara den ende med kapacitet att besegra Mahmoud Ahmadinejad. Ayatollah Ali Khamenei som har den verkliga makten i Iran stöder omval av den sittande presidenten men sägs inte ha för avsikt att blanda sig i valet.

2009-11 s 13
"Före detta regeringschef ställer upp i presidentvalet"
En inflytelserik före detta premiärminister, Hossein Mousavi, har meddelat att han tänker kandidera i det iranska presidentvalet i juni. Han är inte särskilt känd i utlandet. Han är reformsinnad utmaning för den sittande presidenten, Mahmoud Ahmadinejad, och verkar ha anhängare bland både liberala och konservativa krafter i Iran. Han anses ha lett landet på ett föredömligt sätt 1980-1988, när Iran låg i krig med Irak.

2009-12 s 8-9
"Reformkandidat hoppar av" hela artikeln
Det drar ihop sig till presidentval i Iran. Irans före detta president, den reformsinnade Mohammad, Khatami, har beslutat att inte kandidera i presidentvalet den 12 juni. Han vill inte konkurrera med Mir-Hossein Mousavi, den före detta premiärministern som i förra veckan meddelade att han tänker ställa upp i presidentvalet. Det viktigaste är att inte den nuvarande presidenten Ahmadinejad vinner, menar han. Mir-Hossein Mousavi var Irans premiärminister 1980-1988. Han brukar stödja en protektionistisk ekonomisk politik.

2009-14 s 18-19
"Försoning kanske finns inom räckhåll"
Barack Obama har sträckt ut handen, nu är frågan om ayatollorna tar emot den. Det gjorde han på persiska nyårsdagen 30 år sedan förbindelserna bröts 1979 då iranska revolutionärer ockuperade den amerikanska ambassaden i Teheran. Kontakterna kommer att vara försiktiga i början. Några konkreta svar på amerikanernas utspel kommer först i sommar efter det iranska presidentvalet i juni. 2003 fruktade de iranska prästerna USAs styrka. Den rädslan har finanskrisen blåst bort.

2009-14 s 22
"Isen är nästan bruten" hela artikeln
Mötet i Haag mellan en amerikansk regeringsrepresentant och en iransk diplomat i samband med tisdagens internationella konferens om Iran var den nya amerikanska regeringens hittills viktigaste närmande till den islamiska republiken. Richard Holbrooke, USAs speciella sändebud till Afghanistan och Pakistan hade ett möte med Irans biträdande utrikesminister. De kom överens om att ha "fortsatt kontakt". En amerikansk UD-man konstaterade att tonläget från Irans sida var varmare än på flera decennier.

"2009-17 s 9-12
"Den kära fiendebilden" hela artikeln
Ärkefienderna skickar ut försiktiga trevare. USAs president Barack Obama ställer Teheran inför ett val: antingen måste mullornas regim ge upp sitt atomprogram, vilket i så fall belönas, eller fortsätter Teheran med atomprogrammet, vilket i så fall bestraffas med hårdare sanktioner. Till saken hör att Iran har kommit en bra bit på väg i sina kärnanläggningar, och ett moratorium lockar inte.
Motsättningen mellan underdog och världsledare är ledmotivet i Ahmadinejads presidentskap. Sedan USA fick en ny president är det inte lika lätt att utropa Amerika till djävulen på jorden. Fiendskapen mot Amerika har varit en av gudsstatens viktiga grundstenar. Frågan är om den nu gröps ur av Barack Obamas vänlighet och eventuella tillmötesgående. Tiden börjar bli knapp innan Iran kan ha färdiga kärnvapen. Då kommer ett militärt anfall mot de iranska anläggningarna bli oundvikligt. Särskilt för Israel som Ahmadinejad sagt sig vilja utplåna från Mellanösterns karta.

2009-17 s 12
"Nytt hopp för den dömda journalisten"
Irans högsta domare har bestämt att en överklagelse av den fällande domen på åtta års fängelse mot nen iransk-amerikanska frilansjournalisten Roxana Saberi ska omprövas. Hon arbetade för National Public Radio och BBC och greps i slutet av januari anklagad för spionage för USAs räkning.

2009-20 s 14
"Teheran släppte den amerikanska journalisten"
Den amerikansk-iranska journalisten Roxana Saberi har frigivits. Hon fick lämna Ewinfängelset där hon placerats efter en dom som förklarade henne skyldig till spionage för USAs räkning

2009-22 s 11-12
"Irans 20 i topp"
Makten och debatten i den islamiska republiken domineras av ett tjugotal tungviktare, inklusive ayatollor och underhållningsartister.
Den högste ledare är Ayatolla Ali Khamenei. Irans allra heligaste man sprutar radikal retorik. Presidenten är Mahmoud Ahmadinejad och åter favorit i presidentvalet. Khamenei sägs vara nöjd med Ahmadinejads sätt att sköta förhandlingarna om Irans atomprogram. Ayatolla Ali Akbar Hashemi Rafsanani är chef för Expertförsamlingen och därmed ansvarig för att lösa tvister mellan Irans parlament och Väktarrådet. Ayatolla Ahmad Jannati är chef för Islamiska revolutionens Väktarråd som är en panel med sex religiösa ledare och sex jurister. Han är mycket positiv till Mahmoud Ahmadinejad. Mohammed Khatami är en tidigare president.
Ali Larijani är talman i parlamentet Majlis. Han står Khamenei nära. Besegrade i presidentvalet 2005 av Mahmoud Ahmadinejad. General Mohammed Ali Jafari är chef för Revolutionsgardet. Borgmästaren i Teheran heter Mohammed Baqer Qualibaf.
Mir Hossein Moussavi är före detta premiärminister och oppositionens hopp i presidentvalet.
Sedan finns det en tidningsredaktör, en sportkommentator i TV och en samhällssatiriker med populära komedier i TV, Mehran Modiri.

2009-22 s 13
"Iran blockerade Facebook"
Iran blockerade i flera dagar tillgången till Facebook, därför att tusentals unga anhängare till presidentkandidaten Mir Hossein Moussavi använde internetsidan för att göra kampanj för Moussavi. I Iran blockeras ofta hemsidor som anses ifrågasätta den iranska regimen. I tisdags hävdes blockeringen efter en ström av anklagelser om att den försökte tysta ett av oppositionens viktigaste kampanjverktyg.

2009-23 s 8-11
"Vem som helst utom Ahmadinejad!"
Ahmadinejads utmanare, Hossein Moussavi, är en oväntad och osannolik kandidat i det iranska presidentvalet nästa vecka. Opinionsundersökningarna pekar emellertid på en seger för den sittande presidenten. Mahmoud Ahmadinejad vet vad den iranska arbetarklassen vill ha, och under valkampanjen har han öst ut kontanter som lades på hög under oljeboomen 2007 och 2008.

2009-24 s 9-11
"Ohelig allians utmanar Ahmadinejad"
Reformvänner och konservativa, som tidigare var rivaler, har bildat en ohelig allians i försöket att avsätta den sittande presidenten som misstänks för att föra landet till ruinens brant med sin populistiska ekonomi och utmanade hållning gentemot västmakterna. De fruktar att landet kommer att isoleras ännu mer, att medelklassen försvagas och mer makt till militären och Revolutionsgardet.
Alliansen stödjer Mir Hossein Moussavi som anses ha störst chans att utmana Ahmadinejad i fredagens presidentval. Den statligt kontrollerade televisionen har gått med på en rad direktsända debatter och det mäktiga Väktarrådet avvisade ett valtekniskt förslag från Ahmadinejad, som ansågs vara ett försök till fusk.
Ahmadinejad anklagar den före detta presidenten Rafsanjani för att vara hjärnan bakom offensiven mot honom. Ahmadinejad besegrade honom i presidentvalet 2005.

2009-24 s 11
"Ord och inga visor i den iranska kampanjen"
Iran väljer president på fredag denna vecka. Den sittande presidentens farligaste motståndare har själv varit politisk ledare under revolutionens barndom. Men han har med tiden förvandlats från brinnande revolutionär till resultatinriktad pragmatiker. Mir Hossein Moussavi betraktas som en världslig intellektuell som inte bryr sig om makt men anser att dålig ekonomi och internationell isolering kräver att någon förändrar landets situation drastiskt.

2009-25 s 12-14
"Ayatollan står inför ett omöjligt val" hela artikeln
Det är omöjligt att gissa hur efterspelet till presidentvalet i Iran slutar. Det enda som är säkert är att motsättningarna mellan olika fraktioner högt upp i ledarskapet aldrig har varit så tydliga och offentliga som nu. Ayatolla Khamenei har via sin kontroll över militären, rättsväsendet och alla etermedier kontroll över alla nivåer som behövs för att kunna hålla den islamiska republiken i ett diskret men ändå järnhårt grepp. Efter förra fredagens presidentval bröt han sin vanligtvis försiktiga hållning och välsignade öppet Mahmoud Ahmadinejads valseger trots att de officiella valresultaten inte hade presenterats ännu. När rasande folkmassor protesterade på gatorna tvingades han sedan backa och ge Väktarrådets tolv ledamöter order att undersöka valresultatet. Det är ett stort nederlag för Ayatolla Khamenei som åskådliggör en djup spricka i det islamiska styret. Myten om den oantastlige ledaren har krossats. Utredningen är ett spel för galleriet för att dämpa proteststormen.

2009-25 s 14
"Ett slags demokrati"
Iranierna talar gärna om sin demokrati. Men Iran har ett komplicerat system som domineras av högste ledaren Ayatolla Ali Khamenei som alltid har sista ordet. Iranska val är fria - till en viss gräns. De konservativa juristerna i Väktarrådet har makt att underkänna kandidater.

2009-25 s 14-17
"Ahmadinejad är en slug populist"
Det är ovisst om Mahmoud Ahmadinejad verkligen har folkets stöd, men en sak är säker och det är att han har de religiösa och militära eliternas stöd. Vare sig hans seger med 63 % motsvarar folkets vilja eller är ett resultat av fusk, visar den att Ahmadinejad är en slug och skoningslös frontperson för en religiös, militär och politisk elit som är mer enad och självsäker än någon gång sedan revolutionen 1979. Ahmadinejad kommer att göra anspråk på absolut mandat, vilket betyder att han inte behöver kompromissa om någonting. Han stöds av den högste ledaren Khamenei och av hela det militära etablissemanget, både Revolutionsgardet och Väktarrådet som övervakar valen i Iran.

2009-26 s 14
"Positionerna hårdnar"
Justitieutskottet i det iranska parlamentet antydde i början av veckan att man kanske vidtar juridiska åtgärder mot oppositionsledaren, Mir Hossein Moussavi. Samtidigt som överläggningar pågick i parlamentet använde polis och revolutionsgardister våld mot demonstranter, som protesterade mot misstänkt valfusk i presidentvalet 12 juni.
Anhängare till Moussavi utropade generalstrejk. Irans statliga television har uppmanat alla medborgare att hålla sig inomhus efter klockan åtta på kvällen.

2009-26 s 15-17
"Teokratin och dess missbelåtna undersåtar"
Vi bevittnar den islamiska teokratins fall i Iran. Vi ser förfallet i den ideologi som utgör grunden för den iranska regimen. Miljontals iranier köper inte längre ayatollans uttalande om att Mahmoud Ahmadinejad vunnit presidentvalet. Nu har en ny konflikt blossat upp mellan gatan och staten och skillnaden den här gången är att prästerskapet är djupt splittrat. Khatami stöder öppet utmanaren Hussein Moussavi liksom förre presidenten Rafsanjani. Det står klart att i dagens Iran föds legitimitet inte längre ur gudomlig auktoritet utan ur folkets vilja. I tre decennier har den iranske regimen utövat makt via sin religiösa ställning och mycket effektivt oskadliggjort alla som har ifrågasatt och trotsat den. Regimen har nu förlorat sin legitimitet för miljontals iranier, kanske majoriteten. Om regimen håller sig fast vid makten kommer Iran att bli som Sovjetunionen under Brezjnevs sista tid. Det betyder att den överlever tack vare militären och dess förmåga att skrämma folk till tystnad.

2009-26 s 17-20
"Mullornas plan gick snett"
Ett uppenbarligen riggat val skakar de bräckliga pelare som bär upp den islamiska republiken. Irans unika statssystem vilar lite obekvämt på två pelare, en demokratisk och en teokratisk. Dagens uppror undergräver båda pelarna samtidigt. De flesta iranier misstänker att det har förekommit omfattande valfusk. De misstänker att Ahmadinejads omval avsåg att ge legitimitet åt en hårdför falang som framhåller islamisk framför republikansk. Att Iran är på väg att bli som Venezuela. Pragmatikerna anser att Ahmadinejad administration för en farligt inkompetent inrikespolitik och en vårdslöst aggressiv utrikespolitik.
Presidentens anhängare misstänker att en kupp är under uppsegling, något i stil med de östeuropeiska färg- och blomrevolutionerna. De kommer att solka Irans rena islamiska identitet av en våg av västerländsk materialism.

EU, Iran
2009-27 s 7
"EU vill visa solidaritet"
EU-länderna överväger att kalla hem sina ambassadörer för Iran för att sätt press på de iranska myndigheterna att frige personal från den brittiska ambassaden, som har gripits misstänkta för inblandning i regimfientliga protestaktioner.

2009-27 s 18-19
"Såddes ett frö i Iran…?
Reaktionerna i arabvärlden på den iranska regeringens tillslag mot motståndarna har varit dämpade men de varierar från ökad rädsla för en självständig granne till inofficiell kritik från det sunnitiska Saudiarabien. Den ömsesidiga fiendskapen mellan araber och perser har många sekler på nacken men har förstärkts av shiiternas stärkta ställning i Bagdad efter Saddam Husseins fall. Odelat stöd för den iranska regimen hördes bara från Syrien enväldige president Bashar al-Assad och från libanesiska Hizbollah vars generalsekreterare Nasrallah som hälsade Ahmadinejads seger som ett hopp för "alla förtryckta".
Iran är på sitt inskränkta, teokratiska sätt fortfarande mer demokratiskt än något arabland bortsett från Libanon och Kuwait.

2009-30/31 s 20-21
"Utmanaren i det iranska presidentvalet vägrar att ge upp"
Hossein Mousavi vägrar att lyda landets högste ledare, ayatolla Ali Khamenei, som beordrar honom att acceptera nederlaget och erkänna den sittande presidenten, Mahmoud Ahmadinejads seger, samt sätta punkt för protesterna. Två starka faktorer arbetar till hans fördel: det splittrade religiösa etablissemanget och blogosfären, där iranierna hör till några av världens flitigaste aktörer. På sin egen hemsida kräver den frusterade förloraren att valet ska göras om. Han kallar sin ideologi för "tredje vägen".

Mir Hossein Mousavi hemsida.
Han finns också på Facebook.

2009-30/31 s 21
"Misstanke om massaker i Teheran"
Bilden om vad som verkligen hände är mycket otydlig. Hundratals fler människor än vad myndigheterna uppger kan ha dödats i oroligheterna efter det iranska valet. Detta hävdar människorättsaktivister efter vittnesmål från folk som var med.

2009-32 s 10
"Godkännande utan kyssar"
I måndags godkändes Irans konservativa president Mahmoud Ahmadinejad av landets andlige ledare ayatolla Ali Khamenei. Han kroppsspråk präglades emellertid av kyla under ceremonin. De två tidigare presidenterna Rafsajani och Khatami var iögonfallande frånvarande under ceremonin.

2009-32 s 11-12
"Iran fängslar gamla revolutionshjältar"
Said Hajarian är en av de tusentals personer som fängslats efter det omstridda valet. Under Iran-Irak-kriget var han med om att upprätta det fruktade Underrättelseministeriet. Sedan gick han i demokratisk riktning och var politisk rådgivare åt den före detta presidenten Mohammad Khatami. År 2000 sköt en pistolman med kopplingar till en konservativ regeringsfalang honom i ansiktet vilket ledde till partiell förlamning och ett beroende av kontinuerlig medicinsk behandling. Och de senaste veckorna har 55-åringen tynat bort i fängelse.

2009-34 s 20
"Rättegången mot 'orosstiftare' fortsätter i Iran"
Då hördes en grupp demonstranter som hävdade att de fått instruktioner av den besegrade presidentkandidaten Mir Hossein Mousavis kampanjledning om att förstöra offentlig egendom i det kaotiska efterspelet till valet den 12 juni. Hundratusentals iranier protesterade efter valet som enligt de officiella siffrorna var en jordskredsseger för Ahmadinejad, men som oppositionen hävdar var resultatet av valfusk. President Ahmadinejad tänker föreslå tre kvinnliga ministrar i sitt kabinett. Det blir i så fall första gången kvinnor har nominerats till sådana poster sedan den islamiska revolutionen 1979.

2009-35 s 12
"Iran släpper in inspektörer inför kritisk rapport"
Inspektörer från IAEA fick besöka Irans nästan färdigbyggda tungvattenreaktor nära den centrala staden Arak härom veckan efter att ha förvägrats tillträde i över ett år. Irans eftergifter är avsedda att desarmera hotet om strängare bestraffningar och sanktioner. De kom dagarna innan en starkt kritisk IAEA-rapport om landets atomprogram väntades att publiceras.

2009-37 s 19
"Ahmadinejad bjuder in till Teheran"
Ett erbjudande från president Ahmadinejad i Iran inkluderar USA, men det utesluter samtal om landets rätt till ett kärnprogram. Han har ett förslag till hur man bryter dödläget mellan Iran och väst och vill att diplomater från sex länder ska komma och hämta detta. Det gäller USA, Ryssland, Kina, Storbritannien, Frankrike och Tyskland.

2009-38 s 22-23
"Orkar oppositionen samla kraft igen?"
Ayatollorna håller Irans universitetsstudenter under sträng uppsikt. I somras gick Irans studenter man ur huse för att protestera mot misstänkt valfusk. Just nu ligger de lågt i väntan på terminstarten. De iranska myndigheterna fruktar en ny studentrevolt och förbereder motåtgärder. Den så kallade baseej, en paramilitär organisation syns åter på gatorna. De förmodas också kvoteras in på vissa kurser. Även professor riskerar att rensas bort misstänkta för "oislamska" tendenser. Irans högste ledare, ayatolla Ali Khamenei, klagade i slutet av augusti på att samhällsvetenskapliga studier "föder tvivel och osäkerhet" och kan leda till "att man mister tron på religionen och Gud".

2009-38 s 18-19
"Iran viker sig aldrig" hela artikeln
Intervju mer generaldirektören för den iranska Atomenergibyrån, Ali Akbar Salehi. Han kommenterar västmakternas "orimliga" krav och konsekvenserna av skärpta sanktioner mot Iran. Iran har en självklar rättighet att anrika uran för fredliga ändamål. Miljoner iranier står bakom regeringen som valdes i en demokratisk process. Iran vill inte ha sanktioner men fruktar dem inte heller. De leder till en solidaritetseffekt och trots tidigare sanktioner är Iran de enda muslimska land som skickat en satellit i omloppsbana runt jorden. Vi vill bemötas som jämlikar och accepterar inte diktat.

2009-40 s 15-16
"Irans kärnprogram förbryllar"
Alla vill stoppa Irans misstänkta vapenprogram, men amerikaner och européer har olika uppfattningar om Irans ambitioner och framsteg hittills. USAs spionorganisationer står för en försiktigare bedömning av Irans hemliga program än Israel, Frankrike och Tyskland. Amerikanska experter säger att Iran avbröt försöken att tillverka en stridsspets 2003. Israelerna tror att Iran startade arbetet med att designa en stridsspets 2005 på order av Ali Khamenei, Irans högste ledare. Varje land bygger sin uppfattning på en kombination av satellitbilder, mänskliga spioner och avlyssning.

2009-41 s 18
"Iran går med på inspektion - men inte än"
Anrikningsanläggningen i Qom kommer att släppa in inspektörer, men kritikerna varnar för att iranierna hinner gömma undan bevis innan inspektionen blir av. Först den 25 oktober får vapeninspektörerna tillträde. Då kommer Iran att ha haft mer än en månad på sig att dölja information om anläggningarnas design och syften.

2009-41 s 19-20
"Vattentätt isolering finns inte" hela artikeln
President Barack Obama har svurit att sätta hård press på Iran angående landets atomprogram och hans rådgivare berättar att Washington bearbetar andra länder intensivt för att vinna stöd för en ännu hårdare ekonomisk blockad, om de diplomatiska försöken att vinna insyn i Irans atomprogram misslyckas. Men erfarenheterna visar att det är mycket svårt att sätta den iranska ekonomin i karantän. Iranierna har en lång erfarenhet av att kringgå sanktioner. Restriktioner snarare höjer priserna på förbjudna varor än stoppar dem.
Befintliga sanktioner har fått en del praktiska följder. I Teheran är det vanligt med elavbrott. Och de gör det dyrare och krångligare för den iranska eliten att göra affärer vilket sätter press på landets politiska ledare att förhandla.

2009-43 s 16
"Iran svär att hämnas"
Ett självmordsattentat dödade förra lördagen flera högt uppsatta medlemmar av Revolutionsgardet bland annat biträdande befälhavaren general Noor Ali Shoostari, och ytterligare nästan 40 människor i Sistan-Baluchistanprovinsen. Det är det hårdaste slaget mot den iranska militären på många år. En sunnitisk grupp, kallad Jundallah, tog på sig ansvaret. Jundallah hävdar att landets sunnitiska befolkning diskrimineras av landets shiitiska härskare. Självmordsbombaren hade detonerat ett bombbälte. Revolutionsgardet lägger skulden på USA och dess allierade Storbritannien och lovar en snar hämnd.

2009-43 s 18
"Fruktlös charmoffensiv"
Trots amerikanernas charmoffensiv råder det i Moskva stor skepsis mot utvidgade sanktioner mot Iran. President Medvedev uttalande i den riktningen tonas i Moskva ner som vänliga gester gentemot president Barack Obama.

2009-44 s 16-17
"En ensam gudsman utmanar Irans ledare" hela artikeln
Mehdi Karroubi fördömer företrädarna för den revolution som han en gång var med och styrde. Han är en kortvuxen präst av mellanhög rang och gudsmannens lugna uppträdande. Han verkade förr i skuggan av Mir Hussein Moussavi. Han anklagar regimen för tortyr och våldtäkt av gripna demonstranter. Att han fortfarande är på fri fot beror på att han är så intimt associerad med Islamiska republikens grundande

2009-44 s 18-19
"Iran antyder ändringar i planen"
Arbetet med att ta kontroll över Irans atomprogram tycktes ta ett steg framåt i förra veckan. Men nu antyder Iran att det vill ändra planen, vilket kan göra den meningslös. Iran vägrar att skicka allt sitt uran för anrikning utomlands utan bara delar därav. Enligt planen ska Iran skeppa 1200 kg låganrikat uran till Ryssland för fortsatt anrikning. Skulle förlänga den tid Iran behöver för att skaffa en atombomb med minst ett år. Vilket ger tid för att nå en internationell överenskommelse. En del i iranska regeringen fruktar att planen är en fälla och att bränslet aldrig mer kommer tillbaka.

2009-47 s 13
"Iran misstänks ha fler hemligheter"
FNs vapeninspektörer (IAEA) som fått tillträde till Irans nyligen avslöjade, underjordiska anrikningsanläggning, harv starka misstankar om att landet döljer fler anläggningar. Rapporten visar att den hemliga anläggningen är byggd för omkring 3000 centrifuger vilket räcker för att producera material till två kärnvapen per år. Anläggningen är dock för liten för att använda till produktion av bränsle till kärnkraft vilket Iran påstår är anläggningens syfte.

2009-49 s 11-12
"Iran bygger ut atomprogrammet"
Som svar på internationell kritik avslöjar regeringen i Teheran planer på att bygga ytterligare tio upparbetningsanläggningar. Detta stärker misstankarna om att Iran är i färd med att framställa kärnvapen. Irans parlament har uppmanat Ahmadinejad att begränsa kontakterna med IAEA. Iran hävdar envist att dess kärntekniska program syftar till energiproduktion enbart.

2009-50 s 13-16
"Vad händer om…?"
Makthavarna i Teheran fortsätter att avvisa kompromissförslag rörande Irans atomprogram och visar öppet trots mot FN. Skärpta sanktioner verkar oundvikliga. Flera västländer driver frågan om sanktioner men Israel kanske inte nöjer sig med det. Planerna på israeliskt bombflyg ligger färdiga i militärhögkvarterets byrålådor. Benjamin Netanyahu kommer aldrig att acceptera att Iran har kärnvapen. Han litar inte en sekund på förintelseförnekaren Mahmoud Ahmadinejad. En knapp majoritet av befolkningen tycker att Irans kärnanläggningar ska bombas. Hillary Clinton sa i november att hon inte utesluter det militära alternativet. Iran har lekt katt-och-råtta med IAEA i flera år. Landet väcker inte förtroende, står det bi den senaste rapporten.
90 % av alla samtal mellan USA och arabstater som Egypten och Saudiarabien handlar om Iran, bara 10 % om den palestinska konflikten.

Iran
2009-50 s 16
"Iransk polis gick hårt fram mot demonstranter"
Tusentals iranier protesterade i början av veckan mot regimen i Teheran. Polisen omringade universitetet och lärosäten i den iranska huvudstaden i ett försök att förhindra demonstrationer, men tusentals människor samlades ändå för att marschera och visa sitt missnöje. Den fruktade Basjmilisen gick till attack med batonger och tårgas.

2010-02 s 15-16
"Mullorna visar tecken på desperation"
Den senaste vågen av våldsamt förtryck i Iran antyder att den islamistiska regimen är osäker på sin framtid. Sedan protestvågen startade förra sommaren med anledning av det omstridda resultatet i presidentvalet har president Ahmadinejads säkerhetsstyrkor misshandlat och gripit tusentals människor. Massiva och våldsamma demonstrationer som tog huvudstaden och andra städer i sitt våld den 26 och 27 december visar att förtrycket bara fördjupar och breddar motståndet. Bilder tagna i hemlighet och spridda via internet avslöjade härjningar och förödelse som inte har skådats sedan revolutionen 1979 då shahen störtades. Våldet var speciellt chockerande eftersom protesterna sammanföll med Ashura, en mycket helig dag i Shiamuslimernas kalender till minne av att profeten Mohammeds sonson Hosein led martyrdöden. Om Tyskland och Kina ändrar sig och röstar ja till hårdare sanktioner i FNs säkerhetsråd kan det hända att herrar Ahmadinejad och Khameneis dagar vid makten är räknade.

2010-04 s 8
"EU underordnar sig FN tills vidare"
EUs utrikesministrar beslöt att tillsvidare nöja sig med de sanktioner mot Iran som FNs säkerhetsråd kommer överens om. Om Kina och Ryssland motsätter sig säkerhetsrådet kan EU utfärda egna, strängare sanktioner.

2010-04 s 19
"En regering som inte lyssnar på folket faller förr eller senare"
Senaste tidens intensiva protestdemonstrationer i Iran slogs ner med våld och gripanden. Bland de gripna finns systern till Shirin Ebadi, som fick Nobels fredspris 2003. Människorättsadvokaten Ebadi lever i exil i Storbritannien sedan förra sommaren. Newsweeks reporter intervjuade henne per telefon om hur hon ser på revolutionen i Iran. Proteströrelsen växer för varje dag i Iran. Man protesterar mot allt dåligt som den senaste regeringen gjort. Fattigdomen, den bristande säkerheten, stark censur, korruptionen. Allt detta väcker folkets vrede. Oppositionen saknar en specifik ledare, det är folket som är ledaren.

2010-06 s 15-16
"Iran tar ännu ett steg mot kärnvapen"
Iran har meddelat IAEA att man ska börja producera anrikat uran av högre kvalitet än tidigare. Detta innebär en ny och potentiellt farlig vändning i utvecklingen av Teherans kärprogram och Irans trots mot västvärlden. Det är ett stort steg framåt på väg mot att ha tillgång till det råmaterial som krävs för att bygga en atombomb. Iran på står att den bättre anrikningen av uran är av medicinska skäl för att få bränsle till en 41 år gammal, USA byggd forskningsreaktor där medicinska isotoper produceras till främst cancerpatienter. Säkerhetsrådet har utfärdat tre omgångar sanktioner mot Iran efter det att landet inte har stoppat sin anrikning men sanktionerna har haft föga effekt.

2010-06 s 16-17
"Födelsekalaset kan bli en rysare"
Den islamska republikens årsdag för den islamiska revolutionen och störtandet av Shahen 1979 hotar för regimen att överskuggas av massprotester. Varken hård repression eller politiska manövrer har lyckats tysta kraven på demokrati. Ahmadinejad drivs av ett religiöst kall. Han och hans bundsförvanter i det shiitiska prästerskapet och revolutionsväktarnas militärindustriella komplex eftersträvar uppbyggnaden av en revolutionärt och religiöst legitim och centralstyrd stat. "Republiken Iran, inte republiken Islam" som kunde höras bland protesterna visar att åtminstone en del demonstranter vill störta statens religiösa överbyggnad.
Flera av oppositionsledarna deltog i 1979 års revolution och därför har hög personlig prestige. Många aktade ayatollor och andra präster har också uttryckt stöd för oppositionens krav, till och med Hassan Khomeini, barnbarn till den islamska statens grundare. Deras företrädare i parlamentet, talman Ali Larijani, har alltmer börjat kritisera Ahmadinejad.

2010-07 s 15-16
"Glöden har slocknat" hela artikeln
Oppositionsrörelsen i Iran behöver en ny tändande gnista för att hålla liv i kampen och staka ut vägen framåt. Firandet av revolutionens 31-årsdag blev en besvikelse för oppositionsrörelsen. Få människor vågade sig ut på gatorna och själv ägnade den sig åt självkritiska utbrott. Ledarna är nu i färd med att u- och omvärdera taktik och metoder. Beroendet av exiliranier som arbetare via Internet, där de planerar "orealistiska aktioner", är för stort. De framkallar bara alldeles för höga förväntningar hos den inhemska oppositionen. De interna ledarna är för svaga och flera är fängslade.

2010-07 s 16
"Öppet brev till ayatollan"
Fatemeh Karroubi klagar i ett öppet brev till ayatolla Ali Khamenei på att statligt kontrollerade milissoldater misshandlade hennes son mär han deltog i en demonstration som utspelade i en moské, "Guds hus". Hon är hustru till en av Irans oppositionsledare, Mehdi Karroubi. Hon vädjar till Ali Khamenei att han måtte genomföra en kursändring "innan ännu fler människor dödas". Men Khamenei har givit president Mahmoud Ahmadinejad odelat stöd i hans och det mäktiga Revolutionsgardets attacker mot oppositionsrörelsen.

2010-10 s 14-16
"För Israel är Iran ett existentiellt hot" hela artikeln
Israelerna förespråkar sanktioner i första hand, men om de inte hjälper återstår bara att angripa Iran. Både USA och Israel tycker att det är effektivt att israel gör tydliga förberedelser för ett eventuellt anfall mot Iran. Det omstridda valet i Iran förra sommaren, det våldsamma förtrycket mot oppositionella och Irans avvisande hållning gentemot västs erbjudande om att anrika uran utanför Iran har fått Washington att ändra inställning. Men för amerikanerna är Iran ett strategiskt hot, för israelerna är Iran ett existentiellt hot.

2010-16 s 11
"Mullorna fortsätter att slå mot oppositionen"
Regimen i Iran vidtar ännu fler åtgärder för att krossa oppositionen. Den har bannlyst två reformistiska partier, Mosharekat och Enqelab Islami, och förbjudit en av landets ex-presidenter, Mohammed Khatami, att lämna landet för att delta i en nedrustningskonferens i Hiroshima i Japan. Många av medlemmarna i Mosharekat står Khatami nära och medlemmar i Enqelab Islami har tidigare suttit i regeringsställning.

2010-19 s 15
"Iran avrättade fyra kurder"
De hade dömts skyldiga till medlemskap i väpnad oppositionsgrupp och till bombattentat. De fyra som inkluderade en kvinna sägs vara medlemmar i en kurdisk separatistgrupp kallad Pejek som säger sig kämpa för kurdernas rättigheter.

2010-20 s 19
"Tre ledare och en överenskommelse"
Irans president, Mahmoud Ahmadinejad. Gav plötsligt vika i striden om det iranska atomprogrammet, och Brasiliens statschef, Luiz Inácio Lula da Silva, och Turkiets premiärminister, Tayyip Recep Erdogan, var de framgångsrika medlarna. På ett sammanträde på 17 timmar uppnådde de mer än vad FN lyckats med på många månader. Iran gick med på att lagra låganrikat uran i Turkiet. Men Lulas och Erdogans kupp var högst egennyttig. Både Brasilien och Turkiet tillgodoser geostrategiska intressen och gynnas av goda relationer med Teheran. Brasilien har ett eget atomprogram som är förbluffande likt det iranska.

2010-20 s 20
"Iran slipper inte undan"
USA kom häromdagen överens med Ryssland och Kina och andra länder om ett förslag till FN-resolution, som innebär bland annat att frysa mer av Irans tillgångar utomlands och utvidga reseförbudet mot enskilda och organisationer kopplade till Revolutionsgardet.

2010-24 s 15-17
"Oppositionen saknar tydligt ledarskap"
För ett år sedan, då Ahmadinejad hade utropats till segrare i presidentvalen den 12 juni, föddes den Gröna rörelsen, med sin slogan "vi är alla tillsammans!". Men nu ett år senare har massorna som företrädde rörelsen försvunnit från gatorna i Teheran. Dussintals har dödats i sammanstötningar med hårdföra regeringsstyrkor, hundratals iranier har fängslats och ställts inför rätta. Idag har rörelsen inga ledare och kan inte enas om sitt mål. Men vreden som först bröt ut under presidentvalet kokar fortfarande under ytan. "Regeringens många misstag håller liv i rörelsen". Många i medelklassen misstänker att staten gör allt den kan för reta och irritera dem.

2010-24 s 17-18
"Iran har alltid triumf på hand"
Iran reagerade på de nya sanktionerna genom att hota med ytterligare försvåra för internationell insyn genom att omvärdera relationerna med IAEA. Bortom sanktionerna, som förmodligen inte kommer att fungera, finns plan B, C, och D. Dessa inkluderar militära åtgärder av traditionellt slag men också vad som betecknas som hjärnflyktsprojektet och som syftar till att locka bort alla Irans kärnfysiker. Några har redan lockats komma med datorer fulla av data om det iranska atomprogrammet.

2010-25 s 14
"Berlin varnade Teheran"
Den tyska regeringen skärper tonen mot Teheran. Orsaken är hotande dödsstraff mot medlemmar av den religiösa Bahairörelsen. I Iran finns runt 300 000 anhängare till rörelsen som har utvecklats ur shiismen. Anhängarna betraktas som kättare av de styrande mullorna. Den tyska regeringen framför sin kritik mot att sju ledande företrädare för Bahaisimen sedan två år hålls i fångenskap misstänkta för spioneri för "sionisternas" räkning.

2010-27 s 7
"Iran kan tänka sig att förhandla igen"
I ett brev till EUs utrikesminister, Catherine Ashton, skriver Irans chefsförhandlare Said Jalili att Iran är redo att fortsätta förhandla under förutsättning att den iranska regeringens villkor uppfylls och att man kan komma överens om målet med förhandlingarna.

2010-28 s 11
"Iran har lärt sig att leva med sanktioner"
Israels president Netanyahu tror att det enda som påverkar Iran är militärt hot från USA. Iran avfärdar de skärpta sanktionerna. Sanktionerna kanske försenar atomprogrammet men de kan aldrig stoppa det, sa Irans atomchef i förra veckan. Netanyahu sa också att han inte tror att man lyckas nå fram till en lösning med en palestinsk stat till 2012.

2010-28 s 12-13
"Statens tjänare smugglar ostraffat"
Revolutionsgardets svarta marknad påverkas inte av FNs och USAs sanktioner. Den senaste omgången FN-sanktioner syftade till att straffa Revolutionsgardet men de slår snarare mot legitima affärer och lämnar fältet öppet för Revolutionsgardet. Denna organisation har ungefär samma struktur som ett maffianätverk med dussintals till synes legitima frontföretag som döljer olagliga verksamheter eller fungerar som penningtvätterier. Revolutionsgardets affärsverksamhet började för mer än 20 år sedan efter kriget mellan Iran och Irak. Dess inblandning i smugglig började direkt med etablerande av frihandelsområden i Kish och Qeshm, två öar i Persiska viken mitt emot Dubai. Revolutionsgardet hade sina egna hamnpirar dit tullarna inte vågade gå. På Teherans flygplats kontrolleras 25 gates av Revolutionsgardet som var förbjudet område för tullen.

2010-31 s 9
"Mordförsök på Irans president?"
Mahmoud Ahmadinejad utsattes enligt källor inom presidentkansliet för ett attentatsförsök i onsdags. Samtidigt förnekar de iranska myndigheterna att något angrepp har skett. Nyhetsbyrån AFP har fått dementier från iranskt regeringshåll.

2010-36 s 14
"Allt är som vanligt"
IAEA beskyller Iran för att hindra inspektioner av landets kärnanläggningar. Iran har vägrat två inspektörer tillträde till iranska atomanläggningar. Många länder misstänker sedan länge att Iran försöker utveckla kärnvapen under täckmantel av att producera kärnenergi.

2010-39 s 14
"Virusattack mot Irans industri"
I det tysta pågår sedan länge ett lågintensivt cyberkrig mellan Iran och västvärlden. Nu verkat intensiteten och slagkraften ha trappats upp. I detta nu kämpar Iran med näbbar och klor för att slå tillbaka ett datorvirus som riktat in sig på industriella styrsystem och hotar att lamslå landets industri. Det handlar om "Stuxnet", ett snabbt muterande datorvirus som har infiltrerat industriella datorsystem i Iran. Ingen har tagit på sig ansvaret för viruset som är det första kända fallet av skadlig kod som riktar in sig på att sabotera industriella styrsystem. Det inriktar sig det tyska teknikföretaget Siemens produkter. Sådana används i iranska elverk och i landets första kärnkraftverk.

2010-40 s 20-21
"Israel kan inte attackera oss"
Mahmoud Ahmadinejad står inför växande problem på hemmaplan. Han befinner sig i skottlinjen för såväl missnöjda hökar och ledande präster som för den gröna oppositionella rörelsen. Och kanske än mer ödesdigert är att Irans president kan nödgas skära ner de statliga subventionerna med 100 miljarder dollar, delvis som ett resultat av nya internationella sanktioner, som syftar till att tvinga Iran att lägga korten på bordet i fråga om landets atomprogram. Men i New York i FNs generalförsamling visade han sedvanlig trotsighet. Vår (Newsweek) utsände träffade honom för en exklusiv intervju.
Iran räknar överhuvudtaget inte med att Israel kommer att bomba någon påstådd kärnvapenanläggning. Sanktioner påverkar inte heller Irans ekonomi menar Mahmoud Ahmadinejad. Han förnekar att någon tidning tvingats läggas ner på grund av kritik mot regeringen.

2010-41 s 18
"Ahmadinejad besökte Libanon"
Den iranske ledarens besök i Libanon var ett uttalat stöd till den shiitiska gruppen Hizbollah. Motsättningarna mellan sunniter och shiiter i Libanon är mycket djupa. Hizbollah kommer av allt att döma utpekas som skyldig till mordet på Hariri 2005 av en FN-tribunal. Ahmadinejad hade ett möte med libanesiska ledare, inklusive presidenten, och därefter talade han inför folk i en förort i södra Beirut dit uppemot 60 000 personer hade kallats av Hizbollah.
Ahmadinejad gjorde också ett kontroversiellt besök i södra Libanon bland annat i Bint Jbeil där de häftigaste striderna stod i kriget 2006. Särskilt det senaste fördömdes starkt av Israel.

2010-43 s 22-23
"Journalister lever farligt i Iran"
De censureras, trakasseras och grips. Kritiska journalister i Iran har det minst sagt tufft. Sedan en tid tillbaka sitter två tyska reportrar i iranskt fängelse. Mohammed Ghutshani riskerar flera års fängelse om han inte ger upp projektet att börja ge ut dagstidningen Ham Mihan (Landsmannen) som bannlystes för tre år sedan. Irans fängelser är fulla av regimkritiker, däribland många journalister. Även utländska, tidigare ackrediterade journalister attackeras och många tvingas lämna Iran. Bar de som nöjer sig med att skriva oförargliga artiklar får stanna.
En inresa i Iran utan tillstånd från Ershad, Ministeriet för kultur och islamisk styrning, är galenskap. Det fick två naiva tyska journalister erfara. Det som avgör tyskarnas öde är vilken fraktion som får överhanden. Åtal för spionage ligger alltid nära till hands.

2010-49 s 24-25
"Trevande start på förhandlingarna med Iran"
Parterna i förhandlingarna om Irans atomprogram står mer eller mindre fast vid gamla positioner. EUs delegater vill att Iran övertyga världen om att dess atomprogram har strikt fredliga och civila syften. Västerländska experter tror att Iran har drygt 3000 kg låganrikat uran, dubbelt så mycket som 2009 och ca 33 kg höganrikat uran. Men det är möjligt att Iran i hemlighet kan ha skaffat sig ännu mer sofistikerade centrifuger. Hela det iranska folket kräver rätt till civil kärnkraft. Både USA och Israel har tydligt deklarerat att de inte tänker tillåta Iran att framställa kärnvapen.

2010-50 s 18-19
"Irans ledare sparkade landets toppdiplomat"
President Mahmoud Ahmadinejad avskedade i början av veckan sin utrikesminister, Manoucher Mottaki, en karriärdiplomat som har varit Irans ansikte utåt i många år. Det kom som en överraskning för många och verkar vara ett tecken på att presidentens makt har stärkts. Politiska insiders uppger att Irans högsta ledare, ayatolla Ali Khamenei, efter valen 2005 tvingade den nyvalde Ahmadinejad att acceptera Mottaki som utrikesminister trots att Mottaki stött Ahmadinejads rival Larjani i presidentvalskampanjen. Ahmadinejad har utsett Ali Akbar Salehi som ersättare. Han är chef för atomprogrammet och har varit ambassadör i IAEA. Många tror att avskedandet signalerar att atomfrågan flyttas uppåt på den politiska dagordningen. Det kan kanske också relateras till telegram som läckt ut från Wikileaks om att många av Irans arabiska grannar är fientligt sinnade. Senaste sanktionsrundan gör det allt svårare för Iran att göra affärer med resten av världen.

2010-50 s 20
"Terrorn slog till i Iran"
I ett självmordsattentat i Chabahar i sydöstra Iran dödades i onsdags ett fyrtiotal människor eller fler. Den våldsamma attacken sammanföll med att shiamuslimer förbereder sig att hedra minnet av martyren Imam Hussein, som var profetens sonson.

2010-51 s 11
"Regimens fiende nr.1 är cyberrymden"
Den oppositionella Gröna rörelsen" avstår numera från gatudemonstrationer till förmån för kampanj och organisering via nätet. Motståndsrörelsens favoritmedium är Facebook.
Revolutionsgardet är oroat över onlineaktivismen och har etablerat ett permanent sekretariat för "mjuk krigföring". Regimen för ett liknande krig mot förbjuden TV. Att äga en parabolantenn är förbjudet. Böter på 2000 dollar krävs för en antenn. Men snart sätts nya antenner upp. Det är inte lätt ens för en totalitär regim att blockera trafiken i cyberrymden.

2011-06 s 18-19
"Iran tolkar revolten som en USA-fientlig kampanj"
Gudsstatens stöd till proteströrelsen i Nordafrika kan bli en bumerang som slår tillbaka mot mullorna själva. Det är dags för kungar och tyranner att stiga ner från tronen, sa iranske vicepresidenten Mohammed Reza Rahimi i en intervju i söndags. Ayatollah framställer händelserna i Nordafrika som en islamisk renässans, inspirerad av Iran. Han stöder upproret i Egypten med argumentet att revolten har uppstått ur hatet mot Irans ärkefiende, USA. Den iranska ledningen inser inte att den genom att stödja demonstranterna i Nordafrika stöder protestaktioner generellt.

2011-07 s 13
"Oppositionen i Iran vaknar upp"
Oppositionen i Iran, den Gröna rörelsen, funderar på nästa drag nu när den har visat att den fortfarande kan mobilisera hundratusentals människor. I måndags trotsade iranska regimmotståndare demonstrationsförbudet och drog ut på gator och torg i den iranska huvudstaden för att vädra sitt missnöje med ledarna. De före detta presidentkandidaterna Mir-Hossein Mousavi och Mehdi Karroubi som hade uppmanat de oppositionella att marschera under tystnad, sitt båda i husarrest.
De lyckade revolterna i Tunisien och Egypten har väckt vreden till liv hos många reformsinnade iranier som är djupt besvikna över att deras aktioner inte bar frukt. Hindret är Irans mäktiga revolutionsgarde som har ett enormt ekonomiskt och politiskt intresse av status quo.

2011-08 s 24
"Tusentals skingrades med tårgas och batonger"
Kravallpolis och civilklädda agenter från basijimilisen sköt tårgas och viftade med batonger för att skingra tusentals trotsiga demonstranter som hedrade minnet av två demokratiaktivister som dödades under de regimfientliga aktionerna i förra veckan. Iran har förbjudit utländska medier med kontor i Teheran att rapportera om protestaktionerna. Ahmed Maleki, vice konsul på Iranska generalkonsulatet i Milano, blir den fjärde diplomaten som hoppar av sedan valen i Iran 2009.

2011-19 s 10
"Inbördeskrig i Teheran"
Den allt intensivare maktkampen inom Irans politiska hierarki äventyrar Mahmoud Ahmadinejads ställning som president. De konservativa som dominerar regimen är splittrade i två läger en för presidenten och en mot honom. Fraktionerna förbereder sig inför parlamentsvalen om mindra än ett år och presidentvalet 2013. Ahmadinejad trotsar den högsta ledaren, ayatolla Ali Khamenei vilket aldrig förekommit i den islamiska republiken.

2011-26 s 11-14
"Hotet från Teheran"
En aktuell FN-rapport förstärker misstankarna om att Irans atomprogram har militära syften. Den bekräftar också att virusattacker mot iranska datornätverk har orsakat stor skada. Det verkar som om det kärnfysiska arbetet i Iran stagnerat på flera områden. Datorviruset Stuxnet och cyberkriget kan vara orsaken till bakslagen. Israel och amerikaner misstänks ligga bakom attackerna.

2011-31 s 22
"Befälhavare i Irans revolutionsgarde nästa Opec-chef?"
Rostam Ghasemi, Irans oljeminister och en av iranska revolutionsgardets högsta befälhavare är svartlistad av västmakterna men kan få en avgörande roll för oljeprisets utveckling. Iran har sedan i oktober i fjol, för första gången sedan den islamska revolutionen 1989, ordförandeskapets i Opec, organisationen för de oljeproducerande länderna. De är upp till landets parlament att godkänna detta förslag på Rostam Ghasemi från Irans president Mahmoud Ahmadinejad. Nomineringen följer på en allvarlig maktkamp mellan president Ahmadinejad och Irans högsta ledare, ayatolla Ali Khamenei. Det kan vara ett försök från presidentens sida att lätta på spänningarna mellan honom själv och de Khamenei-anhängare som hotat honom med riksrätt.

2011-37 s 31
"Kontroversiella Bushehr är i gång"
Irans första atomkraftverk är invigt i närvaro av Irans utrikesminister och Rysslands energiminister Sergej Sjmatko. Till att börja med kommer reaktorn att utnyttjas till 40 % av potentiella 1000 Megawatt. I november ska hela kapaciteten utnyttjas. Kraftverket drivs med ryskt kärnbränsle och Moskva tar hand om avfallet.

2011-45 s 16-17
"Iran kan snart ha en fungerande atombomb"
En aktuell rapport från IAEA stärker misstankarna om att Irans vapenprogram har kommit nära målet. Den iranska myndigheten verkar vara helt likgiltiga inför rapporten.
Den iranska regimen har passerat viktiga steg i utvecklingen av kärnvapen tack vare hjälp från utländska experter. Viktig teknisk utrustning med koppling till experter i Pakistan och Nordkorea har också hjälpt Iran till tröskeln av kärnvapeninnehav. Hjälpen har förmodligen kommit från Vijatjeslav Danilenko, en före detta sovjetisk kärnfysiker som anlitades av Iran i mitten av 1990-talet. Uppgifterna underblåser farhågor om att Iran har fortsatt att bedriva kärnvapenrelaterad forskning efter 2003.

2011-48 s 16-17
"Maktkamp på högsta nivå i Iran"
President Ahamadinejad och hans stabschef är på kollisionskurs mot den högste ledaren, ayatolla Khamenei. Esfandiar Rahim Mashaei har varit en kontroversiell person i Iran i många år, både på grund av sina nära relationer till presidenten - hans dotter är gift med Ahmadinehads son - och på grund av hans oortodoxa religiösa tro. Mashei är övertygad om att att ha speciella band till den 12:e shiitiske imanen, Imam Zaman.
Ahmadinehad verkar förbereda den 51-årige Mashaei som ersättare på presidentposten vilket upprör många anhängare till den högste ledaren, ayatolla Ali Khamenei. Mashei har otvivelaktigt ambitionen att bli president och Ahmadinejad vill inget hellre.

2011-48 s 30
"Iranier stormades brittiska ambassaden"
Den brittiska ambassaden i Teheran stängdes tillfälligt efter det att iranska aktivister hade stormat den i tisdags. Aktivister kastade sten och brandbomber och eldade upp den brittiska flaggan. Orsaken är de ytterligare sanktioner mot Iran som Storbritannien stöder.

2012-1/2 s 17-18
"Iran jagar vänner i Latinamerika"
Irans president, Mahmoud Ahmadinejad flög söndags till Venezuela för att träffa en likasinnad kollega, som delar hans antipati mot USA, president Hugo Chávez. De förenas i sin antipati mot USA
Ahmadinejads ankomst till den venezolanska huvudstaden, som följdes av en rundresa till Nicaragua, Kuba och Ecuador, gjorde det möjligt för den iranska regimen att visa att den fortfarande har vänner och ekonomiska partners trots de internationella sanktioner, som syftar till att stoppa Irans atomprogram. Men dessa tre länder har alla små ekonomier som inte har särskilt mycket att erbjuda Iran i dess försök att lindra effekterna av amerikanska sanktioner.
Hemma i Iran har den iranska valutans kurs dalat kontinuerligt samtidigt som spänningen ökar med anledning av Irans hot om att stänga Hormuzsundet, en farled genom vilken 20 procent av världens olja passerar.

2012-06 s 14-16
"Världens farligaste farled"
Koncentrationen av sjöstridskrafter i Hormuzsundet ökar risken för ett fjärde krig i Persiska viken. Iran genomförde i slutet av december en av landets största flottmanövrar på senare tid. Vid Irans robotbestyckade kust, där revolutionsgardet har sina snabbåtsflottiljer och ubåtsbunkrar, har det uppstått en koncentration av militär makt, som markant ökar risken för att en oväntad händelse i Persiska viken leder till krig.
20 % av alla råolja i världen kommer från regionen runt Persiska viken och drygt 80 % av denna skeppas genom Hormuzsundet, som kan kallas för oljehandelns aorta. Iran hotar med att stänga av sundet om det blir ökade internationella sanktioner mot landet. Enligt USAs "Carterdoktrin" sedan 1980 kommer att sådant försök från Irans sida att "slås tillbaka med alla nödvändiga medel".

2012-06 s 17-18
"Världen ökar pressen på Iran"
Sanktionerna påverkar Irans ekonomi, men än så länge är det vanligt folk som drabbas hårdast. En tilltagande panik över Irans växande isolering, faran för krig och risken för kommande ekonomiska svårigheter underblåser en manisk hamstring och svart valutahandel. Den växande ekonomiska paniken lyfter också fram den bittra splittringen inom Irans politiska elit. Revolutionsgardet har de senaste veckorna kritiserat Irans högste ledare, ayatolla Al Khamenei, helt öppet, för att i onödan retat upp västmakterna.
Även ryssar och kineser har blivit skrämda av att Irans ledare hotar med att blockera Hormuzsundet, vilket skulle öka risken för krig.

2012-08 s 19
"IAEA åkte hem med oförrättat ärende"
FNs atominspektörer uppger att deras senaste inspektion i Iran var ett misslyckande. Regimen blockerade tillträdet till en anläggning som misstänks bedriva hemlig vapenforskning, militärbasen i Patchin. IAEA bedömer misslyckandet som mycket allvarligt. Iran fortsätter trotsa det internationella samfundets krav på insyn i atomprogrammet. Väldigt mycket står på spel eftersom den israeliska regeringen debatterar om den ska attackera iranska anläggningar.

USA, Israel, Iran
"Löst krigsprat gynnar bara Iran"
Medan de republikanska kandidaterna talar om odelat stöd till Israel i händelse av en attack mot Iran varnar Barack Obama hökarna i USA och Israel för att hoten om attacker mot iranska atomanläggningar kan få motsatt effekt mot den önskade. Diplomati och sanktioner måste ges mera tid, säger Obama. I måndags träffade Netanyahu Obama i Vita Huset. Obama underströk att krig är sista utvägen.

Iran
2012-10 s 18-19
"Det blev trångt på tronen"
Resultatet av förra veckans parlamentsval i Iran stärker den högste ledarens makt. Anhängare till Ayatollah Ali Khamenei lade beslag på över 75 % av platserna. Valdeltagandet var 64 %. Nu är det bara en tidsfråga innan inte bara president Mahmoud Ahmadinejad försvinner utan också presidentposten. Enligt ayatollan Ali Khamenei skulle Iran fungera bättre med ett parlamentariskt system - framför allt om ayatollan själv kontrollerar parlamentet kan man gissa. Ayatollah Ali Khamenei har haft upprepade duster med president Mahmoud Ahmadinejad. Anhängare till Khamenei gick starkt framåt även på landsbygden och ute i provinsstäderna där Ahmadinejad varit mycket populär förut. Ahmadinejad väntas få sitta sin period ut till 2013 men parlamentet kommer nu att ha mycket större kontroll över honom.
Utgången av valet väntas inte påverka utrikespolitiken.

2012-10 s 19-21
"Ett krig som ingen kan vinna"
Striden om Irans atomprogram. Ayatolla Ali Khamenei anser att det är Irans "absoluta rättighet" att ha ett atomprogram för fredliga ändamål. Vilken kurs EU än väljer står det klart att beslutet om ett eventuellt anfall mot Iran inte tas i vare sig Bryssel, Berlin eller Paris.
Ayatollan var lika beslutsam som alltid: Iran kommer, "med Guds hjälp" att arbeta vidare med atomprogrammet, deklarerade Irans högste ledare, Ali Khamenei i Teheran. "Omvärldens påtryckningar, sanktioner och attentat förblir fruktlösa. Ingenting kan hindra oss från att fortsätta vårt atomprogram."
Khameneis uttalande var bara ett av de senaste exemplen på spänningen mellan å ena sidan Iran och å andra sidan USA och Israel. Sedan i januari har den i åratal pyrande konflikten om Irans atomprogram intensifierats kontinuerligt.
För varje nytt hot och varje nytt attentat ökar risken för ett krig mellan Israel och Iran, ett krig som oundvikligen skulle involvera även USA och Europa.
Går det att hindra väpnat våld? Vilka intressen styr iranierna, israelerna, amerikanerna och européerna? Atomprogrammet fungerar som ett slags överlevnadsförsäkring för den iranska regimen. Iran har lärt av Nordkorea. USA vill inte snubbla in i ett nytt krig och Europa är inte enigt.

2012-12 s 20-21
"Om kriget kommer"
Följderna av en israelisk attack mot Irans atomanläggningar och ett iranskt motanfall är oförutsägbara och kontrollerbara. Risken för ett regionalt krig är uppenbar, enligt militära experter.
Resultatet av ett avancerat krigsspel, som iscensattes för en tid sedan i syfte att bedöma följderna av en israelisk attack mot Iran, blev ett större regionalt krig, som skulle kunna involvera USA och leda till många amerikaners död.
Spelet väcker farhågor bland USAs högsta planerare om att det kanske är omöjligt att utesluta ett amerikanskt engagemang i en eskalerande konflikt med Iran.
När övningen avslutades tidigare i mars general James N Mattis, som leder alla amerikanska styrkor i Mellanöstern, Persiska viken och Sydvästasien att en israelisk attack mot Iran skulle få ödesdigra följder i hela regionen och för USAs styrkor där.
Sammanfattningsvis kan konstateras att de militära experterna stärktes i sin uppfattning att följderna av en israelisk attack och ett iranskt motanfall är framför allt oförutsägbara och okontrollerbara.

2012-12 s 22-23
"Är kriget oundvikligt?"
Risken för ett krig väcker tvivel på Israels försvarskapacitet. Är Israel verkligen förberett på ett krig, eller är det mest tomma ord? Järnkupolen - ett av fyra mångmiljardprojekt som delvis sponsras av USA och syftar till att stoppa missiler med varierande räckvidd finns bara på tre ställen i Israel. Bristen på gasmasker och skyddsrum är påtaglig. Men många enskilda israeler vidtar åtgärder för att skydda sig.

2012-15 s 24-25
"Iran underblåser våldet i Afghanistan"
Regimen i Teheran provocerat USA-fientliga aktioner i Afghanistan. Irans viktigaste mål är att så split mellan Afghanistans regering och amerikanerna. Iranska konspirationer har motiverat USAs och andra länders underrättelsetjänster att på nytt fokusera på statssponsrad terrorism efter ett decennium som har dominerats av al-Qaida, dess regionala partners och andra lömska terrornätverk.

2012-16 s 12-13
"Om man ska tro ayatollan"
Både det internationella samfundets och Irans representanter var nöjda med den första omgången förhandlingar om Irans atomprogram. Spänningen verkar ha lättat något, åtminstone för tillfället. Ayatollah Khamenei sägs ha utfärdat en fatwa, ett islamiskt påbud, mot tillverkning av kärnvapen. Men ayatollans förnekande av Irans ambitioner att utveckla kärnvapen kan också ses som ett led i ett historiskt, shiitiskt koncept kallat taqiyya (ungefär religiöst hyckleri) . Shiiterna var under århundraden en förtryckt minoritet inom Islam och de lärde sig att dölja sin sekteristiska identitet för att överleva. Därför finns det en sed att ljuga för att skydda det shiitiska samhället.

2012-16 s 12-13
"Optimism efter första omgången"
I ett år har förhandlingarna om Irans atomprogram legat på is, men nu har de återupptagits, och de ger uppenbarligen resultat. Samtalen i Istanbul med 5+1 gruppen (Kina, Frankrike, Storbritannien, USA, Ryssland plus Tyskland) i förra veckan var konstruktiva, enligt EUs utrikesrepresentant Catherine Ashton. De pågående förhandlingarna ses som en sista chans att förhindra ett eventuellt anfall mot Irans atomanläggningar.

2012-18 s 14-16
"Krigshotet har dämpats"
Risken för att Israel angriper Irans atomanläggningar är inte överhängande längre
Hotet om hårdare ekonomiska sanktioner har gjort iranierna mer flexibla i kontakterna med USA och andra länder, och de återupptagna direkta förhandlingarna har dämpat retoriken från alla parter.
En växande klyfta i Israel mellan å ena sidan de politiska ledarna och å andra sidan militärer och underrättelseexperter om klokheten i att angripa Iran märks allt tydligare.
Samtalen för drygt två veckor sedan i Istanbul mellan Iran och USA och andra länder innebar ett slags vändpunkt i amerikanernas funderingar om Iran.
Man bestämde, att fortsätta samtalen nu i maj i Bagdad.

Arabvärlden, Iran
2012-20 s 14
"Perser mot araber"
Perserna har med nöje talat illa om sina arabiska grannar åtminstone sedan 600-talet när arabiska arméer invaderade deras land. Perserna har alltid velat hävda sin kulturella överlägsenhet. Nya känslostormar rasar nu på grund av den lilla ön Abu Musa som ligger 75 km från Irans kust och som Förenade Arabemiraten (UAE) gör anspråk på. Båda parter hävdar att de omstridda öarna har tillhört deras respektive kulturella och politiska sfärer sedan urminnes tider. Den siste shahen av Iran lade beslag på dem 1971 när Storbritannien övergav sina besittningar i Persiska viken och UAE bildades.

Iran
2012-20 s 16-17
"Presidenten och ayatollan är inte riktigt överens"
President Mahmoud Ahmadinejad känner sig förbigången i regimens förhandlingar med väst om Irans atomprogram. Men i denna fråga är det alltid ayatollan som har sista ordet. Det pågår en maktstrid mellan landets två viktigaste ledare. Det är ayatolla Ali Khamenei som anger tonen i Irans förhandlingar med väst om atomprogrammet. Irans ekonomi har kraftigt försämrats av sanktionerna, rialen, Irans valuta har sjunkit med 20 % och tillväxten har avstannat.

2012-21 s 21
"Förhandlingarna fortsätter i positiv anda"
Iran och dess motparter fortsatte i mitten av veckan förhandlingarna om Irans atomprogram. Teheran hade dessförinnan gått med på att låta IAEA inspektera vissa anläggningar, som tidigare var stängda. Enligt IAEAs Yukiya Amano har parterna i princip löst existerande meningsskiljaktigheter och håller på att formalisera en plan som underlättar inspektionen av Irans kärnfysiska aktiviteter vilket i så fall betyder att sex års dödläge har brutits. Israel är öppet skeptisk till det påstådda diplomatiska genombrottet. Enligt dess försvarsminister Ehud Barak försöker Iran lätta på den internationella pressen genom att göra skeneftergifter.

2012-24 s 17-19
"Dålig grannsämja vida Kaspiska havet"
Förhållandet mellan de två grannländerna Azerbajdzjan och Iran är spänt och irriterat. Det har försämrats ytterligare de senaste veckorna på grund av Teherans oro över det fördjupade militära samarbetet mellan Azerbajdzjan och Israel. Azerbajdzjan har länge irriterat sig på Irans stöd till Armenien, Azerbajdzjans granne i väster och svurna fiende i det långa kriget om det omstridda territoriet Nagorno-Karabach.
Azerbajdzjans växande betydelse som strategisk partner till västmakterna visades i förra veckan då utrikesminister Hillary Clinton landade i Baku. Nato är beroende av tillgången till Azerbajdzjans flygfält.
I Iran bor 20 miljoner azerer, en del betraktar norra Iran som ockuperad mark. En del av Azerbajdzjan når man bara genom att köra genom iranskt (eller armeniskt) territorium, köerna vid gränsen till Nakhicevan är ibland dygnslånga. Ibland stängs gränsen av helt.
För Israel är Azerbajdzjan en välkommen allierad, en vänligt sinnad muslimsk nation som bygger ett sekulärt samhälle.

2012-28 s 17
"Iran undviker oljeembargot genom att trixa med flaggningen"
EUs oljeembargo mot Iran har trätt i kraft, men Iran har uppenbarligen kommit på ett sätt att kringgå sanktionen: regeringen i Teheran låter, enligt BBC, sina tankbåtar segla under en annan nationsflagga, det lilla öriket Tuvalus och med ändrat namn på fartygen. Två av de iranska tankfartygen är på väg till den egyptiska hamnen Ain al-Sukhna vid Suezkanalens sydligaste ända. Därifrån kan oljan pumpas i pipeline till Alexandria där oljan kan lastas om till tankfartyg från andra länder som kan ta oljan till europeiska raffinaderier.

2012-32 s 30
"Det är inte bara vapenskrammel"
Regimen har enligt egna uppgifter testat kortdistansmissiler med stor framgång. Israel ligger inte inom räckhåll för den nya raketen Fateh-110s räckvidd på 30 mil men det gör Hormuzsundet. Iran har hotat att blockera sundet som svar på västmakternas ekonomiska sanktioner mot landet. Genom detta marina nålsöga passerar uppemot 40 % av världens fartygstransporterade olja till bland annat Europa, Fjärran Östern och USA.

2012-33 s 22
"Mobiltelefonen blir försvarets nya redskap"
Det israeliska försvarsdepartementet testar nya strategier för att varna befolkningen för fientliga robotattacker och andra farliga situationer och hot. I fortsättningen kommer myndigheterna att varna bland annat via sms.
Iran får under inga omständigheter skaffa kärnvapen. Irans atomprogram ses som ett hot mot Israels existens. Israel kan överväga att på egen hand och före det amerikanska presidentvalet attackera Iran och förstöra dess atomanläggningar. Israel räknar med att Iran, med stöd av den islamistiska Hizbollah milisen i Libanon, slår tillbaka för att hämnas. Då måste den israeliska befolkning snabbt kunna alarmeras. Ungefär hälften av landets invånare har inte gasmask till hands. Varningsmeddelandet kommer att skickas på hebreiska, arabiska, engelska och ryska.

2012-34 s 16
Kina, Iran
"Kina utnyttjar Iran"
Medan västmakterna utökar sina sanktioner mot Iran har Kina fortsatt att stärka sina förbindelser med den islamska republiken. Irans olja som utgör cirka 80 % av landets inkomster fortsätter alltmer att flöda till raffinaderier i Kina som nu är Irans största handelspartner. Iran har också blivit en lukrativ marknad för kinesiska produkter och tjänster. Kina investerade en miljard dollar för att förbättra Teherans infrastruktur. Kina ser sin handel med Iran som en del av en större geostrategisk politik i avsikt att bemöta USAs hegemoni i Mellanöstern och samtidigt försvåra för USA "att svänga mot Stilla Havet".

2012-34 s 17
Egypten, Iran
"Regionens tungviktare närmar sig varandra"
För första gången på mer än 30 år kommer ett egyptiskt statsöverhuvud kanske att besöka Iran. President Mursi ska, enligt uttalanden i Kairo, inom kort besöka Teheran. Israel, USA och andra länder ser med oro på ett eventuellt närmande mellan de båda länderna.
Den före detta medlemmen i Muslimska Brödraskapet, Mohammed Mursi, är emellertid mycket angelägen om att av västmakterna uppfattas av en pålitlig partner. Många miljarder dollar i ärligt militärt stöd står på spel.

2012-35 s 17
"Iran avvisar kvinnor från Universitetskurser"
Enligt UNESCO har Iran den högsta andelen kvinnliga studerande i förhållande manliga studenter i hela världen. De har överträffat sina manliga skolkamrater år efter år en trend som strider mot den traditionella, mansdominerade uppfattningen som präglar landets religiösa ledare. Vid årets intagningsprover blev 60 % av de godkända kvinnor. Nu vill prästerskapet förhindra att kvinnor utesluts från en rad olika studier vid en del av landets ledande utbildningsanstalter, till exempel oljeindustri-universitetet, kärnfysik, datorvetenskap och affärsstudier.

2012-35 s 18-19
"Iraniernas prövningar blir bara värre"
25 år efter kriget mot Irak gör Iran intryck av att återigen befinna sig i krig även om kanonerna för tillfället är tysta. Priset på basvaror, kläder och elektroniska prylar har stigit som ett resultat av internationella sanktioner och en störtdykande valuta: rialens värde har mer än halverats under det senaste året.
Statstjänstemän tvingas svartjobba för att möta sin minskande köpkraft.
Landets ledare har sent omsider erkänt att deras insisterande på att Iran måste anrika uran i strid mot västs krav har orsakat lidande. Den höge ledaren Ayatollah Ali Khamenei har uttalat sig för en "motståndets ekonomi" baserad på självförsörjning. Om det inte finns kött att tillgå, säger en som leder fredagsböner, bör folket klara sig på traditionell äggsoppa.
Den islamiska republiken tycks nu vara mer illa omtyckt än någon gång tidigare sedan revolutionen 1979. En del ser nu tillbaka med nostalgi på monarkin som rådde innan.

2012-36 s 17
"Iran och Nordkorea sluter teknologipakt"
Iran och Nordkorea har undertecknat en vetenskaplig och teknologisk överenskommelse. Det gäller en pakt mellan två stater som eftersträvar kärnvapen och avvisar allt samarbete med västmakterna. De anser sig sitta i en gemensam skyttegrav i sin kamp mot västmakterna. Iran eftersträvar en ledande teknologisk roll bland de muslimska staterna.

2012-38 s 30
"Högre pris för Rushdie"
En iransk stiftelse har höjt belöningen till den som lönnmördar författaren Salman Rushdie till ett belopp motsvarande 21,5 miljoner kronor från tidigare 18 miljoner. Belöningen utlystes efter det att den framlidne ayatollan Ruhollah Khomeini proklamerade en så kallade fatwa mot Rushdie 1989, där han fördömde romanen Satansverserna som hädisk och dömde honom till döden. Belöningen höjdes på grund av den 14 minuter långa trailer om profeten Mohammed som upprört den muslimska världen.

2012-42 s 14
"Förväxlingen förstörde hennes liv"
Neda Agha Soltan sköts till döds av en regeringstrogen krypskytt under de regeringsfientliga demonstrationerna 2009. Bilderna av hennes död gick ut över hela världen och gjorde henne till martyr.
Journalister som vägrades tillträde till Iran jagade ett foto på den döda kvinnan. På Facebook fann de bilder på en kvinna vid namn Neda Soltani. De publicerade bilderna och förändrade för all framtid livet för den 32-åriga universitetsläraren i engelska. Hon blev genast uppmärksammad av Irans hemliga polis. De ville att hon skulle framträda som Neda Agha Soltan och därmed att hon aldrig blivit skjuten, att allt var ett påhitt av västerländska medier. Efter 12 dagar flydde hon. I nio månader vistades hon i ett flyktingläger i Tyskland. Till slut fick hon tillstånd att stanna. och håller nu långsamt på att anpassa sig till kulturen i München.

2012-43 s 26
"Comeback för reformivrarna?"
Kan valutakrisen innebära en återkomst för presidentens reformistiska fiender?
Följderna av hårdnande sanktioner mot Irans oljeindustri börjar bli märkbara. Oljeinkomsterna förväntas sjunka med 40 % jämfört med förra året. Irans ekonomi har hamnat i recession för första gången på två decennier. Allt detta talar för framgång för president Ahmadinejads främste motståndare, Akbar Hashemi Rafsanjani, som fått ny kraft inför presidentvalet i juni nästa år. Frågan är om Rafsanjani kan få med sig landets högsta ledare ayatolla Ali Khamenei på sin sida?

2013-04 s 30
"Kvinnors rätt att resa begränsas"
Ett nytt förslag som ska presenteras för parlamentet innebär att ensamma kvinnor I Iran måste ha tillstånd av en nära anhörig för att resa utomlands. I dag kan ogifta kvinnor och män som är over 18 år lämna landet om de har pass.
Gifta iranska kvinnor måste redan idag ha makens tillstånd för att skaffa sig ett pass enligt 1979 års lagstiftning.

2013-05 s 16-17
"Falska bloggar I Iran driver förtalskampanjer mot journalister I exil"
Iran försöker genom omfattande förtalskampanjer och även dödshot avskräcka iranska journalister som lever i exil. Aktivister med kopplingar till den islamiska republiken har på Internet fabricerat nyheter, klonat Facebook-konton och spridit anklagelser om sexualbrott av landsförvisade journalister, samtidigt som säkerhetstjänstemäns trakasserier av familjemedlemmar som är kvar i Iran har intensifierats.
Tillsammans med dussintals iranska journalister har personal på BBCs persiska avdelning i London utsatts för vad som verkar vara ett av myndigheterna sponsrat angrepp med syfte att misskreditera reportrar i den iranska allmänhetens ögon.
Programmet BBC Persian är popular I Iran och miljontals tittare tar emot sändningarna genom olagliga parabolantenner uppsatta på hustaken.

2013-09 s 17
"Omstritt kärnkraftsprogram"
Iran presenterar 16 orter där nya kärnkraftverk ska byggas för att täcka landets växande electricitetsbehov. I TV har också berättats om en omfattande ny uranfyndighet.

Kenya, Teknik
2014-15 s 26-27
"Wanjiku sköter sina kor via sms"
I generationer har uppfödningen av kor på Kenyas högland varit beroende av kunskaper och erfarenheter som ärvts från föräldrar till barn. Men Mercy Wanjiku är inte som andra bönder. Hennes viktigaste redskap är en app till mobiltelefonen som kallas iCow.
Tjänsten informerar henne om när hennes kor är dräktiga, vilket foder som är bäst för mjölkproduktionen och vad det rimliga marknadspriset är för tillfället. När hon nyligen behövde en veterinär anlitade hon tjänstens omfattande databas.

2013-21 s 20
"Valet i Iran skapar problem för regimen"
Ayatollah Ali Khamenei hoppades på ett enkelt val till president den 14 juni i år. Men nu har två besvärliga jokrar dykt upp.
den förste är den före detta presidenten Akbar Hashemi Rafsanjani som är en pelare inom den islamiska regimen. Den andre är Esfandiar Rahim Mashaei. Nu får vi först se om dessa kandidater överlever den konstitutionella väktarrådets granskning av deras religiösa vitsord.

Iran
2013-24 s 14
"Medelklassen överger Absolut Vodka för hembränd arrak"
De norra medelklassförorterna till Teheran är Irans våtlagda del. Ingen annanstans är avsaknaden av fromhet och konservatism så påtaglig som här. Däremot är alkoholkonsumtionen hög. I takt med att valutan rialen sjunkit i värde har dem importerade alkoholen blivit för dyr. Nu bränns det hemma. Irans armeniska spritsmugglare destillerar arrak, en billig, stark och hembränd russindryck.
Alkohol är strikt förbjudet för muslimer i Iran. Men Irans armenier, som är kristna, tillåts dricka sprit

2013-25 s 12-13
"En pragmatiker segrade i Irans presidentval"
Hassan Rowhanis första prioritet blir att medla i den störda relationen mellan landets ledarskikt och dess medborgare och inte att genomföra några stora förändringar. Till och med hans smeknamn - diplomatschejken - beskriver hans roll som en pragmatiker som söker förlikning och samförstånd.
Rowhani, 64, är ingen avfälling och reformist, som blev vald bakom ryggen på Irans ledare. Han har tillbringat hela sitt politiska liv i själva centrum för Irans konservativa etablissemang och det redan innan ayatollah Ruhollah Khomeini gick i spetsen för den islamistiska revolutionen på 1970-talet.
Rowhani har alltid sökt praktiska sätt att genomföra ledarskapets mål och det oavsett om det har handlat om demonstrerande studenter, efterspelet till förödande jordbävningar eller, då han var förhandlare i kärnkraftfrågor, om en strävan att lätta på det internationella trycket då Iran gick vidare med sitt kärnkraftprogram.

2013-27 s 14-15
"Identitetsskris för Irans konservativa"
Hassan Rouhanis överraskande seger i presidentvalet 14 juni har lämnat Irans konservativa politiska etablissemang, som dominerat politiken i landet i ett decennium, med frågan "vad gick snett"? Konservativa, kända för sin tillgivenhet till den islamiska republikens grundande principer, har länge hävdat att de representerar den iranska befolkningens vilja och att deras linje närmast speglar den högste andliga ledarens. Men blockets monumentala nederlag i presidentvalet denna månad har kastat en skugga över dessa påstående. Analytiker ser valnederlaget som ett krav på kursändring och ett förkastande av de konservativas dagordning från väljarkårens sida.
De besegrade kandidaterna har själva inte yttrat många ord om vad som lett till deras kollektiva nederlag mot prästen Rouhani, som fick fler röster än samtliga andra fem kandidater tillsammans, men deras bundsförvanter, till och med den högste andliga ledaren Ayatollah Ali Khamenei, har erkänt behovet av att börja distansera sig från revolutions dogmer och av att röra sig mot en mer pragmatiskt politik.

2013-27 s 30
"En Ipad till varje elev"
Apple's grundare Steve Jobs hade en vision om att varje elev skulle ha en bärbar dator som skulle ersätta alla papper och böcker som släpades runt i skolväskor. Men han hann dö i cancer innan visionen realiserades.
I höst startar elva skolor där barn i åldrarna 4 till 12 år alla får en Ipad som ersätter allt annat skolmaterial. Till och med den svarta tavlan. Frågan är hur länge skolsalen verkligen behövs.

2013-32 s 20
"Iran har en bättre vän i Gaza än Hamas"
Imam Khomeinis Biståndsstiftelse, en i Beirut baserad iransk välgörenhetsorganisation, finansierar med 13 miljoner, ett kostsamt matprojekt för Gazas fattiga under Ramadan. Islamiska Jihad har fått äran att distribuera de 40 000 matpaketen i syfte att stödja Islamiska Jihad i dess egenskap av motståndsrörelse gentemot Israel.
Under senare tid har Iran ställt in sitt månatliga miljondollarstöd till Hamas i Gaza eftersom gruppen inte ställt upp för Syriens president Bashar al-Assad, som länge varit allierad med Iran.
Hamas har också drabbats av oroligheterna i det närbelägna Egypten. I sin kampanj mot de militanta islamisterna på Sinai-halvön har militären förstört eller stängt de flesta av de mest lönsamma smuggeltunnlarna mellan Egypten och Gaza. Därmed har Hamas berövats stora skattinkomster.

2013-36 s 19
"Irans kärnprogram går framåt men är under den röda linjen"
Iran fortsätter att utöka landets nukleära kapacitet men undviker provokativa åtgärder som skulle kunna utlösa en attack från Israel. Iran konverterar mer av sitt lagrade uran till en metallisk form som inte med lätthet kan användas i ett vapenprogram.
Lagret av vapenkänsliga former av uran hålls på en nivå alldeles under den "röda linjen" som Israel fastställde förra hösten.
FN-rapporten speglar den de iranska ledarna försiktighet och deras fortsatta tekniska svårigheter.

Historia, Iran
2013-44 s 14-15
"Skammen i Gulistan"
Än idag upplever Iran det påtvingande fredsuppdraget i Gulistan för 200 år sedan som en exempellös förnedring. Gulistan är för Iran en maning att inte lita på de europeiska stormakterna. Den 24 oktober 1813 har fastnat i det nationella minnet.
I byn Gulistan i dagens Azerbajdzjan underskrevs den gången ett fördrag som gjorde slut på ett årslångt krig mellan Persien och Tsarryssland. Det var emellertid en fred helt efter utländskt diktat: helt övergivet av sina allierade i väst måste Persien acceptera praktiskt taget samtliga ryska krav och förlorade större delen av sina besittningar i södra Kaukasus.
Fram till mitten av 1700-talet hade perserriket genomfört ännu en utvidgning från Svarta havet ända till Indien. Men snart drabbades landet i norr av den ryska expansionspolitiken. År 1801 annekterade tsar Paul kungariket Georgien, som Persien gjorde anspråk på, och hans efterträdare Alexander 1 skickade en armé på 10 000 man till regionen. Också de khanat som stod under persisk överhöghet i nuvarande Azerbajdzjan och Armenien blev offer för ryska trupper. Dessa var visserligen till antalet klart underlägsna den persiska krigsmakten, men de persiska styrkorna som huvudsakligen bestod av kavalleri saknade organisation, strategi och moderna vapen.

Iran
2013-44 s 16
"Död åt Amerika - eller ändå inte?"
I Iran har motståndare till att landet närmar sig USA satt i gång en debatt om en gammal slogan. I centrum står framför allt förre presidenten Rafsanjani. Han skrev i början av oktober på sin hemsida att ayatollah Khomeini (nu död) hade anförtrott hon om under vissa omständigheter skulle ropet om Amerikas död kunna överges. Detta har tagit upp av president Rohani efter hans nyliga resa till USA. Han vill gärna nå en uppgörelse med väst.

2013-45 s 24-25
"Iran öppnar dörrar för turismen"
Den nye presidenten Hassan Rouhanis regering har vidtagit åtgärder för att öppna Iran för utlänningar. Detta i ett försök att förbättra landets image och för att få in utländsk valuta som är en stor brist idag. Irans myndigheter kommer att dela in länderna i tre kategorier. Bortsett från 10 länder, däribland Storbritannien, USA, Afghanistan och Pakistan så kommer utländska turister att kunna få visum vid ankomsten. Kinesiska turister prioriteras.
Andra åtgärder är att framstående politiska fångar har släppts och att medierna inte lider av lika många restriktioner som förr.

Iran
2013-47 s 22
"Rouhanis huvudvärk på hemmaplan"
Presidenten får stöd i utrikesfrågor men motarbetas att genomför inrikespolitiska reformer.
Hårdföra icke-reformister blockerar presidentens försök att utvidga medborgarnas rättigheter. Medan presidenten och hans regering har starkt stöd hos ayatolla Ali Khameini i utrikes- och säkerhetsfrågor står de utan stöd mor icke-reformister i inrikesfrågor i parlamentet och inom rättsväsendet. De är oroliga för sin egen politiska framtid. Rättsväsendet vill att sociala medier ska kriminaliseras och har satt stopp för två reformvänliga tidningar. Neshet och Ham-Miham.

USA, Iran
2013-51/52 s 21-22
"Tidigare FBI-agent i Iran jobbade i hemlighet för CIA"
En pensionerad FBI-agent som saknats i sju år efter att ha försvunnit i Iran var på ett icke-auktoriserat uppdrag för CIA, enligt nyhetsartikel som slog ner som en bomb i förra veckan.
Efter ett års undersökning hävdar Associates Press i en detaljerad redogörelse att Robert Levinson som försvann från en iransk semesterö 2007 varit inblandad i en hemlig CIA underrättelseoperation. Det är oklart om Levinson, som är 65 år och pappa till sju barn är i livet. Vita Huset hävdar att Levinson försvann under en "affärsresa". Finns en hemsida helpboblevinson.com

2014-1/2 s 10
"Sanningens minut för Irans president Hassan Rohani"
President Hassan Rohani som valdes 2013, har väckt stora förhoppningar hos iranierna. Han har förklarat att han ska prioritera bekämpningen av arbetslöshet och inflation. Fram till det persiska nyåret den 21 mars ska Irans regering ha sänkt inflationen med 6-7 procentenheter. Och 2015 ska Rohani ha fått inflationen under 25 %.

Syrien, Iran, Israel
2014-1/2 s 7
"Avgörande förhandlingar för framtiden"
Syrienkriget som sprider jihadisterna till grannländerna. Syriens kaos har skapat en gemensam fiende: jihadister som inte har något att göra med det ursprungliga upproret. De är särskilt starka i norr och öster i Syrien.
Deadline för samtalen mellan Israel och Palestina. Tidigt på året kommer John Kerry att presentera en ramöverenskommelse för att bryta dödläget. Det kommer att tvinga parterna att överväga möjliga kompromisser.
Villkoren i Gaza riskerar att ytterligare förvärras för deras 1,7 miljoner. På alla punkter finns ett akut behov av lösningar.
Håller uppgörelsen mellan Iran och USA? Den kan lätt, spricka, antingen genom påverkan av försiktiga lagstiftare i USA, fientliga saudiska ledare eller stridslystna israeliska beslutsfattare, ingen av dessa är nöjda med den sanktionslättnade Israel erhållit.

2014-1/2 s 26-27
"Teherans trendelit har upptäckte amerikanska hamburgare"
Storstadens förmögna invånare köar plötsligt utanför rena hamburgarhak i uttalat amerikans stil. Det är en ny trend som bara växer och förklaringen är enkel: Allt från väst är exotiskt i Iran - och iranierna älskar grillad mat.

2014-09 s 16-18
"Atombomben och misstron"
Både Washington och Teheran riskerar att förlora ansiktet.
I Wien pågår ännu en samtalsomgång om Irans atomprogram. Teheran vill ha ett omedelbart upphävande av sanktionerna och Washington kräver ett slutligt avståndstagande från planerna på en atombomb. En kompromiss ser ut att bli svår.
Den iranska regeringen tycks ha lärt sin läxa så till vida att man obetingat måste få ett slut på nedgången i ekonomin om regimen ska överleva. Ett gott skäl för att avveckla Irans pariastatus är västmakternas och Irans gemensamma intresse att bjuda motstånd mot sunniradikala krigare i Mellanöstern. Men först måste trätan om iranska atomprogrammet lösas.

2014-15 s 20-21
"Det gyllene Sopberget"
Den svarta återvinningsmarknaden i Teheran inbringar miljoner till de som står högst upp i näringskedjan. Den gyllene sopmaffian är organiserad som en pyramid. Sopsamlarna - som gräver i äckliga tunnor med osorterade sopor efter återvinningsbara skatter av plast och aluminium - säljer sina varor till den första illegala handlaren som köper sopor packade i paket om 10 kg. De säljer i sin tur till återförsäljare i mängder om 100 kg. I toppen av näringskedjan genomför sophajar transaktioner per ton och säljet bytet till lagliga återvinningsföretag som förbereder materialet för export. Mycket går till tillverkningsindustrier i Kina och Pakistan.

2014-45 s 14
"Vanliga iranier förlorar intresset för moskén"
Påtvingad religion gör folk trötta på predikningar och de slutar att lyssna. Enligt lag måste all byggnader i Iran ha bönerum. Reser man runt i landet kommer man att hitta en hel de skor utanför dess rum på busstationer, kontorshus och vid köpcentra, men inte vid bönetimmarna. - Vi tar en tupplur efter lunch, berättar en kontorschef.
Böneutrop blir alltmer sällsynta eftersom många retade sig på "oväsendet". Tidigare avbröts till exempel fotbollsmatcher på Tills vidare för att sända bön live, numera är det bara en liten ikon som blinkar i hörnet. Genom att tvinga på folket religion börjar många avsky dess ritualer. Folk är bekväma och inte mer muslimer än vad till exempel italienare är katoliker!

Iran, Kärnvapen
2014-45 s 25-26
"Diplomatiska vändningar"
Ett avtal om Irans kärnkraftsprogram är inte inom synhåll ännu.
Iranierna vill utnyttja västs väntan att efter år av dödläge ta tillfället i akt att göra eftergifter som upphäver sanktionerna. Dessutom hoppas man att väst veknar eftersom man är angelägen om ett samarbete för att bekämpa IS, som blivit en gemensam fiende.
Om Iran kan få lite handlingsutrymme när det gäller urananrikning kan man bli mer samarbetsvillig i denna fråga. Men väst tänker förmodligen inte alls acceptera status quo.
P5+1-samtalet med Iran (de fem permanenta medlemmarna i FNs säkerhetsråd och Tyskland) pekar inte alls i den riktningen.

2015-13 s 11
"Vem ska få äran i historieböckerna om Iran lyckas få ett kärnkraftsavtal?"
Om ett avtal nås mellan Iran och stormakterna USA, Storbritannien, Frankrike, Ryssland, Kina och Tyskland - kan det bli en vändpunkt i Irans historia och slutet på ett decennielångt kärnkraftsförbud.
I ett land som innerligt vördar sina mytologiska och politiska hjältar kan en utrikespolitisk succé i kärnkraftsavtalet snabbt bli en fråga kring vem som ska bära hjältestatusen för framgången.
Mohammad Javad Zarif, Irans utrikesminister och toppförhandlare har lovordats, men kanske blir det landets mittenpolitiska president, Hassan Rouhani, som kommer att få den största äran.

Iran, USA, Kärnenergi
2015-15 s 11
"Iranavtalet ger fördel Obama"
För Richard Nixon var det Kina och för Reaganvar det Reykjavik. Lausanne kan bli Barack Obamas historiska ögonblick. Det kommer att ta flera år, möjligen ett decennium , innan vi får ett tysligt svar på den frågan. Förra torsdagens avtal kan skjutas i sank av många orsaker innan den slutliga tidsfristen går med Iran. ut i juni. Men om Barack lyckas så går han till historien som en mycket skicklig diplomat som normaliserat relationerna med Iran. Obama har stöd av Europa, Ryssland, Kina, Indien med flera länder. Avtalet är tydligt: Iran måste minska antalet urancentrifuger, konvertera en av sina tvåanrikningsverksamheter till forskningsändamål, stänga sin plutoniumanläggning och underkasta sig störande inspektioner dygnet runt. I genhäld kommer sanktionerna att tas bort successivt.
Ingentiing i avtalet kräver att Iran ska sluta stödja Hizbollah, Bashar al-Assads regim eller Houthi rebellerna i Jemen.

2015-16 s 17-20
"Iran är mycket modernare än vad du tror"
Den persiska paradoxen: I västa tenderar folk att ha en mycket ensidig bild av Iran men landet är mer än en teokrati ledd av mullor.
Vilken regering i världen består av fler ministrar med doktorsgrad från amerikanska universitet än Barack Obamas?
Det rätta svaret är den Islamska republiken Iran. Och nej, president Hassan Rouhani är inte med på den listan. Han tog sin doktorsexamen i juridik vid University of Glasgow.
Dagens Iran har genomgått en dramatisk förändring.
Det finns ingen annan stans i Mellanöstern, bortsett från Israel, där man har en sådan vänlig inställning till väst som man har i Iran.
Bara några hundra kilometer västarut har fanatiska islamister utropat ett kalifat i Irak och Syrien. I Iran är däremot religionens roll i avtagande. Och medan många moskéer står tomma så är landets nya "shoppingkatedraler" fullpackade. Levnadsstandarden och shoppingmöjligheterna är mer jämförbara med Madrid än med Havana.

2015-16 s 21
"Teckningstävling i Iran förlöjligar Förintelsen"
Med en utställning som presenterar satirteckningar som skildrar Förintelsen vill Iran provocera västvärlden. Utställningen är delvis ett svar på de satiriska karikatyrer av profeten Muhammed som publicerats i europeiska medier, men det är inte första gången Iran hånar och förlöjligar Förintelsen.
I maj anordnas den andra internationella Teckningstävlingen med Förintelsen som tema (the second International Holocaust cartoon contest-2015). Avsikten är att visa västvärldens dubbelmoral gentemot yttrandefriheten.

Iran, Kultur
2015-20 s 30
"Reklamskyltarna i Teheran får nya budskap"
"Död åt Amerika" byts ut mot Matisse och Picasso.
Över en natt har Teheran fått en ansiktslyftning med ett projekt som borgmästaren hoppas får folk att vallfärda till stadens alla museer.
1500 reklamskyltar utspridda längs huvudgatan i Teheran visar totalt 700 konstverk under tio dagar. "Ett galleri stort som en stad" har mötts med positiva reaktioner på nätet och den iranska pressen.
Reklamskyltarna har ersatts av konstverk; målningar av bland annat Picasso, René Magritte och Henri Matisse. Den långa och trädkantade motorvägen Modarrees, uppkallad efter en berömd imam, pryds nu av Edvard Munchs uppseende mästerverk, "Skriet". Längs en annan gata hittar man de belgiske surrealisten Magrittes konstverk "Människosonen".

Media, Iran
2015-21 s 25-27
"Den digitala tidsåldern är en ny utmaning för Irans hårda och obarmhärtiga bokcensur"
Författare och översättare publicerar sina verk på internet för att undvika att anonyma censorer tar bort ord som "kyss" och "vin". Det verkar som om censuren får sina order från människor utanför departementet eftersom även ministrar och presidenten är kritiska till deras förhållningssätt.
Digitala möjligheter, internet och elektroniska böcker har gjort det lättare för iranier att kringgå censuren. Böcker som annars skulle stoppats finns nu på marknaden, och författarna har fått större möjligheter att skriva fritt utan att censorerna kan lägga sig i.

2015-23 s 4-7
"Vi pratar inte om ett närmande. Vi kommer att ha meningsskiljaktigheter med USA, oavsett vad"
Interv ju med Irans utrikesminister Mohammad Javad Zarif. Han är optimistisk när det gäller att nå en överenskommelse kring Teherans nukleära program - men han varnar för att det inte betyder att Iran söker ett närmande mot väst. Vi är alla oroliga över uppriktigheten i våra västerländska förhandlingspartners, i synnerhet USA. Det finns en enorm misstro, och den är ömsesidig. Den religiöse ledaren ayatolla Ali Khamenei som säger att han är oroad över förhandlingsresultaten i Lausanne och varnar för att "den andra sidan kan hugga oss i ryggen".

2015-29 s 13
"Äntligen!"
I nästan 13 år har diplomater förhandlat med Iran om en för alla parter acceptabel uppgörelse om landets atomenergipolitik. Här presenteras de viktigaste tidpunkterna och besluten längs den långa vägen fram till ett avtal. Från 2002 till 2015.
Från start, augusti 2002: Den iranska oppositionsgruppen i exil, Irans Nationella Motståndsråd, avslöjar detaljer om Irans produktion av tungt vatten (D2O) i Arak och att landet är i färdmed att bygga en produktionsanläggning för kärnenergibränsle i Natanz. Detta väcker internationella farhågor om att Iran är på god väg att framställa kärnvapen.
På "upploppet": den 2 april 2015: Iran och världens ledare presenterar ett ramavtal som innebär en begränsning av Irans atomprogram i utbyte mot att sanktionerna lättas.
Den 14 juli 2015: Ett nytt avtal är klart som sätter punkt för 12 års dödläge och markerar början till en ny tid i relationerna mellan Iran och västvärlden. Avtalet kom till efter 17 dygn av nästan oavbrutna överläggningar.
"Iran nuclear talks: timeline"

USA, Iran
2015-30/31 30
"Iranavtalet med 200 ord"
- Iran kan fortsätta anrika uran. De kan producera ett litet bestånd av låghaltigt anrikad uran - som inte kan användas till att tillverka atombomber.
- Iran kan inte, om man följer avtalet, tillverka en atombomb inom 10 år.
- Inspektörer kommer att få tillgång till militära anläggningar, men bara var och när Iran vill.
- Viktiga sanktioner gällande olja och ekonomiska transaktioner kan hävas innevarande år om Iran uppfyller de principiella kraven i avtalet.
- USA har inga garantier för att Iran inte luras.
- Avtalet begränsar Irans urananrikning under 15 år.

Iran, Sport
2015-39 30
"Fotbollsstjärnans man förbjuder henne att resa"
Enligt en iransk lag kan inte en kvinna på egen hand skaffa pass. Hon behöver makens tillstånd.
Det iranska laget är en spelare kort när de nu spelar i fotbollsturneringen i Malaysia. Enligt lokala medier beror dett på att den kvinnliga lagkaptenen inte har något pass och att hennes man vägrar underteckna tillståndet som behövs för att hon ska kunna förnya passet.
Niloufar Ardulan, 30 är, är gift med sportjournalisten Mahdi Toutonchi, som enligt iransk lag har rätt att förvägra sin fru att lämna landet. Skälet han anger är att han inte vill att hustrun ska missa deras sjuåriga sons första skoldag som är den 23 september.

" Iran women's soccer team captain to miss tournament after husband refuses to let her travel"
https://www.washingtonpost.com/news/early-lead/wp/2015/09/16/iran-womens-soccer-team-captain-to-miss-international-tournament-after-husband-refuses-to-let-her-get-a-passport/

Iran, Syrien
2015-40 6-8
""Iranierna är spökligt närvarande överallt"
Iran har backat upp Assad-regimen ekonomiskt sedan upproret 2011 och skänkt miljarder dollar i stöd. Iranierna håller dock en lägre profil än ryssarna, som hörs och syns. Många syrier menar ändå att Syrien sålts till iranierna.
Iran håller på att skapa en parallell regim, precis som syrierna själva gjorde i Libanon", säger journalisten Ibrahim Hamidi på nyhets tidningen al-Hayat.
Iranierna står under ledning av Qudsstyrkan, en elitgren av det iranska revolutionsgardet (IRGC) och bedöms vara några hundra man.
Iran samarbetar med Hizbollah, dess nära shiaallierade i Libanon samt med shiasoldater från Afghanistan, Pakistan och Irak.
Iran har backat upp Assadregimen ekonomiskt sedan upproret 2011.

Handel, Iran, USA
2015-45 13
"Kärnvapenavtalet kan få mattorna att lyfta"
Iranska matthandlare hoppas på stor export till USA. De senaste åren har antalet mattvävare halverats till att vara cirka en miljon. Och antalet exportörer har sjunkit från 1000 till 100. Den inhemska efterfrågan har också sjunkit drastiskt. En handknuten matta anses i Iran som värd mer än sex gånger en maskinknuten! Men det kommer att kräva en hel del arbete för att säkra sin plats igen på den amerikanska marknaden.

Iran, Syrien, Israel
2015-45 10-11
"Iranavtalet ger ringar på vattnet"
Kommentar av Roger Cohen, författare, redaktör, kolumnist och tidigare utrikeskorrespondent för The New York Times.
Irans kärnavtal tvingar USA och Iran att ha en relation. Och redan deltar Iran vid fredsförhandlingarna om Syrien.
Irans närvaro vid bordet kommer inte att ändra det faktum att ett slut på det syriska kriget är osannolikt. De krafter som driver kriget - en regionomfattande sunni-shiitisk konfrontation, jihad-fundamentalism, den reaktionära desperationen hos den gamla Mubarak-styrda arabstaten, den kurdiska frågan, ett sekteristiskt fiendeskap och det syriska folkets hunger efter reformer - är mycket större än det splittrade landets kapacitet att kontrollera dem.
Men Irans inblandning, sida vid sida med Ryssland och USA och andra europeiska och regionala myndigheter är positiv. Rätt personer sitter vid bordet. Rätt personer sitter vid bordet.
För Israel-Palestina finns ingen agenda. Det finns inget annat än mer av samma sak. Det finna ingenting annat än farliga fantasier.

Iran, Frankrike
2016-04 6
"Franska företag ivriga att teckna nya avtal med Iran"
Irans president Hassan Rouhani har tecknat fler europeiska avtal med ett växande antal företag som är ivriga att återvända till den iranska marknaden. De internationella sanktionerna har avvecklats och den franske biltillverkaren Peugeot-Citroën och flygplansjätten Airbus har haft siktet inställt på Iran.
Europa är ivrigt att få tillgång till den stora iranska konsumentmarknaden och få ett försprång före potentiella konkurrenter från USA och andra länder. Iran med 80 miljoner människor har en ung och välutbildad befolkning. Irans behov är enorma.

2016-08 22
"Dubbla segerbudskap efter lyckat val i Iran"
En dag efter det att valresultaten i huvudstaden kunde visa att reformister och moderata kandidater, allierade med president Hassan Rouhani, storslaget hade vunnit, rapporterade statlig television om en triumf för de kraftigt konservativa.
I Teheran röstade stora delar av den urbana medelklassen på moderata och reformvänliga kandidater allierade med president Hassan Rouhani. Irans åtta största städer har mer än hälften av landets befolkning men bara 57 av 290 platser i parlamentet.
Det var två val, förutom parlamentet valdes också ett mäktigt klerikalt råd.

USA, Iran
2016-28 20-22
Mycket har uppfyllts, men fortfarande kalla relationer"
Ett år efter det att president Barack Obama slöt ett kärnenergiavtal med Iran, har de värsta scenarierna över vad som skulle hända därnäst inte besannats.
Iranierna, som trotsade avtalets mest högljudda kritikers förväntningar, har givit upp 98 % av sitt kärnmaterial. De har avvecklat tusentals av sina centrifuger och fyllt kärnan i en enorm plutoniumreaktor med cement. Och inspektörer undersöker deras anläggningar. Relationen mellan Washington och Teheran har emellertid knappt förbättrats, om man bortser från punkterna i det 130 sidor långa avtalet. De ekonomiska sanktionslättnaderna för Iran har genomförts långsammare än vad iranierna önskat.

USA, Iran, Israel
2016-40 20-21
"USA hjälper Iran att finansiera kaos i Mellanöstern"
Åsikten: Foreign Policy: Mark Dubowitz och Annir Fixler.
Vita Huset ger direkt ekonomiskt stöd till skräckshowen i Syrien och terrorister på de amerikanska myndigheternas svarta listor genom att medvetet överföra tiotusentals miljarder dollar till det iranska Revolutionsgardet och Hizbollah i Libanon. Det var inte meningen att kärnenergiuppgörelsen med Iran skulle ge bränsle till iransk imperialism och brinnande antisemitism.
Regimen i Iran håller Bashar al-Assad under armarna i Syrien och ger aktivt stöd till Hizbollah i Libanon, som har 150 000 robotar i lager med enda mål: Israel.

Pakistan, Iran, USA, terrorism
2016-40 26-27
"Taxichaufförens sista färd"
Visste Mohammad Azam att passageraren, som han plockade upp i närheten av gränsen mellan Iran och Pakistan, var mål för en amerikansk drönarattack?
Azams bror Qasim påstår att Azam var oskyldig. Han vill att regeringarna i Pakistan och USA ska erkänna att brodern var oskyldig och kräver ekonomisk kompensation.
Han hade oturen att dödas av en amerikansk drönare som var inriktad mot mulla Akhtar Muhammad Mansour, talibanermas ledare i Avghanistan. Några dagar senare tog en mer skoningslös och radikal ledare över efter mulla Mansour.

Iran, Historia
2017-08 12-15
"Vi ville skapa framsteg i Iran"
Intervju med Irans drottning, Farah Pahlavi, i landsflykt.
I dexember skulle samlingarna från Teherans Moderna museum ha visats i Berlin, men myndigheterna i Iran tillät inte att konstverken lämnade landet.
Spiegel intervjuar den före detta drottningen Farah Pahlavi, som skapade samlingen på 1970-talet. I 38 år har hon levt i exil. Idag är hon 78 år gammal.
Revolutionen 1979 raserade drömmen om ett kosmopolitiskt, modernt Iran men otroligt nog överlevde konstsamlingen. De är lagrade i museets källare.
Under ett besök i Teheran 2015 fick Tysklands dåvarande utrikesminister Frank-Walter Steinmaier tillstånd att genomföra en utställning i Berlin. Men i slutändanfick man inget officiellt tillstånd att skicka konstverken till Berlin.

Iran
2017-20 18-19
Irans president Rouhani omvaldes efter jordskredsseger"
Irans president Hassan Rouhani vann en jordskredsseger och blev därmed vald till ytterligare en ämbetsperiod. Segern innebär ett kraftfullt mandat för hans planer på att ändra Irans pariastatus och istället öppna landet för den globala ekonomin.
Med 57 % av rösterna bedegrade Rouhani sin hårdföra rival, Ebrahim Raisi, som stöddes av det styrande prästerskapet och dess säkerhetsstyrkor. Han vann också ett tydligt mandat för att driva igenom reformer på hemmaplan och fortsätta diskussionerna med västländerna på basis av det körnavtal han har förhandlat med världsmakterna.
"Den stora segern ger Rouhani ett mandat som han inte haft under sin första period", säger Cliff Kupchan ordförande för Eurasia Group.

Iran
2017-20 20-21
"Hur Iran blev en odemokratisk demokrati"
Iranska presidentval är exempel på et förbryllande motsägelse: hur kan regeringen inkludera både en icke vald högsta ledare och en president som utses av folket i fria val?
Man kan också formulera frågan så här: Är Iran en demokrati eller en diktatur?
Irans medborgare väljer både president och ledamöterna i den lagstiftande församlingen.
Men dessa institutioner övervakas av andra institutioner bemannade av präster. En sådan institution, Väktarrådet, granska och godkänner alla som kandiderar i val, vilket naturligtvis minskar antalet valbara kandidater. Andra, ej valda organ, som exempelvis Revolutionsgardet, har också mycket stor makt.
Systemet kom till med hjälp av en rad brådstörtande kompromisser i samband med revolutionen 1979. Slutresultatet blev en islamisk republik som skulle kombinera demokratiskt styra ocj teokratisk kontroll. Följden är 38 år av svag demokrati men stark politik.

Irak, Iran
2017-21 20-21
"USA ser en viktig irakisk motorväg, Iran ser bara ett hot"
Motorvägen från Bagdad i Irak till Amman i Jordanien skär igenom de oroliga öknarna i västra Irak och idag riskerar en lastbilschaufför att överfallas av beväpnade gäng. Men i framtiden tänker sig USA att motorvägen ska se ut ungefär som betalvägen New Jersey Turnpike, med bensinstationer, vägkrogar, kaféer och kurer för betalning av vägtullar. Det är det privata säkerhetsföretaget som ska etablera och säkra landets första avgiftsbelagda motorväg. Iran vill sabotera motorvägsprojektet eftersom Iran skulle möta ett amerikanskt inflytande precis utanför dörren.
Amerikanska diplomater anser att projektet betjänar två syften. Dels att det främjar ekonomisk utveckling i Anbar-provinsen, ett stort sunniområde, vars invånare känner sig marginaliserade av den shiit-ledda regeringen, och dels det motverka inflytandet från det shiitiska Iran, vars växande makt i Irak har väckt oro hos USAs viktiga sunnimuslimska allierade, Saudiarabien och Turkiet.

Iran, Samhälle
2017-26 16-17
"Religionspolisen är tillbaka, dock inte lika hämndlystna"
Mycket håller på att hända med friheten på gatorna efter det att kronprins Mohammed bin Salman avslöjade sin nya omstruktureringsplan kallad "Vision 20130, för ett år sedan.
I enlighet med hans plan för livet efter oljan ska Saudiarabien modernisera ekonomin och skapa jobb genom att ersätta de utländska arbetarna med saudier i syfte att får ner ungdomsarbetslösheten. Men det kommer att bli svårt att förena den oundvikliga sociala förändringen med en ultrakonservativ gren av islam.

Iran
2017-36 7-9
"Våra partners har mer att förlora än vad vi har"
Irans vicepresident Ali Akbar Salehi säger att Iran vill fortsätta att följa kärnavtalet, även om USA dragit sig ur. I en intervju varnar han för att om avtalet upphör kan det leda till en kärnvapenkapprustning.
Om inte USA avstår från sanktioner som är kopplade till kärnteknisk verksamheter skulle det innebära en väsentlig överträdelse från deras sida. Om kärnavtalet kollapsar kommer det inte att finnas någon chans till en överenskommelse om Nordkoreas kärnvapen.

Israel, Iran, Kärnvapen
2017-37 14-15
"Netanyahu kräver att kärnenergiavtalet med Iran omarbetas eller upphävs.
Det iranska kärnenergiavtalet är "dåligt" och måste omarbetas eller upphävas, säger Israels premiärminister Benjamin Netanyahu inför sitt besök i USA, där han förväntas träffa president Donald Trump och driva på för förändringar.
Framför allt vänder sig regeringen mot att restriktionerna som införts påIrans kärnenergiprogram är tidsbegränsade.
Israel följer nervöst hur Iran och dess proxystyrkaHizbollah bygger upp en närvaro i grannlandet Syrien där de strider på den syriska presidenten Bashar al-Assads sida.

USA, Iran, FN, Nato
2017-45 18-19
"Ett haltande avtal är bättre än inget alls!"
Atomexperter uppmanar kongressenatt hålla fast vi atomuppgörelsen med Iran.
Drygt 90 framstående amerikanska kärnfysiker, inklusive en av vätebombens upphovsmän, uttalade i förra veckan offentligt sitt stöd för avtalet med Iran om dess atomprogram och uppmanade kongressen att bevara avtalet intakt trots att president Donald Trump vill skrota det. USAs europeiska allierade som också har undertecknat Iranavtalet, uppmanar Trumps regering att respektera avtalet. Iran anser att avtalet inte kan omförhandlas.

USA, Iran
2017-48 16
"Kommer Trumps lögner att leda till krig mot Iran?"
USAs nuvarande regering lånar samma taktik som användes av president George W. Bushs regering dagarna före invasionen av Irak och som hjälpte till att motivera ett krig.
Donald Trump harhävdat, i likhet med sin CIA-chef, Mike Pompeo, att Teheran hjälper al-Qaida. Försvarsminister James Mattis hartidigare beskrivit de tre största hoten mot amerikansk säkerhet: "Iran, Iran, Iran".
Trumps tidigare utrikesminister Rex Tillerson, har berättat att regeringen Trump är "besatt" av Iran på samma sätt som Reagan-regeringen av Sovjetunionen.
Den amerikanska allmänheten föll för falska motiv 2003 - och harinte råd att göra det igen.

Iran, Saudiarabien
2018-01 16-17
"Rivaliteten mellan Iran och Saudiarabien innehåller en ljuspunkt"
Den eskalerande realiteten mellan Saudiarabien och Iran har oroat utrikespolitiska experter men feminister gynnas av konkurrensen mellan de två regimerna om att vara det mer moderata islamiska alternativet.
Kvinnorna i båda länderna har det gemensamt att de lever under bedrövliga förhållanden. När det gäller ekonomiskt deltagande, politiskt inflytande och tillgång till utbildning, ligger båda länderna bland de tio i botten på World Economics Forums lista.

Iran
2018-02 24-25
"Varför?"
Protester mot regeringen i Iran, där demonstrationer och politisk oro är sällsynt, har resulterat i att minst 20 människor har dödats - och de verkar inte avta.
Den 28 december bröt protesterut i staden Mashad i norra Iran. Det började med oro över landets svaga ekonomi och de höga priserna på basvaror. Men förvandlades snabbt till ett öppet uppror mot Irans islamiska ledarskap. Och mot grusade förväntningar om att landets tillväxt skulle öka trots att internationella sanktioner har hävts i enlighet med det internationella kärnavtalet.

sidans topp