Tempus 2009 v 04

Tidskriften

tidigare veckor:   01/02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17  18 19 20 21 22 23 24 25   26 27 28 29-30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51  2009: 01/02 03 04

Ryssland och Ukraina har äntligen kommit överens

Efter flera veckors strid har regeringarna i Moskva och Kiev kommit överens om priset på den ryska naturgasen och avgiften för att transportera den i Ukrainas ledningar till marknaderna i Europa.

ANDREW E KRAMER
Moskva
Rysslands och Ukrainas premiärministrar enades i söndags om att sätta punkt för gasdispyten med en överenskommelse om att gaspriset ska kopplas till oljepriset med en viss rabatt under 2009, vilket betyder att Ukraina får betala bara lite mer än förra året.
Uppgörelsen, som undertecknades i måndags, kom efter mycket hård kritik från Europa, där ett 20-tal länder har påverkats av gastvisten sedan gaskranarna stängdes 6 januari. Minst tolv människor har frusit ihjäl på grund av en dispyt som på ytan gäller priser och transitavgifter men som också är djupt påverkad av postsovjetisk politik.

Om överenskommelsen håller – vilket tidigare uppgörelser inte har gjort – slutar gasdispyten ungefär där den började när det gäller priser, vilket får umbärandena som orsakades av embargot att framstå som fruktansvärt onödiga.
Politiskt sett verkar det som om Ryssland har vunnit i fråga om möjligheter att påverka interna, ukrainska ärenden inför valet i Ukraina senare i år, men priset är att Europa har fjärmat sig från Ryssland på grund av en tvist, som framstod som minst lika geopolitisk som kommersiell.
Ryssland har försökt splittra den västinriktade regeringskoalition i Ukraina som tog makten efter den orangea revolutionen 2004. Moskva har velat förhandla med och stärka den ukrainska premiärministern, Julia Timosjenko, som anses vara mer försonlig gentemot Ryssland än Ukrainas president, Viktor Jusjtjenko.
I detta hänseende har Ryssland med gasavtalet uppnått åtminstone ett av målen med sin postsovjetiska politik, säger bedömare. Ett annat syfte med den ryska politiken tros ha varit att skrämma nya Natoländer som Bulgarien, som är extremt beroende av Ryssland för sin energiförsörjning.
I Ukraina hävdar president Jusjtjenkos kritiker att hans hårda attityd mot Ryssland förvärrade krisen.

Innan överenskommelsen kom till stånd betraktade EUs experter samtalen mellan Rysslands premiärminister, Vladimir Putin, och Timosjenko som Rysslands och Ukrainas sista chans att lösa dispyten. Om de inte hade kommit överens skulle både Rysslands och Ukrainas rykten som pålitliga partners på energiområdet ha lidit obotlig skada, påpekar EUs representanter.
En del bedömare påpekar att Ryssland kan komma att förlora marknadsandelar i Europa, där många länder börjar söka alternativa energiformer, inklusive naturgas i vätskeform.
EU-kommissionen utfärdade i söndags ett försiktigt uttalande: ”Vi har bevittnat många falska gryningar. Först när gasen börjar strömma till kunderna i Europa vet vi om avtalet är äkta”.

En del experter understryker att Ryssland faktiskt inte uppnådde ett av målen: att så split mellan Ukraina och Europa. ”Den stora förloraren på sikt är Ryssland”, säger Zbigniew Brzezinski vid Center för strategiska och internationella studier i Washington (samt f d nationell säkerhetsrådgivare under Jimmy Carter).
”Kärnan i det hela är att Rysslands aktioner inte riktades mot Europa utan mot Ukraina i hopp om att européerna skulle lägga skulden på Ukraina”, säger Brzezinski. ”Det hela är en strategisk fråga, det handlar inte om pengar. Ryssarna hoppades att européerna skulle sätta press på Ukraina och få ukrainarna att förstå att de inte är oumbärliga. Men det fungerade inte som myndigheterna i Moskva hade hoppats”, tillägger Brzezinski.

I ett möte som fortsatte till fram på småtimmarna på söndagsmorgonen enades Putin och Timosjenko om att Ukraina får köpa gas av Ryssland 20 procent billigare än vad Europa betalar. Priserna i Europa väntas sjunka markant i år.
Det ryska gasmonopolet, Gazprom, räknar med att genomsnittspriset i Europa nästa år blir mellan 260 dollar och 300 dollar för tusen kubikmeter naturgas. Dessa priser är knutna till oljepriset med sex månaders förhalning. Ukraina ska således betala mellan 208 dollar och 240 dollar.
Förhandlingarna om prisnivån mellan Ukraina och Ryssland bröt samman i december när Ukraina erbjöd sig att betala ett fast pris på 201 dollar per tusen kubikmeter naturgas och sedan höjde erbjudandet till 235 dollar, efter det att Ryssland hade stängt av kranarna. 2008 betalade Ukraina 179,50 dollar.
Ryssland krävde ett fast pris på 250 dollar, och stoppade leveranserna när Ukraina kontrade med krav på ett flexibelt pris, kopplat till oljepriset.
Den nya uppgörelsen binder hur som helst Ukrainas pris till det pris som Europa betalar, något som Ryssland har eftersträvat under hela dispyten.

Ryssland minskade leveranserna av naturgas till Ukrainas hemmamarknad 1 januari med argumentet att Ukraina inte hade något kontrakt för 2009. En vecka senare stoppade Ryssland leveranserna till Europa efter anklagelser om att Ukraina stal gas ur exportledningarna. Ukraina förklarade med att gasen som det tog användes för att hålla pumpstationerna i gång.
Flera överenskommelser har kollapsat, men söndagens avtal inkluderade den viktiga frågan om hur mycket Gazprom är berett att betala för att använda det ukrainska gasledningsnät, genom vilket Gazprom transporterar 80 procent av exporten till de betalande kunderna i Europa.
© 2009 TEMPUS/International Herald Tribune