Tempus 2009 v 10

Tidskriften

tidigare veckor:   01/02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17  18 19 20 21 22 23 24 25   26 27 28 29-30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51  2009: 01/02 03 04 05 06 07 08 09 10

Ingenting håller samman i Bosnien

Motsättningarna ökar i det bräckliga Bosnien, där serberna fortfarande pratar om självständighet.

DAN BILEFSKY
Prag
De serbiska ledarna i Bosnien talar om att dra sig ur de statliga institutionerna och om självständighet från Bosnien-Hercegovina för den serbiska delen, Republika Srpska. Detta är naturligtvis ett allvarligt hot mot denna bräckliga, multietniska stat, som riskerar att drabbas av ännu en allvarlig politisk kris.

Bedömare i regionen anser att situationen mycket väl kan komma att undergräva de s k Daytonavtalen från 1995, som satte punkt för ett blodigt krig, som 1992-1995 dödade fler än hundratusen människor, varav de flesta muslimer.
Pakten som slöts i Dayton delar Bosnien-Hercegovina i en muslimsk-kroatisk federation och en serbisk republik (Republika Sprska) i ett decentraliserat system, som snarare har förstärkt den etniska splittringen än eliminerat den.
Den aktuella krisen har uppstått vid en mycket kritisk tidpunkt, bara några få veckor efter det att FNs och EUs sändebud i Bosnien, Miroslav Lajcak, utnämndes till utrikesminister i sitt hemland Slovakien, vilket har skapat ett potentiellt farligt maktvakuum i Bosnien-Hercegovina.
FN-representanter framhåller dock att Lajcak finns kvar på sin post tills en ersättare har hittats.

Balkanexperten Srecko Latal i Sarajevo beskyller västmakterna, som är distraherade av den globala finanskrisen, Irak och Afghanistan, för att ignorera de oroväckande signalerna från Bosnien. ”USA och Europeiska unionen måste engagera sig, inte bara för Bosniens skull utan därför att det som hände här förut inte får hända en gång till”, säger Latal.
Säkerheten i Bosnien garanteras av 2 000 fredsbevarande soldater från EU. Men Latal hävdar att styrkan inte är stor nog för att stoppa eventuella fientliga handlingar. Ett värsta scenario, enligt Latal, vore om Republika Srpska utropar självständighet, eftersom grannlandet Kroatien då skulle reagera med att skicka in militär, och bosnienmuslimerna skulle ta till vapen.
Bosnienserbiska representanter, västerländska diplomater och polisen är eniga om att krisen började för två veckor sedan, när landets federala polis skickade en rapport till riksåklagaren med anklagelser mot Republika Srpskas premiärminister, Milorad Dodik.
Enligt polisrapporten finns det misstankar om korruption, bedrägeri, missbruk av allmänna medel i anslutning till ett antal viktiga statliga kontrakt i Republika Srpska.

Gordan Milosevic, som är Dodiks talesman, påstod i förra veckan per telefon att anklagelserna är politiskt motiverade. Han sade att fallet inte behandlas enligt gängse protokoll, eftersom det har hamnat hos riksåklagaren utan att först ha passerat via bosnienserbiska myndigheter i den statliga utrednings- och skyddsbyrån.
Dodik själv uttryckte stor indignation för ett par veckor sedan och sade att han var offer för en häxjakt, vars syfte är att försvaga honom och Republika Srpska. ”Den lilla gnutta förtroende jag hade för staten Bosnien-Hercegovina har försvunnit på grund av dessa farsartade anklagelser mot mig”, sade han. ”De har gjort denna stat fullständigt meningslös”.
Han vädrade också sin ilska på ett möte i Mostar, där ledarna för Bosniens tre stora etniska grupper diskuterade hur man ska driva igenom en rad förändringar i författningen. Närvarande vid mötet berättar att Dodik stormade ut efter bara en timma. Innan han gav sig av hade han ställt ett ultimatum, som gick ut på att en ny författning måste innehålla garantier för att Bosniens Serbiska republik får självstyre och rätt att hålla folkomröstning om eventuell självständighet.
En sak som förvärrar läget är att Dodik för en tid sedan påstod att utredningen mot honom förmodligen har planerats av FNs biträdande höge representant i Bosnien, Raffi Gregorian. I november stämde Dodik Gregorian och utländska åklagare i Bosnien, som beskylls för att ha konspirerat mot Dodiks regering efter det att de hade inlett en korruptionsutredning med anledning av utdelning av statliga kontrakt i Republika Srpska.

Den serbiska ledamoten i landets tredelade presidentskap, Nebojsa Radmanovic, uppmanade för en tid sedan alla bosnienserbiska partier, medborgare och ickestatliga organisationer att stödja den bosnienserbiska regeringen. En serbisk veteranorganisation varnade för att bosnienmuslimerna i hemlighet rustar sig för krig, och biskop Grijorije, ledare för den serbiskortodoxa kyrkan, underströk att ”ingen ska tro att han kan bråka med Republika Srpska!”.
Men västerländska diplomater och ämbetsmän på alla sidor om de etniska skiljelinjerna försöker samtidigt tona ned motsättningarna loch säger att konflikten bara är ett ordkrig, som inte kommer att urarta i våld. ”Dodik vill bara klargöra att Republika Srpskas existens inte är förhandlingsbar”, sade Milosevic, Dodiks talesman. ”Ingen här vill ha krig”.
Serbiska bedömare säger att Dodik inte har några tankar på att avgå, åtminstone inte på kort sikt, och han utnyttjar det internationella politiska tomrummet i Bosnien för att stärka sin kontroll över Republika Srpska.
Förutom att ett utträde ur Bosnien-Hercegovina vore en uppenbar krigsanledning är separation knappast ett attraktivt alternativ för Dodik, eftersom Republika Srpska i så fall måste slå sig samman med antingen Serbien eller Ryssland, vilket skulle försvaga Dodiks maktställning markant. Internationell isolering skulle också bli en föga lockande konsekvens.
© 2009 TEMPUS/The New York Times